Husbyggaren 2010 Nr 3 by Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

3 10

nr 3 B 2010 husbyggaren

husbyggaren nr 3 B 2010

nr 3 · 2010 | Årgång 52 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Gaffelgränd 1 a, 111 30 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2010

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 5 Nr 5 v 37 v 11 Nr 6 v 43 v 17 Nr 7 v 49 v 22

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ofﬁciella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

Sidan 28 Så var Nordbygg över för denna gång. Vi var förstås där. Bland annat spanade vi efter nyheter inom stål, och SBR ordnade ett välbesökt seminarium. Ett dilemma för fastighetsägare är stambyte eller relining. Husbyggaren går igenom dagsläget. Vi tar också upp hur man trimmar driften – och räknar på hur länge en underhållsåtgärd kan ta. Snart gäller eurokoderna. Missa inte vår rejäla genomgång.

INNEHÅLL 4 8 12 14 20 24 28 30 32 34 36 38 40 42 53

Utnyttja stålets egenskaper för att bygga hållbart Stålets styrka och fördelar famhölls på Nordbygg Renoverade avloppsrör kan hålla i 50 år Trimmad vvs-anläggning ger energisnålare byggnad Effektivare underhåll när rätt åtgärd görs i rätt tid Snart träder eurokoderna in för bärande konstruktion Rekordstort Nordbygg given träffpunkt Juridik: Oklart om reklamationsfrist för konsultansvarsskada IT: När tak rasar in är det dags att tänka om Form & Teknik: Materialens verklighet – vårt memento och credo Debattsvar: Komplex förklaring bakom framtida ingenjörsbrist Debattsvar: 220 000 energideklarationer minskar energiåtgången Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: Tak & Fasader & Glas Tidningen utkommer i vecka 22 nr 3 B 2010 husbyggaren

STÅLBYGGNAD Stålets fördelar som byggmaterial är att det är beständigt, formbart, lätt men starkt, samt oorganiskt. I stället för att gnabba om CO2-utsläpp borde branschen fokusera på att bygga miljövänligt. Stål passar lika bra för hållbart byggande som betong och trä.

Utnyttja stålets egenskaper för att bygga hållbart

Komplicerade sammanhang Som medborgare är vi omgivna av rådgivare: Åk kollektivt!, Dra ner på köttkonsumtion!, Undvik paprika från Holland!, strömmar budskapen emot oss från radio, tv och press. Enkla budskap, lätta att ta till sig. Byggande är här inget undantag. Olika aktörer berättar vilka material vi ska använda. Men här blir vi mer bekymrade eftersom sammanhangen vid byggande är mer komplicerade. Idag är det inte ovanligt att forskningsresultat vantolkas för att vinna kortsiktiga poäng på en miljöstressad marknad på ett sätt som varken gagnar byggare, byggherre, hyresgäst eller miljö. Det är det denna artikel handlar om. Materialens miljöegenskaper Vid produktion av stål från malm avges drygt 2 kg CO2 per kg stål, mer ju mer legeringar man nyttjar. Om man i stället smälter skrot så avges ungefär 0,7 kg. Allt stål kan återvinnas till nytt stål av hög kvalitet och orsaken till att vi ändå behöver göra stål från malm är för att kompensera 4

för tillväxten i samhället och vissa förluster. En del stål återanvänds utan omsmältning varför denna inte förorsakar någon emission alls. Branschorganisationen Worldsteel använder en beräkningsmetod som kallas ”System Expansion” där man tar hänsyn till produktion från malm, återvinning och återanvändning och rekommenderar värden mellan 0,76 och 1,35 kg CO2 per kg stål beroende på produkt.

Slutna kretslopp Idag pågår en intensiv forskning världen över för att sänka utsläppen av CO2. Det görs dels genom processutveckling där fossila bränslen byts ut eller CO2 avskiljs från processen och tas om hand, dels genom materialutveckling där höghållfasta stål gör att en mindre mängd material löser samma uppgift. Helt avgörande är emellertid att kretsloppet sluts så att allt stål som inte längre används samlas in och återvinns. Här har alla rivningsentreprenörer och återvinningsföretag en viktig uppgift. Vad man kanske inte tänker på är att materialens inneboende egenskaper som arkitekter och konstruktörer utnyttjar har en tydlig miljökonsekvens. Egenskaper som påverkar den nytta vi får ut av vår byggnad och den trygghet vi kan känna i vårt boende eller med vår investering borde vara helt avgörande för hur vi ska välja material. Beständighet Det tog 50 år innan man var tvungen att måla om Västerbron första gången och om nu bara kranpråmen Lodbrok lär sig hitta rätt under Stockholms broar så lär den stå länge än. Byggnation kräver mer miljöpåverkande resurser än bara materialet, så livslängden är av avgörande betydelse för

Rutger Gyllenram är tekn lic i ståloch metallproduktionsteknik från KTH. Han är VD i utvecklingsföretaget Kobolde & Partners AB, forskar på miljöfrågor på KTH i projektet Stålkretsloppet, samt bevakar miljöfrågor vid Stålbyggnadsinstitutet.

FÖRFATTAREN

ärlden upplever idag, enligt vår mening, sin andra existentiella kris som kräver globalt samarbete. Den första handlade om risken för ett totalt kärnvapenkrig mellan öst och väst, men den får väl anses ha lagts på is efter decennier av diplomatiskt arbete kryddat med lite tur. Nu gäller det människans påverkan på naturliga klimatförändringar och därpå smältande polarisar. Lösningen ligger inte längre i några få politikers händer utan bygger till största delen på ett individuellt ansvarstagande. En utmaning i världsklass minst sagt. Svårt? Javisst! Men vi har inget val annat än att lyckas.

FÖRFATTAREN

Av rutger gyllenram, tekn lic, KTH och björn uppfeldt, VD, Stålbyggnadsinstitutet

Björn Uppfeldt är civilingenjör V och har en bakgrund som konstruktör. Han är för närvarande VD för Stålbyggnadsinstitutet, SBI.

miljöprestanda såväl för hus som för broar.

Formbart och starkt Stålets styrka i kombination med dess formbarhet skapar förutsättningar för vackra konstruktioner med stora öppna ytor som båda är direkt avgörande för en byggnads livslängd. En vacker byggnad rivs inte i förtid, men då krävs möjligheter till att förändra byggnaden efter nya behov. Ett bostadshus ska med förhållandehusbyggaren nr 3 B 2010

vis små medel kunna byggas om till exempelvis moderna kontor och tvärtom. Långa spännvidder ger denna möjlighet.

Lätthet Stålets formbarhet ger också materialeffektiva profiler som gör stål till ett av de allra lättaste byggmaterialen per uppburet ton. Det medger att man kan utnyttja befintliga konstruktioner och fundament vid tillbyggen. Att inte behöva riva fungerande huskroppar och grunder är värt mycket i en miljöanalys. Ett annat exempel är utnyttjande av lätta stålreglar i såväl ytter- som innerväggar som medger god ergonomi vid byggande. Stora ytor öppnar för flexibilitet Det är lätt att bygga om befintliga stålkonstruktioner. Förstärkningar kan svetsas på, nya konstruktioner kan skruvas dit och gamla kan skruvas loss. Det skapar en flexibilitet som tillsammans med stora öppna ytor ger oöverträffade möjligheter till att med förhållandevis små ekonomiska medel anpassa befintliga byggnader för nya behov. Oorganiskt och tar inte upp fukt Vi tillbringar mer än 90 procent av våra liv inomhus. Det är därför oerhört viktigt med en sund inomhusmiljö fri från allergener eller cancerframkallande ämnen som till exempel mögelsporer. Stål är emissionsfritt, oorganiskt och inte hygroskopiskt vilket innebär att stål inte kan mögla eller ta upp fukt. Egenskaper som är mycket värdefulla, speciellt i en tid då vi går mot högre luftfuktighet och mer nederbörd. Klimatpåverkan kan jämföras Jovisst, självklart kan man jämföra de olika byggmaterialens påverkan på klimatet, men nyttan är ringa och kostnaden hög. Giltigheten är begränsad till det specifika fall man studerar och osäkerheterna är mycket, mycket stora. Vid en jämförelse där man studerar skillnaden i CO2-emission vid konstruktion av hus i olika material bör man hålla alla andra parametrar lika, vilket innebär ett omfattande arbete eftersom hus projekterade med olika material ofta ser helt olika ut om arkitekt och projektör fullt utnyttjat materialens egenskaper. Man bör dessutom till exempel ta hänsyn till: nr 3 B 2010 husbyggaren

Wembley Stadium. Oavsett om det är ett bostadshus, kontor eller arena så är styrkan och formbarheten i stål en tillgång för att skapa vackra, hållbara och funktionella lösningar. Foto: SBI

Lätta stålreglar i inner- och ytterväggar ger god ergonomi och goda möjligheter till isolering. Foto: SBI

Västerbron, en symbol för beständigheten hos stål. Foto: SBI

Miljökvalitet: Växthuseffekten är bara ett av de 16 miljöområden som vi ska hantera. Vid jämförelse mellan material måste man därför hitta omräkningsfaktorer mellan de olika målen som exempelvis biologisk mångfald. Vilka är till exempel CO2-ekvivalenterna för en sällsynt skalbagge, en rödlistad ﬁsk eller vitryggig hackspett? Tidsperspektiv: Om man bara studerar de närmaste 20 åren blir det lätt. Ståls motståndskraft mot mögel har kanske inte börjat göra sig gällande, betong har kanske inte börjat karbonatiseras och den avverkade skogsmarken emitterar fortfarande stora nettomängder växthusgaser från ruttnande rotsystem. Materialen torde här vara likvärdiga vad gäller CO2.

I ett längre tidsperspektiv som 80 år blir det knepigare. Skogens förmåga att ta upp CO2 och värmevärdet i det rivna trähuset ska vägas antingen mot värdet av återvunnen betong och stål alternativt miljövärdet av ett hus som kan stå minst 200 år till. Ekonomi: Här vet vi att företrädare för akademin inte håller med. CO2 och pengar kan man inte jämföra menar de. Det kan man visst. Pengar har tjänats in med klimatpåverkande verksamhet och kan användas för klimatpåverkande verksamhet. Ett billigare alternativ kan premieras genom att mellanskillnaden till det dyrare alternativet används för klimatkompensering genom utsläppsrätter. Fortsättning s. 6 P

Ett användningsområde vi kanske får se oftare framöver med fuktigare klimat. Stål används här för att byta ut utsatta trädetaljer. Kanske hade varit bättre med stål från början? Foto: SBI

Stora fria ytor skapar ﬂexibilitet och ett bestående värde i en fastighet. Foto: SBI

Nyttan med att göra det i verkligheten kan kanske diskuteras. Osäkerheter: Ändrad demograﬁ innebär ibland krav på ändrad funktion. Kan huset monteras ned och sättas upp på annat ställe? Kan väggar ﬂyttas enkelt och hela husets funktion utvecklas. Kommer röta och vattenskador att kunna hanteras på ett adekvat sätt eller kommer boendekvaliteten successivt att gå ned. Tycke och smak ändras. Kommer huset fortfarande att vara åtråvärt om tjugo år eller kommer det att ses som ett tredjehandsalternativ med risk för förslumning? Ändrat klimat innebär ändrade förutsättningar. Kommer huset att klara ökade nederbördsmängder till följd av växthuseffekten?

Kan vi räkna på hållbarhet Vår uppfattning är att man kan producera akademiskt oklanderliga studier över materialens egenskaper och få dem granskade och publicerade i välrenommerade tidskrifter utan att studierna har den minsta praktiska relevans för beslut i miljöfrågor. Vid ett seminarium vid Lunds universitet strax före påsk 2010 stack Stålbyggnadsinstitutet, SBI, ut hakan och hävdade att livscykelanalys, LCA, är ett lämpligt verktyg för materialproducenter för att förbättra den egna verksamheten men totalt olämpligt för att jämföra byggmaterial sinsemellan. Vår förvåning var stor 6

när vi inte alls ﬁck mothugg utan medhåll från neutrala forskare från ledande institut och institutioner inom området. Varför har vi då denna tystnad kring materialjämförelsernas generalitet och giltighet? Har inte forskarvärlden ett ansvar för att deras resultat används på ett ansvarsfullt sätt? Vårt inlägg här kan ju med rätta viftas bort som ytterligare ett gnälligt partsinlägg.

Spiller över på framtiden Det pågående gnabbet mellan branscherna om materials CO2-egenskaper kan tyckas en smula löjligt. Det tragiska är dock att ett felaktigt beslutsunderlag och felaktiga beslut idag får betalas av generationer framöver. Politikers vilja att skapa ett avtryck i historien som miljökämpar och materialleverantörers vilja att med gröna argument få säljframgångar

kan skapa framtida mardrömmar för fastighetsägare, hyresgäster och skattebetalare. Hållbart byggande är möjligt med såväl stål som betong och trä. Visst ska vi ta hänsyn till växthuseffekten vid byggande, men vi bör göra det med åtgärder som vi vet verkligen har effekt. Det saknas ju inte exempel på felsatsningar inom byggindustrin. Arkitekten Louis Kahn var en färgstark akademiker som ville att vi skulle respektera materialen och lyssna på dem. Han lär ha samtalat med en tegelsten under sina föreläsningar på 1960-talet. Vad skulle då en stålbalk ha sagt till honom? Kanske: ”Jag skapar trygghet för hyresgäster och fastighetsägare!” D

FAKTARUTA Vår dom över överdriven tilltro till livscykelanalys, LCA. Att tro att LCA är nyckeln till hållbart byggande … är som att ge en kurs i bokföring, och tro att man lär ut företagande. Hushållning är viktigt, … men entreprenörskap är att förverkliga drömmar!

Vårt recept på hållbart byggande: Utnyttja materialens inneboende egenskaper och bygg tidlöst vackra hus: • som människor i generationer vill bo och arbeta i, • som kan utvecklas med ändrade krav, • som hela livstiden upplevs

som trygga, friska, ekonomiska och värda att äga, och • som man blir glad av att titta på.

husbyggaren nr 3 B 2010

nr 3 B 2010 husbyggaren

STÅLBYGGNAD Att stål kan spara material och energi lyftes fram av stålbyggnadsbranschen under Nordbygg. Slitsade lättreglar, sandwichelement, ﬂexmetall, I-proﬁler med veckade liv, samt produkter som härmar fenomen i naturen, visades upp.

Stålets styrka och fördelar framhölls på Nordbygg Av andreas falk , arkitekt, KTH

ordbygg 2010 hade i mars sina portar uppslagna under fyra digra dagar med ett brett och brusande utbud av produkter och tjänster i fyra hallar i Älvsjö söder om Stockholm. Materialindustrier, branschorganisationer, mjukvaruleverantörer, maskintillverkare och byggtidskrifter marknadsförde sig själva och sina produkter med de sedvanliga gratispennorna, chipsen, kepsarna och informationsbladen. Det är ett jippo för somliga och tuff business för andra, och svenska lika väl som baltiska, norska, ﬁnländska, danska och brittiska ﬁrmor och affärsmän närvarade under hektiska dagar.

Miljömetvetenhetens eko I vimlet och bruset var det ett som inte går att ta miste på: miljömedvetenheten, mil-

jöcertifiering, hållbarhet, energieffektivitet och resurshushållning färgade av sig på i stort sett allas läppar. Det är förvisso olika i hur hög grad företagen och utställarna levde upp till nya hållbarhetskrav men alla visade att de på något sett förhåller sig till det som nu är ett samhälleligt och politiskt måste. Från stålbranschens sida är det materialbesparande och energibesparande lösningar som vann det mesta luftrummet och annonsplatsen. Det framgick redan i Victoriahallen av Stålbyggnadsinstitutets, SBI:s, monter där ett byggsystem med slitsade lättreglar byggdes upp under tiden som mässan varade (figurer 1–2). Slitsade lättreglar fördes fram av flera utställare som det viktiga att presentera på mässan med minskade köldbryggor som huvudargument. Materialkombinationer var även de på

Figurer 1-2. Uppförande av demonstrationshus under mässan i SBI:s monter. Perforerade lättreglar utnyttjas i alla delar. Foto: Andreas Falk

tapeten, exempelvis i byggsystem där slitsade plåtreglar utnyttjas som distansskapande syll i träregelstommar. I fallet i figur 3 trycker man på möjligheten till luftad fasad, dubbla tätskikt och därmed ett isoleringsutrymme helt utan organiskt material. På insidan reses en installationsvägg för ledningsdragningar. Ett miljöargument för stål relaterat till livscykelperspektivet lyder: fullständigt återvinningsbart. För att kunna reducera plåttjocklekar i icke-bärande väggar saluförs även lättregelsystem där skivmaterialen limmas på stommen med ett vattenbaserat silikatlim, vilket gör att profilerna inte behöver ge mothåll för skruvning och kan utföras tunnare (figurer 4–5).

Kombinerar material Ett annat vanligt förekommande produktkoncept på mässan var sandwichelement och man pekade på möjligheterna att minska väggtjocklekar på grund av goda isoleringsegenskaper hos ingående material. Ett exempel var icke-bärande element med mineralull. Kärnor av skummade eller extruderade material, som polyuretan eller cellplast, var andra alternativ där också alternativa ytprofiler återfanns. Profiler, liksom antal och riktning på rillor i ytplåten, påverkar förvisso motståndet mot deformation vid höga vindlaster, och kan varieras, liksom kulörvalet vid ytbehandling (figur 6). Metall, inte bara stål Underhåll och underhållsfrihet var andra frågor som lyftes fram. Hållbarhet i miljöer med saltvatten och hårda väderförhållanden kan förutsätta antingen relativt dyra stållegeringar, eller utnyttjande av andra metaller, som zink, vilken uppvisar lång livslängd och litet underhållshusbyggaren nr 3 B 2010

Figur 3. Lättreglar för skruvning av skivor i Sävsjö Plåtindustris monter.

Figur 6. Sandwichelement från Ruukki, som anpassas efter isoleringsbehov och önskemål om ytkaraktär. Foto: Andreas Falk

Foto: Andreas Falk

behov, som efterföljare av eterniten längs den svenska västkusten (figur 7). Aluminium som fasadmaterial och som stomme i karmar sågs i ett antal sammanhang. I en monter presenterades tre olika variationer på aluminium som tema: energieffektiv, där karmar kombineras med glas med låga U-värden, energikontroll, där aluminium utnyttjas i konstruktiva solskyddsdetaljer samt energitillskott, där aluminiumkarmar håller glas med integrerad solcellsteknik. När det gäller karmprofiler utvecklas polyamiddetaljer som bryter köldbryggor och profiler som sluter allt tätare till glasen. Solavskärmningarna kan vara antingen självbärande, eller tillägg till en huvudstomme, och bestå av fasta lameller med ett antal alternativa avskärmningsvinklar.

Figur 7. Exempel på zinkpaneler för fasadbruk, marknadsförda av Rheinzink. Proﬁler och orientering på panelerna kan varieras efter önskemål, panellängder kan erhållas upp till sex meters längd. Foto: Andreas Falk

nr 3 B 2010 husbyggaren

Figurer 4-5. Perforerade lättreglar från Euro Proﬁl för limning av skivmaterial. En jämförelse med en konventionell lättregelproﬁl för skruvning samt systemet i genomskärning. Foto: Andreas Falk

För att öka styvheten hos bärverk av stålramar visades även resultat upp av samarbeten med akademin. Stålramar med I-proﬁl lanseras denna vår med veckade liv som utvecklats i samarbete med Chalmers tekniska högskola (ﬁgur 8). Sedan marknaden för industrin gick ner har efterfrågan på byggsystem för rid-

Figur 8. Stålramar med veckade liv, framtagna i samarbete mellan Borga Steel och Chalmers tekniska högskola.

hallar vuxit och lär ge avsättning för de nyframtagna ramarna med veckade liv. Service har länge varit en hörnsten inom bilindustrin, till exempel för ett företag som Scania, som rent av sänker priset på själva lastbilen för att dra in pengar på underhålls- och serviceavtal. Service och produktionsservice förekommer även inom den bygginriktade stålindustrin och marknadsfördes även det på Nordbygg.

Slump och mimetik Att även slumpen kan leda till utveckling framkom också under vandringen på mässan. Produkter kan oplanerat uppstå ur varandra och förmodas leda till nyvaknat intresse för redan etablerade proFortsättning s. 10 P

Figur 9. Flexmetall från Häﬂa Bruk AB.

Foto: Andreas Falk

duktslag. Sträckmetall som tidigare varit vanligt förekommande i till exempel väderskydd vid hållplatser lanserades nu med variation under benämningen flexmetall, där de stansskurna maskornas storlek kan varieras efter önskemål genom programmering av maskinutrustningen (figur 9). Svårstyrda effekter kan även ställa till problem. Anodisering av aluminium är sedan länge en etablerad produkt, men det har varit svårt att åstadkomma jämn färgfördelning över stora ytor. Nu har man emellertid lyckats ta fram anodiserad aluminium på rulle, som uppvisar mycket jämn färgspridning och korthanden med kulörer är minst sagt rik (figur 10).

Härmar naturen Slumpen är en faktor som inte ska föraktas och inte heller naturen som förebild, ens i sammanhang av höggradigt förädlade och utvecklade industriprodukter. Att plåt och i synnerhet mörkmålad sådan

Figur 10. Anodiserad aluminium i Materialbibliotekets monter. Anodiseringstekniken som möjliggör jämn färgfördelning över stora ytor är framtagen av det amerikanska företaget Lorin, med den svenska återförsäljaren Zeller & Co. Foto: Andreas Falk

exponerad i solsken blir mycket het är väl känt. Det går emellertid att finna lösningar i naturen för att mildra effekten av solinstrålningen och det har gjort att färgtyper kunnat tas fram, som får en plåtyta att erhålla värmereflekterande egenskaper som hos löv. Ett exempel på biomimetik visades i Materialbibliotekets monter, i ett samarbete mellan SSAB och Beckers. Två plåtytor belystes med lika starka värmeutvecklande ljuskällor. Den ena plåtytan var bemålad med en färg som reflekterade en del av den instrålande energin, vilket ledde till en noterad temperaturskillnad på nära 16 grader. Principen kallas biomimetik, härmande av fenomen i naturen, och förekommer allt mer inom materialindustrin. Det är mycket som kan uppfinnas och skapas helt nytt, men samtidigt är det uppenbart att mycket står att lära av funktioner som naturen redan utvecklat. D

husbyggaren nr 3 B 2010

Go Green

Vi på ThermiSol Panels strävar, i all vår verksamhet, efter att uppfylla principerna för en hållbar utveckling, inom miljö- och hälso- och säkerhetsföreskrifter. Kriterierna för produktutveckling är förutom kvalité och kundönskemål även produktens användningsändamål och inverkan på miljön. När EPS används till Sandwichpaneler minskas energiförbrukningen för uppvärmning. För varje kilo olja som används till EPS-isolering, uppnås en besparing på i genomsnitt 200 kg olja under byggnadens livslängd (50 år). Mindre energiförbrukning betyder motsvarande mindre utsläpp av CO2.

Go Easy

ThermiSol elementen lämpar sig för alla stomlösningar. Elementen monteras vanligtvis på en stomme av limträ, stål eller betong. Ytter- och mellanväggselementen kan monteras både liggande och stående. När mellanväggselement monteras stående kan de vila mot golvbjälklag eller övre bjälklag utan pelare. Monteringen underlättas av elementens låga vikt. Ett standardelement väger endast 50–80 kg och belastningen på stomme och grund blir därför mindre än med andra lösningar. ThermiSol elementen är ytbehandlade på båda sidor. Ytalternativen är olika och består av färgbelagd stålplåt, rostfritt stål samt syrafast rostfritt stål. ThermiSol elementen kan användas till att bygga helt nya väggar och tak eller till att renovera gamla ytor.

Go Safe

Kärnan av EPS som används i ThermiSol elementen är till 100 % återvinningsbart och miljövänligt material. Inte heller vid tillverkningen uppstår ämnen som är skadliga för miljön. Materialet är tryggt för både klimat och miljö. När EPS utsättes för brand frigörs endast samma slags gaser som när trä brinner, men betydligt mindre i förhållande till volymen. EPS är ett giftfritt material som inte murknar, suger till sig vatten eller möglar. Det innehåller inga sjukdomsalstrande fibrer och bildar under inga omständigheter mögelsporer inomhus. Elementet ThermiSol Safe har utvecklats för objekt med specialkrav på vägg- och takytornas brandskydd. En specialbehandlad gipsskiva har limmats mellan EPS-kärnan och stålplåten på insidan av Safe elementet och tack vare denna lösning uppfyller Safeelementet kraven i brandklass Bs1d0 för byggmaterial. Elementen kan därför också användas i byggnader av brandklass P2, utan att elementen behöver separat skyddsbeklädnad. Elementet med 0.6 mm plåt på insidan uppfyller kraven i brandklass Bs2d0 för byggmaterial.

Go ThermiSol

”en totalekonomisk och säker lösning” nr 3 B 2010 husbyggaren

Försäljningskontor i Sverige: ThermiSol Oy Flöjelbergsgatan 16 A, SE-43137 Mölndal Tel: +4631-472440 Fax: +4631-3131783 www.thermisol.fi

Försäljningskontor i Norge: ThermiSol Oy Postboks 2139, NO-1521 Moss, Norway Tlf.: + 47 69 23 66 66 - Faks: + 47 69 23 66 67 www.thermisol.no

DRIFT OCH UNDERHÅLL Debatten har varit het om renovering av avloppsrör med relining. Går det bra kan renoverade rör hålla i ytterligare 50 år. Blir det fel kommer läckor i rören att vara kvar. I dagsläget är det svårt för en beställare att veta vad man får.

Renoverade avloppsrör kan hålla i 50 år Av kerstin lundell , frilansjournalist

tt låta gamla avloppsrör ligga kvar och reparera dem med ett extra lager epoxi eller ﬁberarmerad polyester, så kallad relining eller rörinfodring är en bra idé. Ibland. Handlar det om rör som inte är alltför hårt åtgångna i en bostadsrättsförening, är det en väldigt bra idé, anser Asbjörn Austlid, från företaget Proline som specialiserat sig på metoden. Asbjörn Austlid är dessutom ordförande för Föreningen relining i fastigheter. Som ordförande försöker han få ordning på både bransch och debatt. Efter en artikel i VVS-Forum förra året med rubriken ”Katastrofala resultat för relining” har debattens vågor gått höga. – Det är väl alltid bra med debatt men den här debatten var onyanserad. Bland annat sas det att det inte ﬁnns några oberoende testinstitut i Sverige trots att vi är tre företag som har fått våra metoder godkända av SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, säger Asbjörn Austlid.

Norsk rapport Upphovet till debatten var en rapport från Norge som visade på brister i norska installationer. Inget av företagen i undersökningen ﬁck sin metod godkänd. När några av metoderna som brukade användas för norska rör provades ut i laboratorium visade det sig att alla sprickor i rören inte blev tätade och att det i ﬂera fall blev stora problem vid rörböjar och vid skarvningar. Pål Harstad från Sintef Byggforsk har gjort rapporten. Han är förvånad över att debatten i Sverige blev så livlig. Redan i rapporten konstaterade han att den handlade om ett fåtal undersökta fall och han är inte motståndare till metoden i sig. Sedan dess har för övrigt ett norskt företag fått godkänt för sin produkt så något 12

totalt avfärdande av metoden handlade det aldrig om från Sintefs sida. Men visst ﬁnns det saker att vara uppmärksam på när rören ska renoveras. – Materialen kan vara mer eller mindre bra och hantverkaren som utför arbetet måste vara kvaliﬁcerad.

Tveksamt med strumpa Asbjörn Austlid stod på andra sidan i debatten och i ett inlägg i VVS-Forum ifrågasatte han och hans medförfattare Åsa Snith, som presenteras nedan, agendan bakom artikeln. De skrev om ”stora bakomliggande ekonomiska intressen” alltså de etablerade VVS-företagen som inte sysslar med relining utan traditionella rörbyten. Men Asbjörn Austlid håller med om att metoden har begränsningar. Han tillägger att rören inte bör renoveras om de är i alltför dåligt skick eller om rörsystemet är väldigt krångligt med många böjar och

Asbjörn Austlid, vd för Proline, talar för relining.

Åsa Snith, som arbetar med kommunala rör hos Mittsverige Vatten, menar att metoden är bra om man har resurser att inspektera. Foto: Mittsverige Vatten

ombyggnader, så som det kan vara i äldre fastigheter. – Om rören är i så dåligt skick att de upplöses i flagor, ungefär som kex, då är relining inte en bra metod, konstaterar han. Om förutsättningarna är rätt finns dock klara fördelar, inte minst för dem som bor i ett hus där rören måste åtgärdas. Mot flera dagar, kanske veckor av evakuering eller plågsamt boende i damm, utan vatten och avlopp, ställer han en enda dags insats. Badrum och kök behöver inte byggas om ifall rören renoveras istället för att bytas ut. Sedan behövs ytterligare en dag till för att klara av stammarna i huset. – Hur mycket det kostar beror på hur rörsystemen ser ut, men det handlar om 20 000 kronor per lägenhet i snitt, säger Asbjörn Austlid. Han menar att de renoverade rören kan hålla i 50 år, alltså lika länge som nya rör efter ett stambyte. – Men hur länge det håller beror på materialen och miljön. Det är som för en bil, den håller olika länge beroende på hur man kör den, säger Asbjörn Austlid. I dagsläget finns ingen möjlighet att verifiera siffran 50 år eftersom metoden inte använts så länge, utan bara i 15 år. Men så här långt ser det bra ut, enligt Austlid. – Vi har besiktigat rör tio år efter relining och det gav fullgott resultat.

Objektiva tester efterfrågas Ett inslag i debatten om de renoverade eller relinade rören var efterfrågan på oberoende tester. Leo Spilg på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut är en av dem som utför de efterfrågade provningarna, i regi av dotterbolaget Sitac. Tre svenska företag har alltså fått sina metoder godkända av en oberoende instans. husbyggaren nr 3 B 2010

Så här ﬁnt ska det bli när ett rör renoveras. Foto: Proline

Det här röret kan behöva lite epoxy på insidan. Foto: Proline

– Typgodkännandet är baserat på svenska byggregler, och visar att produkternas lämplighet är provad, säger Leo Spilg. Efter att metoden en gång godkänts följer Sitac upp att företaget fortsätter att använda metoden på det sätt som godkänts.

Gammalt rör blir gjutform Leo Spilg förklarar att det är stor skillnad mellan olika metoder. Det allra mest gedigna sättet att renovera rören är att spruta in så mycket plast att det i princip motsvarar att gjuta ett nytt rör. Det gamla röret utgör gjutformen. – Man sprutar in ett lager på mellan tre och fem millimeter. Hur länge det nya röret håller beror på materialets beständighet. Plastmaterialet har en beständighet på minst 50 år vid normal användning, säger Leo Spilg. Veck vid böj Han bekräftar alltså Asbjörn Austlids uppgift om att livslängden i bästa fall går att jämföra med ett stambyte. Men vad gäller metoder där skiktet som sprutas in är tunnare går det inte att förutsäga livslängden eftersom det beror på väldigt många olika faktorer. – Sedan finns strumpmetoden. Men ännu finns inget typgodkännande för sådana system, konstaterar Leo Spilg. Strumpmetoden går ut på att en strumpa fylld av plast sticks in i det befintliga röret som ska renoveras. Därefter härdar plasten och ett nytt rör bildas. Just den metoden omnämns också i den norska rapporten. Det visar sig att vid böjar så uppstår veck i strumpan som stryper flönr 3 B 2010 husbyggaren

det genom röret. Det är också svårt att göra bra skarvar med den metoden.

Dyrt att testa Problemet med SPs tester är att de är dyra. Ett godkännande kan kosta upp emot 100 000 kronor eller till och med ännu mer. Det är för dyrt för mindre företag, konstaterar Asbjörn Austlid. Branschföreningen försöker nu få fram billigare tester. – Om man kan skapa någon sorts oberoende kontroll utan att behöva genomföra de dyra testerna som SP gör så vore det bra, säger Asbjörn Austlid. Inom kommunerna ﬁnns liknande ambitioner. Åsa Snith, ordförande för den svenska gruppen inom Scandinavian Society for Trenchless Technology, berättar att de kommuner som arbetar med ledningar för avlopp håller på att arbeta fram gemensamma kvalitetskrav för renovering av rör. – Det är otroligt viktigt. Leverantörerna är experter på sina metoder men för beställaren är det svårt att veta vilka frågor som börs ställas, säger Åsa Snith.

Fördelarna i den kommunala verksamheten är densamma som för bostäderna: renovering stör mindre än att lägga nya rör och ledningar.

Använd film Hon konstaterar att en svårighet är att veta vilka rör som bör renoveras och vilka som bör bytas ut. Det är bra att filma rören innan beslutet om renovering tas. Sedan bör rören filmas igen. Strax efter intervjun ska hon tillträda en tjänst som avdelningschef för Mittsverige Vatten, som har hand om vattnet för tre kommuner; Sundsvall, Timrå och Nordanstig. Hon konstaterar att för stora kommuner är det inga problem att klara av inspektioner av relining. För mindre kommuner som renoverar ett litet system kan det vara svårare att få ihop de resurser som krävs för att kolla att åtgärden blev utförd på ett bra sätt. – Det man verkligen måste veta är vilken ledning man ska renovera och hur den ser ut. Man måste ha rätt faktaunderlag. Att få fram det är beställarens ansvar, säger Åsa Snith. D

FAKTARUTA Debatten som uppstod riskerar att stjälpa en oberoende utredning. Bostadsföretagen Fastighetsägarna i

Men efter artikeln med katastrofrubriken i föreningens tidning VVSForum ansåg företagen i

ringen och nu är pengarna slut. Nu söks nya ﬁnansiärer som inte riskerar att hota

Stockholm och Sabo har beslutat att gå till botten med relining och göra en gedigen undersökning. Branschföreningen VVS-Företagen anslöt sig och bidrog med ytterligare ﬁnansiering.

reliningbranschen att föreningen inte var neutral i frågan. Därför krävde de att VVS-Företagen skulle hoppa av samarbetet. Därmed förlorade utredningen en del av ﬁnansie-

utredningens neutralitet. I potten ﬁnns bland annat miljonprogrammets alla rör som måste renoveras eller bytas ut inom en snar framtid.

DRIFT OCH UNDERHÅLL Nya vvs-installationer bör trimmas in från början, och därefter bevakas, för att maximera energiprestandan. Detta om man vill slippa elda för kråkor. Det har hänt att avluft värmts med fjärrvärme och att en solstråle satt en vvs-anläggning i kyldrift.

Trimmad vvs-anläggning ger energisnålare byggnad

Varje objekt är unikt Byggnader tillverkas inte i långa serier. Med undantag för småhus är den ena byggnaden inte den andra helt lik. Det ﬁnns inte möjligheter att utveckla en energieffektiv modell och sedan tillverka den i tusentals identiska exemplar. För lokalbyggnader projekteras vvsinstallationerna för varje enstaka objekt. Styrsystemet sätts samman och driftsätts på plats, vilket inkluderar en del programmering. Vvs-installationerna i ett ﬂerbostadshus är enklare och risken för att det smyger sig in fel borde vara mindre, men å andra sidan avsätts mindre resurser. Intrimning och provning sker ofta under tidspress inför hyresgästernas ankomst och det kanske aldrig fastställs om systemet uppnår avsedd funktion och prestanda. Resultatet blir att varje byggnad har sina egna fel och brister. Billigare klarlägga Med mätningar och analys kan man klar14

lägga hur en vvs-anläggning fungerar i drift. Detta visar erfarenheter från Byggforskningens experimentbyggnadsprogram på 1980-talet. Då var kostnaden avskräckande hög, men sedan dess har kostnaden för överföring, lagring och bearbetning av mätdata fallit dramatiskt. Med dagens styr- och övervakningssystem är kostnaden låg för att registrera stora mängder historiska data. Hundratals givare är ju redan anslutna till systemet och datorkraft ﬁnns i överﬂöd.

Vad kan uppnås Kan en metodik, som bygger på mätningar och analys, bli ett kostnadseffektivt hjälpmedel för att spara energi? För det första, hur mycket finns att vinna genom att köra mer energieffektivt? Det finns uppgifter om hur man gjort stora besparingar i enstaka byggnader, men det finns inte säkra siffror på potentialen att spara genom bättre drift i bebyggelsen i allmänhet. För det andra, vad skulle det kosta att utveckla och tillämpa metodiken? Till sist, för att energi verkligen ska sparas så fordras det beslut och åtgärder för att avhjälpa de upptäckta bristerna. Säljer dåligt Varför har de stora styrföretagen inte utvecklat effektiva verktyg för att arbeta med mätdata? Det enkla svaret är att inte tillräckligt många efterfrågar sådana verktyg. De få verktyg som faktiskt finns säljer dåligt. Det finns knappast några förebilder på hur mätdata i överflöd skulle kunna ge energieffektivare byggnader. Snarare finns det bilder på hur en fastighetsskötare drunknar i data. Vi har genomfört ett antal projekt tillsammans med Vasakronan, ÅF Infrastruktur och Skanska. Vi har jobbat praktiskt och i nära kontakt med olika aktörer

Per Isakson, tekn dr, är forskare på avdelningen för installationsteknik vid KTH. Han har tidigare arbetat vid mätcentralen för energiforskning på KTH och med solvärmeforskning.

FÖRFATTAREN

de flesta byggnader används mer energi än nödvändigt. Detta gäller såväl nya som äldre byggnader och det finns goda skäl att försöka köra energisnålare. Energipriserna kommer att stiga på grund av knappheten på fossila bränslen och bristen på billiga alternativ. Både myndigheter och marknad ställer krav på energieffektivitet och det finns skäl att anta att kraven kommer att skärpas och bestå under lång tid. Det är mycket som måste göras rätt för att en ny byggnad ska bli verkligt energisnål: välja en bra systemlösning, dimensionera rätt, bygga väl, trimma in och prova installationerna samt inte minst köra den energisnålt. För befintliga byggnader gäller det att trimma, köra energisnålt och i sista hand bygga om.

FÖRFATTAREN

Av per isakson , tekn dr, installationsteknik KTH och pär carling , tekn lic, Skanska Sverige

Pär Carling är tekn lic i installationsteknik och arbetar med energisimulering och energiuppföljning på Skanska Sverige.

i branschen. Målet har hela tiden varit att spara energi i de aktuella byggnaderna. Metodiken, som vi kallar Pia, omfattar (se ﬁgur 1): • Alla punkter i styrsystemet, som är relevanta för inomhusklimat och mediaförbrukning, loggas kontinuerligt. Data registreras ungefär var femte minut. Vi är noga med att ta med börvärden och utsignaler till ställdon vid sidan om mätvärdena. (Egna dataloggrar är alltså inte ett alternativ.) Av kostnadsskäl installerar vi sällan speciella givare. Numera krävs ett antal mätare för att verihusbyggaren nr 3 B 2010

varierat en hel del mellan olika styrleverantörer. I några fall har samma leverantör samtidigt använt olika filer i olika objekt. Det finns ingen standard och vi kan skriva en lång litania om textfiler med historiska data. Vi har använt e-post med bifogade zip-filer, ftp-server i styrdatorn, web-server i styrdatorn och olika varianter med manuella inslag. • En central databas tar emot dygnspaket av historiska data. Under flera år använde vi egna enkla interaktiva program för att hämta och packa upp data. Textfilerna sparade vi på en vanlig PC. Detta arbetssätt är segt och tidsödande. Nu kör vi en MySQL-databas på en server och datapaketen tas emot, packas upp och skrivs automatiskt till databasen. Detta innebär en stor förbättring, men den ställer större krav på att filerna har överenskommet utseende. • Vvs-ingenjören laddar ned data från databasen. Arbete med data sker på en kontorsarbetsplats. Det kan vara svårt att koncentrera sig på analysen i en styrcentral. • Analys och visualisering gör vi med en uppsättning verktyg, som vi själva konstruerat. Dessa är dramatiskt mycket snabbare än universalverktyget Excel.

Figur 1. Internet spelar en viktig roll för Piametodiken. Historiska data förs över från styrsystemen i många byggnader till en central databas. Vvs-ingenjören laddar ned data från databasen och utför analys och visualisering lokalt.

fiera energikraven i Boverkets byggregler (BBR). Alla mätare för värmemängd och elektricitet ska kopplas till styrdatorn. Vi begär mätare med MBUS och hög upplösning. Driftsättning av loggningen av data utförs alltid av styrleverantören och samordnas om möjligt med besiktningen. Vi önskar en beskrivning av anläggningen och punkterna, som kan läsas med dator, men får nöja oss med driftkort på pdf-filer. • Data förs över Internet till en central databas. Styrsystemet skapar textfiler, vars utseende och teckenkodning har nr 3 B 2010 husbyggaren

Tydlig grafik Interaktiv granskning och analys av historiska data spelar en viktig roll i Piametodiken och våra krav på verktygen är i vissa avseenden höga. Användaren ska kunna koncentrera sig på att analysera funktioner hos byggnaden och dess installationer. Verktyget får inte fördröja och distrahera. Svarstiderna måste vara korta. Presentationer ska snabbt ge överblick. Användaren ska inte behöva memorera en massa värden. ”Alla” data, som behövs för att förstå ett förlopp, ska visas samtidigt. Den grafiska utformningen ska vara enkel och tydlig. Dialogen ska vara enkel och konsekvent. Det ska vara enkelt och snabbt att från en översikt gå till en specialiserad presentation, som belyser förhållandena, som indikerades i översikten. Analysera funktioner Tillgängliga standardprogram räcker inte till. Det finns visserligen många, men

de är främst avsedda för att framställa diagram, som illustrerar redan kända förhållanden. I detta projekt behöver vi funktioner, som är inriktade mot att övervaka, att upptäcka avvikelser och att spåra orsaken till dessa. Våra mest använda verktyg är: DataBrowser visar ett antal linjediagram som funktion av tiden. Diagrammen är synkroniserade; de har gemensam tidsaxel. Ett hårkors når över alla diagram. Det liknar lite hur man kan bläddra i en databas. Alla växlingar sker snabbt. Med ett klick kan användaren växla till nästa grupp diagram. pmBrush visar en grupp av punktdiagram, en så kallad ”plot matrix” därav ”pm”. Det är till exempel möjligt att samtidigt visa tillufttemperaturen, beräknat börvärde, och värmeventilens läge, som funktion av utomhustemperaturen när luftbehandlingsaggregatet är i drift. ”Brush” står för möjligheten att ”måla” punkter med olika färger. När användaren målar några punkter i ett diagram så färgas samtidigt punkterna för samma tidpunkter i övriga diagram. Med StatX kan man inspektera data från en byggnad med till exempel 1 800 loggade punkter. Gränssnittet domineras av en tabell med en rad per storhet och åtta kolumner: anteckning, punktnamn, lägsta värde, medelvärde, median, högsta värde, standardavvikelse och antalet saknade värden. Det går att söka och sortera med avseende på enstaka eller kombinationer av kolumner. StatX kan visa ett halvt dussin olika diagramtyper. Exempel: genom att söka på ”*LB*GT11_MV*” visas tillufttemperaturerna för byggnadens trettio luftbehandlingsaggregat i listan. I nästa steg kan man välja alla rader och klicka på linjediagram. Då visar programmet ett diagram med trettio kurvor. Det är svårt att urskilja enstaka kurvor, men det syns tydligt om någon kurva avviker från mönstret. EnergySignature är ett interaktivt verktyg för att prediktera en byggnads mediaförbrukning under ett normalår (se ﬁgur 2). En energisignatur anpassas till data från en begränsad period och årsförbrukningen skattas. Användaren ser rådata och kan interaktivt välja (och välja bort) datapunkter innan anpassningen görs. Användarens indata sparas mellan Fortsättning s. 16 P

Figur 2. EnergySignature är ett ﬂexibelt verktyg för att uppskatta värme- och kylbehov under ett normalår. Det kan samtidigt hantera ﬂera olika driftfall och orter. Vänstra bilden visar köpt energi för uppvärmning med värmepump i och ur drift. Mittbilden visar med ventilation i drift (röd) och avstängd (grön). Högra bilden visar energi för kyla. På x-axeln är i samtliga fall utetemperaturen.

körningar. Det finns ett stort behov av ett användarvänligt och robust verktyg för att uppskatta mediaförbrukning, inte minst sedan krav på uppföljning av energiprestanda infördes i BBR. PiaFDD är ett provisoriskt verktyg för automatisk felsökning med expertregler (se figurer 3 och 4). Resultatet av en körning ska indikeras i överskådlig bild, till exempel i en ”treemap”. Ett klick på en röd fläck ska ge ett väl valt diagram och sedan ska det vara lätt att gräva ned sig i detaljerna.

Upptäcker brister Pia-metodiken har tillämpats i ett par dussin byggnader och i nästan alla har vi funnit brister och avvikelser. En vanlig reaktion inför en upptäckt avvikelse är att den borde man ha sett utan konsulter och analys av en massa historiska data. Ingen vill skylta med att ha dimensionerat fel, monterat bakvänt, missat avvikelser vid en funktionsbesiktning eller använt onödigt mycket energi i driften. Intrimning Klarar byggnaden kraven? Fungerar vvsanläggningen på avsett vis? De frågorna ställs så fort en ny byggnad är färdigställd. Energiprestanda är viktigt inför överlämnandet. Svaren behövs för att fatta beslut om eventuella åtgärder. Vi har använt verktyget EnergySignature regelbundet för att uppskatta energiprestanda under intrimningen av några byggnader. Dessutom fungerar det bra för att snabbt bedöma om en vidtagen åtgärd givit avsedd effekt. Verktyget är roligt att använda och det belönar goda åtgärder. Intrimning av en ny kontorsbyggnad med grön proﬁl förbättrade energiprestandan med 15–20 procent. Justerade drifttider för komfortkyla, höjt bör16

värde för kylbafﬂar och nattsänkning är exempel på de åtgärder som sänkte energianvändningen. Komforten förbättrades.

Funktionsbesiktning Vi har stött funktionsbesiktning av stora kontorsbyggnader vid några tillfällen. Vi ersätter travarna med diagram med interaktiv visualisering med hjälp av en bärbar dator, som är laddad med ”alla” data, och en datorprojektor (IT-stöd ger rationell besiktning av energi- och vvs-funktioner, Husbyggaren 6/2005). Detta ger ﬂera fördelar. Alla deltagare tittar på samma diagram och kan följa diskussionen. Det går snabbt att se om en konstighet uppträtt någon enstaka gång eller regelbundet under hela säsongen. I det senare fallet blir det en omöjlighet att hävda att det är en ren tillfällighet under en enstaka dag. Det går att leta upp tillfällen när ett misstänkt förlopp är särskilt tydligt. Vi har sett exempel på att allvarliga fel varken upptäckts vid styrentreprenörens egenkontroll eller besiktningen. När jag själv konstruerar datorprogram blir det ständigt fel och testning är en integrerad och oumbärlig del av arbetet. Jag bygger successivt upp en samling tester, som jag kan köra om och om igen. Det är inte konstigt att det uppträder fel i styrprogram. De innehåller många styr- och reglerfunktioner och programmeringshjälpmedlen är enklare och färre än i till exempel Microsofts Visual Studio. Många funktioner kan inte provas förrän styrsystemet är på plats och anslutet till vvs-anläggningen. Med byggnaden inkopplad kan inte tester köras snabbt och man måste vara försiktig så att man inte ställer till det någonstans ute i byggnaden. Exempel: • I en ny stor byggnad var två tempera-

Figur 3. Körningen av PiaFDD styrs från denna dialog. Användaren kan välja grupper av regler, starta körningen och sedan öppna olika verktyg för att titta på resultatet.

Figur 4. ”Treemap” är ett kompakt sätt att visa resultatet från körningen av en uppsättning regler. Varje rektangel motsvarar en regel. Rektangelns yta visar regelns betydelse och färgen hur många gånger regeln brutits under tidsperioden.

turgivare förväxlade, vilket medförde att ett stort antal fläktar felaktigt kördes på helfart. • I två byggnader med frånluftvärmepump och fjärrvärme var algoritmen, som styr sekvensen mellan värmepump och fjärrvärme, felaktig. Detta medförde begränsad drifttid för värmepumparna och ökad energianvändning. • I ett par hus hade fläktar för höga flöden. Inkoppling av spjäll respektive sektioneringen av ventilationssystemet hade missats vid hyresgästanpassningar. • I flera byggnader har givare för utomhustemperaturen, som påverkas av solFortsättning s. 18 P

husbyggaren nr 3 B 2010

nr 3 B 2010 husbyggaren

strålning, medfört felaktiga värden för till exempel återvinningens verkningsgrad och beräknade börvärden. • I en byggnad gick vvs-anläggningen vintertid tillfälligt över i kyldrift då solstrålning värmde givaren för utomhustemperaturen. • I en byggnad växlade börvärdet för tillluftens temperatur mellan börvärdeskurvans ändpunkter. Brukarna angav i en intervjuenkät att de ibland upplevde drag från ventilationen. • I en ventilationsanläggning saknade styrprogrammet den föreskrivna kylåtervinningen (sval frånluft kyler varm uteluft via värmeväxlaren). Detta medförde onödigt hög effektavgift för fjärrkyla. • I ﬂera byggnader har vi sett förväxlade mätare och felaktiga mätarkonstanter.

Drift I Science Tower har Pia använts sedan funktionsbesiktningarna när byggnaden var ny. För ett par år sedan kom Dan Sellergren, drifttekniker, till byggnaden och tog tag i energianvändningen på ett radikalare sätt. I nr 8 2009 av Energi & Miljö beskriver Mark Kretz hur Dan Sellergren genom en rad åtgärder minskat den köpta energin med 36 procent. Science Tower är visserligen en proﬁlfastighet där energieffektivitet inte stod högst på prioriteringslistan, men detta är ett anmärkningsvärt bra resultat. Och besparingarna har inte försämrat inneklimatet. Detta är ett tydligt exempel på att kunskapen, som mätningar ger, måste följas av beslut och åtgärder. I en annan stor kontorsbyggnad med kylbafﬂar, som försörjs av ett stort luftbehandlingsaggregat med vätskekopplad återvinning, sänkte vi börvärdet för tilluften. Sänkningen minskade fjärrvärmeförbrukningen med 20 procent (Sänkt börvärde sparar energi i kontors-

hus, VVS-forum, oktober 2006). Samtidig värmning och kylning minskade och värmeåtervinningen gynnades. På sommaren när det är varmt kan man minska behovet av köpt kyla genom att kyla ned byggnaden med sval nattluft. Enklast är att ändra i tidsschemat så att ventilationen körs nattetid. Mer än en gång har vi upptäckt att detta sommarfall körs långt in på hösten med en morgontopp i värmebehovet som följd. I den allra första byggnaden där vi arbetade med Pia kördes ventilation några timmar på efternatten och det hade nog pågått länge. Den stängdes av som den skulle på kvällen och startade som den skulle på morgonen och ingen märkte något. I en byggnad hade under lång tid den stora ventilationsanläggningen varit i drift dygnet runt. Orsaken var att en tryckknapp hängt sig. Stockholms Rådhus var en av de allra första byggnader där vi provade Pia-metodiken för ungefär tio år sedan. Följande är glömt och förlåtet. Vvs-anläggningen, som försörjdes av fjärrvärme och -kyla, hade vätskekopplad värmeåtervinning från frånluften. Funktionen var smart och ventilerna integrerade i en kompakt enhet. Det datoriserade styrsystemet var gammalt och primitivt. Vi hade svårt att förstå hur det var tänkt att fungera och upptäckte att i vissa lägen värmdes avluften med fjärrvärme. Styrentreprenören åtgärdade. Följande sommar upptäckte vi att avluften i vissa lägen kyldes med fjärrkyla. I en byggnad kunde framledningstemperaturen höjas för köldbäraren för processkyla. Fläktluftkylarnas ventiler öppnade maximalt till 30 procent. Höjningen medförde minskade rörförluster och ökad potential för att använda frikyla. På ett sjukhus medförde kravet på övertryck i operationsrummen att mycket energi användes nattetid då billig

återvunnen värme inte var tillgänglig. När vi analyserat detta bestämdes tillsammans med brukarna att endast ett par av de sex rummen behövde vara i standby dygnet runt vilket sparar värmeenergi.

Kunskapen ökar Ytterligare några punkter på plussidan är att Pia-metodiken: • ger trygghet att våga experimentera med anläggningen. Ändringar i inställningar behöver inte vara så stora för att ge urskiljbara effekter, vilket minskar risken att störa hyresgästerna. Pia underlättar bevakningen av vad som händer i anläggningen och ger möjlighet att avbryta i tid om något är på väg att gå på tok. • är ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel. Arbete med Pia ger djupare insikt i hur anläggningen fungerar. • ger underlag för återkoppling till konstruktörer, beställare, byggare och andra aktörer och därmed begränsas antalet upprepade misstag. • ger kunskap om byggnaden, som kan vara mycket värdefull vid överlåtelse av en fastighet. Kan spara energi på drift Kan Pia-metodiken bli ett kostnadseffektivt hjälpmedel för att spara energi? I våra händer ger metodiken redan ett kostnadseffektivt stöd vid egenkontroll och intrimning av nya byggnader, men det kanske inte säger så mycket. Det är ingen tvekan om att det ﬁnns en stor potential att till låg kostnad spara energi genom effektiv drift. Detta gäller både beﬁntliga byggnader och de som byggs idag. Varför går det så långsamt att omsätta denna potential i sparad energi? Vi anar men har svårt att formulera oss. Osäkerheten beträffande potentialens storlek är ett skäl. Det är nog svårt att acceptera att potentialen är stor, det vill säga att bygg-

Kunskap, erfarenhet och trygghet På www.sbr.se hittar du ca 250 konsultföretag med tusentalet kunniga och erfarna byggingenjörer som kan bidra till trygghet i ditt byggprojekt. 18

husbyggaren nr 3 B 2010

naderna inte körs mer energieffektivt redan idag. Ett annat skäl är att potentialen anses vara en så lågt hängande frukt att den inte motiverar några speciella åtgärder. Företagsledningar talar gärna om klimatsmart och koldioxidneutral, men vi skulle hellre höra: ”I vårt företag bedöms alla förslag till energibesparande åtgärder och de lönsamma genomförs.”. De som gör jobbet på golvet får inte tillräckligt stöd i form av tid, verktyg, vidareutbildning och uppmuntran. Varför inte dela ut en bonus för varje ton koldioxid som inte hamnar i atmosfären? Det fordras större efterfrågan på energieffektiv drift för att Pia-metodiken ska kunna få en utbredd användning.

Data från styrsystemet behövs Pia-metodiken stödjer några länkar i kedjan: upptäcka brist – förstå och kvantifiera bristens effekt – analysera alternativa åtgärder – besluta om åtgärd – genomföra åtgärden – verifiera åtgärdens effekt. Hela kedjan måste fungera för att metodiken ska kunna skapa ett värde. Pia-metodiken är helt beroende av problemfri tillgång till historiska data från styrsystemet och detta kan bara styrentreprenören leverera. Det har inte alltid varit problemfritt. Varför är det så svårt? Vi tror det är svårt därför att personal, som utför arbetet hos styrentreprenören, varken har adekvata verktyg eller rutin för uppgiften. De tvingas improvisera och det blir väldigt personberoende. Vi tror inte detta kommer att fungera väl förrän tillverkarna byggt in lättanvända exportfunktioner i sina styrprogram och det kommer de inte att göra förrän det finns efterfrågan och en internationell standard. Mesta nytta till lägsta kostnad får vi om Pia följer med byggnaden. Först använder byggaren metodiken som stöd till egenkontrollen och intrimningen, därefter

nr 3 B 2010 husbyggaren

använder besiktningsmannen metodiken i funktionsbesiktningarna, och till sist lämnas den över till driftorganisationen. Detta är inte konstigare än att styrsystemet följer med byggnaden.

Initial nytta Funktioner för insamling och export av historiska data ska ingå med skall-krav i upphandlingen av styr, vilket rimligtvis är enklast och ger lägsta kostnad. I de tidiga skedena är nyttan stor och odiskutabel. Då gäller det att först nå och sedan veriﬁera de värden för energiprestanda, som föreskrivs av regler och avtal. Under driftskedet är kostnaden låg men nyttan inte lika tydlig, eftersom nyttan då främst består av att undvika försämring av energiprestanda. Pia-metodiken är ett bra stöd för att ta fram underlag inför ombyggnader och anpassningar till förändrad användning av byggnaden. Slutligen så ger den dokumentation inför en försäljning. Automatisk felsökning Vi tror att automatisk felsökning med expertregler skulle tillföra Pia-metodiken stort värde. Det skulle peka ut misstänkta förlopp och på så sätt hjälpa vvs-ingenjören att koncentrera sin granskning till perioder och delsystem med problem. Resultaten från våra experiment pekar på att verktyget kan fånga nästan alla fel till priset av en del falska larm. Falska larm är mycket besvärande för helt automatiska verktyg, men inte lika störande när man jobbar interaktivt. En uppsättning expertregler, som systematiskt kontrollerar ”alla” funktioner, vore till stor hjälp vid funktionsbesiktning. Kanske ginge det att hämta idéer från modern utveckling av datorprogram – Test Driven Development. Där konstrueras först testet och sedan funktionen. Vi ska utforska möjligheterna med automatisk felsökning.

Några aktuella projekt som utnyttjar Pia-metodiken är: • Västfastigheter, Skanska Sverige och ÅF-Infrastruktur driver gemensamt ett litet projekt med namnet ”Överlämnande av entreprenad i driftoptimerat läge”. I det spelar Pia-metodiken en nyckelroll. • Beställargruppen lokaler, Belok, utvecklar ett nytt datorprogram, med arbetsnamnet Pia 2.0. De använder våra Pia-verktyg, DataBrowser, StatX och pmBrush, som förebild. Deras mål är ett användarvänligt program för drifttekniker. Det kommer att läggas ut för fri nedladdning på deras hemsida. • Equa (www.equa.se), som är känt för sitt datorprogram för byggnadssimulering, IDA ICE, planerar att tillsammans med oss två utveckla och sälja tjänster baserade på metodiken. D

Fotnot:

Projektet har stötts ekonomiskt av Skanska Sverige och Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF, (Projekt 11815). Referenser:

Carling P och Isakson P, 2009 Metodik för uppföljning av VVS-tekniska system och energiförbrukning i ﬂerbostadshus, Projekt 11815, Svenska byggbranschens utvecklingsfond, www.sbuf.se. Carling P, Isakson P och Wetterstöm P. 2005. IT-stöd ger rationell besiktning av energi- och vvs-funktioner. Husbyggaren 6/2005. Isakson P och Carling P. 2006. Sänkt börvärde sparar energi i kontorshus. VVS Teknik & Installation (VVS-Forum). Oktober 2006. Kretz M, Effektiv drift sparade 36 procent, Energi & Miljö Nr 8, Augusti 2009.

DRIFT OCH UNDERHÅLL Ett system för att noggrannare besluta exakt hur och när underhållsåtgärder behöver sättas in kan spara rätt mycket pengar. Till exempel så är det viktigt att uppskatta hur länge stora maskiner måste stå stilla.

Effektivare underhåll när rätt åtgärd görs i rätt tid Av basim al-najjar , professor, Linnéuniversitetet, kenneth faaborg , vd, Hyresbostäder i Växjö och anders ingwald , tekn dr, Linnéuniversitetet

Färre haverier Förebyggande underhåll kan normalt leda till två förluster: haverier eller förlust av en stor del av enhetens livslängd, vilket sker när enheten byts ut innan dess livslängd helt har förbrukats. Därför kan bolagen förlora en betydande del av den möjliga tiden som kan utnyttjas på grund av problem som uppstår med icke fullgod komponent, och som följd ökas kostnaderna. Kostnadseffektiva underhållsåtgärder är de åtgärder som resulterar i en minskning av haverier (eller antalet utbyten), störningar och avbrott, samt kortare re20

Tillståndsbaserat underhåll Att det ﬁnns en stark koppling mellan underhåll och ett företags lönsamhet och konkurrenskraft har visats av många forskare. Erfarenheter från tillverkningsindustrin har också visat att en övergång från förebyggande underhåll till ett mer tillståndsbaserat underhåll kan ge bättre styrning av underhållsåtgärder, och därmed stora vinster. Det är dock inte så enkelt att allt underhåll kan styras med hjälp av tillstånds– övervakning. I stället gäller det att hela tiden välja det mest kostnadseffektiva underhållet. Underhåll handlar alltså till stor del om att ta rätt beslut om vilket underhåll som är det rätta. För att kunna göra det krävs tillgång till

Basim Al-Najjar är professor i systemekonomi vid institutionen för teknik på Linnéuniversitetet i Växjö och har genomfört ﬂera industriella projekt.

FÖRFATTAREN

Lagrar fakta Fastighetsföretagen använder sig idag av ett fastighetssystem där information ﬁnns lagrad om yta, ålder, hyresgäster och fastigheter, samt informationer om komponenter (teknisk livslängd och kostnader), besiktningar och serviceordrar. Besiktning kan vara både besiktning av lägenheter och besiktning av till exempel hissar, eller andra komponenter som måste besiktigas enligt lag (myndighetskrav). En gång om året tas en underhållsplan fram genom att man tar ut information från fastighetssystemet och jämför den med vad inspektionen av fastigheterna visar. Till grund för beslut om vad som ska göras används erfarenheter från olika personer. Till exempel kan fastighetsskötaren komma med förslag om utbyte av en fastighetskomponent, som ett tak, till förvaltaren, som är ansvarig för att prioritera.

FÖRFATTAREN

parationstid, det vill säga minskade ägande- och driftkostnader.

Kenneth Faaborg är byggnadsingenjör och civilekonom. Idag arbetar han som vd på Hyresbostäder i Växjö AB.

FÖRFATTAREN

ellan 30 och 40 procent av alla naturtillgångar utnyttjas i industrialiserade länder inom byggindust– rin. Även en stor del av all energiförbrukning kan relateras till byggoch fastighetssektorn. Det rapporteras också att inom EU så handlar omkring 50 procent av aktiviteterna inom bostadssektorn om underhåll, och något lägre för ”icke” bostadssektorn. Inom fastighetsbranschen brukar man bryta ner en fastighet till ett antal kom– ponenter och byggdelar. Underhållsarbete planeras för dessa komponenter och byggdelar i olika intervall och används företrädesvis vid förebyggande underhåll (FU), det vill säga planerat underhåll (PU) eller periodiserat underhåll. Underhållsarbeten kan även uppstå vid reparationer i samband med akuta fall. Då kommer det in en subjektiv besiktning för att bestämma komponentens eller byggdelens tillstånd. När denna besiktning värderats, kan eventuellt komponenten eller byggdelen ersättas istället för att repareras. Detta kan benämnas avhjälpande underhåll.

Anders Ingwald är tekn dr i systemekonomi och avdelningschef på avdelningen för drift och underhållsstyrning vid institutionen för teknik på Linnéuniversitetet i Växjö.

husbyggaren nr 3 B 2010

ett relevant och uppdaterat beslutsunderlag. Underlaget, som ska levereras av företagets informationssystem, måste, för att stödja kostnadseffektiva underhållsbeslut, innehålla såväl tekniska som ekonomiska data från de delar av företaget som på något sätt påverkas av underhållet. I producerande företag är noggrannhet i underhållsbeslut nödvändig för att minska ekonomiska förluster och följaktligen även produktionskostnaderna. Med andra ord, beslut om när man ska stoppa producerande maskiner och om det är kostnadseffektivt eller inte, är avgörande för lönsamheten i produktionen. Onödiga produktionsstopp är särskilt kostsamma i producerande företag med kapitalintensiva investeringar, som sågverk, pappers- och massaindustrin, rafﬁnaderier, sjöfart, kraftverk och maskinindustrin. Det är därför avgörande att ha ett system som förser underhållsingenjörer och produktionsledning med pålitliga data för att ge kostnadseffektiva och dynamiska underhållsbeslut för att uppehålla och förbättra företagets konkurrenskraft och lönsamhet.

Olika strategier för åtgärder Underhållsaktiviteter kan planeras och genomföras med hänsyn till olika strategiska val. Som exempel kan underhållsaktiviteter göras för att: - Vid fel restaurera maskinen till samma produktionsnivå som tidigare. - Genomföra regelbundet underhåll oavsett behov eller inte, alternativt, - sätta in underhåll baserat på maskinens tillstånd, vilket betyder ”gör inget förrän det behövs!”. Underhållet görs när symtomen uppstår, för att undvika driftstörning. Onödiga byten En del av de ekonomiska förluster som förekommer i fastighetsbolagen uppstår på grund av haverier eller onödiga utbyten av fastighetskomponenter. För att kunna minska dessa förluster måste underhållsåtgärder planeras utifrån komponenternas tillstånd, det vill säga att man arbetar med ett tillståndsbaserat underhåll (TBU). Ett tillståndsbaserat underhåll innebär att underhållsarbete eller utbyte ska genomföras endast när ett verkligt behov nr 3 B 2010 husbyggaren

Figur 1. Verktyg och moduler i MDSS (Maintenance Decision Support System).

ﬁnns, och inte efter ett fast tidsschema. För att möjliggöra ett sådant arbetssätt bör man ha starka argument som på förhand visar att det är kostnadseffektivare att göra underhållsarbete vid en bestämd tidpunkt och inte senare eller tidigare. Förutom ekonomiska motiv måste även andra faktorer vägas in, exempelvis tekniska aspekter, påverkan på de boendes trivsel, miljöpåverkan, energiåtgång och underhållsteknikernas arbetsmiljö. Alla dessa faktorer påverkar direkt eller indirekt bolagets möjligheter till kostnadseffektivitet och lönsamhet. Detta kräver tillgång till lätt åtkomliga relevanta tekniska och ekonomiska data, uppgifter och kunskaper, som har sparats i ett lätthanterligt format, samt möjlighet att snabbt bearbeta dessa till informativa

nyckeltal och därefter kostnadseffektiva beslut.

System för beslutsstöd I ett forskningsprojekt som bestod av 17 deltagare har Linnéuniversitetet utvecklat en bas för ett beslutsstödsystem. Det nya innovativa systemet för beslutsstöd inom underhåll döptes till MDSS (Maintenance Decision Support System). Huvudsyftet med MDSS är att ge underlag för att kunna genomföra underhåll efter behov och därmed reducera ekonomiska förluster som uppstår på grund av onödiga stopp och störningar i produktionen. Systemet är skapat för att hjälpa företag att minska ekonomiska förluster genom att kartlägga produktions- och unFortsättning s. 22 P

Figur 2. Användargränssnitt i MDSS.

derhållsprocessen. På så sätt skapas underlag för att höja prestandan i underhållet, se ﬁgurerna 1 och 2.

Simulerar teknisk lösning MDSS ger relevant information och kriterier för mer noggranna, dynamiska och kostnadseffektiva underhållsbeslut. Det kan användas för att: • öka noggrannheten i underhållsbeslut • kartlägga, analysera och förbättra underhålls- och produktionsprocesser genom att identifiera och prioritera problemområden • identifiera och uppskatta bortfall av produktionstiden • simulera alternativa tekniska lösningar i syfte att identifiera den mest kostnadseffektiva lösningen • följa upp, kontrollera och bedöma underhållets kostnadseffektivitet och bidrag till företagets lönsamhet Allt detta stödjer sammantaget ett kontinuerligt och kostnadseffektivt förbättringsarbete av underhållet.

Tester har gjorts Användbarheten och nyttan med MDSS har testats av personal på bland annat Fiat (Italien) och Goratu (Spanien). På Fiat har MDSS använts för att simulera tre olika underhållslösningar på ett problem och välja den mest kostnadseffektiva lösningen. På Goratu har systemet använts för att förutse vibrationsnivå, sannolikheten för ett haveri och återstående livslängd på ett lager i en CNC-maskins spendil. På Fiat lyckades man identiﬁera och

välja den mest kostnadseffektiva underhållslösningen och följa upp denna underhållsinvestering. På Goratu var det möjligt att förbättra underhållsbeslut genom att förutse vibrationsnivå i den närmaste framtiden och uppskatta sannolikheten för haveri och återstående livslängd på lagret.

Tillståndsbaserat underhåll Ett nytt projekt som innebär en speciﬁk utvidgning, anpassning och tillämpning planeras tillsammans med Hyresbostäder, Växjöhem och Vidingehem i Växjö. Syftet är att utveckla ett stödsystem som underlättar ett kostnadseffektivt underhåll på fastighetskomponenter invändigt och utvändigt, till exempel fasader, tak och tekniska installationer. De resultat som vi förväntar oss från projektet är en modell som beskriver samspelet mellan fastighet, människa, underhåll, miljö, ekonomi, och företagets ekonomiska resultat, samt vidare ett beslutsstödsystem och modeller som underlättar kostnadseffektiva beslut som rör planering och utförande av underhållsarbete. D

Fotnot:

Forskningsprojektet Dynamite (Dynamic Decisions in Maintenance, FP6-2004-ISTNMP-2) är ﬁnansierat av EU:s sjätte ramprogram. Linnéuniversitetet har deltagit i utvecklingen av en bas för ett beslutsstödsystem. I projektet deltog Växjö universitet och företag från hela Europa, som Manchester University (UK), Sunderland University (UK), VTT (Finland), Fiat (Italien) och Volvo (Sverige). Referenser:

Al-Najjar, B. (2009) A computerised model for assessing the return on investment in maintenance; Following up maintenance contribution in company proﬁt. To appear in WCEAM 2009, Athens, Greece, Sep. 2009-09-08. Al-Najjar, B. and Ciganovic, R. (2009) A model for more accurate maintenance decisions (MMAMdec). To appear in WCEAM 2009, Athens, Greece, Sep. 2009-09-08. Al-Najjar, B. (2007) Establishing and running a condition-based maintenance policy; Applied example of vibration-based maintenance. WCEAM2007, pages 106-115, 12-14 June Harrogate, UK. Al-Najjar, B., (2007), The lack of maintenance and not maintenance which costs: A model to describe and quantify the impact of vibration-based maintenance on company's business, International Journal of Production Economics, 107(1), pp. 260-274. Bevilacqua, M., Braglia, M., 2000. The analytical hierarchy process applied to maintenance strategy selection. Reliability Engineering and System Safety 70, 71-83. Ingwald, A., (2009), Technologies for better utilisation of production process resources, Doctoral Thesis, Växjö University.

Kunskap är makt! Se SBRs hela kursprogram på www.sbr.se

husbyggaren nr 3 B 2010

nr 3 B 2010 husbyggaren

EUROKODER Nu är det hög tid att sätta sig in i eurokoderna – de nya sameuropeiska dimensioneringsreglerna för bärande konstruktioner. Vid årsskiftet 2010/11 upphör BKR att gälla. Vägverkets bronormer har redan ersatts.

Snart träder eurokoderna in för bärande konstruktion

urokoder är ett mångårigt europeiskt samarbetsprojekt inom byggområdet. Koderna är nu helt färdiga för att implementeras i ländernas regelsystem. Totalt berörs ett 30-tal länder. Dels gäller det medlemsländerna inom EU, dels länder som Norge, Lichtenstein och Island som är knutna till gemenskapen via EES-avtalet. Schweiz deltar i samarbetet på frivillig bas. Projektet har sedan koderna färdigställts övergått i en ny fas. Arbetet har fått en förvaltande uppgift som även innefattar arbete med förbättringar och rättelser. Nationellt präglas arbetet just nu av att införliva eurokoderna. För erfarenhetsinsamlingen har man etablerat särskilda system, både centralt och nationellt.

Krav på bärförmåga Eurokoderna innehåller dimensioneringsregler för bärande konstruktioner. De angår alla byggnadsverk eller delar av dem där samhället ställer krav på bärförmåga för att förhindra kollaps så att människor och djur inte skadas eller att onödigt stora materiella förluster inte uppstår. Kraven berör även brukbarhet och beständighet. Bärverket får till exempel inte vara allt för slankt så att andra väsentliga funktioner än bärförmåga äventyras. Kravet på beständighet innebär att säkerheten och brukbarheten ska innehållas så länge bärverket används. Sammantaget är kraven i eurokoderna samma som i BKR. Blir lika Införlivandet innebär att eurokoderna ersätter de nationella dimensioneringsreglerna i berörda länder och att motstridiga och konkurrerande standarder mås24

te undanröjas. Formerna för utarbetande och publicering av dimensioneringsregler för bärande konstruktioner har hittills varierat mellan berörda länder. Antingen har det varit en renodlad myndighetsuppgift, som hos oss och i Finland. Eller så har man med bibehållen insyn överlåtit arbetet till den nationella standardiseringen att utarbeta och utfärda dimensioneringsregler för bärverk, som i Danmark, Norge och Tyskland. I och med införandet av eurokoderna blir således sättet att utfärda dimensioneringsregler för bärverk lika i alla berörda länder. Vår svenska tradition att utarbeta och tillhandahålla konstruktionsregler bryts därmed. Boverkets konstruktionsregler och Vägverkets bronormer försvinner. De två myndigheternas grundläggande ansvar för den allmänna tillsynen för bärverk kvarstår. Dels behåller myndigheterna insynen i framtagandet. Dels kommer de att utfärda administrativa och materiella regler för själva tillämpningen men även regler för lägsta säkerhetsnivå.

Baseras på byggproduktdirektivet Eurokoderna bygger på det så kallade byggproduktdirektivet. Dess mål är att underlätta handeln med produkter och tjänster på den europeiska byggmarknaden och att därmed öka konkurrensen på en större byggmarknad. Byggandet präglas och domineras hittills, på ﬂera sätt, av att hemmamarknader skyddats med både formella och informella tekniska och kulturella handelshinder. Med hjälp av eurokoderna, som är ett av medlen inom ramen för byggproduktdirektivet, vill man undanröja sådana hinder. Ett annat medel är utarbetande och införande av gemensamma tekniska speciﬁkationer, till exempel harmoniserade produktstandarder med möjlighet

FÖRFATTAREN

Av jan-olof nylander , tekn lic, egenföretagare

Jan-Olof Nylander är civilingenjör väg och vatten. Han har arbetat som konstruktör, i första hand med husbyggnader, forskat, samt varit anställd på Planverket och Boverket. Numera är han byggkonsult och föreläsare som egenföretagare.

till CE-märkning. Man förutsätter ett samspel mellan eurokoderna och de tekniska speciﬁkationerna. Många materialstandarder som åberopas i eurokoderna är harmoniserade standarder. Man räknar även med att koderna ska tjäna som konkurrenskraftiga verktyg för europeiska aktörer som vill arbeta på andra marknader utanför Europa.

Sex egenskapskrav Byggproduktdirektivet omfattar sex grundläggande tekniska egenskapskrav: 1. Bärförmåga, stadga och beständighet. 2. Säkerhet i händelse av brand. 3. Hygien, hälsa och miljö. 4. Skydd mot buller. 5. Säkerhet vid användning. 6. Energihushållning. Reglerar dimensioneringen Eurokoderna innehåller i första hand dimensioneringsregler för bärande konstruktioner för de två första egenskapskraven, men även till en del regler för utformningen av bärverk. När det gäller brandsäkerhet begränsar sig koderna till bärförmåga i händelse av brand. husbyggaren nr 3 B 2010

När koderna inte räcker Den så kallade β-metoden är komplicerad och kräver ett underlag som går långt utöver innehållet i eurokoderna. Metoden är mer ägnad att tillämpas när eurokodernas nuvarande innehåll inte räcker till. Den kan också vara aktuell vid dimensionering av bärverk med nya konstruktionsmaterial eller materialkombinationer som inte behandlas i eurokoderna. β-metoden har hittills inte heller använts i Sverige i nämnvärd utsträckning. Den har använts i samband med vissa revideringar av konstruktionsreglerna. Uppdraget till CEN Eurokoderna har utarbetats inom CEN på uppdrag av den Europeiska kommissionen. Berörda länder har deltagit beroende på intresse och tillgängliga resurser. Den första generationen eurokoder publicerades under första delen av 1990-talet som förstandarder, så kallade ENV-standarder. Syftet var att bland annat ge erfarenheter och kunskaper för utarbetandet av den version som nu ﬁnns. Nationella preciseringar För tillämpningen av eurokoderna krävs vissa preciseringar utarbetade på nationell nivå. Skälen till detta är både formella och praktiska. Respektive land kan inte nr 3 B 2010 husbyggaren

Detalj av en modell av en fackverksbro som är dimensionerad enligt gällande bronorm. Foto: Margot Granvik

överlåta till CEN eller den nationella standardiseringen att bestämma säkerhetsnivån. Man anser även att varje land känner sina klimatförutsättningar bäst. Preciseringarna rör därför till exempel byggmyndigheters formella beslut om tilllämpningen, nationella val av säkerhetsnivåer eller värden på snö- och vindlaster, samt temperaturlaster. För den första generationen koder utgavs preciseringarna i separata nationella anpassningsdokument, benämnda NADar. Kraven på att motstridiga regler tas bort innebär att såväl alla ENV-standarder som tillhörande anpassningsdokument upphör att gälla. För de nu aktuella standarderna har man i stället valt att tillämpningsreglerna ska publiceras i nationella bilagor i respektive lands standard. Varje standard förtecknar de punkter där nationella val måste göras och som ska tillkännages i de nationella bilagorna. Som regel ger standarden ett förslag till val. De nationella bilagorna biläggs respektive standard när den nationella standardiseringsorganisationen infogar ENstandarden i sin standardsamling. De nationella bilagorna benämns på ett enhetligt sätt NA, NB och NC. Innehållet i de tre typerna av bilagor är centralt bestämt för att tillämparen enklare ska orientera sig och hitta den relevanta uppgiften. De svenska bilagorna kommer dessutom att översättas till engelska.

Svenska verk ansvarar För svensk del ansvarar Boverket och Vägverket för innehållet i de nationella bilagorna. Banverket bistår med underlaget som rör järnvägsbroar. Eftersom ansvaret är myndighetsutöv-

ning har de två myndigheterna även valt att publicera innehållet i var sin föreskriftsserie; EKS respektive EBS, europeiska konstruktionsstandarder, respektive europeiska beräkningsstandarder. När det gäller de nationella valen har man strävat efter att så långt möjligt välja det rekommenderade förslaget till val.

Paket med 59 standarder Eurokoderna är ett paket bestående av 59 olika standarder. De är fördelade på tio huvudområden. Antalet standarder varierar mellan 1–5. Klart avvikande är områdena för Laster och Dimensionering av stålkonstruktioner som vardera består av 10 och 20 separata standarder. En detaljerad redovisning av områdenas innehåll i detalj ﬁnns på SIS portal www.eurokoder.se eller i en folder från SIS: Eurokoder – De nya dimensioneringsreglerna för bärverk. Standarderna betecknas av CEN med EN 1990-EN 1999 åtföljt i regel av några Fortsättning s. 26 P

Först a sida n på S IS fold er om eurok oder.

Eurokoderna innebär både ett gemensamt tekniskt språk och ett enhetligt säkerhetssystem för bärande konstruktioner inom alla berörda länder. Detta kännetecknas av att koderna innehåller omfattande termlistor med ensartade deﬁnitioner och beteckningar och att själva dimensioneringen utgår ifrån samma förutsättningar oavsett var den utförs och typen av bärverk. Den som har tillämpat Boverkets och Vägverkets konstruktionsregler kommer relativt enkelt att känna igen både begreppen och principerna för dimensioneringen. Säkerhetssystemet liknar i allt väsentligt vårt nuvarande system i BKR. Antingen tillämpas partialkoefﬁcientmetoden eller β-metoden. Den första metoden kommer med all säkerhet att tillämpas i första hand såsom är fallet här hemma idag. Skillnaden kan bestå i att siffervärden skiljer sig och att mängden standardiserade material är större än tidigare.

Figur 1. Illustration av helheten och av det ömsesidiga sambandet för eurokodernas huvudområden.

tilläggsbeteckningar. På översiktlig nivå ger beteckningen med EN och de fyra siffrorna helt tillräcklig information. När standarderna införlivas i SIS standardsamling tillfogas preﬁxet SS- framför EN. Andra länders standardiseringsorgan gör på ett likartat sätt. I Danmark infogas exempelvis DS- och i Storbritannien BS-. Metoden med preﬁx tillämpas sedan länge inom standardiseringen när internationellt utarbetade standarder infogas i de nationella standardsamlingarna. Notera att 1990 till 1999 är en sifferserie och inte årtal.

Huvudområden och helhet Eurokodernas huvudområden betecknas även med EK0-EK9, där EK betyder eurokod och siffrorna 0–9 motsvarar slutsiffran i EN-beteckningen. I andra länder tillämpas samma princip. I till exempel Storbritannien benämns områdena med EC0-EC9. Huvudområdena har ett inbördes samband beroende på deras innehåll och karaktär. Helheten och områdenas inbördes samband illustreras i ﬁgur 1. Av ﬁguren framgår att området EK0, Grundläggande dimensioneringsregler, är överordnat de övriga. EK0 är generell och innehåller de övergripande kraven och de grundläggande begreppen. Standarderna inom områdena EK1–EK9 är

utformade utifrån förutsättningarna i EK0 så att de svarar upp mot helhetens behov. Standarderna inom områdena EK2– EK6 och EK9 behandlar de materialbetingade förutsättningarna för dimensionering av bärande konstruktioner av betong, stål, trä och murverk. Standarderna inom områdena EK7 och EK8 intar en särställning, vilket ﬁgur 1 visar. EK7 Dimensionering av geokonstruktioner skiljer sig från andra materialdelar. Till exempel kan värde på markens dimensionerande egenskaper inte ”standardiseras”, varken när marken är belastande eller bärande. Värdena måste bestämmas särskilt i det enskilda fallet utifrån grundundersökningar. EK7 innehåller regler för hur värdena ska bestämmas och för hur undersökningar ska planeras, utföras och redovisas. Tillämpningen av EK8 Dimensione-

ring av bärverk med hänsyn till jordbävning bygger liksom för EK7 på geograﬁskt betingade förutsättningar som måste vara kända och dokumenterade innan arbetet med dimensioneringen kan utföras.

Likheter med BKR Eurokoderna innehåller tre slags typer av text med inbördes rangordning. Texter

Eurokodernas huvudområden är med svenska beteckningar: EK0: SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler EK1: SS-EN 1991 Laster EK2: SS-EN 1992 Dimensionering av betongkonstruktioner EK3: SS-EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner EK4: SS-EN 1994 Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong EK5: SS-EN 1995 Dimensionering av träkonstruktioner EK6: SS-EN 1996 Dimensionering av murverkskonstruktioner EK7: SS-EN 1997 Dimensionering av geokonstruktioner EK8: SS-EN 1998 Dimensionering av bärverk med hänsyn till jordbävning EK9: SS-EN 1999 Dimensionering av aluminiumkonstruktioner 26

med högsta rangordning markeras med P i marginalen. De är bindande och måste följas. Näst i rang står rådgivande texter. Längst ner i rang kommer informativa texter. Varken dessa eller de rådgivande är bindande. Systemet med texter med olika rangordning är analogt med vårt svenska system med bindande föreskrifter och icke bindande allmänna råd och informativa läsanvisningar. Analogin har Boverket formellt bekräftat i sin EKS. Boverket har i några fall höjt rangen till P-nivå. Eurokoderna innehåller inte vårt nordiska system med säkerhetsklasser. Både Boverket och Vägverket tillåter fortsatt tillämpning av systemet. Den principiella uppbyggnaden av BKR kan karaktäriseras på samma sätt som eurokodpaketet och som illustreras ovan. Sambandet mellan kapitlen i BKR visar att uppbyggnaden och relationen mellan huvudområdena – kapitlen – i eurokodpaketet, respektive BKR, är mycket lika varandra. Kapitel 2 Allmänna regler för bärande konstruktioner är överordnad övriga kapitel och kapitel 4 Geokonstruktioner intar en särställning jämfört med materialkapitlen.

Skiljer sig från BKR Vid en jämförelse mellan eurokoderna och BKR kan vissa skillnader på övergripande nivå noteras. BKR innehåller till exempel inte dimensioneringsregler med hänsyn till jordbävningar. Den mest frapperande skillnaden är omfånget. Eurokodpaketet har väsentligt större omfång jämfört med våra nuvarande myndighetsbaserade regler. Räknar man samman BKR med Boverkets handböcker för betong- och stålkonstruktioner kan man inte mäta sig med eurokodernas omfång. Skillnaden i omfång betingas bland annat av att eurokoderna innehåller omfattande texter av handbokskaraktär. Presentationen av vissa delar görs i många fall i små steg, vilket gör att texten blir ordrik och utrymmeskrävande. Arbetet inom de tekniska kommittéerna som arbetat med standarderna har inte heller samordnats tillräckligt. Antalet specialkommittéer har i vissa fall varit många. Området EC 3 Dimensionering av stålkonstruktioner är typexemplet husbyggaren nr 3 B 2010

för detta. Där ﬁnns många specialiserade och omfångsrika standarder. Jämfört med BKR saknar eurokoderna också en gemensam och utrymmesbesparande disposition. Strukturen inom de olika huvudområdena avviker därför från varandra vilket bidrar till det stora omfånget.

Införs i olika takt Eurokoderna införs successivt i berörda länder och olika takt. I Figur 2. Sambandet mellan kapitlen i BKR. Danmark övergick man helt redan vid årsskiftet 2008/2009 medan tak- ledes att kunna vända sig en större krets ten är långsammare i Tyskland. Dansk av konsulter, entreprenörer och produstandard är således helt reformerad me- center. Konstruktörer kommer att kunna dan arbetet med tyska DIN har påbörjats använda de gemensamma reglerna som och förefaller gå långsamt. offertunderlag för konsulttjänster både Kommissionen har sagt att införandet inom och utanför den europeiska markska vara helt genomfört senast år 2011 i naden. alla berörda länder. Förvaltare, ägare och brukare bedöms För svensk del upphör BKR att gälla för kunna göra vinster tack vare införandet nybyggande vid årsskiftet 2010/2011. av eurokoderna, främst genom bespaFram till dess är det valfritt att tillämpa ringar i byggprocessen. Vissa bedömare antingen de nya eller de gamla reglerna. menar att reglerna kan ge vinster även i Vägverket har valt att fasa ut de äldre förvaltningsskedet. reglerna ett år tidigare jämfört med BoBeredskapen varierar verket. När eurokoderna införlivas som svensk Beredskapen att ställa om tillämpningen standard behålls som tidigare sagts den till eurokoderna varierar i Sverige. Somursprungliga beteckningen för EN-doku- liga har en god beredskap. Andra är helt mentet men med preﬁxet SS. Europa- oförberedda. För de senare är det nu hög standarden förses alltid med ett natio- tid att informera sig eftersom det är mindnellt försättsblad med svensk titel och ett re än ett år kvar till dess eurokoderna blir förord med en presentation av standar- de enda gällande dimensioneringsregden. Omkring 75 procent kommer att vara lerna för bärverk. Omställningen komöversatta till svenska. För resterande mer självklart att påverka berörda på standarder har SIS i samråd med Bover- olika sätt. Gemensamt är behovet att forket och Vägverket valt att utge den engels- mulera strategier att möta framtiden. Såka versionen som svensk standard. dant kan bara den enskilda och det enDe standarder som inte översätts berör skilda företaget utifrån sina förutsättantingen en smal krets tillämpare eller så ningar bestämma. bedöms de för närvarande inte vara särIngenjörsutbildningen på grundnivå skilt relevanta för tillämpning i Sverige, där eurokoder ingår varierar kraftigt. Biltill exempel standarderna om Dimensio- den är relativt splittrad. Vissa skolor har nering av bärverk med hänsyn till jord- kommit längre än andra. Några avvaktar. bävning. Somliga konstruktionsämnen ligger klart sämre till än andra. Konsekvenser av införandet För fortbildning av yrkesverksamma Eurokoderna kommer att bidra till att ﬁnns ett hyggligt utbud av kurser. I daskapa en stor inre marknad med ökad gens läge bedöms att behovet av fortbildkonkurrens både när det gäller konsult- ning inte är fyllt. Efterfrågan vacklar så och entreprenadtjänster, men även för att vissa kurstillfällen har ställts in på rena byggprodukter och -komponenter, grund av allt för få anmälda. samt stomsystem. Beställare kommer såNär det gäller beräkningshjälpmedel i nr 3 B 2010 husbyggaren

form av datorprogram och handböcker pågår arbete på vissa håll. Än ﬁnns inget heltäckande material för tillämpning i Sverige. Sammantaget kan man kanske bedöma mottagarnas beredskap att möta införandet som något bekymmersamt. Det ﬁnns några förklaringar till det uppkomna läget. Projektet eurokoder har påannonserats och pågått under många år innan helheten blivit klar. Svenska myndigheter har inte förrän nyligen kunnat bestämma slutdatum för gällande regler. Ämnet har förlorat i aktualitet hos mottagarna allteftersom tiden har gått.

Hur får man tag i eurokoderna Vår svenska tradition att myndigheter ensamma utarbetar och tillhandahåller dimensioneringsregler för bärande konstruktioner bryts, eftersom de hädanefter publiceras som standarder. Via myndigheternas hemsidor kan man även i fortsättningen hämta de formella förutsättningarna för tillämpningen, såsom EKS och EBS. SIS har ensamrätten att tillhandahålla standarder. Många klagar på att standarderna är för dyra. Man utgår ofta från preliminärt satta priser. Den aktuella nivån är lägre. Prisnivån bör ses mot bakgrund av att SIS är en ideell, icke offentlig finansierad organisation. Försäljningen av standarder utgör en väsentlig intäktskälla för SIS verksamhet. SIS Förlag AB är ett dotterbolag inom SIS och ansvarar primärt för försäljningen. Förlaget erbjuder försäljning via olika tjänster. Enstaka standarder kan köpas via SIS hemsida www.sis.se eller genom förlagets kundservice. Åtkomst kan också ske via tjänsten e-nav, som passar bäst för dem som har behov av flera standarder. Tjänsten är ett webbabonnemang med paketköp av flera olika standarder antingen för en eller flera användare inom ett och samma företag. Förutom själva standarderna tillhandahåller webbabonnemanget uppdateringar, korta presentationer av andra intressanta standarder, med mera. Se mer på: www.boverket.se, www.vv.se och SIS hemsida om eurokoderna, www.eurokoder.se. D 27

NORDBYGG Nordbygg har utvecklats till en gigantisk byggfest. Årets mässa slog rekord både när det gäller antalet utställare och besökare. Alla var där, så även Husbyggaren. SBR anordnade ett seminarium om egenkontroll kontra besiktning.

Rekordstort Nordbygg given träffpunkt Av margot granvik , redaktör

ordbygg 2010 blev den största inomhusmässan som genomförts i Skandinavien. Detta efter att ha slagit rekord både i utställningsyta och antal utställare. Över 900 utställare är 150 ﬂer än Nordbygg 2008. Närapå 60 000 besökare strömmade till Älvsjö under de fyra dagarna 23–26 mars.

Fick många besök Många styrde också stegen till Husbyggarens monter för att få tidningen och prata om byggbranschen ur alla aspekter. Denna gång stod Husbyggaren i C-hallen, med byggoch inredningsmaterial. A-hallen fokuserade på VVS, fastighetsautomation och inneklimat, medan B-hallen var den ljudligaste och bökigaste, med maskiner, verktyg och utrustning. I Victoriahallen fanns materialverkstaden, där olika byggmaterial demonstrera-

des. Husbyggaren gav sig även ut på spaning i mässvimlet. Läs mer om vad vi till exempel hittade på tema stål i inledningen av tidningen.

Straffa fuskare SBR anordnade under torsdagen ett seminarium om egenkontroll kontra besiktning, som lockade runt 20 deltagare. I seminariet deltog Tomas Thulin från SBR:s entreprenadbesiktningsgrupp, Bo Samuelsson från Svensk byggtjänst, Gösta Gustavsson från Sabo och Åke Rådberg, chefsjurist på Sveriges byggindustrier. Alla var överens om att systemet med egenkontroller inte fungerar särskilt bra och ett förslag att standardisera egenkontrollen hos entreprenörer satte fart på debatten. Enligt Tomas Thulin är entreprenadsidan inte mogen för att klara egenkontroller på ett bra sätt och menade att behovet av branschregler är stort. Även Åke Råd-

Husbyggarens monter, tidigt första mässdagen. Björn Mårtensson på annonsavdelningen samtalar med en av våra första besökare, Carl-Magnus Nilsson från Wasa kredit, medan Lena Rösund, också från annonsavdelningen, delar ut Husbyggaren till intresserade förbipasserare.

berg tyckte att en branschstandard för innehållet i egenkontroll är en utmärkt idé. Gösta Gustavsson menade att det är bra med en opartisk besiktningsman, samt att besiktningen görs i ett tidigt skede så att man inte får seriefel som blir svåra och dyra att rätta till. Bo Samuelsson ställde frågan vad som behövs för att egenkontrollen ska bli trovärdig. Längst i förslagen för att råda bot på den ”erbarmliga” brist på kunskap som, enligt både panel och åhörare, råder i alla led från entreprenör till beställare, gick Gösta Gustavsson. Han menade att det är dags att börja följa gällande lagstiftning och straffa de entreprenörer som fuskar med egenkontrollen och läste högt ur brottsbalken som säger att bedrägeri kan ge upp till två års fängelse. D

Carina Eriksson från SBRs kansli samtalar med Jonas Ström, förbundssekreteraren på Svenska byggmästare- och ingenjörsförbundet i Finland, som kommit över enkom för byggmässan.

husbyggaren nr 3 B 2010

Arne Edén, Per Söderström och Hans Elfström är alla med i styrelsen för SBRs entreprenadbesiktningsgrupp.

Tomas Thulin som är ordförande för SBRs entreprenadbesiktningsgrupp samtalar i pausen med Åke Rådberg, chefsjurist på Sveriges byggindustrier.

nr 3 B 2010 husbyggaren

Kompakt badkar i trä.

Färgat vatten.

JURIDIK Högsta domstolens dom i LB-Husmålet handlar bland annat om tidsfristen för när en beställare måste agera mot en konsult. Dessvärre verkar BKK:s strävan att öka tydligheten om reklamationsfristen vid en konsultansvarsskada leda till ﬂer problem än man löser. Av john hane , advokat, Foyen Advokatﬁrma

Oklart om reklamationsfrist för konsultansvarsskada

n generell utgångspunkt i svensk rätt är att fordringar preskriberas efter tio år. När det gäller skadeståndskrav i avtalsförhållanden finns det reglerat bland annat i köplagen att den part som ska framställa ett krav ska göra detta inom skälig tid efter det att hon eller han fick kännedom om skadan. Det finns också reklamationsregler som fastslår att köparen inte får åberopa till exempel att en vara är felaktig om man inte reklamerat detta inom skälig tid efter det att köparen bort märka att varan varit felaktig. Detta ligger alltså i köparens undersökningsplikt. En bortre gräns när det gäller felansvar i köplagen är två år från det att köparen tagit emot varan. Reglerna i köplagen och för all del även i preskriptionslagen är vad man kallar dispositiva, det vill säga de gäller enbart i den utsträckning parterna i ett avtal inte kommer överens om annat. De standardavtal som gäller för entreprenad, AB och ABT, har av tradition utgått ifrån att anspråk på skadestånd ska framställas inom en viss kortare tid från det att skadan framträtt.

Tre månader I 5 kap 21 § ABT 06 anges till exempel att anspråk på skadestånd ska framställas skriftligen till motparten senast tre månader efter entreprenadtidens utgång om skadan framträtt under entreprenadtiden. Motsvarande gäller det särskilda skadeståndskrav för försening som kan framställas i form av vite som enligt 5 kap 3 § tredje stycket ABT 06 måste framställas skriftligen senast tre månader efter entreprenadens godkännande. De nu beskrivna preskriptionsreglerna är absoluta och innebär att beställaren förlorar sin rätt helt och hållet att begära 30

skadestånd, om inte kravet framställts inom dessa frister. Dock bör man hålla i minnet att skadestånd, förutom vite, är relativt sällsynt förekommande i entreprenadavtal. Den kanske viktigaste påföljden som beställaren kan göra gällande är rätten att kräva att entreprenören avhjälper fel på entreprenaden. En rätt som beträffande väsentliga fel inte bara gäller under en 2-årig garantitid utan under en 10-årig ansvarstid.

rast efter det att skadan upptäckts”. Från konsulthåll, och inte minst från bolag som tecknar konsultansvarsförsäkringar, invändes tidigare då och då att den nu citerade bestämmelsen i ABK 96 skulle anses innebära en preskriptionsfrist på endast tre månader från det att skadan upptäckts, i analogi med motsvarande regler i AB/ABT. Med skadan menade man också den fysiska skada på entreprenaden som konsulten genom sitt projekteringsfel givit upphov till.

Skadestånd för felprojektering För konsultuppdrag är skadeståndssanktionen av jämförelsevis större betydelse för beställaren. Konsultens skyldighet att avhjälpa fel i de handlingar konsulten levererat, till exempel vid ett projekteringsuppdrag är inte av tillnärmelsevis samma ekonomiska och praktiska betydelse, som en entreprenörs motsvarande skyldighet att avhjälpa fel på entreprenaden. Projekteringsmissar av en konsult leder ju som regel också fram till fel i en entreprenad, och därmed till kostnader för den beställare och/eller entreprenör som anlitat konsulten i fråga. Det kan handla om fel som inte märks, och inte heller kan märkas, i samband med att handlingarna tas fram och överlämnas till beställaren och som upptäcks i samband med att entreprenaden utförs. Inte sällan framträder projekteringsfel först under garantitiden eller ännu senare då en nyuppförd fastighet eller anläggning varit i bruk en tid.

Rättspraxis om preskription Högsta domstolen har i ett antal rättsfall slagit fast att preskriptionsregler som inskränker den allmänna preskriptionsfristen på 10 år i preskriptionslagen normalt ska tolkas restriktivt. Detta eftersom preskription innebär en så långtgående rättsverkan för den part som drabbas av den. (NJA 1992 s 728 och NJA 2005 s 843.) Preskriptionsregeln i ABK 96 prövades av Högsta domstolen i det så kallade LBHusmålet (NJA 2007 s 35). Förutsättningen i det målet var i korthet, och lite förenklat, följande:

Reklamationsfristen i ABK 96 ABK 96 utgick från en reklamationsfrist för skadeståndskrav som liknar den som används i många andra sammanhang, till exempel i köplagen, med innebörden att krav på skadestånd skulle framföras ”sna-

LB-Hus hade åtagit sig att på totalentreprenad uppföra ett antal småhus med ett mindre antal lägenheter i varje för en norsk beställare. Efter slutbesiktningen och under det att lägenhetsinnehavarna ﬂyttat in uppmärksammades en ganska omfattande isbildning invid taknocken på fastigheterna. Detta uppmärksammades under vårvintern 1999. Under sommaren 1999 lade den norska beställaren fram två skriftliga utredningar som påvisade att LB-Hus som totalentreprenör hade ansvar för isbildningen och att det var fråga om ﬂera projekteringsfel. Utredningarna skickades av LB-Hus husbyggaren nr 3 B 2010

vidare till dess konstruktör FB Engineering. FB Engineering gjorde också en egen utredning och beslöt att gemensamt med LB-Hus bestrida den norska beställarens påståenden om att det var fråga om fel som LB-Hus svarade för. Efter ytterligare kontakter mellan LBHus och den norska beställaren under hösten 1999 och under år 2000 övertygades LB-Hus slutligen i augusti 2000 om att LB-Hus trots allt hade ansvar och att det rörde sig om projekteringsfel i fem av de sammanlagt sex punkter som beställaren påtalat. LB-Hus bytte då sida och framställde ett krav på FB Engineering där man gjorde gällande att de var skyldiga att ersätta LB-Hus med den kostnad på nära fem miljoner kronor som det kostade LB-Hus att avhjälpa de fel som beställaren påtalat mer än ett år tidigare.

Två slutsatser Högsta domstolen penetrerade den ifrågavarande bestämmelsen i ABK 96 utförligt och slöt sig till två saker av intresse. För det första kom man fram till att ordet skada i ABK:s mening inte var begränsat till fysisk skada på objektet (det vill säga orsaken till att istapparna framträdde), vilket FB Engineering invänt i målet. Med skada avses även den ekonomiska skadan för LB-Hus, det vill säga den avhjälpandekostnad man inte skulle ha haft om man inte svarat för det påstådda felet. För det andra slog man fast att det inte fanns någon absolut tidsfrist inom vilken en beställare måste agera mot en konsult, utan att man måste agera först när man har skälig anledning att anta att konsulten har ansvar för skadan. Klargörande om preskription Högsta domstolen konstaterade sammanfattningsvis att LB-Hus' krav på FB Engineering inte var preskriberat utan att LB-Hus – som med stöd av FB Engineerings egna utredningar försvarat sig i över ett år mot den norska beställaren – haft fog för sin inställning att man inte ansvarade för felet och att man i takt med att utredningen förﬁnades kunde komma till annan ståndpunkt utan att preskription därför inträtt. För många som arbetar praktiskt med bland annat den här typen av frågor har Högsta domstolens dom medfört ett välnr 3 B 2010 husbyggaren

behövligt klargörande av en fråga som kanske främst på grund av ett ihärdigt hävdande av preskription från försäkringsbolag med ﬂera givit upphov till ett i viss mån oklart rättsläge.

ABK 09 I arbetet med att revidera ABK 96 till ABK 09 har BKK emellertid inte nöjt sig med detta utan man har istället lagt in absoluta tidsfrister som en beställare måste iaktta för att inte krav på konsultansvarsskada ska anses preskriberat.

§ §§ Som de ﬂesta redan känner till innebär preskriptionsregeln i nu gällande 5 kap 6 § i ABK 09 att krav på skadestånd måste framföras skriftligen inom tre månader från det att beställaren fått skälig anledning att anta att konsulten är ansvarig för skadan, samt därutöver senast nio månader efter det att beställaren fått kännedom om skadan. Det kan alltså konstateras att LB-Hus krav på ersättning av FB Engineering hade varit preskriberat om ABK 09 hade tillämpats på den tvisten. Det kan också konstateras att de preskriptionsfrister som BKK därmed infört blir ganska trubbiga.

Kortare tid att utreda Vid det stora ﬂertalet konsultavtal och för mindre skador av mer lättutredd karaktär kan man konstatera att de angivna fristerna är väl tilltagna för en beställare. Många gånger leder dock fel som framträder under och/eller efter garantitiden på en entreprenad till omfattande och komplicerade utredningar om vad olika fel eller skador beror på, och vem som bär ansvar för dem. Den absoluta fristen på nio månader medför med andra ord att ingen sådan utredning kan pågå under längre tid än så, utan att ett krav reservationsvis måste framställas från beställaren på konsulten och anmälas vidare till dennes försäkringsbolag. När syns skadan Inte sällan uppstår också svåra frågeställ-

ningar om när en beställare kan anses ha fått kännedom om en skada. Till exempel kan sprickbildning i en fasad noteras som en punkt att hålla under bevakning under antagande och förhoppning att det är fråga om ett skönhetsfel på ytan, varefter sprickbildningen något år senare visar sig ha varit symptomen på en allvarlig skada som först då bryter ut i hela sin vidd. Även för sådana i praktiken vanliga situationer kan preskriptionsreglerna i ABK 09 och den absoluta tidsfristen på nio månader från det att en skada upptäckts medföra risk för betydande rättsförluster för många beställare. Det är en gammal sanning att juridiska regler som avser att alltför exakt reglera varje tänkbar situation med en rak och enkel regel inte fungerar i praktiken just för att regeln ska täcka så många väsensskilda och olikartade situationer som egentligen inte går att jämföra med varandra.

Nya problem uppstår Tänkvärt är också att BKK i en särskild kommentartext till 2 kap 8 § ABK 09 om kravet att konsulten ”utan dröjsmål” ska anmäla behov av arbete just uttalat sig för att en bestämd tidsfrist inte går att uppställa, utan att man måste göra en avvägning mellan parternas intressen och en anpassning i det enskilda fallet. Det hade varit önskvärt om samma pragmatiska synsätt hade präglat BKK i dess utformning av preskriptionsregeln i 5 kap 6 § ABK 09 istället. Följden torde istället bli att ett antal beställare kommer att se sig föranledda att göra avvikelser från preskriptionsregeln i sina konsultavtal. I vad mån det också medför att ett eller annat försäkringsbolag inte anser sig beredda att reglera en skada på grund av att konsulten accepterat avsteg mot ABK som går utöver vad försäkringsbolaget menar vara gängse återstår att se. Utan tvekan kommer ett antal krav på skadestånd också att behöva framställas ”för säkerhets skull” och därmed belasta både försäkringsbolag och konsulter med utredning helt i onödan, till påfrestning även för deras kommersiella relationer. BKK:s strävan att skapa ökad tydlighet om reklamationsfristen för konsultansvarsskada ger därmed sannolikt upphov till betydligt ﬂer problem än man löser. D 31

IT Om nu nedrasade tak till följd av snöfall ska ses som ett symptom på en byggbransch i kris, så måste det i sig ses som ett symptom på ett helt samhälle med en osäker framtid. Vi lever i en kultur som misshushållar med byggarvet och det håller inte. Av kerstin lundell , frilansjournalist

När tak rasar in är det dags att tänka om

dag läste jag något konstigt i morgontidningen. Tekniske direktören hos SP Sveriges tekniska forskningsinstitut berättade i en debattartikel i Dagens Nyheter att han inte sällan hör uttalanden om att ”byggsektorn är en mogen och genomforskad bransch där man besitter all kunskap som behövs”. Han nämnde också att forskningen inom byggbranschen monterats ned de senaste decennierna. Det är förstås dåligt, tycker Per-Erik Petersson som företräder en institution som ägnar sig dagligdags åt att plocka fram ny kunskap och kolla om branschen verkligen gör det den borde i ljuset av den kunskap som redan ﬁnns. Han tar upp problemet med taken som inte tålde snöandet i vinter som ett exempel på att kompetensen i byggbranschen behöver bli bättre.

Sallad växer vid fönstret Jag som följer branschen från utsidan, som journalist, trodde förstås att hela branschen kastade sig över alla nya rön i klimatdebattens spår och forskade på hur framtidens alltmer uppkopplade hem ska se ut. Från mitt perspektiv händer det mycket i byggsektorn och jag fantiserar om hus där människor lever i virtuella rum som drivs med solceller och vindsnurror. Överskottsvärmen från datorerna räcker för att värma husen under kalla vinterdagar i framtiden, tänker jag mig. Där i framtidens rum umgås människor gränslöst och klimatsmart. Kanske är husen runda, hänger i träd och har långa spröt som insekter för att kommunicera med andra hus. Vid fönstret växer salladen till middagen, utomhus på sommaren och inomhus på vintern. De hus vi ser idag kommer att vara helt otänkbart opraktiska och dumma med 32

framtidens mått mätt. Det är så jag ser på saken efter att ha plöjt byggtidningar och intervjuat forskare som ägnar sig åt byggda strukturer. Självklart behövs väldigt mycket forskning och kompetens för att bygga de här fantastiska husen och jag trodde att framsynta experter var i full färd med att utveckla den kunskap som behövs för att förverkliga visionerna om livet i en värld som kommer att vara väldigt annorlunda.

Bransch som tappat kunnande Men de forskare och visionärer jag intervjuat verkar tillhöra en krympande skara, insåg jag när jag läst Per-Erik Peterssons debattartikel med titeln ”Dåligt utbildade byggare en orsak till vinterns takras”. Slutsatsen är att de dåligt utbildade byggarna är ett symptom på en hel bransch som tappat kunskap. Taken rasar, väggarna möglar och tegelstenarna faller i stora sjok från fasader, eftersom byggkompetensen håller på att

Tekniske direktören Per-Erik Petersson på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut var inte byggbranschen nådig i en debattartikel i DN i mitten av mars. Foto: SP

utarmas rent generellt alltså. Branschen håller inte alls på att rusta sig inför framtidens utmaningar, den är inte ens rustad för så grundläggande utmaningar som att bygga alldeles vanliga hus som tål vårt bistra klimat. Det är ju väldigt tråkigt och jag undrar hur de som är ansvariga för sakernas tillstånd tänker. Det handlar om en av de viktigaste näringarna som förstås själv behöver näring för att utvecklas på ett bra sätt. Är det kanske högskolorna som nedvärderat den sorts kunskap som till stor del handlar om något så handfast som att bygga hus? Eller är det hela vår kultur som inte vill inse vilka värden som ﬁnns under golvet vi går på, under taken som skyddar oss från skyfall och i väggarna som skyddar mot vinden? Har vi som tillsammans utgör samhället fått hjärnsläpp? Husen erbjuder ju skydd för ett helt liv och det måste väl anses viktigare än det mesta annat. Har vi levt i hus så länge att vi inte längre ser dem kanske? Måste man gå in i virtuella rum och uppleva den påtagliga bristen på väggar att luta sig mot, för att inse värdet av en verklig vägg som står rycken för en storm?

Torrt som knäckebröd När jag var student så stod inte de som skulle bli byggingenjörer högt i kurs, man skulle ägna sig åt fysik, kemi eller elektronik för att vara riktigt ﬁn. Men nu, som vuxen, ser jag att det i många fall är byggingenjörerna som har de bästa och intressantaste jobben. De är med där det händer saker och ting i samhället, där infrastrukturen som alla pratar om växer fram, och i de tjusiga rum som fotograferas i tidningarnas bostadsbilagor. Kemisterna och fysikerna sliter i trista laboratorier eller kontor med alltför små fönster på någon högskola eller på en husbyggaren nr 3 B 2010

Arkitektstudenter på Chalmers experimenterade med ljusblå väggar. De upptäckte att ett orange golv gav ett mörkt rum där orange färg reﬂekterades i skuggorna. Foto: Formas

Rum att bli lycklig i? Försök med färg som visar att blått ger luftig känsla. Foto: Formas

forskningsavdelning vid ett industriföretag som byggt billiga och fula lokaler på en avlägsen markbit.

Bryr sig inte Att skrapa ihop kunskap är inte alltid så glamoröst även om det är nödvändigt. Det är som knäckebröd, nyttigt men torrt. Kanske är det också därför byggbranschen inte bryr sig om forskning och kunskapsuppbyggnad: den har en sorts självmedvetande som grundar sig i att den funnits i samhällets centrum så länge mänskligheten byggt hus. Byggbranschen var gammal och etablerad redan när vetenskapen började utvecklas på de gamla grekernas tid för ett par årtusenden sedan. Från byggbranschens perspektiv är nästan alla andra branscher nya påfund som bara funnits under en väldigt kort tid. Kanske kan det förklara en del av trögheten, för att inte säga tröttheten som man kan utläsa av Per-Erik Peterssons artikel. ”Vid sidan av takras och fuktiga fasader kan man komplettera listan med ’begrepp’ som Hammarby sjöstad och Hallandsåstunnel för att förstå att det är nr 3 B 2010 husbyggaren

något som inte står rätt till”, skriver han. Per-Erik Petersson föreslår program som liknar dem som ägnas åt de i jämförelse nya branscherna fordonsindustrin och skogsindustrin, som knappt ens funnits i något sekel än.

Borde ta i ordentligt Jag tycker att han kunde ha tagit i mer. Men tanke på byggindustrins betydelse borde programmet vara ännu större. Vi vistas i byggda strukturer nästan all vår tid, medan vi bara sitter i en bil då och då under en dag. Det är väldigt sällan vi kommer ut i en bit natur som inte påverkats alls av byggbranschen i någon av dess former. Skulle inte detta gigantiska som omger oss vara värt mer möda än ett fordonsprogram, som bara handlar om det vi använder för att då och då förﬂytta oss eller våra saker mellan olika byggda strukturer? Forskningen borde till exempel också omfatta rum att bli lycklig i. Det kunde de som byggde kyrkor, tempel och moskéer åstadkomma. De hade visioner om rum som lyfte blicken och som skulle kunna skapa återklang åt musik tillägnad gudar.

Hur ska sådana rum se ut för dagens uppkopplade människor? Hur kommer det sig att ungdomar stirrar timme ut och timme in i en fyrkantig skärm? Det är ju för att den är fylld av upplevelser. Hur ska rummen se ut för att kunna erbjuda något liknande? Med hjälp av modern teknik och modern kunskap måste vi kunna skapa tempel som är anpassade för det människor vill ha ut av livet idag.

Byggarvet slarvas bort Men istället får vi alltså tak som rasar. Vi lever i en kultur som misshushållar med byggarvet och det håller inte. Jag är rädd för att de nedrasade taken och möglande fasaderna säger något om vårt samhälle som vi helst inte vill veta. Om vi i Sverige med all vår kunskap och vetenskap inte kan bygga hus, vad kan vi då, som är värt att kunna, i det långa loppet? D

FORM & TEKNIK Det är i sanning ett tidens tecken att man i designsammanhang lockas att ge blanka den i gravitationen, och då har vi inte ens andats förstavelsen till underhållet. Längre in i ignoransen när det gäller förutsättningarna för materialens livslängd är det svårt att komma. Av andreas falk, afalk@kth.se

Materialens verklighet – vårt memento och credo

min gärning inom undervisningens skrå kommer jag dagligen i kontakt med idéer om att revolutionera världen med mer eller mindre djärva ansatser att stryka ett streck över det som varit och det som är. Betong som ﬂyger. Bjälklag som svävar. Byggnadsdelar som ﬂyter. För att inte tala om material som inte åldras. Det är inte hållbart realistiskt att ignorera verkligheten. Samtidigt är det just där som de djärva stegen i utvecklingen kan tas, hoppen göras och paradigmen falla som korthus.

Avväga spännvidd Just där upplever jag en stor skillnad på äpplen och päron. Efter nyss avslutad kritik i en workshop i arkitekturteknik om material, konstruktion och digitala verktyg ser jag en oroande trend som nästan vid det här laget överlevt sig själv. Studenterna har stora idéer om arkitektoniska lösningar som kräver sin konstruktiva tribut och de är medvetna om hur beroende de är av att förstå och avväga dimensioner och spännvidder, konstruktiva åthävor och arkitektonisk ﬁness, drömmen mot det praktiskt jordnära. Ett beroende som förvisso under många år inte accepterats utan setts över axeln på av många. Frågorna som fälls under handledning och vid kritikgenomgångar rör det momentant konstruktiva och materialrelaterat dimensionerade. Det som inte andas om är livslängden och tidens tand. Det gnager Den digitala utvecklingen har inneburit en revolution för byggandet, som, om inte redan så på sikt, torde kliva ut ur den industriella revolutionens skugga. Det som för 20 år sedan tog dagar och veckor att beräkna och rita, om det alls var byggbart, 34

går nu i det närmaste i en blinkning från idé till färdigt förslag, prototyp och invigd byggnad. Vi talar idag – sedan hur länge? – om CAD CAM, och allt oftare om parametrisering, om BIM och om free-form design. Resultaten av denna byggprocess skiljer sig mellan olika delar av världen. Toyotakoncernens lean-principer från bilindustrin når in på byggforskningsområdet sedan länge och börjar nu sippra ut och färga den svenska byggmarknaden. NCC lade förvisso ner sin industrialiserade hustillverkningslinje i Hallstahammar hösten 2007, men processen på marknaden är alltjämt igång och centra bildas och nybildas liksom att nya initiativ tas på ﬂertalet håll.

Design i fri form Som parallell kontrast till denna byggindustriella sakprosa ses på den internationella arenan de internationella storkontoren sysselsatta med blob architecture och free-form design i monumentalskala där parametrisering är nyckeln som ger tillgång till kostymen. Firman AKT, Adams Kara Taylor, med säte i London, har på tio år utvecklats till en av världens ledande konstruktionsﬁrmor. De samarbetar med bland annat Londonbaserade arkitekten Zaha Hadid om nytt kulturcenter i Baku, Azerbadjan, där notan är hemlig och arkitektur- och konstruktionsbegränsningar är icke-frågor. Men vad blir då notan på sikt för denna avsmakningsmeny i form och material? Hur underhåller vi dessa skapelser så att de överlever en resursmässig minimiålder? Underhåll – underhållande? I P1 morgonen den 15 mars diskuterade man science ﬁction-genren inom littera-

turen och hur den sedan Mary Shelley under tidigt 1800-tal transformerats från kuriösa inslag i bokhyllan till vetenskapligt accepterade teman. Man belyste i programmet hur den spekulativa ivern att fantisera fått fotfäste och därtill vunnit laga kraft att på allvar vidga vyerna om varthän härnäst. Det är en enorm och fantastisk drivkraft i denna människans obändiga nyfikenhet och vetgirighet. Jag bläddrar i senaste numret av RUM och konstaterar att fiction inte alla gånger är fiction längre utan dokumentär i vardande. Framtidsutopierna har alltid avlöst varandra och siare, skönlitterära författare och SF-relaterade dito har brett ut sina tankar om hur det ska bli. Till och med i en i efterhand påhittad form, som norske Tore Renberg i boken ”En god tid”, skriven år 2000 som om den skrivits år 1925 om en framtid daterad år 1996. En annan, mindre påhittad utopi är ”News from Nowhere”, som verkligen skrevs år 1890, av William Morris, om hur världen skulle te sig i början av 2000-talet. Det är inte något särskilt långt hopp i dagsläget mellan scenografierna i filmen ”Det femte elementet” och den samtida arkitekturens strävanden – utan att vi vet ordet av, så har tekniken och samtiden tagit ett anmärkningsvärt hopp och vi befinner oss mitt uppe i det som nyss var just en ren utopi. Det är på alla sätt fascinerande!

Ska vi slå vad om livslängden? Men det stämmer också till eftertanke att i detta ljus reﬂektera över frågeställningarna som studenterna ofta utelämnar: hur länge håller det och hur ter sig konstruktionen och arkitekturens ﬁnish om fem år? Om tio? År 2097? Frågorna ställdes förvisso av studenterna under föreläsningen om Zahas Bahusbyggaren nr 3 B 2010

Figur 1: Skulpturalt betongskal av Felix Candela, strax söder om Mexico City. Foto: Andreas Falk

kuprojekt, om vad den genomparametriserade fasadbeklädnaden beräknas kosta i produktion, men föreläsaren blev studenterna svaret skyldig då det ekonomiska spelrummet är obegränsat och prislappen hemligstämplad. Men hur fungerar det i verklighetens projekt, i verklighetens Baku? Fungerar det och blir det bestående? – Förmodligen det första och förhoppningsvis det andra. Med risk för att verka mossig och trist vill jag ge uttryck för samsynen med Vitruvius, att god arkitektur bör vila på tre ben – stabilitet, funktionalitet och skönhet – och därtill även gott materialval och rätt utförande. En byggnad som inte kan underhållas förfaller fortare än en som möjliggör underhåll. En byggnad som snabbt förfaller, chanserar från möjlig arkitektur till svårhanterlig, skambelastad skönhetsﬂäck, vilken som bäst kan betraktas som ”ett uttryck för sin tid” men som kanske hellre borde sprängas, så som också skett med otaliga nedgångna exempel på i förtid stämplade monument och kvarter.

Vilken står längst Därtill kommer den ekonomiska aspekten av själva uppförandet. Den mexikanske konstruktören Felix Candela utformade fantastiskt tunna betongskal i Mexico fram till år 1958, se ﬁgur 1. Då infördes generella löneökningar för byggnadsarbetare i landet och det blev orimligt att bygga skalkonstruktioner som krävde så stora antal byggnadsarbetare vid formsättning och gjutning. Så var den sagan all. Ett byggprojekt, vars like idag är omöjligt att uppföra på grund av det ekonomiska läget, men som möjliggjordes år 2005, är Rolex Learning Center i Lausanne, Schweiz. Byggnaden, som omfattar 15 000 m2, nr 3 B 2010 husbyggaren

Figur 2: Rikssdagshuset i Berlin, tillbyggnad av Norman Foster 1992–1999. Foto: Andreas Falk

Figur 3: Vikingaskipet i Hamar, OS-arena av Niels Torp 1991. Foto: Andreas Falk

Figur 4: Allianz Arena, München, av Herzog de Meuron 2002-2005. Foto: Andreas Falk

inryms mellan två horisontellt orienterade, böljande betongskal med upp till 90 m fri spännvidd. Mellan skalen förekommer enbart glas, pelare och brukarna vid Ecole Polytechnique Fédérale de Lausanne.

Det som sett ur ett perspektiv bör yttras som ett memento – betänk att materialen åldras och att allt kött är hö – bör i ett annat, senare intaget perspektiv utan darr på manschetten kunna uttalas som ett credo, då faktiskt nästan allt är möjligt, bara vi tar hänsyn till de material och den materialutveckling som vi har till vårt förfogande! D

Credo snarare än memento? I ett betraktande ögonblick kan vi roa oss med att slå vad om vilken av ett litet spontant urval av byggnader som kommer att stå längst, se ﬁgurer 2, 3 och 4. Lek med tanken och välj själv tre byggnadsverk och fundera vad som håller och varför. Detta är inte alls fråga om någon i förväg författad dödsruna över det moderna byggandet, om nu någon trodde det. Tvärtom!

Referenser:

http://www.akt-uk.com/ http://www.rolexlearningcenter.ch/ Besson, Luc, The Fifth Element 1997. Morris, William, News from Nowhere, The Swan Library 1936. Renberg, Tore, En god tid, Norstedts 2000. RUM – arkitektur inredning design, nr 03/10.

Teknikpedagogen Harriet Aurell har på uppdrag av Husbyggaren i två artiklar analyserat

de rapporter som legat till grund för Teknikdelegationens arbete med att få ungdomar till tek-

niska yrken. Teknikdelegationen är nu aktuella med sitt åtgärdspaket.

INGENJÖRSBRISTEN Klyftan växer mellan vad vi som samhälle behöver och vad vi faktiskt kan leverera. Det konstaterar Teknikdelegationen som också menar att problemet med ungdomarnas minskade teknikintresse är ytterst komplext. Av teresa jonek , huvudsekreterare, Teknikdelegationen

Komplex förklaring bakom framtida ingenjörsbrist

eknikdelegationen har sedan november 2008 haft regeringens uppdrag att verka för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. Under utredningstiden har delegationen arbetat utåtriktat och bland annat genomfört en kampanj, publicerat en rad underlagsrapporter, anordnat och deltagit i ett stort antal möten, konferenser, seminarier och rundabordssamtal och aktivt medverkat i media och offentlig debatt.

Långsiktiga insatser Under hela utredningsprocessen har Teknikdelegationen haft sitt uppdrag att ”föreslå lämpliga insatser för ett långsiktigt arbete inom områdena och ange hur ett sådant arbete kan bedrivas, följas upp och utvärderas” för ögonen. De fristående rapporter som tagits fram på uppdrag av delegationen under 36

arbetets gång, har i huvudsak syftat till att bidra till den analys på vilken delegationen kommer grunda sina slutliga förslag på, vid ett sådant långsiktigt arbete.

Växande klyfta De problem som Teknikdelegationen har identiﬁerat är omfattande. Klyftan växer mellan vad vi som samhälle behöver och vad vi faktiskt kan leverera. Problemen, och därmed delegationens uppdrag, är dessutom komplexa. Inte minst för att deras grundorsaker står att ﬁnna i den förtroendekris som naturvetenskap och teknik idag genomgår bland ungdomar i hela västvärlden. Teknikdelegationen menar att det nu krävs en omfattande mobilisering av en rad aktörer, inklusive utbildningsväsende, arbetsliv, kommuner och intresseorganisationer för att vända utvecklingen. Medvetenheten om problematiken behö-

ver öka generellt, och delegationens uppfattning är därför att en kraftsamling på nationell nivå med siktet inställt på ett långsiktigt och målmedvetet arbete måste till.

Rapport på väg Hur Teknikdelegationen föreslår att detta arbete bör bedrivas kommer att presenteras i delegationens slutrapport som överlämnas till högskole- och forskningsminister Tobias Krantz under Teknikdelegationens slutseminarium den 29 april. Rapporten innehåller också en redogörelse för hur delegationen arbetat för att uppfylla de olika delarna av sitt uppdrag, samt vilka analyser och ställningstaganden arbetet baserats på. D

husbyggaren nr 3 B 2010

nr 3 B 2010 husbyggaren

DEBATT Energideklarationer är en genomtänkt informationskampanj. Ramarna har utformats av EU. Riksdagens mål att minska energianvändningen kommer sannolikt att uppnås. Men visst kan vissa saker göras bättre. Boverket ska nu se ifall regelverket behöver förtydligas. Av nikolaj tolstoy , enhetschef Bygg och förvaltning, Boverket

220 000 energideklarationer minskar energiåtgången

egeringen har gett Boverket det övergripande ansvaret för energideklarationer. Över 220 000 byggnader har i mars 2010 en energideklaration. Föreslagna åtgärder kommer att minska energianvändningen med 17 procent om de genomförs. Över 900 energiexperter i över 400 ackrediterade kontrollorgan genomför cirka 15 000 deklarationer per månad. Riksdagens mål att speciﬁk energianvändning kommer att minska med 20 procent från år 1995 kommer med mycket stor sannolikhet att uppnås. För att uppnå målet 50 procent till år 2050 behövs ytterligare åtgärder såsom exempelvis skärpningar av byggregler för nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring (ombyggnad).

EU har utformat ramar Energideklarationssystemet är en stor informationskampanj som EU i direkti38

vet Energy Performance Building Directive, EPBD, utformat ramarna till. Det är riktigt att själva energideklarationen inte minskar energianvändningen. Kunskapen som fastighetsägaren får om sin byggnad via energideklarationen öppnar dock för en ökad möjlighet att åtgärder genomförs. Att energiprisen har ökat under de senaste åren kommer att hjälpa till att få fastighetsägare att genomföra föreslagna åtgärder.

Gör genomtänkt beställning Visst ﬁnns det saker som kan förbättras. Riksrevisionen har pekat på några områden. Boverket har föreslagit ytterligare andra punkter i ett regeringsuppdrag 2009. Fastighetsägare som beställer arbete av ett ackrediterat företag bör tänka igenom vad de beställer så att de får förslag på energieffektiviseringsåtgärder som är välgrundade och där kostnaden för åtgär-

derna är lägre än den minskade kostnaden för energin. Hur beräkningar kan genomföras finns på www.edkalkyl.se. Det direktiv som ligger till grund för lag, förordning och föreskrifter om detta har precis reviderats. Här finns delar som Sverige redan infört: Certifiering av personer och kontroll av företagen görs genom ackrediteringen i Sverige, samt register över utförda deklarationer. Andra delar återstår att göra, såsom en energiklassning av byggnader som kan redovisas vid annonsering vid försäljning av byggnader.

Förtydliga begrepp Boverket har av näringsdepartementet fått ett regeringsuppdrag att föreslå förbättringar av energideklaration. Boverket ska: 1. genomföra en analys av och lämna förslag till ändringar i lag, förordning och i verkets föreskrifter och husbyggaren nr 3 B 2010

allmänna råd som krävs till följd av det omarbetade EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. belysa och ge förslag på hur begreppet besiktning av byggnader i de bestämmelser som berör energideklarationer kan förtydligas. analysera konsekvenserna av ett slopande av kravet på att ackrediterade kontrollorgan ska upprätta energideklarationer för småhus och om verket så ﬁnner lämpligt lämna förslag till ett alternativt system. utreda frågan om vilken energianvändning som ska ingå i begreppet byggnaders energiprestanda – inklusive frågan om även verksamhetsenergi bör räknas in – och därmed energideklareras. bedöma behovet av förändringar för att förtydliga regelverket när det gäller tillsyn enligt lagen om energideklarationer och, om verket så ﬁnner lämpligt, lämna förslag till sådana förändringar.

nr 3 B 2010 husbyggaren

Tilläggsisolering av vindsbjälklag. Före och efter. Källa: Boverket

6. utreda konsekvenserna av och om verket så ﬁnner lämpligt lämna förslag till utformning av ytterligare sanktioner än den som för närvarande ﬁnns i 14 § lagen om energideklarationer. Allt detta ska redovisas till den 1 augusti 2010.

Visar risker Skador och fel i byggnader är otrivsamma. Att undvika fuktskador vid åtgärder för att minska energianvändning är viktigt. Därför är kraven på energiexperterna som genomför deklarationer att de även är kunniga i dessa risker.

På Boverkets hemsida finns möjligheter och risker med några olika åtgärder redovisade, se www.boverket.se/OmBoverket/Nyhetsbrev/energieffektivaatgarder/ Det kommer att läggas ut flera sådana under året. De kommer även att finnas på en portal som Energimyndigheten och Boverket ska göra i samråd. Boverket har uppfattningen att funktionskontroll av ventilation och energideklaration fungerar bra hos många fastighetsägare. Det finns dock brister och vi är tacksamma att få förslag på förbättringar. Mer information om energideklaration finns på www.boverket.se. D

Noterat Kan prova belysning

Söktjänst för proffs

Fagerhult förstärker närvaron i stockholmsregionen med ett nytt showroom. Belysningslösningar inom offentlig miljö samlas i nyinredda lokaler på Södermalm. Större yta har gett möjlighet att samordna lösningar för många olika typer av ljusmiljöer – offentlig belysning, butiksbelysning och utomhusbelysning – under ett

Byggbasen, som är en söktjänst som startade år 2000 för proffs inom bygg, installation och anläggning, kommer med en ny sökmotor. Tjänsten gör det bland annat möjligt för besökaren att skriva sitt sökord och därefter filtrera träfflistan beroende på om det är tillverkare, återförsäljare, montör, entreprenör, konsult eller en myndighet som eftersöks. Direkt i träfflistan visas bilder på produkter och tjänster

och samma tak. Den nya visningslokalen kan lätt förändras i samband med olika aktiviteter. Den omfattar också den senaste tekniken när det gäller styrningar och armaturer, och har utformats för att på ett snabbt och effektivt sätt understödja olika typer av provbelysningar. D

för att orientera besökaren om företagens verksamhet. Man kan även hitta lokala aktörer genom att begränsa träfflistan geografiskt. Väl inne hos rätt aktör går det att skicka förfrågningar med mera. Byggbasens målsättning är att allt inom Sveriges byggsektor ska kunna hittas på webbplatsen. Basen omfattar idag branschorganisationer, myndigheter, återförsäljare, e-handel, med flera. D

Säkrare köra truck

Forskar om svetsprodukter Esab är ett världsledande företag inom svets- och skärprodukter. All forskning och utveckling inom svetsutrustning, som idag bedrivs i Sydamerika, Nordamerika, Europa och Asien, kommer under år 2010 att ﬂytta till Göteborg. Ett sjuttiotal utvecklingsingenjörer ska arbeta vid det nya globala forskningsoch utvecklingscentret. Esab har valt att etablera verksamheten till Lindholmen i det som håller på att bli Göteborgs kunskapscentrum. Här ser företaget möjligheter att attrahera internationell kompetens.

– Vi erbjuder en spännande arbetsplats med forskningsoch utvecklingsverksamhet som spänner över hela produktutvecklingskedjan från specifikation till färdig produkt, säger Joakim Ed, Global Technical Director. Dagens svetsutrustning används i mycket krävande industriell miljö vilket ställer stora krav på designarbetet. Utmaningar finns inom svetsprocess, kraftelektronik, inbyggda system och mekanik. På Lindholmen i Göteborg finns sedan tidigare Esabs globala utvecklingscentrum för tillsatsmaterial. D

Köp eller sälj företag För att underlätta generationsväxlingen bland företag kan till exempel webbtjänsten på Bolagsplatsen.se användas. Här kan intresserade lägga ut information, om man till exempel vill sälja sitt företag. Det går även att hitta företag som 40

kan köpas, att söka företag som kan drivas som franchise eller att leta efter lediga lokaler. Runt 50 000 företag uppskattas att beröras av det kommande generationsskiftet när 40-talisterna går i pension. D

Truckar är inblandade i ungefär 800 arbetsolyckor per år, vilket innebär att truck är en av de farligaste maskinerna i svenskt arbetsliv. Även kranar, traverser och utrustning för personlyft är inblandade i många och ofta svåra olyckor. En stor del av alla truckolyckor kan undvikas med relativt enkla medel – riskbedömning, ökad kunskap, bättre rutiner och underhåll. Under våren 2010 driver

Prevent en kampanj för bättre säkerhet vid arbete med truck och andra lyftanordningar. Man satsar bland annat på att sprida kunskap och information om säkert arbete. Ett material som är uppdaterat i förhållande till teknikutvecklingen och nya arbetsmiljöregler har tagits fram. Se mer på www.prevent.se. D

Gymnasieingenjörer redan 2012 De elever som nu går i årskurs två på gymnasiets teknikprogram kommer att erbjudas ett extra år på gymnasiet, T4, för att kunna bli gymnasieingenjörer. Det är innebörden i ett förslag från utbildningsdepartementet. – Kvaliﬁcerad arbetskraft behövs redan nu. Industrin kan inte vänta och därför vill vi utbilda gymnasieingenjörer så snart som möjligt, säger utbildningsminister Jan Björklund. Skolverket planerar redan för ett fjärde tekniskt år, byggt på teknikprogrammet, i den nya gymnasieskolan. Det är tänkt att leda till gymnasieingenjörsexamen och de första gymnasieingenjörerna kan

lämna den nya gymnasieskolan tidigast våren 2015. För att gymnasieingenjörer ska utbildas tidigare föreslås en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år på gymnasiet, som ska bygga på det nuvarande teknikprogrammet. De första eleverna kan då läsa detta fjärde år under läsåret 2011/2012 och ska sedan kunna gå ut på arbetsmarknaden direkt. Försöksverksamheten föreslås pågå till år 2014, när de första eleverna går ut från det nya gymnasiet. Skolverket ska besluta om vilka skolor som får delta i försöket och utbildningarna ska vara riktade mot olika branscher. D

husbyggaren nr 3 B 2010

Noterat Golvbrunn ansluts ofta fel

Misstror fjärrvärmeleverantör

Fuktskador i bad- eller duschrum står för nästan var tredje vattenskada på hus i Sverige. En rapport visar nu att helt nya eller renoverade badrum med fuktskador har konstruerats med minst ett fel. Gemensamt för skadorna är att varken monteringsanvisningar eller branschregler har följts. För att utreda orsaken till tätskiktsläckagen har Länsförsäkringar tillsammans med Garbo försäkring och Trä- och möbelindustriförbundet (TMF) gett i uppdrag åt SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, att närmare undersöka ett antal skador. Rapporten visar att samtliga undersökta skador har orsakats av minst ett utförandefel vid uppförandet eller renoveringen av badrummet. De allra vanligaste felen sker vid anslutningen av golvbrunnen. Andra områden där tätskiktet ofta läcker är vid vinkeln mellan golv och vägg. I de skadefall som ingått i forskningsprojekten är skillnaden liten mellan den så kallade hemmaﬁxaren och den auktoriserade plattsättaren. Om man ska skilja dem åt har hemmaﬁxaren i dessa skadefall utfört ett något bättre arbete än den auktoriserade plattsättaren. – Vi kan konstatera att i många fall har varken monteringsanvisningar eller gällande branschregler följts där skadorna uppstår, säger Anders Jansson på SP, som författat rapporten. Bad- och duschrum ska vara utförda enligt gällande byggoch branschregler samt enligt materialtillverkarens monteringsanvisningar för att en kund ska kunna få full ersättning vid en skada. Är det felaktigt utfört ligger återställningskostnaden på entreprenören under hela ansvarsti-

Mer än 40 procent av fastighetsägarna tycker att deras fjärrvärmeleverantör agerar dåligt eller mycket dåligt mot dem som kunder. Det visar en enkät om fjärrvärmemarknaden från Fastighetsägarna Stockholm. – Misstroendet mot fjärrvärmeleverantörerna är utbrett bland våra medlemmar, berättar Per Forsling, energispecialist hos Fastighetsägarna Stockholm. Fjärrvärmemarknaden är en utpräglad monopolmarknad och företagens agerande på marknaden med stora prisökningar och nonchalant kundbemötande har skapat en stor misstänksamhet mot leverantörerna. Drygt 76 procent av respondenterna uppger att deras syn på fjärrvärmeföretagen skulle förbättras jämfört med idag om de kunde välja leverantör. Endast en procent uppger att

nr 3 B 2010 husbyggaren

den. Kostnaderna för dessa fuktskador är mycket höga och ser i dagsläget inte ut att minska. – Branschen måste ta sitt ansvar och verkligen jobba med de problem och skador som förekommer. Utbildningsinsatser behövs både för professionella plattsättare och för hemmaﬁxare. Även egenkontrollen behöver ses över, säger Lennarth Åstrand, vd på Garbo. – Med den erfarenheten vi har idag så kan risken för skada minska drastiskt bara genom att följa aktuella branschregler samt monteringsanvisningarna för tätskiktsystem och golvbrunn. Väljer man sedan ett tätskiktssystem som har högt ånggenomgångsmotstånd, bra deformationsupptagande förmåga, bra vidhäftning och är vattentätt så minskar man risken för fuktskador ytterligare, avslutar Gustav Holst, skadespecialist på Länsförsäkringar. Viktiga råd för att undvika vattenskador genom tätskikt: • Projektera badrummet noggrant, från avloppsdragning och underlag till kakelsättning och montering av installationer, skåp och andra attiraljer. • Se till att alla berörda entreprenörer är medvetna om hur hela systemet ska fungera. • Acceptera aldrig att överta ett arbete som är felaktigt utfört från en annan entreprenör. Du tar samtidigt över ansvaret för felet. • Följ gällande branschregler. • Välj material som är testat och godkänt. • Följ monteringsanvisningarna för de material du använder. • Undvik genomföringar och infästningar i våtzon 1. • Limma istället för att skruva fast tillbehör i våtzon 1. D

synen på fjärrvärmeföretagen skulle försämras med en marknad där kunden kan välja leverantör. Hela 89 procent av fastighetsägarna uppger att det är bra eller mycket bra att ge möjlighet för fastighetsägare att fritt välja fjärrvärmeleverantör. – Undersökningen stärker oss i vår uppfattning att fjärrvärmemonopolen måste avvecklas, säger Per Forsling. Fjärrvärmeföretagen har förbrukat sitt förtroende. Det är nödvändigt att förändra marknaden i grunden för att återskapa kundernas förtroende. Undersökningen är genomförd som en webbenkät bland ett slumpmässigt urval av Fastighetsägarna Stockholms medlemmar. Totalt svarade 210 fastighetsägare på enkäten som genomfördes i månadsskiftet februari–mars 2010. D

Reviderade ABK 09 ute Nu har den reviderade versionen av ABK (Allmänna Bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ch ingenjörsverksamhet) – ABK 09 kommit. Den ersätter ABK 96 och är för konsultuppdrag vad AB 04 och ABT 06 är för entreprenader inom m byggsektorn. I dess köllvatten kommer också tree böcker som kommenterar ABK 09 utifrån olika synvinklar och utgångspunkter. De tre referensböckerna innehåller sökregister och översättningstabeller mellan ABK 96 och ABK 09. ABK 09 kan användas inom alla teknikområden, från inledande skeden på idéstadiet till avslutande detaljprojektering under utförandeskedet. Be-

stämmelserna kan även användas vid andra typer av konsultuppdrag, exempelvis olika

slag av utredningar, projektledning, byggledning och besiktning. Se mer på www. byggtjanst.se. D 41

Marknadsnytt Tvättar med högt tryck

Pumpa muskler i det fria Lappset erbjuder kommuner, landsting och bostadsrättsföreningar 16 olika träningsmaskiner för utomhusbruk. Produktserien Norwell Outdoor Fitness är ergonomiskt utformad träningsutrustning för utomhusbruk.

Träningsmaskinerna är skapade i material som tål väder och vind. Med hjälp av den naturliga kroppsvikten kan kroppens muskler tränas. D Lappset 0171-270 80 sara.eklund@lappset.com

Vulkansten isolerar

Kärcher kommer med en ny teknologi för högtryckstvättar. En väsentlig förändring på ﬂera nya modeller är en ny vattenkyld induktionsmotor. Genom effektivare kylning ökar tillförlitligheten, samtidigt som livslängden förlängs och maskinen blir energieffektivare. Maskinen blir både lättare och tystare.

Kärchers högtryckstvättar kan användas med så gott som alla typer av vattenkällor. De nya modellerna har snabbkopplingar av klick-typ till högtrycksslangarna. D Kärcher AB 031-57 73 00 per.dahne@karcher.se

Lim för väggmatta i våtrum Bostik lanserar ”AquaTac”, ett nytt vägglim för väggmattor i våtrum. Limmet är utvecklat för långvarig hållbarhet tillsammans med våtrumsmattor. Produkten är godkänd av alla stora matt-tillverkare. Limmet fäster direkt på matta och un-

derlag. Produkten har en konsistens som minimerar stänk och spill. Bostik AquaTac är EC 1 godkänd, och är därför en miljöoch hälsovänlig produkt. D Bostik AB 0704 -19 51 80

Thermosilit är en ny miljövänlig och isolerande lättballast till bruk, puts och gjutningar. Det består av silikatsand som

utvinns från vulkanisk sten. Silikatsanden expanderas genom en särskild uppvärmningsprocess till ett lättviktsmaterial som väger 120 kg/m3. Thermosilit är öppen för ångdiffusion vilket reducerar vattenmängden i konstruktionsmaterialet. Brandteknisk klass A1. D Nordic Thermosilit AB 0226-680 88 jonas@nordic-thermosilit.se

Låser utan nyckel Assa har utvecklat ett kodlås för entrédörrar, Assa 3000 Code, för att förhindra tillfällighetsbrott genom att se till att dörren alltid är låst utan att man behöver låsa med nyckel. Låset kan hantera tio koder på fyra eller sex siffror. Koderna ändras enkelt och det går även att skapa tillfälliga koder, till exempel för hantverkare och gäster, som sedan tas bort. Kodlåset paras ihop med ett speciﬁkt lås och kommunicerar trådlöst för enkel installation och placering av själva koddosan. D Assa AB 08-775 16 58 johan.lokind@assa.se

husbyggaren nr 3 B 2010

nr 3 B 2010 husbyggaren

Marknadsnytt Dränerande takträdgård

Byggros AB, som har marknadsfört extensiva tak, så kallade sedumtak, under cirka 15 års tid, har utökat sortimentet till ett heltäckande koncept – Diadem – för takträdgårdar. I sortimentet ﬁnns lösningar för allt ifrån sedumtak till intensiva takträdgårdar. Taksystemet Diadem är komplett med säkerhetsan-

ordningar (fallskydd), dekoration (planteringslådor med mera) avgränsningar (staketsystem med mera) och uppbyggnad av den gröna ytan med dränerings- och vattenhållande material. D

Levererar värme och vatten system för tappvatten och radiatoranslutningar: Thermotech MultiSystem™. Företagets mål är att bli en komplett leverantör av system för värme- och vattendistribution. Thermotech MultiSystem™ är testat och godkänt av Nordtest NT VVS 129 och är anpassat till branschregler Säker Vatteninstallation. D Golvvärmeleverantören Thermotech har designat ett eget

Thermotech Scandinavia AB 060-64 70 92 andreas@thermotech.se

Byggros takträdgårdar +46 44 76 553 the@Byggros.com

Laser ger punkt och linje mentet kan användas utomoch inomhus upp till cirka 75 meter med mottagare HR250 (tillval). 5.2XL levereras med måltavla, universalfäste, adapter 5/8" till kameragänga och batterier. D

Control System kommer med en ny multifunktionell kryssoch peklaser, 5.2XL från Trimble Spectra Precision. Lasern ger fem punkter och två linjer samtidigt och är ett användbart instrument för alla inom byggsektorn, som elektriker, snickare, ventilationsmontörer och plattsättare. 5.2XL har laserljus med bra synbarhet och spridning av laserlinjer i 150 grader. Instru-

i luften. Dammet faller ner till golvet och blir liggande. Städningen blir därför enklare. D USG Sheetrock 08-444 38 30 gberglund@usg.com

Mätcenter Control System 0703-33 32 33 dan.ek@maetcenter.com

Säkrar säkrare stegarbete Varje år sker 700 stegrelaterade arbetsplatsolyckor som i genomsnitt leder till 50 sjukskrivningsdagar. Wibe Ladders erbjuder industrier och byggnadsföretag i södra och västra Sverige en säkerhetsinspektion av arbetsbockar, trappstegar och klätterstegar,

Spackeldamm ramlar ner

samt en säkerhetsgenomgång för dem som använder stegarna. D Wibe Ladders 0739-17 86 89 steginspektion@hultaforsgroup.se

USG lanserar ett nytt spackel i Sverige: Sheetrock Dust Control. Spacklet bygger på en ny teknologi som genererar mindre ﬂygande damm. Så kallade ”heavy dust”-partiklar i det nya spacklet binder ihop ﬁnt damm till större partiklar som är för tunga för att stanna

Tåligt konstruktionsstål Ruukkis nya, höghållfasta och korrosionsskyddade konstruktionsstål Optim 960 QCW erbjuder konstruktioner i nya och lättare dimensioner. Den nya stålkvaliteten kombinerar hög hållfasthet och korrosionsskydd.

Optim 960 QWC är skräddarsytt för applikationer som containers, kranar och lyftarmar där stålet samtidigt utsätts för mekaniska påkänningar och vädrets makter. D Ruukki 010-78 78 028

husbyggaren nr 3 B 2010

Marknadsnytt Inreder garderoben Det danska företaget Kvik är mest känt för sina kök, men garderober och skjutdörrar har alltid varit en del av sortimentet. Kvik lanserar nu ett inredningssystem till garderoben – Kvik Ordine. Systemet gör det enkelt att sätta in de olika delarna i ramar, till exempel skohyllor, trådkorgar

Limmar hängande sten

och tvättpåsar. Systemet är fullt utdragbart, vilket ger en komplett överblick över garderobsinnehållet. Ordine har färgerna vitt, antracitgrå och obehandlad ek. D Kvik A/S +45 20 98 44 86 mh@kvik.dk

Relekta lanserar X-tack7 som gör att tunga ting fäster snabbt och direkt utan stöd eller extra ﬁxering. Konstruktionslimmet kan till exempel användas vid montering av tegelsten över en öppning över ett fönster.

nr 3 B 2010 husbyggaren

Limmet har god fästförmåga, hög limstyrka och härdar snabbt. Det innehåller varken isocyanater eller andra skadliga lösningsmedel, och kan därför ersätta bland annat bult, popnit, skruvar och spikar. Vidare är X-tack7 övermålningsbar och kan användas inom- och utomhus, även på våta ytor. D Novatech 031-13 54 90 mikael.palmgren@novatech.nu

BYGGLEVERANTĂ&#x2013;RER

Betong ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

husbyggaren nr 3 B 2010

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 3 B 2010 husbyggaren

BYGGLEVERANTĂ&#x2013;RER

Tel +46 (0)10 78 78 000 - E-post infrasweden@ruukki.com

husbyggaren nr 3 B 2010

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Sid

Prido . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Saint-Gobain Isover . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Byggelit . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Strängbetong . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

Cadmac . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Eurostairs . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

Svenska Byggingenjörers Riksförbund . . . . . . . . . . . . 18, 22

GBR Service . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Thermisol Panels . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Thermotec Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Masonite Lättelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 2

Unite Fasteners . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Västsvenska Stålkonstruktioner VSAB . . . . . . . . . . . . . . .

Nordtec Instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bengt Dahlgren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

nr 3 B 2010 husbyggaren

KONSULTERANDE INGENJÖRER BORLÄNGE

HELSINGBORG

LUND

Hantverk..!

Hantverk från hjärtat av Dalarna. Byggt av rejäla hantverkare.

Box 882 • 781 29 Borlänge • Tel: 0243-79 42 42 E-post: info@ﬁskarhedenvillan.se Hemsida: www.ﬁskarhedenvillan.se

ESKILSTUNA STOCKHOLM Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

BKN - KONSULT

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70 ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

HUDIKSVALL

BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

Arkitekter o Ingenjörer

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60

Arkitekt- och byggprojektering Byggadministration

e-post: bkn@swipnet.se

HELSINGBORG

Ljusdal: 0651-105 00 • Hudiksvall:0650-160 50 www.cao.se • cao@cao.se

KARLSKRONA

N-O. Gudmundson Byggråd SITAC-certiﬁerad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggledning Byggskadeutredningar Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

husbyggaren nr 3 B 2010

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

UMEÅ

UPPSALA Projektledning Byggledning Projekteringsledning Kvalitetsansvar Besiktningar Öppenhet-Mod-Utveckling

Taggsvampsvägen 11 141 60 Huddinge Tel 08-711 01 00 Fax 08-711 16 36 E-post konsult.kenth.stahl@telia.com

Mark-, Väg-, Traﬁk-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

nr 3 B 2010 husbyggaren

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening 51

KONSULTERANDE INGENJÖRER VISBY

VISBY

ÖSTERSUND

BJ-Konsult AB

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

www.bj-konsult.se

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Certiﬁerade besiktningsmän – SBR Certiﬁerade kvalitetsansvariga enligt PBL Miljöinventerare med SBR-utbildning del 1+2

• Projektering • Byggadministration

bj bj bj

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

Söderväg 3A, Box 1344, 621 24 Visby Tel 0498-21 63 50. Fax 0498-21 66 20 Trädgårdstvärgränd 2, 111 31 Stockholm Tel 08-15 40 30. Fax 08-15 40 36

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Repslagaregatan 12, 602 32 Norrköping Tel 011-18 60 95. Fax 011-18 60 95

www.mansson-hansson.se

Marknadsnytt Värmer även vid minus 20

Halvsekelgammalt träskydd

Bosch kommer med en ny generation luft/vatten värmepumpar. Effekten utvinns av en patenterad scrollkompressor som ger upp till 65 grader Celsius varmt vatten till husets värmesystem. Värmepumpen är utvecklad för vårt nordiska klimat, vilket bland annat innebär att den ger värme till huset även när det är ned mot minus 20 grader Celsius.

Torka, röta, svamp och mögel är ett konstant hot mot träkonstruktioner utomhus. I år är det 50 år sedan varumärket Cuprinol lanserades som ett effektivt skydd av utvändigt trä. Enligt Akzo Nobel visar nu tester under extrema väderförhållanden att produkterna har dokumenterat lång hållbarhet. I Cuprinol ingår numera, förutom träolja, både lasyrer och täckande färger för utomhusbruk. D

Tekniken, att ta in luften från baksidan och rikta utblåset uppåt, har utvecklats med en ny aerodynamisk toppdel i kompositmaterial, som reducerar ljudet från utblåset ytterligare. D Bosch Thermoteknik +46 70 573 44 47

Akzo Nobel Decorative Coatings 040-355 000 annika.karlsson@mma.akzonobel. com

Ställbart golv utan reglar Byggelit introducerar ett nytt golvsystem, det ställbara ljudgolvet Byggelit Reﬂoor. Byggelit Reﬂoor byggs utan reglar och vilar på ställbara ben vilket bidrar till goda ljudegenskaper. Golvsystemet passar ställen där el- och rördragning måste ske ovanpå be52

tong, i källare, eller där god ventilation är viktig. Golvets stomme är Contiﬂoorskivan; en 22 mm spånskiva med patenterad skarvning. D Byggelit AB 063-272 00 peter.ﬁlen@byggelit.se

husbyggaren nr 3 B 2010

Nytt från SBR Måste stora städer växa?

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatﬁrma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvaliﬁcerade arbetsuppgifter in-om byggverksamhet, alt högskoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 3 B 2010 husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certiﬁering.

Varför måste redan stora städer bli större? Finns det någon magisk gräns som medför att städer som uppnått en viss storlek, automatiskt fortsätter att växa av sig själva? Man kan ju till en början filosofera kring den nu aktuella förbifart Stockholm. Denna motorled är planerad från Skärholmen/Botkyrka via Mälaröarna fram till E18 fram till E4:an. Där är det redan trångt, med dagens trafikmängder. Essingeleden var en gång planerad att lösa Stockholms trafikproblem. Den är i dag alldeles otillräcklig. Biltrafikens belackare har alltid hävdat att nya motorleder ökar bilismen i Stockholm. Jag menar att de har rätt. Dock kommer vi inte att kunna räkna bort bilismen. Den kommer att fortsätta att öka, med förhoppningsvis mer miljövänliga drivmedel, etcetera. En fundering kring förbifart Stockholm som jag länge hävdat, är att den planerade

Kalender Antagnings-

Förbundsstyrelsen

Förbundsstämman

utskottet

7 maj

7–9 maj SBRs förbundsstämma i Norrköping. D

27 april Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m ﬂ.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

sträckningen ovan är alldeles fel och alltför kostsam. Förbifart Stockholm heter det, då ska man väl inte först belasta in- och utfarter med ännu mer trafik. Förbifart Stockholm bör starta i Nyköping och dras via Strängnäs-Enköping upp till Uppsala. En allvarligt menad utredning om detaljsträckning och kostnader blir sannolikt miljömässigt mycket bättre och betydligt billigare än den nu föreslagna. Trafik från Södra förorterna till Stockholm som inte ska till Stockholm kan då bakvägen åka förbi utan att ytterligare belasta trafiken i anslutning till Stockholm. Ovan nämnda förslag medför även att det kan bli en viss inbromsning på den överhettning som sker i Stockholm, till fördel för övriga städer och orter i Mälardalen som kan och vill expandera. Av Bengt Persson, Stockholmsavdelningen

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt! Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig. Har du glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90 53

Nytt från SBR Aktuella kurser Entreprenadbesiktning

ABK 09

MER Anläggning 07*

Entreprenadjuridik,

Steg 2, 20 maj, Göteborg Prov 20 maj, Göteborg Steg 2, 26 april, Stockholm Prov 26 april, Stockholm

29 april, Kristianstad 27 maj, Helsingborg

28 april, Sundsvall

fortsättningskurs*

27 april, Umeå Byggarbetsmiljösamordnare,

Putsade fasader

Grundutbildning, steg 1*

20 maj, Stockholm

Projektledning*

27–28 april, Stockholm

entreprenadbesiktningsmän

Skadeutredningar

16–19 september, Berlin 11–12 november, Stockholm

5 maj, Stockholm

17–18 maj, Stockholm 24–25 maj, Malmö 25–26 maj, Göteborg 27–28 maj, Stockholm

Eurokoder

Byggarbetsmiljösamordnare,

Företagsanpassade kurser

27 april, Helsingborg

Fördjupningspaketet, steg 2*

AMA Hus 08, grundkurs*

26 april, Göteborg 21 maj, Luleå

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, 08-462 17 94.

Symposium för

Symposium för överlåtelsebesiktningsmän

26–27 april, Malmö 12–13 oktober, Göteborg 16–17 november, Stockholm

27 april, Göteborg

genomför SBR i samarbete med EGA

Entreprenadjuridik, grundkurs* AMA Anläggning 07*

Symposium för

*Kurser markerade med*

4 maj, Malmö

27 april, Sundsvall

För ytterligare information och kursanmälan, se

kvalitetsansvarig enligt PBL

www.sbr.se/kurser

28–29 april, Stockholm

eller ring 08-462 17 94. D

Nya medlemmar Alex Aguilera, byggingenjör,

Martin Henriksson, ingenjör,

Jonas Lindström, projekt-

Micael Swensson, Intreprenör

AA Architecture & Design, Stockholm (tidigare ansluten) Kent Andersson, egen företagare, Kent Andersson Byggledning AB, Mölndal Tage Ashing, byggingenjör, Tidningsbärarna, Malmö Magnus Carlsson, projektledare, Perfecta AB, Hägersten Daniel Eriksson, förvaltare, Riksbyggen, Stockholm (tidigare ansluten) Peter Green, byggnadskonstruktör, Tyréns AB, Alingsås (tidigare ansluten)

Marklaget AB, Helsingborg (tidigare ansluten) Björn Holgersson, egen företagare, Sanda Konsult, Sturkö Stefan Hyll, ingenjör, Fastighets Teknik Torpheimergruppen AB, Linköping (tidigare ansluten) Anders Jämtfjäll, egen företagare, ACC-Glasrådgivare, Nacka Nadja Linde, ingenjör, Marklaget AB, Göteborg (tidigare ansluten)

ingenjör, Skanska Sverige AB, Malmö (tidigare ansluten) Fredrik Lundmark, ingenjör, Marklaget AB, Helsingborg (tidigare ansluten) Per-Ola Nordquist, egen företagare, Nordquist Fastighet och Energiteknik, Själevad (tidigare ansluten) Kim Olmås, Monomeet AB, Göteborg (tidigare ansluten) Mattias Ström, ingenjör, studio 100 ab, Göteborg (tidigare ansluten)

AB, Solna (tidigare ansluten) Mikael Thorén, byggtekniker, Länsförsäkringar Gotland, Visby

Nya anslutna Emelie Ivarsson, Malmö Sofie Kaiberger, Malmö Ulf Mårtensson, Lund Kent Olofsson Norrgård,

Malmö Moa Persson, Malmö Fredrik Pettersson, Malmö Pontus Westerberg, Malmö

Kistamålet föredrogs I samband med Stockholmsavdelningens årsmöte den 24 februari hade vi ett intressant föredrag om Kistamålet. En stålbalk vek sig så att en montör avled och en annan person skadades. En bilist vinkades fram när arbetet (lyftet) skulle avslutas, och hamnade under raset, men klarade sig. Anders Sarpakari från Foyen Advokatﬁrma berättade om utslaget i domstolen. Vi var många som bara sett någon notis om att en enskild konstruk54

tör dömdes och ställt oss undrade till varför inte företaget hon arbetade på ställdes till svars. Den stora skillnaden för oss är ju att vi tänker på ansvarsutkrävande enligt civilrättsliga avtal, till exempel ABK. Men här handlar det om straffrätt, det vill säga staten avkräver ansvar oftast av enskild person. De straffrättsliga regler som gäller på en byggarbetsplats är arbetsmiljölagstiftningen. Konstruktören har ansvar

vid projektering att förebygga olyckor. Åklagaren försökte utkräva ansvar av projektledningen för att det inte fanns en godkänd traﬁkanordningsplan. Tingsrätten menade att det var oaktsamhet men bilistens skada var ej en adekvat följd av denna oaktsamhet. Rätten menade vidare att ﬂaggvakt är ett etablerat arbetssätt. Konstruktören åtalades för grovt vållande till annans död samt grovt vållande till kropps-

skada. Hennes närmaste chef blev också åtalad för att egenkontroll ej utförts. Åklagaren yrkade även på företagsbot. Företagsboten för konstruktionsföretaget blev 1,5 miljoner kronor. Konstruktören dömdes för vållande till annans död och vållande till kroppsskada genom arbetsmiljöbrott. Villkorlig dom och 100 dagsböter. Av Lena Wennbo ledamot Stockholmsavdelningens styrelse husbyggaren nr 3 B 2010

Nytt från SBR Norrköping laddar inför stämman

Norrköping by night. Foto: M&F foto

Årets förbundsstämma hålls i Norrköping den 7–9 maj 2010. Fredagen den 7 maj inleds med SBRs Golfmästerskap som spelas på Bråvikens golfklubb, där alla med högst 36 i handicap kan delta. Start klockan 09.00. Poängbogey gäller. På kvällen hålls en välkomstbuffé i Louis De Geer konsert och kongresshus, där Urban Tjärnström hälsar välkomna. EU-politikern Göran Ferm kommer att hålla ett anförande om Norrköpings och EUs framtid. Under lördagen hålls själva stämman på Louis De Geer konsert och kongresshus. Under eftermiddagen kan Arbetets museum eller Stadsmuseet besökas. Medföljande kan under lördagen delta i en Johannavandring i Norrköpings industrinr 3 B 2010 husbyggaren

landskap. Vandringen går igenom Norrköpings vackra industrilandskap där guiden startar berättelsen om Johanna: ”Året är 1910. Norrköping var då en stor stad med trähus och innergårdar. Från fabrikerna hördes dunket av textilmaskinerna, hästskjutsarna dånade mot kullerstensgatorna...” Lördagskvällen avslutas med middag och underhållning i Norrköpings stadshus. Söndagen vigs åt fria aktiviteter, med möjlighet att besöka Arbetets museum eller Stadsmuseet, vilka ligger nära varandra i Industrilandskapet. På Arbetets museum visas bland annat en utställning med och av den politiske satirtecknaren EWK samt en utställning i form av ett löpande band om den tekniska vardagsutvecklingen åren 1930–1980.

På Norrköpings Stadsmuseum ﬁnns en utställning om fotbollslegenden den Nils Liedholm, bördig från Valdemarsvik arsvik i Östergötland och den 9 maj klockan lockan 14.00 är det vernisernissage på en utställställning om forntirntiden. D

Hjärt ligt v älkom till SB R:s fö na rbund sstä i Norr mma köpin g 7 till 9 maj 2010

Årets stäm ma hå lls i N Soﬁa Ande orrkö rsson ping.

Foto:

Marknadsnytt Designad luftvärmepump Daikin introducerar ”Emura”, som har designats och utvecklats i Europa för den europeiska marknaden. Bakom formgivningen står den Hamburgbaserade byrån Design 3. Målet har varit att luftvärmepumpen ska smälta in i en snygg inomhusmiljö, utan att dominera. Fronten har en närmast organisk form; helt slät med mjukt rundande former och utan synliga kontroller eller galler. Under drift glider frontpanelen uppåt-utåt för att ge luften fritt ﬂöde. Alla

funktioner styrs via en designad fjärrkontroll. Den väggmonterade inomhusdelen är kompakt. Djupet är 15,6 cm. Ljudnivån är på 25 dB(A). Daikin Emura har ett ”intelligent öga”, som känner av om det ﬁnns människor i rummet. Den växlar automatiskt till ett energisparläge om rummet är tomt. Det ﬁnns även en inbyggd timer som kan programmeras för upp till en vecka. D Daikin Sweden AB 08-586 455 66 bjorn.uddholm@daikin.se

Klinker på knaggligt underlag

Företaget Ardex garanterar läggningar utan sprickor på alla typer av underlag. Tekniken bygger på Indor Tec 2 E, som är en armerad matta frikopplad från beﬁntligt underlag, tillsammans med en snabb fästmassa Ardex X 78 S. Genom att man använder sig av en ﬂytande konstruktion

kan läggning ske på nygjutna betonggolv som fortfarande krymper, på golv där man annars inte får vidhäftning på grund av exempelvis olja, samt på golv med blandade underlag, som trä/betong och asfalt/ betong. Eventuell kvarvarande fukt i underlaget fördelas jämt igenom mattans kanalsystem. Därifrån avdunstar fukten genom fogarna. Det ger en garanti för att fukt inte kapslas in i det nya golvet. Bygghöjden är låg, från cirka 14 mm inklusive keramik. D

Flowcrete Sweden som tillverkar fogfria golv- och vägglösningar introducerar akrylbeläggningen Flowfast Terrosso. Flowfast Terrosso är en modern fogfri flinggolvsbeläggning som passar publika miljöer. Standardsortimentet av Flowfast Terrosso rymmer åtta mönsterkulörer men det finns fler möjligheter eftersom urvalet av flingor är stort. Gol-

mal och ny information i broschyren ”Isolering av rörledningar”. D Saint-Gobain Isover AB www.isover.se

vet tillverkas hantverksmässigt på plats och är lämpligt för publika miljöer där design och slitstyrka är av vikt, som gallerior, hotell, restauranger, ﬂygplatser och järnvägsstationer. D Flowcrete Sweden AB 0435-40 01 10 jukka.kaikkonen@ﬂowcrete.com

Håll koll på underhåll

Ardex 0730-86 15 62 as@ardex.se

Uppdaterat om rörisolering Branschen efterfrågar ny kunskap inom allt som rör energibesparing och isolertekniker. Även kring rörisolering är kunskapssuget stort. Isover har sålunda samlat både gam-

Slitstarkt ﬂinggolv

Några streckkodsetiketter och en handdator är vad som behövs för att bli av med pappershantering och eliminera risken för fel och glömska vid service- och underhållsarbete. Detta enligt företaget som tagit fram den webbaserade Je-

tasmetoden, som är ett ronderingssystem med streckkodsetiketter. På serviceobjektet sätts en etikett som när den skannas ger en arbetsorder i handdatorns display. Arbetet utförs, och kvitteras när det är klart. Nu lanseras version 5,0 av systemet, med en uppgradering som bland annat omfattar en rejält utökad statistikfunktion och en kraftfull sökmotor som gör det möjligt att söka speciﬁk historik, till exempel per fastighet. Likaså kan användaren få förväntad arbetsbörda per fastighet, vilket underlättar arbetsplaneringen. Till programmet ﬁnns en modul som är anpassad till fastighetsbranschens egen avtalsstruktur Aff. D Jetas Quality Systems AB 0709-56 56 00

husbyggaren nr 3 B 2010

thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

masonite lättelement www.m-l.se

Posttidning B Husbyggaren Box 4415 102 69 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0