Husbyggaren 2011 Nr 4 by Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

4 11

Nedanstående är annons från Paroc

nr 4 B 2011 husbyggaren

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 · 2011 | Årgång 53 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2011

Nr 1 v 4 Nr 5 v 36 Nr 2 v 10 Nr 6 v 43 Nr 3 v 15 Nr 7 v 49 Nr 4 v 22 Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts. Bilaga medföljer

Sidan 14 o 18 Sten i fasader har stått sig genom åren. En ny fasad i skifferplattor

binder både med färg och den livfulla stenytan ihop olika stilar på en Göteborgsgata. Marmor som fasadsten har länge varit ett problembarn, något Finlandiahuset i Helsingfors fått erfara. Men nu kan man genom att analysera kalkstenens mikrostrukturer bedöma hur tålig marmorn är. Nyköpings stadshus kläs som bäst om. Foto: Hendrik Zeitler och Björn Schouenborg

Innehåll

6 14 18 22 26 30 34 40 42 48 50 52 61

Olika parametrar vägs in för fuktsäker taklösning Livfull skiffersten förlänar pondus åt byggnad Expertsystem tar fram tålig marmorplatta för utevägg Kvalitetsmärkt panel ger beständiga träfasader Noggrann kravspecifikation bakom lyckat fönsterbyte Bärande glasvägg kan fungera i passivhus SBR-stämman Juridik: Förtydligande av beställarens skadeståndsansvar nära IT BIM: Modern metod gestaltar delprocesser i bygge Form & Teknik: Ekar det naket och tomt i kejsarens garderob? Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer: Fastighetsförvaltning & Energi & Miljö Tidningen utkommer i vecka 36 nr 4 B 2011 husbyggaren

TAK Vilka material och vilka konstruktioner ger fuktsäkra tak? Det finns fler parametrar än man först tror. Bygger man taket i trä är det till exempel bäst att göra det på våren. Men nu finns det metoder för att bedöma hela byggsystem över tid.

Olika parametrar vägs in för fuktsäker taklösning

Bedöm system över tid För att kunna välja en fungerande taklösning i framtiden för både nyproduktion och renovering är det viktigt att kunna bedöma hur hela system är uppbyggda och fungerar över tid. Dessa bedömningar bör utföras baserat på tillgängliga data och forskning som finns publicerat samt utnyttja de senaste simuleringsverktygen. De nya verktygen klarar parameterstudier och variabelhantering på ett bättre sätt än tidigare och framförallt med en rimlig insats i tid. Det är också avgörande att inte glömma bort att produktionen ska fungera oavsett hur smart och robust den färdiga lösningen är. Slutligen är det kul om någon har råd att bygga de ”riskfria” konstruktioner som efterfrågas. ”Riskfritt” är en intressant formule6

ring som ofta dyker upp inom fuktsäkerhetsprojektering, som de flesta andra discipliner har ett mer sansat och nyanserat förhållningssätt till.

Fukt i låglutande papptak En historik över materialbyten visar att detta kan leda till oväntade följder. Det började tidigt med att vi husbyggare fick ”korrigera” grundläggningssättet för platta på mark på 1970- och 80- talen och vi lärde oss att lägga isoleringen under betongplattan, efter att ha bytt ett antal syllar i drabbade hus. Husägare lärde sig isolera källare på utsidan samt att inte använda tryckimpregnerade syllar. Därefter var det krypgrundens tur och de flesta byggare gick över från uteluftsventilerad krypgrund till varmgrund. Precis när det jobbet började bli klart damp enstegstätade putsfasader ner och man tvingades ändra taktik för ytterväggarna och förbjuda gips med pappskikt både i ytterväggar och våtrum, samt isolera trästommen på utsidan, utanför den bärande stommen. Nu är det återigen dags för yttertaken. Det har även tidigare funnits problem med denna byggdel, exempelvis på 1970och 80-talen med fuktproblem i låglutande papptak. Det finns/fanns också stora problem på kallvindar när man började tilläggisolera vindar samtidigt som man bytte uppvärmningen från el- och oljepanna till fjärrvärme i slutet på 1990-talet och början på 2000-talet. I de skadefall som blivit handlar problemen ofta om bristande total systemförståelse där insatser för att förbättra prestanda på en viss parameter radikalt försämrat prestanda på en annan parameter som projektören glömde bort att fundera över. I exemplet med byte till

Camilla Lidgren är civilingenjör VoV från LTH. Hon är sedan år 2008 gruppchef på hus och bostad på Skanska teknik och projekteringsledning i Malmö. Innan dess har hon bland annat varit konstruktionschef på Finndomo Modulenthus och Brio Toy.

FÖRFATTAREN

enna artikel behandlar övergripande hur byggdelars utformning har hanterats historiskt och delvis om hur framtidens nya taklösning förhoppningsvis utvecklas via helhetsprojektering med förståelse för hela system och processer. Verktyget som används för att hantera helhetsprojekteringen angående fuktsäkerhet är: Dokumenterad fuktsäkerhetsprojektering enligt metodik ByggaF6. I ett antal år har debatten pågått om att gamla takkonstruktioner, främst i bostäder, inte längre håller måttet när det gäller fuktsäkerhet och risk för mögelpåväxt i kalla uteluftsventilerade tak. Diskussionen har ofta utgått från att problemet beror på att isoleringsmängden har ökat i bjälklag mot vind vilket resulterat i en kallare takkonstruktion. Detta är dock en extremt förenklad verklighetsbeskrivning som bara beskriver hur en enda materialparameter i tak har förändrats över tid.

FÖRFATTAREN

Av camilla lidgren , gruppchef, och peter brander , specialist, Skanska Teknik och projekteringsledning

Peter Brander är tekn lic från LTH och högskoleingenjör HTS. Han arbetar på Skanska Teknik och projekteringsledning sedan år 1995 och är specialist i byggfysikgruppen i Malmö.

fjärrvärme är det till exempel förändrad tryckbild i byggnaden som genererar den största riskökningen och inte själva til�läggsisoleringen.

Tradition använda trä Takkonstruktionernas historik är väl dokumenterad och flera hus från 1800- talet finns fortfarande kvar i bra skick, utan fuktproblem. Takkonstruktionen har traditionellt varit en träkonstruktion. I slutet på 1800-talet var stommen husbyggaren nr 4 B 2011

Figur 1. Parameterstudie av fuktbuffringseffekter på vinden beroende på luftomsättningar på vinden och tjocklek på råspont (redovisat som fuktkvotsvariation i råsponten över 3 årscykler). Byggfuktseffekten är tydlig första vintern eftersom taket stängs den 1 oktober och får en hel uppfuktningscykel innan det blir uttorkningsförhållanden efterföljande sommar. Notera att fuktnivån första vintern blir högre med lite ventilation men lägre i långvarig drift.

125x125 takstolar med takpanel och ytskikt av plåt. Innertaken var oftast puts på vassmatta. I början av 1900-talet började man använda lite klenare dimensioner, takkonstruktionen 75x150 c/c 1200 med spontade 25 mm brädor täckta med tjärad papp, ströläkt, bärläkt och tegelpannor, alternativt som tidigare plåttak. Innertak av putsad panel eller papp. På 1930-talet introduceras nya material som Treetex och Masonite. När det gäller villor kom husfabrikerna i gång i slutet av 1940-talet. Element förtillverkades på fabrik och levererades till byggplatsen. Fortfarande isolerade man med sågspån, kutterspån, koksaska och lera men även nyare isoleringsmaterial började användas som sjögräs, kork, wellpapp och mineralullsmattor. Takkonstruktionen var vanligtvis 75x175 c/c 1200 med 25 mm råspont, papp, strö- och bärläkt samt tegeltakpannor. Vindsbjälklag med sågspån på ett undertak av 25 mm panel och 12 mm träfiberskiva av Treetex.

Bjälklag i betong 1950-talet kom med betongens inträde som byggnadsmaterial. Man började göra tjockare bjälklag av armerad betong. Takkonstruktionen har slimmats rejält och takstolar av 50x175 c/c 1200 mm med råspont, strö- och bärläkt samt enkupigt tegel var vanligt på 1950-talets flerbostadshus och lamellhusen. nr 4 B 2011 husbyggaren

Efter kriget har kraven ökat på värmeisolering och man använder mer isolering i vindsbjälklaget samt träullsskivor som innertak. Gipsskivor började användas från mitten av 1950-talet. På 1960-talet introducerades den diffusionstäta plastfolien. Generellt började man isolera husen bättre och förutom oljepannor började man använda elradiatorer samt luftburen värme för uppvärmning. På 1960-talet byggdes flera hus med flackt tak och man använde papptak som ytskikt. Takstolar på både lamellhus och villor konstruerades av 50x125 mm takstolar eller 45x145 mm överramar c/c 1200 med 23 mm råspont och två lager papp. Vindsbjälklaget utfördes av betong på lamellhusen med 150 mm isolering och i villorna av träunderramar 45x170 mm och 125 mm isolering med ett undertak av 17 mm spontad panel.

Energikris och nya krav Först på 1970-talet började man använda ångtät plastfolie på insidan av vindsbjälklaget. Isoleringen ökades ytterligare efter energikrisen i mitten av 1970-talet. Takkonstruktionen var 45x270 mm c/c 1200, 245 mm mineralull, 25 mm luftspalt om luftad konstruktion, 6 mm träfiberskiva, bärläkt och betongpannor. Betongpannor var nytt och även att byta ut råsponten mot oljehärdad träfiberskiva var nytt. Innertak utfördes av glespanel och gips.

Energisparkraven ökade med åren och på 1980-talet innebar det att tak fick ännu tjockare isolering. Det poängterades att det är viktigt att bygga vindtätt, plastfolien som monterades innanför gipsen skarvtejpades. Nya konstruktionsmaterial började användas, bland annan lättreglar i tak, masonitbalkar. Nu börjar man upptäcka problem med fukt och mögel och diskussionen startade om det var på grund av att man byggde för välisolerat. Det blev krav på bättre ventilation, vilket innebar att mekanisk ventilation började monteras i villor. Detta i sin tur ökade energiförbrukningen och då installerades värmeåtervinning. Fortfarande var vanligaste takkonstruktionen 45x270 mm c/c 1200, 220–245 mm mineralull, 25–50 mm luftspalt om luftad konstruktion, 22 mm råspont, ströläkt, bärläkt och betongpannor.

Värmepumpen blir vanlig På 1990-talet kom de första passivhusen och 500 mm isolering i tak. Det normaliserades att använda 300 mm isolering i yttertak i vanliga hus. Takkonstruktionen 45x270 påspikades med 45x45 mm för att få plats med isoleringen och 19 mm råspont användes som avstyvande. Värmepumpar med återvinning blev den vanligaste uppvärmningen i villor. 2000-talet innebar en återgång arkitektoniskt till 1960-talet med plana papptak. Funkisstilen har återkommit eller nymodernism som man också kan kalla det. Taket görs av fribärande fackverks takstolar alternativt limträbalkar, 200– 500 mm lösullsisolering, 20 mm råspont och 2-lager papptak på utsidan. Inner taket består av plastfolie, glespanel och gips1. Nu på 2010-talet har vi börjat bygga yttertak med utvändig isolering på råspont2,3. Dock är det inte helt enkelt. Genom ett nytt byggsätt bryter man en ”gammal tradition” samtidigt som bara 50 procent har upplevt problem med traditionellt tak2. Ett annat alternativ är att bygga med lätta stålkonstruktioner, utan organiskt material4. Fuktrisker i tak Lastparametrar En stor utmaning inom fuktsäkerhetsFortsättning s. 8 P

Figur 2. Samma övning som tidigare fast med 50mm cellplast på utsida råspont. Ger generellt 2–3 procent lägre fuktkvot än utan cellplast men som man kan se i diagrammen är effekten av liten luftväxling i samma storleksordning.

projektering är att definiera och kvantifiera relevanta lastfall. Utmaningen består av att det är många olika laster och att lasterna utifrån och inifrån består av variabler som i många fall har ett mycket stort spann. Detta gör att många olika laster var för sig kan vara dimensionerande när de når sina maxlägen. För en något sånär komplett lastgenomgång hänvisas till ByggaF:s checklista för fuktsäkerhetprojektering6. Exempel yttre nederbörd (klimatdata från WUFIPro5.0): •  Slagregnsmängden på Malaga och förhärskande vindriktning öst–västlig är under 100 mm per år. Totala regnmängd en är under 350 mm ett normalår. •  I Bergen i Norge kommer allt slagregn från Atlanten och i förhärskande vindriktning sydost är slagregnsmängden över 1 500 mm. Årsnederbörden ett normalår är över 2 400 mm. •  I Sverige ligger regnmängderna kring 750 mm ett normalår. Olyckslasten för nederbörd på takkonstruktionen är för det mesta något helt annat än årslast regn. Lastdiskussioner vi är vana att föra på takkonstruktioner idag handlar om regnintensitet och förmågan att dränera bort dagvatten i kombination med buffringseffekter på taket. Hur vi ska förhålla oss till klimatutveckling över tid med förväntat högre intensiteter på regn när vi designar är i dagsläget inte klarlagt.

Exempel inre konvektionslast: •  I en frånluftsventilerad villa med spaltventiler i fasad är det mestadels undertryck inomhus även mot tak samt låga fukttillskott. •  I en FTX-ventilerad villa med rotorväxlare blir det högre fukttillskott via rotorn och om justeringen av ventilationsbalansen blir fel (ska alltid vara mer frånluft än tilluft) kan det bli konstant övertryck inomhus. •  I ett badhustak blir det via takhöjden och den varma inomhusmiljön i princip alltid övertryck inomhus mot tak om inte en aktivt ventilerad mottryckskärm byggs. Fukttillskottet är också på en helt annan nivå med fri kondens redan kring 20 grader.

Geometriska parametrar En viktig faktor för takkonstruktionens byggfysikaliska beteende är hur strålningsutbytet med omgivningen fungerar. Då särskilt hur takytor träffas av solinstrålning. Därför kan faktorer som sarguppbyggnaders höjd, takvinklar, riktning på taket och andra konstruktioner som skuggar takytan bli avgörande för hur taket beter sig i drift. Samma typ av hänsyn behöver även tas till snöfickor, isbildning, avsmältning och så vidare. Materialparametrar Det finns ett antal variabla materialparametrar att hålla reda på. Många rent fysikaliska som värmebuffrings- och fukt-

buffringsförmåga, men även en uppsjö av skademekanismer som ofta innefattar kritiska fuktnivåer som inte får överskridas. En viktig skademekanism att ta hänsyn till är risken för mögeltillväxt i ett material som beror bland annat på temperatur, näringstillgång i materialytan, fukthalt i materialet, omgivande klimat, tid… För en mer komplett genomgång av fuktrelaterade nedbrytningsmekanismer se Nilsson5. De flesta som inte försökt sig på att definiera ett materials totala egenskaper brukar bli överraskade över mängden mätning som faktiskt krävs för att veta hur ett material beter sig. Det pågår insamling av uppmätta egenskaper i ett antal databasinitiativ men det normala i dagsläget är att många materialparamet rar gissas mer eller mindre professionellt när projektering utförs eftersom para metrarna inte är uppmätta fullt ut och att det inte finns tid eller resurser att utföra mätningen inom projekteringen.

Produktionsparametrar Hur konstruktioner monteras, och kvaliteten på utfört montage, kommer att påverka fuktsäkerheten både initialt och under husets livstid. Dels påverkar det hur mycket byggfukt som ska hanteras initialt och dels kommer exempelvis dåligt utförd lufttäthet att kunna öka riskerna radikalt i drift. Drift och underhållsparametrar Slutligen krävs det kunskap om hur konstruktionen sköts om över tid baserat på livslängder och förebyggande underhåll. Vilka parametrar är viktiga För att hantera parametrar på ett strukturerat sätt utförs parameterstudier för att se vilka kombinationer av parametrar som är mest avgörande för en fuktsäker konstruktion i drift. Skanska i Sverige, Norge och Finland har precis avslutat en större gemensam takutredning för småhus kallat Wall and Roof 3 drivet av kriterierna i BBR06 att gå på 75 procent RF som maxlast om ingen annan kritisk fuktnivå kan verifieras. Inom WaR har ett antal parameterstudier genomförts och den stora nyheten är att utvärderingen skett mot mögelrisk i Fortsättning s. 10 P

husbyggaren nr 4 B 2011

drift för trä via ett egenutvecklat verktyg kallat m-model som kan ta hänsyn till de viktigaste parametrarna som krävs för mögelinitiering på trä7. Verktyget m-model tar med RF, temperatur och varaktighet i sin bedömning och innehåller materialkriterier för mögel initiering på trä som är uppmätta. Filerna som plockas in i riskvärderingsprogrammet kan antingen bestå av beräknade filer från byggfysikaliska program eller uppmätt data från mätning i fält. Riskerna redovisas i ett index 0-1 där 1 och över innebär att det är mycket stor sannolikhet att initiera mögelgroning. Inom WaR har först teoretiska bedömningar utförts, sen har provhus byggts och slutligen har validerande mätning utförts på både gamla och nya konstruktionstyper tagna i drift. Projektet har pågått sedan år 2008 och ett antal intressanta lärdomar har gjorts.

Figur 3. Redovisning av m-model riskindex i olika riktningar i ett tak. Parameterstudie mellan normalår i WUFI (grön) och ett ”dåligt” uppmätt SMHI år (ljusblå). I WaR redovisas detta som stjärndiagram kompletterat med uppmätt resultat i en mätpunkt (lila kryss). Det här resultatet visar på vikten av att fundera över lastsituationer över tid. Diagrammet visar också hur det blir farligare i tak vända mot norr än i övriga riktningar (högre värde på riskindex).

Fortsättning s. 12 P

Figur 4. Pågående test av byggbarhet och prefabriceringsteknik i liten skala. Foto: Skanska

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

Beräkningsprogrammet som använts, WUFIPro 4.2, simulerar verklig uppmätt data i drift ganska bra för normala laster. Ett stort arbete har dock fått läggas på att säkra materialdata och att välja beräkningsförutsättningar som exempelvis lastfall. Beräkningsresultaten från parameterstudierna visar att många parametrar var för sig kan ge en riskfylld konstruktion och att så enkla saker som när på året man bygger kan vara avgörande i byggfuktshanteringen (klart fördelaktigt att bygga på våren när det gäller träkonstruktioner).

Standardiserade byggdelar Att använda sig av standardiserade lösningar ger Skanska möjligheten att höja kvaliteten och minska kostnaderna. Den minskade mängden av olika tekniska lösningar medför ökade möjligheter för en hög och jämn kvalitet. En mindre variation i inköpen medför i sin tur minskade kostnader. Genom att införa en tydlig intern standard inom företaget minskas antalet varianter i sortimentet. Härigenom skapas möjligheter till förbättrad kvalitetssäkring och ett minskande antal reklamationer. Upprepningseffekterna i produktionen ökar också möjligheterna till ett bra inköpsarbete vilket kommer att ge långsiktiga kostnadsbesparingar och konkurrensfördelar. Det finns standardiserade byggdelar för ytterväggar, källarväggar, yttertak, terrasser, källarväggar, våtrum med mera. Fuktsäker taklösning Delar av byggbranschen har slagit in på ett nytt spår de senaste åren och har börjat mäta verklig fuktprestanda i byggda lösningar istället för att bara passivt vänta på om någon ska börja klaga. De lärdomar de mätningarna nu genererar är ovärderliga när det gäller att förstå hur olika lösningar verkligen beter sig i drift. Skanska har inom WaR utfört ett stort internt arbete när det gäller att specificera vilka önskvärda funktioner som bör finnas i en effektiv taklösning och har presenterat dessa för våra leverantörer. Figurerna 5 och 6 visar en av Skanskas olika yttertakslösningar; en takkonstruktion med betongpannor, cellplast och råspont. Lösningen är inte helt optimal – 12

Figur 5. Takkonstruktion med betongpannor, cellplast och råspont – nock.

Figur 6. Sektion takkonstruktion med betongpannor, cellplast och råspont.

men ett steg på väg i rätt riktning och en förändring gjord för att klara dagens normkrav, byggsätt och livsstil. Det vi vet är att framtidens tekniska krav på energiförluster, robusthet och energiproduktion redan har och kommer att initiera ännu mer produktutveckling framöver. Det finns redan nu ett antal helt nya lösningar som testas kommersiellt. I takt med att nya materialtyper introduceras kommer vi även att se fler och fler konstruktioner som inte alls liknar traditionella lösningar. Förhoppningsvis kommer dessa lösningar att vara behäftade med färre initiella risker än tidigare baserat på de nya projekteringshjälpmedel som numera finns tillgängliga via bland annat ByggaF. D

1 Cecilia Björk, Per Kallstenius, Laila Reppen

(1984). Så byggdes husen 1880-1980 och Cecilia Björk, Lars Nordling, Laila Reppen (2009). Så byggdes villan. 2 Camilla Persson Lidgren. SBUF. Bygg fuktsäkra takkonstruktioner. 3 Skanska Tekniks WAR-projekt. Wall and Roof (ej offentlig). 4 Husbyggaren nr 6/2009. Helena Burstrand Knutsson och Ene Lindén. Fuktregler gjorde att stål valdes till stomsystem. 5 Lars-Olof Nilsson (2006). Fuktpåverkan på material – Kritiska fuktnivåer. www.formas.se 6 www.fuktcentrum.se 7 Bygg & Teknik nr 4/2010. Björn Berggren, Åse Togerö, Charlotte Svensson Tengberg. Fuktsäkerhet och isolering i välisolerade hus – hur kan takkonstruktioner optimeras?

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

FASADER Betongelement och kopparplåt har ersatts av skiffer, skärmtegel och lackad s tålplåt. Det har resulterat i ett hus som utstrålar genuinitet och hög kvalitet, och som binder ihop husen i olika material från olika epoker längs Första Långgatan i Göteborg.

Livfull skiffersten förlänar pondus åt byggnad Av hans knutsson , arkitekt SAR/MSA, Forum Arkitekter AB

Varvas med hus i glas och stål Första Långgatan löper längs Göta Älv mellan Järntorget och Stigbergstorget. Redan idag är gatan en viktig länk i staden, men kommer troligtvis att få än större betydelse och uppmärksamhet i samband med den framtida utvecklingen av Södra Älvstranden. Gatans bebyggelse består av en blandning av stenhus i puts och tegel från tidigt 1900-tal, enstaka byggnader från den tidiga funktionalistiska eran och ett antal strukturalistiska byggnader från 1960- talet i stål, glas och betong. Hörnet Första Långgatan–Värmlandsgatan ägs och förvaltas av fastighetsbolaget Wallenstam AB. Det är en åtta våningar hög kontorsfastighet uppförd år 1964. I huset bedrivs övervägande kontorsverksamhet, men i gatuplanet finns även butiker, bank och en restaurant. Fasaden är tidstypisk med ett strikt och karakteristiskt arkitektoniskt uttryck: betongelement med frilagd ballast, utanpåliggande betongpelare där elementen förankrats, fönsterpartier i trä och detaljer av kopparplåt. Över entrén på Första Långgatan bryts den monotona fasaden 14

av ett vertikalt glasparti, ett slags ”kommandobrygga”!

Sönderrostad infästning Vid besiktningen konstaterades att byggnaden hade stora tekniska brister. Betongelementen var monterade ut ifrån med vinkelbeslag infästa i bjälklaget och utanpåliggande betongpelare. Infästningsgodset var delvis sönderrostat, elementskarvarna läckte och det fanns risk för nedfallande betong. Även fönstren läckte och behövde bytas, och byggnadens energiförbrukning låg långt över dagens krav. Fasadgestaltning i stadsmiljö I dagens arkitektur finns en tendens att vilja sticka ut, skrika högst. Omgivningens gatubild och kulturhistoriska värden får många gånger stå tillbaka för kravet på att vara spektakulär och synas. Samtidigt glömmer vi lätt att det som i dag är extremt modernt också väldigt snabbt blir omodernt. En fasad är något en byggnad kommer att leva med under många, många år. En fasad byts inte lika enkelt som man byter gardiner! Därför är det viktigt att även gestaltningsmässigt ha ett långsiktigt perspektiv vid utformningen. En byggnad och dess fasad är endast en ton i den symfoni som spelas av alla byggnader i gaturummet och staden, både nu och i en tänkt framtid. Färger harmonierar Trots att Första Långgatans byggnader hör till vitt skilda tidsepoker, med sins emellan olika utformningsideal, upplevs en slags harmoni i färgskalan. 1960-talets betongelement med frilagd ballast stämmer in i de rödbruna tonerna från förra sekelskiftets nyanser i terrakotta. Fasaderna i stålgrått glas och betong tar upp

FÖRFATTAREN

od arkitektur är samverkan mellan gestaltning, funktion och ekonomi. Det var utgångspunkten när Forum Arkitekter fick uppdraget av fastighetsbolaget Wallenstam AB att gestalta och projektera en ny fasad på fastigheten Första Långgatan–Värmlandsgatan på Södra Älvstranden i Göteborg. Den nya fasaden skulle vara en del av gaturummet och samtidigt uttrycka något av Wallenstams ”själ”. Fasaden måste även utformas tekniskt för att skydda byggnaden mot väder och vind, samt ur ett ekonomiskt perspektiv vara försvarbart på både kort och lång sikt.

Hans Knutsson är utbildad arkitekt och byggnadsingenjör och driver sedan år 1981 Forum Arkitekter AB. Wallenstam, Liseberg och Peab är några av uppdragsgivarna. Hans Knutssons arkitektur präglas av en strävan att förena design, teknik och ekonomi till en helhet.

klangen från blågrå putsfasader. Inslag av vita eller ljusgrå fasader och fasaddetaljer finns från alla tidsepoker. Av respekt för byggnadens tidstypiska karaktär valde vi att bygga vidare på de grundläggande arkitektoniska greppen: den strikta indelningen av fasaden och betoningen av entrépartiet med sin ”kommandobrygga”. Däremot ville vi tona ner det industriella och opersonliga intryck som betongelementen med frilagd ballast förmedlade. I valet av material och arkitektoniskt uttryck var det viktigt att ge fasaden den värdighet som anstår en huvudgata, samtidigt som vi visar respekt för områdets och byggnadens historiska värden.

Puts, plast eller sten? I det tidiga skisskedet provade vi olika fasadalternativ, bland annat genom att helt förändra fasaduttrycket genom att tilläggsisolera och putsa fasaden, men också genom att behålla nuvarande struktur med fyllningar under fönstren, till husbyggaren nr 4 B 2011

En sliten fasad av betongelement och kopparplåt har fått nytt liv med en ny fasad av skiffer, skärmtegel och plåtkassetter. Foto: Hendrik Zeitler

Pelarna kläddes med plåtkassetter i kopparfärg. Foto: Hendrik Zeitler

exempel av opaliserat, färgat och belyst plastmaterial. Det visade sig tidigt att kostnaderna för att putsa och ändra fasaduttryck var stora. Dessutom upplevdes det tveksamt ur ett tekniskt och funktionellt perspektiv att putsa en vindutsatt hög byggnad i norrläge vid Göta älv. Idén med plastfyllningar föll också tinr 4 B 2011 husbyggaren

digt. Kanske var det ett uttryck för att vi höll på att gå i fällan av att göra något spektakulärt (men snart omodernt), snarare än något gediget. Dessutom är plast varken särskilt åldersbeständigt, och knappast heller ett funktionellt material ur brandteknisk synvinkel. Under skissarbetet återkom vi gång på gång till skifferstenens karaktär. På nära

Fasadens små skifferplattor ger ett livfullt intryck. Foto: Hendrik Zeitler

håll är stenen livfull och intressant att betrakta, och även på avstånd upplevs ytan levande. Materialet är tåligt och utstrålar beständighet.

Den nya fasaden Lösningen blev att behålla och säkra betongelement och betongpelare med rostFortsättning s. 16 P

Skiffrets färgton samverkar med grannfasaderna och skapar en samhörighet mellan det gamla och det nya. Foto: Hendrik Zeitler

fria hängselplåtar infästa i bjälklagskanten. Fasaden tilläggsisoleras, och som fasadmaterial valde vi skiffer med inslag av plåt. Pelarna kläddes med plåtkassetter i en brunröd kopparfärgad kulör som stämmer in i gatans färgskala. Fyllningarna över trapphuset accentuerades med samma plåt, och kvällstid lyses trapphuset upp med färgad belysning. På fasaden samsas små skifferplattor med täta partier klädda med skärmtegel i större format. På avstånd samverkar skiffrets färgton och skärmteglets milda nyans med angränsande fasader, knyter an och skapar en samhörighet mellan det gamla och nya i staden.

Ekonomiska hänsyn Kravet var att hitta en ekonomisk lösning som tillät tilläggsisolering av fasaden. Nordskiffers system där takskiffer hängs i ett bärsystem av aluminium var prisvärd och passade bra för projektet, eftersom tilläggsisoleringen skedde mellan bärprofilerna. Skifferplattornas nätta format med möjlighet att enkelt måttjustera på plats underlättade också valet, med tanke på de 16

många fönsterfyllningarna som sinsemellan varierade något i storlek. Sten skapar långsiktiga värden på fas tigheten, och till vår förvåning upptäckte vi att en fasad av sten inte blev dyrare än motsvarande klädd med högkvalitativt skivmaterial. Vår bedömning är att en ventilerad stenfasad också ur underhållssynpunkt är en ekonomiskt bra lösning.

Binder ihop gatan till en helhet Den nya skifferfasaden på Första Långgatan 24–26 har utseendemässigt bidragit till hela gatans sammanhållning och helhet. Den tekniska uppbyggnaden av fasaden ger ett gott skydd åt byggnaden med tanke på läget i staden och väder leken i Göteborg (!). Byggkostnaden höll sig inom budget, och våra förhoppningar är att det också blir en bra ekonomisk lösning ur driftoch underhållssynpunkt. Dessutom kändes det både roligt och naturligt att välja skiffer till fasaden på Första Långgatan, eftersom grundaren av Wallenstam AB, Lennart Wallenstam, gärna lyfte fram sten som byggnadsmaterial i husen han uppförde och lämnade efter sig.

Vi menar att stenen och fasadutformningen förädlat byggnadens uttryck. Gestaltningen, det tekniska angreppssättet och de ekonomiska ramarna har tillsammans bidragit till en lyckad helhetslösning. God arkitektur helt enkelt. D

Faktaruta Byggherre: Wallenstam AB Arkitekt: Forum Arkitekter AB, genom Hans Knutsson och Otto Eriksson Totalentreprenör: Anjobygg AB Stenentreprenör: Stenentreprenader i Helsingborg AB Byggledning: Betongkonsulterna AB, genom Jonas Lager

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

FASADER Sedan marmorplattor på flera kända byggnader började bukta sig och ramla ner förbjöd flera länder marmor på fasader. Nu finns det expertsystem för att välja tålig marmor. Nyköpings stadshus ståtar med delvis utbytt fasad.

Expertsystem tar fram tålig marmorplatta för utevägg

atursten har använts som konstruktionssten med bärande funktion i flera tusen år. Under 1900-talet startade den industriella användningen av natursten som beklädnadssten för fasader. Kraven på de tunna plattorna är helt annorlunda än kraven på de tjocka bärande blocken. Men vilka krav ska man ställa och är det fritt fram för vem som helst att dimensionera? SP och CBI har tagit fram ett gratis expertsystem för dimensionering av fasadstensplattor. Dessutom har man tagit fram analysmetoder, vilka återigen gör det möjligt att använda marmor som fasadstensplattor på ett säkert sätt. På Nyköpings stadshus har båda koncepten kombinerats.

Buktat sig som tallrik I drygt hundra år har man känt till att vissa marmorsorter inte är beständiga utomhus. Det finns exempel på fasadstensplattor som buktat sig som tallrikar. En del gravstenar har till och med böjt sig som bananer. Samtidigt har hållfastheten/styrkan sjunkit oroväckande snabbt och flera byggnader världen över har fått se sina plattor börja singla ned till marken. Det är bara ett under att vi inte har fler personskador. Några av de mest kända drabbade byggnaderna är La Grande Arch de la Defense i Paris, Finlandiahuset i Helsingfors och kanske framför allt Zagrepčanka i Zagreb, se bild 1. Finlandiahuset fick ny marmor Under början av 2000-talet hade problemen med buktande marmorfasader lett till att man i det närmaste gett upp. Flera länder hade i praktiken förbjudit användning av marmor som fasadstensplattor. En av de mer prestigefyllda byggnaderna 18

som ändå fick nya marmorkläder var just Finlandiahuset, mest beroende på att det var ritat av den berömde arkitekten Alvar Aalto och att dödsboet krävde att det skulle vara marmor på byggnaden även efter renoveringen. Tyvärr gick det prestige i arbetet och man använde sig inte av de erfarenheter som tagits fram i den femåriga EU-satsningen på Team-projektet. Redan ett halvår efter bytet började de nya plattorna bukta sig, se bild 2, och nu återstår att se hur länge de får sitta kvar.

Simulerar åldrande Det EU-finansierade Team-projektet lyckades i laboratoriemiljö simulera det klimat marmorplattorna kan bli utsatta för på fasaden, det vill säga åldringsprocessen. Projektet kunde dessutom kvantifiera mikrostrukturen hos dåliga och bra marmorsorter och man lyckades ta fram de verktyg som krävs för att bedöma om en marmor är lämplig att använda utomhus på en fasad. Dessutom är den accelererade åldringsprovningen på god väg att bli både en europeisk och amerikansk standard. Kort beskrivet går den accelererade åldringen ut på att låta marmorprover som är delvis nedsänkta i vatten cykla mellan cirka 20 och 50–65 grader Celsius, beroende på deras färg, se bild 3. Klimatet kontrolleras med en så kallad svart referensplatta som når 80 grader Celsius. Vilken temperatur marmorproverna når beror mest på deras färg. En vit Carraramarmor blir i regel 50–55 grader Celsius varm och det räcker för att se om den är beständig eller inte. Marmorn blir inte varmare på en fasad en solig sommardag, inte ens i Italien. Vilken mikrostruktur en marmor har beror på dess geologiska historia. En mer komplex mikrostruktur indikerar att de

FÖRFATTAREN

Av björn schouenborg , geolog och seniorforskare, CBI Betonginstitutet AB

Björn Schouenborg är fil dr och s eniorforskare med fokus på natursten och ballast för väg, betong och järnväg, samt alternativa ballastmaterial. Han samordnar CBI:s EU-projekt och ingår i ett stort internationellt nätverk av forskare.

geologiska processerna gått ganska fort. Det är en sådan struktur vi vill se hos en beständig marmor, se bild 4.

Hur snabbt har stenen bildats Marmor är en kalksten som omvandlats genom höga tryck och temperaturer. Har dessa processer skett långsamt, även under avsvalningen, så får de typiska kalcitoch dolomitkristallerna gott om tid på sig att utvecklas. Då får vi en mikrostruktur som illustreras i bild 5. Även om den ser väldigt fin ut så är den inte bra för en marmor som ska användas utomhus, vare sig det är på en fasad eller som marksten. Kalcit- och dolomitkristallerna har extremt olika värmeutvidgningsegenskaper i olika riktningar. Höjer vi temperaturen så blir kristallerna längre i en kristallografisk riktning och kortare i en annan. Då börjar det knaka i fogarna mellan kristallerna som till slut lossnar från varandra och resultatet blir något som i det närmaste liknar bitsocker. Det kallas också sockring, direkt översatt från engelska. Har vi däremot en komplex mikrostruktur, sker en hel del omorganisation husbyggaren nr 4 B 2011

Bild 2. Finlandiahusets nya marmorplattor, sex månader efter renoveringen. Foto: Björn Schouenborg

Bild 1. Zagrepčanka – Kroatiens högsta skyskrapa, från år 1976, klädd i olämplig marmor som både buktar och faller ned. Området närmast byggnaden är avspärrat. Foto: Björn Schouenborg

Bild 3. Team-projektets laboratoriemetod för att avgöra om en marmor är lämplig att användas som fasadplattor. Foto: Björn Schouenborg

uppskattningar av hållfastheten på större delen av den 2 000 m2 stora fasaden.

Bild 4. Mikrostruktur med komplexa kristallformer. Det är marmor lämplig för utomhusanvändning, till exempel som fasadstensplattor. Bildytan motsvarar 2,7x2,1 mm. Foto: Jan Erik Lindqvist, CBI

Bild 5. Mikrostruktur med väl utvecklade kalcitkristaller. Denna sorts marmor är olämplig för utomhusanvändning. Bildytan motsvarar 2,7x2,1 mm.

av joner inne i varje kristall och spänningarna mellan de olika kristallerna uteblir mer eller mindre och kristallfogarna håller ihop vilket gör marmorn beständig.

på Nyköpings stadshus i nästan 15 år nu, se bild 6. Flera plattor har tagits ned och in i laboratoriet för provning av böjhållfasthet, utspjälkningshållfasthet vid infästning med dubbar (den traditionella typen av infästning) och icke-förstörande provningar med ultraljudshastighet. Genom att fastställa en korrelation mellan hållfasthetsprovningarna och ultraljudet så har vi kunnat göra indirekta

Studerats i 15 år Nyköpings kommun var en av deltagarna i Team-projektet och dessutom i ett föregående nordiskt projekt där de första problemen med fasaden på stadshuset identifierades. Vi har alltså studerat fasaden nr 4 B 2011 husbyggaren

Foto: Jan Erik Lindqvist, CBI

Verktyg för att dimensionera Här kommer resultaten från nästa EUprojekt, I-Stone, in i bilden. Det projektet har bland annat tagit fram ett webbaserat expertssystem/verktyg för dimensionering av fasadstensplattor. Programmet följer eurokoderna som ersatte BKR vid årsskiftet 2010/2011 och fungerar för det traditionella infästningssystemet med dubbar och det som tyska Fischerwerke har patent på, nämligen en specialdubb som sitter på plattornas baksida. Programmet ställer alla relevanta frågor om plattornas storlek, stenens egenskaper, infästningssystem, lokala väderförhållande och byggnadsgeometri. Sedan räknar programmet ut om det arkitekten eller ingenjören ritat uppfyller säkerhetskraven eller om man till exempel måste öka plattornas tjocklek eller minska deras area. På Nyköpings stadshus har vi räknat Fortsättning s. 20 P

Bild 6. Nyköpings stadshus får ny marmorfasad på 300 m2 av totalt 2 000 m2. Foto: Björn Schouenborg

Bild 8. Sockrig och vitnad marmor, likadan som den gamla som sitter på Nyköpings stadshus, Finlandiahuset och Zagrepčanka.

FEM-modelleringen är gjord av Mathias Flansbjer, SP.

Bild 9. Ny och gammal marmor inifrån Nyköpings stadshus – en jämförelse av mönster och kulör. Foto: Björn Schouenborg

bakvägen och sett om de gamla plattorna som sitter på fasaden uppfyller dagens säkerhetskrav, se bild 7. På det sättet har vi kunnat fastställa att det är illa ställt med uppåt 300 m2, vilka nu byts ut. Alla plattorna är inte dåliga men huvuddelen av dem är det, och de sitter så till att om de skulle falla ned är risken för personskador stor. Dessutom ser det bättre ut om hela fasadpartier byts samtidigt. Med Team-projektets metoder som grundkrav för ersättningsmarmorn har vi letat fram en marmor som är stark och beständig, och som så mycket som möjligt liknar den ursprungliga som satt på fasaden innan den började sockra och vitna, se bild 8. Det kom nog som en chock för många nyköpingsbor när de betydlig gråare plattorna började sättas upp. Därför är det också en pedagogisk uppgift att förklara 20

Bild 10. Borås stadshus med marmorfasad från mitten av 1960-talet. Lite smutsig kanske men nästan i skick som ny. Foto: Björn Schouenborg

Foto: Björn Schouenborg

Bild 7. Finite Element Modelling, FEM, av spänningarna i en av Nyköpings stadshus plattor.

varför arbetet utförs och att det var så här stadshuset såg ut när det var nytt, bild 9.

Ger förvarning Genom att göra återkommande mätningar har vi även börjat få en bra uppfattning om när resten av plattorna måste bytas av säkerhetsskäl. Det gäller ju att kommunen får förvarning i god tid för att kunna planera in ett så omfattande jobb i sin budget. Inom ramen för projektet Renobuild, som leds av Kristina Mjörnell på SP, finns nu möjligheten att följa de nya plattornas utveckling och med större noggrannhet fastställa när byte av resterande gamla plattor måste göras. De nya räknar vi dock med ska hålla i alla fall i 100 år. De kommer inte heller att vitna/sockra i den omfattningen som den ursprungliga marmorn gjort, vilket är en stor fördel när

man nu byter i omgångar med flera år emellan. Liknande marmor, av god kvalitet, finns att beskåda på Borås stadshus som marmorbekläddes i mitten av 1960-talet och i det närmaste ser ut som ny, se bild 10. D

Fotnot:

Under början av 2000-talet ledde Björn Schouenborg ett EU-projekt med fokus på problemen kring buktande marmorfasader. Projektet var på fem år, hade en budget på cirka 40 miljoner svenska kronor och nio länder deltog. Se mer på www.sp.se/building/team. Det framtagna expertprogrammet finns på http://expertsystem.sp.se och är fritt att använda.

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

FASADER Träindustrin har länge arbetat med att kvalitetssäkra fasadpanel. Nu kommer P-märkt grundmålad fasadpanel i kontrollerad materialkvalitet och med industriell grundmålning. Rätt hanterad på byggplatsen blir det möjligt att få beständiga träfasader.

Kvalitetsmärkt panel ger beständiga träfasader

Borgar för kvalitet Syftet med att kvalitetssäkra och P-märka panelbräder för träfasader är: - en bra produkt som ger beständiga träfasader - tydlighet mot kunder genom bestämda produktkrav och kvaliteter - en likartad produkt och kvalitet för träfasader oberoende av tillverkare - en gemensam kvalitetsnivå som passar för normalt svenskt klimat - jämn och kontrollerad kvalitet genom externkontroll som komplement till internkontroll - märkning på varje bräda för spårbarhet SP kontrollerar SPs P-märkning av byggprodukter innebär att produkterna uppfyller lag- eller myndighetskrav men också i de flesta fall andra och högre krav som marknaden efterfrågar. Byggprodukterna är typprovade och tillverkarens egenkontroller övervakas av SP. P-märkt grundmålad fasadpanel betyder därför att panelen är tillverkad enligt SPs fastställda certifieringsregler för P-märkning av panel. Man får en kvalitetskontrollerad, tydlig och enhetlig produkt märkt med leverantör. 22

Hela tillverkningen kontrolleras enligt certifieringsreglerna, och övervakande kontroller av företagens tillverkning utförs av SP.

Jämnare kvalitet En fördel med P-märkt panel är att man får bättre och jämnare materialkvalitet, vilket ger tidsvinster på bygget. Kvalitetskraven på trävirket är något högre mot vad träindustrin normalt har använt tidigare. Trämaterialet avverkas, sågas, kontrolleras och sorteras till fasadpaneler, med begränsning av kvistar, kåda med mera, så att trämaterialet får en hög och enhetlig kvalitet. De sämre panelerna sorteras bort redan i sågverket vilket gör att spillet sedan minskar vid användningen på byggplatsen. Panelerna kan utföras med profiler för stående respektive liggande montage. Paneltillverkaren anger vid certifieringen vilka paneltyper som ska P-märkas. Förhållandet mellan panelernas bredd och tjocklek ska inte överskrida 9:1 för att få formstabila bräder. Stående panel utförs som lockpanel eller lockläktpanel med panelbräder med rektangulärt tvärsnitt. Skarvarna mellan bräderna täcks med lockbräder eller lockläkt. Det finns även stående profilerad panel av spontade eller falsade bräder med raka eller fasade kanter. Liggande paneler har alltid droppkant

Figur 1. Märkning med P-märket görs på varje bräda för spårbarhet. Märket innehåller uppgifter om företag, certifieringsnummer, typ av grundfärg och tillverkningsperiod.

Anna Pousette, tekn lic, är forskare och arbetar med träbyggande vid SP Trätek, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Hon arbetar med träkonstruktioner och bärförmåga samt beständighet, inspektioner och livslängd.

FÖRFATTAREN

nom all byggverksamhet ställs alltmer krav på dokumenterad kvalitet, garantier och produktansvar. När det gäller träfasader så är Pmärkta ytterpanelbräder ett sätt för träindustrin att ta sitt ansvar för en kvalitetssäkring. Produkterna uppfyller Boverkets krav på bestyrkta egenskaper, samt svarar mot råden i RA Hus om att använda kvalitetskontrollerad träpanel. Panelen kan föreskrivas av beställare för att säkra kvaliteten, och den kvalitetsmärkta panelen ska ge bra underlag för system för trä som fasadmaterial.

FÖRFATTAREN

Av anna pousette, tekn lic, SP Trätek och karin öhman sandberg, tekn dr, SP Trätek

Karin Öhman Sandberg är tekn dr i träteknik och arbetar med träbyggande vid SP Trätek, SP Sveriges tekniska forsk ningsinstitut. Hon arbetar med praktisk beständighet för träkonstruktioner, samt beständighets- och fuktegenskaper hos trämaterial.

på den nedre kanten för att undvika fuktvandring i skarvarna. Liggande panel kan utföras som förvandringspanel med bräder i lutning över varandra eller med olika profiler som fjällpanel, enkelfasspont eller falsad enkelfas.

Målas industriellt En ytterligare fördel med P-märkt grundmålad fasadpanel är att det ger färre arbetsmoment på byggplatsen när grundhusbyggaren nr 4 B 2011

Figur 2. Översiktligt flödesschema för tillverkning av P-märkt fasadpanel. Material och tillverkning kontrolleras och dokumenteras under hela processen enligt fastlagda certi fieringsregler.

målningen inte behöver utföras på plats. De grundmålade panelerna har en finsågad framsida och kanterna rillade för att färgen ska fästa bra. Hörnen är rundade eller fasade för att ge tillräckligt färglager. Målningen utförs industriellt i målerianläggningar med dokumenterade färger som läggs på enligt färgleverantörens anvisningar och enligt SPs certifieringsregler. Målningen utförs efter sågningen inom fastställt tidsintervall, vilket ger bra förutsättningar för vidhäftningen. Färgskiktet är minst 60 m för att panelen ska vara skyddad fram till färdigmålning av huset.

P-märkningens kvalitetskrav Certifieringsreglerna för P-märkt fasadpanel innehåller krav på material och tillverkning, samt krav på fortlöpande kontroll och övriga krav på till exempel märkning. Kvalitetsbeskrivningen omfattar tekniska krav för grundråvaran av gran till panelen samt virkesegenskaper för den färdiga panelen. Dessutom finns tekniska krav för fingerskarvning och ytbehandling (grundmålning). Anvisningar med hanterings-, montenr 4 B 2011 husbyggaren

rings- och underhållsinstruktioner ska finnas tillgängliga vid hanteringen av panelen i bygghandeln och på byggplatsen. Varje panelbräda är märkt med P-märket, och med uppgift om företag, certifieringsnummer, typ av grundfärg och tillverkningsperiod. Se exempel på märkets utformning i figur 1.

Kontrollerad tillverkningsprocess P-märkningen innehåller särskilda kvalitetskrav för sortering av färdig panel och för hantering och behandling av panelbräderna. De vanliga sorteringsreglerna

Förvärmare används för att säkerställa att virket har rätt temperatur vid målningen. Foto: Peter Rockedahl

för olika virkeskvaliteter som används inom träindustrin är inte speciellt anpassade för fasadbräder. P-märkningsreglerna innehåller de egenskaper som har störst betydelse för just träfasaders hållbarhet. En viktig del är att råvaran är av bra kvalitet och att panelerna sedan genom hela tillverkningsprocessen och vidare ut till bygget hanteras på rätt sätt när det gäller till exempel lagringstider. Hela produktionen ska övervakas med instruktioner och kontroller, från timmerintaget ut till lagret. Figur 2 visar ett översiktligt flödesschema för tillverkningen med de olika processerna och kontrollpunkterna. P-märkt grundmålad panel har både certifierat trämaterial och certifierad grundmålning. Den har rätt materialkvalitet och är målad med en dokumenterad grundfärg och är klar att montera direkt på huset. Den ska färdigmålas så fort som möjligt efter montaget, men om det är nödvändigt så klarar den att färdigmålningen görs kommande målningssäsong. Märkning med P-märket görs på varje bräda för spårbarhet. Märket innehåller uppgifter om tillverkare, tillverkningstid och använd grundfärg.

Paneler är grundmålade Allt fler inser vinsterna med industriellt grundmålade paneler och efterfrågan ökar stadigt. Fördelen med fabriksgrundad P-märkt panel är att man vet att det är rätt mängd färg och rätt utförd målning vilket ger de bästa förutsättningarna för en beständig träfasad. Med en industriellt grundmålad P-märkt panel får man en kontrollerad produkt med dokumenterade egenskaper både när det gäller trämaterialet och grundmålningen. Med färdig grundmålning blir också arbetet på byggplatsen enklare. Grundfärgen är viktig eftersom den ska ge vidhäftning mot träet och också skydda det. Industriell ytbehandling med minst 60 μm filmbildande färgskikt föreskrivs och betecknas som grundmålat enligt P-märkningsreglerna för fasadpanel. Färgmängden är bestämd så att panelbräderna ska kunna monteras grundmålade och sedan ha skydd mot att vatten Fortsättning s. 24 P

Grundmålade brädor tas ut ur ugnen efter torkningen. Foto: Peter Rockedahl

Några exempel på hur träpanel kan monteras vid horisontell skarv i stående panel till vänster, eller vid avslutning mot mark till höger.

tränger in i träet innan toppmålningen utförs. Man bör emellertid alltid färdigmåla så snart som möjligt efter uppsättningen, även om grundmålningen ska kunna skydda träet från en målningssäsong till nästa. Vid uppsättning sent på hösten bör man i regel vänta till nästa målningssäsong för att målningsförhållandena ska vara bra när det gäller temperatur och fukt. Färgfabrikanterna ansvarar för grundfärgen och deras rekommendationer när det gäller toppfärg ska följas. De färger som ingår i P-märkningssystemet har granskats och finns dokumenterade.

Eftersom certifieringskravet gäller torr färgmängd ska målningsanläggningen anpassas så att man lägger på tillräckligt med våt färg som efter torkning ger de erforderliga 60 μm.

Brädändar gundoljas Behandling med grundolja ska utföras på brädernas ändar, vilket betyder att minst en ände ska grundoljas och målas. Färdigkapad panel ska alltid ha båda ändarna behandlade. Grundoljning av andra ytor än ändträ kan också ingå om det är föreskrivet av färgleverantören för respektive målningssystem. Eftersom paneler ofta kapas på plats ska monteringsanvisningarna innehålla anvisningar om ändträbehandling vid kapning av bräder. Många skador på träfasader kan hänföras till slarv med behandling av ändträet.

Användning av P-märkt panel När träindustrin har bra kontroll på sin produktion och levererar en bra kvalitet är det naturligtvis viktigt att panelbräderna sedan hanteras på rätt sätt på byggplatsen så att det inte uppstår fel beroende på till exempel felaktigt montage eller felaktig ytbehandling. Det ska alltid följa med en bruksanvisning om hur träpanelen ska användas. Pmärkt panel tillverkas med hög kvalitet för att ge en hållbar fasad, men ett bra slutresultat förutsätter också att bräderna hanteras rätt. Hanterings-, monterings- och underhållsanvisningarna ska följas. Vid hantering och lagring före uppsättning ska panelen skyddas mot nederbörd och markfukt. Täckning med presenning eller tält ska utföras så att luft kan cirkulera. Vid uppläggning på bygget ska det finnas luftning under virket. Panelpaket ska lagras horisontellt och i skugga utomhus på en väl dränerad plats och minst 300 mm över markytan.

Virket förvärms Temperaturen är viktig för ytbehandlingens vidhäftning. Förvärmare används därför för att säkerställa att man inte målar på för kallt virke. Hastigheten genom förvärmaren anpassas till virkets temperatur. Färgen läggs sedan på, vanligen med sprutning. Färgleverantören ska anvisa lämpliga sprutmunstycken. Tester ska göras i målningsanläggningen för att kontrollera färgmängden.

Rostskyddade spikar Panelen spikas eller skruvas i spikläkt bakom panelen. Spikläkten bör vara cirka 25 mm. Spikläkt vid panelens ändar placeras om möjligt så att spik/skruv-avståndet till änden blir minst 100 mm för att undvika skador i träet. Närmare brädernas ände än 100 mm ska hål förborras för spiken/skruven. Infästningen får inte gå igenom två bräder så att brädernas naturliga fuktrö-

relser i förhållande till varandra förhind ras. Spikar/skruvar ska vara rostskyddade, till exempel varmförzinkade eller rostfria. Om de grundmålade bräderna kapas vid till exempel skarvar, avslutningar mot fönster eller sockel måste ändträet behandlas med penetrerande grundolja och grundmålas innan färdigstrykning. Färgleverantörens anvisningar för lämpliga produkter ska följas. Spik/skruv ska drivas in i träet så att huvudet ligger i liv med brädytan. Om de drivs in för långt så att träet skadas, ska brädan bytas ut alternativt hålet oljas och grundmålas före färdigstrykning.

Målet är 10–20 års garanti Det är SP Trätek som tillsammans med ett antal träföretag i Sverige har tagit fram P-märkningsreglerna för att certifiera och kvalitetsmärka fasadpanelbräder. Arbetet med kvalitetskrav på träpaneler startade inom ett projekt finansierat av Träcentrum norr, TCN, som handlade generellt om krav och mätmetoder för att säkerställa god beständighet för utomhusprodukter av trä. Där tog man fram baskrav på kvalitet för en träpanel som skulle ge bra hållbarhet, vilket sedan utgjorde underlag för arbetet med att ta fram P-märkningsreglerna för träpaneler. TCNs projekt resulterade även i handboken ”Träfasader” och en anvisning som heter ”Guide för projektering, materialtillverkning, montage, underhåll”. Arbetet med kvalitetskrav på träfasader fortsätter inom TCN-projektet om krav och mätmetoder för god beständighet för utomhusprodukter av trä. Långsiktigt är tanken att man ska kunna ge en garanti på 10–20 år för kvalitetskontrollerade P-märkta fasadbräder. Det förutsätter då att det ställs krav på att byggaren hanterar och monterar panelen på föreskrivet sätt. D husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

GLAS Det finns många byggnader i Sverige som bör energieffektiviseras. Redan genom att byta fönster kan stora energivinster uppnås. Med en detaljerad kravspecifikation, där vartenda huvudmoment specificeras, fås jämförbara anbud. Och risken för tvister minskar.

Noggrann kravspecifikation bakom lyckat fönsterbyte

unt om i Sverige finns äldre byggnader med stort behov av energieffektivisering. Särskilt kulturmärkta byggnader innebär en utmaning. Det finns flera enkla och väl beprövade metoder som minskar energibehovet i kulturmärkta byggnader, utan att leda till problem med fukt och mögel.

Kartlägger behovet En effektiv energibesparande åtgärd, som inte påverkar fukten i ytterväggar och som förbättrar inomhusklimatet väsentligt, är uppgradering av fönster. En uppgradering kan vara att befintliga fönster görs energieffektivare i samband med renovering eller att man byter till helt nya fönster. Kartläggning av behovet bör göras ut ifrån byggnadens verksamhet. Är det exempelvis en arbetsplats bör man identifiera problemen med solvärme, kallras och buller. Är det en byggnad som innehåller värdefulla kulturminnen, konst och annat stöldbegärligt, bör man definiera behovet av skydd mot brand och mot inbrott. Ser till hela objektet När jag anlitas för upphandling av fönsteråtgärder, börjar jag alltid med att se på objektet totalt sett: Inomhusklimat, värmebehov, kylbehov, solavskärmning, buller, säkerhet, skydd, och så vidare. När beställaren och jag tillsammans har definierat behoven, tar jag fram en kravspecifikation som ska uppfylla alla ställda krav såsom bättre inomhusklimat och lägre driftskostnader. Därefter tar jag fram AF-handlingar som knyter an till kravspecifikationen. En detaljerad kravspecifikation är en förutsättning för att entreprenören ska förstå samtliga funktionskrav som ställs så att han kan lämna ett så komplett an26

bud som möjligt. Om inte vartenda huvudmoment i entreprenaden specificeras, kan resultatet bli dåligt och leda till segdragna tvister. Omvänt så leder ett detaljerat förfrågningsunderlag till anbud som är lätta att jämföra och till anbud från entreprenörer som känner att de klarar de ställda kraven.

Får inte förvanska färg på vara Många byggnader inom Stockholms stad är kulturminnesklassade. En av dem, Gallerian mittemot NK-huset, byggs delvis om och i samband med detta håller fasaden på att glasas så att den blir energieffektivare. Äldre affärslokaler har av tradition varit enkelglasade. Oftast har detta berott på att man inte förstått de fysikaliska lagarna att värmen inne i byggnaden försvinner genom den svagaste punkten. Om ett skyltfönster är dåligt isolerat, läcker värmen ut inte bara från närmast glasytan utan från hela lokalen. Omvänt kommer det in extra mycket värme om fasaden är solbelyst eller om luften utomhus är varmare än den i lokalen. Jag har anlitats som glaskonsult för Gallerian, fasaderna mot Malmtorgsgatan–Regeringsgatan–Jakobsgatan och min uppgift är att välja glas som bidrar till låga energikostnader och bra inomhusklimat. Ett krav när det gäller butikslokaler är att glaset inte ska hindra insyn genom alltför stora speglingar. Färgen på de exponerade varorna får heller inte förvanskas. Eftersom en del av den gamla fasaden bevaras, gäller det att hitta konstruktionslösningar och glas som harmonierar med de gamla fasaderna. Exponering för solljus Utifrån dessa krav föreslog jag några glaskombinationer. Dessa monterades i några skyltfönster och därefter fick beställaren

FÖRFATTAREN

Av diana avasoo, glas- och energikonsult, WSP Environmental

Diana Avasoo är glas- och energikonsult på WSP Environmental i Göteborg. Hon är projektledare för ”Energimärkta fönster”, som är en ideell organisation som ger stöd åt konsumenter att välja energibesparande fönster.

välja det glas som exponerade varorna bäst. För att bedöma hur mycket och hur länge varje fasad är solbelyst, gjorde WSP Ljusdesign en simulering av skuggeffekter på varje fasad. Vi kunde med hjälp av detta se hur länge varje fasad var solbelyst för att sedan avgöra om ytterligare solavskärmning var nödvändig för att minska internlasterna. För Gallerian har vi hittat lösningar som tillfredsställer samtliga ställda krav på bra transparens och färgåtergivning, minskat kylbehov, bra komfort inomhus och på personsäkerhet.

Förluster nästan halverades Att fönsterbyte kan spara energi visar åtgärderna i en fastighet från 1930-talet, som finns i Lidköping. För att bevara husets karaktär, behöll man det yttre originalglaset och i den inre bågen installerades en isolerruta med ett energiglas och argon. Energiförlusterna genom fönstren minskade med 43 procent. Ytterligare ett exempel är förstärkFortsättning s. 28 P

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

Göteborgs konstmuseum minskade sina energiförluster genom att byta glas i en utställningshall, och fick samtidigt bättre skydd mot inbrott. Foto: Lars Nord

ningen av skalskyddet i Falkhallen på Konstmuseet i Göteborg. Resultatet blev en glaskombination som förenar inbrottssäkerhet med solskydd och minskat kallras. Energibesparingen fick de på köpet, enligt en teoretisk beräkning kan det röra sig om uppemot 64 procent i minskade värmeförluster genom glasen.

Hantverkare bristvara Flera fönstertillverkare kan ta fram nya fönster och dörrar efter gamla ritningar.

d me d Nu oko r Eu

Kostnaden är oftast lika hög som att uppgradera gamla fönster. Ibland kan kostnaderna faktiskt bli lägre. Den svaga punkten vid uppgradering av fönster är oftast att hitta duktiga entreprenörer och hantverkare med gedigna kunskaper i renovering av kulturmärkta fönster och som samtidigt har tillräcklig kapacitet för att åta sig större fastigheter. Samhället har förändrats betydligt sedan de gamla husen uppfördes. Byggnaderna är inte anpassade för dagens krav

Fotnot:

Läs mer om projektet energimärkta fönster på www.energifonster.nu

DIMENSIONERING AV PELARE OCH BALKAR – ENLIGT EUROKOD. StatCon Structure Post&Beams – ett helt NYTT PROGRAM. Är Du förberedd för Eurokod? Det är idag 100-tals konstruktörer som använder vårt program StatCon Post&Beams för att på ett smidigt sätt dimensionera pelare och balkar. Nu lanserar vi StatCon Structure Post&Beams – ett helt nytt program för alla som arbetar med trä- och stålkonstruktioner enligt Eurokod.

på tyst inomhusmiljö, bra inomhuskomfort oavsett klädsel, tillgänglighet, det ökade våldet i samhället i form av skadegörelse för nöjets skull, samt inbrott. Men dessa krav går att uppfylla genom en noggrann förprojektering och, som nämnts ovan, en övertydlig kravspecifikation. D

Programmet hjälper Dig att snabbt komma igång med Eurokod och att samtidigt bli ännu effektivare i Ditt vardagsarbete. Kontakta oss så ordnar vi en personlig Internetvisning vid Din egen dator. 20 minuter är allt som krävs, sedan är Du igång.

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

GLAS En vägg helt i glas. Fungerar det, och hur miljövänligt är det? Teflonet måste ersättas. Annars passar glas och trä bra ihop, och glaspelare tål högt tryck. Men väggen gör att det blir på tok för hett inomhus en sommardag. Effektiva solskydd krävs.

Bärande glasvägg kan fungera i passivhus

Glaset blir en fuktspärr Nästa steg var att använda samma princip i en pelare. Pelaren gick inte av att trycka sönder med de 39 ton som utrustningen vid Linnéuniversitetet kunde leverera. Efter de lyckade resultaten med balken och pelaren började arbetet med att konstruera och tillverka ett helt väggelement. Väggelementet som är 1,2 x 2,4 meter är en vidareutveckling av principen i balken. I mitten är det fortfarande en tio mm bärande glasskiva, se figurer 2 och 3. Men för att kunna dra nytta av glaset som en fuktspärr är glasskivan genomgående och träet limmas på båda sidor av glaset. I balken var glaset limmat i ett spår i träflänsen. På utsidan sitter ett skyddan-

de laminerat glas och på insidan en isolerruta för att förbättra energiegenskaperna. Mellanrummen mellan de tre enheterna, isolerrutan, det bärande elementet och det yttre skyddsglaset är ganska stora. Det innebär att man i den yttre spalten kan montera in ett solskydd och därmed minska problemet med överhettning under sommarhalvåret. För att kunna utvärdera elementets egenskaper ur energisynpunkt har vi räknat på två olika varianter. Det ena elementet har inga beläggningar, fall 1, medan det andra elementet, fall 2, är optimerat för bästa möjliga U-värde med en mycket bra isolerruta, en energisparbeläggning och en solskyddsbeläggning, se tabell 1.

Fungerar väggelementet i passivhus Hur antalet väggelement påverkar energiförbrukningen för en villa på 140 m2 undersöktes i beräkningsprogrammet Isover energi 3, se figur 4. Fem element motsvarar 10 procent av boytan medan tio element utgör 21 procent av boytan. För det enklare fallet, fall 1, är den specifika energiförbrukningen konstant för fem till åtta väggelement och ökade därefter med 1 kWh/m2 för varje nytt väggelement. Användes elementet med mycket bra energivärde, fall 2, hade fem och tio element samma specifika energiförbrukning vilket är något lägre än för fall 1. Men mellan dessa ytterligheter var den speci-

U-värde

Beläggning

U-värde hela

isolerrutan

på det

på

vägg-

W/(mK)

W/m2K

bärande

skyddsglaset

elementet

glaset

W/m2K

Fall 1

1,0

Ingen

0,76

0,012

Fall 2

0,8

Energispar-

Solskydd

0,52

0,024

beläggning

Tabell 1. Här redovisas U-värdet för isolerrutan, beläggningarna på glasen, köldbryggan, Ψ, som elementet ger upphov till och U-värdet för hela väggelementet för de två olika beräkningsfallen. Både den yttre och den inre spalten är 60 mm.

Christina Stålhandske är teknologie doktor i oorganisk kemi och verksam som projektledare på Glafo. Några aktuella projekt rör en ny typ av optisk fiber för energisparande solljusbelysning och polering av glas med vattenskärteknik.

FÖRFATTAREN

lafo, Linnéuniversitetet och Lunds tekniska högskola har tillsammans under lite drygt 2,5 år studerat möjligheterna att kombinera glas och trä i bärande komponenter. Den första prototypen som togs fram i projektet ”Glas och trä i samverkan – innovativa byggprodukter med mervärde” var en balk med ett liv av tio mm glas och flänsar av limträ. Egenskaperna hos balken var lovande. Efter det att den första sprickan i glaset uppträdde kunde balken ta betydligt mer last innan fler sprickor uppträdde och balken slutligen gick sönder, se figur 1.

FÖRFATTAREN

Av christina stålhandske, tekn dr, Glafo och karin lundstedt, industridoktorand, Linnéuniversitetet och Glafo

Karin Lundstedt är industridoktorand på Linnéuniversitetet och Glafo, och studerar termiska spänningar i glaskonstruktioner. Hon har stor erfarenhet av glasutveckling och utredningar av glasets kemi. fika energiförbrukningen till och med något lägre. Rekommendationerna för ett passivhus är en glasyta som motsvarar minst 15 procent av golvytan. Skillnaden i specifik energiförbrukning för att gå från minimikravet till 21 procent var inte så stor jämfört med den positiva upplevelse som större glasade ytor ofta innebär. De fortsatta beräkningarna gjordes med tio väggelement. Det visade sig dock svårt att uppfylla FEBYs rekommendationer på ≤50 kW/ m2 för att villan skulle klara passivhuskravet. Det gick för fall 2 om hälften av husbyggaren nr 4 B 2011

Figur 2. Principen för väggelementet med en isolerruta på insidan, en bärande mittdel och ett skyddsglas ytterst. Figur 1. En balk under provning av hållfastheten. Det blir ett karaktäristiskt sprickmönster i glaset innan balken slutligen helt går sönder. Foto: Elisabeth Flygt, Glafo

Figur 4. Villan som har använts för energi beräkningarna är 140 m2 och har tio proto typer varav fyra är mot norr. Villan ligger i Jönköping, i zon III enligt byggnormen.

Figur 3. Den bärande mittdelen av väggelementet utan isolerruta och skyddsglas innan tryckhållfastheten ska provas. Storleken är 1,2 x 2,4 m. Foto: Matilda Schander, Glafo

varmvattnet var soluppvärmt men för fall 1 blev den specifika energiförbrukningen 51 kWh/m2.

Bör kombineras med solskydd Ett alternativ till rekommendationen för specifik energiförbrukning är kravet på effektförbrukningen. För att se effektförbrukningen för exempelhuset gjordes beräkningar i energisimuleringsprogrammet Derob. Enligt dessa beräkningar gick det att uppfylla passivhuskravet för båda fallen men problemet blev istället att det blev nr 4 B 2011 husbyggaren

för varmt på sommaren. Rekommendationen är att temperaturen inte ska överskrida 26 grader Celsius inomhus under mer än 10 procent av tiden under den varmare delen av året, det vill säga första april till sista september. Under perioden överskreds temperaturen 96 procent av tiden för fall 1 och 23 procent av tiden för fall 2. Genom att öka ventilationen till den dubbla under sommarhalvåret jämfört med normen klarade fall 2 rekommendationen gott och väl.

Vägleder vid materialval Väggelementet utan beläggningar måste användas tillsammans med någon form av solskydd. Men tack vare solinstrålningen under den kallare delen av året blev den totala energiåtgången 40 procent lägre för fall 1 än för fall 2. En metod som blir allt vanligare att använda för att bedöma en konstruktions hållbarhet ur ett miljömässigt perspektiv är att utföra en livscykelanalys, LCA, se figur 5. Vid analysen kan olika scenarier och alternativa lösningar utvärderas för att finna miljömässiga förbättringar när det gäller materialval och tillverkningsprocesser.

Illustration: Maria Runesson

Det är ett utmärkt redskap för att jämföra och utvärdera olika material som uppfyller samma funktion. Resultaten gör att det blir enklare att välja det alternativ som bedöms ge den lägsta miljöbelastningen på till exempel växthuseffekt och försurning. Miljöpåverkan på en konstruktion kan utvärderas vid varje steg i dess livscykel – från vaggan till graven. Stegen i en livscykelanalys omfattar utvinning och bearbetning av råvaror, framställning av en konstruktion, distribution, användning samt det som händer när den är förbrukad, det vill säga dess slutöde, såsom återvinning, förbränning eller deponering. Beroende på hur stegen ser ut under cykeln kommer miljöpåverkan att variera under produktens livslängd.

LCA för väggelementet I studien av väggelementet har vi i dagsläget samlat in uppgifter för en analys från vaggan till grinden – det vill säga från tillverkning fram till färdig produkt, figur 6. Man bortser då från såväl användarfasen som de restvärden som produkten får vid sitt slutöde. Studien av väggelementet har utförts enligt de riktlinjer som anges i ISO-standarderna för LCA. Beräkningar har genomförts i programmet SimaPro, där det finns möjlighet att använda uppdaterade databaser och miljöpåverkanskategorier. En av svårigheterna med att utforma en livscykelanalys är att välja ”rätt” material och process. Ibland får man även utesluta material eftersom information inte finns tillgänglig vare sig i databaser eller hos leverantören. I väggelementet har bara lim uteslutits på grund av detta. Fortsättning s. 32 P

Figur 6. Produktion av väggelement på Elitfönster i Vetlanda. Foto: Elisabeth Flygt, Glafo

Figur 5. Förenklad illustration av faserna i en produkts livscykel. Livscykelanalys från ”vagga till grind” är genomförd för väggelementet, från tillverkning fram till färdig produkt.

För de övriga materialen har data använts från framförallt databasen Ecoinvent. Energiåtgång vid tillverkning av väggelementet har en svensk fönstertillverkare bidragit med. I en livscykelanalys används en referensenhet för objektet, funktionell enhet, som ska vara tydlig och mätbar. I det här fallet är det ”ett väggelement med ljusinsläpp genom 2,88 m2 glas”.

Alternativ till teflon behövs Två väggelement har studerats, ett med och ett utan teflon, för att se hur teflonet belastar miljön. Teflonet skyddar glasets kanter mot stötar och verkar som fuktspärr för träet. Studien visar att teflon trots sin låga viktandel har stor inverkan på växthuseffekten, se tabell 2. Klimatpåverkan är cirka tre gånger högre i väggelementet med teflon jämfört med väggelementet utan teflon. Bidraget till försurning och övergödning är jämförelsevis små. Eftersom teflon har en så stor negativ effekt på

miljön, bör alternativa material under sökas.

Livslängd och slutöde För en konstruktion utgör materialet bara en del av miljöpåverkan och nyttjandetiden har därför en stor betydelse på miljöutvärderingen. När livslängd har antagits för väggelementet kommer även användarfasen och restvärden från slut ödet att inkluderas i livscykelanalysen. I användarfasen ingår underhåll och rengöring av väggelementet och i det sista steget, det vill säga slutödet, är det viktigt att allt material samlas in och återvinns, så att kretsloppet sluts. Vad som kommer att hända med väggelementet efter sin livstid är idag osäkert, men förhoppningsvis har tekniken gått framåt så att allt material kan återanvändas på ett eller annat sätt. Glas och trä passar bra ihop Idag utvinns energi genom förbränning av material som trä och teflon. Förbru-

250

Utfall (Logaritmisk skala)

Tabell 2. Den största miljöpåverkan från väggelementet är växthuseffekten. Genom att ta bort teflonet sänks den mycket kraftigt.

0,1

Växthuseffekt

Försurning Column B

Column C

Övergödning

kade aluminiumprodukter är en mycket eftertraktad råvara och nästan allt aluminium återvinns. Glas är ett material som är återvinningsbart i princip i ett oändligt antal cykler. Renhetskraven som planglasindustrin ställer på återvunnet glas gör dock att fönsterglas i dagsläget förbränns eller hamnar som grovavfall. Det är inte lönsamt att ta tillvara glaset, men på sikt kommer det förmodligen att utvecklas en rationell metod som kan separera glas från övriga konstruktionsmaterial. För att få en hög kvalitet på det återvunna glaset bör man även kunna kvalitetsbestämma glaset vid sorteringen. Den största negativa effekten på miljön i det första steget av LCA-analysen har vare sig trä eller glas, utan teflonet! Hittas ett alternativ ger det en drastisk ändring på växthuseffekten. Beräkningarna visar att överhettning på sommaren är ett stort problem. Den isolerande förmågan är så god att värmen som kommer in stannar inne och det gör att det blir alldeles för varmt på sommaren. Effektiva solskydd är därför ett måste. Väggelementet utan beläggningar har ett sämre U-värde men trots detta är energiförbrukningen betydligt lägre tack vare att man tar tillvara solvärmen på vintern. Det finns utvändiga solskyddssystem som styrs via solinstrålningen. Används till exempel en väv bibehålls en del av glasets fördel med transparens. En inte helt utvecklad produkt är smarta fönster som kan ändra färg från nästan ofärgat till mörkt blått och därmed minska solinstrålningen markant. Det är dock fortfarande bara möjligt för mindre enheter. Olika alternativ av fönster med möjlighet att variera solskyddet är under utveckling. De skulle framöver kunna bli mycket intressanta komplement till de solskydd som idag finns på marknaden. Målet är att synintrycket ska förändras så lite som möjligt trots att solskydd används. D husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

SBR Varför ska byggingenjörer vidareutbilda sig om de inte kan ta betalt för det? Hur kan BIM bidra till en effektivare byggprocess? Frågorna togs upp under SBR-dagen där också statssekreteraren Ulf Perbo lyfte problemet med en låg investeringsvilja och ökande byggkostnader.

Ökad kompetens måste börja löna sig Av heinz paul , lena josefsson och arvid linder , PR-konsulter

samband med SBRs stämma och tillika 60-årsjubileum ordnades en inledande dag med hearing och seminarier på Stockholm Waterfront Congress Centre. Dagens första programpunkt var en hearing kring Lagen om offentlig upphandling, ledd av moderatorn Lena Josefsson. På senare år har priset blivit allt viktigare vid upphandlingar och kompetensen hos byggingenjörerna har hamnat i skymundan. Det innebär att det inte längre är ekonomiskt försvarbart för byggingenjörer att vidareutbilda sig. Detta eftersom de inte kan ta betalt för den extra kompetens de skaffat sig. Därför ville SBR aktualisera denna fråga under jubileumsdagen. En av de fyra panelmedlemmarna, Magnus Janson, förbundsdirektör på SBR, efterfrågade en högre prioritering av kompetens vid offentliga upphandlingar. Erik Hellqvist, VD för Svensk Byggtjänst, redovisade en undersökning som Svensk Byggtjänst gjort som visar att endast 20 procent av alla byggherrar, offentliga och privata, tar tydlig hänsyn till livscykelkostnaden vid upphandlingar. Erik Hellqvist menar att framförallt de offentliga byggherrarna måste bli mer långsiktiga i sitt tänkande. Det minskar långsiktigt samhällets totala kostnader. Stina Karlemyr som är chef över byggnadsavdelningen på företaget Micasa berättade om hur hennes företag lyckats införa ett långsiktigt tänkande för en mer hållbar utveckling. Agneeta Andersson från Kammarkollegiets upphandlingsstöd informerade om deras arbete för att få upphandlarna i branschen att inse vikten av ett långsiktigt tänkande. Kammarkollegiet tar fram vägledningar som ska vara ett stöd för såväl leverantörer som upphandlare. 34

Hearingen avslutades med en frågestund där publiken fick ställa frågor till panelen.

BIM och byggprocessen Vid seminariet ”Bygginformationsmodellering (BIM) – Har vi förstått det rätt?” med Marko Granroth, besiktningsman, uppdragsledare och byggingenjör SBR samt Sweco, diskuterades byggprocessen och delprocesserna utifrån ett BIM-perspektiv. BIM är enligt Marko Granroth en teknisk revolution som håller på att förändra byggsektorn. Men BIM används ofta felaktigt. Genom att använda BIM på rätt sätt menar Marko Granroth att man effektiviserar bygg- och delprocesserna. – En BIM-modell av ett byggprojekt innebär inte automatiskt en helhetslösning, men en objektbaserad projektering kan hjälpa till att förbättra den övergripande kvaliteten och underlätta informationsutbytet mellan olika aktörer, menar Marko Granroth. Mäklarlagens påverkan Den nya mäklarlagen träder förmodligen i kraft den 1 juli 2011. Vad innebär den och

Statssekreterare Ulf Perbo. Foto: Johan Ödmann

hur kommer den att påverka överlåtelsebesiktningen? Hur kan den nya situationen mötas? Det var frågor som diskuterades i ett av seminarierna av Ragnhild Sjörén, jurist vid advokatbyrån Axelsson och Karlsson och Jan Persson från SBR. Med den nya lagen får mäklarna större ansvar för information och att beskrivningar av objektet som ska säljas är korrekta. Det öppnar möjligheter för mäklarna att saluföra kringtjänster, till exempel överlåtelsebesiktningar. Mäklarna kan då knyta besiktningsmän till sig. Vad kommer det att betyda för besiktningsmännens oberoende? Den nya lagen kan också komma att innebära en prispress på besiktningsmännens tjänster. Besiktningsmännen blir särskilt utsatta på mindre orter där man är beroende av en eller ett fåtal mäklare.

Sparar energi En av de stora framtidsutmaningarna i klimat- och energifrågan är att minska energiförbrukningen i fastigheter. Här återstår oerhört mycket att göra, och görs det rätt kan det ge ett viktigt bidrag till att minska landets – och om det också sker globalt – även världens samlade energiförbrukning, och koldioxidutsläpp. Samtidigt som mycket stora pengar kan sparas. Lars Löfstedt, konsult vid RLM Teknik och Utveckling AB och föreläsare i energifrågor visade hur man genom ”Driftmanagement i befintliga fastigheter” och FTX-ventilation (från- och tilluftväxling) metodiskt kan utnyttja exempelvis datoriserade styr- och övervakningssystem för att minska eller helt eliminera onödig energiförbrukning, och genom FTX-ventilation samtidigt kan uppnå radikala sänkningar av radonhalter i lägenheter. På en publikfråga om varför dessa möjligheter fortfarande inte – som de rimlihusbyggaren nr 4 B 2011

Seminarieledarna. Från vänster Marko Granroth, Jan Persson och Lars Löfstedt, sittande Ragnhild Sjörén. Foto: Fredrik Eriksson

gen borde – är mer utnyttjade svarade Lars Löfstedt att det kan bero på en konservatism hos fastighetsägare, det finns en tröghet som är svår att rå på. – Därför är det viktigt att vi som förstår tekniken och metoderna försöker få fram budskapet till ledningen, sade Lars Löfstedt. Som ett bra exempel nämnde han det kommunägda bostadsföretaget Signalisten i Solna där han varit verksam. – Där engagerade sig bolagets VD Tomas Linderstål tidigt i energifrågorna och det gav snabbt påtagliga resultat. Kostnaderna kunde sänkas med 17 miljoner kronor per år, de årliga koldioxidutsläppen sänktes med 400 ton, och energi- respektive varmvattenförbrukningen minskades med 34 respektive 16 procent.

Höga byggkostnader Som avslutning på fredagen gästades SBR:s byggingenjörsdag av Ulf Perbo, statssekreterare och ansvarig för byggande och offentlig upphandling hos bostadsminister Stefan Attefall. Ulf Perbo inledde med att förklara varför dessa frågor idag ligger under Socialdepartementet och vilka de olika ansvarsområdena är. Han gav därefter en historisk tillbakablick över hur bostadsbyggandet utvecklats i Sverige och visade hur vi haft en tydligt minskande trend ända sedan miljonprogrammets dagar på 1960-talet. – Resultatet av detta ser vi idag med en bostadsbrist i framför allt storstadsområdena. nr 4 B 2011 husbyggaren

– Jämför man den reala investeringstakten i OECD-länderna har den före finanskrisen 2008 legat på ett snitt på cirka fem procent, medan vi i Sverige legat på ungefär hälften av det. Tittar man på byggpriserna så är ökningstakten fyra gånger inflationen sedan slutet på 1990-talet. Det betyder att någon tjänar mycket pengar. Jag skulle kunna visa mer om detta men nöjer mig med att säga att vi har ett stort problem i Sverige, sade Ulf Perbo. Statssekreteraren visade också att det inte bara är de höga byggkostnaderna som förklarar det låga byggandet. En annan orsak är avsaknad av detaljplaner.

Hur kan byggandet öka Ulf Perbo pekade på flera viktiga faktorer som kan öka byggandet. Dels den nya plan- och bygglagen, dels en översyn av kommunala och statliga byggkrav där vi idag ser många hinder i form av lokala detaljregler och annat som hämmar byggandet. Den tredje faktorn är naturligtvis att försöka pressa byggkostnaderna. Ytterliggare en del är att få bostadsmarknaden att fungera bättre genom exempelvis ett nytt hyressättningssystem och genom att stärka hyresrätten. Viktigt med kompetens Ulf Perbo kom sedan in på byggandets betydelse för en miljömässigt hållbar utveckling, och underströk byggandets mycket stora roll i detta. Inte minst när det gäller energianvändningen, där de möjligheter som diskuterades under

både hearingen och seminarierna tidigare under fredagen är viktiga att lyfta fram. – Det säger sig självt att när byggnader idag står för 40 procent av energianvändningen i Sverige så måste vi ta vara på alla möjligheter att sänka den. Här kommer också byggkvaliteten och byggkompetensen in som en viktig faktor.

Krav på byggingenjörer Vilka krav kommer ett hållbart samhällsbyggande att ställa på framtidens byggingenjörer? Här menade Ulf Perbo att SBR och byggingenjörerna själva har den främsta kunskapen och ett eget ansvar för att utveckla den kompetens som krävs. Han pekade på vikten av att byggingenjörerna blir tydligare och bättre på att visa upp sin kompetens för att byggherrar och fastighetsägare ska se och förstå möjligheterna. En annan viktig del enligt statssekreteraren är att satsa på personcertifiering (särskilt sakkunniga enligt nya PBL), och att byggingenjörer medverkar aktivt till uppföljning och erfarenhetsåterföring från exempelvis utförda projekt. – Det måste bli tydligt vad en byggingenjör kan och kan göra, menade han och avslutade med att konstatera att det kommer att finnas ett mycket stort behov av kompetenta byggingenjörer i framtiden. – Ni byggingenjörer kommer att ha en mycket ljus och trevlig arbetsmarknad under överskådlig tid! D

SBR En ännu tydligare medlemsnytta. Det vill SBRs nya styrelseordförande Urban Tjernström se framöver. Byggstenen delades i år ut till en varm främjare av bostadskonsumenternas intressen; bostadsexperten Sverker Thorslund.

Byggstenen 2011 gick till kvalitetskunnig expert Av heinz paul , lena josefsson och arvid linder , PR-konsulter

-A

tt gå med i SBR innebär att man skaffar sig ett försprång och nu ska vi förstärka och bredda det-

Foton: Fredrik Eriksson och Stefan Ek

ta försprång. Så sammanfattade SBRs nye förbundsordförande Urban Tjernström sin och förbundsstyrelsens viktigaste uppgift när han höll sitt första tal som nyvald förbundsordförande för SBR vid stämmodagarna och 60-årsjubileet i Stockholm den 12 till 14 maj. – Medlemsnyttan har alltid varit SBRs främsta uppgift men nu vill vi göra detta tydligare. Vi ska vässa kursprogrammet, öka förutsättningarna för nätverkande och kollegiala kontakter, bredda expertgrupperna och satsa ännu mer på att marknadsföra SBR och våra medlemmar, fortsatte Urban Tjernström. – Det är genom att utveckla medlemsnyttan som vi bygger upp värdet i vårt varumärke, och detta varumärke ska vi kommunicera med kraft.

Hedåker, som efter tio förtjänstfulla år avtackats av en lång och varm applåd av de dryg nära 80 ombuden vid stämman. Stämman avtackade också Anders Nordström från Umeåavdelningen som efter fyra år lämnade styrelsen. Eftersom stämman tidigare under dagen beslutat att utöka styrelsen från sju till åtta ledamöter invaldes två nya ledamöter, Marie Fägerman från Norrbottensavdelningen och Lars Bengtsson från Kalmaravdelningen. Lars Hedåker avslutade sitt 10-åriga ordförandeskap med att berätta att det kändes vemodigt, men att han lärt av andra som upplevt samma sak att vemodet snabbt brukar gå över och tiden fyllas med annat. Han kommer även framöver att vara engagerad i SBR på olika sätt och bland annat fortsätta som ansvarig utgivare för Husbyggaren. Stämmoförhandlingarna avslutades i en mycket positiv anda, och därefter tog

Vilka krav ska fyllas Urban Tjernström tog också upp vikten av en bättre omvärldsbevakning och förbundets behov av att anpassa verksamheten i tid. – Idag ser vi hur frågor som tillgänglighet, miljö, energieffektivitet och klimateffekter blir allt viktigare aspekter i byggandet. Vilka kompetenskrav ställer det på byggingenjörer och vilka krav ställer det på SBR som kompetensutvecklare? – En annan framtidsfråga är byggsektorns framtida struktur och den alltmer internationaliserade marknaden, och hur det påverkar vår yrkeskår och SBR. Utökar styrelsen Strax innan Urban Tjernström höll sitt tal hade en enig förbundsstämma utsett honom till förbundsordförande efter Lars 36

ombuden en kort promenad till Stockholms Stadshus där lunchen väntade.

Golf och ölprovning Stämmodagarna i Stockholm inleddes redan på torsdagsmorgonen med SBRs traditionsenliga golfmästerskap ute på Sollentuna golfbana. Årets golftävling vanns av Thomas Murawka, Stockholmsavdelningen. Senare på torsdagskvällen arrangerades en ölprovning på Pressklubben i Stockholm, ledd av förbundsstyrelseledamoten och ölkännaren Björn Selling. Hearing och seminarier På fredagsmorgonen vajade SBRs fanor utanför ingången till det bara några månader tidigare invigda jättekomplexet Stockholm Waterfront Congress Centre. På vägen in mot konferenshallen möttes deltagarna av SBRs nya utställningsmaterial och nya grafiska design. Fredagen dominerades av en hearing och flera expertseminarier samt ett besök av statssekreterare Ulf Perbo. Utställare drog till sig intresse I pauserna under dagen passade många på att titta på de nyheter och andra intressanta lösningar som presenterades av de utställare som gästade jubileet. På plats fanns Gyproc, Ruukki, Eurofins/Pegasus lab, Lindab och Isodrän. Fredagen avslutades med att Stockholmsavdelningen bjöd ombuden på en välkomstbuffé med underhållning i Waterfront.

Sverker Thorslund vann Byggstenen.

Byggstenen till Sverker Thorslund SBRs utmärkelse Byggstenen har sedan priset instiftades år 1986 oftast tilldelats personer för sin gärning knuten till byggande eller förvaltning. I år vändes vinkeln 180 grader och juryn som utgörs av husbyggaren nr 4 B 2011

Urban Tjernström, ny ordförande, och Veronica Jensen, ny vice ordförande.

Lars Hedåker lämnar efter tio år.

förbundsstyrelsen valde bostadskonsumenternas perspektiv, och tilldelade bostadsexperten och förre avdelningsdirektören vid Konsumentverket Sverker Thorslund Byggstenen. – Sverker Thorslund har med stor in tegritet verkat för att byggsektorn ska re spektera sina kunders, i detta fall bostadskonsumenternas, intressen och förstå vikten av att bygga med kvalitet och ansvar. Det sammanfaller med vår strävan, sade SBRs förbundsdirektör Magnus Janson i en kommentar. En mycket glad Sverker Torslund tac kade för utmärkelsen: – Jag ser detta som att SBR och byggsektorn vill lyfta fram konsumentperspektivet som en central utgångspunkt för byggandet. Utöver själva byggstenen får pristagaren även ett stipendium på 50 000 kronor.

Resumé över 60 år Om någon kan SBRs historia så är det tidigare förbundsdirektören Uno Rydholm som trots en aktningsvärd ålder fortfarande är fullt aktiv och engagerad i SBR. Inför 60-årsjubileet hade han tagit ett djupt grepp i gamla arkiv och inledde den allmänna diskussionen på lördagen med en intressant resumé över viktiga händelser och milstolpar i förbundets historia. Allt från de diskussioner och försök som föregick bildandet och ända fram till idag. Den allmänna diskussionen fortsatte med att förbundsdirektör Magnus Janson presenterade förutsättningarna och stegen för förbundets långsiktiga strategiska arbete. Han presenterade också resultatet hittills av den satsning som inlednr 4 B 2011 husbyggaren

Möjligheten att knyta nya kontakter är uppskattat.

des under fjolåret med att utveckla förbundets utåtriktade arbete och skapa förutsättningar för en aktivare medlemsvärvning. – När vi började stod vi i praktiken på den absoluta nollpunkten. Vi saknade kunskap, redskap och rutiner för vår kommunikation, och visste inte mycket om var vi kunde hitta potentiella nya medlemmar och locka dem till oss. – Idag har vi kommit långt i processen och har redan nått ett av huvudmålen, nämligen att helt väga upp den utströmning av medlemmar som går i pension med en tillströmmning av yngre medlemmar. Sedan kampanjstarten i januari 2010 har vi fram till nu värvat 307 nya, varav 76 procent är medlemmar och 24 procent är anslutna. Nu är vi redo att fortsätta med

nästa steg och sikta på en nettoökning. Magnus Janson visade upp SBRs nya design och de nya informationsmaterial som tagits fram, och sist med inte minst kunde han presentera hur den nya hemsidan ska se ut. – Hellre än att hasta och riskera att hamna fel har vi valt att med professionell hjälp mejsla ut rätt form, språk och ton för att uppfattas som en aktiv, modern och attraktiv organisation. Reaktionerna från stämmoombuden blev mycket positiva och Magnus Janson fick en lång applåd för det arbete som gjorts under året. Efteråt var det också många som ville ge uttryck för sin glädje över det som nu sker, bland andra Per Håkansson, ombud från Kristianstad: Fortsättning s. 38 P

Lars Hedåker tackar årets arrangör Stockholmsavdelningen och Roger Johnson.

– Det är väldigt roligt med den positiva känsla och framåtanda som nu finns i SBR. Stämmodagarna och jubileet avslutades med en middag med underhållning och dans till långt efter midnatt i Spegelsalen i Grand Hotel. Sammanlagt deltog 125 ombud, medföljande och andra inbjuda.

Malmö värvade flest Medlemsvärvartävlingen 2010 vanns av Malmöavdelningen med 60 poäng, följt av Stockholmsavdelningen på 59 poäng och därefter Uppsala-avdelningen som nått 32 poäng. Veterantecknet tilldelades 59 medlemmar som lästes upp mangrant och saluterades med en applåd. Nästa års stämma kommer att hållas i Halland, och lokalavdelningens ordförande Michael Maddison hälsade stämman välkommen till Halmstad nästa år. Klart var även sedan tidigare att Kristianstadsavdelningen blir värdar för stämman år 2014. Vem som arrangerar stämman år 2013 och var den äger rum är dock ännu inte avgjort.

Förbundsdirektören Magnus Jansson demonstrerade SBRs nya grafiska profil.

Vad var det bästa med stämmodagarna? internationella jämförelsen. Dessutom Per Eliasson, Norrköping: – Den presentation vi hade jag stor glädje av BIM-seminariet. fick om SBRs strategiplan och PR-satsning- Per Håkansson, Blekinge: en. Nu känns det att – Förbundsdirektörens SBR är igång och att det presentation av det arbörjar hända saker. Det bete och de satsningar har hänt mycket posisom nu sker, och den tivt det senaste året, jag positiva känslan av att vill kalla det outstandet äntligen börjar händing! da saker. Det är roligt att få uppleva detta efter alla år i SBR. Sara Hagman, Blekinge: – Seminariet om BIM som Marko Granroth Veronica Jensen, Malmö: höll var mycket intres– Seminariet med Lars sant och lärorikt. Men Löfstedt om energiefockså chansen att få fektiviseringar och möta många kollegor FTX var mycket intresoch alla intressanta dissant. Men också den inkussioner. formation vi fick av statssekreterare Ulf Perbo om vad som är på Hans Magnusson, Stockholm: gång för att öka bo– Det var mycket intresstadsbyggandet och sant att lyssna till statsproblematiken bakom sekreterare Ulf Perbo detta. D och hans beskrivning av byggkostnadsproblematiken och att få den

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

JURIDIK Solna tingsrätt har nyligen avgjort ett mål där domstolen klargjorde beställarens skadeståndsansvar för skada som orsakats av beställaren på entreprenad som inte avlämnats. Parterna hade olika uppfattning om hur bestämmelsen i AB 04 kap 5 § 1 skulle tolkas. Av sven albinsson , biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

Förtydligande av beställarens skadeståndsansvar nära

estämmelsen i AB 04 kap 5 § 1 föreskriver att entreprenören under entreprenadtiden ansvarar för skada på ej avlämnad del av entreprenaden, men att entreprenören inte ansvarar för skada på entreprenaden som beror på beställaren.

Bakgrunden till tvisten Kriminalvårdsfastigheter hade anlitat Skanska Sverige AB som generalentreprenör för byggnation av fastigheter på bland annat Kumlaanstalten. Skanska anlitade i sin tur Frisk Ventilation AB som underentreprenör för bland annat installation av en luftbehandlingsanläggning till fastigheten. Frisk och Skanska arbetade parallellt på entreprenaden. Frisk arbetade på källarvåningen och Skanska arbetade på våningarna över.

§ §§

Efter en tid kunde konstateras att det arbete som utförts av Frisk hade blivit förstört. Detta berodde bland annat på att regnvatten hade trängt igenom det överliggande betongbjälklaget, blandats med betongen och orsakat utfällningar som runnit ner på ventilationssystemet. Konsekvensen blev att den galvaniserade ytan på ventilationskanalerna frättes sönder. Skanska och Frisk var överens om att Skanska, genom sitt arbete på våningen ovan, hade orsakat skadan på ventilationssystemet. Frisk byggde upp hela ventilationsanläggningen på nytt, till en kostnad av 2 841 411 kronor. Skanskas försäkringsbolag vägrade reglera skadan utan hänvisade istället till Frisks försäkringsbolag. Frisk anmälde skadan till sitt försäkringsbolag, Länsförsäkringar, som reglerade skadan och där40

med fick rätt att kräva tillbaka kostnaden för den nya ventilationsanläggningen från Skanska och dess försäkringsbolag.

Parternas olika uppfattning När Länsförsäkringar krävde tillbaka pengarna från Skanska ansåg Skanska att bolaget inte var skyldigt att betala för skadorna. Denna ståndpunkt motiverades med att bolaget visserligen hade orsakat skadorna, men inte varit vårdslöst. Skanska menade att vårdslöshet var en förutsättning för skadeståndsskyldighet enligt AB 04, eftersom de regler som skulle tillämpas var någon av bestämmelserna i kap 5 §§ 9 och 11. Det är endast genom dessa regler, menade bolaget, som skadeståndsskyldighet mellan parterna för skador av detta slag regleras. Beträffande regeln i kap 5 § 1 menade Skanska att detta var en ”fareregel”, som inte kan grunda skadeståndsansvar. Exakt vad bolaget menade med ordet ”fareregel” är i detta fall oklart. Troligtvis avsågs att entreprenören endast skulle bära ansvaret för olyckshändelser på entreprenaden vilka inträffar före tidpunkten för avlämnandet – till exempel naturkatastrofer, skadegörelse, brand eller liknande – och om en sådan olyckshändelse inträffar vara skyldig att återuppbygga arbetena utan ersättning. Formuleringen i kap 5 § 1 får då, vad gäller beställaren, innebörden att entreprenören inte är skyldig att återuppbygga entreprenaden om skadan beror på beställaren, men att entreprenören inte heller kan kräva skadestånd av beställaren med stöd av bestämmelsen om han väljer att bygga upp entreprenaden. Väljer entreprenören att bygga upp entreprenaden igen får han, för att kunna kräva skadestånd, åberopa någon av reglerna i AB 04 kap 5 §§ 9 och 11, vilka ställer krav på att beställaren har förfarit vårdslöst.

Länsförsäkringar var av en fundamentalt annan uppfattning. Företaget ansåg att formuleringen i AB 04 kap 5 § 1 föreskriver ett strikt ansvar för Skanska som, i egenskap av beställare gentemot Frisk, hade orsakat skadan på Frisks entreprenad. Länsförsäkringar drog denna slutsats bland annat utifrån formuleringen av bestämmelsen.

Innebörden av strikt ansvar Huvudregeln inom skadeståndsrätten är att en person som genom vårdslöshet vållar en skada blir ersättningsskyldig. Vad som utgör vårdslöshet varierar starkt från fall till fall. I byggsammanhang kan exempelvis vårdslöshet föreligga om en entreprenör bryter mot en byggnorm eller inte iakttar sådana säkerhetsåtgärder som kan förväntas. Om en skada uppstår till följd av entreprenörens vårdslöshet är han skyldig att ersätta skadan. De för målet relevanta bestämmelserna i AB 04 kap 5 §§ 9 och 12 ställer uttryckligen ett krav på vårdslöshet.

§ §§ I vissa andra situationer, föreskrivna av lag eller avtal, gäller ett strikt skadeståndsansvar. Den som är ålagd ett strikt ansvar är ansvarig för den skada som uppkommer, oavsett om han har varit vårdslös eller inte. I sammanhanget spelar det faktiskt inte ens någon roll om personen har varit så försiktig som det överhuvudtaget är möjligt att vara, han blir ändå ersättningsskyldig för skadan. Ett exempel på strikt ansvar, föreskrivet av lag, är att en hundägare är skyldig att ersätta den skada som dennes hund orsakat, även då ägaren inte har vållat husbyggaren nr 4 B 2011

skadan. Att en annan hund eller människa i detta sammanhang har provocerat fram skadan spelar inte någon roll. Ett annat exempel är produktansvarslagen, som föreskriver ersättningsskyldighet för personskada som en produkt har orsakat på grund av en säkerhetsbrist, det vill säga utan krav på att den som tog fram produkten har varit vårdslös. Generellt kan sägas att strikt ansvar brukar til�lämpas vid vissa farliga typer av verksamheter.

Domstolens uppfattning Domstolen gick på Länsförsäkringars linje, och fastslog att bestämmelsen i AB 04 kap 5 § 1 ska tolkas på sådant sätt att skadeståndsskyldighet kan utgå med stöd av den. Bestämmelsen är alltså inte en ”fareregel”, vilket följer av ordet ”ansvarar” samt att någon hänvisning till ordet ”fara” inte finns. Domstolen fann det också tydligt att det ansvar som bestämmelsen föreskri-

nr 4 B 2011 husbyggaren

ver är strikt. Med stöd av detta resonemang grundade domstolen skadeståndsskyldigheten i målet, oavsett vållande, på AB 04 kap 5 § 1.

Beställare har långtgående ansvar Domen från Solna tingsrätt innebär alltså ett förhållandevis långtgående ansvar för beställare som av olyckshändelse orsakar skada på en entreprenad som inte avlämnats. Branschen har länge haft delade uppfattningar om hur bestämmelsen i AB 04 kap 5 § 1 ska tolkas, vilket framgår av de divergerande uppfattningar som återfinns i entreprenadrättslig litteratur. För många har det varit en självklarhet att beställarens ansvar är strikt, och för andra är domen från Solna tingsrätt en nyhet. Hovrätten kan göra annan tolkning Idag har målet överklagats till Svea hovrätt. Det finns därför en risk att hovrätten ändrar tingsrättens dom, i sin helhet eller

i vissa delar. Med tanke på att samma hovrätt, i en annan dom som precis meddelats, kommit fram till att motsvarande bestämmelse i AB 92 inte ska tolkas som att ett strikt skadeståndsansvar för beställaren föreligger är utgången av en prövning i hovrätt allt annat än säker. Nämnas bör också att om hovrätten skulle välja att gå på Skanskas linje vad gäller tolkningen av AB 04 kap 5 § 1 kan bolaget ändå anses ha agerat vårdslöst och bli skadeståndsskyldigt på den grunden. När frågan har avgjorts slutligt, och inte kan överklagas fler gånger, kommer vi sannolikt att ha ett tydligt svar på vad regeln i AB 04 kap 5 § 1 egentligen innebär. Detta är, oavsett utgången, positivt för bygg- och försäkringsbranschen som då får tydliga ramar att rätta sig efter när det gäller beställares skadeståndsansvar för skador orsakade av beställaren på entreprenad som inte avlämnats. D

IT BIM I Australien och Finland råder en nybyggaranda kring BIM. Sverige kan lära sig av dem som är före. Nu finns det också ett utbildningsmaterial på svenska för högskolorna. Om svenska myndigheter börjar ställa krav på BIM kan det ge en skjuts åt BIM-frågorna i Sverige. Av marko granroth , uppdragsledare, Sweco

Modern metod gestaltar delprocesser i bygge

slutet av mars åkte jag till Abu Dhabi för att besöka The Arabian Construction Week och Building Smart International Summit. Spe ciellt efter att ha sett alla storslagna projekt som har florerat i olika medier var mina förväntningar höga och givetvis såg jag fram emot konferensen. Under hela konferensen funderade jag vad jag ska skriva om. Ett återkommande tema var standarder och olika processer, det kanske mest basala i vår omgivning. Vad får vi för associationer om vi nämner orden BIM och byggprocessen? Det är troligen olika för oss alla och en fråga som passar som samtalsämne över en kopp kaffe.

Beskriver BIM på svenska Under våren 2011 har man genomfört två pilotutbildningar på KTH där BIM är ett centralt begrepp. En fråga jag fick från KTH var tips på lämplig kurslitteratur?

Ska vi utbilda nästa generations ingenjörer så måste vi ha utbildningsmaterial för att förmedla kunskap, och jag fann snabbt att ingen producerat något material på svenska. Därför började jag samla energi och skriva i ämnet Byggnadsinformationsmodellering; Orientering i en modern arbetsmetod. En central del är vems pengar vi pratar om och byggprocessen. Det sistnämnda har jag grubblat över under många år och det finns lika många åsikter som människor. Dock finns det något som ingen riktigt redovisar och det är något jag skulle vilja ta upp i denna artikel.

Processer och delprocesser För inte så länge sedan fick jag lära mig att byggprocessen delas upp i två delar, den icke-materiella delen och den materiella delen. Delarna består i sin tur av delprocesser.

Den icke-materiella processen består av delprocesserna beslutsfattande, informationshantering, formgivning, teknisk konstruktion, kunskapsutveckling och redovisning av handlingar. Den materiella processen består av delprocesserna upphandling, inköp, industriell tillverkning, byggande, montage och installationsarbete samt slutlig driftsättning. För ett lyckat slutresultat måste delprocesserna fokusera på projektets övergripande mål. Förenklat uttryckt kan byggprocessen delas in i dessa tre övergripande processer, se figur 1: •  Planskede, förstudie, program- och projekteringsskede •  Upphandlings- och byggskede •  Förvaltningsskede Det är enkelt och rent, kanske åt det sterila hållet där det kan vara svårt för en novis att se vad som händer inom dessa olika skeden. Det krävs en viss erfarenhet

Figur 1. Byggprocessen med tre övergripande delprocesser. Figur: Marko Granroth

Figur 2. Byggprocessen där de tre övergripande delprocesserna har utvecklats ytterligare. Figur: Marko Granroth

Marko Granroth är Husbyggarens nya krönikör och kommer att medverka med BIM-texter i vartannat nummer. Här med en färsk reflektion från Abu Dhabi.

husbyggaren nr 4 B 2011

Figur 3. Färgerna refererar till BIM, som står för Byggnadsinformationsmodellering. Figur: Marko Granroth

Förstudie Objektsbaserade modeller används inte i så stor utsträckning vid förstudier, se figur 4. Det borde emellertid ligga i konsultgruppens intresse att projektet fokuserar på en kravmodell, där åtminstone de viktigaste utrymmeskraven har angivits på elektronisk väg.

Figur 4. Förstudie.

Figur 5. Programskede. Figur: Marko Granroth

att förstå förenklingarna i figur 1. Därför är det viktigt att utveckla dessa tre övergripande processer och integrera BIMfunktioner som syns i figur 2.

Gemensam bas att utgå ifrån I figurerna som kommer går vi lite närmare in på hur delprocesserna kan se ut ur ett BIM-perspektiv. Finns det något rätt eller fel? Antagligen inte, det är troligen en färggrann skala av åsikter och nr 4 B 2011 husbyggaren

av dessa figurer och deras betydelse i BIM-processen. Förenklat så använder finländarna figurer för att visa på olika referenser, och färger för att visa vad som är möjligt eller inte. Detta för att snabbt skapa en översikt av delprocesserna. Vi går igenom, något ytligt, hur dessa delprocesser kan se ut och börjar med förstudier som kommer tidigt. I det här skedet går vi igenom behoven och målsättningarna både för byggherren och hyresgästen, se figur 3. Alternativen utvärderas och viktiga beslut fattas kring fortsatt projektering, som ska ligga i linje med de ursprungliga målsättningarna, till exempel då en byggnad uppförs eller då en byggnad byggs till eller ändras.

varje projekt är unikt, så det kan skilja sig något. Det som är viktigt är att vi har en figur att utgå ifrån. Då kan vi argumentera för hur det kan se ut i det unika projektet vi för tillfället är involverade i. Det våra vänner i Finland har gjort är att arbeta med bilder och färger, allt för att underlätta informationsflödet. Helt i linje med visualiseringen i BIM-världen. Det som går att förbättra är gestaltningen

Programskede Det är viktigt att försöka beskriva delprocesserna, inte bara förenkla och prata om funktioner som ingen riktigt vet hur de ska definiera. Figur 5 visar hur ordet programskedet kan definieras. Figuren säger dock inte så mycket om hur informationsutbytet mellan projektdeltagarna sker. Därför håller man på att utveckla en leveransmanual eller som det heter på engelska Information Delivery Manual (IDM). För inblandade i projektet gäller det att identifiera de ingående delprocesserna som finns i byggprocessen och fastställa vilka discipliner som är delaktiga i varje process, på vilket sätt de är delaktiga och vilken information som skapas var, samt hur informationen kan stödjas av mjukvaran. I programhandlingsskedet undersöker man den lämpligaste initiala lösningen med hjälp av skisser av olika gestaltningsalternativ, se figur 5. Samtidigt åligger det byggherren att, i samarbete med fastig hetens framtida slutanvändare, övervaka projekteringen, jämföra alternativ och Fortsättning s. 44 P

välja den lösning som passar bäst inför systemhandlingsskedet. Objektsbaserad projektering och visualisering ger möjlighet att jämföra olika alternativ, och innebär ett mer tillförlitligt underlag till gestaltningen, stomvalet och installationslösningarna.

Systemskede I systemskedet sker en hel del, se figur 6. I detta skede ska alla använda sig av objektbaserad teknik. Är det så att man inte har lyckats med att samordna och visualisera byggnaden i detta skede så bör man snabbt övergå till en mer traditionell byggprocess och överge BIM-tankarna eller så kommer projekteringen att bli en stenig stig att vandra på. Slutresultatet kommer troligen inte att leva upp till de förväntningar som fanns i början av projektet. För att lyckas bör man ha utsett en BIM-samordnare. I systemskedet vidareutvecklas den grundläggande lösning som valdes under programhandlingsskedet och som nu vidareutvecklas till gestaltnings-, stomoch installationslösningar, så att man får fram en helhetsbild motsvarande byggherrens vision. Projektets krav kan uppdaterades under det föregående skedet, för att motsvara fattade beslut. Förfrågningsskede Ett viktigt skede är förfrågningsskedet, se figur 7. Det liknar det tidiga systemskedet, med det undantaget att precisionsnivån för informationen är betydligt högre. Systemlösningarna ska färdigställas till den precisionsnivå som krävs för anbudsinfordran, och alla handlingar som tas fram för projektet specificeras ytterligare med hjälp av mer detaljerad information, som mängd, kvalitet, form, mått, färg, utseende, yta, ordningsföljd, detaljerad lösning av värme-, köldbärar-, kyl-, tappvatten-, spillvatten- och luftbehandlingssystem, styr-, el-, tele- och datasystem. En stor del av den projekterade informationen måste emellertid fortfarande genereras i form av traditionella förfrågningshandlingar som innehåller traditionella 2D-ritningar, beskrivningar, förteckningar och specifikationer. Under förfrågningsskedet är det projekteringsledarens uppgift att övervaka gestaltningen och godkänna systemlösningarna. De visualiseringar och analyser 44

Figur 6. Systemskede. Figur: Marko Granroth

Figur 7. Förfrågningsskede. Figur: Marko Granroth

som modellerna används till, ska vara diskussionsunderlag för konsultgruppen i samband med förändringar. I slutet av det här skedet ska de detaljerade lösningarna hålla så hög kvalitet att de kan omstämplas till bygghandling efter upphandlingen.

Anbud och upphandling Under anbuds- och upphandlingsskedet kan mindre justeringar och tillägg ske, precis som under förfrågningsskedet, se figur 8. De omarbetade modellerna

uppdateras så att alla ändringar av systemlösningarna går att spåra.

Byggskede Under byggskedets gång inträffar flera viktiga saker som färdigställandet av byggnaden, driftsättning och inflyttning av hyresgäster. Förvaltningsskede Genom att använda de juridiska handFortsättning s. 46 P

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

lingarna tillsammans med visualiseringsmodellen kan missförstånd i byggskedet minimeras och modellen kan senare leva vidare som en del av relationshandlingarna och driftoch underhållsmanual.

Sval byggsektor Det var en snabb överblick över hur byggprocessen kan definieras i ett modernt snitt och min förhoppning är att det ger intressanta diskussioner över fikat på jobbet. Jo, om nu ämnet tog slut för fort så måste jag säga att resan till Mellanöstern var intressant på många sätt, men det går att se att det råder en ansträngd ekonomi. Mässlokalen till The Arabian Construction Week var lika liten som lilla mässhallen i Älvjö. Alla mina förväntningar om en storslagen byggmässa uteblev. En konstig känsla infann sig under min resa i Mellanöstern och efter att ha pratat med lokala entreprenörer kunde jag konstatera att byggsektorn i regionen är lika sval och tom som öknen på natten. Mycket på gång BuildingSmart International Summit 2011 fick mig inte heller att hoppa av glädje då det kändes mer som ett försäljningsmöte för noviser. Kanske hade problemen i Mellanöstern skrämt bort många deltagare, men min erfarenhet är att vara selektiv när det gäller att besöka dessa ”internationella” konferenser. I stället kan man ge sig ut på de lokala BuildingSmart träffarna i världen. Det kanske det mest intressanta stället för tillfället är Australien. Där händer det hela tiden en massa saker inom BIM och det finns en öppenhet, nyfikenhet och nybyggaranda. Finland leder kampen med hur byggprocessen kan se ut i en BIM-värld och kommer ut med nya volymer inom kort. Det är något som bör bevakas. Norge jobbar sakta på och Singapore är intressant. Där har man en långsiktig strategi att implementera och ställa krav på BIM. Ta till oss andras kunskap Sverige då? Vi behöver nog göra som våra kollegor i övriga världen, sluta uppfinna allt på nytt och börja återanvända andra länders erfarenheter. Samarbeta med våra vänner i Finland gällande byggpro46

Figur 8. Anbuds- och upphandlingsskedet. Figur: Marko Granroth

Figur 9. Byggskede, inflyttning och driftsättning. Figur: Marko Granroth

cessen och jobba med våra grannar i Norge för delprocesser, samt insupa den nybyggaranda som australiensare har. Och övertyga våra myndigheter att börja ställa nationella krav som Singapore har gjort! Då tror jag att vi kan göra ett rejält hopp

nationellt i frågor som berör BIM. D Referenser:

Granroth, M (2011), BIM – Byggnads InformationsModellering, Orientering i en modern arbetsmetod. KTH, Sverige.

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

FORM & TEKNIK Vilket fyller bäst sin funktion? Skalet på ägget, det utbytbara skalet på telefonen eller klimatskalet på byggnaden som uppförs i kvarteret intill? Du får två gissningar och kan vinna chansen att utforma en fasadlösning till nästa byggmässa i en stad nära dig! Av andreas falk , arkitekt SAR, tekn dr, ateljefalken@yahoo.se

Ekar det naket och tomt i kejsarens garderob?

n byggnads olika delar har gått skilda vägar under de senaste århundradena och utvecklats till att möta samma – eller i alla fall i stort sett besläktade – krav, på olika sätt. Vi kan referera till grunden, väggarna och taket och därmed även omfatta fasader och fönsterpartier. Uppgiften som samtliga byggnadsdelar har att fylla är att skydda den inneslutna volymen från yttre natur- och väderbunden påverkan i form av fukt, luftrörelser och temperaturskillnader. Till detta kommer förvisso även laster, och av naturliga skäl – däribland orientering, lastfördelning och gravitation med mera – får grunden en annan uppsättning av förutsättningar än exempelvis väggen, men låt oss lämna dessa skillnader för en stund och i resonemanget koncentrera oss på de besläktade, däribland de byggnadsfysiska aspekterna på ett abstraherat plan.

Uniformen kring innehållet Den tredimensionella och mer eller mindre skulpturala byggnadsformgivningens tid gör ändå att de olika byggnadsde-

larna får sinsemellan förskjutna förutsättningar och delvis otydliga roller. Det handlar inte bara om blobs och NURBS utan även om förskjutningar i fasadliv som en studieresa till exempelvis Holland ger många fascinerande intryck av. Klimatskärmen – byggnadens skyddande hölje – skulpteras, tänjs, modifieras, löses upp och förtätas. Effekterna är många och i många fall både estetiskt och funktionellt attraktiva och utmanar begrepp i den byggda miljön. Behandlandet av byggnaden som en möbel eller en mer eller mindre uniform låda finns det flera exempel på, som i figurerna 1 och 2, där skillnaden mellan fasad och tak är reducerad. I Holz Altenrieds byggnad är definitionen av vad som är tak och vägg näranog en kuggfråga och den yttre beklädnaden är lika grod- eller fågelperspektiv.

Inspirerad av origami Utformningen av Villa Karlsson refererar till traditionen med faltak – opigmenterade alternativt tjärade, sågade brädtak – som här fått bli ett i yteffekt med vägg-

panelen, genom den röda stugans väggpigment. Det konstruktiva skyddet som har stor betydelse för träbyggnaders behov av underhåll utnyttjas mycket olika i arkitekturen – i somliga fall överdrivs takutsprång som en del av ett arkitektoniskt formspråk, i andra fall reduceras den helt och takavvattningen ombesörjs av plåtrännor som byggs in bakom fasadens överkant, eller tillåts ske som den behagar över fasaden. Här, liksom i gårdar i vindutsatta lägen med obefintliga utsprång och fastmurade takpannor, börjar gränsen mellan vägg och tak lösas upp. Funktionsansvaret att skapa komfort interiört är jämnt fördelat och när fasadmaterialet klär in även takytan är det uttrycksmässigt en förening av byggnadsdelarna. Ett liknande exempel, på konstruktiv formgivning, kan ses i Schweiziska St Loup där origami fått stå som inspiration för formen på ett temporärt kapell, se figur 3, under tiden för renovering av nunneklostret på orten. Ett och samma material är CNC-fräst och hop fogat till en facetterad skalform som ter sig likadan i samtliga blickvinklar.

När skyddet inte skyddar Åtskiljandet av klimatskärmen och den arkitektoniska fasaden är ett nyare fenomen och därvid inträder en intressant uppdelning och särskiljning av det som nyss blev en enhet. Fasaden transformeras till en självständig, självbärande byggnadsdel – på fysisk distans ifrån själva byggnaden – så att den avsäger sig sitt bidrag till klimatskärmens funktion. I utbildningssammanhang blir detta mycket förvirrande, i alla fall på grundnivå. För om fasaden inte har med klimatskyddet att göra, vad har den då för funktion, för nytta, och hur utformar man Figur 1. Woodworking Center i tyska Hergatz av Baumschlager & Eberle, 1994. Foto: Andreas Falk

Fortsättning s. 50 P

husbyggaren nr 4 B 2011

nr 4 B 2011 husbyggaren

Figur 3. Temporärt kapell för nunnekloster i St Loup, Schweiz, Localarchitecture and Danilo Mondada/Hani Buri and Yves Weinand, IBOIS laboratory, École Polytechnique Fédérale de Lausanne, 2008. Foto: Andreas Falk

Figur 2. Villa Karlsson, Tidö-Lindö, av Tham Videgård Hansson Arkitekter AB, 2003. Foto: Andreas Falk

den? Hur utformas den fasadbärande konstruktionen så att den inte verkar för påklistrad på fasaden? Vem tar ansvar för den nya byggnadsdelens baksida? En kollega hänvisade nyligen en grupp studenter till deras konstruktionsassistent för att fråga denne om klimatskärmen, vilken i projektets programskrivning var något som skiljts från den arkitektoniska fasaden.

Sammanhang löses upp I fråga om många byggsätt har det länge och traditionellt gjorts skillnad på väggkonstruktionen och takets dito och beklädnaden har också utförts olika. Men sedan relativt länge råder enighet om att fuktspärren som tätskikt i konventionellt byggande behöver innesluta exempelvis en bostad och gå obruten förbi övergången mellan vägg och tak. Samma sak gäller för luftspalten innanför fasaden – dess syfte är lätt förklarat och sällan ifrågasatt. Sammanhanget löses emellertid upp när fasaden helt frikopplas från byggnaden och inte längre utgör en del av klimatskärmen och därmed inte längre bidrar 50

till dess funktion. Det kan låta sig göras med lyckat resultat, men inte utan att det finns en medveten och insiktsfull tanke bakom utformningen, och tagande av ansvar för den uppkomna mellanskillnaden.

Vem tar ansvaret? Så, därför till det riktigt intressanta: om fasaden står för det arkitektoniska, vem tar då ansvar för det som är bakomvarande? Eller handlar arkitekturen om exte riören (fasaden) och interiören (den inneslutna volymen) men tar avstånd ifrån det som krävs däremellan, för att byggnaden a) ska stå upp, b) ska hindra vindens genomblåsande, c) ska hålla brukarna torra och d) hålla inomhustemperaturen tillfredsställande hög? Det vill säga, tar den avstånd från samtliga sina förutsättningar utom sin estetiska funktion och ikonbildande potential? Fasadens oberoende Rent konstruktivt talar man om kraftlinjer och nedtagningen av laster till grun-

den och vidare ner i marken och dessa kraftlinjer behöver hållas inom materialet – inom konstruktionens tvärsnitt genom byggnaden – för att inte orsaka brott och knäckning. Konstruktionen kan därmed befinnas laborerad med, omformad och anpassad för nya kraftspel, och ändå alltjämt följa konstruktionens logik. Men begreppen tak, och – i ännu högre utsträckning – fasad, är som begrepp sedan ett bra tag stadda i en med omgripande förändring. Den pågående formgivningsutvecklingen har för tillfället lett oss till att fasaden inte längre behöver vara vägg och taket transformeras till en ny fasad. Huruvida det är bra eller dåligt är en rent subjektiv fråga, så länge det formgivna är byggbart och väl fungerande (arkitektoniskt, tekniskt och praktiskt). Men om mellanskillnaden medvetet eller omedvetet lämnas åt slumpen, hur blir då resultatet?

Bad spaces och sunkiga rum En lärare på KTH yttrade under en föreläsning på tidigt 1990-tal att en god bostad behöver ”bad spaces”, med vilket han avsåg oplanerade utrymmen i en bostad, vilka alltid finner sin funktion spontant när människor tar bostaden i besittning. I ett senare genomfört projekt kommenterade studenter vid en kritikgenomgång varandras projektförslag kritiskt och diskuterade begreppet ”sunkighet” i relation till mellanrum och utrymmen under utskjutande byggnadsdelar. Idag uppförs många projekt med sådana bad spaces och sunkiga mellanrum, vad det verkar fullt medvetet lämnade åt slumpen, utan kreativ avsikt. Det kan förvisso vara så att det är ett medvetet drag att försöka säga: Titta här, kejsaren som jag just krönt, är naken. Eller: Jag vet att detta bara är en tom gest! Is ignorance bliss? D husbyggaren nr 4 B 2011

Platsannons

nr 4 B 2011 husbyggaren

Noterat Tog hem Guldspaden Grattis, säger vi till Husbyggarens mångåriga krönikör och medarbetare Kerstin Lundell, som nyligen vann Guldspaden för sin undersökande bok om det svenska börsnoterade företaget Lundin Petroleums, tidigare Lundin Oils, affärer i Sudan. Guldspaden delas ut av föreningen för grävande journalister till journalister som gjort extraordinära insatser. Juryns motivering löd att hon ”… med mod, envishet och öppet redovisat engagemang ha granskat ett svenskt företags tvivelaktiga oljeaffärer i Afrika med kopplingar till Sveriges utrikesminister.”

När ska du ge dig in och börja gräva i byggbranschen? – Alldeles snart, om allt går väl.

Vad är det viktigaste för en grävande journalist? – Att grävet är relevant, det vill säga att det handlar om verkliga missförhållanden som verkligen behöver lyftas fram. D

Vinsttrofén.

Hur var det att dela äran med kollegor som Janne Josefsson, som också vann en spade? – Det var trevligt, alla kramades och gratulerade varandra. Och det känns ju fint att få samma sorts pris som storgrävaren själv.

Guldspadevinnande bok. ”Affärer i blod och olja. Lundin Petroleum i Afrika.” Ordfront.

Saknar medlemsnytta Swelarm, som är en branschorganisation för 146 företag inom teknisk säkerhet, har sagt upp medlemskapet i paraplyorganisationen Swesec, som organiserar runt 550 52

svenska säkerhetsföretag. Enligt Swelarms ordförande Per Edsmar tillför inte Swesec den önskvärda medlemsnyttan. D

husbyggaren nr 4 B 2011

Platsannons

nr 4 B 2011 husbyggaren

BYGGLEVERANTÖRER

Betong

ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

www.svenskbetong.se

husbyggaren nr 4 B 2011

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 4 B 2011 husbyggaren

BYGGLEVERANTÖRER

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

Vi utför kompletta bullerskärms- entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

husbyggaren nr 4 B 2011

Marknadsnytt Ersätter kvicksilverlampa Belysningsföretaget Aura Light introducerar en belysningslösning som gör det möjligt för kommuner att ersätta gamla kvicksilverlampor med energisparlampor i befintlig utrustning. Long Life-lösningen har en garanterad livslängd på sju år, vilket sänker kostnaderna för underhåll.

Kvicksilverlampor kommer att förbjudas efter år 2015 i enlighet med EU:s ekodesigndirektiv. D Aura Light AB 08-564 881 44 malin.stockhaus@auralight.se

Bryter köldbrygga Finja Ergokon är ett nytt kantelement som är utvecklat av Finja. Ergokon ger en stabil och energisnål husgrund främst för murade väggar med en kärna av isolering och prefabricerade sandwichelement av betong. Väggens värmeegenskaper fullföljs ner ge-

nom grunden. Den inre cellplastskivan i elementet bryter köldbryggan. Kantelementet tillverkas i en hög cellplastkvalitet. D Finja AB 0451-70 56 11 info@finja.se

Klarar 501 skruvar De nya sladdlösa skruvdragarna i Bosch Dynamic-serie GSR 14,4 och 18 V-LI Professional mäter enbart 18,5 cm på längd en. Med en kompakt fyrpolig motor och växellåda med kraft klarar skruvdragaren upp till 501 skruvar på en laddning. En

praktisk gummibeläggning ger stabilitet. Maskinerna väger 1,5 respektive 1,6 kg, inklusive batteri. D Bosch 08-750 18 20

Frostsäker utomhuskran

Slipar på knepiga ställen HTC lanserar en ny kantslipmaskin, HTC 270 EG. Maskinen har många olika konfigureringsalternativ, vilket gör att man kan uppnå en mer kontrollerad och ergonomisk slipning. Sliphuvudet är 100 mm högt med EZchange™-verktygen fastmonterade och operatören kommer åt under hyllor och element. Maskinen når 260 mm in. Sliphuvudet kan justeras i både X- och Y-led. D HTC Sweden AB 0121-294 00

nr 4 B 2011 husbyggaren

För många villa- och fritidshusägare är tillgång till en närbelägen utomhuskran en självklarhet. Gustavsbergs utomhuskran tillverkas i Sverige och är anpassad för svenska väderförhållanden. Utomhuskranen är självdränerande, vilket betyder att

den tömmer vattnet i röret när den stängs av även om vattenslang är monterad. På det sättet elimineras risken för sönderfrysta rör. Kranen gör att husfasaden skyddas genom att överskottsvattnet i röret automatiskt töms ner på marken istället för att hamna på fasaden och riskera att skada den. Utomhuskranen finns i två längder, 400 mm eller 1 000 mm för tjocka väggar eller valv, och är lätt att installera. D Villeroy & Boch Gustavsberg 08-570 393 54 charlotte.axelsson@gustavsberg.com

Räknar optimal solinstrålning Solceller på hustak har blivit allt vanligare för att få miljövänlig el. En svårighet är att avgöra hur lämpliga olika tak är för elproduktion. Konsultbolaget WSP och Göteborgs universitet har utvecklat ett GIS-verktyg, Solar Energy from Existing Structures (SEES), som utifrån verkliga förhållanden visar potentiell solinstrålning i en hel stad, ett

kvarter eller på ett visst tak. Verktyget utvärderar hur mycket solenergi som infaller på takytor inom ett område under ett helt år i kWh per kvadratmeter. Hänsyn tas till skuggning av terräng och närbelägna byggnader. D WSP Analys och strategi 031-727 29 23 per.jonsson@wspgroup.se

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

SKÖVDE

husbyggaren nr 4 B 2011

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB

Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

UMEÅ

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

UPPSALA

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 4 B 2011 husbyggaren

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR - Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- Värderingar

- Kontroll

Saknad kan inte beskrivas i ord.

- Riksbehörighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivå K

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Postgiro: 90 20 90-0

www.mansson-hansson.se

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid ALT Hiss �� 45 Bluebeam Software �� 17 Bostik �� 29 Cellplast Direkt �� 4:e omslag Cembrit Tepro �� 3 Consultec System �� 28 EcoSeal/Nordic Waterproofing �� 45 Eurokodutbildningar i Sverige �� 45 Eurotak �� 41 Flowcrete Sweden �� 47 Glasbranschföreningen �� 38 H-Fönstret i Lysekil �� 51 Joma �� 47 Kingspan Sverige �� 1 Masonite Lättelement �� 2:a omslag Mataki �� 9 Mineraskiffer �� 21 MRD Sälj & Bygg �� 9 Mälardalens högskola �� 51 Nordic Thermosilit �� 38 Nordtec Instrument �� 53 Paroc Panel Systems �� 4, 1:a omslag 60

Sid Per Wikstrand �� 29 Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas �� 16 Protan �� 11 Rheinzink Sverige �� 11 SAPA Building System �� 2 SBR-Byggingenjörerna �� 52 SFS Intec �� 33 SK Tuote �� 13 Skandinaviska Byggelement �� 33 SP Sitac �� 49 SP Trätek �� 51 Sto Scandinavia �� 21 Svensk Byggtjänst �� 27 Takcentrum �� 10 Tekniska Högskolan i Jönköping �� 53 Trebolit �� 17 Weland Stål �� 13 Via Con �� 49 Vink �� 39 Wisa Wood Products UPM-Kymmene Wood �� 25 Vänerply �� 39 ÅF Infrastruktur �� 4 husbyggaren nr 4 B 2011

Nytt från SBR Nya medlemmar

Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 96 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen

Lars Hedåker, Malmöavdelningen, ordförande Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, vice ordförande Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Veronica Jensen, Malmöavdelningen Anders Nordström, Umeåavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: •  Ingenjörs- eller fastighetsföretagar examen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt hög skoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från med lemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och råd givning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 4 B 2011 husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som renumereras och läses av branschp folk, medlemmarna i Byggingen jörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m fl.

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföre tagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

Mattias Alhem, cad-projektör, Fire Safety Design, Malmö Maria Andersson, ingenjör, Stadsfastigheter Malmö Stad, Malmö (tidigare ansluten) Jimmy Bernhardsson, hand läggare/projektansvarig, Elteknik i Helsingborg AB, Helsingborg Andreas Elofsson, hand läggande byggkonstruktör, COWI AB, Vänersborg Carl Eneroth, projektör, Arkitektgården Schott AB, Kristianstad Karl-Anders Holmgren, besiktningsman, Trivas inomhusmiljö, Sollentuna Martin Hyldentong, bygg ingenjör, AF-Consult, Lund Emil Jörnelid, byggprojekt ledare, Projektbyggaren Teknik Syd AB, Kalmar Anders Kronlöf, byggnads ingenjör, Byggadministratör Peter Sörensson AB, Göteborg Fredrik Nilsson, byggingenjör, Metro Arkitekter AB, Malmö Bo Nyström, besiktningsman, Celox Utveckling AB, Torslanda Josefine Persson, byggingenjör, Abetong AB, Växjö David Pettersson, restaureringskonsult, Byggkultur Mittkonsult AB, Härnösand

Joakim Reslow, ingenjör, Prolog Bygglogistik AB, Malmö Kamal Rifai, ingenjör, Arlöv Threse Remlén, arbetsledare, JM AB, Malmö Rune Simonsson, egen företagare, Åhus Energikonsult AB, Åhus Johan Årsköld, projektledare, EBAB, Malmö

Nya anslutna Tom Almqvist Nilsson,

Johanneshov Ansam Al Rahman,

Helsingborg Mattias Andersson, Stockholm Mattias Berglin, Kista Markus Daniels, Enskededalen Erika Edlund, Helsingborg Thomas Flakstad, Tyresö Rebecca von Gegerfelt,

Stockholm Tor Grimlund, Lilla Essingen Rikard Hellgren, Märsta Peter Hilmgård, Vendelsö Kristin Karlsson, Stockholm Matilda Landén, Göteborg Simon Murray, Hägersten Mattias Persson-Ulvegård,

Danderyd Peter Scibor, Tyresö Jesper Suzuki, Täby Jonas Svensson, Stockholm

Kalender Överlåtelsebesiktningsgruppen

8 juni 2011

Rabatt på facklitteratur Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt! Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig. Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

Nytt från SBR Aktuella kurser Entreprenadbesiktnings-

AMA Anläggning 10* Nyhet!

symposium

4 oktober, Gävle 10 oktober, Göteborg 19 oktober, Stockholm 7 november, Malmö 23 november, Luleå

10-11 november, Stockholm Entreprenadbesiktning, steg 2 och prov

26–27 oktober, Luleå 8–9 november, Sundsvall 16–17 november, Stockholm

Kontrollansvarig enligt PBL nivå N och K*

24, 25, 30, 31 maj, Luleå 13, 14, 20, 21 juni, Stockholm

Byggarbetsmiljösamordnare, Fördjupningspaketet, steg 2*

LOU – upphandling av bygg

12 oktober, Stockholm 28 oktober, Göteborg 15 november, Malmö 22 november, Luleå 8 december, Stockholm 12 december, Sundsvall

entreprenader och tjänster*

Entreprenadjuridik, grundkurs*

*Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA

nivå N och K

20 september, Luleå 4 oktober, Göteborg 17 oktober, Stockholm 20 oktober, Kalmar 9 november, Malmö 24 november, Umeå

25 oktober, Stockholm

14–15 september, Stockholm 13–14 oktober, Stockholm

Entreprenadjuridik,

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94.

Fuktmätning –

Byggarbetsmiljösamordnare,

fukt och mögelskador

Grundutbildning, steg 1*

22–23 november, Stockholm

14–15 juni, Stockholm 12–13 september, Stockholm 26–27 september, Göteborg 19–20 oktober, Malmö

fortsättningskurs* 20 oktober, Stockholm 25 oktober, Malmö 7 november, Göteborg 10 november, Stockholm

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08‑462 17 94. D

31 maj, Helsingborg 16 juni, Stockholm Överlåtelsebesiktningssymposium

15–16 november, Stockholm

MER Anläggning 10* Nyhet!

5 oktober, Gävle 11 oktober, Göteborg 20 oktober, Stockholm 8 november, Malmö 24 november, Luleå

ABK 09

5 oktober, Stockholm

AMA Hus 08, grundkurs*

Natursten i husbyggnad på rätt

29 september, Stockholm 26 oktober, Malmö

sätt

11 oktober, Stockholm Putsade fasader

Eurokoder

30 november, Stockholm

Kontrollansvarig enligt PBL,

24 maj, Gävle 27 september, Malmö 4 oktober, Luleå 18 oktober, Stockholm 16 november, Göteborg

Företagsanpassade kurser

Anrikt stationshus studerades Ett studiebesök till Gamla stationshuset i Uppsala samlade 21 intresserade deltagare. Projektledaren Peter Carlsson på Jernhusen redogjorde för en spännande resa från år 1864 och framåt. Projektet drivs som generalentreprenad med gemensam upphandling och öppen redovisning under ledning av Jernhusen. Järnvägen med stationshus var först menad att förläggas i hamnstaden Norrtälje men hamnade med sponsring av Uppsala universitet till slut i Uppsala. Som kuriosa kan nämnas att lokföraren hade fem gånger så hög lön som läkaren och efter lokföraren kom stinsen i hög status. Från början var byggnaden oputsad trots att den var byggd med vanligt murtegel, ej fasad62

tegel, och putsen kom till först några år senare, kanske på grund av kostnadsskäl. Huset har under åren genomgått ett flertal ombyggnader, till exempel har de blåa stålpelarna från 1920-talet sparats och införlivats i den nya utformningen. Byggnaden har varit kraftigt

angripen av hussvamp vilket inneburit att hela inkromet i princip är rivet och ersatt med byggnadsdelar av stål och betong. Inkapslade prover skic kades runt för påseende. Bygget påbörjades år 2010 och kommer att färdigställas sommaren 2011. Vindskonstruktion utförs

varmbonad med isolering och Goretex-duk direkt mot underlagstaket för att undvika kall- och kattvind och dess risker med avsmältning och isbildning på yttertak. Stationshuset kommer att innehålla kontor på övre planen och en ny restaurang och bar på bottenvåningen. Huset kommer att fasadrenoveras och återfå sin tidigare kulör, stuckaturer och plåtarbeten kommer att återställas. Fönster och entrédörrar är utbytta med form och uttryck likt tidigare. Stefan Andersson hos generalentreprenören Per Andersson & Son AB biträdde med svar på nyfikna frågor under rundvandringen. Av Dick Söderholm

Peter Carlsson längst till höger. Foto: Dick Söderholm

husbyggaren nr 4 B 2011

Nytt från SBR Lärorikt om mögel Den 30 mars träffades 21 besiktningsmän i Göteborg, Västra Götaland och Halland, för att få nyttig information om mögel i luft och hus. Informationen gavs av Monica Böttcher och Robert Daun från Botaniska analysgruppen i Göteborg. Föredraget gav en lärorik inblick i vad vi har omkring oss i luften, för att inte tala om det som förekommer i husbyggnader. Det blev många namn att hålla reda på, och också frå-

gorna från åhörarna blev många. Föredragshållarna demonstrerade en spormätare som kan visa vilka typer av mögelsporer som finns i luften och i olika byggnadsutrymmen. Det blev en kväll med nyttig vetskap som säkert kommer till användning. Av Bo Björkman sammankallande, Göteborg Robert Daun och Monica Böttcher berättade om mögel. Foto: Bo Björkman

Intressant om fukt i krypgrund Den 9 februari samlades besiktningsmän som ingår i besiktningspoolen.se i Göteborg. Kvällens ämne var en ny lösning för krypgrunder. Den presenterades av Andreas Pfister och Mike Höglund från Dry Vent Solutions AB. Infor-

mationen väckte intresse och följdes av många frågor. Därefter följde diskussioner om våtrum med installationer, energideklarationer, köpar- och säljarförsäkringar, med mera. Av Bo Björkman, sammankallande, Göteborg

En ny lösning för krypgrunder väckte intresse. Foto: Bo Björkman

1 500 yrkesarbetare uppför Arenastaden I samband med Uppsala-avdelningens årsmöte samlades 25 intresserade för att lyssna till entreprenadchef Johan Bill på Peab i Stockholm. Han berättade om nya Nationalarenan och den omkringliggande Arenastaden i Solna. Projektet är ett samarbete mellan Svenska fotbollsförbundet, Solna kommun, Fabege, Jernhusen och Peab. Projektet är beläget i ett gammalt förfallet industriområde och har kommit igång efter ett rekordsnabbt arbete med ny detaljplan. Området är sankt och vilar nu på 8 000 nedslagna pålar och kommer att utgöra en komplett stadsdel med 2 000 lägenheter, hotell, köp-

nr 3 B 2011 husbyggaren

Arenastaden. Foto: Peab

centrum, P-hus och 260 000 m2 kommersiella ytor till en total budget på cirka 10 miljarder kronor.

Multiarenan, som ska användas även för annat än fotboll, har ett öppningsbart tak. Den ska stå klar år 2012 och

resterande delar av Arenastaden ska vara klara under år 2014. Vattenfall är den första större hyresgästen. Uppförande av en ny energieffektiv kontorsbyggnad i 10 våningar pågår. En ny pendeltågstation, gångbro, anslutningsvägar, omdragning av ett befintligt litet vattendrag med mera, utgör delar av den komplicerade infrastrukturen. Byggetableringen inryms i ett befintligt kontorshus, 500 yrkearbetare finns på plats och antalet kommer successivt att utökas till uppåt 1 500. Av Lennart Wågström och Dick Söderholm

Nytt från SBR Grönt för europeiskt expertkort AEEBC träffades i Paris 14–16 april för att avhålla det första av de två årliga General Assembly mötena, det 39:e i ordningen. AEEBC – den europeiska samarbetsorganisationen Association d´Experts Européens du Bátiment et de la Construction – där SBR är medlem, består för närvarande av 16 ingenjörsorganisationer från 13 EU-länder. SBR representerades av Lars Hed åker och Magnus Janson. Mötet startade med en uppdatering av var vi står med det professionella kort/yrkeskortet, EurBE, European Building Expert Card som under tio års tid har stötts och blötts i organisationen, också med stöd och i samarbete med EU. Ytterligare några personer har beviljats vara kvalificerade för detta yrkeskort. Den som vill veta mer om EurBE-kortet kan lämpligen besöka hemsidan hos Konstruktörföreningen i Danmark, www.kf.dk/eurbe-en, för en lite mer utförlig presentation. Den allmänna lanseringen har blivit fördröjd på grund av problem med hur betalningen ska ske för kortet. Ett servicebolag AEEBC Ltd kommer att bildas för att hantera frågan.

Fram emot sommaren 2011 kommer motsvarande information att ges inom SBR och vi tror att det kan vara intressant för framför allt våra yngre medlemmar som vill dokumentera sin kompetens inför språnget ut i Europa. På eftermiddagen påbörjades det öppna mötet med en genomgång av alla de projekt och organisationer vari AEEBC är engagerade. AEEBC har deltagit i projektet ”Leonardo da Vinci”, LdV Books project, som innefattar utgivande av sju böcker i bygg- och fastighetsmanagement i samarbete med Warszawas universitet och något tyskt universitet och som delfinansierats av EU. Projektet har fått klartecken för att fortsätta med en del två och utgivande av ytterligare sex böcker som en fortsättning på tidigare tema – LdV II. EU står även denna gång för en del av finansieringen. De första sju böckerna har mottagits väl så beslutet om en andra omgång var lätt att ta. De är tydligen välbehövda i Polen som hjälp i kunskapen att driva projekt enligt marknadsmässiga förutsättningar. Dagen avslutades med en tre och en halv timmes rundvandring med guide i gamla Paris

Rundvanding i Paris, guiden med ryggsäck. Foto: Lars Hedåker

Notre Dame. Foto: Lars Hedåker

med utgångspunkt från ön Ile de la Site, där Notre Dame är belägen, och området norr därom med de judiska kvarteren. Andra dagen inleddes med ett seminarium om försäkringsfrågor i bygg-, fastighetsoch konsultbranschen. Nio medlemsländer redogjorde hur det fungerade i respektive land. Eftermiddagen avslutades med andra delen av föregående dags öppna möte. Representanten från VIA University College i Danmark fick möjlighet att presentera ett nytt projekt – Knowledge sharing and education platform – ett öppet internetbaserat utbildningssystem. Det beslöts att AEEBC ska stödja projektet. Vidare antogs

en ny ”affiliated member”, ansluten medlem, från Spanien, CMAS. Tredje dagen avslutades General Assembly med en sluten session då mer interna frågor behandlades. Bland annat godkändes bokföringen, kontohanteringen och resultatet för år 2010 av den interna revisorn, det vill säga undertecknad. Det hela avslutades med att tid och plats för nästa möte blir mitten av november 2011 i Warszawa i samband med presentationen av LdV II´s avslutande. För den som är mer intresserad av vad AEEBC arbetar med rekommenderas hemsidan: www.aeebc.org. Av Lars Hedåker, förbundsordförande

Pompidoucentret, sedd från hotellet.

Andrzej Minasowicz från Polen presenterar LvD II.

Foto: Lars Hedåker

husbyggaren nr 4 B 2011

FIBERCEMENT – gör mer

thermisol.se

masonite lättelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0