Husbyggaren 2011 Nr 2 by Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

2 11

Nedanstående är annons från Abetong

nr 2 B 2011 husbyggaren

husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 · 2011 | Årgång 53 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2011

Nr 1 v 4 Nr 5 v 36 Nr 2 v 10 Nr 6 v 43 Nr 3 v 15 Nr 7 v 49 Nr 4 v 22 Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

Sidan 22

När bropelarna till Partihallsbron i Göteborg skulle gjutas valde Skanska att använda självkompakterande betong. Detta för att slippa bullret och slitet med att någon skulle ner och vibrera betongen i de 14 meter höga pelarformerna med en diameter på 1,8 meter. Arbetsmiljön under gjutningen blev avsevärt lugnare. Foto: Andreas Svensén

Innehåll

4 8 12 14 16 18 22 24 28 34 38 40 42 46 52 61

Optisk mätmetod visar hur långt in betongen skadats Svällande fogmassa täpper till hål när plaströr smälter Upphandling av brandtätning behöver förtydligas Är en snabb sprinkler tillräckligt snabb? Automatisk vattensprinkler minskar miljöpåverkan Gigantiska tunnelelement gjuts färdiga på plats Självkompakterande betong gav bättre arbetsmiljö Samordning central när bro byggdes i Södertälje Injekterad och slipad betong ger jämt golv Surt lakvatten från matavfall skadar biogasanläggning Juridik: Oklarheter i PBL kvarstår trots nya ändringar IT: Nu kan du bläddra fritt i Husbyggaren Form & Teknik: Kan fasaden frikopplas för att uttrycka form Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: Stålbyggnad & Grunder och golv Tidningen utkommer i vecka 15 nr 2 B 2011 husbyggaren

BRAND Resthållfastheten i komplexa betongkonstruktioner kan vara svår att bedöma efter en stor brand. En ny innovativ metod – optisk deformationsmätning – mäter bland annat betongens styvhet i en provkärna och visar hur långt in betongen skadats.

Optisk mätmetod visar hur långt in betongen skadats

Lyssna på klangen Det enklaste sättet att bedöma en brands påverkan på en betongkonstruktion är att använda en hammare och helt enkelt höra om det är någon skillnad på klangen när man hamrar på brandpåverkat, och ett icke brandpåverkat, material. Upphettning av betong gör att materialet blir mer poröst och klangen blir dovare, och om det skett delamineringar kan man höra ett bomliknande ljud. Samtidigt som man går runt med sin hammare och skaffar sig en överblick noterar man om det finns sprickor och avflagningar i betongen. Ett exempel på avflagningar av betong kan ses i figur 1. En annan enkel metod är att mäta nedböjningen på skadade konstruktionselement och jämföra den med liknande ele4

doktorand på SP Sveriges tekniska forsk ningsinstitut inom brand och betong. Han är engagerad nationellt i Svenska betong föreningen och internationellt i Rilem och fib när det gäller brand och betongfrågor.

Joakim Albrektsson är doktorand på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. I hans doktorandprojekt ingår arbete med beständighet hos brandskadad betong samt utvärdering av metoder för att bedöma brandskadad betong.

ment som inte utsatts för brand. Detta är en viktig parameter speciellt när man bedömer förspända konstruktioner. I figur 2 visas förspända TT balkar av betong som utsatts för en långvarig brand. Dessa är omöjliga att återställa men vid större bränder som denna finns det ofta konstruktioner i utkanten av branden som måste bedömas.

Mäta med ultraljud Med hammare och nedböjningsmätning kan man komma långt men detta räcker

FÖRFATTAREN

Mathias Flansbjer är forskare på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Han arbetar bland annat med utveckling av experimentell teknik för bedömning av betongkonstruktioners mekaniska egen skaper.

FÖRFATTAREN

Robert Jansson är projektledare och

FÖRFATTAREN

etong är ett av de vanligaste byggnadsmaterialen i dagens samhälle. Det är billigt, har god beständighet och fungerar i många fall bra även vid och efter en brand1. Det kommer dock alltid att finnas vissa konstruktioner som i kombination med särskilda brandscenarier skadas mer eller mindre allvarligt och i extrema fall kollapsar. Efter en brand uppstår frågan hur skadad konstruktionen är samt om den går att återställa. Det primära blir därför att avgöra om en konstruktion för det första kan behållas samt sedan vilka åtgärder som eventuellt krävs för att återställa den efter branden. Utbyte av skadade konstruktionsdelar kan vara mycket kostsamt varför man givetvis vill undvika onödiga åtgärder, men å andra sidan får ekonomin givetvis inte går före säkerheten. Det är därför viktigt att statusen på en konstruktion efter en brand kan bedömas på ett tillförlitligt sätt.

FÖRFATTAREN

Av robert jansson , doktorand, SP, joakim albrektsson , doktorand, SP, mathias flansbjer , forskare, SP och jan erik lindqvist, seniorforskare, CBI Betonginstitutet

Jan Erik Lindqvist är seniorforskare på CBI Betonginstitutet. Han arbetar med forskning och utredningar med anknytning till mikroskopi med inriktning på betong, bruk och bergmaterial.

dock inte alltid som analysmetod. För att göra en djupare analys av en konstruktions status finns ett antal mer sofistikerade metoder. Med ultraljudsmätning kan man exempelvis undersöka hur materialets styvhet har påverkats av brand, eftersom förlust i styvhet leder till lägre ljudhastighet. Om de ovan nämnda fältproverna inte ger ett tillräckligt bra underlag kan man borra ut kärnor (cylindrar) för vidare laboratorieanalys. I laboratoriet kan man studera omhusbyggaren nr 2 B 2011

Figur 1. Golvet mellan bilarna som brunnit är täkt av avspjälkad betong som fallit ned från taket. Trots att ytan spjälkat av som i exem plet kan tvärsnittet precis innanför avspjälk ningen i många fall vara i princip opåverkad. Det beror helt på brandens varaktighet.

Figur 2. Takkonstruktion bestående av förspända TT balkar av betong som utsatts för en långvarig brand. Foto: Robert Jansson

Foto: Robert Jansson

vandlingar och sprickbildningar med olika mikroskopimetoder, se figur 3. På så sett kan man få en indikation på hur djupa skadorna är, men konsekvenserna för resthållfasthet är trots det svåruppskattade2.

Studerade brandskadad bro Ett exempel på arbetssättet baserat på mikroskopi är utredningen av branden på motorvägsbron vid Heberg november 20053. Där kombinerades mikrostrukturanalys med temperaturmodellering. Resultaten från undersökningen visade att spännarmeringen i bron inte skadats av branden. Mikrostrukturanalys användes även för att bedöma till vilket djup betongen behövde bilas bort innan ytan kunde rekonstrueras. Bild av det skadade tvärsnittet För en befintlig oskadad konstruktion kan betongens tryckhållfasthet och Emodul normalt tas fram genom enaxiella kompressionsprover på utborrade kärnor. För en brandbelastad konstruktion kan dessa tester dock vara svåra att utvärdera då upphettningen av ett termiskt trögt material som betong är mycket osymmetrisk, det vill säga ytan blir myc ket varmare en bit in i materialet. Vidare vet man inte hur djupt skadorna nått eftersom de traditionella mekaniska tesnr 2 B 2011 husbyggaren

Figur 3. Bilden visar ett mineralkorn bestående av kvarts och glimmer omgivet av cement pasta. Alla kvartskorn har termiskt uppspräckta korngränser medan glimmermineralens korngränser inte har spruckit upp vilket tyder på att denna del av tvärsnittet varit uppe i en temperatur kring 600 grader Celsius. Foto: Jan-Erik Lindqvist

terna enbart ger resultat för den utborrade kärnan som helhet. Detta gör metoden till ett trubbigt instrument där det kan vara svårt att tolka vad som är hållfasthet innanför den skadade betongen och vad som är påverkan av den svagare betongen i den skadade ytan.

Mäter optiskt I ett forskningsprojekt har ett nytt optiskt mätsystem använts för att få en helhetsbild av töjningsfältet på ytan av utborrade

kärnor från en brandutsatt betong. Genom att kombinera traditionella mekaniska provningar med denna typ av avancerade mätmetoder kan man studera lokala effekter hos en provkropp. För en tryckbelastad borrkärna kan man då räkna ut hur materialets styvhet förändras utmed kärnan, samt om det finns specifika svaghetszoner. Just styvheten minskar nästintill linjärt med temperaturen från rumstemperatur upp till cirka 800 grader Celsius då all styvhet är Fortsättning s. 6 P

borta. Därmed kan man få ett mått på hur skadorna och de mekaniska egenskaperna förändras i olika områden i tvärsnittet. Ett viktigt mål med den här sortens undersökning är att ta reda på hur långt in man måste gå för att stöta på opåverkad betong. I figur 4 kan man se ett exempel på provuppställningen som används för att mäta deformationsfältet. Två kameror tar ett antal fotografier på provkroppen medan belastningen från tryckpressen ökar. Sedan används ett dataprogram som analyserar rörelsen i provkroppen genom att spåra ändringarna i de tagna bilderna. På så sätt kan man se hur provkroppen tryckts ihop mer på ytan som är brandskadad än längre in dit värmen inte nått. Det fina med denna optiska metod är att man kan få en bild av hur skadat det är på olika djup direkt med en mätning. Om man har möjlighet att borra ut en kärna från ett opåverkat område kan man jämföra resultaten på olika djup av konstruktionen. Ett resultat av en sådan jämförelse kan ses i figur 5. Undersökningen visar mycket tydligt att betongen som är 90 mm från den brandutsatta ytan är opåverkad. D Fotnot:

En översikt över metoder som kan användas vid bedömning av brandskadad betong samt en experimentell studie som jämför den nya metoden optisk deformationsmätning med mer traditionella metoder kommer inom kort att publiceras i en SP Rapport. Forskningsprojektet som ligger till grund för detta är finansierat av Brandforsk.

Figur 4. Till höger i bild är tryckpressen med den brandutsatta cylindern inspänd. Framför cylindern ser man de två kamerorna som registrerar hur provkroppen trycks ihop under provet. Foto: Mathias Flansbjer

Referenser 1 Jansson Robert. ”Högpresterande betong

kan göras brandsäker”. Husbyggaren nr 2, 2008. 2 Lindqvist Jan Erik m fl. ”Resthållfasthet hos brandskadad betong”. NT Technical report TR 596, 2006. 3 Boström Lars. ”Skadeutredning efter tankbilsbrand på bro”. Brandposten nr 34, 2006.

Figur 5. Här visas förändringen av deformationen vid last, före och efter en kraftig brand. Nära ytan har alltså betongen ”mjuknat” av branden. Om förändringen är 1 är det ingen skillnad vilket betyder att betongen som är 90 mm in från ytan är opåverkad av branden. Det yttersta skiktet 0-15 mm var så pass skadat att det smulades sönder vid utborrningen av testkärnan.

husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

BRAND Det råder en stor okunskap om brandtätning i byggbranschen. Bland annat så utförs många installationer på ett undermåligt sätt. Det är viktigt att rätt material används på rätt sätt. Fler certifierade brandtätningsinstallatörer behövs för att öka säkerheten.

Svällande fogmassa täpper till hål när plaströr smälter

randtätning är en avgörande faktor för att begränsa skador på byggnader och för att höja säkerheten. Trots det finns det många gånger brister i utförandet, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. En undersökning av Räddningsverket, på uppdrag av regeringen, visar att de totala samhällskostnaderna för bränder i Sverige under år 2005 beräknas till drygt sex miljarder kronor. De mest omfattande brandskadorna drabbar näringsliv och industrier. De står för nästan 70 procent av de totala brandskadekostnaderna, trots att de inte svarar för mer än 30 procent av skadorna, enligt statistik från Brandskyddsföreningen från år 2009. Att kostnaderna för dessa sektorer är så höga, beror på att det i dessa byggnader finns högteknologisk och dyr utrustning.

Stort behov av ökad kunskap Även om medvetandet om vikten av brandtätning har ökat, är många besikt-

ningsmän och brandkonsulter inte tillräckligt insatta i alla regler och lagar som gäller. Byggnaden ska vara indelad i brandceller som är tätade på ett fackmannamässigt sätt. Man ska titta på brandcellerna i sin helhet och inte bara på enstaka delar. Ett vanligt fel är att man har installerat en branddörr, men ingenting ovanför, vilket resulterar i att brand, rök och vatten sprids den vägen. Ett annat är att schakten är öppna, vilket innebär att rök och giftig gas kan spridas mellan våningarna.

Fogmassa ska täppa till hål Många brandtätningar, som initialt utförts på rätt sätt, blir en svag punkt efter installationer av till exempel el, rör och ventilationstrummor. Det beror på att man inte har eftertätat på rätt sätt och att fel material använts. I en del installationer har montören till exempel använt en brandklassad fogmassa, utan att ha kunskap om att man i själva verket behöver en svällande fogmassa för

Mjuka tätningar klarar genomföringar av kablar, rör och ventilationskanaler utan att materialet spricker. Foto: Essve

FÖRFATTAREN

Av andreas fransson , utbildningsansvarig, Fireseal

Andreas Fransson är utbildningsan svarig inom brandtätningsteknik, samt arbetar med teknisk support på Fireseal. Han utbildar besiktningsmän, brandkonsulter, VVS- och elmontörer i brandtätningssystem och effektiva brandtätningsmetoder.

att få en korrekt typgodkänd tätning. Den svällande fogmassan är till för att täppa till de hål som uppstår då plaströren smälter. Om man inte gör på rätt sätt kan det innebära att branden sprids från den ena brandcellen till den andra utmed just kablar och rör. Och spridningen går oerhört snabbt, 15–20 meter per sekund är inte ovanligt.

Äventyrar brandkårens arbete Även brandkåren upplever att brandtätning är ett eftersatt område. – Vi blir inte förvånade när vi åker ut och brandcellerna inte är korrekt tätade. Brandcellerna finns till av en orsak, de ska skydda liv och minimera skadorna på byggnaden, säger Lars Thidevall, brandinspektör på Storstockholms brandförsvar. Han upplever att ett av de vanligaste problemen är att man glömmer att eftertäta vid enkla kompletteringar, såsom efterdragningar av fiberkablar och rör. – Det beror både på okunskap, slarv eller att man glömmer bort momentet eftersom arbetet ska gå snabbt. Vid större husbyggaren nr 2 B 2011

Det finns en risk för att hårda brandtätningsprodukter spricker vid efterjustering i installa tionen. De är främst avsedda för tätning i golv och bjälklag. Foto: Essve

byggnationer händer det att vissa grundläggande tätningar saknas, vilket är rent byggfusk, säger han.

Hårda och mjuka tätningar För att förhindra att branden sprids mellan ytor kring eftermonteringar måste alla genomföringar tätas på ett korrekt sätt. För detta rekommenderas mjuka tätningar. Mjuka tätningar består av flexibla material, såsom mineral- eller stenullsskivor. De tillåter stora rörelser hos genomförningselementen utan att spricka. En viktig fördel med de mjuka tätningarna är att de, och då i synnerhet de flex ibla systemen, medger att man enkelt kan ändra i installationen, till exempel montera in nya kablar och rör utan kostsamma förberedelser och kostsamma reparationer. När man inte vet exakt hur många kablar eller plaströr som ska dras genom brandcellerna kan man använda en knipare. Det är ett rör som består av en stålhylsa med en tunn invändig beläggning som sväller vid upphettning. Med kniparen är det enkelt att byta ut kablar. Det är bara att ta bort de gamla och föra in nya. Tätar bjälklag Hårda brandtätningar är en brandskyddsmassa som främst är avsedd för arbete i material som betong, tegel eller liknande, exempelvis för tätningar i öppningar i bjälklag. Hårda brandtätningsprodukter bör inte användas om man ska göra efterjustering i installationen eftersom det blir betydligt svårare att komplettera eller demontera genomgående element. I de situationerna finns det även en risk för att den hårda brandtätningsprodukten nr 2 B 2011 husbyggaren

spricker och vidhäftningen försämras och därmed tappar sin funktion. Ett vanligt förekommande problem är att installatörerna bara använder tätningsmassa och glömmer isoleringen, det vill säga en mjuk eller hård tätning. Detta kan orsaka stora problem eftersom isoleringen hjälper till att hålla bort värme spridning från den ena till den andra sidan.

Fler vill utbilda sig Intresset för brandtätning, både på konsultsidan och bland besiktningsmän, har ökat, vilket bland annat yttrar sig i ett ökat antal supportsamtal. För att tillgodose marknadens efterfrågan av kunskap inom området har företaget tagit fram en utbildning inom brandtätningsteknik. Utbildningen är till för besiktningsmän, brandkonsulter, byggare, VVS- och elmontörer. Den består både av en teoretisk och av en praktisk del. Efter utbildningen blir deltagarna certifierade brandtätningsinstallatörer. Utbildningen ger inte bara kunskap om de brandtätningsbestämmelser som gäller, utan även information om vilka lösningar som är bäst lämpade för olika typer av installationer, något som är fördelaktigt både ur ett kostnads- och effektivitetsperspektiv. Håller sig uppdaterad Christer Hansson, el-konsult på El-projektören AB i Helsingborg, har gått Fireseals brandtätningsteknikutbildning. På frågan om varför han gick kursen svarar han: – Som besiktningsman är det viktigt att hålla sig ájour om vilka lagar och regler som gäller och vilka nya produkter som

Kniparen används för tätning för både kab lar och plaströr. Den består av en stålhylsa med en tunn invändig beläggning som sväl ler vid upphettning. Foto: Essve

finns på marknaden och hur de ska användas. Jag upplever att kunskapsnivån kan bli bättre i alla led, både när det gäller utförandet och på besiktningssidan. – Många använder inte rätt material på rätt sätt eller vet inte var brandcellsgränsen går, vilket underminerar brandsäkerheten, säger han. En annan del av utbildningen är att lära sig hur man gör för att vidmakthålla brandsäkerheten. – Vid ombyggnationer är det vanligt att personer som exempelvis installerar larm, kylanläggningar eller el, borrar rakt genom väggarna utan att eftertäta. Min erfarenhet är att en del struntar i det, and ra tycker att det är besvärligt eller vet inte om att det måste göras, säger Christer Hansson.

Vikten av dokumentation Vid såväl ny- som ombyggnationer arbetar vanligtvis flera olika personer med tätningsarbetet i brandcellerna. Eftersom kunskapsnivån varierar, är risken stor att brandtätningen brister i något led. För att undvika problemet behövs en Fortsättning s. 10 P

En mjuk tätning är flexibel och tillåter myc ket rörelse hos genomföringselementet och gör det enkelt att ändra i installationen. Foto: Essve

En brandtätningsetikett appliceras i anslut ning till installerad brandtätning för att säkerställa brandskyddsdokumentationen.

Ett vanligt brandtätningsfel är att man har installerat en branddörr, men ingenting ovanför, eller att schakten är öppna, vilket resulterar i att brand, rök och vatten sprids de vägarna.

Foto: Essve

branddokumentation där all information om tätningsarbetet finns samlat. Även en brandetikett som sätts upp i närheten till brandtätningen minimerar risken för att något blir fel och underlättar för personen som kommer efter. På brandtätningsetiketten ska bland annat nedanstående uppgifter finnas: •  Brandteknisk klass •  Tätningssystem •  Tillverkare •  Namnet på företaget som installerat tätningen •  Signatur •  Datum •  Eventuell numrering som ska föras in i en dokumentationspärm

Den sistnämnda punkten är till för att säkerställa att brandsäkerheten bibehålls vid en eventuell ombyggnation. Dokumentationspärmen bör arkiveras och vara tillgänglig för fastighetsägaren. Det är nämligen fastighetsägaren som är ytterst ansvarig för brandsäkerheten och kan fällas om installationerna inte lever upp till de lagar och regler som gäller.

Ska hinna utrymma Förutom att skydda byggnaden, är brandtätning extremt viktigt för att ge brandkåren tillräckligt med tid för att släcka branden och utrymma lokalerna. – Vid utryckningar utgår vi från husets konstruktion och lägger upp släckningsarbetet efter hur brandcellerna borde

vara uppbyggda. Är de inte korrekt konstruerade försvårar det såklart vårt arbete, säger Lars Thidevall, brandinspektör på Storstockholms brandförsvar. Utrymningstrygghet bygger på att man ska vara säker på andra sidan när man passerar en brandcell. Enligt Brandskyddsföreningen dog och skadades cirka 1 000 personer allvarligt under år 2010. Och man varnar för att siffran kommer att stiga. För att förhindra denna utveckling är det avgörande att öka kunskapen om vikten av brandsäkerhet i branschen, och att alla inblandade förstår att det är en otroligt viktig komponent i alla byggnader. Väsentligt är också att rätt material används på rätt sätt. D

husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

BRAND Dagens upphandlingar för installationer av brandskydd invaggar byggherren i en falsk säkerhet. De tester som ska säkra att material som används klarar en verklig brand missar flera viktiga punkter. En byggherre bör därför komplettera sin upphandling.

Upphandling av brandtätning behöver förtydligas Av tommy björk , säljare, BrandEx

Upphandling generaliserar Problemet är inte alltid slarv vid installationer, utan också att produkter som används oftast generaliseras som uni versalmetoder till alla typer av installationer. I upphandlingar skrivs det nästan alltid att: ”Typgodkänt material ska användas.”, eller: ”Brandtätningen får inte försämra brandväggens kvalité.”. Det sistnämnda uttrycket är i och för sig en bättre skrivning, men då förståelsen av den texten i sig självt inte alltid mynnar till verklighet vid installationen, så blir detta bara goda ord för önskelistan. Falsk säkerhet För vissa installationer av brandskyddet blir det – som jag ser det – en falsk säkerhet, där man tror att man har en säkrare byggnad än vad man i själva verket har fått. Detta trots att man installerat godkänt material. Frågan man ställer sig blir då: ”Hur kan detta komma sig?”. Ja, en av anledningarna kan vara hur testerna görs på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Framför allt tre punkter som utförs i testerna är inte relevanta att översätta till 12

verklig miljö, i alla fall inte enligt mitt tycke. För att påvisa vad jag menar, så beskriver jag dessa här.

Kallrök får passera Punkt 1: I testerna tillåts en så kallad ”viss mängd” kallrök att passera från brandsida till ej brandutsatt sida. Man kan tycka att detta nästan står i strid med BBR (Boverkets Byggregler), då man kan läsa i kapitel 5:62 att: ”Brandcellsavskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot gaser och flammor…”. Det är en bedömning av SP hur mycket kallrök som får passera, och med tanke på att testerna utförs med väldigt lågt övertryck (20 Pa = 0,0002 Bars övertryck), så får man anta att rökutveckling till den icke brandutsatta sidan, vid ett verkligt tillbud, kan bli större än vad testerna visar. Spräcker gipsskiva Punkt 2: Detta är kanske den allra viktigaste punkten. Testerna mot termiska rörelser på brandtätningen och byggnadsdelen är i stort sett lika med noll, även om genomgående media numera förankras i väggliv med den nya teststandarden.

Vid en brand uppstår termiska rörelser. Om man gipsat för tätt mot ett metallrör kan gipsskivor spräckas vid brand. Foto: Fireseal

FÖRFATTAREN

ag har jobbat med brandtätningar sedan år 1989. Sedan år 1996 har jag sålt brandskyddsentreprenader, framförallt till stora byggen, större fabriker, sjukhus, kraftvärmeverk och kärnkraft, med mera. Dessutom har jag vid ett flertal tillfällen varit på så kallade offshore-projekt, framför allt vid nybyggnad av oljeplattformer. Under dessa år har jag alltmer förstått att brandskyddet finns det mer att önska av – både vad gäller befintliga byggnader i Sverige – men också i nyproduktion av bostadshus, arenor, sjukhus med mera.

Tommy Björk är säljare på BrandEx brandtätningar AB. Han har arbetat med brandtätningar sedan år 1989.

Däremot så uppstår andra termiska rörelser vid ett verkligt brandtillbud som testerna inte utförs på. Se bild 1. Till exempel så finns det risk att om man gipsar för ”tajt” mot ett metallrör, så kan den ”termiska förlängningen” som uppstår av metallröret, spräcka upp gipsskivorna i ett brandtillstånd och tätningen öppnar sig. Ett resultat som man minst av allt önskar sig. Som ett exempel på detta, så är det på grund av denna termiska rörelse som elhandboken säger att kabelstegar inte ska passera igenom en brandvägg. Vad det gäller rör och ventilation måste de däremot självklart gå obrutna igenom en brandcellsvägg.

Successiv utmattning Punkt 3: Inte heller görs tester av material som utsätts för vibrationer eller termisk rörelse i normaltillstånd. Denna successiva utmattning av brandtätningen gör att den – oftast dolda – brandtätningen, i vissa fall kan stå helt öppen. Se bild 2. Bilden visar en brandtätning som kollapsat med tiden, då dörrpartiet under brandtätningen öppnats och stängts ett antal tusen gånger. Att denna tätning dessutom inte upphusbyggaren nr 2 B 2011

fyller kravet – enligt testat typgodkännande – på hur mycket metall som får passera, gör inte saken bättre. Typgodkännandet för detta brandtätningsmaterial bygger på en kabel med en max diameter på cirka 3 mm, vilket här har passerats med råge.

Kan för lite om material Oftast är det okunskap om materials egenskaper, som gör att en byggherre kan få ett undermåligt brandskydd, men det kan också handla om en prisfråga. Stumma material som gips och lättbetong, är ett billigare material än mjuka material med flexibla egenskaper. Ser man till att detta är en säkerhetsrelaterad produkt, är dock denna prisskillnad nästan löjligt liten. Som exempel kan man säga att den normala kostnaden för en brandtätning i en byggnation är cirka 1–2 promille av byggkostnaden, det vill säga cirka 10–20 000 tusen kronor för en byggnad som kostar 10 miljoner. Troligen så kommer brandskyddet inte att skilja mer än runt 30 procent, för det ”säkrare” materialet, alltså 3–6 000 kronor. Nästan försumbart i ett 10 miljoners projekt.

Men stanna upp nu ett slag och tänk efter: Hur gör man i till exempel en offentlig upphandling, om inte detta uppmärksammats i förfrågningsunderlaget att ett ”bättre” material önskas än vad lagen kräver? Svaret ger sig självt: I en offentlig upphandling gäller billigaste priset!

Rekommendation till byggherren Hur kan nu den byggherre som vill ha ett säkrare brandskydd göra? Att man inte helt fullt ut kan luta sig mot ett typgodkännande, tycker jag visar sig helt klart. Byggherren behöver alltså skriva in annan text i upphandlingar för att kunna känna sig säkrare. Här kommer fem punkter som jag anser borde finnas med i en upphandling och där texten sträcker sig längre än vad lagen kräver: 1.  Utöver de normalt ställda kraven på brandtätningarna, ska de klara av de tänkbara termiska rörelser i de normal- och brandtillstånd som kan uppstå. 2. Brandtätningarna ska vara av sådant material, att de inte spricker eller på annat sätt förlorar sin hållbarhet vid

vibrationer eller långsamma rörelseförändringar. 3. Brandtätningarna ska i vissa utrymmen vara rök- och gastäta, även mot kallrök. Dessa utrymmen specificeras i förfrågningsunderlag. 4. Entreprenören av brandtätningarna ska vara certifierad av materialtillverkaren. 5. Entreprenören ska utöver vanlig egenkontroll, sätta numrerade märklappar vid genomföringarna och skriva in samma numreringssystem i egenkontrollen. Till detta så anser jag att vid ett större projekt behövs en kontrollant av brandskyddet. Detta för att säkerställa att byggherren fått den säkerhet som han anser sig vilja ha. För tro mig, en egenkontroll är inte samma sak som att entreprenaden utförts korrekt. Men detta är en annan debatt som kanske borde uppmärksammas i ett annat forum. Jag vill poängtera att jag inte försöker lägga skuld på SP för att göra dåliga tester. Testerna görs, om jag har förstått det rätt, i enlighet med EUs direktiv och möjligheterna till ändring av testerna kan också begränsas av andra skäl. D

Brandtätningen har kollapsat. Foto: Tommy Björk

nr 2 B 2011 husbyggaren

BRAND Hur snabbt ska ett sprinklerhuvud aktiveras? Dagens regler stämmer inte längre för nya typer av sprinklerhuvuden. Bland annat är frågan om säkerheten vid utrymning så viktig att Boverket borde förtydliga vilka krav som ska gälla för dimensionering.

Är en snabb sprinkler tillräckligt snabb?

Täcker större yta De sprinklerhuvuden som framförallt berörs är så kallade EC-sprinkler (Extended coverage), som täcker en större yta, vilket medför att de kan placeras glesare än traditionella sprinklerhuvuden. Dessa sprinklers uppfyller kraven på RTI-värde lägre än 50, men klassificeras vid en utglesad placering till standard response eftersom de inte aktiveras tillräckligt tidigt i ett brandförlopp för att betraktas som snabb (quick response). Krav på RTI-värde I nedanstående svenska skrifter anges krav på att RTI-värdet ska vara högst 50: • Boverkets rapport ”Utrymningsdimen sionering 2006” anger att i en lokal som skyddas med en automatisk vatten sprinkleranläggning får gångavstånden ökas med en tredjedel samt att anläggningen bör ha ett RTI-värde ≤50. Syftet är således att sprinklern ska aktiveras tidigt så att den verkligen påverkar utrymningssäkerheten i det tidiga brandförloppet. 14

• I bilaga F till SBF 120:6, ”Särskilda krav avseende personskydd” anges att sprinkler med RTI lägre än 50 ska användas förutom att Standard response A och special respons får användas i rum på mindre än 500 kvm och högst 5 m i takhöjd. Då sprinklern ofta används för personskydd och för att ge möjlighet till att ut öka gångavstånden till utrymningsvägar anges det vanligtvis i brandskyddsdokumentationen att RTI-värdet inte ska överstiga 50. Däremot anges inte att sprinklern ska uppfylla quick response, eftersom det begreppet inte finns i rapporten.

Placering och täckning Enligt amerikanska NFPA-regler måste sprinklerhuvudet både ha ett RTI-värde som är högst 50 (vilket för att komplicera det ytterligare benämns fast response i NFPA-reglerna), och vara provad så att det uppfyller kraven på en snabb aktivering för att få klassas som quick response. I respektive sprinklers produktblad redovisas sedan vilka förutsättningar som gäller för sprinklerhuvudets placering för att uppnå detta. Det som avgör klassningen som quick eller standard är bland annat hur sprinklern placeras, avstånd från bjälklaget till sprinklerhuvudet, aktiveringstemperatur och täckningsyta. Kostnad kontra nytta I samband med exempelvis totalentreprenader strävas efter lösningar för att utföra sprinklersystemet så billigt som möjligt. Om det endast anges att sprinklerhuvuden ska uppfylla kravet på RTI-värde högst 50 är det möjligt att arbeta med standard response. Det medför att antalet sprinklerhuvuden kan minskas med upp-

Anders Karlsson är brandingenjör LTH och har jobbat på Brandkonsulten AB sedan 1999. Innan dess arbetade han inom både Räddningsverket och kommunal räddnings tjänst.

FÖRFATTAREN

ur snabbt ett sprinklerhuvud aktiveras kan anges med det så kallade RTI-värdet (Respons Time Index). RTI-värdet fastställs efter provning av det enskilda sprinklerhuvudet och har ingenting med hur och var det sedan placeras att göra. I sprinklerreglerna, SBF 120:6, grupperas sprinklerhuvuden i standard respons, special respons eller quick respons beroende på RTI-värdet där ett RTI-värde lägre än 50 motsvarar quick respons. Utvecklingen av nya typer av sprinklerhuvuden har dock inneburit att denna gruppindelning haltar, vilket har lett till oklarheter och diskussioner bland annat vid upphandling, projektering och besiktningar av sprinklerentreprenader.

FÖRFATTAREN

Av anders karlsson , brandingenjör, Brandkonsulten AB och mattias skjöldebrand , brandingenjör, Brandkonsulten AB

Mattias Skjöldebrand är brandin genjör StBrn-U och skyddsingenjör AMI och har jobbat på Brandkonsulten AB sedan 1995. Han har tidigare arbetat inom kommu nal räddningstjänst. Hans specialområde är ventilationsbrandskydd.

skattningsvis 10–20 procent vilket naturligtvis är intressant ur ett kostnadsperspektiv och som dessutom minskar miljöpåverkan vid produktionen. I flera fall anser vi att ovan beskrivna utförande ger ett tillräckligt bra skydd för att kunna tillämpa förlängningen av gångavstånden till utrymningsvägar. Det gäller i verksamheter där personer är vakna och lätt kan flytta sig från branden, till exempel i parkeringsgarage, kontor, lager och gallerier. I dessa fall finns det ur ett kostnadhusbyggaren nr 2 B 2011

Det är oklart vad som gäller för hur snabbt nya typer av sprinklerhuvuden ska aktiveras. Foto: Tyco

nytta-miljö perspektiv anledning att acceptera standard response sprinklerhuvuden. Men, det finns även verksamheter där en så tidig aktivering som möjligt kan vara avgörande för utrymningssäkerheten. Exempel på verksamheter är ställen där människor behöver assistans vid utrymning, som i särskilda boende för personer med vårdbehov, eller på sjukhus.

Skäl till förtydligande I dessa fall kan det finnas skäl till att inte acceptera standard response sprinklers.

nr 2 B 2011 husbyggaren

Det finns i huvudsak tre skäl till att Boverket behöver förtydliga kraven. 1) Utrymningssäkerheten. Inom vilka verksamheter behöver det ställas krav på både RTI-värde och quick response? 2) Möjligheten till att finna bra lösningar ur ett kostnad-nytta-miljö perspektiv. 3) Av entreprenadjuridiska skäl. När en installation är utförd med sprinklerplacering för standard response uppkommer frågan om anläggningen kan sägas uppfylla de krav som är ställda. Rent juridiskt är svaret ja, eftersom

alla sprinklers har RTI mindre än 50. Rent funktionsmässigt blir svaret nej, eftersom sprinklerna inte längre kan klassas som snabb = quick. För oss som jobbar som brandkonsulter finns det en anledning att fundera på hur kraven ska formuleras. Det är bland annat i samband med analytisk dimensionering, och de beräkningar som utförs där för olika brandscenarier, som det kan vara väsentligt att känna till skillnaderna för att bestämma dimensionerande brand. D

BRAND Automatisk vattensprinkler kan minska miljöpåverkan vid en brand. En jämförelse i full skala med brand i vardagsrum visar att utsläppen av växthusgaser minskas upp till 98 procent, och att mängden släckvatten minskar avsevärt, när sprinklers finns installerade.

Automatisk vattensprinkler minskar miljöpåverkan

n ny forskningsrapport från försäkringsbolaget FM Global visar på hur automatisk vattensprinkler kan reducera miljöpåverkan vid en brand. Forskningsrapporten ”Environmental Impact of Automatic Fire Sprinklers” visar bland annat att utsläpp av växthusgaser i samband med bränder kan reduceras upp till 98 procent om sprinkler finns installerad. Slutsatserna i rapporten ger stöd åt förespråkare för sprinkler som nu, förutom personsäkerhet och effektivt egendomsskydd, kan lägga minskad miljöpåverkan till argumenten för installation av sprinkler.

Effektivare sprinkler Automatiska vattensprinklersystem har använts i över hundra år som skydd mot bränder. Under de senaste årtiondena har stora framsteg gjorts för att förbättra sprinklerns effektivitet att begränsa brandskador. Under år 2010 släppte FM Global uppdaterade standarder för dimensionering och installation av automatisk vattensprinkler. Dessa standarder bygger på omfattande forskning och hundratals fullskaliga försök, där man har verifierat de viktigaste parametrarna för sprinklerns förmåga att effektivt begränsa en brand. Släckverkan av ett sprinklersystem uppnås genom att vatten når ner till det brinnande materialet där det kyler och begränsar återstrålning till brännbart material. Detta i sin tur hämmar förbränningsprocessen vilket gör att brandens tillväxt avtar. I grund och botten handlar det därför om att så effektivt som möjligt får ner vatten till det brinnande materialet utan att för mycket vatten förångas och går till spillo på vägen ner genom brandplymen. 16

Vattendropparnas storlek och hastighet genom brandplymen samt brandens storlek vid sprinklerns aktivering är aspekter som påverkar hur mycket vatten som faktiskt levereras till branden. Översatt till själva sprinklerhuvudet påverkas detta av parametrar som sprinklerns kfaktor (öppningens storlek), aktiveringstemperatur och orientering (upp- eller nedåtriktat sprinkler). Det är genom att på bästa sätt kombinera dessa parametrar som sprinklersystemets effektivitet kan optimeras.

Ökat fokus på hållbart byggande Parallellt med utvecklingen av sprinklertekniken har fokus på hållbar utveckling blivit allt tydligare. Diskussionen om hållbarhet har spridit sig från enbart politiska forum till styrelserummen, media och kaffeautomaten. Detta har lett till ett marknadsmässigt drivet intresse för hållbara alternativ inom alla branscher och inte minst för hållbart byggande. Inom området hållbart byggande ligger ofta fokus på att reducera energiåtgången under drift och användande, samt

Närbild av en aktiverad sprinkler. Foto: FM Global Research Center

FÖRFATTAREN

Av tobias ekberg , brandingenjör och civilingenjör, FM Globals riskingenjörer

Tobias Ekberg är brandingenjör och ivilingenjör i riskhantering från LTH. Han c arbetar som gruppchef för FM Globals risk ingenjörer i Skandinavien, Baltikum, Uk raina och Ryssland.

i samband med tillverkning och transport av byggmaterial. Ytterligare en aspekt som påverkar en byggnads hållbarhet under sin livslängd är risken för brand. Konsekvenserna av en brand är ofta omfattande och inkluderar förutom skador på egendom, och ibland människor, även stora utsläpp av växthusgaser och förorenat släckvatten. De miljömässiga vinster man försöker uppnå över en byggnads livslängd, genom energieffektivitet och materialval, går snabbt förlorade i händelse av en brand. Till detta kan läggas ekonomiska konsekvenser för ägare och nyttjare på grund av avbrott i verksamheten, samt sociala effekter som personskador och förlorade jobb till följd av att den påverkade verksamheten inte kan bedrivas efter en brand.

Jämförde brand i vardagsrum Forskningsrapporten visar att automatisk vattensprinkler drastiskt reducerar skador och miljöpåverkan vid en brand. Rapporten bygger på fullskaliga försök, där man använt två identiskt uppbyggda och möblerade vardagsrum: husbyggaren nr 2 B 2011

Test utan sprinkler. Foto: FM Global Research Center

• I det ena testet skedde brandbekämpning endast med insats av brandkåren. • I det andra testet kontrollerade en enda boendesprinkler branden till dess att brandkåren släckte branden helt. Kvantifiering av sprinklerns effekt på miljöpåverkan baserades på jämförelse mellan de båda testen. Mätningar gjordes bland annat av total producerad mängd växthusgaser, total använd volym vatten för att släcka branden, förekomsten av föroreningar i släckvattnet, samt mängden förstört material. Resultatet från försöken visade på att utsläppen av växthusgaser reducerades med 98 procent då sprinkler fanns installerad. Vidare visade jämförelsen att den totala mängden släckvatten som krävdes för att släcka branden kan reduceras med 91 procent om man extrapolerar resulta-

ten till en större villabrand. Genom att sprinklern kraftigt reducerar behovet av släckvatten minskas mängden vatten som genom avrinning kan tränga ner i mark och grundvatten. Vidare analys av släckvattnet visade även på högre andel föroreningar i vattnet från det osprinklade testet samt överstigna gränsvärden för pH, vilket inte var fallet vid den sprinklerkontrollerade branden. En slutstats är därför att släckvattnet från det osprinklade testet skulle utgöra stor risk för ekosystem och hälsa vid avrinnig till grundvatten och mark. Sprinklerns positiva effekt med avseende på miljöpåverkan vid en brand kompletterades med att man kunde konstatera att egendomsskadan var 97 procent lägre i det fall sprinkler fanns installerad jämfört med det osprinklade testet.

Hantering av risker måste ses som en naturlig del av hållbar utveckling, och kriterier för hållbart byggande bör ta hänsyn till risker vid en brand och nyttan med att reducera dessa risker.

Minskar påverkan på miljö Automatisk vattensprinkler fungerar på samma sätt oberoende av vilken typ av byggnad de installeras i. Resultatet av detta forskningsprojekt visar tydligt på hur sprinkler inte bara begränsar brandskada men även reducerar stora miljörisker. Detta är speciellt viktigt när företag nu efterstävar att bygga energieffektiva och miljömässigt hållbara anläggningar. D Fotnot:

Rapporten ”Environmental Impact of Automatic Fire Sprinklers” kan laddas ner via www.fmglobal.com/researchreports.

FAKTARUTA Med hållbarhet menas att konsumtion, tillväxt och utveckling idag inte får ske på bekostnad av framtida generationers möjligheter. Vanligtvis tittar man på tre aspekter av hållbarhet: - ekonomisk,

- ekologisk, och - socialt hållbar utveckling. Ekonomisk hållbarhet handlar om att säkra avkastning på kapital från olika intressenter. Ekologisk hållbarhet handlar om att minimera påverkan på miljön

nr 2 B 2011 husbyggaren

med avseende på föroreningar och växthusgaser. Social hållbarhet handlar om att utvecklingen ska skapa förutsättningar för rättvisa, sysselsättning, social trygghet, säkra arbetsplatser etcetera.

BETONG Totalt 45 000 kubikmeter betong behövs för den 400 meter långa tunneln och dess anslutningspunkter som ska få tågtrafiken att flöda bättre genom centrala Stockholm. Tre tunnelelement kläs med betong och sänks sedan ner till Riddarfjärdens botten.

Gigantiska tunnelelement gjuts färdiga på plats

et är trångt för tågen i Stockholm, där den så kallade getingmidjan strax innan Centralstationen, om man kommer söderifrån, helt enkelt är för smal för att rymma fler spår. Lösningen blir den så kallade Citybanan, som blir en cirka sex kilometer lång tvåspårig järnväg som dras genom hela centrala Stockholm. Spåren läggs i tunnlar under jorden, och också i en sänktunnel som ska ligga på Riddarfjärdens sjöbotten mellan Riddarholmen och Söder Mälarstrand. För två år sedan påbörjades bygget av Söderströmstunneln, som totalt blir 400 meter lång. Detta skrev projektets tekniska produktionschef Tilo Spahn, och SBRaren och borrveteranen Sven-Göran Andersson, utförligt om i Husbyggaren nr 1 2009.

Snön oroar Två år senare träffar vi åter projektchef Tilo Spahn på Züblin, strax innan jul och mitt i snöoväder. – Vi har 15–16 borrare här nu från Tyskland, Österrike och England, som alla är lite oroliga över om de kan komma hem till julen, berättar han. Borrarna är på plats för att arbeta med två stora specialborriggar för rotationsborrning och grundläggning, som nu arbetar på vardera sidan om sänktunneln i vad som kallas arbetsschakten, en vid Riddarholmen och en vid Söder Mälarstrand, där sänktunnlarna ska fogas ihop med tunnlarna i berget. Två på plats Utanför Tilo Spahns kontor, ute i vattnet ligger två av de tre sänktunnlar som småningom ska ligga på sjöbotten och binda ihop Riddarholmen med Söder Mälarstrand. 18

Varje tunnelelement är 100 meter långt, 20,5 meter brett och runt tio meter högt. De har svetsats ihop i ett båtvarv i Tallin av 10 mm tjockt fartygsplåt, bogserats på pråmar in i Mälaren via Södertälje. Första stoppet är vid Enhörna en bit in i Mälaren, där man sänkt pråmen så att tunnelelementet flyter fritt. Här har elementet försetts med armerad betongplatta i botten, och armerade betongväggar, längs vardera sidan, men också en mellanvägg. När respektive tunnelelement blir så tungt att det ligger runt 5,5 meter djupt har det bogserats in till Söder Mälarstrand. Några veckor innan jul 2010 kom det andra tunnelelementet långsamt bogserande till Riddarfjärden. Det tredje är redan i Enhörna och gjutarbetet pågår. – Det tredje tunnelelementet tar vi hit i maj 2011. Tak och lite till gjuts på plats i Riddarfjärden. Totalt går det åt 6 500 kubikmeter betong till var och en av de tre tunnelelementen.

– Spännkablar ska förankra sänktunneln i berget på Söder Mälarstrand, förklarar Tilo Spahn på Züblin som leder det omfattande projektet. Foto: Margot Granvik

FÖRFATTAREN

Av sven-göran andersson , byggingenjör SBR och margot granvik , redaktör

Sven-Göran Andersson är bygg ingenjör SBR. Han var ägare och VD för borr företaget Sven Andersson i Uppsala AB, in nan det såldes till Züblin, och är en veteran i borrsammanhang.

– Det första tunnelelementet är vi snart helt klara med, säger Tilo Spahn.

Vatten isolerar Det får inte skilja mer än 15 grader Celsius mellan den befintliga betongen och färskbetongen. – Vi isolerar tunnelelementen med bland annat mattor. På utsidan av väggarna har vi ordnat ”bubbelgardiner” för att få upp varmare vatten från botten, förklarar Tilo Spahn. – Man kan beskriva det som att vi har sänkt ner ett rör med hål i som vi pumpar luft igenom från en kompressor, utvecklar han. Båt håller isen borta De tre tunnelelementen ska sänkas ner och vila på fyra fundament som består av betongplattor som ”fästs” på botten genom borrade stålkärnepålar som drivs ner i fast berg på sjöbotten. Sjöbotten förbereds genom omfattande muddringsarbeten, och det arbetet störs inte nämnvärt av vädret – om det inte blir smällkallt och is. – Vi har en bogserbåt som kör runt 3–4 Fortsättning s. 20 P

husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

Det sista på tunnelelementen gjuts färdigt på plats i Riddarfjärden. År 2012 kommer elementen att fogas samman och sänkas ner. Foto: Züblin

har arbetsschakt byggts där själva sänktunneln ansluts till bergtunnlarna.

Det andra sänktunnelelementet bogserades till Riddarfjärden i början av december 2010. Foto: Züblin

Från Montelius väg uppe på Mariaberget är utsikten god över arbetsplatsen. Två sänktunnel element håller på att göras i ordning. Muddring pågår av sjöbotten och arbetsschakten mot Riddarholmen och Söder Mälarstrand håller på att få sekantpåleväggar. Foto: Margot Granvik

gånger per dygn för att hålla isfritt när det blir kallare, säger Tilo Spahn.

Förankras i berg De tre tunnelelementen kommer att förankras i berget på Söder Mälarstrand genom en spännarmering. – Totalt gjuter vi in 40 stycken spännkablar som går i ytterväggar, bottenplatta och tak, uppger Tilo Spahn. När tunnelelementen är sänkta så kommer det element som är närmast Riddarholmen att dras ihop med elementet i mitten, som i sin tur spänns till tunnelelementet närmast Söder Mälarstrand. Från det går spännkablar in till förankringsstag i berget. – Vi har borrat runt 50 stycken, upp till 40 meter långa, förankringsstag i berg20

tunneln i berget under Söder Mälarstrand. Varje vajer klarar en belastning på 300 ton. – När tunnelelementen sänkts ner på sjöbotten så spänns kablarna, i en viss sekvens på ett visst sätt, så att sänktunneln förankras i berget, förklarar Tilo Spahn. Vid vardera ”ändan” av sänktunneln

Världens största på plats Schaktet på Riddarholmen går cirka 30 meter ner under sjövattenytan. Arbetsschaktet består av två parallella borrade sekantpåleväggar, som borras ner till bergytan och stagas av invändiga stöttor. – Nu har vi två borriggar, så kallade BG40, här, som vi tagit hit från Tyskland. Det är den största typen av borrigg som finns idag för denna typ av arbeten. – Ytterligare maskiner på plats är två stycken så kallade ”casing rotators” som vi använder till att rotera ner 1,5 diameter foderrör till berg. Inne i rören gjuter vi sedan upp sekantpåleväggarna. Casing rotatormaskinerna arbetar med mycket stora vridmoment, upp till 80 tonmeter. Överenskommelsen med grannarna till bygget är att maskinerna får gå måndag till fredag, mellan 07.00 och 21.00. Stabiliserar slänt Ett fundament är idag helt klar, ett är klart till 50 procent, ett är muddrat och borrat. Det fjärde, det utanför Söder Mälarstrand måste man vänta med tills själva sekantpåleväggen i arbetsschaktet är klart. Just schaktet mot Söder Mälarstrand blev lite besvärligare än beräknat. – Vi har fått arbeta med att stabilisera slänten in mot bergväggen. Det har tagit längre tid än vi tänkt, men vi är överens med beställaren att förlänga tidplanen. Vi räknar med att vara klara år 2013, säger Tilo Spahn. D

FAKTARUTA Söderströmstunneln ingår som en del i Citybanan. Tunneln går mellan Riddarholmen och Söder Mälarstrand. Den blir cirka 400 meter lång och består av tre tunnelelement och plats-

gjutna anslutningar till Citybanans bergtunnlar. Byggherre: Trafikverket. Totalentreprenör: Joint Venture Söderströmstunneln, ett konsortium mellan det tyska företaget Züblin

Spezialtiefbau GmbH och det danska företaget E. Phil och Son A/S. Byggkostnad: 1 330 miljoner kronor. Byggtid: 2008–2013.

husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

BETONG Det självklara valet när betongpelare i Partihallsbron skulle gjutas blev självkompakterande betong. Detta för att byggarbetarna skulle slippa bullret och vibrationerna i pelarformarna.

Självkompakterande betong gav bättre arbetsmiljö

ygget av Partihallsförbindelsen i Göteborg pågår som bäst. Husbyggaren skrev i nr 5 2010 om utmaningen att påla i den lösa lera som är så vanlig i Göteborg. En annan utmaning blev att gjuta bropelarna i den drygt en km långa Partihallsbron, som är en viktig del av Partihallsförbindelsen. Redan i planeringsskedet av pelarproduktionen såg Skanska fördelarna med att använda självkompakterande betong (SKB) i bropelare.

Svårtillgänglig pelarform Vid gjutning av bropelare händer det ofta att byggarbetare måste klättra ned i pelarformen för att komma åt att vibrera betongen och säkerhetsställa utfyllnaden.

Bullret som orsakas av vibrostavarna, i kombination med att pelarformen bidrar till resonans, gör det nästan outhärdligt att vistas i formen. Arbetsmiljön lockar heller inte när det gäller att klättra upp och ned i pelarformarna. En fråga Skanska ställdes inför var hur vi skulle agera om en medarbetare faller ihop och behöver akut hjälp 14 meter ned i en pelarform med diameter på 1.8 meter?

Armering förtillverkades Med dessa funderingar blev målet för en säker och kostnadseffektiv pelarproduktion tydligt; att välja en metod där byggarbetare vistas så lite som möjligt i pelarformen. Armeringen förtillverkades därför i en

FÖRFATTAREN

Av andreas svensén , produktionschef, Skanska Sverige AB

Andreas Svensén är produktionschef på Skanska och blockchef på bygget av Partihallsförbindelsen i Göteborg. Han har tidigare medverkat i projekt som Marie holmsbron och Åbromotet i Göteborg, Uddevallabron och Götatunneln.

Stålsektioner är på plats och formen för far banan är påbörjad. Foto: Andreas Svensén

De första pelarna är gjutna med självkompakterande betong. I bakgunden syns Marieholms bron som byggdes av Skanska år 1995. Foto: Andreas Svensén

Pelare i väntan på farbanan. Foto: Andreas Svensén

husbyggaren nr 2 B 2011

Förtillverkad armeringskorg lyfts på plats. Foto: Andreas Svensén

jigg på marken och monterades med kran. Därefter monterades pelarformen, också den förtillverkad, med ett cirkulärt tvärsnitt. Likt ett stort rör sänktes formen ned över pelararmeringen och låstes till bottenplattan.

Färre arbetare Valet av självkompakterande betong innebär även att bemanning kan reduceras, och frigöras för andra produktionsaktiviteter. Beroende på pelarhöjd förkortas gjuttiden med mellan 4–6 timmar per pelare. Med 28 pelare blir det många pumpoch mantimmar i vinst. Visserligen kostar det något mer med självkompakterande betong, men det betalar sig snabbt. Noggrann kontroll Kontakten med betongleverantören var mycket viktig för oss. Vi hade startmöten och betongleverantören tillsatte en grupp på 2–3 man som övervakade leveranser, samt utförde provning och kontroll. Självkompakterande betong är en produkt som i många fall är fantastisk jämfört med konventionell betong, men som med alla betongarbeten kräver den kontroll. Mitt råd till den som tvekar att använda SKB: Tveka inte! Men se till att ha rätt organisation kring gjutningen! Det blev en härlig känsla av lugn under gjutningen. Inget buller från vibratorer och annat stress! Arbetsplatsen mår helt enkelt bättre. Se bortom kortsiktig kostnad Ett vanligt argument för att välja bort SKB är kostnaden. Det är så lätt att ta kubiknr 2 B 2011 husbyggaren

Pelarform på plats. Foto: Andreas Svensén

mängden, prisskillnaden och snabbt få en peng som man tror sig kunna spara. För att utvecklingen ska gå framåt är det viktigt att vi ute i projekten faktiskt börjar använda produkten och upptäcker fördelarna. Vi har också ett ansvar att ta dialogen med våra beställare. På Partihallsförbindelsen fick vi ett positivt bemötande när vi presenterade ar-

betsberedningen med självkompakterande betong. Vi har även haft stor hjälp i användandet av självkompakterande betong av Trafikverkets byggledare Rune Westerström. D

FAKTARUTA Partihallsförbindelsen i Göteborg är en del av Marieholmsförbindelsen, som ska skapa en ny koppling mellan vägarna E20, E45 och E6 i Göteborg. Partihallsförbindelsen ska vara klar hösten 2011.

Förbindelsen omfattar bland annat den drygt en km långa Partihallsbron, som byggs som en fyrfältig bro och sträcker sig från E20 vid Ånäsmotet (i öster) till en ny trafikplats i anslutning till E45 på Marieholm (i väster).

Vidare ingår en tunnel i förbindelsen, Marieholmstunneln under Göta älv, som kommer att koppla ihop E45 och E6.

BETONG En ifrågasatt upphandling, geotekniska utmaningar, röd betong och ulturkrockar till trots: till slut blev det en ny flott järnvägsbro över Södertälje kanal k och de som varit med tycker ändå att ”det hele gick ganska bra”.w

Samordning central när bro byggdes i Södertälje Av kerstin lundell , frilansjournalist

-D

et blev flott, säger Per Lauesen, om den nya järnvägsbron över Södertälje kanal som han varit med om att bygga. Den som reser över den nya järnvägsbron över Södertälje kanal ser den knappast. Den märks snarare som en frånvaro: det blir ingen skakning i tåget när det passerar över bron. Förr skramlade det till när tåget passerade över kanalen och resenären påmindes om att titta ut för att njuta av den hisnande utsikten. Från långt håll ser bron nästan ut som en leksaksbro med sina stadiga röda ben och de tunnare klarblå raka strecken i fackverket av stål ovanpå. Men det var ingen barnlek att få den på plats. Det allra svåraste var det som inte syns.

Gjorde om upphandling Till att börja med blev projektet ett helt år försenat långt innan det var dags för första spadtaget. Upphandlingen ifrågasattes och fick göras om. Men Per Lauesens arbetsgivare, MT Höjgaard vann

båda gångerna och fick uppdraget att vara huvudleverantör av anläggningen. Nyckelfärdig är kanske inte rätt ord för en bro egentligen, men den skulle i alla fall vara färdig för säker tågtrafik, vilket innebär att signalsystemet också behövde vara på plats. Hur det gick till är en berättelse i sig.

Brant slänt Men långt innan det var dags att lägga kabel dök den största byggtekniska utmaningen upp. Att bygga broar längs Södertälje kanal brukar vara besvärligt. När den första bron byggdes år 1916 dog fyra personer vid ett ras. Den branta slänten ner mot kanalen utgjorde ett problem även denna gång. Ett annat problem var den gamla bron där tågen rullade alldeles intill bygget av den nya bron. Avståndet mellan de två broarna var inte mer än 20 meter, räknat mellan broarnas centrum. Mellan broarnas sidor var avståndet än mindre. Det betydde bland annat att det var svårt att få dit formarna för betonggjut-

Per Lauesen, MT Höjgaard, hade ansvar för att få den röda betongen på plats. Foto: Kerstin

Michael Thulstrup var huvudprojektledare och hade fullt sjå med samordning. Foto: MT

Lundell

Höjgaard

ningen mellan broarna. Det betydde också att borrandet måste ske väldigt försiktigt. Den gamla brons fundament fick inte störas och skred som kunde bli livsfarliga måste också undvikas. För att undvika skred och problem på den gamla bron installerades ett helt mätsystem som mätte vad som hände i marken omkring borrhållen. Varje millimeter räknades.

Gick genom rullstensås I den här besvärliga marken gällde det dessutom att borra riktigt djupt, för att nå den stadiga klippan som skulle hålla bron stadig. Tiotals meter rullstensås låg mellan ytan och klippan och måste borras igenom och de längsta pålarna blev 55 meter. De som står på riktigt utsatta platser är ingjutna flera meter ner i berget medan andra som bara behöver klara av tryckkrafter vilar på bergytan. Svenska byggregler skiljer sig dessutom från de danska och därför kopplades en svensk under leverantör in. Sammantaget blev de geotekniska problemen större än vad uppdragsgivare och leverantör räknat med vilket ledde till ytterligare försening. Fint men besvärligt Nästa steg i arbetet var att få all den röda betongen på plats. Arkitekten, Bo Kjessel, ville ha röd betong och röd betong skulle det bli. – Det är en konservativ bransch och betong ska egentligen vara grå. Men när det blev färdigt så tyckte de som arbetat här att det blev fint, berättar Per Lauesen. Nyansen hade dock arkitekten inte bestämt utan den fick beställaren själv välja. Sex prover med betong färgad i olika nyanser av rött med inblandning av svart Fortsättning s. 26 P

husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

Här lyfts det vackert blå brospannet av stål på plats ovanpå den röda betongen. Foto: MT Höjgaard

fall de kablar som fortfarande behövdes. Men vilka kunde det vara? Det var den stora frågan som ingen i projektet kunde besvara. Nere under den gamla bron fanns en tjock slinga med mängder av kablar av vilka några var livsviktiga – som signalkablarna som ger signaler om att det är säkert för tågen att Vad skyddade färg passera – och andra användes överhuvudtaget inte längre. Att arbeta med en rent röd färg Uppdraget krävde hjälp med var svårt nog. Det gällde att få Mot slutet blev det bråda dagar och kvällar för att få allt klart i tid. historiska upplysningar och ett en jämn röd färg över hela bron Foto: MT Höjgaard antal pensionerade män – inga och se till att de olika satserna var blandade på samma sätt. Ett annat handskar, kläder, omgivning och betong- kvinnor – kallades in för att berätta vad problem var att få betongen att lossna tillverkningsutrustningen i Tumba. För som använts till vad. – Det var trevligt, de hade mycket att från formen utan att färgen skulle bli att övriga kunder hos Betongindustri AB flammig. Till slut hittade Per Lauesens inte skulle riskera att få rosa betong så berätta, säger Per Lauesen. Till slut var det dags att lyfta det blå medarbetare ett speciellt vax som gjorde tilldelades brobygget en egen linje i anstålfackverket på plats. att betongen släppte från formen utan att läggningen. – Det väger 420 ton och skulle lyftas på Betongen fick även ett reliefmönster, färgen påverkades. Erfarenheterna från Årstabron visade som skapades genom att trälister sattes plats med millimeterprecision, berättar också att betongen riskerade att bli flam- fast på insidan av formen för betong- huvudprojektledaren Michael Thulstrup på MT Höjgaard. mig med tiden, på grund av förkalkning. blocken. För att undvika det måste torkningen ske Vietnamesiskt fackverk jämt och kontrollerat och fuktbarriären Pensionärer kallas in måste spridas ut jämnt och fint. När betongpylonerna var färdiga var det Det hade tillverkats i Vietnam och hade Själva hanteringen av det röda var ock- dags för kabeldragning. Kablarna från passerat några oceaner innan det kom så ett problem: allt blev rött, händer den gamla bron skulle flyttas över, i alla seglandes upp för kanalen. Anledningen pigment skulle färdigställas enligt avtal. Men Per Lauesen och hans medarbetare gjorde även ett sjunde färgprov, utan svart pigment. Till betongbyggarnas lättnad valde beställarna det sjunde provet, det som var färgat av enbart rött pigment. – Då slapp vi blanda färg i alla fall, säger Per Lauesen.

husbyggaren nr 2 B 2011

Första tåget passerar efter noggranna kontroller av att bron är säker. Foto: MT Höjgaard

till att det tillverkats så långt borta var komplexiteten. Fackverket gick inte att tillverka i en automatiserad anläggning utan krävde manuella insatser, som är dyra i Sverige men billigare i Vietnam där lönerna är lägre. Men de enklare broar som ansluter det vietnamesiska fackverket till marken var av enklare slag och kunde tillverkas på närmare håll, av det finska stålföretaget Ruukki.

Samordning en utmaning Det svåraste var inte det tekniska utan det var att samordna allt och få alla att dra åt samma håll. – Man ska få alla parter med så tidigt som möjligt och få alla invändningar och annan input. Senare blir allt sådant mer komplicerat att ta hand om, säger Michael Thulstrup. Att samordningen var komplicerad håller Roy Björkman hos beställaren Trafikverket, dåvarande Banverket, med om. Det var inget enkelt bygge. Bron är en lyftbro och hela brospannet lyfts alltså när större båtar passerar längs kanalen. Det ställer stora krav på säkerheten och där kommer alla kablarna åter in i bilden. Signalsystemet måste bara fungera annars kan det bli riktigt tråkigt. nr 2 B 2011 husbyggaren

– Jag har byggt ett antal broar men det här var inte ett vanligt bygge, konstaterar Roy Björkman. Ett annat problem var språkförbistring och kulturkrock. Både Michael Thulstrup och Per Lauesen pratar en danska som är väldigt lätt att förstå för en svensk. Per Lauesen berättar att han pratar långsammare och byter ut ett och annat ord. Men så är han också van vid att jobba i Sverige, efter att ha varit med om bygget av Öresundsbron och några andra projekt. Det kunde vara några kulturkrockar också. Roy Björkman menar att det är lätt att underskatta betydelsen av kulturer men att det är något som måste tas med i beräkningen nu när gränserna mellan länder plockas bort och företag från and ra länder får fler och fler uppdrag. Det borde inte vara så stor skillnad mellan danskar och svenskar. – Men vi jobbar olika, konstaterar Roy Björkman. Några konflikter att tala om blev det dock inte, så farligt var det inte ändå. Det som var problem reddes ut.

Tog höjd Med tanke på svårighetsgraden och de missöden som inträffat vid tidigare bro-

byggen över Södertälje kanal så gick det ändå bra. – Vi tog höjd för det som hänt tidigare i vår riskbedömning. Vi gjorde inga chanstagningar, berättar Roy Björkman. Han vill inte gå in alltför mycket på detaljer i dagsläget. Han konstaterar dock att projektet blev försenat ett halvår. Då är förseningen på ett år borträknad, den handlade ju inte om själva projektet utan inträffade innan det ens startat. Men visst hade den ettåriga förseningen betydelse också. För den gamla bron som skulle ersättas var i dåligt skick och hade egentligen gjort sitt. Men den måste hållas igång ett tag till ändå, i väntan på bygget av den nya bron. – Det var lite spännande, konstaterar Roy Björkman. Nu är Per Lauesen från MT Höjgaard igång med ett nytt broprojekt i Sverige, längs motorvägen förbi Tensta, Rinkeby och den fagra Järvaparken intill. Det är ett enkelt projekt i jämförelse. – Vi har lärt oss mycket från Södertälje, om koordinering och om hur man jobbar i Sverige. Det har varit en stor utmaning för har varit ett otroligt bra projekt för bolaget, säger Per Lauesen. D

BETONG Var för sig är injekteringsbetong och diamantslipning välbeprövade. När teknikerna kombineras kan man få ett betonggolv till en låg koldioxidbelastning, som blir jämt och dammfritt – och därmed lättstädat och arbetsmiljömässigt bra. Golvet kan även göras fogfritt.

Injekterad och slipad betong ger jämt golv

Krympning och värmeutveckling Konventionell betong krymper idag 0,6– 1,0 promille. I BBK med mera anges att en konventionell betongs slutkrympning är 0,4 promille, vilket tyvärr inte är korrekt idag. Sammansättningen i konventionell betong har under de senaste cirka 50 åren förändrats avsevärt. Stenhalt och stenstorlek har minskat och cementhalt och vattenhalt har ökat, för att betongen ska vara pumpbar, vilket medför ökad krympning. Vidare har den ökade cementhalten medfört att temperaturen i den nygjutna betongen under härdning är högre än tidigare. Det bidrar till påkänningar av tvång när betongen svalnar. Totalt sett har sprickbenägenheten till följd av krympning och temperatur ökat väsentligt för konventionell betong under de senaste 50 åren. 28

Krympningen ger stora problem med sprickor, förtida nedbrytning av golv och dilatationsfogar, ojämna betonggolv, kantresning, lutande ställage, och så vidare. Kostnaderna kan bli stora för driftsstörningar och arbetsskador. En nyutvecklad lösning på problemen är att utnyttja betongens goda egenskaper fullt ut genom att använda så kallad injekteringsbetong i kombination med slipning av den hårdnande ytan.

Stenskelettet injekteras Injekteringsbetong är en gammal beprövad metod för såväl reparationer som nyproduktion. Metoden bygger i korthet på att formen fylls med sten och armering varefter ett injekteringsbruk (cementbaserat) injekteras in i stenskelettet. Metoden utvecklades under 1940-talet, främst i samband med utbyggnaden av vattenkraften i USA. Med tiden spreds användningen till andra länder och tekniken användes för grundläggning, pelare, undervattensgjutningar, fyrar och vattenkraft, med mera. I praktiken är injekteringsbetong en konventionell betong men med hög stenhalt och låg cementhalt. Dimensionering är helt analog konventionell betong men den låga krympningen och den låga temperaturutvecklingen kan och ska tillgodogöras genom utelämnande av kylning och minskad krymparmering, om så önskas, eller större gjutetapper. Behövdes vid broreparation Behovet av en gjutbar betong med låg krympning och mycket god vidhäftning för reparationsobjekt dök upp på allvar för Trafikverket under år 2005 i samband med projekteringen av reparationerna av gamla Årstabron. Genom att säkerställa att den betong som användes för reparationerna har låg

Ingmar Bergman på HTC AB har arbe tat med slipning av natursten och betong sedan år 1986. Han har bland annat utvecklat slipmetoder för polerad betong.

FÖRFATTAREN

etonggolv är ett av de mest frekvent tillverkade konstruktionselementen i världen. Med betonggolv avses i den här artikeln såväl bjälklag som plattor på mark, för till exempel industri, småhus och handelslokaler. Funktionskraven är givetvis olika för de olika applikationerna. Vi belyser några av de omfattande möjligheter som idag finns för att bygga betonggolv med väsentligt lägre miljöpåverkan (CO2), en kraftigt reducerad krympning och mindre sprickbildning. Trots att betonggolv på mark är vanligt så förekommer tyvärr en hel del problem vid både nyproduktion och drift. Problemen härstammar oftast från inneboende egenskaper hos konventionell betong, som krympning, värmeutveckling och stenseparation vid gjutning. Men problemen kan även bero på bristande projektering och utförande.

FÖRFATTAREN

Av ingmar bergman , konceptutvecklare, HTC AB och jonatan paulsson-tralla , teknologie doktor, Projektengagemang AB

Jonatan Paulsson-Tralla är civil ingenjör och teknologie doktor från KTH och arbetar nu på Projektengagemang AB med riskanalys och investeringsbedömningar för bärande konstruktioner av stål och betong.

krympning och låg temperaturutveckling kunde tvångskrafterna av reparationsbetongens på de reparerade betongkonstruktionerna minimeras. Utvecklingsarbetet bedrevs av Trafikverket, NCC, Cemart, Nordisk maskin och materialservice och Projektengagemang. Nu är arbetena med reparationerna av gamla Årstabron inne på slutvarvet. Injekteringsbetongen har dock redan använts på ett flertal andra konstruktioner med bra resultat. Kantbalkar, slitbetong, reparationer av undersidor, trappor, beFortsättning s. 30 P

husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

Figur 1. Injekteringsbetong. Packad 16/20 natursingel. Hålets diameter är 125 mm. Foto: Jonatan Paulsson-Tralla

tonggolv och undervattensgjutningar är några av de applikationer som injekteringsbetong använts till under det senaste året.

Modern injekteringsbetong Modern injekteringsbetong är i princip en vanlig betong med ett partikelsprång hos ballasten. Den grövre ballasten, cirka 20 mm, placeras och kompakteras lätt i formen innan det cementbaserade injekteringsbruket, på 0–2 mm, injekteras in i hålrummet mellan den grövre ballasten, se figur 1. Injekteringsbruket är i princip självkompakterande och likheterna mellan självkompakterande betong och injekteringsbetong är många. I figur 1 framgår den höga stenhalten; cirka 65 procent grov ballast, och den täta matrisen. Bilden visar också tydligt hur den grova ballasten har direktkontakt, vilket låser hela matrisen, vilket förhindrar krympning. För injekteringsbetongen som visas i

Figur 2. Krympning i promille för prover som inledningsvis vattenlagrats i sex dygn. Foto: Jonatan Paulsson-Tralla

figur 1 är cementåtgången cirka 240 kg/ m3, vattencementtalet är cirka 0,44 och tryckhållfastheten är runt 70 MPa. För att tillverka en traditionell betong med motsvarande hållfasthet och gjutbarhet krävs cirka 400 kg/m3 (±10 procent) beroende på ballastens egenskaper. Om dessutom slaggcement, kalkfiller eller flygaska kan användas för att reducera cementhalten och hålla i blandningsvattnet kan även värmeutvecklingen vid härdningen begränsas ytterligare. Detta reducerar tvångskrafterna av pågjutning på det befintliga valvet ytterligare. Betongens klimatpåverkan påverkas positivt om cement byts ut mot slaggcement, kalkfiller eller flygaska. En försiktig skattning är att en tryckhållfasthet på runt 35 MPa, normal hus-

Figur 3. Det undre lagret sten är utlagt på en geo-textil. Armeringen läggs direkt på stenarna. Foto: Jonatan Paulsson-Tralla

byggnadsbetong, kan erhållas med endast cirka 160–180 kg cement.

Låg krympning I figur 2 visas resultat från krymptest med injekteringsbetong med olika ballastsorter som utförts hos CBI. Försöken utförs vid cirka 20 grader Celsius och 50 procent relativ fuktighet vilket ska simulera en torr inomhusmiljö. Den uppmätta krympningen är mycket låg, 0,05–0,1 promille, vilket kan jämföras med konventionell betongs krympning som idag är i storleksordningen 0,6–1,0 promille. Frostbeständigheten i rent vatten är mycket god. Saltfrostbeständigheten i saltvatten är god (avskalningarna var cirka 0,2 kg/m2 efter 56 cykler) vid ett vct

Figur 4. Bruket pumpas ut med liten smidig slang. Foto: Jonatan Paulsson-Tralla

husbyggaren nr 2 B 2011

Figur 5. Kapaciteten för en slang är uppemot 15 m3/h och flera slangar kan användas sam tidigt. Foto: Jonatan Paulsson-Tralla

på cirka 0,38. Mycket god saltfrostbeständighet (gräns 0,1 kg/m2) kan uppnås med traditionella metoder som ytterligare sänkt vattencementtal och/eller luftporbildande medel om så anses behövas.

Flexibel teknik Injekteringsbetong lämpar sig för såväl anläggningsarbeten som husbyggnad. Stenen kan enkelt fyllas i väggar eller golv och injekteringen kan ske direkt vid vilken tid eller dag som helst. Kapaciteten för en normal pump och blandare är hög och 20–30 m3/h färdig betong levereras utan problem. Behövs större kapacitet tas fler pumpar dit och 50 m3/h kan uppnås med en sammankopplad station. Utrustningen är mycket kompakt och kan lastas på ett vanligt släp. Tekniken skapar stor flexibilitet då produktionen inte styrs av tillgänglighet på fabriksbetong eller konventionella betongpumpar. Injekteringsbetong lämpar sig väl för

Figur 7. Naturgrus 8-16. Foto: HTC Bergman

nr 2 B 2011 husbyggaren

Figur 6. Färdig yta som används som stenupplag. Notera perfekt avtryck av trekantslist utan vibrering av formen. Foto: Jonatan Paulsson-Tralla

olika typer av golvkonstruktioner. Den låga krympningen och den låga värmeutvecklingen medför att tvångskrafter av temperatur (vid härdning) och krympning kan reduceras radikalt.

Fogar kan utelämnas Betonggolv av konventionell betong utformas ofta med dilatationsfogar för att kontrollerat hantera betongens krympning. Dilatationsfogar försvagar normalt golvet samt skapar ojämnheter och förtida nedbrytning av golvet. Nedbrytning är ibland accelererande vilket kan skapa stora driftsproblem. Genom den låga krympningen och temperaturutvecklingen kan troligtvis dilatationsfogar utelämnas på golv, vilket är mycket positivt. Framtida användning

av golvet begränsas inte heller av svaga foglinjer. Färre sprickor innebär högre täthet mot radon och minskad risk för påverkan på undergrinden av verksamheten ovan industrigolvet. Armeringsmängden med hänsyn till krympning kan också reduceras i vissa fall. Problem med kantresning minskar då krympningen minskar. Kantresning kan ge stora problem för fastighetsägaren vid exempelvis höglager.

Ny slipteknik Diamantslipning av betonggolv har förbättrats sedan 1990-talet, då en helt ny slipteknik såg dagens ljus. Såväl slipmaskiner och slipverktyg, med diamanter, Fortsättning s. 32 P

Figur 8. Marmorkross 5-8 mm och 20-27 natursingel. Foto: HTC Bergman

och jämnades av till önskade toleranser. Bruket ”injekterades” ovanifrån, se figur 4. Slutligen ”flytspacklades” golvet direkt upp till rätt nivå med samma bruk som för injekteringen. Då bruket var självnivellerande behövde inte överytan glättas. Fall kring brunnar med mera anlades direkt i ballasten och ”krattades upp” med traditionell flytspacklingsteknik. Golvens överytor blev jämna och hårda då injekteringsbruket inte separerar och släpper blödningsvatten, se figur 6. Ingen glättning utfördes. Figur 9. Gjutning med ortens ballast i nedre delen av golvet syns i främre delen av formen, och utvald ballast i ytan i bakre delen. Gjutningen sker vått i vått. Den främre delen fylldes också med utvald ballast strax efter det att fotot tagits. Foto: Jonatan Paulsson-Tralla

Figur 10. Yta i figur 9 efter slipning. Kvarts- och granitkross 5-8 mm. Foto: HTC Bergman

har utvecklats snabbt. Under dessa tjugo år har diamantslipade betonggolv blivit något av en standard inom industrin och retail. Diamantslipning ger betonggolv egenskaper som hög jämnhet och slitstyrka och ett högt nötningsmotstånd. Dammbildning blir låg. Luftbehandlingsutrustning kräver mindre service på grund av igensatta luftfilter. Till fördelarna hör även en låg livscykelkostnad. Slipningen av betongytan sker efter cirka en vecka. Omkring 1–2 mm slipas bort och tar därigenom fram ballasten i ytan. Detta skapar en högglansig och jämn yta med stort motstånd mot slitage. Att ett golv är jämt är en viktig aspekt ur flera synvinklar. För höglager är exempelvis jämnhet mycket viktigt för att truckarna ska kunna hantera tunga pallar på höga ställage. 32

Jämnhet är också viktigt ur arbetsmiljösynpunkt då ojämna golv och fogar orsakar vibrationer för truckförare och truckar alstrar buller. Vibrationerna ger omfattande arbetsskador, men de skadar också truckarnas hjul och drivlinor i förtid. Bullret kan också ge arbetsskador och skapar en sämre arbetsmiljö.

Golv med injekteringsbetong Här följer en beskrivning av hur injekteringsbetong har använts på enkelarmerade industrigolv. Undergrunden förbereddes på traditionellt sätt och packades enligt projektörens anvisningar. En geo-textil lades ut på undergrunden varvid ett undre lager ballast lades ut. Därefter lades armeringen direkt på stenen, utan distanser, och med ytterst begränsad najning, se figur 3. Därefter lades det övre lagret sten ut

Ytan har testats Olika typer av slip- och ritsprover har utförts på ytan och injekteringsbetongen bedöms vara mycket slitstark. En av ytorna används som stenupplag med stora hjultryck och stålskopor direkt mot betongen. Ytan ser efter ett år i drift mycket bra ut utan sprickor och grova repor. Den höga stenhalten borgar också för mycket hög nötningsförmåga och begränsad dammbildning när ytskiktet diamantslipats. Plattan schaktades även fram för att kontrollera utfyllnad mot mark och utfyllnaden var fullständig. Tester med diamantslipade ytor Ett antal ytor har gjutits och diamantslipats. I figurerna 7 och 8 visas utseendet efter slipning för olika ballasttyper. En intressant möjlighet för injekteringsbetong är att man enkelt kan bygga upp materialet i skikt där en enkel lokal ballast kan användas för större delen av tvärsnittet och en utvald sten kan användas i de övre 20 mm, se figur 9. Detta ger ett resurseffektivt byggande. Olika testgjutningar och slipningar har utförts, se figurer 9 och 10. Det använda cementet i figurer 6–10 är ett mörkt anläggningscement. Givetvis kan ett ljusare cement användas om ökad ljushet önskas. Cementpastan kan även färgas in i olika kulörter. D Fotnot:

Injekteringsmetoden finns utförligt beskriven i båda utgåvorna av Betonghandboken samt i BBK 79 och BBK 94.

husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

BETONG Betong i anläggningar som tar hand om matavfall behöver skyddas. Lakvattnet är surt och temperaturen hög. Detta kräver extra tålig betong eller att betongen skyddsbehandlas. Det som behövs närmast är en kravspecifikation för tätskikt.

Surt lakvatten från matavfall skadar biogasanläggning

takt med att insamlingsvolymerna av matavfall ökat runt om i landet har också problem uppstått med att lakvatten, speciellt från matavfall i biogas- och komposteringsanläggningar, fräter sönder betongkonstruktioner i anläggningarna. Omfattande skador, se figur 1, har under senare år rapporterats in till Avfall Sverige, som är den svenska intresse- och branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Olika typer av skyddsbehandling har provats med mer eller mindre gott resultat. Denna artikel beskriver i korthet varför betongen tar skada och vad som kan göras för att hindra skador i framtiden.

Betong i aggressiva miljöer Betongkonstruktioners beständighet kan ibland äventyras i aggressiva yttre miljöer. Exempel på detta är saltexponering i marina miljöer och saltade vägar, växlande temperaturförhållanden som frysning och upptining, samt exponering för olika kemiska ämnen såsom syror. De största beständighetsproblemen i Sverige anses vara frostangrepp och armeringskorrosion. Andra angrepp är sulfatangrepp, havsvattenangrepp, saltangrepp, urlakning och cementballastreaktioner. Olika ämnen har olika nedbrytande inverkan på betong. När det till exempel gäller syrors agg ressivitet och nedbrytande effekt bedöms denna som regel utifrån pH-värde, och kraftig påverkan kan förväntas från syror med pH-värde under 4. Men inte bara pH har betydelse utan även de aggressiva jonernas förmåga att ta sig fram i betongen spelar roll. Olika sorters exponering Beträffande exponeringsklasser för in34

verkan av miljö definieras, enligt SS EN 206‑1, arton olika klasser inom sex olika typer av exponering: 1. Ingen risk för korrosion eller angrepp (X0). 2. Korrosion föranledd av karbonatisering (XC1, XC2, XC3 och XC4). 3. Korrosion orsakad av andra klorider än från havsvatten (XD1, XD2 och XD3, till exempel delar av broar, beläggningar och bjälklag i parkeringshus). 4. Korrosion orsakad av klorider från havsvatten (XS1, XS2, och XS3). 5. Angrepp av frysning och upptining med eller utan avisningsmedel (XF1, XF2, XF3 och XF4, till exempel vägoch brobanor utsatta för avisningsmedel). 6. Kemiskt angrepp (XA1, XA2 och XA3). För exponering 6 avses kemiskt angrepp i jord och grundvatten, vid temperaturer mellan 5 och 25 grader Celsius. Specificerade gränsvärden för exponeringsklass XA3 (grundvatten) listas i tabellen. XA3 betecknas som starkt aggressiv miljö enligt tabellen (XA står för chemical attack). Det mest ogynnsamma värdet för en enskild kemisk komponent bestämmer klassen. Rekommenderade gränsvärden för betongsammansättning och egenskaper för betong inom olika exponeringsklasser listas vidare i EN 206-1, Bilaga F. Kemisk komponent Gränsvärden

SO42- (mg/l) pH CO2 (mg/l) NH4+ (mg/l) Mg2+ (mg/l)

> 3000 och = 6000 < 4,5 och = 4,0 > 100 upp till mättnad > 60 och = 100 > 3000

Tabell: Gränsvärden för exponeringsklass XA3 (enligt SS EN 206-1, Tabell 2).

FÖRFATTAREN

Av ylva edwards , tekn dr, CBI Betonginstitutet

Ylva Edwards är tekn. doktor i Väg teknik (från KTH) och arbetar som senior forskare på Materialgruppen vid CBI Betonginstitutet i Stockholm.

För XA3 rekommenderas: högsta vct 0,45, lägsta tryckhållfasthetsklass C35/45, lägsta cementhalt 360 kg/m3, samt sulfat resistent cement. Som komplement till SS EN 206 används i Sverige SS 137003, som beskriver kompletterande svenska krav och rekommendationer som fordras eller tillåts. Enligt motsvarande rekommendation för gränsvärden i SS 137003 anges: högsta vct 0,40, lägsta bindemedelshalt 200 kg/m3, samt hållfasthetsklass = 42,5. Cementhalten bestäms i varje enskilt fall, liksom största tillåtna mängd tillsatsmedel. För vägledning beträffande exponeringsklasser refereras till Betongrapport 11.

Aggressiv miljö i P-hus Exempel på olika användningsområden för betong i aggressiv miljö är broar, garage och parkeringsdäck, djurstallar, djurfodertankar, reningsverk och matavfallsanläggningar. Även betongkonstruktioner i simhallar uppvisar skador till följd av miljön. I brokonstruktioner utsätts betongen för inverkan från trafik i form av belastningar, som svängningar och mekanisk påverkan, med mera, och klimat, till exhusbyggaren nr 2 B 2011

Figur 1. Ett skadat betonggolv i en biologisk behandlingsanläggning. Atleverket i Örebro. Foto: SP

empel stora temperaturvariationer, men även för en rad nedbrytningsprocesser under inverkan av exempelvis vatten, vägsalt och luftföroreningar. Nedbrytningsprocesserna är av mekanisk eller kemisk natur och resulterar i betongskador och armeringskorrosion. Garage och parkeringshus tillhör kanske den mest utsatta typen av betongkonstruktioner när det gäller armeringskorrosion. Korrosionen orsakas av klorider från tösalt som bilarna drar med sig in i anläggningen vintertid. Under torra väderförhållanden torkar det tillförda vattnet bort, medan kloriderna stannar kvar och kloridhalterna i betongen ökar för varje säsong. Här behövs täta och slitstarka skyddsbeläggningar.

Ska klara urin och tvättmedel I djurstallar är betong det dominerande golvmaterialet. Betongen bryts även här ner av mekaniskt slitage och kemisk påverkan. Mekanisk förslitning uppstår till följd av påverkan från djurens klövar och från utgödslingsskrapor. Den kemiska påverkan kommer dels från djurens urin som är basisk, vilket påverkar cementens bindning av sandkornen, dels från vissa fodermedel som exempelvis vassle som bildar syror. Här behövs speciella byggnadstekniska krav på fuktisolering, skydd mot röta och korrosion. Materialen som används måste således kunna motstå mekanisk påverkan och angrepp från kemiskt aggressiva ämnen som urin, gödsel, tvättmedel, fodermedel, mjölksyra med mera. Surt lakvatten Biologiska behandlingsanläggningar för matavfall är ytterligare ett exempel på betongkonstruktioner med behov av spenr 2 B 2011 husbyggaren

Figur 2. Viktiga egenskaper för tätskikts- och beläggningssystem på betong i biologiska behandlingsanläggningar.

ciella byggnads- och materialtekniska kravspecifikationer för att undvika nedbrytning av betong och armeringskorrosion till följd av kemiska angrepp. Lakvatten från matavfall innehåller relativt höga halter av olika salter och organiska syror, främst ättiksyra, och är som regel relativt surt, med pH-värde kring 4. Det är visserligen känt att organiska syror såsom ättiksyra har en kraftigt nedbrytande effekt på cementpastan i betongen, men i lakvattnet finns även andra skadliga komponenter såsom ammoniumjoner och fosfater vilka ytterligare kan skada betongen. När det gäller förväntade temperaturer på lakvattnet och aktuellt underlag ligger själva kompostmaterialets temperatur på cirka 70 grader Celsius under nedbrytningsprocessen. Här krävs mycket tålig betong och/eller skyddsbehandling. Golv i mottagningshallar behöver dessutom ha god slitstyrka mot påverkan från de insamlingsutrustningar som används där.

Tätskikt och beläggning En inledande studie ”Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar” genomfördes under åren 2009–2010 inom ett ”Waste Refinery” projekt. Bland annat undersöktes fyra behandlingsanläggningar genom analys av lakvatten från matavfall, analys av borrkärnor och analys av armeringskorrosion. Resultaten visade att betong inte har tillräcklig motståndskraft i den aktuella aggressiva anläggningsmiljön. Vidare konstateras i rapporten att någon form av tätskikt behövs för att säkerställa betongkonstruktionernas funktion, och att tätskiktet måste tåla den aggressiva miljön

och den trafik som förekommer på plats. En ny studie föreslogs därför med avsikt att ta fram kravspecifikationer för tätskikt på betong i aggressiv matavfallsmiljö. Resultat från denna studie redovisas i en rapport, och beskrivs kortfattat i följande avsnitt. Viktiga egenskaper för tätskikt och beläggning beskrivs schematiskt i figur 2.

Kraven på tätskiktet Syftet med projektet har varit att formulera ett antal allmänna tekniska krav för tätskikt eller tätskiktssystem som skydd på betongunderlag i biologiska behandlingsanläggningar för biogas- och kompost/matavfallsanläggningar. I den föreslagna specifikationen ingår krav på: • Tjocklek • Hårdhet • Draghållfasthetsegenskaper • Flexibilitet vid låg temperatur • Vattenabsorption och beständighet mot vatten • Vattentäthet • Kemikaliebeständighet • Kompatibilitet med bitumen • Beständighet mot termisk åldring • Vidhäftning • Skjuvhållfasthet • Spricköverbryggande förmåga • Kemikaliebeständighet (applicerad på betong) • Beständighet mot avrinning vid högre temperaturer (vid applicering på icke horisontella ytor) • Motstånd mot packning av ett asfaltlager • Halkbenägenhet • Slitstyrka Fortsättning s. 36 P

Figur 3. Sprutapplicering med polyurea.

Kravspecifikationen är att betrakta som ett underlag när tätskiktssystem ska väljas för betongkonstruktioner, och förväntas underlätta vid en jämförelse av olika system. Det blir också lättare för tillverkare och entreprenörer att redovisa produktens förväntade funktionella egenskaper. Kemikalieresistens mot lakvatten är en avgörande egenskap som studerats speciellt, som följd av resultaten från den inledande studien. Föreslagen provlösning och metodik behöver emellertid verifieras. Detta kommer att genomföras i ett kommande projekt.

Branschen har medverkat Kontakter har tagits med en lång rad tillverkare, experter och entreprenörer om möjliga produkter för tätskikt/tätskiktssystem på betong i biologiska behandlingsanläggningar. Aktuella teknologier baseras på epoxi, polyuretan, polyurea, akrylat och/eller bitumen(asfalt)-baserade material. I figur 3 visas sprutapplicering av polyurea. Ett antal tillverkare har tillfrågats om lämpliga system mot bakgrund av resultaten från den inledande studien, när det 36

gäller lakvatten, hög temperatur och eventuellt slitage. Produktdatablad har begärts in. Åtta olika system rekommenderas från fem olika tillverkare/experter (Nils Malmgren AB, Zel-Aaren, Elmico, Stirling Lloyd och The Hanson Group LLC). En jämförande materialteknisk bedömning har genomförts för tre system som använts eller övervägts till biologiska behandlingsanläggningar. Bedömningen utgår från redovisade egenskaper och provning enligt tillverkarens uppgift, och jämförs med relevant motsvarande provning och egenskaper för liknande typer av tätskikt på till exempel broar. Avsikten har varit att se hur väl det går att jämföra olika produkter, avsedda för samma applikation, utifrån nuvarande produktspecifikationer.

Kravspecifikation saknas I rapporten konstateras bland annat att det finns en rad olika teknologier, material och system på marknaden som kan förväntas fungera som tätskikt och skyddsbeläggning till biologiska behandlingsanläggningar, men att relevant kravspecifikation saknas. Olika provningsme-

toder har därför som regel använts av tillverkaren, för olika system, och provningsresultaten och egenskaperna blir därmed inte direkt jämförbara. Kemikalieresistens mot lakvatten är speciellt viktigt liksom nötningsresistens för beläggning på golv. Rapporten föreslår att arbetet med laboratoriestudier och uppföljning i fält av utvalda system fortsätter. Rapporten publiceras på Waste refin ery’s hemsida www.wasterefinery.se D

Referenser:

Boubitsa D., Hellström H., Henriksson G., Åkesson U., Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på biologiska behandlingsanläggningar, Waste Refinery rapport, 2010. SS EN 206-1, Betong – Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse, 2000. SS 137003, Betong – Användning av EN 206-1 i Sverige, 2008. Betongrapport 11, Vägledning för val av exponeringsklass enligt SS EN 206-1, Svenska Betongföreningen, 2002.

husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

JURIDIK Kommuner får från och med maj 2011 utökad rätt att meddela dispens eller upphäva strandskyddet. I maj träder också en ändrad plan- och bygglag i kraft. En oklarhet som kvarstår är när bygg lovet vinner laga kraft. Framför allt om det verkligen gör det. Av pia pehrson , advokat och caterina carreman , biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

Oklarheter i PBL kvarstår trots nya ändringar

recis innan jul överlämnade regeringen två remisser till lagrådet. Den ena remissen handlar om lagändringar i nya plan- och bygglagen medan den andra handlar om ändringar i strandskyddet.

Fler lättnader i strandskyddet Förslaget om ändringar i strandskyddet var tvådelat. Det ena förslaget handlar om att kommunerna ska få rätt att upphäva strandskyddet eller meddela dispenser från strandskyddet. Denna rätt ska enligt förslaget gälla om strandskyddsområdet skulle vara ett statligt vattenskyddsområde eller ett miljöskyddsområde enligt 7 kap miljöbalken.

§ §§ Förslaget är i linje med de ändringar i strandskyddsbestämmelserna som meddelades år 2009 och som har som mål att kommunen ska ha rätt att meddela dispens eller upphäva strandskyddet inom de områden över vilka de har rätten att besluta om skydd. Den andra ändringen som föreslås i remissen är att en del av Ångermanälvens mynningsvik får pekas ut som ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen där lättnader för strandskyddet gäller. De områden som fortfarande inte får pekas ut är de som ingår i världsarvet Höga kusten. Lagrådet hade ingen invändning mot förlagen. Dessa förslag kommer sannolikt att träda i kraft den 2 maj 2011.

Ändring igen i nya PBL Förslaget om komplettering i den nya 38

plan- och bygglagen som träder i kraft den 2 maj 2011 innehåller flera ändringar, varav de flesta är rent språkliga. Den största ändringen är att man har försökt att reparera den fallgrop som fanns i paragraferna avseende lov (exempelvis bygglov) och att dessa skulle vinna laga kraft. Som påtalades i artikeln ”Fallgropar med den nya plan- och bygglagen” i Husbyggaren 2010 nr 6, så fanns det i bestämmelserna en problematik över vilka som underrättades om beslutet och vilka som hade rätt att överklaga beslutet om lov. Det som påtalades var att ”Verksamhetsutövaren, det vill säga en känd sak ägare, som på grund av kommunens misstag inte fått tillfälle att yttra sig i samrådet kan överklaga utan tidsbegränsning med konsekvensen att nybyggda hus måste rivas. Den nya PBL råder inte bot på denna situation. En bygglovssökande måste fortfarande kontrollera att kommunen gör rätt i sin handläggning och kan inte, såsom den nya lagstiftningen ger sken av, lita på att en kungörelse i Post- och inrikes tidningar täcker upp för kommunens formella misstag.”.

Nya sätt informera Så hur har regeringen föreslagit att lagen ska se ut så att man täcker upp detta scenario? Lagförslaget är enligt följande. Parterna och de som har yttrat sig i ärendet ska meddelas beslutet genom delgivning. Deras överklagandefrist börjar räknas från den dag som de blev delgivna beslutet. De som är grannar eller innehar särskild rätt till någon tomt eller fastighet som direkt gränsar till området som lovet gäller ska meddelas besked om att beslut har fattats, vad det huvudsakliga innehållet i beslutet är samt var beslutet hålls tillgängligt.

Detta meddelande behöver inte delges och man har i lagrådsremissen under skälen till ändring öppnat för att meddelandet i framtiden kan lämnas elektroniskt. Samma information, som i meddelandet, ska samma dag kungöras i Post- och inrikes tidningar. Kungörelsen i Post- och inrikes tidningar och meddelandena till grannarna anses delgivna en vecka efter att beslutet har kungjorts. Även övriga kända sakägare ska få besked skickat till sig precis som grannarna.

§ §§ Det finns dock ett undantag när det gäller övriga sakägare. Anser kommunen att det i förhållande till vilket sätt som sak ägarna berörs och i vilken grad de berörs inte står i proportion till de kostnader och de besvär det innebär för kommunen att sända meddelandet till dessa behöver kommunen inte sända ut meddelandet utan de anses då vara underrättade tillsammans med alla andra i Post- och inrikes tidningar.

Oklart rättsläge Tar då denna ändring bort problematiken för bygglov? Det är tveksamt. Vad händer om kommunen anser att det är värt besväret att skicka meddelande till alla kända sak ägare men man missar någon trots massutskicket? Har då denna sakägare rätt att överklaga hur långt fram i tiden hon eller han vill, eller inte? Rättsläget är fortfarande oklart och svar kommer först sedan denna fråga prövats i domstol. D husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

IT Vi har gått mot att alla och allt ska vara tillgängliga överallt och närsom. Inte minst information. Numera kan du ta upp Husbyggaren och bläddra i den oavsett var du befinner dig, om du bara har en smart telefon, eller en datorskärm tillhands.

Nu kan du bläddra fritt i Husbyggaren Av margot granvik , redaktör

säga vilken plattform som blir standard i framtiden. Lika lite vet vi om framtida läsare kommer att läsa sina ”tidningar” enbart i handdatorer, på läsplattor eller i sina telefoner, eller om det finns en framtid kvar för den traditionella papperstidningen.

takt med teknisk utveckling blir det allt enklare att använda olika tekniska stöd för att få ta del av den information som finns utlagd på internet. Nu har även Husbyggaren ökat tillgängligheten. Genom att gå in på www.husbyggaren. se, välja Arkiv och klicka hem ett nummer kan man numera bläddra i tidningen på datorskärmen eller i smarta telefoner.

Flera spår Med nya publiceringsplattformar öppnas nya möjligheter att ta del av information. Som bäst är det flera olika spår som utvecklas. Ingen kan med säkerhet idag

Ska innehåll bestämma form Men även om ingen vet och mycket händer, så kvarstår i alla fall en sak: basen, det vill säga själva tidningen. För en tidning som Husbyggaren, som i huvudsak består av en blandning av forskningsinriktade artiklar, praktiska exempel på hur byggmetoder och -tekni-

Nu går de

t att bläd

dra i Husb

yggaren p

ker omsätts i verkligheten, omvärldsanalyserande inlägg, samt krönikor, behöver varje text ett ganska omfattande utrymme. En text som ska ge en gedigen insikt, genom att ge bakgrund, förklara och redovisa, samt dra slutsatser, måste få följa sin tråd från början till slut, vilket kräver utrymme. Så frågan är om man ska ge sig i kast med att korta och förenkla ”forskningsartiklar” så mycket att de blir bekväma att ta del av i exempelvis en smart telefon eller på mindre läsplattor? Inom journalistiken är detta en klassisk fråga som alltid dyker upp vid teknikbyten, som egentligen är en sorts byte av informationsbärare; är det innehållet eller formen som ska styra?

å skärme

Kvar i pappersform Vi tror att en tidning som Husbyggaren har sin givna plats som papperstidning, åtminstone ett tag till. Men det hindrar inte att vi följer utvecklingen eller gör texterna i tidningen tillgängliga på olika sätt. Nu kan man bläddra i Husbyggaren och få en snabb överblick över varje nummer sedan år 2009. Det är också fortfarande möjligt att via sök-funktionen leta fram artiklar i vår gedigna databas och ta hem, och printa ut om man föredrar att läsa på papper, de önskade alstren som pdf. En tjänst som vi märker ökar allt mer i popularitet. Så; varsågoda! D n

husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

FORM & TEKNIK Inom byggandet kan man utnyttja tekniken och mate rialet som symbol och yta, eller som system och genomgripande karaktär. Valet är med dagens byggtekniska verktyg fritt, men förhållningssätten är vitt åtskilda. Tektoniken, som en konkret metodik, kan stödja utvecklingen av byggprocesser. Av andreas falk , arkitekt SAR, tekn dr, ateljefalken@yahoo.se

Kan fasaden frikopplas för att uttrycka form

tt material kan hanteras och utnyttjas på varierande sätt. Ett byggsystem kan utnyttja material och komponenter olika, beroende på det valda förhållningssättet till tekniken, produktionen och byggsekvensen, och avslöja, dra nytta av eller ta avstånd från konstruktionen, tekniken, och därmed ett tektoniskt förhållningssätt. Konsekvenserna står sedan att avläsa i både arkitekturens uttryck och i många fall även i notan för byggnadsverket.

Finnes: begrepp Begreppet tektonik används ofta inom byggande och arkitektur med en vag definition med dragning åt det konstruktiva. Kenneth Frampton har uttryckt förhållandet som att all arkitektur som form, tar sin utgångspunkt i något konstruktivt, något konkret och vartefter utvecklas som en konstform, ett konstnärligt uttryck. Måhända är detta ett uttryck färgat av fasen som de digitala designverktygen befann sig i under det tidiga 1990-talet, när hans bok om tektonik kom i tryck. Idag, när datorverktygen och modelleringsprogrammen fört oss vidare mot en friformad uttryckspalett, har förvisso det konstnärliga sökandet efter nya former och uttryck skapat sin egen plattform för gestalter som söker sina konstruktioner och inte tvärt om. Något som dock alltjämt får ses som giltigt är Framptons tes att om konstruktionen är väl utförd så utgör den inte bara en förutsättning för varje uppfört arkitekturexempel utan därtill erbjuder den moderna kreativa arkitekten ett antal utgångspunkter för att skapa nya former. Sökes: definitioner Som avslutning på det ovan refererade stycket tillfogar Frampton att konceptet 42

arkitekt rentav är otänkbart utan kunskap och erfarenhet av konstruktion. Här går vanligtvis meningarna isär idag. Förvisso är det så att arkitektur som konstnärlig visionär verksamhet utvecklats starkt under senare år och att digitala modeller söker omdefiniera referenspunkter, begrepp och verklighetsuppfattningar. Men faktum kvarstår när det gäller det byggbara och beboeliga: arkitektur kan inte existera utan konstruktion. Det är då upp till var och en att förhålla sig till det nödvändiga. Anne Beim sorterade i sin doktorsavhandling från år 1999 upp tektoniska visioner i tre kategorier: – processen & teknologin, – komponent & komposition, och – separation & integration. Hon resonerade utifrån olika valda byggnadsexempel. I dagsläget gäller fortfarande att handgriplig arbetskraft och traditionella hantverksmetoder kombineras med mekaniserade och digitala high-techmetoder. Synergier mellan tekniska innovationer och progressiva arkitektoniska idéer är emellertid inte självklara. Vilka typer av idéer och element avgör konstruktionen i praktiken? Varför har vissa idéer förändrat konstruktionen medan andra förblivit en tanke?

Effekten av ett konstruktivt fokus Bakom detta ligger mycket väl formgivarens förhållningssätt till tekniken, liksom förståelse för konstruktionens verklighet. När denna är väl beaktad utnyttjas dess delar, både fysiska och organisatoriska, som medvetna formgivningsverktyg. Det finns många exempel genom 1900-talets arkitekturhistoria på de olika av Beim definierade kategorierna ovan och de vittnar om effekten av hur ett visst

fokus i gestaltningsprocessen, en viss teknikmedvetenhet, kan komma till uttryck i den färdiga produkten. Processen och teknologin kommer till uttryck i I-balkens rationalitet, komponent och komposition leder till standardisering av produkter, separation och integration har betydelse för behandlandet av undersystem i byggnaden och hanteringen av en byggnads olika delar. I den andra kategorin citerar Beim Charles Eames som år 1949 skrev att det är intressant att betrakta hur rigiditeten hos ett system kan resultera i fri användning av en byggnadsyta och hur de flesta rationella konstruktionstyper resulterar i mönster och texturer.

När ytan skiljs från innehållet Ungefär samtidigt med världsutställningen i Shanghai ifjol deklarerades att fasaden nu kommit att frikopplas som arkitektoniskt uttrycksmedel från den övriga byggnaden, och att den därmed kunde påverkas mer genomgående av ett arkitektoniskt koncept och av arkitekternas fria formsökande och dito skapande. Detta påstående kan styrkas av ett antal paviljongexempel, där fasaden lever ett mer eller mindre eget liv på distans från själva byggnaden. Vad som emellertid också är tydligt här är att fasaden tar uttrycket som enda uppgift, medan funktionen som klimatskal lämnas därhän, eller rättare, åt byggnaden innanför fasaden att klara. Detta skapar alltså behovet av dubbla fasader – en fräck och flådig och en anonym och funktionell. Så länge ekonomin finns för uppförande av dubbla fasader och så länge den inre fasaden fyller alla de praktiska funktioner som den yttre inte längre hanterar är allt gott. Men frågan är hur hållbart detta är? Dubbla fasader kan medföra synnerlihusbyggaren nr 2 B 2011

gen praktiska funktioner som mellanliggande ventilationsskikt, uppvärmningsoch kylningszoner, teknikzoner, kommunikationsytor och så vidare, och åtskilliga exempel finns där man utnyttjar dubbla skikt både resursbesparande och arkitektoniskt synergiskapande.

Yttre fasad skuggar en inre I fråga om Beims tredje kategori citeras Peter Smithson, en av de ansvariga arkitekterna för biblioteket i Alexandria som uppfördes åren 1989–90, med hans erfarenhet att den mest påverkande konstruktionsaspekten i fallet med biblioteket var integreringen av klimataspekter i fasadutformningen. Utnyttjandet av en dubbel fasad möjliggör variation och klimatanpassning i det yttre höljet beroende på orientering och vädersträck. Fasaden fungerar därmed som ett flexibelt konstruktivt system för olika fasadbeklädnader och det som håller byggnadens uttryck samman är systemets konstruktiva rytm. I biblioteket valdes ett system med en yttre fasad som skuggar ett inre fasadsystem och luftkonvektion i mellanrummet kyler byggnaden. Inom rimlighetens ram finns här även ett fullt realistiskt val mellan att dölja den verkliga byggnadens konstruktiva karaktär och att exponera densamma och utnyttja den i Framptonsk anda. Överdriva eller dölja Det finns förvisso en möjlighet att med en fristående fasad ge förstärkta uttryck för konstruktiva system och materialkaraktärer, utan risk för negativ påverkan på byggnaden. Här kan laboreras med effekter som exponering av konstruktionselement och detaljer, okonventionella material i offerskikt som trots snabb nedbrytning inte äventyrar funktion och skick hos den bakomliggande byggnadskroppen. Det är på samma gång nära till hands att kunna skapa en fasad och en symbol som helt döljer den faktiska byggnadens konstruktion. Å andra sidan finns en risk för att autonomt friformade fasader som överlåter flera funktioner som klimatskal åt bakomliggande strukturer medför byggnadstekniska nackdelar. En sådan kan till exempel vara risk för brandspridning, över nr 2 B 2011 husbyggaren

Figur 1. Spanska paviljongens fasad av flätad rotting fäst på bakomliggande stålfackverk. Foto: Andreas Falk

en brandkänslig yttre fasad eller genom skorstenseffekter i det mellanliggande luftskiktet. Det finns många faktorer som behöver tas om hand och funktioner som måste tillgodoses och säkerställas. Det är därmed inte helt lyckosamt, ur ett professionellt perspektiv, att frikoppla fasaden så att den inte längre kan fylla den tekniska funktion som den ursprungligen haft. Det draget ger i ett extremt perspektiv arkitekten rollen som make-upartist medan den svarta lådan bakom tas om hand av andra yrkesdiscipliner i byggprocessen. Det finns redan både divergerande och konvergerande professionsrelaterade ut-

vecklingsmönster, där de divergerande sällan är av godo för vare sig byggprojekt, processer eller hållbarhet ur ett samhällsperspektiv. Därmed inte sagt att professionerna ska förenas, men gränssnitten måste underhållas och samverkan och synergier ha förutsättningar att utvecklas.

Höga kompetenskrav Det formspråk och formmässiga effektsökeri som präglar många samtida arkitektkontor över hela världen ställer höga krav på kompetensen hos konstruktörer och byggare. Utnyttjandet av allt mer Fortsättning s. 44 P

Figur 3. Fasaddetalj av perforerad plåt, svenska paviljongen. Foto: Andreas Falk

behöver vi svarta lådor eller ökad förståelse? De svarta lådorna erbjuder effektiva hjälpmedel att åstadkomma det komplexa men för kontrollen över själva formarbetet och dimensionerandet bort ifrån formgivaren. I den ökade förståelsen finns å andra sidan synnerligen inspirerande utmaningar både för den arkitektoniskt engagerade ingenjören och den tekniskt kommunikative arkitekten. Figur 2. Svenska paviljongen. Foto: Andreas Falk

komplexa geometrier i samtida byggprojekt ställer krav på komplexa konstruktiva strukturer och bärsystem, vilket utmanar konstruktörer och tillverkare. Ett sätt att hantera komplexiteten är att systematisera och rationalisera processen för design, konstruktion och produktion, således en diametral motreaktion. Digitala konstruktionsverktyg innebär många gånger idag svarta lådor där förståelsen för och förmågan till inblick i involverade processer brister, vilket är ett potentiellt problem även om själva komplexiteten hanteras effektivt på detta sätt.

Svarta lådor eller förståelse? Inom International Association for Shell 44

and Spatial Structures fokuserar Structural Morphology, som är en av arbetsgrupperna, på utveckling av processer och metoder att effektivisera den konstruktiva utvecklingen som de komplexa geometrierna förutsätter. Utmaningar som är dagsaktuella är beskrivning och kontroll av geometrier, studier av sambandet mellan konstruktiva geometrier och mekaniskt beteende, digitala tekniker för utformning, beräkning, optimering, formutveckling och parametrisering samt teknologiöverföring mellan discipliner som normalt inte inkluderas i byggandet idag, såsom matematik och biologi. Och den övergripande frågan är denna:

Betongens många uttryck Betong som material är ytterst formbart och med armerad betong kan nästan vilken konstruktion och form som helst åstadkommas, om blott ekonomin och rationella produktionsfaciliteter finns till hands. Rolex Learning Center som stod färdigt år 2010 i Lausanne har omnämnts tidigare under rubriken Form & Teknik, som ett extremt friformat böljande dubbelt betongskal som höjer och sänker sig över marken som kullar och dalar. Ekonomiskt var det möjligt att uppföra när det beställdes genom en arkitekttävling år 2004 och byggdes, men det skulle troligen vara omöjligt att finansiera i dagens ekonomiska läge. Påverkar slutlig form Betong i form av repeterade bärande husbyggaren nr 2 B 2011

väggskivor eller pelare är ytterst konventionellt som byggskick och kan utnyttjas som både arkitektoniskt och konstruktivt koncept med starkt tektoniskt anslag. Men också här finns utrymme för extremer, alltifrån det traditionellt ortogonala och regelbundna som kan reduceras till ren konstruktion till det upplöst oregelbundna tvärsnittet som vid första påseende kan reduceras till ren form. Översättningen av form i de digitala verktygen medför en potentiell påverkan på formgivningsprocessen och därmed på den slutgiltiga formen. Huruvida formen byggs upp genom definition av ytor, linjer eller punkter, och faktorer som informationsöverföring och det parametriska tillvägagångssätt har stor påverkan på graden av komplexitet, också ifråga om system som på första skissen och vid första påseende är rent ortogonala.

Att hantera materialet och tekniken Ett gemensamt intresse för det tektoniska, hur byggnaden hänger ihop och byggs upp, hur den behöver verka konstruktivt för att fungera effektivt med önskade kvaliteter och uppnådd attraktionskraft i det samtida arkitektursammanhanget är en öppning mot rationella processer och synergier både i metod, process och uttryck. Tektoniken, inte som teoretiskt begrepp men som en grund och som en konkret metodik, har mycket goda förutsättningar att stödja utvecklingen av både hållbara byggprocesser och väl fungerande resultat av desamma. D Figur 4. Franska paviljongen, vars fasad spelar ett helt eget spel omkring byggnaden. Referenser:

Beim, Anne, ”Techtonic Visions in Architecture”, Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn 1999. Borgart, Andrew, ”New Challenges for the Structural Morphology Group”, Journal of the International Association for Shell and

nr 2 B 2011 husbyggaren

Foto: Andreas Falk

Spatial Structures, Vol. 51 (2010) No. 3, Madrid. Frampton, Kenneth, ”Studies in Techtonic Culture”, MIT Press 1996. Pereira, Emilio, ” The Structural Concept” Detail 2010:9, Forschung und Lehre,

München 2010. Reiser, Jesse och Umemoto, Nanako, ”Atlas of Novel Tectonics”, Princeton Architec tural Press, New York 2006. www.rolexlearningcenter.ch

Noterat Vart fjärde badrum riskerar vattenskada Snåla inte på golvbrunnen när du renoverar badrummet! Det kan kosta 150 000 kronor och mer att renovera ett badrum. Ändå väljer många att behålla den gamla golvbrunnen och spara några tusenlappar. – Gamla och felaktigt installerade golvbrunnar eller dålig anslutning av tätskiktet är den vanligaste orsaken till vattenskador, säger Thomas Helmerson, VD för Säker vatten AB som svarar för auktorisation av VVS-företag. Anticimex står bakom landets största undersökning någonsin av svenska badrum. Badrummen i 110 000 villor har undersökts. Vart fjärde riskerar eller har redan drabbats av vatten- eller fuktskador. Den största orsaken är golvbrunnar. Dessa svarar för hela

Sätt in en ny golvbrunn när du renoverar badrummet och anlita en auktoriserad fackman!, lyder rådet.

37 procent av anmärkningarna från Anticimex besiktningsmän. Det här förvånar inte Säker vatten AB. – Vattenskadorna är ett jätteproblem som kostar försäkringsbolagen och fastighetsä-

garna 100 miljoner kronor i veckan. Det är så mycket att vattenskador inte längre är ett tekniskt problem utan ett samhällsproblem, säger Rolf Kling, tekniskt ansvarig på VVS Företagen. Enligt Anticimex finns det tre orsaker till att golvbrunnarna är ett särskilt stort problem. I äldre villor är golvbrunnar och hela badrummet konstruerat för en tid då människor badade. Med dagens duschvanor ska badrummet klara av mycket mer vatten och vattenånga än vad det är konstruerat för. Vidare har många golvbrunnar av gjutjärn uppnått sin tekniska livslängd. Slutligen är det inte ovanligt att moderna brunnar monteras fel, så att vatten läcker in

mellan golvbrunn och tätskikt. Anticimex uppskattar att det kostar runt tre miljarder kronor att renovera alla badrum som riskerar fukt- och vattenskador på grund av hög ålder eller felaktigt utförda installationer. Det positiva är att svenska folket lägger mest pengar på att renovera kök och badrum. Det finns alltså goda möjligheter att se till att det blir rätt, när man ändå rustar upp. Enligt VVS-branschens regler ska golvbrunnar äldre än från år 1990 alltid bytas vid en renovering. Men det händer ofta att de får vara kvar för att spara några tusenlappar. Följden blir att den största riskfaktorn blir kvar i det för dyra pengar renoverade badrummet. Se mer på www.säkervatten.se D

don på South Bank, där förhållandevis prisvärda lägenhetsalternativ integrerats med exklusiva våningar och ett tidigare hamnområde på Themsens södra strand, Irokos boendekooperativ, där låga boendekostnader och grönska prioriterats. – Dagens europeiska stadsbyggande är inte bara inriktat

på nuet och framtiden. Olika "retrostilar" tränger också fram vid sidan av den nya modernismen, framhåller Karl-Olov Arnstberg, bokens andre författare. Vi har velat fånga in detta, inte bara genom att ge en översikt utan också genom att göra historiska jämförelser. Se mer på www.formas.se D

Hur utvecklas Europas städer? Hur planerar Europas stadsbyggare och politiker för ett rikt och attraktivt stadsliv? Vilka livsstilar och värden odlas i stadslandskapet? Hur dras gränserna mellan det privata och det offentliga? Vilka aktiviteter och fritidsintressen utvecklas bäst i urbana miljöer? Formas nya bok Bostaden i staden diskuterar aktuell europeisk stadsutveckling med utgångspunkt i flera intressanta stadsbyggnadsprojekt som be-

lyses ur ett socialt och kulturellt perspektiv. – Idén med boken har varit att jämföra och visa stadsbyggandet i några europeiska städer som är inne i samma utvecklingsfas. Vi försöker påvisa vilka värden det urbana livet har och hur dessa kan upprätthållas med hjälp av stadsplanering, säger Inger Bergström, en av författarna till boken. Bland annat har författarna studerat förtätningen av Lon-

Utred hur värmepump påverkar elpris De flesta av Sveriges drygt 800 000 värmepumpar förbrukar extra mycket el när det är kallt. Många lägger av helt, för att ersättas med direktverkande el. Andra får kraftigt sjunkande verkningsgrad och måste stöttas av elpatroner. Följden blir att efterfrågan på el pressas upp extra mycket under kalla dygn. Effektbelastningen driver i sin tur upp pri46

set på elmarknaden. Detta skriver Svenska bioenergiföreningen, Svebio, i ett brev till Maud Olofsson. – Det har varit alltför mycket fokus på elproduktionen, och alltför lite uppmärksamhet på elanvändningen, i debatten om höga elpriser. Elvärmen och värmepumparna är huvudförklaringen till att det blir obalans på elmarknaden när det blir

kallt. Annan elanvändning, till exempel i industrin, för belysning, för tåg med mera, påverkas ju inte av kylan. – Vi har nu vänt oss till energiminister Maud Olofsson och ber att hon ska låta utreda vilken påverkan värmepumparna har på elpriset under vintern. Det berättar Gustav Melin, vd i Svebio. – Pristopparna under kalla

dygn drar upp elpriset för alla kunder. Den höga belastningen på nätet kräver förstärkningar av nätkapaciteten, som alla elkunder får vara med och betala, både företag och de hushåll som valt annan uppvärmning, som biobränsle eller fjärrvärme. D

husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

Noterat Korrosion bov bakom balkongskada Det finns fortfarande allvarliga risker med vissa balkongtyper. I en ny bok från Svensk byggtjänst poängteras vikten av att besiktiga balkonger och att de underhålls och repareras på rätt sätt. Runt om i landet finns balkonger som kan vara riskabla att vistas på och under. Sommaren 2009 inträffade till exempel ett balkongras i Skellefteå där en person omkom och en annan skadades svårt. – Det finns fortfarande många balkonger som är i behov av reparation eller kommer att bli det inom en relativt nära framtid. Delvis är det nya problem i ett yngre bestånd, bland annat i miljonprogramsområdena. Men det handlar även om gamla synder som

man har hunnit glömma bort, säger Lars Johansson, expert vid CBI Betonginstitutet. Han är författare till boken Balkonger – besiktning, reparation och underhåll, utgiven av Svensk byggtjänst. I boken har både tidigare forskning samt nyare erfarenheter och kunnande sammanställts. Boken är rikt illustrerad med beskrivningar av balkongkonstruktioner och fotografier på skador. Tanken är att ge vägledning och råd för besiktning, reparation och underhåll av balkonger oavsett konstruktionstyp och byggnadsår. Korrosion är det största problemet när det gäller balkongskador, konstaterar Lars Johansson:

– Många av skadorna syns inte. Det är därför viktigt att besiktiga balkongerna och åtgärda de skador som är allvarliga. Hur detta ska götion och ras på bästa r – besiktning, repara Färsk bok: ”Balkonge sätt beror på underhåll”. hur balkongsive rasrisk, har observerats. erna är byggda. År 1965 utkom nya betong- Antalet balkonger byggda melnormer med högre kvalitets- lan åren 1965 och 1991 – som krav. Undersökningar av ska- idag är minst cirka 20 år gamla dor på balkonger byggda efter – kan uppskattas till ungefär att normen hade införts visar 700 000. Se mer på dock att den inte alltid har följts. Allvarliga skador, inklu- www.byggtjanst.se D

Här finns jobben 2011 Konjunkturen fortsätter att förstärkas kraftigt. Den stora generationsväxlingen på arbetsmarknaden pågår och därför kommer behovet av att rek rytera att vara större än vid tidigare jämförbara konjunkturlägen. Det är märkbart att antalet bristyrken ökar. Detta innebär större möjligheter för arbetssökande att hitta ett arbete. Men det är fortfarande inga större svårigheter för arbetsgivare att rekrytera inom många yrkesområden, vilket det kan bli fem till tio år framåt i tiden. Sysselsättningen beräknas öka med 65 000 personer under år 2011 och tillväxten av nya jobb sker inom ett stort antal yrken och i de flesta regioner. Störst ökning, procentuellt, kommer det att vara inom datayrken, medan yrken inom hälso- och sjukvård samt omsorg får lägst ökning. Arbetsförmedlingens yrkesprognoser redovisas i Yrkeskompassen som visar att 48

arbetsmarknaden kommer att förbättras för många yrken under år 2011. Yrkeskompassen är en bra vägledning om man tänker byta yrke eller ska studera och vill ha råd inför sitt yrkesval. Inom de områden där det kommer att råda brist på arbetskraft krävs ofta både utbildning och erfarenhet. Men mycket talar för att arbetsgivare kommer att tvingas sänka rekryteringskraven och det ökar möjligheten för nyutexaminerade att hitta ett arbete. Störst antal lediga platser kommer det att finnas på de jobb som kräver gymnasieutbildning, men andelen jobb som kräver eftergymnasial utbildning ökar. Däremot blir det kärvare för yrken med endast förgymnasial utbildning. Detta gäller också de kommande tio åren och det betyder att arbetssökande som saknar gymnasieutbildning inte kommer att se någon större förbättring på arbetsmarknaden.

Den positiva förändringen är tydligast för datayrken, teknikyrken och byggnadsyrken, men även för vissa yrken inom industrin och transportsektorn. Det betyder ökade svårigheter för arbetsgivare att hitta programmerare, systemerare, civilingenjörer och högskoleingenjörer med olika inriktningar, och även flera av byggnadsyrkena, liksom lastbilsförare. På fem och tio års sikt bedöms tillgången på arbetskraft bli otillräcklig inom dessa yrken. Störst brist på arbetskraft under 2011: Civilingenjörer, bygg och anläggning Byggnadsplåtslagare Läkare VVS-ingenjörer Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker Civilingenjörer, elkraft Operationssjuksköterskor Sjuksköterskor, psykiatrisk vård Förskollärare Betongarbetare

Maskinbefäl fartyg VVS-montörer Lastbilsmekaniker Gymnasielärare i yrkesämnen Anläggningsarbetare Plattsättare Kranförare Anläggningsmaskinförare Golvläggare Distriktssköterskor Störst tillgång på arbetskraft under 2011: Matroser Barnskötare Vårdbiträden Köks- och restaurangbiträden Receptionister Försäljare, fackhandel Lagerarbetare Försäljare, dagligvaror Biologer Fotografer Vaktmästare Administratör/sekreterare Städare/lokalvårdare Truckförare Godshanterare, expressbud Montörer, metall, gummi och plast Journalister D husbyggaren nr 2 B 2011

nr 2 B 2011 husbyggaren

Noterat Kraftvärme tar pristopp Utbudet av el från biokraft ökar när temperaturen sjunker. Det motverkar delvis de pristoppar som kan uppstå på grund av elbrist. Anledningen är helt enkelt att när det blir kallare och efterfrågan på biobränslebaserad fjärrvärme ökar, så kan kraftvärmeverken producera mer el, och samtidigt få avsättning för mer spillvärme som fjärrvärme. Idag finns cirka 150 biokraftproducenter spridda över hela landet. Ungefär hälften är kraftvärmeverk som producerar både fjärrvärme och el från biobränsle samtidigt. En fjärdedel är industrianläggningar inom företrädesvis skogsindustrin och en fjärdedel är biogasanläggningar, vilka ofta försörjs med rötgas från avloppsreningsverk. Biokraften växer och är nu Sveriges tredje största kraft

slag, efter vattenkraft och kärnkraft, och med sina 12 TWh (1 TWh = en miljard kWh) ger den fyra gånger så mycket som vindkraften, eller ungefär tre gånger så mycket som en kärnkraftsreaktor av Barsebäckstorlek. Bränslet som används till biokraft är nästan uteslutande biprodukter av olika sorter. Främst biprodukter från skogsindustrin, både i form av avverkningsrester samt spån, flis och bark från sågverken. Även energirika så kallade lutar från massaindustrin används i stor utsträckning till värme- och elproduktion. Vissa massaindustrier har på senare tid till och med blivit självförsörjande på el. Idag täcks enligt Svensk Fjärrvärme 56 procent av det svenska uppvärmningsbehovet av fjärrvärme. D Kraftvärmeverket Torsvik levererar förutom fjärrvär me även cirka 80 miljoner kWh (80 GWh) el per år. Det är el och fjärrvärme som Jönköping energi säl jer till företag och privat personer i regionen. Foto: Per Jonsson

Den svenska elanvändningen uppgick enligt Svensk Energis prelimi nära summering av elåret 2010 till 146,5 TWh, något högre än den svenska elproduktion på 144,6 TWh. El från kraftvärme bidrog med 19,2 TWh, varav 12,1 TWh var grön el i form av biokraft. Förnybara källor i form av bio-, vind- och vattenkraft stod tillsammans för 57 procent av den inhemska elproduktionen. Nettoimporten av el var 1,9 TWh, motsvarande drygt 1 procent av elanvändningen.

Brandkonsulter organiserar sig En av landets yngsta branscher – brandkonsulterna – har organiserat sig. De har gått samman i branschorganisationen Sveriges brandkonsultförening, BRA. En av föreningens första uppgifter var att få tillstånd en certifiering för företagen i branschen. Nu finns den. Syftet med certifieringen är att säkerställa kvalitet på brandkonsulttjänster och driva branschgemensamma frågor. Trots att branschen brandkonsulter är ung, är uppgifterna som den arbetar med – brandsäkerhet – etablerad sedan gammalt. Ändrade lagar och regler och Sveriges inträde i EU banade vägen för den nya branschen. Men samtidigt som nya regler ska definiera branschen är de tjänster som utförs baserade på gamla sanningar och erfarenheter. Från att ha varit nästan helt myndighetsstyrt har ansvaret för brandsäkerhet flyttats till byggherrarna, och de tar ofta hjälp från brandkonsulter. Att arbeta med brandsäkerhetsfrågor är en komplex uppgift som kräver både teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter. Rätt utfört är det brandsäkerhetsåtgärderna som borgar för säkerheten i byggnader och anläggningar, för människor och ekonomiska värden. Ett undermåligt brandsäkerhetsarbete kan få katastrofala följder. Brandkonsult är ett ungt yrke, som egentligen inte är definierat i detalj. Uppgifterna som den som idag kallar sig brandkonsult utför är äldre än den nuvarande branschdefinitionen. Det finns ungefär 80 000 byggföretag i landet. I princip alla projekt som dessa är inblandade i har en större eller mindre del som rör brandsä-

kerhet, som ska utformas av någon med relevant kompetens inom området. Ju större byggprojektet är desto mer komplexa blir brandsäkerhetslösningarna. Brandkonsultbranschen omsätter cirka 350 miljoner kronor per år. Men de är involverade i byggprojekt som representerar mer än 160 miljarder kronor varje år. För byggprocessen är det viktigt att ha konsulter som är vana att ingå i sådana sammanhang. VVS, el och andra kompetenser har mycket längre erfarenhet av den här typen av samarbete än brandkonsulter. Brandkonsulterna är ungefär lika nya i sammanhanget som miljökonsulterna. De företag som tagit initiativ till den nystartade branschföreningen har i flera fall arbetat i 15 år eller längre. De har insett behovet av att definiera sina tjänster, så att de som anlitar en brandkonsult kan vara säker på vad de får. Föreningen arbetar för att en certifiering ska utformas för branschen. – Vi kontaktade Svenska brandskyddsföreningen Sverige, som är en opartisk organisation i det här sammanhanget. De har tagit fram normen som certifierar brandkonsultföretagen, berättar Kjell Fallqvist, ordförande i Sveriges brandkonsultförening och själv brandkonsult sedan 25 år. – Svensk brand och säkerhetscertifiering kommer att utföra certifieringarna. – Arbetet med utformandet av den nya certifieringen har skett i samförstånd med Boverket som är den myndighet som har ansvaret för byggandet i Sverige, säger Kjell Fallqvist. Se mer på www.brabrandkonsulter.se D

husbyggaren nr 2 B 2011

Noterat Hantverkare toppar klagolista Hantverkstjänster är fortfarande det vanligaste konsumentproblemet. Det visar statistik som Konsumentverket har tagit fram. För sjätte året i rad ligger boendefrågor i topp i Konsumentverkets årliga sammanställning över klagomål till landets konsumentvägledningar. Mätningarna började år 2005 och boendefrågorna har ständigt legat i topp. Av de totalt cirka 93 320* konsumentklagomålen från år 2010 handlade 20 135 om boende, det vill säga drygt 20 procent. Mer än hälften av dem handlar om hantverkstjänster. Övriga stora problembranscher är fordon och transporter samt telefoni- och internettjänster. Klagomålen på hantverkstjänster handlar många gånger om att arbetet blev dyrare eller inte utfört på det sätt som konsumenten trodde var överenskommet. Därför är det bästa rådet att alltid avtala skriftligt om vilken omfattning arbetet har, hur lång tid det ska ta och vad det ska kosta. Det är även viktigt att avtala om tilläggsarbeten som kan uppstå under arbetets gång.

– Ett skriftligt avtal minskar risken för missförstånd och på så sätt vet båda parter vad de avtalat med varandra ifall en tvist skulle uppstå i efterhand, säger Eva Moberg som är boendeexpert på Konsumentverket. Hantverkstjänster återkommer i klagomålsstatistiken och därför har Konsumentverket tagit fram ett nytt material som hjälper hantverkaren i kontakten med konsumenten. Det nya materialet innehåller bland annat en checklista och en hjälp för att fylla i avtalsblanketterna. Dessutom innehåller den flera tips om vad som bör vara med i en överenskommelse. Se mer på www.konsumentverket.se D *Totalsiffran över klagomål är inget exakt mått på konsumenternas problem eftersom 64 av landets 290 kommuner inte ingår i statistiken. Siffrorna från Konsument Göteborg ingår inte heller i sammanställningen eftersom deras kategorier inte sammanfaller med verkets.

Platsannons

Lätt installera fiffig solfångare Forskare har kommit på ett sätt att koppla solfångare till den befintliga varmvattenberedaren. Det innebär att det nu kan bli lönsamt att installera solvärme för att värma sitt eget varmvatten. Hittillsvarande system kräver att man måste byta varmvattenberedare, vilket innebär att egen solfångare blivit för dyrt för de flesta hushåll. Med den här lösningen beräknas elräkningen sjunka med några tusenlappar per år samtidigt som de boende gör en insats för miljön. – Vi har byggt och testat sysnr 2 B 2011 husbyggaren

temet i vårt labb. Under våren kommer vi att installera en prototyp i några hus. Därefter siktar vi på att utveckla en kommersiell produkt tillsammans med industrin. Potentialen är stor, menar Luis Ricardo Bernardo, doktorand i energioch byggnadsdesign vid Lunds tekniska högskola. Systemet fungerar så att solfångaren installeras på taket och kopplas till den befintliga varmvattenberedaren som sitter inomhus. Ingenting behöver bytas. Lösningen fungerar alltså endast på hus som har

Sista ansökningsdag är 3 mars

varmvattenberedare, vilket oftast är hus som värms med el. Drygt en halv miljon hus värmes på detta sätt i Sverige. Att värma hus med el är dyrt och den årliga elnotan för dessa hushåll brukar landa på

cirka 25 000 kronor. Med en sådan här lösning beräknas ett hushåll kunna spara runt 2 000 kronor per år. Uppskattningsvis hälften av vattnet kan värmas med solfångare, resten på traditionellt sätt. D 51

Marknadsnytt Enklare boka tvättid

Effektiv solfångare

kan hyresgäster med en personlig ”tagg” numera boka tid i tvättstugan. Systemet håller på att utprövas i Öbacka av AB Bostaden i Umeå. D AB Bostaden i Umeå 090-17 75 04 elisabeth.lind@bostaden.umea.se

Med en enkel touch-funktion

Tips till hantverkare kund om man inte blir nöjd, vad lagen säger, och så vidare. Konsumentverket bjuder även på ”Hantverkarformulär 09”, som är avsett att användas för reparations- och ombyggnadsarbeten. Formuläret tar till exempel upp vem som utser besiktningsman, kvalitetsansvarig och vite. D

TILL hanTverk are

TIps TILL dIg som är hanTverkare

Konsumentverket 0771-42 33 00 www.konsumentverket.se

Konsumentverket har gett ut en broschyr som riktar sig till hantverkare och elever på utbildning inom byggsektorns alla discipliner. Här ges flera goda råd om hur man får nöjda kunder. Broschyren ger även den som anlitar en hantverkare goda råd när det gäller precisering av omfattning av arbetet, priser, tider, fakturering med mera. Den tar upp frågor kring ROT-avdrag, vad man gör som

Ifyllnadshjälp för hantverkarformuläret 09

det uppstår för dig och din kund. Om ett skriftligt avtal är en trygghet avtal. här hjälper vi att hänvisa till ett skriftligt problem är det alltid lättare finns på omboende.se. rmuläret 09. Avtalsmallen dig att fylla i hantverkarfo A. Parter

om dig (entreprenör) och Fyll i fullständiga uppgifter till att uppgifterna är aktuella. kunden (beställare). Se anser att något ytterligare Om du under arbetets gång med pågående arbete arbete behöver göras i samband får med kunden. Om du inte är du skyldig att samråda fall, ändå utföra arbetet. tag i kunden kan du, i vissa

B. Omfattning

Var så noggrann som Vad ingår? Vad tillkommer? offert och ritningar. Be möjligt och bifoga eventuell får en tidningsurklipp så att du om skisser, bilder eller prata förväntningar och kan tydlig bild av kundens val. Har inte kunden specifiom lämpligheten i olika har du rätt att använda cerat detaljer i beställningen och bygga enligt den enklaste det enklaste materialet

C. Avrådande

du ska utföra ett arbete som Om kunden vill att du sätt, eller om det inte har anser är olämpligt på något att för kunden, är du skyldig någon ekonomisk nytta kontill exempel materialval, avråda. Det kan gälla köpa billigare för kunden att struktion eller att det är

Du kunden vad det innebär. standarden. Förklara för känner till branschkan inte utgå från att kunden – den kompetensen köper standarder och byggregler under arbetets gång kommer kunden av dig. Om ni artilläggsarbeten eller nya överens om ändringar, H. punkt (under dessa beten – dokumentera även det ursprunliga avtalet. Övrigt) och hur de påverkar

kunden att du ändå utför nytt än att renovera. Vill du kunden från att göra, får arbetet som du avrått ansvaret hos kunden. Andet. Blir något fel ligger här, så att du har bevis teckna därför ditt avrådande går fel. för din avrådan om något

paketet Svesol Premium, har högst beräknat årligt energiutbyte bland plana solfångarmoduler under 10 kvadratmeter med 509 kWh/kvm, enligt SPs lista över Solar Keymark-certifierade solfångare. Solfångaren tillverkas av Wagner & Co i Tyskland. Euro L20 AR är Wagners prisbelönta toppmodell. D SveSol värmesystem/Solentek AB 0241-101 11 info@svesol.se

du fylla i det här. F-skattsedel Har du F-skattsedel ska och för att betala in skatter innebär att du ansvarar istället har A-skattsedel är det sociala avgifter. Om du det. kunden som ansvarar för

Tål att tappas Opticon lanserar en ny serie stryktåliga telefoner som är lättare, har längre batteritid, en 3.2-megapixelkamera och

Efter årsskiftet testas alla solfångare som är berättigade till bidrag på lika villkor enligt Solar Keymark. Solfångarpaketet Svesol Premiums solfångarmodul Wagner Euro L20 AR är Sveriges effektivaste plana solfångare för villor. Solfångaren Wagner Euro L20 AR, som ingår i solfångar-

Kolla kåken via appen Med Hemnets nysläppta iPadapp kan man numera hitta bostäder precis där man befinner sig via GPS-funktionen, eller söka bostad som vanligt genom att ange ett område. När man har hittat en bostad kan man se var bostaden ligger på

en karta och beräkna boendekostnaden direkt i appen. För mer information gäller det att surfa vidare till mäklarsidan. D Hemnet 070-591 31 94 carl-henrik.borg@hemnet.se

3G-teknik. Telefonen klarar väta enligt IP64-klassificering, kyla ner till -10 grader Celsius och att tappas från 1,5 meter. Den nya H21-serien är utvecklad för att användas av bland annat servicepersonal och fastighetsskötare, samt andra som arbetar med logistik. D Opticon Sensors Nordic 08-585 485 60 Henrik.Sittkoff@opticon.com

husbyggaren nr 2 B 2011

Marknadsnytt Från skor till lim

Helsingborg år 1911 med limprodukter till skor. Idag utvecklar och saluför Bostik även våtrumsprodukter, spac kel och produkter för fogar och tätningar. D Bostik i Norden fyller 100 år under 2011. Det hela började i

Bostik 0704-19 51 80

Larm sparar tid Sector Alarm introducerar ett hemlarm med kameraverifiering, där SOS Alarm skickar ut Räddningstjänsten vid brand utan att någon först behöver åka till bostaden för att kontrollera att det brinner. På så sätt sparas värdefulla minuter. Med en eller flera rökvarnare upptäcks starten på en brand. Kombinationen av en optisk rökvarnare och kamera ger operatören på SOS Alarm tillräckligt med information för att bedöma om de ska larma Räddningstjänsten. Om ope-

ratören via kamerabilder kan bekräfta att det ryker kontaktas Räddningstjänsten direkt. D Sector Alarm 031-758 81 11

Mottagaren följer solljuset Nu lanseras den tredje generationen Paranssystem, SP3, som är ett naturligt solljus för in-

omhusmiljöer. Systemet leder in solljus i byggnader från en mottagare utomhus, via fiberkablar till armaturer inomhus. Dagsljussystemet har fått en förenklad konstruktion, och därmed ett lägre pris. Mottagaren följer även numera solen under dygn ets alla soltimmar. D Parans Solar Lighting 0736-26 40 52 nils.nilsson@parans.com

nr 2 B 2011 husbyggaren

BYGGLEVERANTÖRER

Betong

ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

www.svenskbetong.se

husbyggaren nr 2 B 2011

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 2 B 2011 husbyggaren

BYGGLEVERANTÖRER

husbyggaren nr 2 B 2011

Marknadsnytt Ökar klämkraften Appro lanserar AppMo 2.0, som löser problemet med att veta hur mycket klämkraft skruven utsätts för under montering. Vid montering av skruvar med tillhörande mutter och brickor eftersträvas förspänningskraften (klämkraften) mellan plåtarna. Det räcker således inte att tillföra ett moment om man inte vet vad

detta moment ger för klämkraft i förbandet. Förspänningskraften kan variera kraftigt om man inte har koll på alla de parametrar som det tillförda momentet. Med AppMo Solid Lubrication Paste kan den önskade förspänningskraften ökas. D Appro 0303-24 34 40 info@appro.se

Fyllande sprutspackel Breplasta XF är ett nytt högfyllande lättspackel från Beckers. Lättspacklet för sprutspackling har en fyllförmåga på >5 mm. Det går att måla på ytan utan ytterligare spackling. En 15 liters säck väger cirka 16–18 kg. D Beckers 08-775 61 13 karin.stalhammar@beckers.se

Toa i trendigt petroleumblått

Kompressor ryms i hissen Atlas Copco introducerar en ny serie kompakta kompressorer med bensinmotor. Nya XAS 27 drivs av en kraftfull Honda-motor som överträffar de nuvarande utsläppskraven. Den har kilremsdrift med ett skensystem för remspänning. Motorn driver Atlas Copcos nya C55-element. Kompressorn fungerar för att driva hydraulbrytare, flishuggare, hammare eller små

handverktyg och kan användas i arbeten som demolering, finbearbetning och renovering. Den väger lite mer än 200 kg och dess underrede gör att man kan transportera den utan några tunga lyft. Den är tillräckligt liten för att komma igenom dörrar i kommersiella byggnader eller in i hissar. Atlas Copco +46 (0)8 743 98 54 mattias.soderqvist@se.atlascopco.com

Villeroy & Bochs badrumskollektion Subway utökas med nya möbler i urbana färger och ett helt nytt blandarsortiment. Tillkommer gör även sex nya helt runda handfat medan de rektangulära handfaten fått rundare former. Med de nya blandarna blir Subway en komplett badrumsnr 2 B 2011 husbyggaren

serie med handfat, duschar, badkar, vägghängda toaletter, möbler och blandare. Till trendfärgerna hör petroleumblått. D Gustavsberg 08-570 393 54 charlotte.axelsson@gustavsberg.com

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

SKÖVDE

husbyggaren nr 2 B 2011

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB

Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

UMEÅ

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

UPPSALA

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 2 B 2011 husbyggaren

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR - Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

Saknad kan inte beskrivas i ord.

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Postgiro: 90 20 90-0

www.mansson-hansson.se

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid Abetong �� 1:a omslag, 2 AGC Flat Glass �� 2:a omslag Betongindustri �� 25 Blücher Sweden �� 37 Bostik �� 7 Brandkonsulten �� 10 Brandskyddsföreningen Sverige �� 15 Cembrit Tepro �� 19 Cementa �� 4:e omslag Dafo Brand �� 7 Enköpings kommun �� 51 Eurokodutbildningar i Sverige �� 51 FLIR Commercial Systems �� 33 Flowcrete Sweden �� 37 H-Fönstret i Lysekil �� 45 IVT �� 41

Sid Kingspan Sverige �� 11 Knauf Danogips �� 21 Nybro Cementgjuteri �� 25 FLIR Systems �� 33 Paroc �� 1 Pittsburg Corning Scandinavia Foamglas Nordic �� 17 Plast- & Kemiföretagen �� 39 Skandinaviska Byggelement �� 39 SP Sitac �� 53 Sto Scandinavia �� 21 Strängbetong �� 29 Tyréns �� 49 Utvägen �� 7 Wikells Byggberäkningar �� 47 Vänerply �� 49 ÅF Infrastruktur �� 2

husbyggaren nr 2 B 2011

Nytt från SBR Nya medlemmar Henrik Albrecht, fastighetsför-

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se

valtare, Riksbyggen, Stockholm Björn Andersson, besiktningsman, Fastighetsteknik Torpheimergruppen AB, Linköping Tomas Breiman, besiktningsman, Breiman Konsulter AB, Hägersten John Eriksson, besiktningsman, Anticimex byggnadsmiljö, Sollentuna (tidigare ansluten) Jan Gerhardsson, byggledare, HSB Östergötland, Motala

Lennart Häggbom, egen företagare, Wellmetron, Vällingby Mikael Jinnestrand, avfuktningstekniker, Anticimex Försäkringar AB, Enköping Paul Johansson, byggingenjör, Pantektor AB, Limhamn Kurt Strandberg, skadeförebyggare, Länsförsäkringar Gävleborg, Gävle

Nya anslutna Per Eriksson, Kiruna Andreas Jacobsen, Södertälje Christoffer Pålsson, Kristianstad

Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: •  Ingenjörs- eller fastighetsföretagar examen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt hög skoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från med lemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och råd givning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 2 B 2011 husbyggaren

SBR får ny grafisk profil

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som renumereras och läses av branschp folk, medlemmarna i Byggingen jörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföre tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

SBRs grafiska profil, alltså den layout som SBR använder i trycksaker och på webben med mera, får nu en uppfräschning. Avsikten är att få en enhetlig och snygg form och färgsättning som gör att identiteten blir tydligare och SBR lättare att känna igen.

Den nya profilen har tagits fram för att passa väl ihop med den välkända SBR-loggan, som inte förändras. Den nya profilen lanseras nu under vintern och samtidigt kommer en ny presentationsbroschyr som ska spridas på arbetsplatser, högskolor och andra platser där vi ska informera om SBR. Ytterligare en del i profilarbetet är att vi nu ska använda det namn vi har i loggan, ”SBR Byggingenjörerna” som varumärke i all utåtriktad kommunikation. Hittills har ofta även namnet ”Svenska Byggingenjörers Riksförbund” använts utåtriktat vilket skapat onödig förvirring. D

Kalender Överlåtelsebesiktningsgruppen

13 april 2011 8 juni 2011

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt! Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig. Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

Nytt från SBR Aktuella kurser Entreprenadbesiktnings-

Eurokoder

MER Anläggning 10*, Nyhet!

LOU – upphandling av

symposium

15 mars, Halmstad 7 april, Stockholm

4 maj, Malmö 10 maj, Luleå 12 maj, Stockholm 19 maj, Göteborg

byggentreprenader och

24-25 mars, Helsingborg 5-6 maj, Stockholm 10-11 november, Stockholm Överlåtelsebesiktningssymposium

2-3 maj, Malmö KA-symposium

13-14 april, Helsingborg

Nya PBL Nyhet!

31 mars, Stockholm 5 april, Kalmar 7 april, Ronneby 12 april, Jönköping 19 april, Rättvik 28 april, Linköping 10 maj, Helsingborg 12 maj, Göteborg

Grundutbildning, steg 1*

Projektledning*

11-12 april, Stockholm

8-9 mars, Göteborg 29-30 mars, Luleå 5-6 april, Malmö

Byggarbetsmiljösamordnare, Fördjupningspaketet, steg 2*

24 maj, Stockholm steg 2 och prov

Fuktmätning –

Entreprenadjuridik, grundkurs*

17 maj, Stockholm, är full-

fukt och mögelskador

tecknad

3-4 maj, Stockholm

17 mars, Luleå 22 mars, Göteborg

grundkurs

Plåt i teori och i verklighet

28-29 mars, Stockholm, är

29 mars, Stockholm

fulltecknad 2-3 maj, Helsingborg

Putsade fasader

22 mars, Malmö 13 april, Stockholm 10 maj, Göteborg

Byggarbetsmiljösamordnare,

10 mars, Malmö 18 mars, Stockholm 28 mars, Karlstad 28 mars, Luleå 30 mars, Söderhamn 5 april, Göteborg 26 maj, Stockholm

Entreprenadbesiktning,

tjänster*

Entreprenadbesiktning,

*Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

31 maj, Helsingborg Fogfria golv – besiktningsman

Entreprenadjuridik,

Överlåtelsebesiktning,

och konsult

grundkurs

18 maj, Stockholm

fortsättningskurs* 30 mars, Malmö

AMA Anläggning 10*, Nyhet!

Kontrollansvarig enligt PBL

3 maj, Malmö 9 maj, Luleå 11 maj, Stockholm 18 maj, Göteborg

nivå N och K*

21-24 mars, Stockholm Överlåtelsebesiktning, prov

25 mars, Stockholm ABK 09

11 april, Stockholm

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08‑462 17 94. D

6, 7, 27, 28 april, Malmö 4, 5, 9, 10 maj, Göteborg 11, 12, 17, 18 maj, Stockholm 24, 25, 30, 31 maj, Luleå

Fler praktikplatser behövs! Förmedling av praktikplatser som SBR startade under senhösten har hittills främst loc kat byggingenjörsstudenter i Malmöregionen. Det var där idén till praktikförmedlingen föddes och där finns också flest SBR-anslutna studenter. Nu börjar också studenter på andra håll i landet upptäcka möjligheten och varje vecka kommer det in nya ansökningar. Mycket talar också för att jakten på praktikplatser ökar ju närmare sommaren vi kommer. En bland de första att utnyttja förmedlingen var Moa 62

Persson som pluggar till bygg ingenjör vid Malmö Högskola. – Praktikförmedlingen är en jättebra möjlighet som flera av mina studiekamrater redan

– Praktikförmedlingen är en jät tebra möjlighet, säger Moa Pers son som pluggar till byggingen jör vid Malmö Högskola.

nappat på, men det är viktigt att fler byggföretag också upptäcker möjligheten, säger hon. – Det är inte bara sommarpraktik som behövs, jag och många andra kan dessutom jobba någon dag i veckan parallellt med studierna. Magnus Janson vid SBRs kansli hoppas också att fler företagare ska nappa på chansen att hitta en bra praktikant. – Eftersom förmedlingen är nystartad kan det ta lite tid innan företagen upptäcker möjligheten och vi försöker nu på olika sätt informera om den. Samtidigt är det intressant att

se att det inte bara mindre företag som hört av sig, utan också att ett stort företag som Skanska nu söker SBR-anslutna praktikanter. Ett annat av de företag som just nu söker praktikanter är Panghus AB i Täby norr om Stockholm. – Vi behöver omgående praktikanter som kan arbeta som entreprenadingenjörer vid våra byggen i stockholmsregionen, säger Mats Löfgren vid Panghus AB. Mer information och anmälningsformulär finns på sbr.se/praktik D husbyggaren nr 2 B 2011

Nytt från SBR PR och party präglar årets stämma SBRs 60-årsfirande ramar in årets stämma som hålls på nybyggda Stockholm Waterfront, ett stenkast ifrån Stadshuset i centrala Stockholm, den 12–14 maj 2011. Mest stolt är stämmogeneralen Roger Johnson i Stockholmsavdelningen över fredagens program. – Under hela fredagen kom-

– Med hearings, paneldebatter och minimässa vill vi visa upp SBR och lyfta aktuella frågor inom byggbranschen för politi ker och allmänhet, berättar stämmogeneralen Roger John son.

mer vi att ha program med hearings och paneldebatter som tar upp intressanta och aktuella ämnen. Även SBRs expertgrupper, däribland entreprenadbesiktningsgruppen, kommer att ordna aktiviteter inom sina ämnesområden. – Dessutom kommer en minimässa att pågå parallellt, med utställare och aktörer från leverantörssidan inom byggbranschen. – Vi vill lyfta fram SBR och visa upp branschen. Därför ordnar vi en hel ”SBR-dag” där vi lyfter fram frågor och problem som är aktuella. Vi bjuder även in politiker att delta, samt journalister. I samband med lunchen delas Byggstenen ut och framemot kvällen hålls en välkomstbuffé med underhållning. Årets stämma inleds egentligen redan dagen innan, torsdagen den 12 maj. Programmet på torsdagen innehåller den sedvanliga golftävlingen. En ny programpunkt är en pubkväll under torsdagskvällen

Stockholm Waterfront, Canyon Interior.

för samkväm och en trevlig samvaro. Lördagen viks för själva stämman, samt en högtids middag. Dagen börjar med registrering och allmän diskussion innan själva årsmötet startar. Lunchen kommer att intas på Stadshuset. På lördagskvällen är det dags för den stora jubileumsmiddagen för att fira SBRs 60 år som förbund. Platsen blir den anrika Spegelsalen på Grand hotell. Till middagen utlovas underhållning.

SBR-stämman hålls i Stockholm Waterfront. Mer centralt kan det knappast bli. Foto: White Arkitekter AB/Jarl Asset Management AB

nr 2 B 2011 husbyggaren

På söndag är dags för hemfärd. Programmet för medföljande omfattar bland annat en Stockholmsguidning. D

Stockholm Waterfront, kvälls bild.

Stockholm Waterfront, Steel bars.

Nytt från SBR SBRarens egna miljöhus I slutet av november fick ett 30-tal av Stockholmsavdelningens medlemmar ta del av kollegan Felicia Oreholms bygge av sitt miljöhus. Huset ligger i Vikingshill i Nacka strax utanför Stockholm och är ett tvåplans källarlöst enfamiljshus byggt med Koljerntekniken med en grund av foamglas. Bakgrunden till husets utformning är att det ska vara ett så sunt hus som möjligt och att dess produktion inte ska smutsa ner mer än nödvändigt. – Vår ambition var att huset inte ska göra ett onödigt stort avtryck. Det ska vara ett hus med så få kemikalier och så ren uppvärmning som möjligt, deklarerade Felicia Oreholm. Samtidigt berättade hon att utgångspunkten var att alla kvaliteter som plan- och rumsmiljöer, hygien, energiförbrukning och teknik, med mera skulle tillgodoses. Huset är utformat med helt öppna planlösningar i såväl botten- som övervåning. Föns-

terytorna mot norr är minimerade för att ge låga energiförluster. De enda avgränsande väggarna finns runt våtutrymmena. Den sammanhålla volymen i förhållande till klimatskalet minskar på det sättet de termiska förlusterna för värmetransmission och luftläckage. Eftersom kvällens föredragshållare redan inledningsvis bjöd in åhörarna att ställa frågor eller att komma med synpunkter blev det ett stort antal inpass och frågor, och många givande diskussioner då många av åhörarna satt inne med spetskompetens inom olika och angränsande områden. Kombinationen av en ytterst kunnig och insatt föredragshållare och aktiva åhörare ledde till att kvällens deltagare kunde gå hem, nöjda med en utmärkt föredragning i ett intressant och aktuellt ämne. Av Lars Fröderberg, Byggingenjör SBR

Felicia Oreholm vid sitt miljöhus.

Trio fick veteranutmärkelse

Från vänster ses Torsten Falk, Brita Gilén och Mats Bröms vid midda gen då veterantecknen överlämnades. Foto: Dick Söderholm

Uppsala-avdelningen har utdelat veterantecken till Mats Bröms, Torsten Falk och Lennart Ilke för deras medlemskap i SBR under 25 år. Mats Bröms har arbetat i byggbranschen i Uppland och Stockholm sedan år 1962. Han har verkat som arbetsledare, entreprenadingenjör, arbetschef, byggledare och besiktningsman, för att perioden 1985-2004 bli delägare i Noark Arkitektkontor och A5 Arkitektkontor i Uppsala som byggledare och besiktningsman. År 2004 startade han ett eget företag med inriktning besiktningsman och KA-ansvarig enligt PBL. Mats Bröms har deltagit i SBR:s besiktningsverksamhet sedan den startade, först som auktoriserad besiktningsman och senare som certifierad av Sitac. Torsten Falk är knuten till Projektidé AB i Uppsala. Han

arbetar med projektledning och besiktning bygg, samt är av Sitac certifierad besiktningsman SBR. Torsten Falk är godkänd besiktningsman av Byggkeramiska rådet, samt kvalitetsansvarig enligt PBL (K). Lennart Ilke, Uppsala, har varit verksam som byggnadsingenjör sedan år 1974, varav drygt tjugo år i konsultbranschen. Under tio år drev han egen firma och var sedan delägare i ett större arkitektkontor. Hösten 1997 blev han anställd som projektledare på byggnadsavdelningen på Uppsala universitet. Lennart Ilke är sedan år 2004 byggnadschef och ansvarig för universitetets lokalförsörjning. Uppsala-avdelningen ser fram emot fortsatt medlemskap och delaktighet i avdelningens arbete och studiebesök. Av Lennart Wågström

gruppmedlemmar) ingår hotell, måltider och en guidad tur. Flyg bokar deltagarna själva. Anmälningar till respektive symposium senast 14 mars. Bokning och förfrågningar:

Carina Eriksson, SBR. Tel: 08-462 17 93. E-mail: carina.eriksson@sbr.se D

Följ med SBR ut i Europa SBRs entreprenadbesiktnings grupp arrangerar ett EB-symposium i Barcelona den 15–18 september. I priset på 18 950 kronor (20 950 kronor för icke EB-gruppmedlemmar) ingår hotell, måltider och en guidad 64

tur. Flyg bokar deltagarna själva. SBRs överlåtelsebesiktningsgrupp arrangerar ett ÖBsymposium i Budapest den 22– 25 september. I priset på 16 750 kronor (18 500 för icke ÖB-

husbyggaren nr 2 B 2011

thermisol.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w

masonite lättelement www.m-l.se

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0