Husbyggaren 2011 Nr 1

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

1 11

Nedanstående är annons från Protan

Det naturliga sättet att bygga.

Principen känner vi alla igen. Vi gör helt enkelt byggklossar. Skillnaden är bara att vi har skalat upp och förfinat konstruktionerna. Materialet hämtar vi från den norrländska skogens kretslopp. För naturens och framtidens skull.

En del av klossarna passar för att bygga höga hus, andra för att bygga broar. Och det går förstås rekordsnabbt att bygga.

Sen är det bara att öppna dörrarna för hyresgästernas flyttlådor eller att släppa fram gångarna och trafikanterna över bron.

Kan det bli mer naturligt? I ordets alla bemärkelser.

Martinsons är en norrländsk familjeägd träförädlingsindustri. Vi är Sveriges största producent av limträ, träbroar och byggsystem i trä för flerbostadshus och hallar.

Martinsons 937 80 Bygdsiljum Tel: 0914-207 00 www.martinsons.se

En naturlig del av framtiden

Ny reklam.

Försök inte ta loss den – den släpper ändå inte på minst ett halvt sekel.

Många byggare har fastnat ordentligt för vår tätningstejp T-Flex. På kort tid har tejpen blivit något av en standard i branschen – och det är inte så konstigt, när den har den dokumenterat bästa häftförmågan bland samtliga godkända folietejper. Dessutom håller den absolut tätt enligt alla krav och är åldringsbeständig i minst 50 år. Självklart är den även P-märkt och godkänd av SITAC.

Den överlägsna vidhäftningen och mjukheten gör tejpen speciellt anpassad för skarvar och genomförningar i polyeten- och byggfolie. Den passar även alldeles utmärkt för utomhusbruk tillsammans med vindskyddsmaterial.

Sedan vi introducerade T-Flex är det många som börjat sälja grön tejp. Men det finns bara ett original. Och det är det som håller i längden.

Nydalavägen 14, 574 35 Vetlanda. Telefon 0383-599 00. Fax 0383-146 64. Hemsida www.t-emballage.se nr 1 B 2011 husbyggaren

1

En framtid att bygga på!

God kvalitet, energieffektivitet, funktionella lokaler, minimal miljöpåverkan och låga livscykelkostnader har ett högt värde.

Tillsammans skapar vi bostäder och lokaler med reella värden och god funktion.

FoTo: Scanpix

www.afconsult.com

www.protan.se

Genomtänkta lösningar för hållbara tak!

I dagens miljödebatt är avfallsminimering och tidsoptimering två faktorer som är viktiga för ett företags och en entreprenads miljöpåverkan.

I Protans eget program proplanTM i AutoCAD-miljö skapar vi redan i specifikationsstadiet en optimerad takdesign och tar fram lösningar för alla tak, från de enklaste taktyper till komplexa takkonstruktioner.

Vi upprättar en monteringsplan som specificerar vindlastzoner, det exakta antalet rullar, infästningar och andra komponenter som t.ex. antal fallskivor, brunnar och livlinefästen. Även en projektbaserad jämförelse av olika Protan-taksystem så som förtillverkade stormoduler eller skräddarsydda rullängder kan utföras.

Valet av Protan-takduk erbjuder därmed många fördelar för föreskrivande led, byggföretag och byggherrar. Ett utförande genom auktoriserade och kontinuerligt utbildade takentreprenörer ger extra trygghet.

Ring och prova oss! Tel. 08-564 733 40

2

husbyggaren nr 1 B 2011

nr 1 · 2011 | Årgång 53 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.bygging.se

Sidan 6 Hundra barn hoppade upp och ner. Detta för att testa att den tilltänkta

­ runden för det nya superlaboratoriet Max IV utanför Lund håller måttet. Här inne ska g ljuspar­tiklar fås att flöda så tätt att det blir möjligt att studera så små områden som några hundra atomer åt gången. Flera artiklar i detta nummer av Husbyggaren belyser också att vad som än byggs idag, eller renoveras, så krävs det ett energitänkande, som både bevisas och beläggs. Foto: Snøhetta och Moka-studio

Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2011

Nr 1 v 4 Nr 5 v 36 Nr 2 v 10 Nr 6 v 43 Nr 3 v 15 Nr 7 v 49 Nr 4 v 22 Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är ­11 200 ex.

Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Innehåll

4 6 10 12 14 16 22 24 26 28 30 32 34 36 40 49

Hur förbereder sig Sveriges byggsektor inför Peak Oil? Nya Max-labbet byggs på superstabil grundplatta System för att återvinna värme testas i sju hus Ny miljöteknik halverar energinota i citykåk NCC satsar på att få nytt kontorshus toppklassat Stabilisering och bjälklag kritiska för höghus i trä Elevhem byggdes i raketfart på plats och med prefab Kan ventilationsfilter fånga ultrafina partiklar inomhus Klargör hur bra boende för äldre bör planeras Certifierad kontrollansvarig ersätter kvalitetsansvarig Juridik: Beställare som skjuter på slutbesiktning tar en risk IT: Maktkamp över information – ett krig utan dödsoffer Form & Teknik: Bygga på höjden, eller – kanske på tvären?

Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Redaktionen ansvarar inte för ­ aterial som inte beställts. m Bilaga medföljer

I nästa nummer: Brand & Betong Tidningen utkommer i vecka 10 nr 1 B 2011 husbyggaren

3

PEAK OIL I förra numret av Husbyggaren skrev vi om att vi är på väg mot Peak Oil och att det brådskar att se över hur den olja som finns kan användas för att lägga om energisystemen inför framtiden. Husbyggaren har frågat regeringen och de stora byggföretagen hur de förbereder sig?

Hur förbereder sig Sveriges byggsektor inför Peak Oil? Av margot granvik , redaktör

P

eak Oil, oljetoppen, innebär att det inte längre går att öka oljeuttaget. Produktionen kommer stadigt att minska.

Vi har frågat bostadsministern hur han ser på saken, samt ställt frågan till några av våra större byggföretag om hur de förbereder sig inför Peak Oil.

regeringen Civil- och bostadsminister Stefan Attefall: ”Statens viktigaste instrument är energiskatter”

Vad gör regeringen för att olja inte ska användas för att värma hus?

Genom en generellt hög koldioxidbeskattning minskar uppvärmningen av våra hus med olja i snabb takt. Dessutom innebär regeringens energiöverenskommelse att vi utvecklar förnybara ­energikällor i snabb takt samtidigt som kärnkraften under lång tid framöver kommer att spela en viktig roll för vår energiproduktion. Därutöver är det ingen skatt på biobränslen, torv med mera som används för uppvärmning.

Vad gör regeringen för att inte hamna i ett importberoende från Ryssland?

Framtida oljeutvinning i miljarder fat. En pessimistisk projektion.

Regeringen gör inget specifikt för att minska importen av olja från något särskilt land utan arbetar för en hållbar energikonsumtion på aggregerad nivå. I takt med att oljekonsumtionen sjunker vid uppvärmning av hus minskar också riskerna för att vara beroende av enskilda företag eller länder.

Källa: The Association for the Study of Peak Oil and Gas (ASPO), 2004.

4

husbyggaren nr 1 B 2011

Stefan Attefall, civil- och bostadsminister. Foto: Kristdemokraterna

Vad finns det för nationell beredskap för att klara oljepriser som fyrdubblas?

Sverige samarbetar med 27 andra länder inom International Energy Agency (IEA) som är OECDs samarbetsorganisation inom energiområdet. En av IEA:s viktigaste uppgifter är att bidra till medlemsländernas försörjningstrygghet vid störningar av oljetillförseln. I juni 2009 antogs också rådets direktiv 2009/119/EG om medlemsstaternas skyldighet att inneha minimilager av råolja och petroleumprodukter. Dessa samarbeten talar för att den svenska försörjningen av olja är tryggad åtminstone från mycket plötsliga fluktuationer. Men oljan är en ändlig resurs och priset på den kommer av lätt insedda skäl att stiga.

NCC Annika Gerentz, kommunikationsdirektör: ”Vi minskar vår egen förbrukning och åtgången i de ­byggnader vi uppför”

Hur förbereder sig NCC inför Peak Oil? – Vi arbetar med energieffektivisering på många sätt i vår verksamhet. Vårt största bidrag som byggföretag är att minska energianvändningen och att vi får fram energieffektiva produkter och tjänster.

– Sedan finns det mycket vi kan göra för minska vår egen energianvändning, till exempel för transporter.

– Vi har en asfaltverksamhet som är energikrävande, och där arbetar vi med alternativa energikällor.

Vad skulle drabbas först hos NCC vid en oljebrist?

– Vi ser det inte riktigt på det sättet. En oljebrist ligger en tid fram i tiden. Vi följer samhällsutvecklingen. Det händer säkert mycket framöver både när det gäller energianvändning och alternativa energislag.

Så idag förbereder ni er inte särskilt för en oljebrist?

– Nej, inte på det sättet. Energifrågan är otroligt viktig i samhället. Vi gör vad vi kan för att ställa om vår produktion och möta de krav som kunderna har på våra produkter och tjänster.

PEAB Gösta Sjöström, finans- och ägarfrågor, Peabs kommunikationsavdelning: ”Hela organisationen ska tänka hållbart byggande”

Hur förbereder sig Peab inför Peak Oil? Hur agerar regeringen för att få byggbranschen att i sin tur agera?

Statens viktigaste instrument för detta är energiskatter och regeringens myndighet Boverkets föreskrifter om energiprestanda i nyproduktion.

skanska Noel Morrin, direktör Sustainability and Green Construction: ”Det är inte en ekonomisk fråga, utan en fråga om ­tillgång.”

Hur förbereder sig Skanska inför Peak Oil? Peak Oil är inget nytt för oss. Det har vi arbetat med i 10 år.

Sedan tre år tillbaka har vi ett program för energieffektivisering. All vår maskinpark och utrustning som vi använder har delats in i tio kategorier och de största energi- och bränsleslukarna arbetar vi kontinuerligt med att utveckla och förbättra.

Vid inköp väljer vi den mest effektiva utrustningen.

Vad kommer i första hand att påverkas hos Skanska ifall oljepriserna till exempel skulle fyrdubblas?

Egentligen kommer det inte att påverka oss, eftersom priset i så fall samtidigt går upp för alla, och drabbar alla. Frågan för oss är inte priset, utan möjligheten att få tillgång till olja. nr 1 B 2011 husbyggaren

– Vi förbereder oss inte specifikt för Peak Oil, utan vi har under en längre tid försökt minimera vår konsumtion av fossila bränslen. Vi var till exempel ett av de första byggbolagen som började använda grön el i stor skala.

– Vi letar alternativa energisätt i den mån det är möjligt. Men exempelvis asfaltproduktion är oljekrävande och där finns inte någon fullvärdig ersättning för oljan.

Vad skulle hända er om det blir en fyrdubbling av oljepriserna?

– Om oljepriset går upp väldigt mycket så drabbar det hela samhället och därmed våra kunder och oss. Priserna går upp.

Har ni någon långsiktig strategi för att kunna bli oberoende av olja?

– Vi försummar inte något tillfälle att arbeta i alternativa banor.

Vi inser att fossila bränslen kommer att ta slut och ju snarare vi kan hitta ett ersättningssystem desto bättre. Generellt lägger vi ner mycket utvecklingsarbete på att minimera förbrukningen av fossila bränslen.

– Ett hållbart byggande är högt prioriterat hos oss. Strategiskt tror vi att vi har kommit rätt långt med att få ut tankarna långt ut i vår organisation. Det finns ett miljötänkande ända längst ut i produktionen. D 5

INDUSTRI- OCH KONTORSBYGGANDE Fysikerna på Maxlaboratoriet i Lund hoppas på att få fram världens mest briljanta stråle från den nya synkrotronen som snart ska börja byggas i Lund. Det kräver ett precisionsbygge.

Nya Max-labbet byggs på superstabil grundplatta Av kerstin lundell , frilansjournalist

-F

ör att få fram världens mest briljanta stråle måste bygget ha prestanda som en skalpell, konstaterar Göran Sandberg på institutionen för byggvetenskaper vid universitetet i Lund, där bygget av Max IV har blivit en del av forskningen.

100 barn fick hoppa för att testa grunden för framställningen av strålen, när bygget av forskningslaboratoriet Max IV invigdes utanför Lund den 22 november 2010. Att grunden är stabil är avgörande eftersom syftet med det nya laboratoriet vid Lunds universitet är att skapa en ljusstråle som är skarp nog för att studera atomer.

Om utslaget när en lastbil kör förbi eller en transformator brummar till blir för stort störs synkrotronen där elektroner accelereras mot ljusets hastighet för att sedan böjas av i en krokig bana av stora magneter. När de ultrasnabba elektronerna kör slalom mellan magneterna alstras det superskarpa ljuset som ska användas i forskningen.

Nu har grunden testats i ett år, och den ser ut att hålla måttet.

– Det håller sig under gränsen i våra specifikationer och nu vill vi att det ska förbli så, berättar Mikael Eriksson, professor i acceleratorfysik som nu är inne på sin fjärde Max-konstruktion och är chefskontruktör för Max IV.

Hoppade på testgrund Det handlar om noggrannhet i mått av nanometer och samma mått används alltså för att mäta grundplattans stabilitet.

Och inte nog med att strålen ska vara skarp, briljant som det kallas här, den ska dessutom vara den mest briljanta i hela världen. Briljans är ett mått på hur tätt intill varandra ljuspartiklarna flödar och alltså hur mycket och skarpt ljus det blir på ytan som ska belysas.

Om synkrotronen ska skapa världens mest briljanta ljus måste även grunden för bygget bli den bästa i världen. Därför var det inte heller den slutgiltiga grunden som barnen hoppade på, utan bara en testgrund på omkring tio gånger tjugo meter.

Hoppandet gav utslag Han berättar att barnens hoppande under invigningen visade sig vara en alltför stor störning som gav ett stort utslag på mätinstrumenten. En person som går runt med träskor kommer anläggningen förmodligen inte heller att tåla. De som ska jobba här får sätta på sig något mer

Elektroner alstrar ljus Innan den slutgiltiga grunden för det stora bygget läggs måste tekniken som ska användas för grunden provas ut. I det färdiga bygget som blir en 50 meter bred ring med en omkrets av 750 meter får en vibration inte ge större utslag än 30 nanometer, alltså tusendels mikrometer.

6

Göran Sandberg, professor i byggnadsmekanik i Lund, funderar på hur skalpellprecision ska förverkligas i betong.

stötdämpande på fötterna, som foppatofflor av plast till exempel.

Ett annat bekymmer kan bli pumpar, fläktar och annat som behövs för att driva anläggningen.

Men anläggningen kommer i alla fall att klara motorvägen, E22, i närheten, så mycket är klart. Mätningarna har visat att grunden klarar trafiken under rusningstrafik utan att vibrera för mycket.

Kommunen hade planerat att dra ytterligare en väg i området, men den lyckades universitetet som står bakom det nya forskningslabbet avstyra.

– Det ska kommunen ha en blomma för, säger Mikael Eriksson.

Forskare och byggare lär sig Göran Sandberg vid avdelningen för byggnadsmekanik vid Lunds universitet deltar också i byggprojektet.

– Inget annat byggverk har mött sådana här prestandakrav tidigare. Från vår synpunkt är det här ett forskningsprojekt.

Det handlar om betong som ska ha prestanda som en skalpell, säger Göran Sandberg. Öresundsbron är ett annat näraliggande byggprojekt där det gått åt stora mängder betong. Där gick kraven ut på att betongkonstruktionen måste tåla en krock med ett tankfartyg. Synkrotronlaboratoriet kräver helt andra tankebanor. Byggarna måste bland annat förstå hur själva jorden beter sig.

– Vi tittar på jordens egenskaper ur dynamisk synpunkt och hur den samverkar med installationen, berättar Göran Sandberg.

Testar i simulator Ett lager av fyra meter jord har forslats bort under testgrunden. En del har återförts till grundplattan på ett kontrollerat Fortsättning s. 8 P

husbyggaren nr 1 B 2011

Tänk om ett pussel vore lika snabbt och enkelt som ett tak från Masonite Lättelement

nr 1 B 2011 husbyggaren www.m-l.se

info@m-l.se

0660-822 20

7

Fyra arkitektkontor tävlar om att få bygga. Det här är det norska kontoret Snöhettas förslag. Foto: Snøhetta och Moka-studio

P

sätt. Ovanför den kontrollerade grunden finns en tjock betongplatta. Men det räc­ ker ju inte med att få till en bra grund.

Resten av bygget inklusive utrustning kommer också att testas, men i en simulator.

Göran Sandberg och hans medarbetare hjälper till i byggprojektet genom att titta närmare på olika möjliga lastfall. De samarbetar nära med byggarna.

Men forskarna får också ny kunskap från projektet. Kunskaperna från synkrotronbygget kan till exempel komma till nytta i andra projekt för konstruktionen där man vill dämpa vibrationer, som byggen av tunnlar i stadsmiljö till exempel.

– Det är viktigt när man förtätar samhällen, konstaterar Göran Sandberg.

bygget ska se ut är fortfarande obesvarad.

Arkitekttävlingen som ska avgöra utformningen av anläggningen är fortfarande inte avgjord.

När förslagen lämnats in visade det sig nämligen att det fanns delar i de olika förslagen som var så bra, att det bästa vore att kombinera dem. Någon färdig vinnare i tävlingen kommer alltså inte att utses utan nu pågår arbetet att jämka ihop förslagen.

– Tre av förslagen hade alternativa lösningar som påverkar hur verksamheten

Ska bli bäst i världen För entreprenören finns också en del att lära. Wihlborgs och Peab samsas om det övergripande ansvaret för byggprojektet.

– Den stora utmaningen är att göra världens bästa anläggning, konstaterar Ulrika Hallengren, vd för Fastighets AB ML4, som bildats för att driva byggprojektet.

Det räcker inte att vara bra nog, utan det som gäller är att vara bättre än andra.

Hur många gånger bättre det blir, det är en av de viktiga frågorna vars svar ska manifesteras i betong och andra byggmaterial.

Arkitektförslag jämkas ihop Men i dagsläget finns inte så mycket mer än en provgrund på plats. Frågan om hur 8

– En utmaning, tycker Ulrika Hallengren som är vd för Fastighets AB ML4 som bildats för att driva byggprojektet.

ska bedrivas och de var så bra att nu vill man titta närmare på dem, konstaterar Ulrika Hallengren.

Förbättringarna handlade bland annat om hur kontor och laboratorium ska kopplas samman så att logistiken ska fungera bättre.

– Det är ett fantastiskt uppdrag som kräver hög teknisk kompetens. Men jag skulle inte beteckna det som svårt, utan stort och avancerat, säger Ulrika Hallengren.

Med hopp om bättre material Sommaren 2012 ska utrustningen börja monteras och år 2014 är det dags för universitetets anställda att flytta in och börja arbeta. Då kan den nya synkrotronen komma till nytta för studier av så skilda områden som biverkningar av läkemedel och forskning som kan förlänga livstiden för en bilmotor.

Biverkningarna kan undvikas om läkemedelsmolekyler designas mer precist, och man kan flytta atomerna i molekylen så att vissa effekter försvinner. Bilmotorns livslängd påverkas av metallernas struktur, som också kan studeras mer noggrant i det briljanta synkrotronljuset än i andra anläggningar.

– Skanska har nog kört cementprov i en synkrotron också, konstaterar Mikael ­Eriksson.

Själv har han som ägare av ett eget hus just råkat ut för ett läckande rör den dag då Husbyggaren ringer upp.

– Det vore ju underbart om man kunde komma fram till ett material som man husbyggaren nr 1 B 2011

kunde kleta på ett läckande rör. Det kommer nog, säger Mikael Eriksson.

Synkrotronen ska alltså bli bäst i världen när ljuset slås på 2014.

– Vi menar helt enkelt att du kan få väldigt mycket ljus på en väldigt liten fläck med omkring hundra atomer, sammanfattar Mikael Eriksson.

Men att vara bäst i världen är inte ett statiskt tillstånd. Han räknar med att något amerikanskt universitet, förmodligen Stanford, kommer att bygga något ännu bättre.

– Om mellan 20 till 25 år bygger de säkert något som är två kilometer i omkrets i Stanford. Då blir deras synkrotron bättre än vår, säger Mikael Eriksson.

Max IV är inte den första synkrotronen på området, utan som namnet antyder finns här tre föregångare. Men när fyran blir klar, så kan de övriga synkrotronerna stängas ner. D

FAKTARUTA: Synktrotronbyggare med spets

Mikael Eriksson säger sig inte vara någon större expert på husbyggande.

Men han är faktiskt expert i en extremt exklusiv byggbransch, den för byggen av synkrotroner. Hans första bygge var i en maskinhall på universitetet. Han fick hitta på egna lösningar och inspirerades bland annat av mangeln hemma hos en kollegas mamma. Bygget gjorde att han inriktade sin doktorsavhandling på acceleratorfysik.

Och sedan har han byggt fler anläggningar, bland annat de tre existerande Maxlaboratorierna. De är alla synkrotronanläggningar dit forskare i fysik, kemi,

Mikael Eriksson berättar om det smala rör som med hjälp av magneter leder fram elektronstrålen. Bilden är tagen vid första spadtagsceremonin den 22 november, 2010.

Foto: Annika Nyberg

biologi med mera kommer från hela världen för att belysa och studera olika material.

Han morbror var nobelpristagaren Hannes Alfvén.

Men även om han inte själv

fått ett Nobelpris (ännu ska väl kanske tilläggas) så har hans arbete i alla fall klassats som ”outstanding”, enligt den internationella klassificeringen av forskning.

Till Maxlaboratorierna kommer snart för övrigt ytterligare en stor forskningsanläggning som utnyttjar atomkärnans grundstenar, nämligen det gigantiska europeiska European Spallation Source.

Men då blir det ingen ring utan en rak bana, där neutroner ska fås att accelerera.

Anläggningarna kommer inte att konkurrera med varandra rent vetenskapligt.

Rent fysiskt kan de också samsas, för det finns gott om utrymme att bygga på slätten kring Lund.

Vi hjälper dig hela vägen!

Kompletta system för ventilation och värme

RECVENT | RECVENT+ www.recvent.se

Kontakta Mikael Roos, 031-675529 nr 1 B 2011 husbyggaren

9

INDUSTRI- OCH KONTORSBYGGANDE En teknikupphandling ordnades för att sätta fart på marknaden av systemlösningar för värmeåtervinning i flerbostadshus. Två olika system installeras nu i sju demonstrationshus. Systemen utvärderas under ett år.

System för att återvinna värme testas i sju hus

F

ör att få fart på marknaden av systemlösningar för värmeåtervinning har Energimyndighetens beställargrupp, BeBo, tagit ett gemensamt tag genom en teknikupphandling under ledning av Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sabo.

Genom en teknikupphandling fick man under hösten 2010 fram två nya systemlösningar för värmeåtervinning i befintliga flerbostadshus. Målsättningen var, förutom krav på minskad energianvändning, att få: • fram aktörer som erbjuder totala systemlösningar, • ned kostnaderna, • fram lösningar med snygga installationer i lägenheterna, samt • installationer i lägenheter som går att genomföra utan att störa hyresgästen.

I november 2010 kunde Sabo presentera de två systemlösningar som gått vidare och utsetts för installation i sju flerbostadshus. Efter installation och utvärdering kommer beställarna att utse vinnare av teknikupphandlingen.

Återvinner via pump eller växlare De två systemlösningarna som gått vidare är dels en teknik med värmeåtervinning via värmepump och dels en teknik med värmeåtervinning via värmeväxlare.

– Själva tjusningen med en teknikupphandling är att beställa något som inte finns, säger Thomas Berggren på Energimyndigheten.

– Många av de flerbostadshus som byggdes före år 1970 står inför omfattande ventilationsrenove­ringar. Att installera värmeåtervinning i dessa är en väsentlig energiåtgärd och skulle ge ett bety-

Beställare ordnade en upphandling för att få fram aktörer med totallösningar för att åter­ vinna värme, som nu testas bland annat av Huge fastigheter i Huddinge Stockholm.

Foto: Bengt Bergqvist

10

FÖRFATTAREN

Av åsa wahlström , tekn dr, CIT Energy Management

Åsa Wahlström är teknisk doktor, f­ orskare och projektledare vid Chalmers ­Industriteknik Energy Management. Hon länkar samman forskning, ny teknik och ­demonstration för att öka antalet energi­ effektiva byggnader.

dande bidrag till att uppnå de nationella målen med en halverad energianvänd­ ning fram till år 2050.

Vill få fram erfarenhet Ett skäl för Sabo att engagera sig är att man vill skaffa mer kunskap.

– Idag installeras sällan värmeåtervinning och det finns liten erfarenhet av det.

Det vill vi råda bot på, säger Therese Rydstedt på Sabo.

– I vår upphandling har vi valt att vara teknikneutrala. Kraven omfattar tekniska lösningar där värme från det ventilerande luftflödet återvinns och tillgodogörs byggnaden. Målet är att få fram fler leverantörer som erbjuder en totallösning inklusive komponenter, projektering och installation av värmeåtervinning.

Innovativa lösningar De två systemlösningar som juryn valt att gå vidare med har just de innovationer som beställarna önskade: Systemleverantören Climate Solutions Sweden AB har på ett innovativt sätt lyft kondenserande värmepumpteknik från husbyggaren nr 1 B 2011

Tester körs också i Familjebostäders befintliga flerbostadshus i ­Stockholm. Foto: Bengt Bergqvist

enfamiljshus till flerbostadshus och får på så sätt en mycket effektiv värmeåtervinning.

Ingenjörsfirman Gösta Schelin har på ett innovativt sätt utvecklat ett estetiskt tilltalande kanalsystem för tilluftskanaler i lägenhet som går snabbt att installera. Detta i kombination med ett mycket effektivt återvinningsaggregat.

Men framförallt har beställarna fått fram leverantörer som erbjuder systemlösningar till en rimlig kostnad.

Nu påbörjas installationen av systemen i de sju demonstrationshusen. Lösningarna utvärderas sedan under ett år. Först därefter utses teknikupphandlingens slutliga vinnare, varefter ramavtal tecknas.

Återvinner via värmeväxlare Ingenjörsfirman Gösta Schelin har lämnat anbud tillsammans med aggregattillverkaren Systemair och installationskonsultföretaget PQR Consult. Systemlösningen bygger på att befintliga frånluftskanaler utnyttjas och nya tilluftskanaler installeras i trapphus. En motströmsvärmeväxlare från Systemair används med en temperaturverkningsgrad på 90 procent. Nyutvecklade fyrkantiga färdigmålade tilluftskanaler installeras i respektive lägenhet, vilket innebär ett begränsat ingrepp i lägenheterna.

Förutom kontroll av luftflöden bedöms inga efterarbeten vara nödvändiga. Luftflöden enligt BBR-krav innehålls kontinuerligt och filterbyten behöver göras två gånger per år. nr 1 B 2011 husbyggaren

Efter ett års testperiod, bland annat i hyresbostäder i Växjö, utses den vinnande tekniken. Foto: Bengt Bergqvist

Juryn bedömde lösningen bland annat som innovativ när det gäller kanaldragningar. Energiprestandan blir bra. Lösningen ger en god värmebesparing och en liten ökning av elanvändningen. Installationskostnaderna bedöms som rimliga och är relativt låga. Inneklimatet förväntas kunna bli bättre än i utgångsläget och sannolikt uppstår mindre störande drag i vistelsezonerna än tidigare. Installation av tilluftskanaler förutsätter att utrymme finns i trapphus, varför lösningen inte är möjlig i alla hus utan modifieringar.

Värmepumpar på tak Climate Solutions lösning innebär installation av ett system bestående av luftvattenvärmepumpar för återvinning av värme i ventilationsluften.

Tävlingsförslaget har en mindre värmepump som levererar värme till värmesystemet (av märket Stiebel-Eltron, som tillverkas i Tyskland). Värmepumparna placeras på vind eller tak där man kan komma åt frånluften och ansluts sedan med isolerade rör till husets befintliga värmeanläggning.

Värmepumpen avses kunna kyla luften ned till -10 grader Celsius (eventuellt -20 grader Celsius) och kan också tillgodogöra värmeinnehållet i frånluftens fuktighet. Energiprestanda blir därigenom bra.

Denna typ av frånluftsvärmepump kallas kondenserande frånluftsvärmepump när det gäller villor och har vad juryn känner till inte tidigare använts för flerbostadshus.

Förslaget utnyttjar befintliga frånlufts­ kanaler och man avser inte att göra några ingrepp alls i respektive lägenhet utan litar på att befintliga tilluftsdon är tillräckliga för att på ett acceptabelt sätt förse lägenheterna med uteluft.

Juryn bedömer att förslaget innebär en relativt god värmebesparing men det sker till priset av ökad elanvändning. Inneklimatet påverkas i liten utsträckning av den föreslagna ventilationslösningen. Det finns dock en liten risk för ökat drag i de fall husen i utgångsläget inte har norm­ enligt luftflöde. Installation av norm­ enliga luftflöden kommer då att öka luftflödet vilket kan ge ökat drag i tilluftsintagen. Det går att åtgärda genom att ­installera kåpor vid luftintagen.

Uppföljning av temperatur och energianvändning kopplas till modem. När avtal tecknas kommer en lösning att finnas för direkt koppling till styr- och övervakningssystem. Kostnaderna bedöms vara rimliga och är relativt låga, speciellt om det visar sig att kåpor inte behöver installeras för att säkerställa ett gott inneklimat.

Mer information finns på www.bebostad.se D

Fotnot:

I Energimyndighetens beställargrupp ingår Familjebostäder, Helsingborgshem, Huge fastigheter, Hyresbostäder i Växjö, Stockholmshem och Örebrobostäder.

11

INDUSTRI- OCH KONTORSBYGGANDE Kontorsfastigheten Pennfäktaren strax intill Stockholms Central håller på att minska energianvändningen från 257 till strax under 100 kWh/m2, med sorptiv kylning, behovsstyrd ventilation och solceller.

Ny miljöteknik halverar energinota i citykåk Av fredrik lundberg , frilansjournalist

S

nön lyser vit på taket på Pennfäktaren, Vasagatan 7, när Husbyggaren är där i början av december. Även på solceller och solfångare, som inte gör värst mycket nytta denna dag.

De är även under gynnsammare omständigheter en liten del av åtgärdspaketen för att spara energi för värme, kyla och fastighetsel med 60 procent utöver en allmän uppfräschning, med bland annat en dubbelglasfasad.

Byggnaden är från år 1977 och användes många år av SJ och polisen. Nu är all teknisk utrustning utbytt: rör, vent, WC:ar och apparatrum, samt styrsystem, är nya i byggnaden. Plus: nya uteluftluftstorn på gården och nya frånluftsgaller på taket från restaurangerna.

Energiåtgärderna är genomförda, men resultaten inte utvärderade. Det går inte

förrän hyresgästerna flyttat in på alla våningsplan.

Ska gå fort Energisparandet följer en metodik kallad Totalprojekt, som utvecklats inom Belok, Beställargrupp Lokaler, en sammanslutning av större fastighetsägare, Byggherrarna och Energimyndigheten. Det spe­ ciella med Totalprojekt är: • att det ska gå fort – från idé till projekt på fyra veckor, en mycket grundlig analys, • att man ska spara runt hälften av energin, • att man gör alla energiåtgärder på en gång eftersom det är dyrare att göra en sak i taget, samt • att fastighetsägaren ställer upp ett lönsamhetskrav och att man gör så myc­ket som möjligt som ryms inom det kravet.

En ny fasad skärmar av buller och starkt solljus i kontorsfastigheten Pennfäktaren. Perforerade stålskivor silar in ljuset. Foto: Fredrik Lundberg

12

Det sista betyder att hela paketet klarar en lönsamhet på till exempel 20 procents avkastning (internränta om man ska vara exakt). Inom den ramen gäller att de mer lönsamma delarna betalar för de mindre lönsamma. Man räknar på 20 års brukstid.

Solcell ger poäng Solcellerna kostade 400 000 kronor och sparar 5 000 per år, vilket alltså ger en rak återbetalningstid på 80 år...

Så varför satte ni dit solceller?

– Egentligen lönar det sig inte, men vi vill visa att Vasakronan ligger långt framme, att det är något speciellt med huset.

Det är roligt och spännande. Det finns ju en känslomässig aspekt också. Och så ger det poäng i Leed-certifieringen, säger Torbjörn Zettergren.

Pennfäktaren har blivit pre-certifierad på nivån ”guld” enligt Leed, US Green Buildings Council (se artikel om miljöklassningssystem i Husbyggare 6/2009).

Det är den första byggnaden i Sverige som får denna utmärkelse.

Torrt virke Leed-certifieringen kräver mycket arbete redan i projekteringsskedet, från det stora till det lilla. Det gäller val av klimatsystem, återvinning och styrsystem. Material ska vara närproducerade, och det ska kunna verifieras. Virket ska vara torrt och förbli torrt efter inleverans. Sedan ska man klara av att bygga som man projekterat och till sist visa att till exempel den beräknade energieffektiviteten uppnås.

Leed är också speciellt genom att det tar hänsyn till miljökonsekvenser av läget: att det ska kunna gå att ta sig dit utan bil. Det ger till och med fler poäng att ha färre parkeringsplatser.

Det svåraste är alltså redan gjort, och husbyggaren nr 1 B 2011

FAKTARUTA:

Pennfäktaren minskar köpt energi från 257 till strax under 100 kWh köpt energi per ­kvadratmeter. Solceller är en (liten) del av lösningen. Stefan Jansson, Vasakronan, ­borstar snö. Foto: Fredrik Lundberg

Zettergren hyser ingen tvekan om att den beräknade energieffektiviseringen kommer att förverkligas.

– Det kan bli lite bättre också.

Ett annat av Beloks Totalprojekt är kontorsbyggnaden Getholmen i Skärholmen i södra Stockholm, som slutrapporterades i våras. Det gav de beräknade energivinsterna – men den beräknade lön­ samheten var bättre än beräknat. Mycket bättre: 13 procents avkastning mot beräknade 7 procent. Det berodde, enligt Enno Abels utvärderingsrapport, delvis på att konjunkturen föll, men också på försiktiga antaganden: inga glädjekalkyler.

Tolv åtgärder De största energibesparingarna (i pengar räknat) för Pennfäktaren kommer från en rad åtgärder. Däribland installation av behovsstyrd ventilation, (VAV), effektivare fönster, och överhuvudtaget ett nytt klimatskal, samt bra värmeåtervinnning, DesiCool kylaggregat, effektiv närvarostyrd belysning, bättre styrsystem för optimal drift med många givare, effektiva nålvärmeväxlare för avfettning av frånluft från restaurangerna, och solfångare.

Det är sammanlagt tolv energiåtgärder som har utförts i upprustningen av Pennfäktaren.

Förvärmer varmvatten Solfångarna – 140 kvadratmeter – fyller en dubbel funktion. De förvärmer varmvatten och eftersom det finns sex restauranger i gatuplanet är varmvattenförbrukningen hög.

Det varma vattnet ger också kyla genom sorptionskylaggregat (DesiCool från Munters). Det fungerar, med en kraftig förenkling, så att varm uteluftluft avfuktas med värme och sedan kyls med avdunstning av vatten. Oftast används sorptiv kyla för att ersätta el (till komnr 1 B 2011 husbyggaren

Belok, Beställargrupp Lokaler är ett nätverk för energieffektivisering mellan 16 av Sveriges största fastighets­ ägare: Akademiska hus, ­Castellum/ Brostaden, ­Diligentia, Fabege, Fortifikationsverket, Jernhusen, LFF, Locum, Swedavia, Midroc Property Development, Sisab, Specialfastigheter, Statens fastighetsverk, ­Stenafastigheter, Vasakronan och Västfastigheter.

Företagen representerar tillsammans drygt 20 procent av Sveriges lokalbestånd.

Beloks uppgift är att driva utvecklingsprojekt, för att testa nya metoder, produkter och system i verkligheten tillsammans med sina medlemmar. En lika viktig uppgift är att föra ut erfarenheter från projekten till resten av branschen.

Verksamheten koordine-

ras av CIT Energy Management på Chalmers.

De verktyg och kravspecifikationer som utvecklas inom Belok är tillgängliga för alla.

De projekt man genomför tillsammans bekostas av medlemsföretagen. Energimyndigheten bidrar med pengar till analys och samordning men inte för själva installationerna.

Se mer på www.belok.se

Här blir värme till kyla: Effektiva sorptiva kylmaskiner på fastigheten Pennfäktaren, Vasagatan i Stockholm. Foto: Fredrik Lundberg

Mindre folk, mindre luft. Temperaturgivare reagerar snabbare än CO2-givare, menar ­Vasakronan. Foto: Fredrik Lundberg

pressorer i traditionella kylmaskiner) med värme. Men här är nettoeffekten att man ersätter fjärrkyla. När solvärmen inte räcker använder aggregatet fjärrvärme för att göra kyla av.

En del fjärrkyla finns kvar för att man ska kunna jämföra systemen framöver.

Behovet av både värme och kyla minskar också genom lågenergifönster med argonfyllning och u-värde 1,0.

Den behovsstyrda ventilationen använder värmesensorer för de har ”mest auktoritet”, jämfört med alternativen rörelsevakter och CO2-sensorer, enligt Torbjörn Zettergren. Systemet reagerar snabbt när mindre folk är där och styr ner fläktarna, oavsett om luften värmer eller kyler.

håller på att bli bättre, menar Zettergren.

Nya nålvärmeväxlare från restaurangerna ger en väsentligt minskad energianvändning, liksom den nya fjärrvärmecentralen.

– När man byter teknisk utrustning får man det senaste på marknaden. Det är bättre och energieffektivare grejor, säger Torbjörn Zettergren.

Närvarostyrd belysning Belysningen är närvarostyrd och styrs också ner efter dagsljus, steglöst mellan 100 och 10 procent. Behovet av ljus minskar också genom att de ljusa ytskikten transporterar ljus långt in i byggnaden.

Däremot blev det inga LED-lampor, för de var inte tillräckligt bra än även om de

Fetknopp isolerar Allt är dock inte hightech. Under snön på taket finns också en del sedumtak. Sedum är en fetknoppsväxt, som bidrar till att isolera huset mot värme på sommaren och mot kyla på vintern. Den ger också en välkommen fördröjning av vattenflödet till dagvattensystemet.

Den nya dubbelglasfasaden bidrar också, med perforerad plåt (sträckmetall) som silar in ljuset och ger en bra avskärmning mot det starkaste solljuset, även om fasaden egentligen är där av estetiska skäl.

– Många tror att det är ett nytt hus, fast det är från år 1977, konstaterar Torbjörn Zettergren. D 13

INDUSTRI- OCH KONTORSBYGGANDE NCC bygger som bäst ett 16 våningar högt kontorshus i Göteborg som ska miljöklassas. Det kräver ett nytt sätt att arbeta med ett bygge, bland annat måste hela byggprocessen kunna verifieras.

NCC satsar på att få nytt kontorshus toppklassat Av anna wickman , miljöstrateg, NCC Property Development AB

Miljö är mer än energi Kontorshuset ska uppnå märkningen GreenBuilding. Det vill säga att huset ska ha en energianvändning minst 25 procent lägre än vad byggnadsnormen kräver, samt ett strategiskt energiledningsarbete för att minska energibehovet under framtida drift.

Med hjälp av det internationella miljöklassningssystemet Breeam går NCC ett steg längre mot ett helhetstänkande och säkerställer att ingen miljöaspekt går förbisedd. Att miljöklassa en byggnad innebär tredjepartsgranskning och stora krav på att kunna verifiera hur hela byggprocessen har gått till.

Miljöklassning ser till helhet Miljöklassningen utgör en grön tråd genom hela byggnadsprocessen, från långt före första spadtag till år efter byggnadens idrifttagande, då de projekterade värdena ska kunna verifieras.

Klassningen ställer både direkta ob­ ligatoriska krav på specifika åtgärder, och funktionskrav, där prestanda ska upp­ mätas och poängsättas. En toppklassning med Breeam kräver att miljöstyrningen är mycket aktiv genom utvecklings­ projektets alla faser. Kraven delas in i 14

nio delområden, nio miljöklassningskapitel.

Styrning Inledningsvis ställs krav på hur hela byggnadsprocessen ska miljöstyras och hur överlämning till förvaltning ska förberedas för miljöeffektiv fortsatt drift av fastigheten. Exempel på åtgärder av det slaget är att NCC klimatdeklarerar bygget för att kunna övervaka och minimera byggnationsfasens bidrag till utsläpp av klimatpåverkande gaser. Manualer för framtida användning av byggnaden är ett obligatoriskt krav i klassningen. Hyresgäster och driftpersonal kommer också att utbildas i hur byggnaden ska nyttjas på miljöeffektivast sätt.

Hälsa och välmående Hållbarhet i byggande åstadkoms inte om inte god inomhusmiljö kan säkerställas. Är inte lokalerna effektiva, flexibla och väl rustade för att möta hyresgästernas krav för god arbetsproduktivitet blir bygg­naden inte långlivad. I miljöklassningen granskas byggnadens innemiljökvalitet specifikt. De aspekter som får betydelse är sådant som påverkar brukarnas hälsa och välmående, såsom tillgång till dagsljus och frisk luft, hur den termiska komforten säkerställs och så vidare.

Energi Byggnadens energiprestanda har stor betydelse i miljöklassningen, desto lägre energibehov desto mer poäng uppnås i klassningen. NCC åstadkommer en energianvändning under byggnadsnormen genom noggrann energiprojektering, val av isolering, fönster och installationer.

Det är helheten, optimeringen med hjälp av intelligenta styr- och reglersystem, som är den viktigaste nyckeln för att nå de

FÖRFATTAREN

A

tt bygga grönt, att spänna bågen och åstadkomma en kontorsbyggnad som hyresgäster kan vara sant stolta över att sitta i – det är en utmaning. Det kräver ett nytt sätt att se på hela utvecklingsprojektet som sådant.

NCC Property Development bygger som bäst Ullevi Business Arena i Göteborg, ett 16 våningar högt kontorshus som flankeras av två åttavåningslameller. Med bygget antar företaget ett långsiktigt och bredare angreppssätt för att bygga miljöklokt.

Anna Wickman är miljöstrateg på NCC Property Development AB. Hon har tidigare arbetat med strategisk miljörådgivning för det internationella fastighetskonsultbolaget DTZ.

låga energinivåer som krävs. Exempel på detaljer i sammanhanget är återgenererande hissar, närvarostyrd belysning och mycket energieffektiv utomhusbelysning.

Undermätare installeras för att ge alla hyresgäster möjlighet att övervaka och styra sin egen användning av värme, kyla, elektricitet och tappvarmvatten, för att ge incitament till ett miljöklokt agerande.

Byggnaden ansluts till fjärrvärmenätet, det är ett detaljplanekrav, annars hade ett bergvärmesystem kunnat vara ett attraktivt val.

Transporter Förutsättningarna för miljöeffektiva transporter till och från fastigheten, att minimera transportbehovet, bedöms och poängsätts i miljöklassningen.

Här får Ullevi Business Arena höga poäng i och med sitt optimala läge nära kollektiva transportmedel och med mycket service i närområdet. Förutom att hyresgäster och besökare också kommer att ha god tillgång till cykelställ och omklädningsrum kommer det att finnas laddstationer för elbilar. husbyggaren nr 1 B 2011

NCC miljöklassar det nya kontorshuset Ullevi Business Arena i Göteborg. Kontorshuset blir 16 våningar högt och flankeras av två åttavåningslameller. Illustration: NCC

Vatten Vattenförbrukning, och möjlighet att övervaka denna, är en aspekt som inte har getts så stor betydelse i Sverige tidigare, till skillnad från i länder med större vattenbrist. Vattenfrågan är dock viktig, även i Sverige.

Att slösa med tappvatten leder till större behov av energi- och kemikalieförbrukande rening. I ett miljöklassat hus som det nya kontorshuset underlättas en effektiv vattenförbrukning med hjälp av snålspolande installationer och hyresgästen ges möjlighet att själv kunna kontrollera sin vattenanvändning. Fastigheten utrustas till exempel med effektiva bevattningssystem som tar tillvara på regnvatten för att minimera nyttjandet av rent dricksvatten.

Material Materialval är avgörande för bedömningen av en byggnads miljöpåverkan. NCC ställer alltid krav på att Basta-kriterierna ska kunna uppfyllas.

I en miljöklassning enligt Breeam premieras livscykelanalys. När material väljs till kontorshuset läggs stor vikt på hållbarhetsperspektivet. Målet är att välja robusta och slittåliga material i de delar av byggnaden där slitaget är stort, och att förstärka på extra utsatta platser. Det kan exempelvis handla om skodda dörrar och dörrkarmar, och stenbeläggning i entréer, medan mer utbytbara material används i hyresgästlokaler för maximal flexibilitet över tid och liknande. nr 1 B 2011 husbyggaren

Avfallshantering Ett närbesläktat område som bedöms i klassningen är hur projektet agerar för att minimera negativ miljöpåverkan från avfall. Här arbetar NCC sedan tidigare aktivt med den gröna byggarbetsplatsen. En del i det är att säkerställa genomgående hög kompetens, motivation och kontroll för alla som vistas på arbetsplatsen. Det möjliggör att avfall sorteras och hanteras effektivt så att inga möjligheter till återanvändning eller återvinning slarvas bort.

Förorening I miljöklassningen finns också ett avsnitt som poängsätter hur risk för föroreningar från driften av fastigheten hanteras.

Här granskas möjlig uppkomst av föroreningar av så skilda slag som risk för läc­ kage av köldmedium och utsläpp av kväveoxider från uppvärmningen, till risk för att omgivningen ska störas av buller och ljus från byggnaden.

Ekologi och markanvändning Miljöklassningen vidgar vyerna, ger motivation att se också utanför fastighetens omedelbara gränser. Detta blir särskilt viktigt i avsnittet som bedömer de ekologiska aspekterna och markanvändningen. Inför etablering och byggstart av det nya kontorshuset har en fullständig ekologisk inventering av fastigheten genomförts. En sådan inventering måste göras tidigt, så att projektet sedan kan verka för att minimera byggnadens möjliga inver-

kan på existerande flora och fauna men också för att kartlägga hur och om byggnadsprojektet kan bidra positivt till den biologiska mångfalden i området.

Runt fastigheten dominerar stadsbebyggelse och infrastruktur och det finns inga naturliga grönytor i området. För att öka biodiversiteten i omgivningen, underlätta pollinering och bidra till en grönare stadsbild kommer ängsgräsytor att anläggas runt byggnaden och delar av taken att beläggas med sedum.

I bygget av kontorshuset har ingen jungfrulig mark tagits i anspråk. Tvärtom, för att ge plats åt kontorsbyggnaden har en tidigare miljöskadad fastighet sanerats.

Måste planeras tidigt För att nå höga poäng vid miljöklassning av en byggnad krävs, som framgår ovan, en noggrann tidig planering och samordning mellan alla olika aktörer som involveras i byggandet. Det kräver ett nytt sätt att se på byggande och ett större ansvarstagande från alla inblandade i processen.

Med miljöklassning säkerställs att hyresgästerna får lokaler att trivas i, att driften blir effektiv och förvaltningskostnaderna hålls nere.

Hyresgäster har redan börjat teckna avtal för att flytta in i huset, och hyresgästerna ska veta att de i och med detta gör ett miljöriktigt val. D

15

INDUSTRI- OCH KONTORSBYGGANDE Stabilisering och bjälklagsutformning är kritiska moment vid byggandet av flervåningshus i trä. Bjälklagen måste bland annat klara stora spännvidder. Nu finns en nyutvecklad plastisk metod som ska säkra horisontalstabilisering.

Stabilisering och bjälklag kritiska för höghus i trä

Masonite flexibla byggsystem Masonite Beams har utvecklat MFB, som står för Masonite flexibla byggsystem.

Figur 1. Masonite flexibla byggsystem.

16

MFB är utformat i två versioner, MFB XL och MFB light, där MFB XL är anpassat för byggande av höga hus med långa spännvidder och stora laster. MFB Light är anpassat för byggande av hus med lägre laster, kortare spännvidder och färre antal våningar.

I byggsystemet ingår standardiserade bjälklags-, vägg- och takelement, samt anslutningar och knutpunkter. Bjälklagen produceras industriellt i form av element. För att klara större spännvidder och laster, har Masonite Beams utvecklat ett samverkanselement för väggar och bjälklag som också erhållit patent. Samverkanselementet finns i ett flertal modeller avsedda för olika laster, ljudkrav och spännvidder.

Med MFB är det möjligt att producera bjälklag med spännvidder upp till åtta meter, med en tjocklek från 413 mm. Väggar är möjliga att producera upp till tre

FÖRFATTAREN

Ulf Arne Girhammar är professor i träbyggnad vid Luleå tekniska universitet, samt professor i byggteknik vid Umeå universitet. Han leder projektet ”Flervåningsbyggnader i trä”.

Bo Källsner är forskare vid SP Trätek och professor i bärande träkonstruktioner vid Linnéuniversitetet.

FÖRFATTAREN

Kompletta byggsystem Inom ramen för projektet studeras och utvärderas tre byggsystem.

Byggsystemet är anpassat till industriell produktion av träbaserade element med hög färdigställandegrad. Byggsystemet baseras på återkommande lösningar med ett fåtal varianter i teknik och process.

Det möjliggör därmed ett rationellt byggande av bostäder, från villor till flervåningshus med stor frihet i arkitektonisk utformning.

Utvecklingen av systemet har utgått från ett antal grundläggande funktioner som systemet ska kunna uppnå, såsom: • åtta meter fri spännvidd • REI 90 • ljudklass A • upp till åtta våningar • värmetrög och energieffektiv vägg • utformning för lågenergi- och passivhus • industriell produktion med leverans i platta paket • rationellt montage på byggplats

Per Johan Gustafsson är professor i byggnadsmekanik vid Lunds universitet.

FÖRFATTAREN

F

lervåningsbyggnader i trä ställer nya och högre krav på byggsystemen. För att vara konkurrenskraftiga på marknaden måste byggsystemen vara kompletta systemlösningar med bjälklag, väggar och anslutningar, anpassade till olika funktioner och integrerade med installationerna.

Bjälklagen utgör kritiska komponenter. De måste klara stora spännvidder och problem med ljud och vibrationer. På väggarna och deras förankringar ställs stora krav bland annat på horisontalstabilisering. Stor omsorg måste ägnas åt anslutningarna för att skapa ett effektivt komplett byggsystem med rationell tillverkning och montage.

Byggsystemen måste även uppfylla kraven för de industriella byggprocesserna.

Forskningsprojektet ”Flervåningsbyggnader i trä – Konstruktion av bjälklag, väggar och anslutningar” fokuserar på en samlad konstruktionsteknisk utveckling av flervåningsbyggnader i trä.

FÖRFATTAREN

Av ulf arne girhammar , professor, Luleå tekniska universitet, bo källsner , forskare, SP Trätek, per johan gustafsson, professor, Lunds universitet, helena johnsson, docent, Luleå tekniska universitet

Helena Johnsson är docent i träbyggnad vid Luleå tekniska universitet.

husbyggaren nr 1 B 2011

(a) Anslutning mellan bärande ­väggelement.

(b) Montagedubb för ­vägginfästning.

(c) Upphängning av bjälklagselementet genom bjälklagshängare.

Figur 2. Masonites sammansatta vägg- och bjälklagselement.

Väggskarv med vertikal låsning (a) dubb i övre elementet och (b) håltagning i undre elementet.

Bjälklagshängare med låsskruv (c) laster på låsskruven och (d) laster på infästningen.

Figur 3. Väggskarv och bjälklagshängare.

meters höjd, med längder upp till nio meter och tjocklekar mellan 300 till 600 mm.

Systemet bygger på så kallade inhängda bjälklag (”ballon system”) som dels gör det möjligt att bygga i upp till åtta våningar, samtidigt som inhängningen förhindrar akustiska problem.

MFB anslutningsbeslag består av en montagedubb för hopfogning av väggar, en bjälklagshängare för inhängning av bjälklag, samt en undertakshängare för ett nerpendlat och fjädrande innertak.

Grundtanken med beslagen är dels att uppnå ett så snabbt och enkelt byggplatsmontage som möjligt, samtidigt som inga speciella verktyg behöver användas. Beslagen är även viktiga ur akustikhänseende och utformade för att fungera vid transport av element från fabrik till montageplats.

Anslutningarna mellan väggelementen i de olika våningarna, respektive mellan bjälklag och vägg, är kritiska för systemets effektivitet. Se figurer 2 och 3.

Moelvens byggsystem – trä8 Moelven Töreboda har utvecklat ett byggsystem kallat trä8 som är ett pelarbalksystem i limträ för i första hand kontorshus med spännvidder upp till åtta meter. Bärverket utgörs av pelare och balkar, som kompletteras med bjälklagselement och utfackningsväggar. Stabiliseringen löses med särskilda stabiliseringselement, som består av tre limträpelare som limmas till full samverkan med Kertoskivor på var sida. Stabiliseringselenr 1 B 2011 husbyggaren

Figur 4. Moelvens trä8-system. Den bärande stommen i en byggnad om 2x3 moduler, det vill säga 16x24 m.

Figur 5. Moelvens bjälklagssystem, Ripabjälklaget. Utrymme för installationer kan göras i bjälklagen. En annan lösning är ett nedpendlat undertak.

menten är helt integrerade i väggen och är fullt isolerade. De bärande pelarelementen tillverkas kontinuerliga, vilket medför att de blir lika höga som byggnaden. För närvarande siktar Moelven Töreboda på byggnader upp till fyra våningar höga.

Pelarna förses med balkskor där balkarna vilar. Balkarna av limträ monteras som bärlinor för bjälklagen. Bjälklagen är förtillverkade bjälklag från Finnforest, så kallade Ripa-bjälklag, som klarar spännvidder på upp till åtta meter. Bjälklagen har stor styvhet på grund av god samverkan mellan Kerto-skivan som utgör golvunderlag och Kerto-balkarna under som skivan limmats till. Även takelementen görs prefabricerade. Byggsystemet är modulariserat i kvadratiska moduler, företrädesvis 8 x 8 m2. Innerväggarna tillverkas av Moelven EuroWand.

De förmonterade stabiliserande elementen med T- eller L-formade tvärsnitt är inspända i grunden. De är därmed självstabiliserande och endast mindre stagning behövs under montaget. Taket kommer tidigt på plats och endast presenningar på alla sidor behövs som väderskydd.

Förankringen i grunden av de stabiliserande pelarelementen med hjälp av särskilda stålprofiler och inlimmade skruvar är avgörande för stabiliseringsförmågan.

Martinsons byggsystem Byggsystemet baseras på prefabricerade vägg- och bjälklagselement med hög prefabriceringsgrad. Väggarna levereras komplett med fasadbeklädnad och gips på insidan. Ett våningsplan med fyra Fortsättning s. 18 P

17

Figur 7. Förankring av de stabiliserande väggelementen genom infästning till grunden med hjälp av stålbeslag och inlimmad skruv.

Figur 6. Moelvens stabiliserande tvärställda väggelement. T-formen gör stabiliseringselementet stabilt i sig självt och därför behövs mindre stagning vid montaget. Stabiliseringselementen utnyttjas som stagning för pelare och balkar som monteras mot dessa.

P

l­ ägenheter tar en knapp vecka att montera.

Ytterväggen består av en bärande korslaminerad träskiva. Utanpå den sitter plastfolien följt av reglar och isolering, isolerande vindskyddsskiva, luftspalt och fasadbeklädnad. Insidan av träskivan täcks ofta med en gipsskiva. Lägenhetsskiljande väggar utgörs av traditionella tvådelade skiv-regelväggar.

Bjälklagens övre del består av en 70 mm korslimmad träskiva som förstärkts med liv och flänsar av limträ. Konstruktionen blir mycket styv både när det gäller vertikallaster och horisontalstabilisering. Undertaket är fribärande för att förbättra ljudisoleringen mellan våningarna. Bjälk­laget klarar i standardutförande spännvidder på knappt sju meter i ett fack.

Byggnadsdelarna monteras väderskyddat med det klättrande montagesystemet Extoler. Det innebär att travers och arbetarskydd följer med uppåt när huset växer på höjden.

Utmaning att horisontalstabilisera För flervåningsbyggnader i trä visar det sig ofta svårt att klara horisontalstabiliseringen. Traditionellt används en elastisk metod för dimensionering av skivbeklädda träregelstommar. Den bygger på en del idealiserade förutsättningar som kan vara svåra att uppfylla i verkliga konstruktioner och ger därför inte alltid tillförlitliga resultat eller alternativt kräver relativt otympliga konstruktionslösningar för att uppfyllas.

En ny plastisk dimensioneringsmetod för horisontalstabilisering av träregel­ 18

stommar med träbaserade skivor har utvecklats. Den erbjuder en rad fördelar för entreprenörer, konstruktörer och arkitekter.

Jämfört med den traditionella elastiska metoden leder den till större arkitektonisk frihet i utformningen av byggnaden. Vidare ger den nya metoden konstruktören ett mer nyanserat verktyg för att utforma byggnadens stabiliseringssystem och möjliggör för byggaren att åstadkomma en mer rationell produktion av byggnaden. Detta innebär att metoden ofta leder till ett effektivare materialutnyttjande.

Metoden kan tillämpas på såväl ensom flervåningsbyggnader.

Olika sätt att förankra Dimensionering enligt den traditionella elastiska metoden förutsätter att enbart reglarna är förankrade mot lyftning. Vid tillämpning av den nyutvecklade plastiska dimensioneringsmetoden kan antingen de vertikala reglarna förankras (figur 12a), syllen förankras (figur 12b) eller blandade former av förankring användas.

Fördelen med syllförankring är att lyftkrafterna blir jämnare fördelade. Nackdelen är att hävarmen på det stabiliserande kraftparet blir mindre och väggens kapacitet följaktligen lägre.

Med den plastiska dimensioneringsmetoden öppnas nya möjligheter till förankring av träregelstommar genom att utnyttja 3-dimensionell kraftöverföring.

I figur 13 visas ett exempel där syllen i en tvärvägg är förankrad till den underliggande konstruktionen. För enkelhets skull redovisas endast en förenklad bild av krafterna som verkar i tvärväggens plan.

Jämnare kraftupptag Några av fördelarna med den plastiska metoden i förhållande till traditionell elastisk dimensionering är: • att förankring av väggar kan ske via såväl de vertikala reglarna som syllen,

Figur 8. Utdragsbrott i de inlimmade skruvarna i förankringsbeslaget.

• att det 3-dimensionella verkningssättet hos byggnader kan utnyttjas bättre för förankring, • att förankringskrafterna vid öppningar minskar (upp till 50 procent), • att kraftupptagningen inom byggnaden blir jämnare, • att materialutnyttjandet blir bättre, • att produktionsmetoden blir rationellare och • att den arkitektoniska friheten ökar.

Den plastiska dimensioneringsmetoden ger god överensstämmelse mellan beräknad och provad bärförmåga och kommer i framtiden sannolikt att ersätta den befintliga metoden i den europeiska träkonstruktionsnormen Eurokod 5.

Behov av ny kunskap För att kunna optimera byggnadens styvhet och bärförmåga är det nödvändigt att kunna analysera det tredimensionella verkningssättet hos byggnaden.

För att göra detta krävs egenskapsdata främst från provningar av förbindningarna mellan de olika plana elementen som väggar och bjälklag. Inte minst behövs styvhetsdata avseende förbanden mellan de stabiliserande skiv-regelväggarna och de förankrande tvärväggarna.

Forskningsprojektet har hittills fokuserats på brottgränstillståndet. Ur ett brukarperspektiv är det angeläget att kunna säkerställa en god komfort med hänsyn till byggnadens funktion i bruksgränstillståndet. Detta inbegriper att de horisontella deformationerna inte får vara för stora eller att byggnadens svängningar inte får upplevas besvärande. Därvid behöver olika gränsvärden och kriterier för de olika fenomenen fastställas.

Sammansatta bjälklag och väggar Samverkanskonstruktioner används ofta i byggnader och broar. I byggnader används de ofta som bjälklag och väggar, till exempel sammansatta element beståenFortsättning s. 20 P

husbyggaren nr 1 B 2011

CCJ

Ett grönare tak är svårt att hitta

För gen ebyg om g p pro att v roble duk älja m t di rek rätt t!

Med Hydraseal DPM från Flowcrete gör du installationer direkt på betong och spackel som har en relativ fuktighet upp till 100%.

Hydraseal DPM epoxiprimer Välj gummiduk i EPDM och du får tidlös trygghet med grön profil. Taksystemen Elastoseal och Superseal är kompletta lösningar med mycket lång livslängd. Inga farliga ämnen, låg energiförbrukning i tillverkning och låg vikt gör dem till naturliga miljöval.

Elastoseal för gröna tak, takträdgårdar, terrasser, parkeringsdäck, singeltak eller liknande. Superseal det patenterade systemet för exponerade tak, mekaniskt infästa eller klistrade mot underlaget. Båda systemen ger snabb, säker och enkel installation med måttanpassade paneler eller breda rullar.

Tänk grönt välj EPDM. Fråga Trelleborg Waterproofing.

Är lösningsmedels- och bensylalkoholfri.

Möjliggör beläggning av ytor som annars inte kan beläggas.  Kontrasterande färger för synbar tjocklekskontroll.  Lämplig som primer till flera typer av golvmaterial.  Mycket god vidhäftning till betong.  

Läs mer om våra produkter på www.flowcrete.se

Flowcrete Sweden AB - Sveriges ledande leverantör av fogfria golvbeläggningar!

Trelleborg Waterproofing AB. Tel: 0370-481 00.

E-post: polymeric.membranes@trelleborg.com

www.trelleborg.com/waterproofing

nr 1 B 2011 husbyggaren

Flowcrete Sweden AB, Helsingborg Tel. 042-600 07 10 Email sweden@flowcrete.com Hemsida www.flowcrete.se 19

Figur 10. Installationer monteras in i bjälklaget redan i fabriken.

komst av dragspänning vinkelrätt fiber i en stor volymandel av elementet och där håltagningar och urtagningar är exempel på utformningar som medför spänningskoncentration.

Figur 9. Martinsons byggsystem.

Risk för spröda brott I Eurokod 5 finns en förenklad metod för beräkning av sammansatta balkar, men inte pelare, vid ofullständig samverkan.

Den är i princip endast giltig för enkla upplags- och lastfall. I detta projekt har en motsvarande metod utvecklats som är generell till sin natur och kan tillämpas på godtyckliga upplags- och lastfall. Den ger i vissa fall upptill 30 procent större nog-

grannhet i beräkningarna. Dess­utom har en motsvarande förenklad metod för axialbelastade pelare utvecklats.

Trä har kraftigt anisotropa egenskaper, det vill säga kraftigt olika styrka, styvhet, fuktbeteende och brottbeteende i olika riktningar.

Medan trä är mycket starkt i dess fiberriktning är styrka och brottbeteende vinkelrätt fiberriktningen en akilleshäl. Träets draghållfasthet vinkelrätt fiber är bara några få procent av styrkan i fiberriktning och därtill är brottbeteendet vid dragspänning vinkelrätt mot fibrerna sprött, utan förvarning i form av stora deformationer.

Detta gör att man normalt försöker undvika konstruktiv utformning som medför spänningar vinkelrätt fibrerna. I en rad situationer är emellertid sådana spänningar oundvikliga och det krävs därför metoder för att kunna göra bärförmågeberäkningar där risken för sprött brott orsakat av drag- och även skjuvspänningar beaktas.

Exempel på sådana spänningssituationer kan man hitta i mekaniska och limmade förband, i situationer med egenspänningar i träet på grund av fuktvariationer eller fuktgradienter och till följd av konstruktionselementens utformning, där böjmomentbelastning av krökta limträbalkar är ett välkänt exempel på upp-

(a)

(b)

Figur 11. Medföljande väderskydd.

P

de av träbalkar och massiv golv- eller väggskiva av trä eller betong förbundna med varandra med hjälp av skjuvförbindare.

Verkningssättet hos dessa element är relativt komplicerat på grund av att skjuvförbindarna medger förskjutning mellan delelementen och därmed uppnås endast partiell samverkan i konstruktionen.

Figur 12. Förankring av skivbeklädd vägg via (a) vertikala reglar eller via (b) syll.

20

Höga spänningar lokalt Särskilt för förband och övriga situationer med spänningskoncentration är utveckling av rationella metoder för att beräkna bärförmågan med hänsyn till risk för sprött brott en vetenskaplig utmaning. Detta beror främst på att träets styrka är av underordnad betydelse för bärförmågan om brott initieras i ett litet område med lokalt mycket höga spänningar. I stället är materialets brottseghet avgörande.

Materialegenskapen brottseghet eller brottenergi beaktas, trots sin stora betydelse för träets bärförmåga, praktiskt tagit aldrig, åtminstone inte direkt, i nu använda metoder för träkonstruktionsberäkningar.

Brottförlopp och inverkan av brottseghet studeras i ämnet brottmekanik, som är en gren av hållfasthetsläran och vars tillämpning på metalliska konstruktionsmaterial är förhållandevis välutvecklad.

Träets egenskaper och brottbeteende är emellertid radikalt annorlunda än de för till exempel stål.

Som tillämpningsexempel vid utveckling av generell brottmekanisk beräkningsmetod för trä har bärförmågan för limträbalkar med olika håltagningar studerats ( jämför ledningsdragningar genom limträbalken enligt figur 15).

I denna del av forskningsprojektet har

Figur 13. Förankring av skivbeklädd vägg via syll i tvärvägg.

husbyggaren nr 1 B 2011

Figur 14. (a) Martinsons sammansatta bjälklag. (b) Masonites sammansatta bjälklag.

Figur 15. Håltagning för ledningsdragning.

Figur 16. (a) Tvärdragbrott i pelaren på grund av excentrisk last. (b) Tvärdragbrott i fogen för knapen.

en ny typ av beräkningsmodell utvecklats och undersökts genom teoriarbete, numeriska beräkningar, provningar och sammanställning av tidigare provningar och empiriska beräkningsmetoder.

Medelvärde som brottkriterium Den nya metoden är enkel i så måtto att den bygger på linjärelastisk spänningsberäkning. I stället för att i brottkriteriet utgå från spänningen i den mest ansträngda punkten är brottanalysen baserad på medelspänningen i ett område vars storlek beror på träets brottseghet. Vidare beaktas med hjälp av sannolikhetsberäkningar summan av risken för brott i olika områden i hålets närhet. Den så kallade Weibullteorin och även konventionell linjärelastisk brottmekanik och konventionell spänningsbaserad bärförmågeberäkning utgör specialfall av den nya metoden.

Pelarurtag och knap En ekonomiskt attraktiv möjlighet att utforma anslutningar mellan bland annat pelare och balkar är med urtag i pelaren eller knap limmade på pelaren enligt figur 16b.

Beräkning av deras bärförmåga är ett annat exempel på situation där konventionell beräkningsmetod leder till missnr 1 B 2011 husbyggaren

visande resultat, men där istället nya metoder som beaktar träets och limfogens brottseghet kan användas.

Ett resultat verifierat genom ett stort antal provningar är att knap har god eller mycket god bärförmåga, under förutsättning att lasten är sådan att dragspänningar inte uppkommer vinkelrätt limfogen.

Pelare sprack vid takras I Sverige inträffade under den snörika vintern 2010 ett antal omtalade takras. Av sammanställningar av ras förefaller den dominerande orsaken till ras vara förbiseenden vid projektering och beräkning, och de dominerande brottmoderna för initiering av rasen vara sprödbrott i träet vinkelrätt fibrerna och geometrisk instabilitet.

Ett exempel på sprött brott skedde i Nyköping där balken var upplaga på pelare med urtag. På grund av lastexcentriciteten från balken på pelaren introducerades tvärdragspänningar i urtagets hörn med följd att pelaren sprack längs efter hela höjden ända ner, i princip enligt figur 16a, varför balken inte hade något upplag längre.

Limma med gummifolie Genom brottmekaniska beräkningar har framkommit att man genom eftergivlig-

Figur 17. Limfolieteknik vid förband mellan trä-trä, trä-stål och vid inlimmad skruv.

het hos limfog i hög grad kan öka bärförmågan hos limförband vars bärförmåga vid användning av konventionella hårda och starka lim begränsas av spänningskoncentration i någon del av fogen. Det kan typiskt handla om en fördubbling eller mer av bärförmågan.

Ett sätt att på ett kontrollerat och ändamålsenligt sätt öka fogens eftergivlighet är att i fogen ha en tunn, cirka 1 mm tjock, inlimmad gummifolie. Denna metod att kraftigt öka limförbands lastkapacitet har med framgång provats i ett flertal olika fullskaliga laboratorieförsök. Nästa steg mot praktisk användning är långtidsbelastningsprovningar i varierande klimat. D Fotnot:

Forsknings- och utvecklingsprojekt ”Flervåningsbyggnader i trä – Konstruktion av bjälklag, väggar och anslutningar” är ett treårigt projekt under åren 2009–2012, med en total budget på 25 miljoner kronor. Universiteten i Luleå, Umeå, Växjö och Lund, samt SP Trätek, är delaktiga. Handboken ”Horisontalstabilisering av träregelstommar – Plastisk dimensionering av väggar med träbaserade skivor” beskriver tillämpningen av den nya plastiska dimensioneringsmetoden. Se mer på www.sp.se

21

INDUSTRI- OCH KONTORSBYGGANDE Kravet när ett elevhem skulle uppföras i Lindesberg var att det skulle gå fort. Genom att kombinera prefabricerat, platsbygg­ nationer och en mallfabrik på bygget kunde eleverna flytta in i utlovad tid.

Elevhem byggdes i raketfart på plats och med prefab Av jan nygren , frilansjournalist

E

tt av Sveriges största byggföretag, en DI-gasell från år 2009, ett stressigt och försenat byggprojekt, en kombination mellan prefab, plats- och mallbyggnationer och en hög hastighet i allt från byggstart till färdig byggnad – men även i delmoment som vädersäkert bygge med mera.

Allt detta – men ändå en leverans i tid: Är detta genomförbart eller ett omöjligt uppdrag?

Inhängt bjälklagssystem Uppdraget handlade om att på kort tid uppföra ett elevhem på 750 m2 i Lindesberg i direkt anslutning till Lindesbergs Arena och gymnasieskola.

Bygget började med att ytter- och korridorväggar restes och monterades. Ytterväggarna var försedda med en väderskyddad utsida och en delvis färdigställd insida, medan korridorväggarna endast bestod av en regelstomme samt bärlina.

Bägge var dock förberedda för inhängt bjälklagssystem, vilket blev en av framgångsfaktorerna för det snabba bygget.

Sju man monterade Byggnaden vädersäkrades varefter arbetet med insidan påbörjades. Det skedde i omvänd ordning, eftersom bjälklaget först lyftes in och positionerades enligt de i ytter- och korridorväggarna förberedda punkterna.

Cirka 600 m2 bjälklag monterades på fyra separata ytor av en arbetsstyrka på sju man inklusive en traktorförare, på ­totalt en och en halv arbetsdag. Arbetet med de lägenhetsavskiljande väggarna, vilka platsbyggdes efter mellanbjälklaget, kunde alltså starta snabbt.

Kriterierna för valet av mellanbjälklag var flera. Det som efterfrågades var: en lång spännvidd, ett snabbt montage, en exakthet i produktionen, att bjälklaget 22

skulle klara av trängsellast och helst bestå av prefabricerade element.

Kriterierna resulterade i slutändan i att Masonite lättelements bjälklagslösning valdes.

Tidsfaktorn viktig En kombination av nya produkter, som PlyBoard™-skivan med fullisolerade, limspikade element med en 0,7 mm perforerad stålplåt som understa skikt, skapar ett bjälklag som, trots sju meters fri spännvidd, inte behöver baseras på mer än 300 mm balkar och standardmåttet cc600. Detta trots att elementen var öppna i underkant där badrum senare monterades.

NCCs platschef på bygget var Morgan Sandberg: – Många faktorer skulle samsas för att göra alla nöjda. Kunden vill flytta in så fort som möjligt och ekonomin är som alltid en faktor. Sedan har vi krav på arbetsergonomi, ”flyt” i alla moment, kvalitet i alla led och så vidare. Detta gjorde att vi kombinerade platsbyggnationer med prefab och en mallfabrik på bygget.

– Idag är den gamla devisen ”tid är pengar” mer gällande än någonsin tidigare, hänsyn till miljön en självklarhet och flexibilitet en nyckelfaktor. Ska man lyckas måste allt klaffa, även när det inte klaffar, konstaterar Morgan Sandberg.

Kortare tid på plats Anneli Pfeiffer, uppdragsledare från NCC Teknik, förklarar varför man valde att bygga med träbaserade material istället för betong och stål: – Tiden var en avgörande faktor då det inte ens fanns utrymme för uttorkning av betongbaserade väggar, så där var valet enkelt. Det rimmade också väl överens med beställarens önskemål om miljövänlighet och fokus på träprodukter.

Monteringen av elevhemmet i Lindesberg gick raskt. Foto: Hans Åkesson, Masonite Lättelement AB

Detalj av upphängningen.

Foto: Hans Åkesson, Masonite Lättelement AB

husbyggaren nr 1 B 2011

Vilka är fördelarna med prefab jämfört med att platsbygga allt? Finns det några logistiska fördelar? Är måttexaktheten bättre på prefab eller platsbyggda element?

– Alla metoder har sina för- och nackdelar, uppger Anneli Pfeiffer.

– De största fördelarna i projektet var att arbetstiden på plats reducerades markant och att de prefabricerade elementen produceras i en kontrollerad och stabil miljö. Det ger en stor måttexakthet.

– Exaktheten i sig kräver å andra sidan mer detaljerad utformning och projekteringsstyrning i de gränssnitt där prefab och platsbyggt möts och att samtliga inblandade i projekt av denna typ har god kännedom om aktuellt stomsystem. Logistiskt är det enkelt: Element levereras när man behöver dem. Man slipper onödigt material som kräver på-plats-logistik.

Prefabelement. Foto: Hans Åkesson, Masonite Lättelement AB

Kan projektet beskrivas som lyckosamt, trots många inblandade och kombination av många arbetssätt?

– Ja! Tack vare att rätt personer fanns på rätt plats vid rätt tillfälle! Till det kommer ett stort engagemang från alla inblandade discipliner. Oavsiktliga fel eller missförstånd har under projektets gång rätats ut tillsammans med platsledningen och för de flesta har lärdomarna och erfarenheterna, trots tidsfaktorn, varit myc­ ket värdefulla, säger Anneli Pfeiffer.

Masonite lättelements bjälklagssystem används primärt till kommersiella fastigheter som fläktrum1, terminaler2 och ­varuhus3. Företaget levererar för­ utom bjälklag även tak- och väggelement.

Vägg ska klara bollsporter Utvecklingen av byggsystemen sker fortlöpande. Väggdelen står för en ökande del, framför allt av höga väggar som ska beklädas med något ytskikt.

– Vi levererar regelbundet väggar till idrottshallar där yttersidan ska förses med olika skivmaterial eller träpanel, och insidan ska förberedas för stryktåliga bollsporter med krav på god akustik, säger Hans Åkesson på Masonite.

Så sent som år 2009 var företaget en så kallad DI-gasell. Det är tidningen Dagens Industri som premierar snabbväxande företag genom evenemanget Di Gasell och varje år korar årets Supergasell. D nr 1 B 2011 husbyggaren

Plyboard-skiva med fullisolerade limspikade element. Foto: Hans Åkesson, Masonite Lättelement AB Fotnot:

2 Gotlandsterminalen

1 Bern Arena

3 Sollentuna centrum

FAKTARUTA Byggherre: NCC Objekt: Elevhem i Lindesberg, i direkt anslutning till Lindesbergs Arena och gymnasieskola.

Yta: Cirka 750 m2.

Etage: 2 ovan mark, gjuten platta.

Lägenheter: Cirka 27 m2, eget badrum. Övrigt: Kök, samlingsrum och liknande delas.

Produktionsmetod Ytterväggar: Producerade i mallfabrik vid byggplatsen, full höjd (2 våningar).

Korridorvägg: Producerade i mallfabrik vid byggplatsen, 1 vånings höjd.

Tak: Takstolar och råspontluckor.

Bjälklag: Prefabricerat lägenhetsskiljande bjälklag från Masonite lättelement.

Fördelar Snabbhet: Snabbt montage, kort byggtid.

Spännvidd: Minst sju meters fri spännvidd, även vid trängsellast.

23

INDUSTRI- OCH KONTORSBYGGANDE Det finns risk för att ultrafina partiklar bidrar till problem med luftvägar, och till hjärt- och kärlsjukdomar. Frågan är om dagens ventilationsfilter förmår fånga upp de allra finaste och minsta partiklarna.

Kan ventilationsfilter fånga ultrafina partiklar inomhus

Kan tränga ner i luftvägar Inom innemiljöforskningen har intresset under den senaste tioårsperioden riktats mot allt mindre partiklar och man talar idag ofta om så kallade ultrafina partiklar.

Ultrafina partiklar brukar man definiera som partiklar mindre än en tiotusendel av en millimeter, det vill säga en tiondels mikrometer (0,1μ m). Den undre storleksgränsen ligger runt några miljondelar av en millimeter, det vill säga några nanometer (nm).

Storleksordningen för ultrafina partiklar – som också ibland kallas nanopartiklar – jämfört med andra luftburna partiklar illustreras i figur 1.

Att partiklarna är små innebär, dels att de kan tränga långt ner i luftvägarna, dels att de kan ta sig igenom lungvävnaden, vilket anses bidra till deras hälsovådlighet. Partiklarna kan dessutom bära hälsovådliga ämnen på sin yta, till exempel polyaromatiska kolväten med ursprung bland annat i dieselavgaser.

Hur bra är vanliga luftfilter?

Det är idag inte helt klarlagt hur ultrafina partiklar från olika källor skiljer sig åt beträffande graden av hälsovådlighet. Man kan dock anta att partiklar i just fordons24

avgaser hör till de mer hälsoskadliga.

I ett tidigare projekt, finansierat av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, som genomfördes vid Chalmers, studerades förekomsten av ultrafina partiklar i kontor och bostäder. Studien antydde att man bland annat genom effektiv filtrering av ventilationsluft skulle kunna sänka inomhusluftens partikelhalter avsevärt.

I det nu aktuella projektet, som också finansierats av Formas, har man gått vidare med detaljstudier av olika metoder för att hålla inomhusluften ren. En viktig del i projektet är att klargöra hur effektivt vanliga luftfilter kan rena ventilationsluften från ultrafina partiklar.

En viktig målgrupp är praktiker engagerade i bygg- och förvaltningsprocessen, framförallt byggherrar, fastighetsförvaltare och projektörer av ventilationssystem.

Det finns effektiva filter Resultaten visar att det finns kommersiellt tillgängliga ventilationsfilter som fångar upp emot 90 procent av de ultrafina partiklar som annars skulle ha tillförts innemiljön, om man inte hade använt filter.

Hur effektiva filtren är varierar dock stort. Det finns alltså en risk att man väljer filter med dålig partikelavskiljningsförmåga. Den standard som gäller i Sverige och övriga Europa för provning och kvalitetsklassning av ventilationsfilter tar inte alls hänsyn till de ytterst små ultrafina partiklarna. Möjligheterna för filterinköparen att välja filter som med säkerhet är effektiva är idag därför tämligen begränsade.

Välj rätt finfilter För att råda bot på denna brist kommer man i projektet på Chalmers att ta fram

Lars Ekberg är docent i ämnet installationsteknik och arbetar med inneklimatfrågor vid Chal­mers industriteknik, CIT Energy Management AB. Han är också forskarhandledare i ämnet installationsteknik vid institutionen för energi och miljö på Chalmers.

FÖRFATTAREN

U

nder senare år har ett flertal miljömedicinska rapporter pekat på att luftburna småpartiklar skulle kunna inverka negativt på människors hälsa. Det är mycket som tyder på att så kallade ultrafina partiklar kan bidra, inte bara till luftvägsproblem, utan också bland annat till hjärtoch kärlsjukdomar.

Ett forskningsprojekt vid Chalmers pågår för att klarlägga om det är möjligt att reducera inomhusluftens innehåll av sådana luftföroreningar med hjälp av ventilationsfilter.

FÖRFATTAREN

Av lars ekberg , docent, Chalmers och bingbing shi , forskarstuderande, Chalmers

Bingbing Shi är forskarstuderande vid avdelningen för installationsteknik som hör till institutionen för energi och miljö på Chalmers tekniska högskola.

ett förslag till komplettering av den nu gällande standarden.

Figur 2 visar exempel på hur avskiljningsgraden varierar med partikelstorleken för filter av olika klass. Preliminära resultat från projektet visar att finfilter av klass F7 kan förväntas skilja av minst 60 procent av det totala antalet partiklar i tilluften – inklusive de ultrafina. Denna siffra gäller vid den hastighet som luften normalt har genom en filterbank.

Om man reducerar lufthastigheten till husbyggaren nr 1 B 2011

hälften kommer avskiljningsgraden att öka till upp emot 75 procent. Som framgår av tabell 1 kan avskiljningsgraden ökas till 85–95 procent om man väljer filter av klass F9 – den högsta finfilterklassen.

Tabellen visar också att filter av klass F5 och F6 har avsevärt sämre avskiljningsgrad än de högre filterklasserna.

Mätningarna visar också att avskiljningsgraden för ultrafina partiklar kan variera stort mellan olika filtermodeller, även om de är av samma klass enligt den gällande filterstandarden, SS EN 779. Det betyder att olika filter kan uppvisa snarlika resultat för partiklar av storleken 400 nm, men tämligen olika resultat för ­mindre partiklar.

Följ försiktighetsprincipen Eftersom vi vistas inomhus mer än 80 procent av vår tid kan effektiva ventilationsfilter förväntas bidra till en avsevärd minskning av den totala mängden luftburna småpartiklar vi utsätts för – och därigenom en minskning av den hälsorisk dessa partiklar utgör för befolkningen.

Det finns idag inga etablerade krav­ nivåer beträffande högsta acceptabla halter av småpartiklar i inomhusluft, men i en kunskapsinventering som publicerades av Socialstyrelsen år 2006 drog man slutsatsen att vi bör sträva efter att reducera inomhusluftens partikelhalter så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

Projektet på Chalmers innebär att förutsättningarna för att en sådan försiktighetsprincip ska kunna tillämpas avsevärt förbättras. D Fotnot:

Mätningar på ett stort antal ­filter har utförts i samarbete med SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Forskningsresultaten publiceras vid internationella konferenser och i vetenskapliga tidskrifter, samt i ett licentiat­arbete av Bingbing Shi under våren 2011. Se mer på www.chalmers.se/ee/ SV/forskning/forskargrupper/ installationsteknik

Figur 1. Illustration av storleksförhållandet mellan olika typer av luftburna partiklar. Den största partikeln i figuren, 10µm, skulle kunna vara ett pollenkorn, medan den minsta, 10 nm, en sotpartikel från dieselavgaser.

Figur 2. Exempel på avskiljningsgradskurvor för nya finfilter av klass F5 till F9. Kurvorna gäller vid den hastighet som luften normalt har ­genom en filterbank (2,6 m/s genom luftbehandlingsaggregatet, vilket ger cirka 12 cm/s genom filtermaterialet). Vid klassning av filter enligt den standard som gäller i Sverige och övriga Europa (SS EN 779) beaktar man endast partiklar av storleken 400 nm.

Procentuell avskiljning av det totala antalet partiklar inklusive de ultrafina Filterklass

Vid ca 2,6 m/s genom aggregatet

Vid halverad lufthastighet

F9

85 %

95 %

F8

75 %

90 %

F7

60 %

75 %

F6

18 %

30 %

F5

8 %

12 %

Tabell 1. Preliminära uppgifter om den andel av det totala antalet partiklar – inklusive de ultrafina – som nya finfilter av olika klass kan förväntas fånga upp.

nr 1 B 2011 husbyggaren

25

INDUSTRI- OCH KONTORSBYGGANDE Hur användbara är våra äldreboenden för äldre? På institutionen för arkitektur på Chalmers pågår forskning kring vård- och omsorgsmiljöer.

Studier visar att tillgången till soprum och förråd, samt personalrum, kan variera kraftigt.

Klargör hur bra boende för äldre bör planeras

Ä

ndamålsenliga och användbara lokaler är en av förutsättningarna för effektiv verksamhet och nöjda brukare, oavsett verksamhetens ändamål.

Kommunerna är enligt Socialtjänst­ lagen1 ansvariga för äldreomsorgen, vilken årligen kostar 92 miljarder kronor, av vilka särskilt boende står för 56 miljarder eller 61 procent. De övriga kostnaderna berör korttidsboende, hemtjänst och annan öppen verksamhet.

Detta ska ses i relation till att endast 1 procent av den totala befolkningen, eller 6,2 procent av alla över 65 år, bor i särskilt boende – i vardagligt tal äldreboende2. På samma gång ökar de äldre i Sverige, både till antal och som andel av befolkningen, fram till år 2040.

Äldreboendet omvandlas Regeringens strategi för att hålla nere kostnaderna, är att söka minska andelen äldre personer i särskilt boende till förmån för andra stödåtgärder. Dessa syftar delvis till att stimulera ett ökat kvarboende inom bostadsformer på den ordinära bostadsmarknaden. Det statliga investeringsstöd, som tidigare endast omfattade de särskilda boendeformerna, omfattar sedan år 2010 även de nya trygghetsboenden som planeras och byggs runt om i landet.

Vidare pågår en omvandling av befintliga äldreboenden, där dessa klassas om till vård- och omsorgsboende3 och taxeras som vårdbyggnader4. Att skapa väl fungerande och ändamålsenliga miljöer för vård- och omsorg om de äldre är alltså av intresse för kommuner och vårdgivare.

Söker kunskap Sedan år 2009 pågår ett doktorandprojekt på Chalmers arkitektur, med syftet att öka kunskapen om hur befintliga äld26

reboenden används av brukarna, främst personal och boende. Göteborgs stad och Chalmers arkitektur finansierar projektet till lika delar.

En observationsstudie har genomförts under november 2009–februari 2010 på 14 avdelningar på fem olika äldreboenden i Göteborg. Under år 2011 kommer intervjuer med personalen och de boende att genomföras.

Resultaten från observationerna pekar på ett antal frågeställningar som på olika sätt kan relateras till användbarhet. Observationsstudien visar exempelvis på stora skillnader mellan de olika studerade avdelningarna när det gäller tillgången och tillgängligheten till olika faciliteter, till exempel skölj, soprum, förråd, dokumentationsytor och personalutrymmen, se bild 1. Den visar också på stora varia-

Bild 1: Förrådsutrymme på demensavdelning. Detta används även som soprum, ­eftersom sådant saknas på avdelningen.

Foto: Morgan Andersson

FÖRFATTAREN

Av morgan andersson , industridoktorand, Chalmers arkitektur

Morgan Andersson är arkitekt MSA, industridoktorand Chalmers arkitektur samt utvecklingsledare vid Göteborgs stad ­Medichus. Han studerar särskilt den fysiska miljön inom hälso- och sjukvård.

tioner i användningen av jämförbara utrymmen.

Studien lyfter också fram vikten av ändamålsenlig utformning och möblering av gemensamma utrymmen, bland annat när det gäller kommunikationsytornas andel av ytorna, se bild 2.

En tredje frågeställning handlar om automation och rutiner för belysning.

Detta är viktigt, eftersom den visuella orienteringsförmågan försämras när vi blir äldre, se bild 3.

Observationerna visar även att olika utrymmen i många fall används för andra ändamål än de ursprungliga, vilket påverkar användbarheten, vilket också illustreras i bild 1.

Kan ge bättre planering Förväntade resultat av projektet är först och främst att ge underlag till förenklat programarbete i byggprojekt inom särskilt boende och inom andra, jämförbara boendeformer för äldre. Projektet förväntas vidare kunna bidra till bättre fysisk resursplanering inom äldreomsorgen genom att ge underlag både inför uthusbyggaren nr 1 B 2011

Bild 2: Dagrum på somatisk avdelning. Den infällda ritningen visar möbleringsförslaget på nybyggnadsritningen. Möbleringen hindrar delvis passagen genom rummet.

Foto: Morgan Andersson

Bild 3: Korridor på somatisk avdelning. ­Belysningen är släckt, vilket medför stora ­kontraster mellan inne och ute.

Foto: Morgan Andersson

värdering av befintliga miljöer och inför planering av nya enheter.

Projektet ska även göra det möjligt att ta fram riktlinjer för en ändamålsenlig fastighetsförvaltning av äldreboenden genom att ge underlag för hur man kan bedöma lokalernas ändamålsenlighet i det fortlöpande planeringsarbetet. D

Fotnot:

Referenser:

Mer information finns hos det nystartade centrumet för vårdens arkitektur, www. chalmers.se/arch/SV/samverkan/ centrum-for/om-cva

1 Socialtjänstlag 2001:453 2 Swedish Association of Local Authorities

and Regions – SALAR (2009). Aktuellt på Äldreområdet 2008/2009.

3 SOU 2008:113, Bo Bra Hela Livet. Äldreboendelegationens slutbetänkande.

4 Taxeringslag 1990:324.

100 ÅR AV INNOVATION! Våra produkter ger dig snabbare arbetsmetoder, bättre ergonomi och arbeten som håller. Vi gör dig bättre helt enkelt.

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 ww

FIX & FOG

Fix, fog och tätskikt för säkra och godkända badrum

SPACKEL

Spackel för jämnare ytor med mindre efterbehandling.

LIM

Lim som förenklar ditt arbete.

FOG & TÄTNING

Fogar och tätningar som sparar energi och pengar.

Bostik AB, Box 903, 251 09 Helsingborg Tel 042-19 50 00 www.bostik.se

nr 1 B 2011 husbyggaren

27

PLAN- OCH BYGGLAGEN I maj 2011 byter kvalitetsansvariga (KA) namn till certifierad kontrollansvarig. Kraven skärps. En kontrollansvarig ska känna till AB 04, ABT 06 och ABS 09, samt ha en ”oberoende ställning”.

Certifierad kontrollansvarig ersätter kvalitetsansvarig

D

et är stora förändringar på gång under våren med en ny plan- och bygglag samt en ny plan- och byggförordning.

Först och främst påverkar detta ärendegången för bygganmälan och startbesked hos kommunerna. Men en annan stor förändring gäller systemet med kvalitetsansvariga (KA), som har till uppgift att följa upp kontrollplaner.

Från och med den 2 maj 2011 byter denna yrkeskategori namn till Certifierad kontrollansvarig. Det gamla systemet med riksbehöriga kvalitetsansvariga försvinner på sikt, liksom systemet att kommunerna tidigare fått utfärda så kallad ”lokal behörighet”.

Måste uppgradera För att hantera övergången smidigt, och så att det inte blir brist på certifierade personer, kommer nuvarande kvalitetsansvariga i viss omfattning få fortsätta verka ett litet tag till. Strävan är dock att alla, såväl riksbehöriga som tidigare lokalt behöriga, ska uppgradera sin certifiering snarast möjligt till Certifierad kontrollansvarig.

Rollen som kontrollansvarig är tänkt

28

att vara lite mer, och lite annorlunda, än tidigare KA. Dels kommer det att krävas vissa kunskaper om entreprenadjuridik, såsom att känna till AB 04, ABT 06 och ABS 09. Dels ska en kontrollansvarig ha en ”oberoende ställning” i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras. Den som ska bedöma detta ”oberoende” blir uppdragsgivaren, det vill säga byggherren.

Behövs inte vid små åtgärder En viss förändring gäller även kontroller av mindre projekt.

Boverket skriver: ”En kontrollansvarig bör inte krävas vid enkla åtgärder, det vill säga i relativt okomplicerade ärenden där byggherren bedöms kunna uppfylla sitt ansvar utan stöd av kontrollansvarig. Det gäller små ändringar av en- eller tvåfamiljshus, om byggnadsnämnden inte beslutar annat. Inte heller behöver det finnas någon kontrollansvarig vid andra små åtgärder som regeringen meddelar i föreskrifter (förordning).”

SP Sitac är störst i landet på certifierade kvalitetsansvariga och välkomnar nu kunderna att söka certifiering som ­Kontrollansvariga. Ansökningshandling-

FÖRFATTAREN

Av ulf petersson , certifieringsingenjör, SP Sitac

Ulf Petersson är certifieringsingenjör på SP Sitac, en sektion inom enheten för certifiering inom SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Han ansvarar för tekniska frågor kring certifieringsregler, handläggningsärenden, marknadsfrågor och utveckling av certifieringar tillsammans med organisationer.

ar finns på hemsidan, www.sitac.se/ blanketter. Startpunkten för kunskapsprövningen blir i januari/februari, då proven kommer att finnas dels hos SP Sitac, dels vid kurstentamen hos olika utbildare runt om i landet.

Se mer på: Boverket, www.boverket.se/Bygga-- forvalta/Bygglov-och-bygganmalan/ Kontrollansvarig/ och SP Sitac, www.sitac.se D

husbyggaren nr 1 B 2011

trä8 pelarbalksystem

ett revolutionerande

byggsystem helt i trä.

Växjö UniVersiTeT VäLjer trä8!

Moelven Töreboda levererar det innovativa och miljövänliga pelarbalksystemet trä8 till den nya universitetsbyggnaden i Växjö.

Limträ och Kerto kommer från Töreboda. nr 1 B 2011 husbyggaren www.moelven.se

29

JURIDIK En beställare kan ha god grund för att anse att en entreprenad inte är klar för slutbesiktning. Men en beställare som nonchalerar en anmälan från entreprenören om ett färdigställande tar en risk. Bland annat kan beställaren bli ansvarig vid till exempel skadegörelse på objektet.

Av per vestman , advokat, Foyen advokatfirma

Beställare som skjuter på slutbesiktning tar en risk

V

id köp av en vara är det i de flesta fall enkelt för köparen att i samband med leverans konstatera om varan är felfri eller inte. En entreprenad däremot resulterar ofta i en komplex produkt både avseende teknisk som fysisk omfattning.

Detta medför att det i regel är svårt för en beställare att bilda sig en uppfattning om felfrihet och kontraktsenlighet i en entreprenad. Av den anledningen överlåter beställaren på en besiktningsman att utföra en mottagningskontroll av entreprenaden: en slutbesiktning.

§ §§ Denna ordning är ett självklart moment i entreprenadprojektet och framgår bland annat av AB04 och ABT06, och numera även av de så kallade småhusreglerna i konsumenttjänstlagen.

Men vad händer om slutbesiktning inte sker? Denna artikel ska belysa några av de konsekvenser som uppstår om slutbesiktning inte utförs. Utgångspunkten är reglerna i standardavtalet AB04. Hänvisningar i det följande avser AB04 och med till exempel 7:2 avses kapitel 7 § 2.

Garantitid börjar Slutbesiktning ska enligt AB04 ske vid kontraktstidens utgång eller om färdigställande sker senare då entreprenören anmäler entreprenaden färdig, 7:2. Entreprenaden ska vid slutbesiktningen godkännas om det inte föreligger fel eller enbart föreligger fel av mindre betydelse och i begränsad omfattning, 7:12.

En godkänd entreprenad vid slutbesiktning medför ett antal konsekvenser, 30

eller rättsverkningar som vi jurister säger, enligt bland annat följande: – Efter godkännande är entreprenaden avlämnad, 7:12 stycke 3.

– Genom godkännandet upphör entreprenadtiden och ansvars- och garantitiderna påbörjas enligt 4:7.

– Beställaren övertar risken för entreprenaden, 5:1.

– Preskriptionsfrister för både entreprenörens och beställarens krav på ersättning påbörjas enligt 6:19-20, liksom frister för krav på vite och skadestånd enligt 5:3 och 5:20.

Ska skydda entreprenör I bestämmelsen om slutbesiktning i 7:12 stycke 7 framgår: Om inte slutbesiktning verkställs inom föreskriven tid på grund av beställarens underlåtenhet anses entreprenaden godkänd och avlämnad från den dag då besiktningen rätteligen skulle ha verkställts.

Bestämmelsen i 7:12 stycke 7 är avsedd som en skyddsbestämmelse för entreprenören i de fall där beställaren inte medverkar till att det hålls en slutbesiktning.

Bestämmelsen ska fungera som en påtryckning mot beställaren att se till att besiktning verkligen utförs när entreprenaden är klar.

Eftersom det är beställaren som för­ fogar över möjligheten att utse besiktningsman för slutbesiktning, se 7:7, är entreprenören utelämnad till beställarens medverkan. Av samma skäl har inte entreprenören möjlighet att förhala eller obstruera mot slutbesiktning.

Har två, tre veckor på sig Föreskriven tid enligt bestämmelsen tar sikte på vad som anges i 7:2, där det framgår att slutbesiktning ska ske vid kontraktstidens slut eller utan dröjsmål efter att entreprenaden anmälts klar.

Det är svårt att ange exakt hur lång tid beställaren har på sig att se till att slut­ besiktning kommer till stånd men med tanke på begreppet utan dröjsmål i 7:2 är det nog inte avsett att vara mer än ett par, tre veckor.

§ §§ Det kan naturligtvis variera beroende på hur välunderrättad entreprenören hållit beställaren om statusen dessförinnan och hur pass komplex entreprenad, med till exempel flera besiktningsmän som ska bokas och samordnas, det är fråga om.

Kan tolkas på två sätt Det har bland entreprenadjurister förts fram olika uppfattningar om vad som är avsedd konsekvens av utebliven besiktning enligt bestämmelsen. Innebär bestämmelsen att: 1) om inte besiktning sker i föreskriven tid anses entreprenaden godkänd och avlämnad den dag då besiktningen borde ha skett, eller, 2) även om beställaren dröjt med att påkalla slutbesiktning har han fortfarande rätt till slutbesiktning men besiktningsmannen kan då förordna att godkännandet och avlämnandet ska ha verkan från en tidigare tidpunkt (då besiktningen rätteligen skulle ha verkställts) Effektiv påtryckning Den första tolkningen ligger i linje med ordalydelsen i bestämmelsen och överensstämmer även enligt min mening med syftet med bestämmelsen – att verka som husbyggaren nr 1 B 2011

en effektiv påtryckning mot beställaren att se till att slutbesiktning sker.

I förarbetena till de så kallade småhus­ reglerna i 51–61 §§ konsumenttjänstlagen anges att om en beställare under en läng­ re tid inte utser besiktningsman får det tolkas som att beställaren avstått sin rätt till slutbesiktning. Denna tankegång bor­ de gälla även i AB04, det vill säga efter viss tid utan att beställaren begärt slutbesikt­ ning förloras denna rätt, och bestämmel­ sen i 7:12 stycke 7 reglerar effekten av pas­ siviteten.

§ §§ Till stöd för den andra tolkningen kan anföras att konsekvenserna av den första tolkningen kan ses som oproportionerligt hård mot en beställare.

Man kan tänka sig situationen att en entreprenör inte utfört något arbete i en­ treprenaden alls men anmäler arbetena färdiga. Beställaren har ingen anledning att ta anmälan på allvar och några måna­ der går utan att något arbete görs eller beställaren agerar. Entreprenören faktu­ rerar då entreprenaden och hänvisar till att beställarens passivitet medfört att en­ treprenaden är godkänd och avlämnad enligt 7:12 stycke 7.

Detta är kanske ingen hållbar affärsidé i längden, men exemplet illustrerar vik­ ten av att agera för beställaren.

Kan få allvarlig följd Trots den hårda rättsföljd som bestäm­

d me d Nu oko r Eu

melsen i AB04 medför enligt den första tolkningen är det av allt att döma det som är avsikten med bestämmelsen. Om man bortser från mitt aningen extrema exem­ pel kan vi istället återknyta till de verk­ ningar som godkänd entreprenad medför enligt ovan (det vill säga garantitid börjar löpa, risken för entreprenaden övergår på beställaren, preskriptionsfrister för krav avseende entreprenaden, vite och skade­ stånd börjar löpa).

Om beställaren förhåller sig passiv med besiktning kan entreprenaden anses godkänd enligt 7:12 stycke 7 och dessa frister börja löpa respektive risken för en­ treprenaden gå över på beställaren.

Framförallt det sistnämnda, övergången av risken för entreprenaden, kan få allvar­ liga konsekvenser. Om till exempel fastig­ heten eldhärjas, på annat sätt förstörs eller om det sker inbrott och beställaren inte insett att han övertagit risken för en­ treprenaden och därför inte heller låtit försäkra sin egendom.

Vad gör man vid fel En anknytande fråga då en entreprenad anses godkänd och avlämnad med stöd av 7:12 stycke 7, är hur hanterar man even­ tuella fel som förelegat vid den dag då besiktningen rätteligen skulle ha verkställts?

Bestämmelsen anger bara att entrepre­ naden anses godkänd. Är beställaren även förhindrad att göra gällande några fel?

Som konstaterats tidigare kan en entre­ prenad godkännas även om det föreligger fel. Enligt 7:11 stycke 2 har beställaren bland annat rätt att göra gällande fel un­ der sex månader efter entreprenadtidens

utgång eller inom 18 månader om det är fråga om väsentliga fel. Beställaren har alltså möjlighet att reklamera fel enligt dessa frister även om entreprenaden an­ ses godkänd med stöd av 7:12 stycke 7.

Reklamationsmöjligheterna enligt be­ stämmelsen – som för övrigt blev mer generösa i och med AB04 – lindrar vä­ sentligt påföljden att en entreprenad an­ ses godkänd på grund av beställarens pas­ sivitet med att påkalla slutbesiktning. I mitt exempel ovan ges exempelvis bestäl­ laren möjlighet att invända att det förelig­ ger fel, förutsatt att så sker inom angivna frister.

Risk dra på slutbesiktning Lärdomar att dra av ovanstående för be­ ställaren är att man utsätter sig för en risk om man motsätter sig att slutbesiktning utförs.

Beställaren kan visserligen ha goda grunder för att anse att entreprenaden inte är klar för slutbesiktning men att nonchalera entreprenörens anmälan om färdigställande kan medföra ett formellt godkännande av entreprenaden, oavsett entreprenadens status. D

Ekologisk och fuktsäker isolering Problemfritt fastighetsförvaltande med säkrad isolerförmåga www.foamglas.se

DIMENSIONERING AV PELARE OCH BALKAR – ENLIGT EUROKOD. StatCon Structure Post&Beams – ett helt NYTT PROGRAM. Är Du förberedd för Eurokod från januari 2011?

Det är idag 100-tals konstruktörer som använder vårt program StatCon Post&Beams för att på ett smidigt sätt dimensionera pelare och balkar.

Nu lanserar vi StatCon Structure Post&Beams – ett helt nytt program för alla som arbetar med trä- och stålkonstruktioner enligt Eurokod.

Programmet hjälper Dig att snabbt komma igång med Eurokod och att samtidigt bli ännu effektivare i Ditt vardagsarbete.

Kontakta oss så ordnar vi en personlig Internetvisning vid Din egen dator. 20 minuter är allt som krävs, sedan är Du igång.

Consultec System AB, Box 709, 931 27 Skellefteå. tel 0910-878 00 www.consultec.se

nr 1 B 2011 husbyggaren

31

IT Nu har det hänt. Det nya imperiet står mot det gamla, när det ­ ppkopplade folket bakom Wikileaks slår till mot världens viktigaste u maktcentrum, USAs regering. Med det har informationskriget startat.

Men än har ingen dött och inget hus har förstörts.

Av kerstin lundell , frilansjournalist

Maktkamp över information – ett krig utan dödsoffer

I

informationsåldern tar man inte till vapen av stål och spränger inte dynamit utan man genomför sina attacker genom att skicka information. I och med kampen mellan Wikileaks och USAs regering har det första globala informationskriget inletts.

Världens mäktigaste regering rasar mot att få sina hemligheter avslöjade av en massa löst sammanfogade individer – den nya tidens maktfaktor.

Trubbigt vapen Men inga hus har rasat. Jämfört med and­ ra krig är det hela harmlöst. Det finns inga rapporter om dödade vad jag vet. Visserligen har USA slagit tillbaka med påståendet att läckorna från Afghanistan skulle kunna leda till dödliga talibanattacker.

Men det har inte skett.

Det amerikanska uttalandet ska snarare ses som en del av informationskriget.

Stormakten försvarar sig med vad den lyckas rafsa fram och tar till påståenden som sedan inte går att belägga. Det är ett trubbigt vapen i den här sortens strid.

Slår sig ihop Även om ingen dött så blir världen sig knappast lik efter det här. För några år sedan läste jag en visionär och spännande bok av två gamla vänsterradikaler som gett sig på att analysera informationsåldern. Michael Hardt och Antonio Negri heter de och bokens namn är Imperiet.

De förutspår en ny sorts makt till följd av den nya gränslösa tekniken, en makt där vanligt folk – massorna – världen runt slår sig samman med hjälp av nätet. Alla imperier grundas på drömmen om fred, konstaterar de. Det gällde det gamla Rom och dess Pax Romana. Det gäller även det nutida USA med sin fredsretorik liksom människorna bakom Wikileaks.

Den löst sammansatta organisation 32

som ligger bakom alla informationsläc­ kor utgör enligt Hardts och Negris tankebanor en ny sorts imperium som inte bygger på kontroll av hus och geografiskt territorium, utan kontroll över informationsflöden. Wikileaks är en nätrörelse med imperiala anspråk på att förbättra världen och skapa fred.

Imperiet oförberett På det stora verkar Washington helt oförberett. Det är anmärkningsvärt med tanke på att tekniken som används ursprungligen var amerikansk. Internet utvecklades av den amerikanska militären som ett försvar mot ett kärnvapenkrig. Även om byggnader och infrastruktur bombades skulle informationsöverföringen klara sig, tack vare det nya nätets smarta uppbyggnad.

Nu används den här smarta uppbyggnaden mot USA istället. Sajten Wikileaks. org har inte gått att komma in på sedan den senaste informationsattacken utfördes, helt säkert på grund av amerikanska motattacker. Men nätets möjligheter är mångfaldiga och de smarta näträvarna bakom Wikileaks letar sig nya vägar. Informationen kommer ut i alla fall. Det gamla imperiet, supermakten, förlorar gång på gång.

Att Julian Assange har hamnat i häkte stoppar inte informationsflödet. De är många därute som är villiga att ta över.

Några av dem är säkert amerikaner. De eldas av den amerikanska drömmen, om att frihet är det bästa ting. De tycker att informationen ska vara fri, och de släpper den alltså fri.

Samband klarläggs Som journalist kan jag inte göra annat än att applådera det som hänt, än så länge.

Maktens hemligheter avslöjas, viktiga samband klarläggs. Det som medborgare

bör veta kommer fram. Och som sagt: det finns ännu inga döda eller skadade människor.

Så jag blir lite fundersam över min egen morgontidning, Dagens Nyheter. Den har oroande tendenser att följa i det gamla imperiets, USAs, spår. Tidningens ledarskribenter och krönikörer ställer sig upp och försvarar den gamla världen och gamla värden. ”Entusiasmen över den egna förmågan att digitalt överlista sina motståndare tycks ofta vara en starkare drivkraft än idéer och ideal”, skriver till exempel Henrik Berggren i en krönika om Wikileaks den 10 december 2010.

Självklart kommer regeringarna världen runt att återta kontrollen över sina informationsflöden. Wikileaks avslöjanden kommer inte att kunna upprepas hur många gånger som helst. Men för ett kort ögonblick öppnas ett digitalt fönster in till maktens boningar.

De senaste läckorna avslöjar bland annat hur eliten samtalar. Jag har förstått att världen ter sig annorlunda för dem. Man måste nå en viss nivå på maktskalan för att få reda på vissa saker. Nu kan vi som inte nått så högt i hierarkin i alla fall få reda på lite mer än förr.

Vad ska vi få veta?

I ett demokratiskt samhälle så borde vi förstås få veta. Men varför finns det så många som upprepar den amerikanska regeringens argument att dess hemlig­ heter inte får avslöjas? ”Utan hemligheter kan en stat – lika lite som en familj eller den enskilde – inte existera.”, skriver DNkrönikören Richard Schwartz den 11 ­december 2010.

Ska vi alltså ha en elit som får bedriva ett eget hemligt spel utan att vi någonsin får veta något alls? Ska vi inte vara informerade när vi går och röstar och väljer vår elit? Vi kan aldrig få veta allt om allting, husbyggaren nr 1 B 2011

Modern krigsskådeplats.

det är helt omöjligt, men det här handlar bara om att få veta en aning mer än vad vi vet idag.

Assange är inte Stalin I min morgontidning jämförs Julian ­Assange rent av med Josef Stalin. ”Julian Assanges Wikileaks insisterar på samma transparens och genomskinlighet som Stalin och senare hans efterträdare”. Diktatorn ville veta allt om medborgarna för att kunna kontrollera dem, hävdar krönikören Richard Schwartz. Sedan jämför han Stalins kontrollapparat med Assanges ambition att få veta en aning mer om makten.

Världen måste se ut som den gör, annars går det oss illa, kort sagt. Men jag tycker att media borde ha ett annat förhållningssätt än den elit som media ska ha som uppgift att granska och jag undrar var Dagens Nyheter hör hemma egentligen.

Viktigt i Kina Dagen innan publiceras en artikel av Nobelpristagaren Liu Xiaobo. Han har ett annat imperium att tampas med. Om sin och de kinesiska massornas fajt skriver han: ”Nätet har blivit den viktigaste plattformen för att sprida information…”. ”Den har förbättrat den tidigare bristande tillgången på sann och objektiv information”. nr 1 B 2011 husbyggaren

Nobelpristagaren önskar spräcka den kinesiska maktens informationsövertag.

Den allmänna meningen i resten av världen är också att för kineser ska informationen släppas fri. Men när det västerländska imperiet hotas, då är tongångarna annorlunda.

Dagens Nyheter har markerat att den inte hänger med sin tid, genom att så lättvindigt ta till sig den amerikanska argumentationen. Och ändå är det faktiskt de gamla medierna som är den viktigaste arenan för bataljen mellan imperierna.

Julian Assange använder dem som en plattform och har en mycket medveten mediestrategi.

Ett tryggt hus sökes Och så kommer vi då till husen och byggnaderna. Informationen behöver bra hus.

Faktum är att ett ganska fult och grått hus i Solna har varit en avgörande bas för ­Wikileaks attacker. Informationen flödar blixtsnabbt över alla gränser. Men flödet kräver servrar, och servrar kräver skydd mot regn, snö, tjuvar och utländsk säkerhetstjänst. In till den numera världsberömda servern i Solna släpps inte CIA in.

Nu tycks det som om de viktigaste serv­ rarna flyttat till Island. Något så verkligt gammaldags och trist som våldtäkt kom i vägen för satsningen på ett svenskt hus för den nya tidens makt.

Till och med kroppen, den äldsta bo-

ningen för mänsklig verksamhet visar sig ha avgörande betydelse i ett supermodernt informationskrig.

Moralen angrips Eller krig och krig, det är egentligen fel ord. I krig dör människor, striden går ut på att förstöra fienden rent fysiskt. Människorna förlorade sina världar och sina liv, men reducerades i döden till symboler och siffror i ett spel om makten.

I den konflikt som pågår mellan USA och Wikileaks är det anseendet som står på spel. Den amerikanska stormakten bärs inte bara upp av sin mäktiga armé, dess styrka grundas också i att den har någon sorts moraliskt företräde. Det är det moraliska övertaget som Wikileaks utmanar.

Wikileaks hade stått sig slätt om inte moral hade varit viktigt för USA. Så det gamla skamfilade nordamerikanska imperiet måste få ett erkännande att det erbjuder en spelplan för en strid där hus och hem inte behöver förstöras och där människors kroppar inte reduceras till siffror och symboler. Om det som utspelas nu i medier och på nätet är framtidens krig­ föring så kan världen nog bli en bättre plats än vad den är nu. D

33

FORM & TEKNIK Hur ska vi bygga och leva? Hur ska arbetsplatsen utformas för bästa hälsa och arbetstillfredsställelse? Studier visar att kon­ torsmiljöer påverkar. Så hur kan arbetsplatser samfungera med staden och stadsbilden? Kanske kan begrepp som zonering och transparens ge idéer.

Av andreas falk, ateljefalken@yahoo.se

Bygga på höjden, eller – kanske på tvären?

U

rbana utvecklingsmönster ser olika ut i olika tider och på olika håll i världen. Ekonomin är oftast det primärt styrande, driven av den ständigt lynniga obalansen mellan tillgång och efterfrågan, följd av praktikaliteter, säkerhet och planeringsteorier som kan utmynna i zonering, uppdelning och separation likaväl som gytter eller totalitär storskalig omdaning.

Hur ska vi bygga och leva i mötet mellan marknadens krav på monetär omsättning och fysisk omdaning för maximerad potentiell kvartalsekonomisk vinst, och individens alltjämt vanligtvis invanda vilja till hemtamhet och kontinuitet? Hur ska arbetsplatsen te sig, för att göra det möjligt?

Tak och torn I Shanghai var Jin Mao Tower, ritat av SOM, Skidmore, Owings and Merrill, och byggt år 1999, med sina 420,5 meter stans högsta byggnad fram till år 2008, då Shanghai World Financial Center (SWFC), ritat av Kohn Pedersen Fox Associates (KPF), stod klart och därmed bräckte rekordet med 71,5 meter.

När det gäller den faktiska höjden är det fråga om spel med statistik: Fram till år 2007 var Jin Mao Tower Kinas högsta byggnad, den femte högsta byggnaden i världen om man räknar takhöjden och världens sjunde högsta om man räknar höjden av den högsta tinnen.

Hur högt är högt?

Jin Mao Tower är för turister ofta utöver sin höjd känt för den introvert utformade baren Cloud 9, vilken trängts in på 88:e våningen mellan takkontruktionens fackverk. Tornet hyser emellertid även, nedom denna bar, Grand Hyatt Hotel som har sin lobby på 53:e våningen. Där ne­ 34

danför är det idel kontor ner till marknivån.

En byggnad. Sammanlagt tre våningsplan utnyttjade som lobby, två våningar för teknikcentraler, 48 våningar kontor, 33 våningar hotell och en och en halv våning bar och observationsplattform. Allt sammanbundet med hissar som tar besökare till Cloud 9 på 45 sekunder. Statistik.

Och vertikal zonering.

Samtidigt, i en annan del av världen, skrivs i Svenska Dagbladet att Skönhetsrådet i Stockholm vill se ett högt hus på Norra Djurgården, men att man inte enats om hur högt det får vara. Ett bostadshus med 47 våningar och 170 meter ritat av schweizarna Herzog & de Meuron är ­föreslaget av byggherren.

Nytt eller ombyggt?

Efterfrågan på bostäder och kontorslokaler är stor och stadigt växande. Förvisso är de 3,5 miljoner invånare som man räknar med kommer att bo i Stockholm-­ Mälarregionen år 2030, en liten befolkningsmängd jämfört med Shanghai, som vid dags dato befolkas av 20 miljoner invånare med i genomsnitt 34 kvadrat­ meter bostadsyta per capita.

Men behovet av tillskott, omstruktureringar och nyetableringar är stort och i Stockholm finns ännu öppningar och mellanrum, ytor som hittills lämnats mer eller mindre oexploaterade.

Denna omständighet skiljer sig markant från situationen i Shanghai, där rivningar och återuppbyggnader går i konsekventa cykler och stadens faktiska byggda massa är under ständig förändring.

Byggda hönor och skapade ägg Den planerade utbyggnaden av den så kallade Vetenskapsstaden i Albano, som länkar Stockholms universitet, Karolin-

ska och KTH är på väg mot allt mer konkret form i just en sådan glipa i stadens byggda struktur.

Men vad är det för form och vad ska den fyllas med? Och går det att avgöra vilket som definieras först av hönan och ägget i detta fall? Interaktionen mellan människa och miljö är avgörande för den verksamhet som ryms i en byggnad. Arbetsplatsens form, funktion och gestaltning utgör sammantaget en grundförutsättning för en fungerande företagsverksamhet.

På Vetenskapsstadens hemsida står att läsa om framtidsplanerna för Alba Nova.

Enligt visionen ska området hysa ett nytt centrum för matematik och datavetenskap och en vetenskapspark och/eller teknikpark befolkad av ”kompetensföretag” och forskningsinstitut. Därtill förväntas KTH och Stockholms universitet länkas till den ”innovativa företagsamhetens krafter”.

Det här är intressant! Vad är det för krafter? Hur ser de ut? Vilka riktningar kan de tänkas ta och vilka avtryck kan de komma att göra? Och vem och vad styr och bestämmer arten, målet och meningen med verksamheten och varför?

Allt går mot gambling Industrisamhället avlöstes av informationssamhället och informationssamhället sägs ha avlösts av kunskapssamhället, samtidigt som fysiska pengar ersätts av virtuella betalningsmedel.

Idag bleknar ekonomismens fysiska ansikte och allt blir luft och potentiell gambling och de ekonomiska spekulationerna skördar kontinuerligt sina offer både ibland banker, företag och privatpersoner. Detta riskerar innebära allt flottare visioner och allt mindre krav och anspråk på innehåll, för hinner man alls fram till innehållet, innan grundvalarna husbyggaren nr 1 B 2011

Figur 1. Jin Mao Tower och Shanghai World Financial Centre som sträcker sig mot Shanghais sena kvällshimmel. Foto: Andreas Falk

för konstruktionen smulas sönder av en avvikande kvartalsrapport?

Arbetsmiljön i fokus Arkitektur med innehåll behöver skapas åt dessa nya verksamheter för att klä skott i debatten om en stadsbild i förändring, om en symboliskt omhuldad och värnad nationalstadspark och om livsbetingelser, boendekvalitet och affektion i en stad med stora ambitioner.

Behovet av en möjlig fysisk respons från den byggda miljön på de verksamheter som är tänkta att etableras i området kräver en nogsamt genomstuderad och utformad arbetsmiljö i en fungerande kontext som i sin periferi införlivas och fingerskarvas med verksamhet, stadsliv och kommunikation i angränsande, omgivande kvarter.

En aktuell referens i sammanhanget är ett forskningsprojekt vid KTH Arkitekturskola om hälsa, arbetstillfredsställelse och arkitektonisk utformning av kontorsmiljöer. Studien riktar in sig på hur utformningen av kontorsmiljöer påverkar arbetstillfredsställelsen hos medarbetare.

Här beskrivs den essens som krävs, i en stadsdel ämnad för arbete. Och från denna kärna förgrenar sig nätverket av service och kommunikationer, stödjande och kompletterande funktioner och bildar ett hypotetiskt sett väl fungerande system. nr 1 B 2011 husbyggaren

Vad står i fokus? Ekonomin avgör företagens framgångar, men medarbetarna, människorna avgör företagens funktionella existens.

Blanda och ge I Stockholm har hushöjderna oavsett byggnadsfunktion länge hållits på en modest nivå. Etableringar och zonering har snarare mest påtagligt skett på tvären än på höjden – även om Hötorgsskraporna i Stockholm höjer sig markant över sin omgivning så ter de sig som typ snarare som lamellhus än som höghus.

Skyskrapor med vertikal zonering är de inte. För att återknyta till en tidigare använd referens under rubriken Form & Teknik, Rowe och Slutzkys ”Transpar­ ency”, torde en mycket intressant arkitektonisk och funktionell potential stå att finna i ett område som växer ut horisontellt snarare än vertikalt i detta mellanrum.

Att låta verksamheter flöda ut i mellanrummet, in i och om varandra och in emellan träd och byggnader i mellanrummets gränszoner. Det handlar om att blanda funktioner och ge välformade förutsättningar för desamma i ett nyskapat sammanhang. Men att inte blanda bort trumfkortet som en välfungerande arbetsplats innebär. D

Referenser:

www.stockholmbygger.se www.oscarproperties.se Christina Bodin Danielsson ”The Office – An Explorative Study. Architectural Design’s Impact on Health, Job Satisfaction & Wellbeing”, KTH, doktorsavhandling 2010.

Figur 2. Bostadshus för de många, längs en av Shanghais motortrafikleder.

Foto: Andreas Falk

35

Noterat Ska utveckla träprodukter

Forskningen vid Luleå tekniska universitet utökas för att utveckla nya produkter i trä. Foto: LTU

Träforskningen vid LTU Skellefteå utökades kraftigt i början av året när forskningsämnet träproduktutveckling startade. Professor Olle Hagman är ämnesföreträdare för forskningsämnet, som är inriktat på att ta fram träprodukter utifrån marknadens krav, träets egenskaper och tillverkningsprocesser.

– Luleå tekniska universitet är idag en av de världsledande aktörerna inom träteknisk forskning. Genom att ämnet träproduktutveckling kom-

mer igång blir det en kraftig utökning av vår träforskning i Skellefteå, som även innefattar träteknik och träfysik, säger Olle Hagman.

Ett antal doktorander kommer att anställas och förhoppningen är att det ska leda till att nya företag skapas i regionen.

Inom forskningsämnet kommer man bland annat att arbeta med ny mätteknik för att på ett bättre sätt kunna mäta produktens och kundens behov. Mätdata kan användas för att skapa modeller i datorer

som i sin tur kan användas för att utveckla nya produkter. Ett konkret exempel där det kan användas är den planerade gång- och cykelbron över Skellefteälven.

Forskningsämnet kommer även att arbeta nära den forskning som finns i Skellefteå inom datorspel och datorgrafik, för att utveckla träprodukter.

– Idag kan du spela dataspelet ”bygg ditt eget sågverk” och testa dina tankar hur det ska göras. I morgon vill vi kunna

spela spelet ”bygg din träbro” som besvarar frågor om vilka trästockar, hur såga, hur producera och sätta ihop? Redan idag kan vi välja ut de bästa träden och processerna för att skapa ett trägolv med ett visst utseende och användning, berättar Olle Hagman.

Olle Hagman är professor och tidigare programdirektör på Träcentrum Norr. Han har varit verksam vid Luleå tekniska universitet i Skellefteå under många år, bland annat som institutionens prefekt. D

NCC Construction Sverige.

Metoden baseras på ett industrialiserat tankesätt där ett nytt badrum byggs i det gamla, med en så kallad luftad konstruktion. Det minimerar rivningsarbetena, kortar byggtiden och möjliggör en bättre logistik i byggprocessen. Traditionell badrumsrenovering tar mellan 20 och 40 dagar.

– Det tar tio dagar att renovera ett badrum med den nya

luftade tekniken. Att hela byggprocessen utförs av multihantverkare gör att färre yrkesgrupper behöver engageras i jobbet. Arbetet kräver skräddarsydd bygglogistik vilket innebär att materialet är paketerat moment- och lägenhetsvis i den ordning det ska användas, berättar Claes Håkan Wahlberg, som blir ansvarig för InWall på NCC Construction. D

Rappar upp badrumsrenovering NCC Construction Sverige har köpt en industrialiserad metod för att renovera badrum på halva renoveringstiden. Metoden har utvecklats av företaget InWall. Den ska bland annat användas i NCC:s koncept för hållbar renovering. Fördelarna är kortare renoveringstid och lägre kostnader.

NCC tar över InWalls lokaler i Katrineholm. Anläggningen som är navet i metoden för 36

badrumsrenovering levererar containrar med färdiga badrumspaket som förenklar renoveringen av befintliga badrum.

– Metoden passar mycket väl in i vårt koncept Hållbar renovering. Enligt Boverket behöver 65 000 badrum renoveras per år i Sverige de kommande tio åren och vi behöver hitta effektivare metoder, säger Tomas Carlsson, vd för

husbyggaren nr 1 B 2011

Noterat Advokater engagerar sig Baker & McKenzie Advokatbyrå ska hjälpa Peepoople i sitt arbete med att realisera en självsanerande biologiskt nedbrytbar engångstoalett för samhällen där det saknas tillgång till grundläggande sanitet.

Uppdraget för Peepoople innehåller både element av probono och affärsmässighet.

– Peepoople är ett jätteintressant affärsdrivande företag och vi hjälper dem både på probonobasis och på en affärsmässig basis. Det är viktigt att det känns naturligt på båda sidor och därför har vi kommit överens om en modell som vi tror är bra för bägge parter, säger Anders Fast, delägare på

Baker & McKenzie.

– Vi valde Baker & McKenzie för deras internationella närvaro och kompetens. Som det globala företag vi är, känns det tryggt att ha en partner som kan stötta oss oavsett var vi befinner oss. Dessutom stämde personkemin och det är roligt att arbeta med en advokatbyrå som är framåt, säger Karin Ruiz, VD på Peepoople.

På advokatfirmans kontor runt om i världen finns det ett uttalat intresse bland samtliga jurister för att arbeta med probono-projekt. Firman bistår en rad hjälporganisationer, som Rädda Barnen, Läkare utan Gränser och Friends, i ­legala ärenden. D

Vi är en av de ledande leverantörerna av bergmaterial

Vi producerar, säljer och levererar sand-, grus-, berg- och jordprodukter samt och TenCate Polyfelt geotextilier.

Sand & Grus AB Jehander ingår i HeidelbergCementkoncernen, som är marknadsledande globalt inom produktområdet ballast och en betydande aktör inom cement, betong och betongprodukter. Detta gör HeidelbergCement till en av världens största byggmaterialproducenter. Koncernen har cirka 53 000 medarbetare på 2 500 platser i 40 länder.

För mer information och teknisk rådgivning kontakta:

Slott får egna arkitekter Merparten av Sveriges närmare 300 statliga byggnadsminnen förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). För att säkerställa kvalitet och den arkitektoniska gestaltningen av de mest krävande fastigheterna har verket knutit till sig särskilda arkitekter, kallade slottsarkitekter och husarkitekter. Nu har 70 av landets mer speciella byggnadsmiljöer fått sin egen arkitekt.

– Vi ställer stora krav på våra slotts- och husarkitekter. De måste ha ett väl utvecklat restaureringsideologiskt förhållningssätt, förmåga till gestaltningskvalitet i stort och smått, stor samarbetsförmåga och inte minst ett yrkeskunnigt nätverk, säger Ulrika Bergström, kulturarvschef vid Statens fastighetsverk.

Stockholm 08-625 63 10 Göteborg 031-86 76 50 Norrköping 011-33 16 00 Gävle 026-400 56 50 www.jehander.se

Platsannons Nya Älvsborgs fästning har fått en egen slottsarkitekt. Foto: SFV

I dag finns det 35 slottsarkitekter, alla upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling. Förra året fick bland annat Lövsta bruk i Uppland, Gävle slott, Hovdala slott i Skåne och Göteborgs äldre fästningar som Skansarna Kronan och Lejonet, samt Nya Älvsborgs fästning, egna slottsarkitekter. D

Bygglovschef Läs mer på www.prime.se eller kontakta Sofie Kyhlstedt på 0730-22 25 02 eller sofie.kyhlstedt@prime.se Sista ansökningsdag är 16 januari

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd för ett tryggt och problemfritt boende. De är effektivt energioch ljudisolerade och bland de mest inbrottssäkra på marknaden. www.hfonstret.se

nr 1 B 2011 husbyggaren

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

37

Noterat Rekryterar miljökunnig chef

Helena Bülow-Hübe, ny miljö- och energichef på Fojab.

Fojab arkitekter rekryterar Helena Bülow-Hübe, teknologie doktor i byggande och arkitektur vid Lunds tekniska högskola, som miljö- och energichef. Hon kommer närmast från en tjänst som specialist på energi och byggfysik på Tyréns i Malmö.

Helena Bülow-Hübe är en van föreläsare och drivande i utvecklingsprojekt som rör miljö- och energifrågor. Hon har skrivit böcker, rapporter och artiklar – däribland för Husbyggaren – bland annat om solskydd och dagsljushantering i arkitekturen.

– Helena Bülow-Hübe blir

en stark kraft i Fojabs arbete med att vidareutveckla vår miljösatsning. Hennes breda erfarenhet inom miljö- och energifrågor höjer företagets kompetens inom miljöområdet, säger företagets VD Daniel Nord.

– Det är i de tidiga skedena i byggprojektet som värdena grundläggs. Därför är det angeläget att faktorer som gynnar hållbar och resurssnål arkitektur finns med från start i projekten. Där tror jag att jag kan bidra och ge Fojabs kunder ett starkt mervärde, säger Helena Bülow-Hübe. D

Wågström blir ny VD på NCC Styrelsen i NCC AB har utnämnt Peter Wågström till nästa vd och koncernchef för NCC med tillträde vid årsstämman den 13 april 2011.

Han efterträder Olle Ehrlén, som kommer att gå i pension under 2011.

Peter Wågström är 46 år, civilingenjör och i dag affärsområdeschef för NCC Housing, NCC:s verksamhet för boendeutveckling. D 38

Kompletterad byggkatalog Nu kan man göra översiktliga kalkyler för ny- och ombyggnationer på webben. Det är Byggkatalogen som kompletterat sin webbtjänst med Byggkalkylatorn, som är ett digitalt verktyg för kostnadsberäkningar. Målgrupper är entreprenörer, konsulter, materialleverantörer och arkitekter.

Byggkatalogen är en databas om byggvaror, med information om cirka 30 000 aktuella varor från 5 000 leverantörer, där man kan söka och jämföra varor.

– Med den nya Byggkalkylatorn kan man snabbt göra översiktliga kalkyler för nyoch ombyggnationer av såväl villor som större byggnader.

Här finns aktuella genomsnittspriser för olika material och arbetsutföranden, säger

Jonas Berg, chef för Byggkatalogen på Svensk byggtjänst.

Byggkalkylatorn är i grunden en digital version av boken ”Byggmästarens kostnadskalkylator”.

– I den webbaserade Byggkalkylatorn kan användarna dessutom lägga in egna prisuppgifter som komplement till de befintliga genomsnittspriserna. Det går också att söka i fritext på innehållet, berättar Jonas Berg.

Byggkalkylatorn är en del av Byggkatalogens proffstjänst där betalande kunder loggar in. Se mer på www.byggkatalogen.se D

Livsfarligt röja snö på tak De stora mängderna snö har lett till en ökad efterfrågan på firmor som utför snöröjning.

Ibland anlitas personer ”direkt från gatan” utan erfarenhet och utan kunskap om gällande bestämmelser. − Det är förenat med livsfara att ta sådana genvägar, säger Håkan Olsson, avdelningschef vid Arbetsmiljöverket.

– Se till att anlita firmor som kan utföra arbetet säkert, uppmanar han.

Seriösa företag använder i normalfallet säkerhetssele med lina för att ingen ska komma till skada. Is, kyla och blåst gör takarbete extra farligt.

Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att lämpliga skyddsanordningar kommer till användning. Varje vinter tvingas Arbetsmiljöverket lägga ett antal omedelbara förbud på grund av att skyddsregler inte följs.

Fjolårets ymniga snöfall

ledde också till att snötyngda tak gav vika och rasade ned.

Taken var inte dimensionerade för att stå emot tyngden av packade snömassor. Framför allt var det friliggande industri- och butikslokaler samt sportanläggningar som drabbades.

Varje arbetsgivare har ansvar för att riskbedömningar görs kontinuerligt och att åtgärder sätts in för att förebygga att någon i verksamheten kommer till skada. Även takens konstruktioner bör undersökas, om det finns risk för att de inte klarar tunga snömassor. Under snöiga vintrar är det också viktigt att hålla utrymningsvägar fria, så att de inte blockeras av snövallar och is. D

husbyggaren nr 1 B 2011

Noterat Svart villa på frammarsch

Villa Thermo är ett passivhus i två kulörer: Cembrit Flint och Granit.

Byggt av Thermofloc som ett typhus. Foto: Cembrit

Svart och grått är de stora trendfärgerna på villor fram­ över. Mest ute är blått och gult.

Trä och fasadskivor är material som ökar, medan puts minskar stort. Dessutom kommer vi att få se betydligt mer av energisnåla ekologiska villor,

Ute? Villa Scott i Jönköping med fasadskivor i flera olika färger. ­Ritad av arkitekt Franson Wreland AB. Foto: Cembrit

ventilerade fasader och ett personligare, mer lekfullt formspråk.

Det visar intervjuer med 100 arkitekter som Cembrit låtit göra.

– Som väntat visar undersökningen att miljötrenden är stark. Men vi blev förvånade över att den kulörta trenden som vi ser inom offentlig arkitektur ännu inte nått villamarknaden. En rolig nyhet är att allt fler verkar vilja uttrycka sin personlighet i villans arkitektur, kommenterar Anna Ranow, informationsansvarig på Cembrit.

De tillfrågade arkitekterna tror att svart och grått är de färger som svenskarna helst vill ha på sin villa framöver.

Nästan lika populär är den vita färgen. Rött anser många vara oförändrad. Den färg man är

Ute eller inne? Villa Hammarstrand i Göteborgs skärgård med ­infärgade fibercementskivor på klink. Arkitektbyrån i Göteborg, Jan Åkerblad. Foto: Cembrit

mest oense om är färgen grönt, även om de flesta tror att den är på väg ut. Gult och blått är de färger som får minst röster.

Varannan arkitekt tror att träpanel och fasadskivor är de material som kommer öka mest under de närmaste tio åren. Fyra av tio tror att tegel kommer att öka. Trots att man tror att träpanel kommer att öka så menar arkitekterna samtidigt att trä tillsammans med puts är de fasadmaterial som ger mest problem under en livscykel på 50 år. Fasadskivor i cement är det enda material som man menar inte ger några problem alls. Det anser samtliga arkitekter i undersökningen. Puts är det material man tror kommer att minska mest.

Att energisnåla och täta hus kommer stort anser i princip

samtliga arkitekter (99 procent). Nästan lika enig är man om att ekologiska villor är på intåg (91 procent). Åtta av tio menar att ventilerade fasader kommer att öka betydligt. Ventilerade fasader är en luftad fasadbeklädnad som används för att undvika fuktproblem. Detta kallas också tvåstegstätning. Åtta av tio (81 procent) arkitekter tror att svenskarna kommer att efterfråga mer personliga och unika villor framöver. Sju av tio tror att vi kommer att se betydligt mer lekfull arkitektur och lek med textur. D

och Alstom inleddes redan i designfasen av de nya tågen, bland annat för att säkerställa att den nya konstruktionen bibehåller de egenskaper som krävs.

– Produktsäkerheten är lika viktig vid tillverkning av järnvägsvagnar som inom bilindustrin. För att garantera spårbarhet och säkerhet hos järnvägskomponenterna har vi lå-

tit Det Norske Veritas certifiera vår tillverkning enligt EN 15085-2, säger Kari Lehtinen, Senior Vice President, Sales, Ruukki Metals.

Alstom har bland annat tillverkat de svenska Arlanda Express och några av Stockholms pendeltåg samt de nya regionala tågen, Pågatågen, i Skåne. D

Fotnot: Undersökningen omfattar 100 intervjuer med arkitekter verksamma inom arkitektur.

Den genomfördes per telefon under slutet av september och början av oktober 2010.

Stålpanel ger lättare tågvagn Med tunnare material blir järnvägsvagnar lättare och därmed mer miljövänliga och kostnadseffektiva. Stålkoncernen Ruukki och Alstom Transport har tillsammans utvecklat en ny konstruktion som kräver mindre mängd material, men som uppfyller samma krav på säkerhet och hållfasthet.

Det är väggpanelerna till nr 1 B 2011 husbyggaren

Alstoms nya regionaltågvagnar som tillverkas av Ruukkis speciella Optim-stål, ett så kallat höghållfast stål. Väggpanelerna lasersvetsas och skärs i monteringsfärdiga komponenter. Tack vare stålets höghållfasta egenskaper kan man minska tjockleken på väggpanelerna så att en sidopanel väger mindre än 500 kilo.

Samarbetet mellan Ruukki

39

Marknadsnytt Skydd vid låga fall Vid arbete i situationer med kort fallhöjd är användningen av dubbla fall­dämparlinor inte optimalt med hänsyn till säkerheten. Dock är alternativen få vid förflyttning i exempelvis byggnadsställningar.

Därför har Miller by Spe­ rian utvecklat Miller Twin

Färgglad fläktkupa

Turbo, som enkelt kan kopplas till den bakre D-ringen på alla fallskyddsselar. Till kopplingen monteras sedan två Miller TurboLite säkerhetsblock, vilket ersätter klätterlinor och dubbla falldämparlinor.

Konstruktionen gör att användaren har en större rörelsefrihet samt ökad säkerhet vid arbete på låg fallhöjd. D Sperian Protection Nordic AB 070-229 93 50 astrandell@sperian.com

Familjeföretaget Fjäråskupan, med produktion och kontor i Göteborg, kommer med nyheten Polaris, en fläktkupa med styrbar effektbelysning där färgen och ljusstyrkan kan styras efter humör och inredning.

Produkten är försedd med

vitt opalglas och RGB-belysning, som innebär att belysningen går att få i alla färger.

Fläktkupan finns i både frihängande och vägghängt utförande. D Fjäråskupan 031-92 36 32

Projekterar tak Skyltar tillgängligt Lagom till internationella handikappdagen i början av december 2010 installerades drygt tusen så kallade taktila skyltar i handeln. Butiker, hissar och toaletter märktes ut med reliefskyltar och skyltar med punktskrift.

Avsikten var att underlätta för personer med nedsatt eller ingen syn. Bakom initiativet

40

stod Svensk Handel och köpcentrumföretaget Steen och Ström.

Sverige har cirka 1,8 miljoner människor med en funktionsnedsättning som på olika sätt gör det svårare att handla.

Av dessa är mer än 120 000 synskadade. D

Företaget Protan AB har utvecklat ett CAD-verktyg för digitala byggprocesser som ska förenkla projektering av tak. Bland annat utlovar företaget att korrekt utförda materialberäkningar säkerställer

ett minimalt svinn. Beräkning av vindens påverkan framhålls som en annan styrka med CAD-verktyget. D Protan AB 08-564 733 40 info@protan.se

Steen & Ström 08-508 99 913

husbyggaren nr 1 B 2011

GyroHSR | Foto: Mattias Edwall

ATT deT SKA behövA TA 100 år för ATT vågA viSA SinA KänSlor?

Mekaniska Verkstädernas Riksförbund och Plåtslageriernas Riksförbund har verkat för medlemsföretagens bästa sedan början av förra seklet. Vi är två organisationer som sett till att taken blivit säkrare för våra plåtslagare, att arbetsmiljön blivit bättre för mekanikerna i verkstäderna, att inomhusklimatet blivit hälsosammare för barn och vuxna och att lönsamheten ökat för landets stål- och smidesföretag.

Nu är det dags för förändring och nytänkande. Våra två organisationer kan bli ännu bättre genom att gå samman och bilda Entreprenörföretagen AB. Vi kommer att driva frågor som är avgörande för branschernas utveckling. Till exempel lönsamhet, status, kunskapsöverföring, miljö och säkerhet, materialutveckling och inte minst att intressera nästa generation för våra yrken.

Inom vår organisation hittar du nu fyra branschföreningar: Byggnadsplåt, Ventilation, Stål- och Lättbyggnad samt Mekanik. Läs mer på facebook.com/entreprenorforetagen.

Nu omfamnar vi ett nytt sekel!

nr 1 B 2011 husbyggaren

41

BYGGLEVERANTÖRER

Betong

ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

42

www.svenskbetong.se

husbyggaren nr 1 B 2011

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 1 B 2011 husbyggaren

43

BYGGLEVERANTÖRER

44

husbyggaren nr 1 B 2011

Marknadsnytt Dörr som inte rostar Daloc lanserar rostfria dörrar för höga krav på korrosionsskydd. Brandport S66 finns numera i tre utföranden, förutom i varmförzinkat även i två rostfria varianter. Har man höga krav på korrosionsskydd, som i vägtunnlar eller industrier med aggressiv miljö, rekommenderas rostfritt syrafast utförande.

Brandport S66 i rostfritt utförande är brandklassad i A60 och finns både som enkelbladig dörr och parbladig port i flera standardstorlekar från 9x20 upp till 29x30. D Daloc AB 0506-190 00

Får större knappar ePocket Solutions släpper en omarbetad version av ePocket Handyman, som är ett standardprogram för servicetekniker.

Den nya versionen har ett nyutvecklat, mer användarvänligt gränssnitt. Större knappar och ett förbättrat tangentbord med större bokstäver gör programmet enkla-

re att använda. Man behöver inte använda penna längre, utan programmet är optimerat för fingerstyrda enheter. Programmet bygger även på ett mer uppgiftsorienterat arbetsflöde vilket minskar antalet ”klick”. D ePocket Solutions +46 31 776 58 00

Effektivare pumpar Mångsidig prylbibel duktsortiment, samt få teknisk information och monteringsanvisningar. Den drygt 450 sidor tjocka katalogen omfattar bland annat infästningar, skruvar, spikpistoler, brandtätning, bultar, muttrar och lim- och fogprodukter. D Essve har gett ut sin nya produktkatalog för år 2011 där man kan se företagets pro-

Thermotech byter till energieffektivare cirkulationspumpar som ett led i arbetet med ekodesign och hållbar produktutveckling.

Modellen på den elektroniskt styrda cirkulationspumpen byts till Grundfos Alpha2.

Den nya, uppgraderade modellen är utrustad med funktionen Autoadapt, vilket gör att pumpen anpassar sig till

värmesystemets behov, och den har en ny konstruktion med permanentmagnet och frekvensomvandlare som ger förbättrad verkningsgrad och större energibesparing. Cirkulationspumpen är i energi­ klass A. D Thermotech Scandinavia AB 090-699 20 12 jens.edbladh@thermotech.se

Essve + 46 8 623 61 31 mattias.sebell@essve.se

Fönster utan kylande stål Kronfönster lanserar ett helt nytt system för energifönster för passivhus. Gränsen för att kvala in som fönster för passivhus är 0,8 för hela fönsterkonstruktionen.

Det nya fönstersystemet ”Energi” är ett underhållsfritt Pvc fönster, som saknar stål i mitten som kyler ner. U-värdet nr 1 B 2011 husbyggaren

på hela fönsterkonstruktionen är 0,6. D Kronfönster 0470-79 50 50

45

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

SKÖVDE

46

husbyggaren nr 1 B 2011

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Kontakta

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB

Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

UMEÅ

MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

FÖR SPRINKLER-, ­BRANDLARM- OCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

UPPSALA

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 1 B 2011 husbyggaren

47

KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

VISBY

ÖSTERSUND

www.projektengagemang.se www.projektengagemang.se

• • • •

Byggnadsingenjörer SBR Arkitekter SAR / MSA Byggnadsingenjörer SBR Certifierade besiktningsmän – SBR Arkitekter SAR / MSA Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL Certifierade besiktningsmän – SBR Certifierade kvalitetsansvariga enligt PBL

Projektering Projektering Byggadministration Byggadministration Box 47146 (Årstaängsvägen 19B) 100 74 STOCKHOLM Tel: 30 Box 08-15 4714640 (Årstaängsvägen 19B) Fax: 08-15 40 36 100 74 STOCKHOLM Tel: 08-15 40 30 Fax: 08-15 40 36 Box 1344 (Söderväg 3A) 621 24 VISBY Tel: 63 50 3A) Box 0498-21 1344 (Söderväg Fax: 0498-21 621 24 VISBY66 20 Tel: 0498-21 63 50 Fax: 0498-21 66 20

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR - Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

ETT MEDLEMSFÖRETAG I ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Repslagaregatan 12 602 25 NORRKÖPING Tel: 011-18 60 95 12 Repslagaregatan Fax: 011-18 60 95 602 25 NORRKÖPING Tel: 011-18 60 95 Fax: 011-18 60 95

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

www.mansson-hansson.se

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund

Djursholmsvägen 62

183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Sid

Bostik ��������������������������������������������������������������������������������������� 27

REC-indovent ���������������������������������������������������������������������� 9

Consultec System ����������������������������������������������������������������� 31

Sand & Grus Jehander ��������������������������������������������������������� 37

Enköpings kommun ������������������������������������������������������������� 37

SBR Byggingenjörerna ������������������������������������������������������ 52

Entreprenörföretagen ��������������������������������������������������������� 41

T-Emballage ��������������������������������������������������������������������������� 1

Flowcrete Sweden ��������������������������������������������������������������� 19

Trelleborg Waterproofing ������������������������������������������������� 19

H-Fönstret i Lysekil ������������������������������������������������������������� 37

ÅF Infrastruktur ������������������������������������������������������������������ 2

Husbyggaren ������������������������������������������������������������������������ 28 Martinsons ������������������������������������������������������������ 2:a omslag Masonite Lättelement ��������������������������������������������������������� 7 Moelven ���������������������������������������������������������������������������������� 29 Paroc Panel Systems ������������������������������������������� 4:e omslag Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas Nordic AB ����������������������������������� 31 Protan ��������������������������������������������������������������� 1:a omslag, 2

48

husbyggaren nr 1 B 2011

Nytt från SBR Nya medlemmar

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bilda­des 1951 är en ideell yrkesorganisation med kom­petens­­krav på si­na medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlem­mar­nas yrkesroll. Bygg­­ingenjörer­na SBR har 2 600 med­lem­mar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar.

Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföre­tagar­­ examen.

• Ett aktat namn.

• Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och ­kvalificerade arbetsuppgifter in- ­om byggverksamhet, alt hög­ skoleexamen från 3 års studier.

• Rekommendationer från med­­­ lemmar och lokalavdelningar.

Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller ­hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och råd­ givning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighets­­uppvaktning, kontakter med lokal­avdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 1 B 2011 husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna äm­nen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinvente­ring och utbildning till kvali­tets­ansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Larry Edman, projektledare, Kärnfastigheter, Helsingborg Olof Johansson, Besiktningman.se Sverige AB, Stockholm Lennart Karlsson, egen företagare, Miljöteknik Lennart Karlsson, Aneby Christian Leo Nowak, egen företagare, Christian Nowak, Arkitekt CTH/TUB, Kungsbacka Thomas Magnusson, projektingenjör, Systemteknik i Lerum AB, Lerum Olle Thåström, egen företagare, Kvadrat informationsteknologi HB, Järbo Lillulla Österman, egen företagare, Österman L-U Brf. Planer, Johanneshov Lars Östling, fastighetsförvaltare, Green Cargo AB, Solna

Nya anslutna Gustav Adolfsson, Malmö Martin Clemens, Göteborg Jenny Dolderer, Stockholm Helena Fogelberg, Malmö, Martina Fredholm, Ystad Emma Herrlin, Malmö Christian Jirefjord, Malmö Fredrik Lenninger, Malmö Matthias Lindberg, Trelleborg Gustav Martinsson, Malmö Daniel Mellsjö, Sigtuna Josefin Nilsson, Sösdala Björn Olsson, Malmö Fredrich Persson, Svedala Aleksandar Poppson, Malmö Carl-Erik Preutz, Malmö Caspar Skog, Bunkeflostrand Andreas Sundin, Stockholm Bino Svensson, Höör Magnus Tram, Arlöv Niklas Uddenäs, Oxie Martin Wickman, Stockholm

Kryssa stämman i Stockholm Sätt gärna ett kryss redan nu i almanackan för årets förbundsstämma som går av stapeln i Stockholm den 12–14 maj 2011. Stämman samman-

faller med SBRs 60-årsjubileum så ett extra spännande program utlovas. D

Husbyggaren är en etablerad facktidning som ­ renumereras och läses av branschp folk, medlemmarna i Byggingen­ jörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingen­jörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att ­tillvarata de mindre konsultföre­ tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via ­Internet.

Årets stämmoplats blir nyöppnade Stockholm Waterfront.

Foto: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

49

Nytt från SBR Europakort bevis för yrkeskompetens

General Assembly mötet, det 38:e i ordningen, har återigen ägt rum i AEEBC – den europeiska samarbetsorganisationen Association d´Experts Européens du Bátiment et de la Construction – denna gång i Madrid 25-27 november 2010.

SBR representerades av Lars Hedåker och Magnus Janson.

Byggnadsskadegruppen, the Pathology Working Group, redogjorde för den uppgift som hade ålagts alla medlemsförbund, nämligen att redogöra för bestämmelserna an-

gående lufttäthet i byggnader och vilken mätmetod som används. Det konstaterades snabbt att bestämmelserna är likartade i Europa. När vi i Sverige anger l/s kvm använder andra länder kbm/h kvm och resultatet blir ganska likartat.

Sverige ligger dock i framkant med det vassaste kravet.

AEEBC har deltagit i projektet ”Leonardo da Vinci”, LdV Books project, som innefattade utgivande av sju böcker i bygg- och fastighetsmanagement i samarbete med

Aktuella kurser Entreprenadbesiktningssymposium

24–25 mars, Helsingborg 12–13 maj, Stockholm Överlåtelsebesiktnings-

Nya PBL Nyhet!

31 mars, Stockholm 5 april, Kalmar 28 april, Linköping 10 maj, Helsingborg 12 maj, Göteborg

symposium

16–17 feb, Stockholm 2–3 maj, Malmö

Plåt i teori och i verklighet

Warszawas universitet och som delfinansierats av EU. Det diskuterades om projektet skulle fortsätta med en del två och utgivande av ytterligare sex böcker som en fortsättning på tidigare tema. EU står även denna gång för en del av finansieringen. Det är lätt att tycka att böckerna som givits ut är ganska elementära, men tydligen välbehövda i Polen med dess underutvecklade kunskap i att driva projekt enligt marknadsmässiga förutsättningar.

Det professionella kort/yrkeskort, EurBE, European Building Expert Card som under tio års tid har stötts och blötts i organisationen, också med stöd och i samarbete med EU, lanserades och presenterades. De fem personer som hittills beviljats vara kvalificerade för detta yrkeskort erhöll diplom som bevis på sin kompetens.

Den som vill veta mer om EurBE kortet kan lämpligen besöka hemsidan från broderförening Konstruktörför­

Byggarbetsmiljösamordnare,

Nivå K 16 mars, Malmö 30 mars, Stockholm 10 maj, Göteborg 25 maj, Luleå

Grundutbildning, steg 1*

1–2 feb, Göteborg 2–3 feb, Stockholm 8–9 feb, Karlstad 14–15 feb, Luleå 15–16 feb, Malmö 24–25 feb, Söderhamn

29 mars, Stockholm

KA-symposium

Putsade fasader

Fördjupningspaketet, steg 2*

13–14 april, Helsingborg

24 maj, Stockholm

Entreprenadbesiktning,

Fuktmätning –

grundkurs

fukt och mögelskador

28–29 mars, Stockholm 2–3 maj, Helsingborg

3–4 maj, Stockholm

10 mars, Malmö 18 mars, Stockholm 28 mars, Karlstad 28 mars, Luleå 5 april, Göteborg 26 maj, Stockholm

Fogfria golv – besiktningsman Entreprenadbesiktning,

och konsult

Entreprenadjuridik, grundkurs*

steg 2 och prov

18 maj, Stockholm

17 maj, Stockholm 31 maj, Helsingborg

AMA Hus 08, grundkurs*

Överlåtelsebesiktning,

3 feb, Stockholm 10 feb, Göteborg

3 feb, Örnsköldsvik 8 feb, Stockholm 15 feb, Gävle 17 mars, Luleå 22 mars, Göteborg

AMA Anläggning 10*, Nyhet!

Entreprenadjuridik,

3 maj, Malmö 9 maj, Luleå 11 maj, Stockholm 18 maj, Göteborg

fortsättningskurs*

MER Anläggning 10*, Nyhet!

Kvalitetsansvarig enligt PBL*

4 maj, Malmö 10 maj, Luleå 12 maj, Stockholm 19 maj, Göteborg

Nivå N 8, 9, 15 mars, Malmö 23, 24, 29 mars, Stockholm 4, 5, 9 maj, Göteborg 17, 18, 30 maj, Luleå

25 mars, Stockholm

23 feb, Härnösand 22 mars, Malmö 13 april, Stockholm 10 maj, Göteborg Projektledning*

17–18 feb, Stockholm 8–9 mars, Göteborg 29–30 mars, Luleå 5–6 april, Malmö *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

grundkurs

Överlåtelsebesiktning, prov

byggentreprenader och tjänster*

Byggarbetsmiljösamordnare,

21–24 mars, Stockholm

LOU – upphandling av

10 feb, Luleå 9 feb, Göteborg 30 mars, Malmö

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

ABK 09

11 april, Stockholm Eurokoder

15 mars, Halmstad 7 april, Stockholm

50

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08‑462 17 94.

husbyggaren nr 1 B 2011

Nytt från SBR

eningen i Danmark, http:// www.kf.dk/eurbe-en, för en lite mer utförlig presentation.

Konstruktörförening har i denna fråga varit pådrivande genom sin representant Jacob Ravn Thomsen som ska ha all heder av sin insats.

Efter årsskiftet 2010/2011 kommer motsvarande information att ges inom SBR och vi tror att det kan vara intressant för framför allt våra yngre medlemmar som vill dokumentera sin kompetens inför språnget ut i Europa.

Som vanligt avslutades General Assembly med en sluten session då mer interna frågor behandlades. Det hela avslutades med att tid och plats för nästa möte är mitten av april 2011 i Paris.

För den som är mer intresserad av vad AEEBC arbetar med rekommenderas hemsidan: www.aeebc.org.

Av Lars Hedåker förbundsordförande Fem medlemmar i AEEBC med sina bevis på EurBE kompetens. Från vänster Kevin Sheridan, Jacob Ravn Thomsen, Robert Patterson, Martin Russell-Chroucher och Trevor Mole. Foto: Simon Laws, England

Rättsfall varvades med trav

En torsdag i början av december träffades 19 SBR-medlemmar i Göteborg på ett seminarium som handlade om bland annat juridik. Deltagarna från SBR arbetar med slutbesikt-

ningar, överlåtelsebesiktningar samt andra byggnadstekniska aktiviteter.

Man började med lunch i Åby Travbanas loger.

Seminariet hölls av advoka-

terna Erik Spandow och Anna Björkman från Foyen Advokatbyrå Göteborg. De gick igenom olika rättsfall och praxis, Konsumenttjänstlagen, ABS 09 och ABK 09, samt utdrag ur AB 04 kap 7 § 14 angående besiktningsutlåtandets utformning.

Efter seminariet blev det

stallbacksvisning med information.

Kvällen fortskred med ett härligt julbord samtidigt som travtävlingarna pågick.

Det vi blev rika på under denna dag och kvällen var i alla fall kunskaperna.

Bo Björkman, ­sammankallande, Göteborg

Rabatt på facklitteratur Seminarieledarna Erik Spandow och Anna Björkman. Foto: Bo Björkman

Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procents rabatt!

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig.

Har du glömt din rabattkod?

Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

Kalender Glada seminariedeltagare. Foto: Bo Björkman

nr 1 B 2011 husbyggaren

Förbundsstyrelsen

Överlåtelsebesiktningsgruppen

3–4 februari, 2011

2 februari, 2011 13 april, 2011 8 juni, 2011 51

Intresseanmälan :s resa till Dubai och Abu Dhabi 2011 Förenade Arabemiraten vid Persiska viken ligger i en av världens mest expansiva regioner – det sägs att i Dubai finns lika många byggkranar som i hela Nordamerika. Byggboomen är nu på väg tillbaka i området efter den finansiella krisen. I Dubai invigdes nyligen världens högsta byggnad och världens största shoppingmall.

I granstaden Abu Dhabi som ligger på en timmes avstånd planeras för stora prestigebyggen som t ex en filial till konstmuseet Louvren i Paris och en ny storflygplats håller på att färdigställas.

2011 års SBRresa kommer att väcka både häpnad och beundran. Vi kommer också att träffa svenskar som varit involverade i regionens utveckling från små fiskelägen till världsmetropoler.

Det ges tid för bad, shopping, golf eller tennis samt möjlighet till egna utflykter och upplevelser.

Preliminärt program: On 2 nov Avresa med flyg, kvällstid. Restid Köpenhamn-Dubai: 6 tim 25 min.

To 3 nov Ankomst till Dubai på morgonen, busstransfer och incheckning på hotellet. Vi får en introduktion om Dubai av vår svensktalande guide. Eftermiddag vila, bad eller shopping. Välkomstmiddag på kvällen.

Fr 4 nov Guidad stadsrundtur genom Dubai. På turen ser vi bl a Dubai Marina, den konstgjorda ön Palmen, Mall of Emirates som är världens tredje största shoppingcenter med inomhusskidbacke, liten båttur till den berömda guldmarknaden i gamla stan samt besök vid området kring Dubai Mall som är världens största shoppingcenter.

Vi åker upp till utsiktsdäcket på 124:e våningen i världens högsta byggnad, Burj Kalifa, 828 m hög.

Lö 5 nov Dubai lever i huvudsak på handel och har en av världens största hamnar. Vi gör ett studiebesök och får en inblick i hamnens logistik. .

Sö 6 nov Föredrag av personer verksamma i Dubai som berättar om stadens utveckling, fastighetsmarknaden och beskriver några projekt som de arbetat med samt hur det är att arbeta i Dubai.

Må 7 nov Besök i landets huvudstad Abu Dhabi för en spännande dag med många intryck. Vi besöker bl a den vackra Sheik Zayed moskén, får en inblick i de gigantiska projekt som håller på att byggas på Saadiyat Island: filial till Louvren i Paris, konserthus, marinmuseum m m innan vi återvänder till Dubai. Lunch ingår.

Ti 8 nov Dag för egna aktiviteter. Avskedsmiddag på kvällen ombord på båt som kryssar längs Dubai Creek.

On 9 nov Busstransfer till flygplatsen. Avresa från Dubai på morgonen. Hemkomst under eftermiddagen.

Preliminärt pris per person i tvåbäddsrum: 22.950 kr från Köpenhamn.

Priset inkluderar programmet ovan, frukost på hotellet samt angivna måltider exklusive måltidsdrycker.

Flygtillägg från Stockholm eller Göteborg: 1.200 kr. Önskas enkelrum tillkommer ca 7.750 kr.

Hotell i Dubai: Mövenpick Jumeirah Beach Dubai Marina är ett mycket bra förstaklasshotell som ligger bara 150 m från badstranden i Dubai Marina.

Vi hjälper gärna till att boka green fee och transport till någon av Dubais golfbanor, tennis, ökensafari, etc. Mer info finns på hemsidan som anges nedan.

Intresseanmälan Vi tror att intresset för resan kommer att vara stort. Gör därför din intresseanmälan till resan så snart som möjligt. Intresseanmälan är inte bindande. De som på det sättet visat intresse kommer sedan att få ett reseerbjudande i början på nästa år.

Intresseanmälan och mer information finns på: www.style.se/sbr

nr 1 B 2011 husbyggaren

52

www.HplusH.se

www.thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w

masonite lättelement www.m-l.se

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

www.paroc.se/panelsystem

www.paroc.se