Husbyggaren 2012 Nr 1 by Husbyggaren

husbyggaren nr 1 B Â 2012

nr 1 · 2012 | Årgång 54 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2012

Nr 1 v 5 Nr 2 v 11 Nr 3 v 18 Nr 4 v 23

Nr 5 v 37 Nr 6 v 43 Nr 7 v 49

Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Sidan 6

En kanadensisk metod återvinner och remixar asfalten på det mest utstuderade sättet. Asfaltkokeriet är 100 meter långt och kan ha en hastighet på 5,5 kilometer i timmen. Broar och vindkraftverk kan man också lära sig mer om i det här numret av Husbyggaren. Från 1960-talet och tjugo år framåt skedde en explosiv utbyggnad av flerfamiljshus i de finländska städernas förorter. Aktörerna enades om ett standardiserat betongelementsystem. Det underlättar rejält idag när förortshusen ska renoveras. Foto: Mats Thorner

Innehåll

6 Rullande asfaltskokeri återvinner asfalten 10 Ölandsbrons kantbalkar har fått katodiskt skydd 12 Ekodukter och dalbroar minskar viltolyckor 14 Mätdata från ny träbro optimerar 3D-modeller 16 Vindsnurrornas fundament armeras extra för att hålla 20 Standardiserat byggsystem förenklar renovering 24 Nytt webbverktyg förenklar arbetet med AMA 26 Juridik: Detaljplan måste ta hänsyn till grodor och ödlor 28 IT: Gör FRA det svårare att lita på Sverige? 30 Form & Teknik: Nytt år – men de gamla utmaningarna består 32 Debatt: Besiktningsförrättare har ett pedagogiskt ansvar 34 Debatt: Vi måste stoppa lycksökare och oseriösa mäklare 35 Noterat 38 Marknadsnytt 47 Nytt från SBR

Bilaga medföljer.

I nästa nummer:

I nästa nummer: Brand & Betong Tidningen utkommer i vecka 11, 2012 nr 1 B 2012 husbyggaren

INFRASTRUKTUR Spårbildning efter dubbar, hålor, sprickor och ojämnheter … Men trots hårt slitage, så innehåller de svenska vägarna en obestridlig resurs – nämligen den asfalt som ligger på plats. Tekniken för att återvinna och remixa asfalten har blivit allt mer utstuderad.

Rullande asfaltskokeri återvinner asfalten Av mats thorner , frilansjournalist

e flesta svenska vägar har tjocka asfaltlager. Många decenniers användning och nyasfalterande gör att vägarna innehåller stora asfaltresurser, som kan tas tillvara och återanvändas när vägarna rustas. Remixningsteknik, eller ”varmåtervinning på väg”, kallas metoderna för att göra detta och vi ser tekniken tillämpas under sommarhalvåret när långa karavaner av maskiner hettar upp, fräser och skapar nya vägytor på länsvägar, riksvägar och motorvägar. Remixningen är alternativet till att nybelägga vägarna. Vid nybeläggning fraktas all asfalt på plats av lastbilar och vägen får ett helt nytt täcke av asfalt. Men vid remixning används alltså den befintliga asfalten som ingrediens och kompletteras endast med ny asfalt i den utsträckning det behövs – framför allt för att ersätta beläggning som slitits bort av våra dubbdäck och/eller för att lägga en ny toppbeläggning. Det är 40–50 miljoner kvadratmeter asfaltvägar som renoveras med hjälp av remixning varje år.

Två huvudmetoder Det finns två sätt att remixa asfaltsbeläggningar. Båda teknikerna liknar varandra delvis, men den mest avancerade går mer på djupet vid fräsningen och återanvänder mer av asfaltlagret i vägen. Metod 1, remixning plus:

Denna, den numera vanligaste, metoden går ut på att värma och fräsa loss det översta asfaltlagret och sedan direkt lägga tillbaka detta i omblandat och utjämnat skick. Därefter läggs ytterligare ett lager med helt ny asfalt ovanpå det uppfrästa lagret. Remixningen sker alltså i två nivåer. En 6

undre där det befintliga lagret av asfalt fräses upp och läggs om. Och en övre som består av helt ny asfalt som därmed ger vägen en helt ny yta. Båda lagren är varma och packas samman vid läggningen och vältningen. Metod 2, remixning med djupfräsning:

Detta är en omkring 20 år gammal remixningsteknik som går djupare i fräsningen. Tekniken utvecklades ursprungligen i Kanada och innebär att man blandar samman både det befintliga och det nytillförda asfaltmaterialet till en enda homogen asfaltmassa. Maskineriet som hör till denna teknik är mer omfattande – man kan likna det vid ett rullande asfaltkokeri som med alla sina maskiner är ungefär 100 meter långt och bemannas av ett tiotal personer. De som jobbar med tekniken kallar fordonskaravanen för ”tåget”, men maskinerna och metoden från Kanada heter egentligen Pyropaver. Det finns bara en enda Pyropaver i Sverige och den ägs numera av Svevia. Det beräknas att ungefär en fjärdedel av alla vägar som remixas är lämpliga för just denna teknik.

Spar resurser Poängen med all slags remixning är naturligtvis att det spar resurser. Istället för att producera ny asfalt och transportera ut den på plats med hjälp av mängder med lastbilar, används materialet som redan finns i vägen som resurs. Sedan är det bara en fråga om hur man gör detta på bästa sätt och hur mycket nytt material som tillförs. När det gäller Pyropaver-tåget så används denna mobila anläggning exempelvis som en nyckelresurs för den funktionsentreprenad som Svevia har för delar av E4 i Småland och Östergötland. Funktionsentreprenaden innebär att vä-

garna det handlar om hålls i ett överenskommet skick och entreprenören vinner alltså på att åstadkomma så slitstarka vägytor som möjligt, som håller länge.

Smidigt fräsa mjuk asfalt En av fördelarna med den kanadensiska tekniken är att den är produktiv. Uppvärmningen av den befintliga asfalten sker i tre steg, vilket gör asfalten mjuk och att fräsningen går smidigt. Hela ”tåget” kan hålla högre hastighet, 5,5 km i timmen som mest, vilket är 15–20 procent snabbare än vad andra remixningsekipage klarar. Ett 10–12-timmarsskift med Pyropavern fixar omlagd beläggning på en sträcka av mer än 3,5 kilometer. Återvinningsgraden för de två teknikerna varierar beroende på kvaliteten på den befintliga beläggningen. Men för Pyropaver kan återvinningen i princip vara 100 procent. I regel är dock vägarna slitna och då tillförs ungefär den mängd asfalt som slitits bort av trafiken. I övrigt består den omlagda vägbanan av den återanvända asfalten som i omblandat skick ger vägen en helt ny yta! Vid remixning plus behöver däremot hela toppbeläggningsskiktet fraktas på plats för att toppa den återanvända asfaltmassan och återvinningen kan sjunka ända ned till bara 30 procent. Bättre kvalitet på djupet Vinsten med mer omfattande värmning och större fräsdjup med Pyropaver är förutom högre återvinningsgrad och den högre hastigheten på arbetet, att den återanvända asfalten håller hög kvalitet. Den asfalt som ligger lite djupare i vägen är inte så oxiderad och föråldrad som den ytliga. Resultatet blir därför att den färdiga beläggningen blir mer hållbar och Fortsättning s. 8 P

husbyggaren nr 1 B 2012

Conny Fors sitter främst i ”tåget” och sköter första enheten som förvärmer vägbanan innan den värms igen och sedan fräses upp. Foto: Mats Thorner

nr 1 B 2012 husbyggaren

Här kommer asfalttåget, 100 meter långt. Foto: Mats Thorner

slittålig. För att öka slitstyrkan ytterligare, blandas även nytt asfaltklister in i den uppfrästa massan. Svagheten med metoden är att förutsättningarna måste vara de rätta för att det ska fungera att nästan bara använda återvunnen asfalt.

De glödheta infravärmeelementen eldas med gasol och värmer upp asfalten så den blir mjuk. Värmningen sker i tre steg. Foto: Mats Thorner

Första fräsningen. Vägbanan fräses upp, det uppfrästa materialet får ett tillskott av asfaltklister och läggs i två strängar i mitten i väntan på nästa fräsmoment. Foto: Mats Thorner

Går som fyra enheter Så här går det till vid remixning med Pyropaver: Det rullande asfaltkokeriet består av fyra separata enheter (benämnda 1–4 nedan), varav den som går sist är en konventionell, banddriven asfaltsläggare. Detta är principen för metoden: • Asfalten värms av enhet 1. Värmningen sker med gasol som värmer infravärmeelement som i sin tur värmer upp och gör asfalten mjuk. Enheten bogseras av lastbil som bär gasoltank. Tidigare skedde uppvärmningen med dieseleldad öppen låga. Mer miljövänlig är den nuvarande gasoldrivna värmningen. Gasolen förbränns och värmer upp infravärmeelement som i sin tur strålar ned värmen mot väg ytan. • Enhet 2 är självgående och har också gasoltank och infravärme som värmer husbyggaren nr 1 B 2012

Tredje enheten tar emot ny asfalt, värmer för tredje gången, fräser för andra gången och blandar sedan allt material. Här kokas asfalten klar! Foto: Mats Thorner

Klart! Läggaren är sista maskinen i tåget och resultatet är en slät och homogen vägbeläggning som till 70–95 procent består av återvunnen asfalt. Foto: Mats Thorner

asfalten ytterligare en gång. Enhet 2 fräser till halva det önskade fräsdjupet (som mest 2,5–3 cm) och lägger den frästa massan i två strängar. Till den frästa massan tillsätts önskad mängd nytt asfaltklister. • Även enhet 3 har gasoltank och infravärmare. Längst fram tar den emot tillskottsmassa från lastbil. En mindre fräs blandar om materialet från mittsträngen och från lastbilen. Allt material lyfts upp och transporteras på band ovanför värmeelementen som värmer vägbanan ytterligare en gång. Efter värmningen sker andra fräsningnr 1 B 2012 husbyggaren

en och det totala fräsdjupet blir som mest 6 cm. När materialet från transportbandet landar på vägbanan igen, blandas det med ihop med andra fräsningens material och därefter är allt klart för att leverera det till sista enheten. • Enhet 4 är alltså en konventionell asfaltläggare. Den är banddriven för att utan problem orka skjuta enhet 3 med lastbil framför sig. Läggaren tar emot materialet från enheten framför och lägger ut och slätar till massan, som sedan kan vältas. D

INFRASTRUKTUR Ölandsbrons kantbalkar har försetts med katodiskt skydd för att förlänga livslängden. Inledande analyser visade att nätanod med pågjutning skulle löna sig bäst samhällsekonomiskt. Totalt har cirka 7 800 meter kantbalk åtgärdats.

Ölandsbrons kantbalkar har fått katodiskt skydd Av adriano maglica , broförvaltare, Trafikverket

Slakarmerad betong Ölandsbron har totalt cirka 12 000 meter kantbalkar. De är utförda med slakarmerad betong och de är sammangjutna med brobaneplattan. Kantbalkarna är kontinuerliga mellan övergångskonstruktionerna. Räckesståndarna är fastgjutna i kantbalkarna med s-avstånd 1,80 m. Kantbalken är sammangjuten med konsoler för belysningsstolpar som sitter utvändigt på kantbalkarna. Konsolernas s-avstånd motsvarar spännvidden för lågbrodelens spann. Den utvändiga kantbalkshöjden

är 0,6 m, den invändiga höjden över slitlager är cirka 0,3 m och kantbalksbredden är 0,35 m.

Armeringen hänger ihop Under åren 2002–2005 byttes cirka 2 300 meter av kantbalken inklusive konsoler och räcke ut. Betongundersökningar av de kvar varande kantbalkarna visar att: • det visuella tillståndet av kantbalkarna varierar: från intakt, till kraftigt skadat, • armeringen är elektriskt sammanhängande, • täckskiktet är mycket varierande, på sidorna 20 till 40 mm, på ovansidan 0 till 20 mm, • karbonatiseringsdjupet generellt är ringa (0–1 mm), • kloridhalten i nivå med bygelarmeringen är hög för insidan av kantbalkarna och relativt hög för utsidorna och generellt sett större än kloridtröskelvärdet, samt att • de elektrokemiska potentialerna för insidan av kantbalkarna generellt lig-

Fräsning av beläggning vid kantbalk. Foto: Trafikverket

FÖRFATTAREN

r 2004 upprättade Vägverket en långsiktig strategi för Ölandsbron. Syftet var att hitta en optimal underhållsstrategi för Ölandsbron som kunde hålla i minst 75 år. I arbetet utvärderades om katodiskt skydd kan förlänga livslängden för kantbalkar så att metoden blir lönsam i jämförelse med att man byter ut kantbalkarna. Även frågan om hur man optimerar underhållet av kantbalkar undersöktes.

Adriano Magllca är broförvaltare på Trafikverket. Han har arbetat med underhåll av broar sedan år 1994 och samordnar Trafikverkets vägbrounderhållsverksamhet i södra Sverige.

ger på en nivå där korrosionsrisken är stor, medan potentialerna i utsidan av kantbalkarna är lite mindre negativa.

Reparationsätt analyserades Flera möjliga reparationsmetoder analyserades, däribland att utföra omfattande traditionella betongreparationer. Noggrannare betongundersökningar visade dock att brytpunkten för att använda tra-

Montage av katodnät. Foto: Trafikverket

husbyggaren nr 1 B 2012

ditionella reparationsmetoder hade passerats, varför denna metod inte kunde användas. En annan möjlig metod var att byta ut kantbalken mot kantbalk med vanlig armering eller med rostfri armering. Ytterligare en åtgärd var att förse kantbalkarna med katodiskt skydd, som innebär att man för in en liten ström i kantbalken via ett strömledande nät för att sänka korrosionshastigheten i armeringen. En screening av metoder för katodiskt skydd genomfördes. Utifrån den fastställdes två lämpliga metoder; antingen att använda stavanod kringgjuten med cementbaserat bruk, eller nätanod med betongpågjutning.

Nätanod mest lönsam Fyra olika strategier för reparation av kantbalkarna bedömdes: 1. Utbyte, vanlig armering 2. Utbyte, rostfri armering 3. Katodiskt skydd med nätanod 4. Katodiskt skydd med stavanod Strategiernas livslängd sträckte sig till och med år 2076. De olika reparationsstrategierna för kantbalken vägdes mot en bedömning av den framtida skadeutvecklingen. För varje strategi listades reparationsmetod, tidpunkt för utförande, omfattning och pris. Även trafikanalyser för att bestämma trafikstörningar i samband med olika reparationsmetoder på kantbalkarna gjordes. Kostnader för tidsförluster till följd av nedsatt hastighet vägdes in i valet av metod. I utvärderingen visade sig strategin nummer 3, det vill säga nätanod med på-

Pågjutning av kantbalk. Foto: Trafikverket

gjutning, vara mest samhällsekonomiskt lönsam, se tabell 1. Strategi

Nutidsvärde, mkr (2007)

126

172

128

172

110

118

156

Tabell 1. De olika strategier som jämfördes var utbyte av vanlig armering, utbyte av rostfri armering, katodiskt skydd med nät anod och katodiskt skydd med stavanod. Strategin med nätanod med pågjutning är samhällsekonomiskt mest lönsam.

Beläggningen återställs När kantbalkar förses med katodiskt skydd så tas 0,35 m av tätskikt och beläggning bort. Det sker genom att beläggningen bortfräses och kantbalken blästras. Även eventuella skador bilas bort. I nästa steg så blästras och målas räckesståndarna. Kantbalken förses sedan med ett strömfördelande titannät som gjuts in. Ett nytt tätskikt som skyddar mot vatten appliceras och ytan beläggs. I åtgärden ingår även att gamla grund-

och ytavlopp avlägsnas och ersätts med nya. Arbetet med Ölandsbron startade i maj 2009 och avslutades i december 2011.

Drift och underhåll Driften av det katodiska skyddssystemet omfattar en årlig funktionskontroll. Den baseras på mätningar med referenselektroder samt visuell inspektion av de synliga delarna av installationerna på bron. I strategin för det katodiska skyddssystemet förväntas ett komplett utbyte under strategitiden till och med år 2076. Det ingjutna titannätet som fördelar ström förväntas ha en livslängd på cirka 30 år medan elektroniken förväntas ha halva den livslängden. Kostnader för drift och underhåll beräknas till i genomsnitt cirka 200 000 kronor per år inklusive utbyte av elektronik. De totala utgifterna för den optimala strategin för kantbalkarna för en period på 68 år, från 2007 till 2076, blir cirka 91 miljoner kronor. Kostnader omfattar entreprenörkostnader samt drift och underhåll. D

Instrumentskåp på bron, samt likriktare i instrumentskåpet. Foto: Trafikverket

nr 1 B 2012 husbyggaren

INFRASTRUKTUR Viltolyckor har länge varit ett stort problem. Allt fler vildsvin ökar riskerna för kollisioner ytterligare. För att minska olyckor behöver samtliga exploatörer börja tänka på konstruktioner som tunnlar, dalbroar och ekodukter.

Ekodukter och dalbroar minskar viltolyckor

Djur får svårt passera För att minska risken för denna typ av olyckor sätter väghållaren, Trafikverket, upp viltstängsel utefter vägarna för att förhindra eller försvåra för djuren att ta sig ut på vägen. Nackdelen blir, att det blir besvärligare för djur som behöver ta sig över en väg, som kan ha viltstängsel på många mil, att hitta en bra passage. Detta gäller inte bara de större djuren. Även mindre djur har problem med både vägarna som sådana och själva fordonen. Internationellt har man identifierat att jämte den globala ödesfrågan om klimatförändringar på grund av utsläpp av koldioxid, metan etcetera, så är den omfattande förlusten av biologisk mångfald, en av mänsklighetens stora utmaningar. Utbyggnaden av infrastruktur och ett omfattande transportarbete är en väsentlig orsak till detta hot. Sten för avföring För att begränsa trafikolyckorna och mildra trafikens barriäreffekter i landskapet för djuren arbetar Trafikverket därför med att underlätta för passage över eller under väg för såväl stora som små djur – i bästa fall. För grod- och kräldjur byggs ibland 12

grodpassager under vägar i form av ledstrukturer och speciella ”tunnelrör” med fångstarmar, som har till syfte att leda in djuren i rören, för att på så sätt ge dem en säkrare övergång, eller kanske man kan säga undergång. Utan sådana kan vägbanan under djurens lekvandring under våren bli hal av tusentals krossade djur. Vid nybyggnation av vägbroar över vattendrag bygger Trafikverket också på vissa platser en särskild landpassage intill vattendraget för att underlätta för den hotade uttern att passera säkert. Här ges naturligtvis då också utrymme för passage av hare, grävling, räv och andra mindre djur.

Trafik på viadukt En variant är att i rörbroar och större trummor sätta upp en landgång på konsoler och alltid se till att det finns stenar som uttern kan lägga sin spillning på. Då minskar risken väsentligt att de förirrar sig upp på vägbanan och blir påkörda. Faunapassagernas Rolls-Royce är de så kallade ekodukterna. Internationellt har det byggts åtskilliga ekodukter under

Jan Sandberg har arbetat i 43 år på Vägverket/Trafikverket. Efter pensio nering har han idag ett eget företag som brospecialist.

FÖRFATTAREN

änniskan bygger sina vägar. Djuren trampar sina stigar. När de korsar varandra uppstår problem, som ställer till det för båda parter. Viltolyckor har i den moderna trafiken i många decennier varit ett problem. Att kollisioner mellan bilar, motorcyklar och andra fordon och djur vållar skador på människor och fordon är välkänt. Fler bilar och höga hastigheter, gör att konsekvenserna kan bli svåra. Ofta tänker vi då på kollisioner med älg, rådjur, räv, grävling och numera också vildsvin.

FÖRFATTAREN

Av mats lindqvist , miljöspecialist, Trafikverket och jan sandberg , brospecialist, tidigare på Trafikverket

Mats Lindqvist på Trafikverket arbetar som miljöspecialist med inriktning på de ekologiska frågorna vid utbyggnad och skötsel av infrastruktur.

Multifunktionell faunapassage för större djur på E6 vid Grytingebackarna norr om Uddevalla. Foto: Jan Sandberg

husbyggaren nr 1 B 2012

Utterpassage. Foto: Mats Lindqvist

Strömstareholk. Foto: Mats Lindqvist

Grodpassage vid Hällekis på Kinnekulle, byggd år 2011. Foto: Mats Lindqvist

flera decennier – enbart ägnade att bryta barriäreffekterna. För de stora klövdjuren som exempelvis, älg, kronhjort och rådjur kan Trafikverket anlägga breda broar över en större väg – där hela naturen leds över. Hittills har vi i Sverige varit dåliga på att utföra sådana faunabroar, men det finns flera multifunktionella broar av likartad funktion i Västsverige. Dessa kan kombineras med viss biltrafik, för att spara pengar, eftersom dessa konstruktioner är förhållandevis dyra byggnadsverk.

dalbroar fungerar utmärkt för passager av de större djuren. Vissa fåglar har förkärlek att bygga bo under broar. Strömstare, forsärla och ladusvala är några exempel. För att underlätta och möjliggöra häckning för dessa har bland annat Trafikverket börjat sätta upp särskilda holkar under utvalda broar. En annan djurgrupp som också ofta finns vid broar är fladdermöss. Förutom hänsyn vid renoveringsarbeten kan det även här bli aktuellt med särskilda ”holkar” som de kan utnyttja.

Bostäder för fåglar Sådana har byggts utefter E 6 genom Bohuslän. De byggs nu även utmed sträckan E45 Älvängen – Trollhättan. Även stora

Konstruktioner minskar skador Långsamt har det gått upp för Trafikverket och andra exploatörer i landskapet att de åtgärder vi vill åstadkomma kan ha allvar-

liga bieffekter för den biologiska mångfalden. Det räcker inte då med att bara de miljöskyddande myndigheterna arbetar med sina frågor utan exploatörerna behöver ha skyddet av den biologiska mångfalden högt på sin agenda. De exempel vi ser i denna artikel är bara några punkter där vi kan åstadkomma väsentliga förbättringar för främst olika djur, som annars får sin livsmiljö försämrad. Konstruktionerna kan utföras som skadelindrande eller kompensatoriska åtgärder i samband med all exploatering av landskapet, som i övrigt i princip är en helt gratis nyttighet. Dessutom kan vi minska risken för viltolyckor. Det är aldrig fel att göra rätt för sig! D

Genom att bygga tunnlar ges möjlighet för vilt att passera över väg i naturlig miljö. Foto från väg E 6, Viskantunneln utanför Varberg.

En nybyggd kombinerad väg- och viltbro över E 20 vid Alingsås. Foto: Jan Sandberg

Foto: Jan Sandberg

En viltbro i Polen är ett exempel på större viltpassager. Ett antal liknande, fast med dubbla öppningar, planeras att byggas över E 45, utefter sträckan Göteborg – Trollhättan. Foto: Jan Sandberg

nr 1 B 2012 husbyggaren

En nybyggd kombinerad vilt- och körbar bro över E 45 på delen Göteborg – Trollhättan. Bron har fått en egen gångbana för djur. Foto: Jan Sandberg

INFRASTRUKTUR Älvsbackabron reser sig som ett flaskskepp över Skellefteälven. Gång- och cykelbron är utrustad med fem olika mätsystem som löpande ger data. Informationen används för att 3D-tekniken ska optimeras för framtida modelleringar av broar i trä.

Mätdata från ny träbro optimerar 3D-modeller

ron över skellefteälven, Älvsbackabron, har liknats vid “Golden gate” i sin gula nyans. Den har blivit en höjdpunkt i en ny stadsvandringsled runt älven samt en direktkommunikation in till centrala staden från södra sidan om älven. Älvsbackabron, som är miljövänlig både ur lång- och kortsiktiga perspektiv, är instrumenterad med fem olika mätsystem för att kunna leverera information om brons hälsotillstånd på lång sikt samt statiska och dynamiska mätvärden på kort sikt.

Sektioner sköts ut Mätsystemen som ska bli tidssynkroniserade ger information om hur beräkningar av hållfasthet och dämpning stämmer med verkliga rörelser och nedböjningar samt hur bron långsiktigt rör sig utifrån klimatändringar och andra yttre påverkansfaktorer.

Bron lanserades under sommaren 2011 med en ny teknik som gav den det flaskskeppsliknande sättet att växa fram över älven. De sammankopplade pylonerna restes samtidigt på båda sidor av älven och sedan lanserades bron från ena sidan i fem sektioner som sköts ut över älven. Det var ett spännande arbete som pågick under några hektiska dagar i juni. Även om en del komplikationer uppstod med detta nya sätt att placera ut bron så gick det smidigt och på mycket kort tid.

Levererar data Projektet med denna gång- och cykelbro möjliggjordes av ett framgångsrikt samarbete mellan en kommun med ambition att bli en modern trästad, en lokal industri som törs ta sig an utvecklande projekt och träforskare som är engagerade i utveckling av träindustriella processer. Utvecklingen av träbron skedde i form

Många Skelleftebor premiärgick bron. Foto: Kersti Bergkvist, LTU

FÖRFATTAREN

Av olle hagman , professor, Luleå tekniska universitet

Olle Hagman är professor i träproduktutveckling vid Luleå tekniska universitet i Skellefteå. Han är intresserad av att utnyttja 3D-teknikens och datorspelens teknikutveckling och möjligheter för att skapa nya träprodukter.

av ett EU-strukturfondsprojekt. Träbron ska leverera data för framtida utveckling av träbroar, hjälpa kommun att underhålla bron, samt skapa modeller för forskning och utveckling. SP Trätek, som är van att mäta klimatmässiga förutsättningar för träkonstruktioner, har ansvaret för mätsystemen tillsammans med Luleå tekniska universitets forskare för mobila mätsystem. Forskare från träproduktutveckling vid LTU i Skellefteå samarbetar med Martinsons träbroar och leder den forskningsmässiga delen av projektet och de virtuella visualiseringar som skapats. Tanken är att bygga datorbaserade modeller som kan användas för att hålla ihop de mätdata som kontinuerligt kommer att samlas in. Inkommande mätdata blir information för att man ska kunna bygga bromodeller där man utvecklar nya förbättrade konstruktioner.

Modell för att simulera Idag finns en 3D-modell som används för att simulera belysningslayout och för att testa sensorplacering. Modellen kan också användas för att göra simulering av den husbyggaren nr 1 B 2012

Som ett flaskskepp vecklade bron ut sig. Foto: Peter Bomark, LTU

verkliga bron med pålagda belastningar och jämföra med verkliga mätningar. Det riktigt spännande blir när modellen kan förses med virtuella limträbalkar, skapade av virtuella plankor sågade ur virtuella träd, som sedan kan sågas på riktigt i våra moderna sågverk och ge den riktiga bron samma egenskaper.

Webbaserat underhåll Martinsons Träbroar har utvecklat träbron tillsammans med de konsulter som står för dimensionering och beräkningar samt den metod som användes för att lansera bron. Att bygga en träbro av den här längden kräver mod, ett mod som saknades hos de företag som ursprungligen fi ck uppdraget men senare drog sig ur. I samarbete med projektet Sense Smart City, som är ett EU-projekt med syfte att skapa nya affärsmöjligheter för företag i Skellefteå-regionen med hjälp av forskning och innovationer inom mobila system, ska denna smarta träbro leverera information om sig själv och sitt tillstånd till kommunens underhållsavdelning som en del av ett totalt webbaserat underhållssystem. ta vara på egenskaper I takt med att limträtekniken utvecklas ökar antalet träbroar i Sverige. År 1990 fanns ett tiotal gamla träbroar i Sverige, idag fi nns det cirka 800 stycken och intresset ökar i samma takt som godkännande växer fram för träbroar för lands- och järnvägstrafi k. I USA fi nns idag cirka 80 000 träbroar. I Sverige kan vi utveckla nya brokonstruktioner i takt med att vi lär oss modellera och ta vara på träets unika naturliga egenskaper: att det är lätt, starkt och uthålligt. D

nr 1 B 2012 husbyggaren

Simulerad belysning på bron. Visualisering: Peter Bomark, LTU

Visualisering av Real Virtual Reality, en kombination av verklighet och digital modell. Visualisering: Peter Bomark, LTU

FAktA • Älvsbackabron är fyra meter bred. Pylontornen är 23 meter höga och väger 270 ton. • Det är 130 meter mellan pylontornen. • Sensorsystemet på Älvsbackabron består av ett GPS/GNSS mätsystem som mäter de långsiktiga förändringarna av brons struktur. MEMS accelerometrar mäter vibrationer på olika ställen av bron. En väderstation mäter klimat och vind. Fuktkvotsmätare mäter fuktkvot och temperatur i konstruktionen. Töjningsgivare mäter spänningen i stagen. Lasersystem mäter större dynamiska svängningar i bron. • Träbroarna har utvecklats i takt med att limträtekniken har förbättrats. • En fördel rent kvalitetstekniskt är att brons komponenter byggs inomhus i ett jämnt kontrollerat klimat. • Monteringstiden är kort jämfört med en konventionell bro. • Det är jämförelsevis billigt att reparera en skada på en träbro.

INDUSTRIBYGGNAD Vindkraften växer oerhört snabbt, i Sverige och världen. Kan vi lita på att fundamenten håller mycket längre än de 20 årens avskrivningstid? Det verkar faktiskt så, för de dimensioneras för en orkan värre än Gudrun – varje år.

Vindsnurrornas fundament armeras extra för att hålla Av fredrik lundberg , frilansjournalist

r 2011 ger vindkraften bortåt sex terawattimmar, lika mycket som en kärnkraftsreaktor. Eller som alla kraftverk vid en stor

älv. Och mer blir det. Energimyndighetens planeringsmål för år 2020 är 30 TWh, och med dagens utbyggnadstakt är det möjligt att klara. År 2010 installerades 604 megawatt, år 2011 cirka 750 och år 2012 ser det ut att bli 800 MW, enligt Gunnar Fredriksson på Svensk vindenergi. Och i och med att tornen blir högre får man ut mer energi per megawatt.

Gröna certifikat Det främsta styrmedlet för att bygga vindkraft, i Sverige, är elcertifikaten. En viss kvot av elförbrukningen ska vara ny förnybar kraft enligt vissa kriterier. Dessa gröna certifikat handlas på spot och termin. Trots att certifikatpriset fallit med runt 30 procent på ett par år fortsätter utbyggnaden, för kostnaden för att bygga vindkraftverk sjunker ännu snabbare. Håller fundamenten? Vindkraftverk slits förstås, som allting med rörliga delar. Underhållskostnaderna är ganska väl kända eftersom det finns så många vindkraftverk. Det lönar sig för det mesta att byta delar – utom när man river ett gammalt kraftverk för att ge plats för ett nytt och större. Men hur länge håller fundamenten? Finns det en risk för att vi står inför en byggskandal om 20–25 år? Varför är de byggda för att bara hålla i 20 år? – Det beror på att det är en internationell standard från International Electrotechnical Commission, förklarar Thomas Abrahamsson, professor i strukturdynamik vid Chalmers och vid Svenskt vindkraftstekniskt centrum. 16

I standarden IEC 61400-1 dimensioneras vindkraftverken i tre kategorier efter hur svår vind de ska klara. De svenska verken ska stå pall för att minst en gång per år drabbas av en vind starkare än orkanen Gudrun ( januari 2005) varje år, i 20 år. Det gäller inte bara fundament utan stål, betong, torn: allt. – Man har tagit i där, konstaterar Thomas Abrahamsson.

Räknar på extremväder Om det inte händer en Gudrun per år, och det gör det ju inte, så kan man undersöka möjlighet till livstidsförlängning när 20-årsdagen närmar sig. Om fundamentet kan hålla i hundra år? – Det kanske det kan göra, menar Thomas Abrahamsson. Vid dimensioneringen använder man ett utmattningsspektrum, en matematisk

Weibull-fördelning, där extremfallen spelar ganska stor roll. Värsta vindstyrkan och vindriktningen, och även maximal turbulens. På ställen där orkanerna är både vanligare och starkare krävs ännu starkare konstruktioner. I Florida räcker inte ens IEC:s starkaste norm, förklarar Thomas Abrahamsson. Vid riktigt starka vindar stänger man av vindkraftverken även i Sverige. Det känns förstås förargligt. – Men om man inte skulle göra det skulle de inte hålla i 20 år, säger Thomas Abrahamsson.

Hålls på plats av tyngden Fundamenten för vindkraft på land är av tre slag. En typ är de bergsförankrade. En annan typ är gravitationsfundament, där själva tyngden hos fundamentet håller kraftFortsättning s. 18 P

När järnet i armeringen börjar rosta utvidgas det och kan ge sprickor i betongen. Foto: Enercon

husbyggaren nr 1 B 2012

nr 1 B Â 2012 husbyggaren

Fundamenten till vindkraftverk blir rejält armerade. Foto: Enercon

verket på plats. Dessa finns av två slag, med eller utan flytkraft. Flytkraft behövs om grundvattnet ligger högt. Se även Husbyggaren nummer 3 2009. De bergförankrade är vanligast om det finns bra berg och är att föredra ur miljösynpunkt. Betonganvändningen står för en stor del av vindkraftens miljöpåverkan över hela livscykeln eftersom cementtillverkningen ger stora koldioxidutsläpp. En ny typ av prefabfundament håller nu på att byggas i Sjisjka söder om Kiruna.

Förstärker svag länk Eftersom ett fundament som ger vika också för med sig att tornet faller, men inte tvärtom, så ligger det nära till hands att ställa störst krav på fundamentet. Det är ett sätt att tänka som påminner en hel del om hur man arbetar med säkerhet i kärnkraftverk: sannolikhet och felträdsanalys. Först räknar man ut den värsta sekvensen av händelser och sedan förstärker man den svagaste länken. Resultatet är i alla fall att man armerar betongen rejält. – Det är en överarmering så det är näs18

tan löjligt, säger Gunnar Fredriksson. Armeringen är också ganska väl skyddad. – Det är ett 50 millimeters täckskikt, säger Per Johansson projektledare på vindkraftstillverkaren Enercon i Malmö. – Det tar många år innan karbonatiseringen av betongen når ner till armeringen, påpekar han.

Rostad armering utvidgas Enligt en artikel av Björn Lagerblad i Husbyggaren nummer 6 2009 tar det 100 år av karbonatisering att nå 10–25 mm i brobetong och 15–40 mm i vanlig husbyggarbetong. Betongen är bättre skyddad i regnutsatt läge, så då gäller den lägre siffran. Problemet med karbonatiseringen, det vill säga att cementen reagerar med luftens koldioxid, är att detta sänker pH så att järnet kan börja rosta, och därmed utvidga sig och ge sprickor i betongen. – Fundamenten kommer att hålla, slår Per Johansson fast. – Frågan är om vi om 20 år behöver större, eller annorlunda fundament. Ingen vet hur maskinerna kommer att se ut

om 20 och därför inte heller hur fundamenten ska se ut.

Gamla små byts ut Om utvecklingen fortsätter som hittills så kommer maskinerna – snurrorna – att bli större och då får elpriset avgöra om det är ekonomi att byta ut gamla maskiner och behålla fundamenten eller bygga nytt. Det är redan nu, till exempel i Tyskland, en stor marknad för ”repowering”. Repowering innebär att man ersätter små och gamla vindkraftverk med nya stora. Idag är standardeffekten för vindkraft på land 2–3 megawatt, tio gånger mer än för 20 år sedan, och det är fullt möjligt att utvecklingen fortsätter. I EU:s forskningsprojekt UpWind har man konstaterat att 20 megawatt är tekniskt möjligt. Om det verkligen blir så kan ingen veta. Thomas Abrahamsson ser skäl för att hellre bygga många små kraftverk än få stora. – Det är en dum konstruktion med en lång pinne högt upp i luften. På ett 10 megawatts kraftverk blir det gigantiska krafhusbyggaren nr 1 B 2012

ras visuellt varje år, bland annat efter sprickor, på samma sätt som man inspekterar broar. – Hur länge ett vindkraftverk håller är som att fråga hur länge en bil håller, menar Per Johansson. – Det beror på hur väl bilen respektive vindkraftverket sköts och hur många delar man byter.

ter, och dessutom svårt att transportera delarna. Om repowering inte är huvudalternativet, så ställs man någon gång inför problemet med åldrande verk. – Det är visserligen mycket analysarbete när ett vindkraftverk byggs, men det är väldigt mycket dynamisk last, så visst kan man tänka sig att det sker någon form av utmattning, resonerar Per Johansson.

God skötsel ökar livslängden Det finns många modeller för hur till exempel bultkorgar av ett visst märke ska hålla. Däremot finns det inte så mycket praktisk erfarenhet eftersom det inte funnits stora vindkraftverk så länge. Enercons äldsta verk i Sverige är från slutet av 1990-talet. Det har inte varit några stora byten av delar hittills enligt Per Johansson. Men kontrollen finns där. De inspekte-

nr 1 B 2012 husbyggaren

Väl skötta och regelbundet inspekterade vindkraftverk förväntas ha lång livslängd.

Inspekterar och byter ut Thomas Abrahamsson pekar på att Boeing-flygplan från 1960-talet fortfarande flyger, fast de inte alls var dimensionerade för det från början. – Man byter ut vissa saker, och så kan man säkert göra i vindkraftverk också. Om man får utmattningsbrott i bultförband kan man borra bort dem och sätta dit nya bultar. Då kan man antingen inspektera efter sprickor eller byta med vissa intervall. D

Foto: Enercon

INDUSTRIBYGGANDE En kraftig bostadsbrist under 1960-talet i Finland ledde till att betongindustrin, forskare och konstruktörer utvecklade ett standardiserat betongelementsystem, som används än i dag. När förorter nu ska renoveras vet man var bristerna finns.

Standardiserat byggsystem förenklar renovering

finland finns cirka 1,2 miljoner lägenheter i flerbostadshus, varav cirka 80 procent har byggts på 1960-talet eller senare. Det hektiska byggskedet pågick mellan åren 1960 och 1979, då cirka hälften av de finländska nuvarande flerbostadshusen byggdes. En huvuddel av flerbostadshusen har byggts enligt det så kallade BES-systemet, det vill säga betongelementsystemet. Den här artikeln berättar om varför den finländska industrin en gång i tiden gick in för BES-systemet, hurdana konstruktioner och byggnader systemet har producerat och hur renoveringsbehoven av dessa byggnader ser ut idag.

Behövde klara inflyttning Efter det andra världskriget var Finland ett agrikulturellt land ända fram till 1950-talet, men i och med industrialiseringen växte näringslivet snabbt på 1950-talet. Det ledde till att befolkningen i arbetsför ålder började flytta till städerna för att komma närmare industriarbetsplatserna. Den största flyttningen från landsbygden skedde under 1960-talet. De som inte flyttade till Sverige för att få ett arbete, flyttade in till städerna i Finland, varefter blev det en väldig brist på bostäder. Byggverksamheten var på 1950-talet och ännu i början av 1960-talet mycket arbetskraftsdominerat. Det vittnar exempelvis följande om: tillverkningen av en färdig byggnadskubikmeter krävde över tio manarbetstimmar. Alltså blev byggnaderna färdiga alldeles för långsamt jämfört med behovet av bostäder. Gemensam strategi Massflyttningen från landsbygden till städerna, förändringarna i näringsstruktur och koncentrationen av arbetsplatser 20

till städer var samverkande faktorer bakom utvecklingen av betongelementbyggandet i Finland: En stor mängd bostäder måste byggas snabbt. Samtidigt skulle bostäderna vara förmånliga och väl utrustade. Finansieringssystemet Arava, banker, institutionella byggsamfund och byggföretag lade gemensamt upp strategin för bostadsbyggandet i Finland. Byggindustrin anpassade sig snabbt till tidens förutsättningar. På 1960-talet skulle väggar och plattor till flervåningshus göras av betong på byggplatserna. Entreprenörer använde stor- och bordmatristeknik för dem. De första sandwich-elementen producerades på byggplatsgjuterierna. För ytterväggar producerades både sandwich- och täckningselement. Stora områdesbyggnadsavtal möjliggjorde långa elementserier och produceringen av element blev industrialiserad.

FÖRFATTAREN

Av jukka lahdensivu , forskningschef, Tammerfors tekniska universitet

Jukka Lahdensivu är tekn lic. Han arbetar som chef för en forskargrupp inriktad på renovering vid Tammerfors tekniska universitet, samt doktorerar på hållbarhetsegenskaper och skador på betongfasader och balkonger.

Frankrike, Danmark och Sverige stod som modeller för områdesbyggandet.

Föregicks av forskning En omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet genomfördes mellan

Betongelement i ett typiskt flervåningshus byggt enligt BES-systemet. Skiss: Jukka Lahdensivu

husbyggaren nr 1 B 2012

Typiska flervåningshus i betongelement, från 1970-talet i Hervanta, Tammerfors. Här bor cirka 28 000 invånare. Foto: Jukka Lahdensivu

åren 1967 och 1969, innan det finländska betongelementsystemet BES togs i bruk. Den finländska betongindustrin, samt forskningsinstitutioner och betydande konstruktörer deltog i utvecklingsprogrammet. Som resultat av forsknings- och utvecklingsprogrammet togs ett öppet BES-system för bostadsbyggandet i bruk. Systemet grundade sig på bärande gavelväggar och avbalkningar, ytterväggar som var sandwich-element, och långa plattor i mellanbottnen. Som plattelement används förspända täckningsplattor och sedan hålbjälklag. Dessa används ännu idag. En typisk balkong består av två kanter, ett ledstånd och ett plattelement. Balkongtornet står på sitt eget fundament.

Delar standardiserades Alla element och deras infästningsdetaljer standardiserades i BES-systemet. En entreprenör kan skaffa element till samma byggnad från flera elementfabriker. Systemet gjorde det möjligt att variera nr 1 B 2012 husbyggaren

planlösningar av bostäder nästan hur som helst. Snabbheten i BES-systemet blev mycket snart tydligt. I början av 1970-talet krävde tillverkningen av en färdig byggnadskubikmeter inte längre mer än knappt två arbetstimmar av en man. I slutet av 1960-talet flyttade tillverkningen av betongelement från byggplatser till betongelementfabriker, vilket hjälpte till att utveckla en effektiv massproduktion av olika betongelement. Mängden arbete på byggplatsen minskade därmed ytterligare.

Tydligt måttsystem Standardiseringen av elementsystemet för lokal- och industribyggnader fortsatte på 1980-talet. Denna typ av byggnader fick sitt eget skelett-BES-system. Detta system för pelare-bjälklag innehåller ett måttsystem, rekommendationer för dimensioner och elementtyper av konstruktionsdelar och detaljer om infästningar. Alla moderna betongelementbyggna-

der i Finland baserar sig ännu idag på BES-systemet. Basen i systemet har behållits likadan under många årtionden. En förändring för flervåningshus har varit en ökning av olika tekniska system och deras utrymmesbehov samt en förbättring av stegljudsisoleringen med tjockare hålbjälklag. Det har lett till en tillväxt av våningshöjden från 2 800 mm till 3 000 mm. Den senaste reformen skedde år 2010 när Eurokoder och nya värmeisoleringsbestämmelser fördes in i BES-systemet.

Alla elementhus ser lika ut Den rekordartade bostadsproduktionen i början av 1970-talet skulle inte ha varit möjlig utan BES-systemet. Hårda kostnadsinstruktioner av dåvarande Bostadsstyrelsen, väl fungerande fasadelementfabriker och brådskan att bygga snabbt samverkade till att byggnadernas skönhetsvärde inte beaktades. Byggnaderna blev som lådor. BES-systemet har inte inneburit en beFortsättning s. 22 P

Alla flervåningshus byggda med betongelement baserar sig än idag på BES-systemet. Foto: Jukka Lahdensivu

gränsning av byggnadernas form. Begränsningen har styrts av kostnader. Så sent som i slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet formades byggnaderna, och deras utseenden, utifrån konkurrens och krav på fasadmaterial.

Missade miljön i förort Under 1970-talet byggdes många förorter och bostäder producerades på löpande band. Man satsade inte på trivsamheten för förortsborna, eller på miljön, och det har lett till ett vanrykte av många förorter. Vittgående förorter grundades långt från städernas centrum och service. Många förorter hade dåliga trafikförbindelser in till stadskärnorna. På 1970-talet saknade många familjer bil, vilket nuförtiden visar sig genom en brist på parkeringsplatser i förorter. Först när bostadsproduktionen blev långsammare under 1980-talet började man satsa på trivsamheten och miljön i förorterna. Behov att renovera I början av elementbyggnationen lades 22

I moderna byggnader används också grafisk betong i fasadelement. Foto: Jukka Lahdensivu

inte så stor vikt vid beständigheten hos betongfasader och balkonger. Betongens tryckhållfasthet var C20/25 i fasadelement ända fram till år 1989.

Kravet på betongtäckskiktet för armeringen har varierat mellan 10 och 25 mm i den finländska betongnormen. Anvisningarna för frysbeständigheten husbyggaren nr 1 B 2012

av betong gavs år 1976 och bestämmelserna för luftporbetong år 1980. Därför finns det brist på frysbeständighet av betong, speciellt i frilagda ballastfasader och balkongkanter. Omfattande korrosion av armeringstång och frostvittring av betong uppkom i byggnaderna redan efter cirka 20 år, och skador har inte varit alldeles ovanliga i yngre betongelement heller.

Gör renovering enklare Om man tänker utifrån renoveringsaspekten har det varit bra att konstruktioner och element har varit standardiserade sedan 1970-talet. Det har minskat överraskningar under reparationen märkbart, eftersom det har varit lätt att göra förutsägelser om betongens tillstånd. Till exempel så har det i renoveringen krävts att infästningar säkrats hos byggnader från 1960-talet, eftersom man under 1960-talet använde många olika system och metoder för infästningen av ytterskal i sandwich-element. Kan kosta en miljon euro Kostnaderna för ett typiskt fyravåningsflerbostadshus för reparation av fasader och balkonger kan vara mellan 150 000 och en miljon euro, beroende på skador i konstruktionen och vilka reparationsmetoder som används. Valet av reparationsmetod görs på basis av en konditionsundersökning. Det finns cirka 44 miljoner kvadratmeter betongfasader och cirka 975 000 balkonger i finländska flerbostadshus. Totalkostnaderna för flerbostadshusens tekniska reparationer uppgår till cirka 3,5 miljarder euro idag. Summan ökar 1,8 procent årligen om ingen reparation alls utförs. Hittills har 19 procent av de finländska flerbostadshusen i förorter renoverats en gång. D

Det är vanligt att korrosion av armering uppstår i kanterna av balkongelement och i fogar i fasadelement. Foto: Jukka Lahdensivu

Fotnot:

Jukka Lahdensivus kommande doktors avhandling heter Durability properties and actual deterioration of Finnish concrete facades and balconies. Se mer på www.ymparisto.fi/default. asp?contentid=200575&lan=fi. Frostvittring är en vanlig skada i luftbetongelement. Skadan uppstår främst i kanterna av sandwich-element. Foto: Jukka Lahdensivu

nr 1 B 2012 husbyggaren

AMA Svensk byggtjänst har lanserat nya AMA Hus 11. För att öka tillgängligheten har ett webbverktyg tagits fram som gör det enklare att skapa tekniska beskrivningar och administrativa föreskrifter. Alla kan jobba i samma dokument och ändringar kan spåras.

Nytt webbverktyg förenklar arbetet med AMA Av margot granvik, redaktör

början av 2012 lanserades nya AMA Hus 11, med tillhörande råd och anvisningar. Arbetet med att förnya AMA 08 Hus och RA Hus 08 började under hösten 2010. 24 sakkunniga har gjort utredningsarbetet. Många fler har deltagit som remisspersoner åt utredaren eller i remissgruppen, som Svensk byggtjänst satt samman. Dessutom har nya AMA Hus 11 varit ute på en remissrunda i branschen.

tong, ES, trä, HSD och plåt, JT, samt sakvaror NS med fönster och dörrar. Alla texter gällande köksinredningar och vitvaror flyttades till AMA Hus 08 från VVS AMA och El AMA. Nu har hela inredningsavsnittet med storköksdelen bearbetats, med många nyheter som följd. Avsnittet om fästdon har än en gång utökats och utvecklats. Här finns nu mer om bland annat val av fästdon med utgångspunkt från kraven i EKS och Eurokoder.

Kortare cykler Tidigare har det gått tio till femton år mellan uppdateringarna av de fyra olika AMAdelarna: Anläggning, Hus, VVS och kyla, samt el. År 2006 beslutades att alla dessa delar ska förnyas vart tredje år efter ett rullande schema. Sedan dess har Administrativa föreskrifter, AMA AF 07, AMA Anläggning 07 och nyligen AMA Anläggning 10 utkommit. Vid årsskiftet 2008/2009 utkom AMA Hus 08 och året därefter AMA VVS 09 och AMA EL 09. Nu är det dags för AMA Hus 11.

Minskar fusket För den svenska byggbranschen är det vedertaget att hänvisa till texterna i AMA som föreskrifter i byggtekniska beskrivningar. Detta för att förtydliga och förenkla kommunikationen mellan aktörer, inte minst i projekterings- och upphandlingsskedena. – De tekniska beskrivningstexterna i AMA är beprövade och bedömda av specialister. Genom att använda dem i kommunikationen genom hela byggprocessen och i genomförandet blir det rätt slutresultat, säger Erik Kalmaru, marknadsansvarig på Svensk byggtjänst. Han menar att det är angeläget att kunskapen om AMA sprids och att nya generationer i byggsektorn fortsätter att använda referensverket. – Med AMA slipper man byggfusk och

Många förändringar – Det är över lag mycket nyheter i AMA Hus 11 och RA Hus 11. Alla delar har omarbetats, vissa mer, andra mindre. Många nyheter beror på materialutvecklingen inom husbyggnad, berättar Bo Samuelsson, projektansvarig för AMA Hus 11 och RA Hus 11. Nyheter finns i alla kapitel, i både texter, tabeller och figurer. Nya krav på konstruktioner av trä, stål och betong, med mera, genom Eurokoder och EKS – som ersatt Boverkets konstruktionsregler, BKR, med tillhörande handböcker – har inneburit nya och omarbetade texter i många avsnitt. Exempelvis så finns det många nyheter och ändringar i kapitlen om byggdelar, be24

Helena Dahlberg samverkar gärna med grannländerna. Foto: Svensk byggtjänst

byggnader och anläggningar som inte håller måttet. AMA hänger också med i utvecklingen genom att vi till exempel tar fram nya webbverktyg för att hantera beskrivningstexterna.

Verktyg i webbversion Efter ett intensivt utvecklingsarbete har Svensk byggtjänst nu även släppt AMA Beskrivningsverktyg i en webbaserad version. Med beskrivningsverktyget blir det enklare att skapa tekniska beskrivningar och administrativa föreskrifter som ansluter till AMA. – Att det är webbaserat betyder att användarna slipper lägga tid på installationer och alltid har tillgång till det oavsett var de befinner dig, säger Andreas Nyström som ansvarat för utvecklingsarbetet på Svensk byggtjänst. Jobba i samma dokument I det nya webbaserade beskrivningsverktyget kan alla som jobbar med beskrivningen samverka i ett och samma dokument genom hela processen. Alla som jobbar med projektet kan hela tiden nå det webbaserade dokumentet. De kan parallellt arbeta med de olika AMAkapitel och beskrivningstexter som de är ansvariga för. – När den sista korrigeringen är gjord är också helheten klar utan besvärliga samordningar, säger Andreas Nyström. Ändringar kan spåras En förbättring i nya AMA Beskrivningsverktyg gäller spårbarheten av ändringar genom arbetsprocessen, från start till mål. Det är enkelt att överblicka alla ändringar som gjorts – kod för kod. Man kan också se vem som har gjort dem, och när. Med beskrivningsverktyget kan den tekniska beskrivningen exporteras till Word och mängdförteckningen till Excel. husbyggaren nr 1 B 2012

Ett nytt webbverktyg förenklar användningen av AMA. Illustration: Svensk byggtjänst

Svensk byggtjänst satsar nu på att sprida användningen av AMA till alla aktörer i branschen. Uppdraget vilar på produktchefen Helena Dahlberg:

Ökad tillgänglighet – AMA är best practice, men kan göras mer lättillgängligt. Webbtjänsten ska kunna ut-

nr 1 B 2012 husbyggaren

vecklas till ett arbetsverktyg, inte bara fungera som ett katalogträd där användaren måste förstå strukturen för att hitta information. Drivs projekt med AMA blir det rätt och användare får tillgång till hela branschens samlade kunskap och erfarenhet, säger hon. Helena Dahlberg ser samverkan med öv-

riga nordiska länder som en viktig framtidsfråga för utvecklingen av BSAB, AMAs ryggrad. – För att fortsätta vara ett attraktivt verktyg för stora aktörer är det viktigt att vi samverkar med våra nordiska motsvarigheter och att de olika nordiska klassificeringssystemen fungerar tillsammans. D

JURIDIK Om man överklagar en detaljplan är det numera markoch miljödomstolen som tar ställning till den, inte regeringen. Ett färskt rättsfall visar att biologisk mångfald inte bara är ett teoretiskt begrepp i plansammanhang utan måste tas på allvar vid kommunens planering. Av pia pehrson, advokat, Foyen Advokatfirma och caterina carreman, jur kand, Foyen Advokatfirma

Detaljplan måste ta hänsyn till grodor och ödlor

an vi ställa krav på kommunerna att utreda konsekvenserna för allt annat levande vid en detaljplanering? Kanske är

så fallet. Mark- och miljödomstolen i Växjö konstaterar i mål P 1853-11, 24 oktober 2011, att även om konsekvenserna för flera arter är utredda i ett detaljplaneärende så är inte alla arter beaktade. Ärendet återförvisades för ytterligare handläggning hos Simrishamns kommun eftersom kommunen inte utrett konsekvenserna för långbensgroda eller sandödla. Enligt den nya plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) är reglerna ändrade för överklagande av detaljplanen. Efter att ha överklagat till länsstyrelsen blir det inte längre regeringens sak att pröva frågan utan mark- och miljödomstolens. Detta får sannolikt betydelse när det

§ §§ gäller detaljplanering och annan planering enligt PBL då fokus kommer att vara mer på biologisk mångfald än tidigare.

Kommunen föreslog detaljplan Simrishamns kommun utarbetade ett förslag till detaljplan för Viks Fiskeläge 1:1, 1:18 m.fl. Under samrådet enligt PBL påpekade länsstyrelsen att det saknades redovisning av riksintressen samt om de hotade arter som fanns i närområdet. Kommunen gjorde då en utredning avseende hasselmus, strandpadda, grönfläckig padda, vanlig padda, vanlig groda samt mindre vattensalamander. Av inventeringen framgick att inga individer fanns i planområdet, men att vissa fanns i anslutande områden. Kommunen justerade då 26

detaljplaneförslaget så att viss naturmark avstods och att denna mark skulle skötas enligt speciell skötselplan som skulle underlätta för de hotade arterna. Länsstyrelsen drog då tillbaka det hot myndigheten hade avgett om att överpröva detaljplanen enligt den äldre plan- och bygglagen (1987:10) (äldre PBL) 12 kap 1 §. Beslutet överklagades senare av flera

§ §§ privatpersoner till länsstyrelsen som avslog överklagandet. I överklagandet togs det upp att någon utredning av drakflygspindlar (vilket är en helt nyupptäckt djurart enligt klagande), sandödlan och långbensgroda inte genomförts.

Ärendet överklagades Klagandena överklagade och drev ärendet vidare till mark-och miljödomstolen. Där konstaterade domstolen att äldre PBL saknar formell möjlighet att förhindra att en detaljplan antas med hänsyn till miljöbalkens och artskyddsförordningens särskilda bestämmelser om skydd för djur- och växtarter. Domstolen noterade att länsstyrelsen, som tillsynsmyndighet för artskyddsförordningen, måste försäkra sig om att djuren inte kan lida skada av en ny detaljplan. Detta trots att det alltså inte finns något formellt krav i äldre PBL om att ta hänsyn till just denna del av miljöbalken. Vidare noterade domstolen att i enlighet med rättspraxis (RÅ 2005 ref 44) ska den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i planprocessen utreda och tillse att alla miljökonsekvenser till fullo är tillgodosedda. I detta ärende konstaterade mark- och

miljödomstolen att den inventering som är gjord är tillräcklig för de arter som den var avsedd för. Men då två arter: långbensgrodan och sandödlan, inte ingick i utredningen visas ärendet åter till kommunen för mer fullständig utredning.

Biologisk mångfald ökar? Den slutsats man kan dra av det nu redovisade rättsfallet är att den myndighet som är ansvarig för tillsynen av artskyddsförordningen i denna typ av frågor – länsstyrelsen – också är den myndighet som för det första vägrar ompröva sitt eget beslut och för det andra ser mellan fingrarna på om konsekvenserna för olika arter är tillräckligt utredda. Länsstyrelsen och kommunen fokuserar i detta fall om ny detaljplan mer på människan och dennes behov i sin prövning än vad mark-och miljödomstolen gör. Mark- och miljödomstolen har i sin tur

§ §§ ett bredare synsätt vid tolkningen av äldre PBL, vilket ger ett tydligt fokus mot den ekologiska dimensionen av en hållbar utveckling och mot hela miljöbalken. Vi kan sannolikt förvänta oss mer av denna typ av resonemang och domslut i framtiden. Den nya PBL har mer fokus på en hållbar utveckling för alla än vad den tidigare lagen hade. Och en domstolsprövning ger en mer allsidig bedömning än en prövning hos länsstyrelsen eller regeringen. Så planprocessen blir mer en spelplats för allt slags levande. Och kommunerna får ta begreppet biologisk mångfald på allvar – i tidigt skede. D

husbyggaren nr 1 B 2012

IT På hotellet i Nairobi bakom murar som ska skydda mot terrorist attacker väcks tankar om rätten till information, och rädslan för övervakning av både mobiler och internet. Kan vi då lita på svenska myndigheter? Särskilt om myndigheten inte vill att saker ska komma fram. Av kerstin lundell , frilansjournalist

Gör FRA det svårare att lita på Sverige?

tanför fönstret har jag en vacker trädgård där fåglarna kvittrar dagen lång och vattnet porlar i fontänerna. Men bortanför träden finns en mur och utanför muren finns de beväpnade vakterna. De kollar alla bilar som ska in här på hotellets område. På gatan utanför finns vitröda farthinder. Några kvarter bort finns fattigdomen och flera mil norrut finns desperationen som följer av våldsam konflikt och där finns också Al Shabab.

I krig mot terrorism Landet jag befinner mig i har gått i krig mot Al Shabab, den ökända terrororganisationen som präglar livet i det söndertrasade Somalia. Nu finns det en risk för att terrororganisationen ska slå till här i Kenya också. Jag läser i tidningen om soldater som förlorat livet nära gränsen och i Sverige kan man läsa om turister och biståndsarbetare som drabbats av Al Shababs våld.

Det är läget när landet firar årsdagen av självständigheten från engelsmännen. När jag är innanför murarna känner jag mig säkrare än utanför dem. Men det här är ett land som är på väg framåt och uppåt. Trafiken är tät på den åttafiliga vägen som går från centrum bort mot hotellet. Vi passerar regeringskontorens höga hus där tjänstemän ska se till att hålla ordning på landet. Murarna representerar säkerheten, men det som finns utanför är det verkliga fantastiska kenyanska livet, med sina gatuförsäljare, shoppingcentrum, stora parker, monument och människor som har nära till ett leende.

Stänger av mobilen Molnen på den blå himmelen är lätta här i Nairobi jämfört med hur det ser ut i grannländerna Etiopien, Somalia och Sudan. Det här är en demokrati, så det går att läsa om besvärligheterna i tidningarna. Jag behöver inte smyga runt och viska i

Grindarna är öppna för det mesta, så det är inte alldeles som ett fängelse. Foto: Kerstin Lundell

gränderna för att få mig en någorlunda tydlig bild av vad som händer i landet. Vad som är läskigare, för mig, är att det mindre demokratiska landet Etiopien har många spioner här. Så jag ser mig om innan jag pratar med flyktingarna från Etiopien som jag vill intervjua. Vid ett samtal stängde vi alla av våra telefoner, för en av dem jag intervjuade sa att de kanske kunde avlyssna via telefonerna. Nu tror jag att det är ganska svårt att göra det, så farhågan var kanske överdriven. Men jag stängde av telefonen i alla fall. Det är bäst att inte ta några risker.

Hur säkra är systemen Det här är en verklighet som man måste ta med i beräkningen när man diskuterar övervakningen av nätet i Sverige. Så kan jag lita på att informationen jag får och sänder via IT-systemen verkligen inte hamnar på avvägar. E-post ska man inte lita på, så mycket vet jag. Men hur är det med de andra informationskanalerna? Hur säkra är de? För tillfället har jag inte råd att avstå från telefonen. Jag har svårt att undvika att berätta känsliga saker i mejl också. Vem övervakar Innerst inne kan jag inte tro att någon spionerar på mig. Men mina kontaktpersoner är inte så säkra och varnar mig från att säga för mycket. De tänker på min säkerhet och sin egen. Jag har ju dessutom hört och läst att etiopisk säkerhetstjänst följt de två journalisterna som greps i Etiopien i somras och att deras resa var känd av etiopiska myndigheter flera veckor innan de greps under dramatiska former i Ogadenöknen. Det visar sig att även Lundin Petroleums företagsledning visat intresse för Martin Schibbyes hemsida tidigt i juni, husbyggaren nr 1 B 2012

Här måste bagaget passera innan det kan bäras in på rummet. Foto: Kerstin Lundell

vid en tid då ingen från Lundin borde ha hört talas om Schibbye.

Vad läcker till vem När man sitter för sig själv på ett hotell som vaktas av beväpnade vakter, då vandrar tankarna på ett annat sätt än i hemmets lugna vrå. Jag sitter vid min dator och kommunicerar men är det verkligen en säker verksamhet? När jag sitter här vid datorn verkar världen öppen tack vare internet. Men om jag låter säkerhetstänkandet ta över, då stängs den igen. Om jag förlorar tilliten till näten, då är det som med hotellet i Nairobi. Datorn blir något där jag kan förvara inspelat fågelkvitter och vackra bilder, men att ta sig förbi hårddisken och ut på nätet, kräver en massa krångel och kostnader och rädsla. Så kanske var det dumt av mig att inte gå ut och demonstrera mot FRA ändå. För det finns spioner från Etiopien i Sverige också; det har jag hört gång på gång. Jag har till och med hört om att information läcker från Sveriges ambassad här i Nairobi, till Etiopien. Kanske är det fel, kanske är det rätt. Det senaste är en obekräftad uppgift, med bara en källa. Inte alltid populärt Men om nu amerikanska hemligheter kan läcka till resten av världen via Wikileaks, kan då inte svenska hemligheter läcka på något sätt också? Om nu svenska säkerhetstjänsten håller informationen de samlar in säker, då är det kanske inte så illa, så länge vi har nr 1 B 2012 husbyggaren

kvar vår fina demokrati. Men det finns en massa om i det här. Om nu säkerhetstjänsten inte kan säkra informationen? Och om det osannolika inträffar och landet får en regering som ställer sig emot folket vilja. Den som bara gör det förväntade, det som alla myndigheter i hela världen uppmuntrar, behöver inte oroa sig för ett allt mer övervakat internet. Men grävande journalistik är med nödvändighet inte populärt på alla håll och kanter, så vi som ägnar oss åt det har nog anledning att vara oroliga. De som konsumerar grävande journalistik borde också vara det, liksom de som slår vakt om demokratin.

Finns ett glapp I själva verket handlar det inte om grävande journalister. För många medborgare ägnar sig åt verksamhet som är kritisk mot de styrande och som kanske inte är något som myndigheterna uppmuntrar. Det handlar om vanliga medborgares möjligheter att få insikt i förhållanden som berör dem, men som några andra personer vill dölja. Det finns ett glapp mellan de styrande och de styrda och i det glappet kan det vara fritt fram att gräva. Eller så är det inte det, som i Ukraina, Ryssland och på annat håll där myndigheterna vill ha full kontroll. Kan man lita på Sverige Kanske behövs ett nytt ord för grävande journalistik, ett ord som gör det tydligt att det handlar om en verksamhet medborgare ägnar sig åt – en sorts demokratiup-

Vakten och hennes kollegor kollar alla som vill in på hotellet. Foto: Kerstin Lundell

pehållande verksamhet. Det är inte ett privilegium för de få utan något som alla gör när de av någon anledning vill veta mer om något som är fel. Det är en aktivitet som straffas med döden i vissa länder. Min fråga så här när jag är ute i världen och funderar i min ensamhet är om FRA betyder att det blir svårare att lita på Sverige för oss som inte alltid uttrycker det som myndigheterna sanktionerat och vill ska komma fram. D 29

FORM & TEKNIK Nyårsklockorna har ringt in ett nytt år, igen. Nyårslöften som inte avgavs förra året, eller som kanske avgavs men inte hölls under året som gått, har nu avgivits på allvar… det är ett kliv närmare framtiden. Men samtidigt har väldigt lite hänt … Av andreas falk , ateljefalken@yahoo.se

Nytt år – men de gamla utmaningarna består

ör kvar är ju faktiskt samma Slussen och samma vittrande miljonprogram, samma frågor om kvalitet, bestående värden, misstag och försäkringskostnader mot oväder, samma problem med force majeure när det stormar …

Envisa problem Många problem kvarstår att lösas och de är inte avhjälpta genom kringgående rörelser, snabba genomklubbanden eller frånskyllanden på politiska företrädare eller föregångare. För övrigt är det ju märkligt att det där som man säger om gräset som alltid är grönare på andra sidan, aldrig gäller i politiken. I politiken heter det alltid i uttalanden av sittande beslutsfattare, att gräset aldrig varit grönare än nu, alltid är grönare på just den här sidan blockgränsen. Vilket är märkligt, för om ett problem blir allvarligt i detta nu, så var det knappast större förut, och framför allt, så avhjälps det inte genom att skylla på något tidigare inträffat. Alla verkar idag vara lika goda kålsupare. Måhända står förklaringar att finna i ett nyss eller sedan länge förflutet, men det är här och nu som det måste åtgärdas. Patetiska förklaringar Gamla segdragna problem kan heller inte avhjälpas genom nya framstressade och oöverlagda beslut. Miljökonsekvensbeskrivning och kvalitetssäkring är begrepp som ju innebär just genomarbetande, beräknande och övervägande av riskmoment, konsekvenser och värden med viss stipulerad eller bedömd varaktighet, och begrepp som dessa kringgärdar förvisso all byggenskap. Det handlar ju också om underhåll av 30

vitt skilda slag, som Trafikverkets ansvar för att säkra spårkapacitet (underhåll av själva essensen av järnvägsnät) och för att i mesta möjliga mån förebygga trafikstörningar (preventivt underhåll av befintliga spår). Förvisso är det svårt att förebygga och säkra sig själv och alla samhällsfunktioner mot alla typer av exempelvis oväder, men att ideligen frånsäga sig allt ansvar med ett ”force majeure” där vare sig garantier, försäkringar, tidtabeller eller grundservice gäller, det är omoget, oansvarigt och, ja, rentav patetiskt. I synnerhet som de flesta anser oss leva i ett högteknologiskt, utvecklat samhälle. Eller är det så att det får anses ok, att de fysisk-teknologiska funktionerna upphör att fungera, bara informationsteknologin klarar att sprida nyheten om att allting kollapsar?

Envisa problemlösare Nånej. Nog borde vi se till att kavla upp skjortärmarna lite oftare, ta itu med och gå till botten med problemen lite grundligare och framför allt ivrigare! Och framför allt, att anta utmaningen som ligger i misstagens pedagogik. För om vi inte gör om, och gör rätt, om vi inte löser det problematiska här och nu, så kommer vi att få leva med problem av stadigt växande kaliber, till dess att vi som pensionärer antingen får hoppas på att våra barnbarn faktiskt tar itu med det vi lämnade (såvida de inte lärt sig ignoransen av oss), eller får vattna våra krukväxter i förhoppningen att lösningarna ska börja blomma där. Oavsett politisk färg måste beslut grundas på en genomarbetad vision. Inte på dagsländornas oberäkneliga flykt. Tid för eftertanke Genom historien har det skrivits flera

boktitlar värda att få döljas i julens omslagspapper: ”Du sköna nya värld”, ”News from Nowhere”, ”Tyst vår”, ”Farenheit 491”, ”Tankar om tid”, och flera därtill. Det finns filmer, för dem som inte har ro eller lust att läsa, när några timmar plötsligt frigörs för en stunds avkoppling: ”Bladerunner”, ”De 12 apornas armé”, ”De förlorade barnens stad”, ”Metropolis”, ”Moderna tider”, och så vidare. Den gångna julen var nog för många av oss i kortaste laget för att tillåta några längre eftertänksamma stunder i läsfåtöljen eller tv-soffan, men eftertankar kan ändå rymmas på bussen, i bilkön, på tunnelbanan eller pendeltåget till och från arbetets plikter.

Vi kan få saker att hända Eftertankar som för en del redan innebär grunden för en övertygelse om en långsiktig vision om hur allting kan vara. Eftertankar som för en del andra helt säkert borde få bilda något mer, än bara flyktiga tankar utan längre fotfäste i världsbilden. Det är vi alla som tillsammans utgör samhället och genom vårt agerande får vi tillsammans saker att hända, att bli av och att förändras till det allt bättre. Oavsett hur hög arbetsbelastningen är så behöver vi alla, då och då, stanna upp och ge oss tid att fundera över vart vi faktiskt är på väg och hur vi kan och vill påverka skeendena omkring oss. Vi bidrar till förändring om vi viger en del av vår tid, tanke och handling åt det samhälle som vi, hur vi än vänder och vrider oss, faktiskt är en del av och bygger. Gordisk knut och vitt papper Det finns problem vars bearbetande förhalas av okunskap, som när rostande armering i ett antal balkongplattor från 1972 ignoreras. Det finns problem som med avsikt söks husbyggaren nr 1 B 2012

Figur 1. Ett tåg med farlig last forcerar enkelspårigheten … Foto: Andreas Falk

Figur 2. Rostande armering som sprängt loss ytbetongen på en åldrad fastighet. Foto: Andreas Falk

kringgås för att genomföra en agenda som tillfredsställer en målbild på bekostnad av en eller flera andra, som när byggprojekt med stora konsekvenser med politiska förtecken genomdrivs i hast. Det finns problem som befintliga regelverk håller i järngrepp tills vi som enskilda tvingas agera för att driva fram en förändring – som avigsidor och cementerade funktioner hos centralt dirigerade samhällsinstanser. Ibland är det självfallet enklast och bäst på alla sätt att bara kapa knuten, om den sitter alltför hårt. Såvida den inte sitter alltför tätt inpå något med väsentlig funktion som riskerar att kapas med samma snitt, förstås. Tabula rasa, att börja från scratch, att stryka ett streck och gå vidare. Men då

nr 1 B 2012 husbyggaren

måste också alla trådar verkligen ha kapats så att inga outredda nystan ligger kvar med sina trassel. Och tanken måste ha tänkts på det sätt som en pomolog tänker: den här äppelsorten som jag ympar in nu, den får mina barnbarn njuta den finaste frukten av.

Jag lovar att … Vad gällde nyårslöftena då? De där som verkligen avgavs? Handlade de om inköpet av ett gymkort? Om ommålandet av garaget? Om att sluta röka, hälsa på svärfar oftare, äta sundare, spendera mer tid med familjen eller spara ihop till den där segelbåten? Löften som rör den högst privata sfären är en grundbult i vår tillvaro och har stor betydelse för oss alla och envar.

Men även sådant som berör oss alla, och inte bara envar, har på flera plan mycket större betydelse på sikt. Vi uttalar åsikter och måste reflektera över konsekvenserna av våra åsikter. Vi handlar och måste ta konsekvensen att våra barn får ta konsekvenserna av våra handlingar. Det gäller de regler vi ställer upp, de beslut som vi tillåter genomföras, de resurser som vi gör anspråk på och den inställningen med vilken vi bemöter vår omvärld. Två nyårslöften som i sammanhanget kan vara värda att hålla under året är att: ”Jag ska inte skylla på någon annan förrän jag sett över min egna roll och ansvar”, samt löftet: ”Jag ska tänka som en pomolog.” D

DEBATT Besiktningsmän måste bli bättre på att tala om för spekulanter och köpare vad deras undersökningsplikt egentligen innebär. Även standarddokumenten inom besiktning och fastighetsmäkleri bör ses över så att undersökningsplikten förtydligas. Av sverker thorslund, tidigare bostadsansvarig, Konsumentverket

Besiktningsförrättare har ett pedagogiskt ansvar

pekulanter på hus eller bostadsrätter som så att säga ”flyttar in” på ett för tidigt stadium av köpoch beslutsprocessen är ett problem vid bostadsaffärer. Resultatet blir nämligen lätt att en sådan spekulant får extra svårt att ta till sig och nyttiggöra och använda nödvändig information som kan ”äventyra affären”. Främst avser jag nu undersökningsplikten, en plikt som varje spekulant/köpare har – och vars hela omfattning varje mäklare måste göra honom eller henne klar över. Fastighetsmäklarlagen (SFS 2011:666) anger att klargörandet måste ha skriftlig form.

Prövar tvister Över 30 år på Konsumentverket – då jag också var med i Allmänna reklamationsnämnden (ARN) – visar hur det praktiskt kan fungera, eller inte fungera. Till det kommer att jag som pensionär nu deltar i två andra nämnder: Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) och Anticimex skadenämnd. FRN prövar främst tvister där säljare eller spekulanter/köpare är missnöjda med fastighetsmäklare. Anticimex skadenämnd prövar främst tvister sedan spekulant/köpare beställt besiktning eller då spekulant/köpare kommit i kontakt med en besiktning som säljaren beställt – ibland i form av så kallad köpargenomgång*. Köparens plikt Gemensamt för många fall i dessa nämnder, alltså även ARN, är att spekulanter/ köpare inte insett vidden av sin undersökningsplikt, eller att de i vart fall inte uppfyllt den. Såhär kan det se ut: • Mäklarens information har inte fått köparen att fullt ut anlita den sakkunskap 32

SBR:s etiska regler för god ingenjörssed.

som krävs för att hitta vad som kunnat upptäckas av byggtekniska fel i husen, fel i eldstäder eller i el-system, eller fel då det gäller radonhalter eller kvalitet ifråga om vatten från egen brunn, och så vidare**. • När besiktningsförrättare, till exempel

ansluten till SBR, har anlitats, så har det skriftliga avtalets information om vad uppdraget/åtagandet inte omfattar inte fått avsedd verkan: nämligen i form av ytterligare uppdrag till erforderlig sakkunskap. • Och/eller så har spekulanten/köparen husbyggaren nr 1 B 2012

inte förstått innebörden av besiktningsförrättarens rekommendation om fortsatt teknisk utredning, och därför nöjt sig med vad som framkommit i så att säga ”första varvet”. Detta trots att resultatet av undersökningen inte sällan rentav inneburit en ökad undersökningsplikt.

Svårt ta in information Jag ser också fall från de allmänna domstolarna som gäller problem efter bostadsköp som pekar i samma riktning. Varför? Jo, enligt min uppfattning, troligen rätt ofta för att spekulanten/köparen – tillsammans med sin familj – mentalt har ”flyttat in” i sin tänkta ”drömbostad”. Väl ”på plats” blir hon eller han mycket svår att nå med rationella argument – som kan upplevas som ett ”hot” mot det eftersträvade nya boendet. Därför krävs information, från besiktningsförrättare likaväl som från mäklare, som utformas och överlämnas med beaktande av just detta. Här ser jag uppgifter för berörda branschorganisationer, men också för myndigheter som har med besiktningsförrättare och fastighetsmäklare, samt med information till konsumenter, att göra! Dags att gå igenom fall Som bakgrund för de åtgärder som jag nu ska föreslå bör en systematisk genomgång av fall från FRN, Anticimex skadenämnd, ARN och allmän domstol företas. Fallen från allmänna domstolen finns bland annat i material i en faktabank som advokat Claude Zacharias har ställt samman, se fotnot.

nr 1 B 2012 husbyggaren

Finns det fall från SBR:s egen ansvarsnämnd som är relevanta så tas förstås även de med. ARN-materialet är offentligt och kan, i likhet med fall från SBR:s ansvarsnämnd, tas fram utan problem. Material från FRN och Skadenämnden bör på lämpligt sätt kunna fås fram – fast i avidentifierad form.

Förbättra pedagogiken De åtgärder jag närmast skulle önska se är följande: Branschernas omfattande fortbildning intensifieras ifråga om åtgärder av pedagogisk natur, i syfte att information vilken redan idag förekommer ska effektivare genomtränga det ”skal” som de många, och ekonomiskt betungande, tvisterna visar omger alltför många bostadsspekulanter. De standarddokument som idag förekommer inom besiktning och fastighetsmäkleri granskas och förbättras ur pedagogisk synvinkel, helst i samverkan mellan branschorgan och berörda myndigheter. Granskningen inleds lämpligen med avtalsformulär och de skriftliga dokument som används då mäklare informerar spekulanter/köpare om deras undersökningsplikt, och med den text och de tecken/-förklaringar som de mest använda formulären för besiktningsprotoll innehåller. Organisationernas etiska regler*** granskas i syfte att eventuellt arbeta in texter om det pedagogiska ansvaret. SBR:s initiativ efter ”Uppdrag granskning” 2011-11-16 är en bra början! D

Fotnot:

Advokat Claude Zacharias har ställt samman fall från framförallt allmänna domstolar. Se www.zacharias.se, välj rubriken ”Besiktningar och skadeståndsansvar”. Åtkomst förutsätter behörighet, det vill säga inloggning. *) Så kallade ”säljarbeställda” besiktningar med åtföljande erbjudanden om ”köpar genomgång” rör inte sällan till saken på ett, anser jag, olyckligt sätt. Se exempelvis marknadsdomstolens beslut i målet KO ./. Svensk Fastighetsförmedling - MD 2000:17 på www.marknadsdomstolen.se/avgoranden/avgoranden2000/Dom00.17.pdf. **) För säkerhets skull ska tilläggas: Det är en orealistisk tanke att varje spekulant dels låter utföra byggteknisk besiktning, dels kollar eventuella fel i såväl eldstäder som el-system samt ifråga om radonhalt och vattenkvalitet. Det är däremot helt i lagens anda att spekulanter ska få veta att undersökningsplikten omfattar alltsammans, och att de är införstådda med verkan av att i något avseende avstå från att uppfylla den: Nämligen att de då själva får ta ansvaret för felen. Säljaren kan inte krävas på något av köparen för omständigheter vilka dels utgör fel i rättslig mening, dels hade kunnat upptäckas. Inte heller mäklare – som uppfyllt sina lagliga skyldigheter – kan tvingas stå för fel som köparen blir varse i efterhand. Ändå är det inte ovanligt med sådana krav mot mäklare. ***) I SBR:s fall gäller det ”Etiska regler – God ingenjörssed” på www.sbr.se/images/sbr_ blandade_pdf/C5_Etiska_regler_SBR.pdf

DEBATT SBR har reagerat kraftigt på uppgifter i medierna om småhusmäklares försök att påverka besiktningsarbete. Vi tar därför fram tydligare regler för vad som ska gälla mellan besiktningsmän och mäklare. SBR har även inlett diskussioner med mäklarorganisationerna. Av magnus janson, förbundsdirektör, SBR Byggingenjörerna och jan persson, ordförande, SBRs överlåtelsebesiktningsgrupp

Vi måste stoppa lycksökare och oseriösa mäklare

rån att ha haft en ganska marginell omfattning har marknaden för överlåtelsebesiktningar stadigt ökat de senaste 10–15 åren. Årligen görs nu cirka 35 000 sådana besiktningar och det har blivit en viktig verksamhet för många SBR-medlemmar och en hel del andra. Men ska denna näringsgren bestå och utvecklas krävs att kunderna har förtroende för den. De måste kunna lita på att de får korrekta och sakkunniga beskrivningar av vad de säljer eller köper. Skulle det förtroendet raseras så raseras också marknaden, och det kan gå fort.

Måste agera Det här vet branschen om, och seriösa besiktningsmän, oavsett om de är med i SBR eller inte, är noga med att vårda sitt förtroende. Det gör de inte bara genom att vara kompetenta i sin yrkesutövning utan också genom att slå vakt om sitt oberoende och att inte låta sig påverkas av olika partsintressen. Men vi har nu sett att detta inte räcker. Förtroendet påverkas också av vad andra inom eller utom branschen gör och därför måste vi agera gentemot de som kan skada branschens förtroende. Trista exempel Så länge vem som helst och utan sakkunskap kan åta sig att utföra överlåtelsebesiktningar, kommer vi att få se exempel på besiktningar som varken är värda namnet eller det pris som kunden betalar. Det innebär också att vi kommer att få se fler trista exempel på kunder som råkar illa ut. Att det räcker med ett fåtal sådana exempel för att skada förtroendet för branschen såg vi i höstas då SVT Uppdrag granskning berättade om hur två småhusköpare drabbats hårt, till stor del beroende på bristfälligt utförda besiktningar. 34

Även om de refererade besiktningarna gjorts av personer som inte godkänts av SBR, påverkas ändå den seriösa delen av branschen. Kanske kan vi hoppas på att det så småningom kommer en lagstiftning som sätter stopp för lycksökarna eller som åtminstone ställer grundläggande kompetenskrav. Men det är osäkert om och när detta i så fall sker, och tills vidare måste vi inom branschen själva ta ansvar för vår framtid.

Kompetens krävs SBR kommer att bidra till detta bland annat genom att ännu tydligare informera om att besiktningar värda namnet kräver en viss yrkeskompetens, och om vilka besiktningsmän som har den kompetensen. Vi kommer också att verka för att fler besiktningsmän ska få möjlighet att skaffa sig den kompetensen. Det är inte bara lycksökare som måste bort. Uppdrag granskning visade exempel på mäklare som ser överlåtelsebesiktningar mer som ett sätt att främja försäljningen och för att få ett högre pris, än som ett sätt att korrekt berätta om objektets faktiska skick. Detta gäller givetvis långtifrån alla mäklare eller mäklarbranschen som helhet, utan de mäklare som med allt från vädjanden till direkta hot försöker påverka besiktningsmän att ”frisera” sina utlåtanden. Var tredje utsatt I två olika enkäter i höstas utförda av SBR respektive av Uppdrag granskning framgår att hälften eller ända upp till 70 procent av de besiktningsmän som är med i SBR utsatts för olika former av påtryckningar från mäklare. Uppdrag granskning kunde till och med rapportera om SBR-medlemmar som till slut tvingats ge efter för påtryck-

ningar och hot om att inte få några uppdrag. Det är inte acceptabelt. Ingen seriös besiktningsman ska tvingas ge avkall på sin yrkesetik och riskera sin framtida försörjning för att någon annan ska kunna sko sig.

Tydligare regler Från SBRs sida har vi reagerat kraftigt på de uppgifter som kom i dagen genom enkäterna och Uppdrag granskning. Vi kommer att förtydliga reglerna avseende relationen mellan SBR-medlemmar och andra partsintressen som mäklare. Vi har också tagit initiativ till en diskussion med Mäklarsamfundet och Fastighetsmäklarförbundet där vi önskar att de klargör för sina respektive medlemmar att påtryckningar mot besiktningsmän SBR, eller annan samverkan som innebär att deras oberoende ställning kan ifrågasättas, inte får förekomma. Det här är något som säkert också många mäklare ställer sig bakom. Vi hyser därför gott hopp om att diskussionerna ska utmynna i en överenskommelse med mäklarorganisationerna om riktlinjer som främjar en sund utveckling i våra respektive branscher. D husbyggaren nr 1 B 2012

Noterat Elvärme ersattes av fjärrvärme

Bro över Ångermanälven. Foto: Tyréns

Utbildar brobyggare Konsultföretaget Tyréns startar ett traineeprogram för framtidens brobyggare. Traineeprogrammet går under namnet ”Tyréns Broakademi” och löper över tolv månader. Tillsammans med såväl svenska som internationella branschföreträdare och universitet ska företaget ge både unga och mer erfarna ingenjörer en vidareutbildning rörande brobyggnad. Programmet ska återkomma en gång om året och ambitionen är att i förlängningen kunna bidra till utvecklingen av svensk brobyggnadskonst. Bakgrunden till satsningen är till en del bristen på kompetens. Liksom inom andra sektorer finns det en generell brist på ingenjörer men när det gäller erfarna brobyggare är bristen extra stor. Genomsnittsåldern hos dessa ligger väldigt högt och nyrekryteringen av nya brobyggare är mager. Med sin satsning hoppas man kunna locka till sig de bästa studenterna och de bästa erfarna brobyggarna i branschen. – Bro-sidan inom Tyréns har en ambition att växa rejält, säger Martin Ålenius, avdelningschef för brosektionen. – Vårt mål är att dubblera antalet brokonstruktörer på tre år, men bristen på kompetens hindrar oss. Det är en rejäl generationsväxling på gång och ingen i branschen tjänar på att vi bara rekryterar från varnr 1 B 2012 husbyggaren

andra, vi måste få in nytt folk. Med Broakademin har vi möjlighet att göra det. De första fem eleverna är alla nyligen anställda och de kommer att lägga cirka 20 procent av sin tid på Broakademien. För att möjliggöra ett brett anslag i utbildningen har man valt att involvera olika representanter från svensk och internationell brobyggnadssektor. Utöver företagets egen personal kommer eleverna att bland annat få träffa arkitekter och brodesigners, samt erfarna brokonstruktörer, från såväl Trafikverket som svenska och internationella universitet. Ytterligare en strävan med Broakademin är att utveckla nya metoder och processer för brobyggnadsarbetet. – I Sverige är brosektorn extremt regelstyrd, berättar Tomas Alsmarker, vice VD på Tyréns. – Här finns inga incitament för utveckling och vi bygger broar på samma sätt som vi gjorde på 1940-talet. Jämför vi oss med andra branscher har det tyvärr hänt väldigt lite de senaste 50 åren. Med Broakademin hoppas vi i första hand kunna locka unga människor till att bli brokonstruktörer men vi vill även kunna bidra till en förnyelse av branschen generellt. Ska vi lyckas med det måste vi utbilda, utveckla och inspirera i konsten att bygga broar. D

Under åren 2006 till 2010 gick det att söka stöd för att konvertera från direktverkande el som värmekälla för bostäder. Totalt beräknas elförbrukningen ha minskat med 476 GWh per år genom de konverteringar som gjorts inom ramen för stödet. En tredjedel eller 160 GWh av denna minskning uppskattas bero på stödet. Effekten av stödet var alltså positiv men begränsad. En majoritet av de tillfrågade fastighetsägarna säger att de skulle ha bytt ut sin direktverkande el även utan stöd. Boverkets beräkningar visar även att de flesta konverteringsåtgärderna var lönsamma utan stöd. Det är några av slutsatserna i Boverkets rapport ”Utvärdering av stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus”. Rapporten är ett svar på ett uppdrag från regeringen om att bland annat beskriva stödets kostnader och effekter.

Stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus gavs till bostadsägare för att ersätta direktverkande el med ett vattenburet elsystem med antingen fjärrvärme, värmepump eller biobränsle i egen förbränningspanna. Begreppet bostadsägare omfattar även småhusägare, den största gruppen av användare av stödet. Under perioden 2006–2010 beviljades drygt 33 000 bostadslägenheter och bostadsanknutna lokaler stöd till ett totalt värde på 722 miljoner kronor. Norrbottens län svarade för 24 procent av samtliga ansökningar och av dessa stod 88 procent för konvertering till fjärrvärme. Av samtliga beviljade ansökningar gällde 61 procent konvertering till fjärrvärme. D

Fjärrvärme håller vägen varm NCC Construction bygger om Munksjögatan i centrala Jönköping. Drygt 100 meter av den nya vägen kommer att värmas upp för att minska risken för halka vintertid. Projektet omfattar också en ny gångbro och en gång- och cykeltunnel. Ordervärdet är 27,9 miljoner kronor. – Man flyttar Munksjögatan för att frigöra utrymme så att en ny friskvårdsanläggning kan byggas. Gång- och cykelbron över Munksjögatan kommer att förbättra tillgängligheten mellan högskoleområdet och den nya anläggningen. Det är många ingredienser som gör projektet intressant, säger Fredrik Skiöld, affärschef NCC Construction region Syd.

När den nya vägen står klar är värmeslingor infrästa i asfaltsbeläggningen i en av vägbanorna och sammankopplade med fjärrvärmenätet. De nedgrävda slingorna i den drygt 100 meter långa uppförsbacken fjärrstyrs för att underlätta att hålla vägen snö- och isfri vintertid. Den nya gångbron i betong blir nio meter bred. Den gjuts på plats och utrustas med belysta räcken. En ny gång- och cykeltunnel kommer också att platsgjutas under byggtiden. Arbetet med att bygga om Munksjögatan inleddes i december och ska vara genomfört till september 2012. D

Noterat Standard ökar energieffektiviteten Enklare anmäla arbetsskada Stora Energiprisets hedersomnämnande för år 2011 gick till Solveig Eriksson, SCA, som har varit drivande i arbetet med att utveckla en standard för industriell energiledning i Sverige och internationellt. Energiledningsstandarden är ett viktigt hjälpmedel för att åstadkomma konkreta resultat inom det svenska programmet för energieffektivisering för energiintensiv industri, där SCA var framgångsrika. Stora Energipriset 2011 gick till Norrköpings kommun och Händelö energikombinat. I kombinatet samverkar bland andra Eon, Lantmännen agroetanol och Svensk biogas i ett industriellt ekosystem där de uppnår högre energiutbyte och större klimatnytta än vad de skulle kunna göra på egen hand. – Händelö energikombinat är ett gott exempel på hur olika företag kan samverka på ett sätt som ökar varje företags konkurrenskraft genom ömsesidig energieffektivisering. Det är givetvis något som vi vill lyfta fram genom Stora energipriset, säger Eva Nygren, vd Sweco Sverige. I en lång utvecklingsprocess har företagens energiprocesser

Solveig Eriksson hedrad för sitt energiarbete. Foto: Johan Olsson

kopplats samman. Händelöverket producerar ånga, el och fjärrvärme från avfall och biobränsle. Ångan levereras till Lantmännen agroetanol som använder den i sin produktion av drivmedelsetanol. Restprodukter från etanoltillverkningen blir sedan till biogas i Svensk biogas anläggning och biogasen får avsättning som drivmedel, bland annat för sopbilarna som kör avfall till Händelö. – Företagens samarbete kännetecknas av att de generöst ger varandra äran av vad man åstadkommit. Norrköpings kommun tar stolt emot Stora Energipriset som representant för alla dem som varit med och skapat detta kombinat, säger kommunalrådet Eva Andersson. D

Arbetsgivare är enligt lag, arbetsmiljölagen, skyldig att utan dröjsmål anmäla dödsfall som följd av arbetsolycka, allvarlig arbetsolycka som lett till personskada och tillbud som kunnat leda till personskada. Omfattas den skadade av den svenska socialförsäkringen, ska en anmälan också göras till försäkringskassan, som handlägger ersättning enligt socialförsäkringsbalken. Tidigare behövde man således anmäla händelsen till bägge myndigheterna. Men nu ska anmälaren slippa dubbelarbetet. Det räcker med att fylla i en enda blankett via nätet. – Syftet med vår samverkan är att skapa ett modernt verktyg som underlättar för arbetsgivare att anmäla arbetsskada och tillbud, säger de två generaldirektörerna Dan Eliasson, Försäkringskassan och Mikael Sjöberg, Arbetsmiljöverket, i en gemensam kommentar. – Det här förenklar inte bara arbetsgivarnas kontakter med våra respektive myndigheter utan minskar också de-

ras administrativa kostnader. Det är ett led i vårt arbete att förenkla för människor och företag, säger Dan Eliasson. Anmälningar av arbetsskador ligger till grund för den nationella arbetsskadestatistiken som sammanställs av Arbetsmiljöverket. De inrapporterade arbetsskadorna och tillbuden är ett viktigt underlag när verket planerar sin tillsynsverksamhet. Idag förekommer ett betydande mörkertal när det gäller såväl arbetsskador som tillbud. – Med det här nya och enkla sättet att anmäla räknar vi med att minska mörkertalet, säger Mikael Sjöberg. – Det ger oss en klarare bild av tillståndet för arbetsmiljön i Sverige. Vi får därmed bättre förutsättningar att effektivisera våra insatser och bidra till att minska arbetsolyckor och arbetssjukdomar i Sverige. Det är bra för de anställda, för företagen och för vårt samhälle. Läs mer om arbetsskadeoch arbetsmiljöstatistiken på www.av.se/statistik. D

– Genom avdraget har cirka 25 000 nya vita jobb skapats. Detta innebär i sin tur att avdraget även gått med vinst för de offentliga finanserna genom de ökade skatteintäkterna, säger Lars Jagrén, chefekonom Företagarna. Rapporten visar vidare att företagen lärt sig att hantera fakturamodellen och att utbetalningarna från Skatteverket generellt fungerar bra. Det finns dock flera gränsdragningsproblem, framför allt vad gäller markarbeten, maskinar-

beten och olika plåt-, glas- och måleriarbeten som utförs utanför tomtgränsen. Dessa borde inkluderas i ROT-avdraget, anser Byggbranschen i samverkan. Rapporten bygger på en undersökning som genomfördes under oktober och november 2011 där 2 447 företag inom bygg- och installationssektorn svarade. D

Fler vill köpa vita tjänster ROT-avdraget har skapat närmare 25 000 nya vita jobb och samtidigt förändrat attityderna till att köpa byggtjänster svart. Detta enligt en rapport från Byggbranschen i samverkan och Företagarna. Undersökningen visar att 90 procent av företagen anser att ROT-avdraget bidrar till en minskning av svartjobben i byggbranschen. Det är en ökning från 78 procent år 2009 när företagen fick samma fråga. – Bara tre procent av företa36

gen uppger idag att det är vanligt eller mycket vanligt att kunder frågar om att få arbetet utfört utan kvitto. Innan ROTavdraget infördes var nivån 45 procent. Den sunda konkurrensen i branschen ökar när hushållens attityd förändras, säger Björn Wellhagen, projektledare Byggbranschen i samverkan. Av rapporten framgår att drygt en fjärdedel av företagen har sluppit personalminskningar eller har nyanställt personal.

husbyggaren nr 1 B 2012

Noterat Norskt konserthus belönat

Vita kuber belyser Hyllie allé i vinter. Foto: Ola Nielsen

Byggsäckar lyser upp allé Hyllie allé har försetts med 50 vita byggsäckar i form av upplysta kuber. Området längs Hyllies huvudgata Hyllie allé är idag en provisorisk parkering. Men inom kort omvandlas det till mark för 1 700 bostäder som börjar uppföras våren 2012. Hyllie allé kommer under tiden till stor del fungera som en gata till den stora byggplatsen. Och för årets vinterbelysning längs gatan är det nybyggande som fått sätta prägel på allén. – Vi har placerat 50 lampor längs Hyllie allé och sju stycken i cirkulationsplatsen vid den nya mässan. Tanken är att de ska lysa likt iskuber i vinternatten. Om det faller lite snö kommer de stå och glöda som stora snö-

lyktor längs gatan, säger Ola Nielsen, idégivare till belysningen tillsammans med Johan Moritz på gatukontoret i Malmö stad. Formen på svärmen av lampor går hand i hand med byggplatsens uttryck. Själva kuben är egentligen en lysande vit stor säck som används flitigt på byggplatserna i hela området. Till våren ska kuberna vändas och istället fungera som planteringskärl för pilskott. Den snabbväxande grönskan blir lite av en energiskog längs gatan under områdets utbyggnad. Helt färdigställd med omkringliggande bostadskvarter kommer Hyllie allé att stå kantad med italienska alträd. D

Den vågformade fasaden i Kilden teater- och konserthus i Norge var en utmaning för konstruktören. Foto: Ruukki

Kilden teater- och konserthus i Kristiansand i södra Norge vann priset som årets stålkonstruktion 2011. Kildens konstruktion kombinerar olika material: stål, trä och sten. Fasadens vågformade överhäng åt sjösidan fortsätter i taket inuti byggnaden. Byggnadens överdel stöds av fyra sluttande stålpelare med 25 meters mellanrum. Fasaden är klädd med ekträ från trakten. Ruukki har ansvarat för utformning av detaljer, tillverkning och installation av stålkonstruktionerna till teater- och konserhuset. – De krävande konstruk-

tionslösningarna krävde exakt dimensionering och vi använde prefabricerade bultade fogar i skarvarna. Utformningen och utförandet av stödet till den vågformade fasaden var speciellt utmanande, säger Sami Eronen, SVP Building Projects, Ruukki Construction. Det är den finländska stålkonstruktionsföreningen – Teräsrakenneyhdistys – som delar ut ett pris för bäst utformade stålkonstruktion varje år. Priset delades ut i Helsingfors. BIM användes i Kildenprojektet för att uppdatera data från olika håll i realtid. D

Peab i förtid och istället gå ut med en riktig offentlig upphandling. Enligt kommunen bör detta utgöra förmildrande omständigheter och påverka böternas storlek. Konkurrensverket håller inte med. – Om myndigheter skulle kunna gömma sig bakom enskilda tjänstemäns påstådda misstag skulle det urholka respekten för regelverket. Det är alltid myndigheten som ansvarar för att lagen om offentlig upphandling följs, framhåller Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom. – Att myndigheter försöker begränsa skadeverkningarna

av sina överträdelser är visserligen lovvärt, med Falu kommun gjorde detta först efter att Konkurrensverket hade inlett en granskning av upphandlingen. I sådana fall bör ingen rabatt ges, säger Dan Sjöblom. Efter en skärpning av lagen om offentlig upphandling är det nu möjligt för Konkurrensverket att vända sig till domstol med krav att böter/ upphandlingsskadeavgift döms ut. Nu är det förvaltningsrätten i Falun som får avgöra frågan. D

Krävs på böter för upphandling Falu kommun krävs på 10 miljoner kronor i böter/upphandlingsskadeavgift. Konkurrensverket menar att kommunen gjort en otillåten direktupphandling av vägunderhåll och går nu till domstol för att få böterna utdömda. Falu kommun förlängde ett avtal med byggföretaget Peab om underhåll av gator och vägar i Falun utan att konkurrensutsätta upphandlingen. Enligt lagen om offentlig upphandling skulle en ny konkurrensutsättning med annonsering ha skett. Då skulle fler leverantörer ha kunnat lämna anbud. Det sammanlagda värdet på nr 1 B 2012 husbyggaren

den otillåtna direktupphandlingen är 161 miljoner kronor och kontraktet kan gälla i upp till sju år. De böter som kan bli aktuella är lägst 10 000 kronor och högst 10 miljoner kronor, dock högst 10 procent av kontraktets värde. Värdet på kontraktet och allvaret i överträdelsen gör att Konkurrensverket kräver att Falun ska betala maximalt bötesbelopp, 10 miljoner kronor. Falu kommun har till Konkurrensverket framfört att avtalet har ingåtts av en tjänsteman som överträdde sina befogenheter. Kommunen har för avsikt att säga upp avtalet med

Marknadsnytt tar hand om stoftet

e-nyckel släpper in ambulans

HTC kommer med en ny stoftavskiljare som enligt företaget ökar produktiviteten med upp till 15 procent. HTC 80 iD har en integrerad föravskiljare som trots sin kompakta storlek avlägsnar upp till 95 procent av dammet. HTC 80 iD är utvecklad för golvslipmaskiner med hög kapacitet, som HTC 950, 800 & 650. D

Ett nytt elektroniskt nyckelsystem kan skapa ökad trygghet för de som bor i lägenheter. Nyckelbrickor och ständiga byten av koder har försvårat för exempelvis ambulans och räddningspersonal att ta sig in i trapphus. Det danska elektroniska nyckelsystemet Bekey ger räddningspersonal, hantverkare och bud tillgång till en elektronisk nyckel i deras mobiltelefon via en central server. Boende kan försäkra sig om att räddningspersonal kan kom-

HTC Sweden AB 0121-294 00

ma in samtidigt som de inte behöver störas av hantverkare och bud som behöver tillgång till fastigheten. D Bekey +45 25 65 21 30 soren.holmblad@bekey.dk

lyser upp husnummer Havells Sylvania utökar sin Giotto-familj med LED. Först ut är Giotto 305 LED, som har LED-teknikens driftekonomiska fördelar med

mindre underhåll och längre livslängd. En nyhet är den trekantiga modellen för husnummer. Den uppges ha en livslängd på 50 000 timmar. D Havells Sylvania Sverige 08-556 322 29 charlotte.norlander@ havells-sylvania.com

dammfritt fix

slipar hårda golv

Bostik lanserar ”Fix DF”, som är ett fi x med 90 procent mindre damm. Det ger användare möjlighet att arbeta inomhus utan att damma ner hela huset. Fix DF fungerar på de fl est underlag och kan användas i både våta och torra utrymme. D

Överlackering av golv med slitstark keramikförstärkt UVbeläggning blir allt vanligare, inte bara i sporthallar utan även på offentliga platser som butiker. UV-beläggningarna innehåller ofta aluminiumoxid, vilket gör att slippappret inte klarar av att skrapa ytan tillräckligt.

Bostik AB 042-19 50 00 richard.svensson@bostik.com

Analyserande spektrometer Karl Deutsch Nordiska AB i Västerås introducerar en ny OES spektrometer från Bruker-AXS: Q2 ION. Instrumentet väger mindre än 20 kg och kan lätt fl yttas omkring. D Karl Deutsch Nordiska AB 021-35 70 00 kdn@kdn.se

Bona har tagit fram en serie diamantslippapper för slipning av tuffa golvytor. Bona Diamond Abrasives ger ett jämnt resultat på golvytor av trä, även på skarvar och ojämna golv. D Bona Norden +46 40 38 73 09 peter.hellstrom@bona.com

textil ger tunnare betong betongrecept där textil armering är en av beståndsdelarna. Han har bland annat fått en smäckrare design på sina produkter. Exempelvis så har han kunnat minska tjockleken och tyngden på en bordsskiva reFormgivaren Johan Forsberg jält. D har tillsammans med CBI Be- Forsberg Form tonginstitutet forskat fram ett 0739-80 05 69 husbyggaren nr 1 B 2012

Marknadsnytt Garanti på golvvärme

Tyco Thermal Controls meddelar att det medföljer tolv års totalgaranti med företagets alla T2-golvvärmeprodukter när de installeras av en behörig elektriker. Totalgarantin är enligt företaget heltäckande

och omfattar jobbet från början till slut. Om det skulle vara fel på varan, reparerar eller byter Tyco Thermal Controls ut den felaktiga T2-produkten och återställer golvet till dess ursprungliga skick. För att den 12-åriga totalgarantin ska gälla måste följande kriterier uppfyllas: Golvvärmesystemet ska installeras av en behörig elektriker enligt installationsanvisningarna, och garantiunderlag och mätprotokoll ska vara ifyllda och undertecknade av den behöriga elektriker som utfört installationen. D Tyco Thermal Controls +44 (0) 161 925 47 00 kat@bdb.co.uk

Lyfter tunga saker Simplex program med mekaniska domkrafter introduceras på den svenska marknaden. Domkrafterna används bland annat för att lyfta tunga byggkonstruktioner. År 1899 introducerade Simplex sin första mekaniska domkraft. Idag omfattar programmet skruvdomkrafter, kuggstångsdomkrafter och domkrafter som täcker in lyftområdet 1,5–45 ton och lyftrörelser på upp till cirka 1,5 meter. D

Golv visar ledstråk Golv ska uppfylla ett antal lagstadgade krav på funktionalitet, inte minst för att underlätta för personer med funktionsnedsättningar. Golv i våtutrymmen ska till exempel vara halksäkra och rum där undervisning bedrivs ska ha bra akustik. Tarkett kommer nu med en nyhet för golv i offentliga miljöer. Bland annat arbetar man med taktila och visuella ledstråk för att underlätta orienteringen till hissar, receptioner och toaletter.

Taktil innebär att ledstråket ska kunna kännas med en teknikkäpp som gravt synskadade använder. Visuell innebär att ledstråket har tillräcklig ljuskontrast mot det övriga golvet så att människor med nedsatt syn eller kognitiv förmåga lättare kan orientera sig. D Tarkett +46 8 625 19 28 kerstin.lagerlof@tarkett.com

Introducerar ny isolering

Enerpac Scandinavia AB 0709-13 68 11 kjellake.ahlgren@enerpac.com

Nu lanserar Saint-Gobain Isover en ny mer hållbar glasullsisolering: G3 touch. Materialet består till mer än 95 procent av glas och innehåller också en större andel förnyelsebara råvaror som minskar utsläppen av växthusgaser. G3 touch kommer att stegvis introduceras för byggisolering. Sortimentet kommer att omfatta produkter för väggar,

golv och bjälklag. G3 touch kommer att finnas i samtliga lambdaklasser, från premiumprodukterna i klass 33 till 36 och 39. Produkterna levereras i en ny grönare förpackning. D Saint-Gobain Isover AB +46 42 840 00 taina.ekstrom@saint-gobain.com

Slitstarka golv i plast

Maskulina burkar Produkterna i Relektas 101-serie har fått en ny design. Den nya designen har en maskulin look med starka kontraster och en tydlig identitet. D nr 1 B 2012 husbyggaren

Relekta 031-13 54 90 mikael.palmgren@novatech.nu

Genom att relansera Nordstar breddar Forbo sitt utbud av plastgolv. Mönstret skapas genom att så kallade granuler – små olikfärgade bitar av plast – pressas ihop och valsas ut till den färdiga produkten. Plastgolvet är tillverkat för att tåla tuffa tag i offentliga miljöer som skolor, sjukhus och kontor. Den har försetts med en PUR-förstärkt yta som underlättar rengörning. Mattan är godkänd för våtutrymmen. D

Forbo 031-89 20 17 birgitta.hallin@forbo.com

BYGGLEVERANTÖRER

TAKCENTRUM

Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

husbyggaren nr 1 B 2012

BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

en riktig stege www.scando.se

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

nr 1 B 2012 husbyggaren

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 husbyggaren@mediarum.se

Sid

Bostik AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Sand & Grus AB Jehander . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Byggutbildarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

SBR Byggingenjörerna AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25, 46

FLIR Commercial Systems BV . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag

SP Sveriges Teknikska Forskningsinstitut . . . . . . . . . . 25

Foamglas Nordic AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9

STO Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag

HAKI AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

Stockholmsmässan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . bilaga

H-Fönstret i Lysekil AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Svensk Byggtjänst AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4

Layher AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

Tekniska högskolan i Jönköping . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Martinsons Träbroar AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Mätforum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

ÅF Infrastruktur AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

husbyggaren nr 1 B 2012

Marknadsnytt Övervakande logger Intabs nya datalogger är flexibel och skräddarsys för att klara de mätområden användaren behöver. MSR-loggern är liten som en mobiltelefon och väger 200 gram. MSR-loggern passar för klimat- och strömövervakning i fastigheter. Via display kan de pågående mätningarna följas i realtid – men mätvärdena kan även tankas över till datorn via USB. Förutom att mäta temperatur, luftfuktighet och ström

kan loggern vid lufttryck, ljus, och spänning. väljer själv vad klara av. D

behov mäta acceleration Användaren loggern ska

Intab 0302-24 600

Bygg - din framtid i Jönköping! Välkommen till Sveriges största byggingenjörsutbildare - Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH). Som student hos oss får du fadderföretag och möjlighet till utlandsstudier. Vi erbjuder två program högskoleingenjör i byggnadsteknik med olika inriktning. BYGGNADSUTFORMNING MED ARKITEKTUR

Du studerar samhällsplanering, byggteknik och byggproduktion. Du fördjupar dig i byggnaders utformning och arkitektur, hur de presenteras och åskådliggörs. Öppet för dig med minst Ma C. HUSBYGGNADSTEKNIK / V Ä G - O C H VAT T E N B Y G G N A D S T E K N I K

Avvattnar takterrass Blücher har nyligen lanserat en ny variant av sin terrassbrunn, som är avsedd för avvattning av takterrasser och innergårdar, samt för bruk ovanför garage placerade under jord och liknande installationer. Terrassbrunnen monteras på takets eller innergårdens bjälklag, som vanligen består av betongplatta, tätskikt, isolering, dränerande grus, sätt sand och stenplatta. Blücher Drain ROOF har en fyrkantig överdel på 200x200 mm samt perforerad hals för att avleda vatten från dräneringsunderlaget. Överdelen är justerbar och kapbar i förhållande till underdelen. Underdelen finns i flera olika utföranden. nr 1 B 2012 husbyggaren

De två inriktningarna har gemensam bas i byggnadsteknik. Du specialiserar dig i konstruktion, projektering och produktion av byggnader eller motsvarande inom vägoch anläggningsbyggande. Öppet för dig med minst Ma D, Fy A, Ke A.

TEKNISKA HÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING

Golvbrunnen tillverkas i rostfritt stål och har ett maxflöde på 6 l/s. D Blücher Sweden AB 0480-44 47 04 hes@blucher.se

Mer information om utbildningarna se www.jth.hj.se eller kontakta avdelningschef Göran Hellborg, tfn 036-10 10 00. e-post: goran.hellborg$jth.hj.se Ö P P E T H U S L Ö R DAG 2 4 M A R S , 1 0 . 0 0 - 1 6 . 0 0

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

husbyggaren nr 1 B 2012

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

UMEÅ

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

VÄSTERÅS

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 1 B 2012 husbyggaren

Sydafrika nästa På grund av det stora förhandsintresset kommer SBRs resa till Sydafrika hösten 2012 Intresseanmälan resa Sydafrika att dubbleras. Det blir en avgång denSBRs 24 oktober och till en den 31 oktober. 2012 Programmet är detsamma för båda resorna.

Sydafrika är ett storslaget land med en intressant historia, fantastisk natur och behagligt klimat. Byggverksamheten sjuder i landet. Vi kommer sätta oss grundligt i vad som pågår inom och en Upptäck regnbågsnationen! Sydafrika är ettatt storslaget land, medinen intressant historia fantastisk natur. Kapstaden Sydafrika erbjuder fantastiska möjligheter att komma nära Afrikas vilda djur i deras byggbranschen. utsågs nyligen till Världens designhuvudstad 2014. naturliga miljö.

Preliminärt program den 24/10-1/11 och 31/10-8/11:

Byggverksamheten sjuder i landet. Allt från större Onsdag: Avresa från Göteborg, Köpenhamn elleranläggningar Stockholm. för stora evenemang som fotbolls-vm till mindre som enkla bostäder i kåkstäderna. Vi kommer att grundlig sätta oss in i vad som pågår inom Torsdag: Ankomst till Kapstaden. Svensktalande guide möter på flygplatsen. Stadsrundtur med byggbranschen i Sydafrika. lunch före incheckning på hotellet som ligger på gångavstånd till trevliga butiker och restauranger. Välkomstmiddag med afrikanska specialiteter. Lägg där till att klimatet är mycket behagligt - Sydafrika har sommar när vi har vinter i Sverige. Landet Fredag: Guidad Cape Town kåkstäder med intressanta projekt inom producerar många heldagstur av världenstill främsta viner, Stadium maten äroch mycket god och dessutom prisvärd! miljö och samhällsplanering. Lunch enligt Xhosa-stammens matkultur. Lördag:omfattar Guidad tur söderut stopp vid a Chapman´s Peak, Godahoppsudden, Cape Point Resan 7 dagar både imed Kapstaden ochblsafari utanför Johannesburg. och Boulder´s Beach med dess pingvinkoloni. Rundvandring med lunch på vingård i Cape Dutch-stil. Preliminärt program: Söndag: Förmiddagen fri för egna aktiviteter som kan ägnas åt besök på Afrikas vackraste trädgård Kirstenbosch eller bad, golf och shopping. Fr 11 nov Avresa Avresa eftermiddag från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn. till Johannesburg. Gemensam middag i Melrose Arch. Lö 12 nov Ankomst till Kapstaden förmiddag. Våra svensktalande guider möter på flygplatsen och Måndag: Guidad heldagstur lunch till intressanta i Johannesburg omgivvi inleder med med en stadsrundtur och lunchbyggprojekt innan vi checkar in på vårt och hotell och får en ningarna. stunds vila. Det är gångavstånd till Waterfront och till mysiga Cape Quarters som har och butiker. Välkomstmiddag med olika specialiteter. Tisdag: Eftertrevliga frukostrestauranger avfärd till safarihotellet. Lunch och information omAfrikanska safariparken. Safari i Sö 13nov skymningen Efter frukost besöker vi i sällskap med en lokal arkitekt Cape Town Stadium. Därefter och därefter gemensam middag under Afrikas stjärnhimmel. går turen ut till kåkstäderna, besöker bl.a. en lokal skola och andra projekt med Onsdag: Gryningssafari följd av frukost. Utcheckning och avresa. miljömässigt tänkande och projekt som involverar det lokala samhället i planeringen. Torsdag: Ankomst Göteborg, och Stockholm förmiddagen. Vid lunchen lär Köpenhamn vi känna Xhosa stammens på matkultur - Mandelas eget folk. Turen är heldagstur. Hotell: Må 14 nov Efter tidig frukost är det guidad tur söderut med vackra scenerier längs Kaphalvön med I Kapstaden: Protea Victoria Junction nära restauranger ochoch Waterfront. stopp Hotel på bl.a. Chapmans Peak, Godahoppsudden Cape Point. Besök på Boulders I Johannesburg: Protea Hotel Melrose Designhotell pingvinerna. i trevlig miljö. Beach där vi hälsar på Arch. de sydafrikanska Lunch på välkänd vingård och efter lunchenSheppard´s blir vi guidade gården och fårpool. en titt i deras vinkällare. Vingården är i I safariparken Pilanesberg: Treerunt Game Lodge med arkitekturstil Cape Dutch. Tillbaka till hotellet sen eftermiddag. Ti 15 nov Dagen kan ägnas åt egna aktiviteter som besök på Robben Island där Nelson Mandela Pris: sattPriset fängslad, Kirstenbosch – Afrikas vackraste bad, shopping, golf. 29 000 kr/person. inkluderar ovanstående program medträdgård måltidereller exklusive måltidsdrycker, On novSAS/South Transfer till flygplatsen ochGöteborg, efter ett par timmar landar vi på Johannesburgs flyg16 med African Airways från Köpenhamn eller Stockholm samt del i flygplats och beger oss tillFör svenska ambassaden i Pretoria där vi får en introduktion om svenska tvåbäddsrum inklusive frukost. enkelrum tillkommer 6 800 kr. intressen i landet. Lunch, därefter incheckning på hotellet som ligger i nationalparken Avbeställningsskydd vid akut sjukdom: 795 kr. Pilanesberg Game Resort. Anläggningens utformning smälter in i omgivningen utan att Bokning: negativt påverka dess miljö. Safari i öppna Land Rovers i skymningen, därefter middag Vid beställningpå avlodgen. resan faktureras anmälningsavgiften 5 000 kr/person. Slutbetalning skall ske senast en månad före avresa. Sista anmälningsdag: 31 maj. Antalet platser är begränsat. 46

Anmälningsblankett och ytterligare information kan hämtas på www.style.se/sbr.husbyggaren nr 1

B 2012

Nytt från SBR nya medlemmar

Tomas Andersson, konsult,

Tamic, Vittaryd Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se

som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvalificerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt högskoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 1 B 2012 husbyggaren

gare, Kretspunkten, Rosersberg Richard Dahlberg, projektin-

genjör, Vasyd, Lomma Daniel Drottshage, egen företa-

är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m ﬂ.

gare, Byggkonsultgruppen AB, Trångsund Sören Edheimer, egen företagare, Sören Edheimer Byggkonsult AB, Sommen Tomas Eriksson, sakkunnig, Coordia Consult AB, Sollentuna Anders Glantz, egen företagare, Glantz Arkitektstudio AB, Alingsås Malin Grip, byggingenjör, SF Byggkonsult HB, Falkenberg Mikael Hallin, arbetsledare, Byggpartner i Dalarna AB, Borlänge Andreas Hansson, egen företagare, Byggledning Sydsverige, Svedala Tommy Hedlund, projektledare, Ramböll Sverige AB, Stockholm Mikael Jonsson, regionschef, Paroc Panel System, Skövde Bengt Karlsson, egen företagare, Bengt på näset Byggkonsult AB, Västra Frölunda Magnus Klintenberg, byggnadsingenjör, Rejäl Byggkonsult AB, Mölnlycke Matts-Håkan Larsson, egen företagare, MHL Bygg- och konsultteknik, Sundsvall Mikael Larsson, byggkonsult, Projektstyrning ML AB, Stigtomta Thor-Björn Lind, egen företagare, BIFA Besiktningar in focus AB, Knivsta Jan Lundmark, egen företagare, Fastighetsanalys Norrort AB, Täby

Konsultgruppen

Magnus Nilsson Stivnert,

Förbundsstyrelsen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförande Veronica Jensen, Malmöavdelningen, vice ordförande Lars Bengtsson, Kalmaravdelningen Marie Fägerman, Norrbottensavdelningen Roger Johnson, Stockholmsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR

Jan-Erik Buckard, egen företa-

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certifiering.

Husbyggaren

med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

projektledare, Projektbyggaren AB, Karlshamn Karl Nordlund, egen företagare, Kalle Nordlund Bygg AB, Bergshamra Birgitta Orrebacken, uppdragsansvarig storkökskonsult, Grontmij AB, Stockholm Anders Persson, egen företagare, Björkhaga El & Automation AB, Svedala Linus Persson, egen företagare,

Byggledning Sydsverige, Svedala Pär Peterson, byggkonsult, Villastaden Kneippen AB, Norrköping Angelica Pettersson, kontorschef, Bergsäker AB, Uppsala Robert Rahm, egen företagare, Rahms Hus & Byggbesiktning AB, Tungelsta Sven Refsnes, projektledare, NHP Östersund AB, Östersund Ulf Rundqvist, säkerhetskonsult, HJR Projektsäkerhet AB, Stockholm Harald Schrott, byggnadsingenjör, Projekt Egenart, Klagshamn Olle Skog, utredningsingenjör, Byggnadsdiagnostik Syd AB, Malmö Stig-Ove Strömstedt, ingenjör, Projektengagemang, Södertälje Krister Svensson, egen företagare, Christer Svensson Byggkonsult HB, Nödinge Michael Svensson, konstruktör, Byggkonstruktioner Syd AB, Karlshamn Stefan Thorstensson, egen företagare, Eye 4 Quality AB, Stockholm Johan Tillback, projektchef, Byggnads AB OG Ohlsson, Nybro Samuel Tranemyr, byggkonsult, Esscon AB, Torna-Hällestad Anders Wihag, projektledare, Finja Prefab AB, Katrineholm Johannes Wikblom, besiktningsman, Anticimex AB, Sollentuna

Nya anslutna Ahmetasevic Mia, Uppsala Backmann Hanna, Uppsala Billmer Michael, Kungsbacka Börjeson Patrik, Västerås Erkstam Erika, Knivsta Esbjörnsson Thomas, Vellinge Hultgren Olov, Uppsala Jidling Johan, Uppsala Johansson Emil, Uppsala Jonsson-Norling Sarah, Uppsala Lindskog Lisa, Uppsala Mozaffari Mona, Uppsala Samuelsson Stefan, Enköping Sawasa Hadeel, Storvreta Soto Andres, Uppsala Wahlstedt Martin, Uppsala Öhman Ellen, Järlåsa

Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning, symposium

23-24 januari, Stockholm 8-9 maj, Göteborg Entreprenadbesiktning, grundkurs

7-8 mars, Stockholm 2-3 maj, Helsingborg Entreprenadbesiktning, Steg 2 och prov

ABK 09

22 mars, Stockholm Natursten i husbyggnad på rätt sätt

8 maj, Stockholm Konsumententreprenader

24 april, Stockholm PBL/BBR Nyhet!

12 april, Stockholm

16 april, Stockholm 1 juni, Helsingborg

Rådgivningsansvar

Entreprenadbesiktning, symposium

Fuktmätning – fukt och mögelskador

22-23 mars, Stockholm 24-26 maj, Tallinn Kontrollansvarig, grundutbildning

Block 1 22-23 februari, Stockholm Block 2 10-11 april, Stockholm, inklusive tentamen Kontrollansvarig, uppgradering

29 februari och 1 mars, Göteborg 2-3 maj, Stockholm

12 april, Stockholm

23-24 maj, Stockholm Eurokoder

19 april, Stockholm AMA Anläggning 10*

1 februari, Örebro 7 februari, Stockholm 14 mars, Malmö 27 mars, Göteborg 9 maj, Skellefteå MER Anläggning 10*

2 februari, Örebro 8 februari, Stockholm 15 mars, Malmö 28 mars, Göteborg 10 maj, Skellefteå

Byggarbetsmiljösamordnare, grundutbildning, steg 1*

1-2 februari, Göteborg 6-7 mars, Malmö 21-22 mars, Luleå 25-26 april, Stockholm 9-10 maj, Kalmar Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*

8 mars, Stockholm 13 mars, Göteborg 19 april, Malmö 24 april, Luleå 25 maj, Stockholm Entreprenadjuridik, grundkurs*

14 mars, Linköping 20 mars, Malmö 27 mars, Luleå 29 mars, Göteborg 20 april, Stockholm Entreprenadjuridik, fortsättningskurs*

9 februari, Malmö 14 mars, Stockholm 29 mars, Falun 20 april, Göteborg

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

8 februari, Malmö 9 februari, Linköping 14 februari, Stockholm 7 mars, Växjö 8 mars, Göteborg 15 mars, Örnsköldsvik 28 mars, Skellefteå Projektledning*

7-8 mars, Stockholm 28-29 mars, Luleå *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08 462 17 94.

informerades om nya PBl Uppsala-avdelningen fi ck en trevlig genomgång av de rätt omfattande PBL-bestämmelserna av bygglovsarkitekt Christina Gortcheva på Uppsala Stadsbyggnadskontor i november. De nya bestämmelserna, som är mer omfattande än tidigare, trädde i kraft 2011-05-02. Å andra sidan är de mer genomarbetat och anpassad till dagens verksamhet. Kraven har ökat kring klimatfrågor, tillgänglighet, avfallsfrågor, energifrågor, samordnad provning, med mera. Nytt är minst ett myndighetsbesök under byggtiden för att se att kontrollplanen följs. Krav på byggnadsverk har ökat liksom på bygg- och riv48

ningslov, samt genomförande av byggåtgärder. Alla nya krav kommer att ställa större krav på byggsektorn. Planfrågor genomförs i princip som tidigare. Vissa delar från gamla PBL har fl yttats över till PBF När det gäller bygglov så: - får handläggningen från myndigheten inte ta mer än 10 veckor från att de erhållit en komplett ansökan - ska i vissa fall samordning ske mellan byggnadsnämnden och miljönämnden - ska tillgänglig användbarhet och lämplighet anges - anges kontrollansvarig i beslut om bygglov - kan små ärenden för en- och tvåbostadshus hanteras enklare och snabbare.

Nya PBL är omfattande.

Även en skrämmande statistik över byggfel redovisades. Många fel begås i projekteringen liksom i produktionen. Detta är fel som branschen borde få bukt med. Runt

fem miljarder lär dessa fel kosta: en onödig kostnad!

Av Lennart Wågström, Uppsala-avdelningen husbyggaren nr 1 B 2012

Nytt från SBR ny handbok om kA-uppdraget Det har nu gått drygt ett halvår sedan den nya plan- och bygglagen (PBL) trädde ikraft och frågetecknen om hur den i vissa avseenden ska tolkas har nu börjat rätas ut. Klart är att vi som kontrollansvariga (KA) nu har ett större ansvar, och att både vi och handläggare från kommunens byggnadsnämnd ska besöka respektive projekt på plats. Det står också klart att det krävs ett startbesked innan byggstart och ett slutbesked innan byggnaden får tas i bruk. En annan viktig sak är att även om KA är den som ska efterfråga underlag, upprätta kontrollplan och utföra platsbesök, så ska också de som upprättar handlingar, respektive utför tillverkning och byggarbeten på plats (utföraren/na) förstå innebörden av kontrollplanen. Därför är det av stor vikt att KA får del av upprättade handlingar och egenkontrollsystem inför upprättande av kontrollplan, och att de kontrollpunkter som KA för in i denna därefter integreras i respektive utförares egenkontrollsystem.

Syftet med KA-uppdraget är att kontrollera att arbetet utförs enligt gällande bestämmelser, vilket bland annat innefattar PBL, PBF och Boverkets föreskrifter såsom BBR och EKS. Därför är det viktigt att vi som KA även får del av underlaget eftersom det då fortfarande går att göra korrigeringar i egenkontrollplanerna och annat projekteringsunderlag innan utförandet, vilket inte ska förväxlas med att utföra projekteringen i sig. Utöver bygghandlingar bör projekteringens egenkontroller/checklistor samt dokumentation från samgranskning överlämnas innan tillverkning/byggstart. Annars är det lätt att KA tappar en del av syftet med sitt uppdrag – att i förväg upptäcka och rätta till sådant som kan bli fel i utförandet – och inte enbart dokumentera sedan uppkomna fel och brister. För att uppnå detta är det viktigt att inte projekten ”släpps iväg med startbesked för tidigt”. Det bör också ställas större krav på exempelvis hustillver-

sBrs nya stadgar Lars Hedåker har presenterat ett förslag till stadgeförändringar. Förslaget har remitterats till lokalavdelningarna samt övriga förtroendevalda inom SBR.

Svaren ska vara kansliet tillhanda senast den 29 februari. Därefter utarbetas ett slutgiltigt förslag som föreläggs förbundsstämman den 12 maj. Av Heinz Paul

verktyg för medlemsenkäter Det mailbaserade enkätverktyg som SBR använder (Apsis) går utmärkt att använda också av avdelningarna för lokala medlemsenkäter. Exempelvis om ni vill få in förslag eller synpunkter från medlemmarna nr 1 B 2012 husbyggaren

på aktiviteter eller veta vad de anser i olika frågor. Kontakta SBRs kansli eller hör av er direkt till Heinz Paul så får ni hjälp med detta, e-post heinz. paul@connectpr.se. Av Heinz Paul

kare, särskilt med privatpersoner som kund. Kraven bör avse tydlighet i vad som är avsteg från PBL/BBR i hustillverkarens koncept och vad som ingår i leverans, handlingar, egenkontroller och provningar, samt i tillverkning och upprättande av avtalsförslag med entreprenörer. SBRs handbok för Kontrollansvariga ger mer svar och förtydliganden. Det jag nämnt ovan kan ses som exempel på frågor vi arbetat med, men givetvis fi nns många fl er frågor. I SBRs expertgrupp för kontrollansvariga (KA-gruppen) har vi därför tagit fram en ”Handbok för Kontrollansvariga” som ingår som en medlemsförmån för alla som är eller blir medlemmar i denna grupp. Handboken innehåller allmänna anvisningar, rutiner för kontrollansvariga, förslag till kontrollplaner med koppling till de tekniska egenskapskraven och svar på många andra frågor. Handboken ska vara ett levande dokument som uppda-

teras löpande. Med stöd av den och de symposier vi genomför för KA-gruppens medlemmar ska vi nu också arbeta vidare med en ständig förbättrings- och utvecklingsprocess – både avseende vår roll som KA och avseende det material vi erbjuder. En del i detta arbete är också att fi nna bra vägar att nå ut med våra upprättade kontrollplaner, så att de delges och förstås av berörda parter som byggherre och utförare. På det sättet vill vi i tid säkerställa utförandet och slutbesked inför ibruktagandet. Det övergripande målet med KA-gruppens arbete är bättre slutprodukter, det vill säga fl er byggnationer med mindre fel. Det hoppas vi i sin tur ska leda till en konkurrensfördel för medlemmar i KAgruppen. Åsa Hedlund, ordförande i SBRs expertgrupp för kontrollansvariga

Vill du veta mer om KAgruppen och medlemskap, se www.sbr.se/expertgrupper

lokala sidor på sbr.se SBR har börjat bygga upp lokalavdelningarnas sidor på sbr.se. De får samma layout och struktur som de sidor som redan är igång. Det som läggs in är uppgifter om kontaktperson, styrelse och geografi sk täckning, samt lokalt sökregister. Lokala avdelningar kontaktas av SBRs konsult Heinz Paul när den lokala sidan är upplagd och han kan sedan hjälpa till med kompletteringar eller med att lägga in aktuell information. Avdelningen sköter sedan detta själv.

Utbildningstillfällen ordnas i början av året i Malmö och Stockholm för dem som ska ansvara för respektive avdelningssida. Av Heinz Paul

2 4

höjdpunkter på dubai-resa I början av november 2011 åkte 40 personer med SBR på en veckas studieresa till Dubai. Då Dubai redan har beskrivits i Husbyggaren i ett tidigare nummer ska jag bara nämna några lärorika föredrag om att leva och verka i Dubai samt några höjdpunkter som vi fi ck uppleva. Exportrådets konsult i Dubai, Daad Azzam, berättade om sin verksamhet, som går ut på att hjälpa svenska företag som vill etablera sig – eller växa – i Förenade Arabemiraten. Under år 2010 exporterade Sverige varor och tjänster för cirka 3,7 miljarder kronor till Förenade Arabemiraten. Visst har investeringarna gått ned sedan fi nanskrisen men det fi nns många orsaker till 50

att man ska satsa på mellanöstern. Här är några enligt Daad Azzam: Landet är rikt på naturtillgångar, har hög ekonomisk tillväxt, hög befolkningstillväxt, ekonomiska reformer, fördelaktigt geografi skt läge och låg arbetslöshet. I Dubai fi nns bara nybyggnader så underhållssidan är minimal. Man bryr sig inte om underhåll. Detta är kanske en framtidsbransch för oss svenskar, som är duktiga på underhåll. Läs mer om Exportrådet på www.swedishtrade.se Lars Lidén driver ett företag i Dubai sedan 19 år. Han sysslar med bland annat rivning av hus och sprängning. Lars Lidén har 350 anställda varav 100 är från Indien och 100 från Nepal. Ar-

betsledarna kommer från Tyskland, England och Sverige. – Det viktigaste är att bygga upp och underhålla kontakterna med sina kunder. Personen är viktigare än företaget. Man måste ha tålamod. Att få betalt för sina tjänster och arbeten kan ta lång tid, säger han. Green Building konceptet gäller sedan tre år i Dubai, det är ett måste, dock ska de amerikanska reglerna gälla. Detta kan vara svårt att genomföra i detta varma land. På sommaren kan det vara 50 grader Celsius. Betongteknologin är väl utvecklad i Dubai. Läs mer om Lars Lidéns företag på www.gulfrock.ae. Ett intressant besök gjorde vi i Dubais hamn, en av de tio största i världen, med 30 000 anställda. Man hanterar 11 mil-

joner containers per år. Hamnen kan ta emot världens största containerfartyg, som kan vara 400 m långa, 50 m breda och lasta 15 000 containers. Orsaken till att hamnen har kunnat bli så stor är dess geografi ska läge, mellan Kina och Europa, och Amerika, samt att man har inriktningen att vara störst i världen. Läsa mer om Dubais hamn på www.dpworld.com. I Dubai och Abu Dhabi strävar man efter att allting ska vara världens största. Här är några exempel: Världens högsta hus, Burj Khalifa, 828 meter högt med 160 våningar har naturligtvis världens största och högsta utomhusutsiktsplats på 124 våningen. husbyggaren nr 1 B 2012

1) Världens största inomhusakvarium vid Burj Khalifa i Dubai. Foto: Gunnar Edebrand 2) Hotell Atlantis beläget på The Palm. Ovanför öppningen ligger den största sviten 200 000 kronor per natt. Foto: Gunnar Edebrand 3) Stora moskén sheikh Zayed i Abu Dhabi. Foto: Gunnar Edebrand 4) Hamnen i Dubai. Här hanteras 11 miljoner containers per år. Foto: Gunnar Edebrand 5) Turning Torso i Dubai, men dubbelt så högt. Foto: Gunnar Edebrand 6) Stadsbild Dubai. Foto: Gunnar Edebrand

Innan vi kom till entrén till höghuset passerade vi världens största innomhusakvarium. Många av oss besökte världens lyxigaste hotell; Burj al Arab, och intog afternoon-tea för 800 kronor. Hotellet invigdes år 1999, är 321 m högt och ligger på en egen konstgjord ö. Skybaren hänger 200 m över havet med en spektakulär utsikt. Det billigaste hotellrummet kostar 17 000 kronor per natt. När vi besökte Stora moskén sheikh Zayed i Abu Dhabi fi ck damerna täcka in sig helt i svart och bara ansiktet fi ck synas. Skorna fi ck både damer och herrar lämna vid entrén. Moskén i marockanisk stil med mycket vit marmor täcker en nr 1 B 2012 husbyggaren

yta av 22 000 kvm och byggs upp av bland annat 1 000 pelare. Världens största handknutna matta täcker männens bönerums golv. 2 268 000 knutar har 1 200 hantverkare från Iran knutit. Världens största kristallkrona hänger också i moskén. Den är 15 m hög, 10 m i diameter och väger 9 ton. Hotellet Emirates Palace i Abu Dhabi, som blev färdigt år 2005, hade inte världens högsta byggkostnad, bara näst dyrast med tre miljarder dollar. Oj! Det tog tre år att bygga för de 20 000 arbetare som deltog. Hotellet är 1 km långt, har 850 000 kvm golvyta. De minsta rummen är på 55 kvm och de största sviterna är på 680 kvm. Bara lobbyn är på fl era tusen kvm. Ho-

Andre man från vänster vår eminente reseledare Carl Berg och tredje man är föredragshållaren Lars Lidén. Foto: Gunnar Edebrand

tellet ägs av Abu Dhabis regering och används vid offi ciella tillfällen. Vi fi ck uppleva mycket mycket mer som till exempel marknaderna, den goda maten, mångfalden av höghus, härliga bad och trevliga medresenärer. Nästa resa går till Sydafrika

med avresa 24 oktober 2012 och hem igen 1 november 2012. Den resan till Sydafrika är dock redan fulltecknad. Om intresset är tillräckligt stort dubblerar SBR resan. För mer information om hur det blir, se www.style.se/sbr. Av Gunnar Edebrand 51

Nytt från SBR energisnålt boende lockade Energi och miljö – vad gör NCC? Till den rubriken fi ck Uppsalaavdelningen under hösten en utomordentlig fi n redogörelse kring NCCs fi losofi och utförande kring de viktiga frågorna energi och miljö av NCCs tekniska chef Jan Byfors. Intresset var stort och hade samlat nästa 30 SBR-medlemmar och nästan lika många studenter vid högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik vid Uppsala universitet. Jan Byfors berättade att NCC är ledande i Norden inom bygg och fastighetsutveckling med fokus på energi- och klimatfrågor. Man utvecklar energisnåla produkter och tjänster samt arbetar med att minimera energiåtgång i egen produktion. De nya byggreglerna driver på att uppfylla BBR-krav på verklig energianvändning samt EU-kravet om att uppnå nollenergihus.

Kunderna prioriterar mycket hög energieffektivitet liksom klimatfrågan medan priset kommer i tredje hand. Några kommuner har skärpt kraven för att uppnå bättre miljöanpassat byggande. För att nå en låg energianvändning gäller det att reducera värmeförluster, effektivisera elanvändning, utnyttja solenergi, visa och kontrollera energianvändningen samt välja energikälla. Det förekommer ett antal olika benämningar på denna typ av byggnader, passivhus, lågenergihus, komforthus, energisnåla hus med fl era. En internationell defi nition är att: ”Ett passivhus är en mekaniskt ventilerad byggnad som med ett välisolerat och lufttätt klimatskal använder minimalt med energi för uppvärmning.” Det första passivhuset byggdes i Tyskland år 1991. Framtidens byggnad kom-

Energiförbrukningen i ett passivhus jämfört med ett traditionellt hus. Gult: hushållsel. Rött: tappvarmvatten. Blått: värme. Fakta: NCC

mer kanske med den fi na information vi erhöll att kunna vara självförsörjande på el, värme och kyla. NCC omsätter drygt 49 miljarder kronor år 2010 och har nästan 17 000 anställda med

marknader inom Norden, Tyskland, Baltikum och St Petersburg.

Av Åsa Hedlund, Uppsala-avdelningen

Besåg nytt hotell för resanden Ett stort antal nyfi kna SBRare besökte Skanska och deras hotellprojekt som ingår i en del av Uppsalas nya Resecentrum i början av december. Uppsala har under åren 2005 till 2012 genomfört ett genomgripande förnyelseprojekt genom att binda ihop västra och östra sidorna av stationsområdet. Förutom en ny stationsbyggnad, ombyggnad av perronger och ett nytt underjordsgarage har en ny planskild centralpassage för gång- och cykelgenomfart med ny gata och uppgradering av torg och parkytor med trevlig konstnärlig utsmyckning utförts. Tre nya järnvägsbroar har även byggts. 52

Den gamla fi na stationsbyggnaden har renoverats på ett berömvärt sätt och byggts om för restaurangverksamhet och med kontor. På den östra sidan håller Skanska på att till februari 2012 färdigställa en ny hotellbyggnad med 185 rum, restauranger och konferensanläggning. Skanska har rekryterat operatören Winn Hotel Group som kommer att operera hotellet under varumärket Radisson Blu. Skanska uppför fastigheten på totalentreprenad till fastighetsägaren Uppsala Akademiförvaltning som även övertar operatör. Efter en informationsstund vandrade vi runt i det i närmas-

Det nya hotellet till vänster. Byggnaden till höger rymmer affärer och kontor. Foto: Skanska

te färdigställda hotellet för att se alla faciliteter och byggsätt. Vi konstaterade att Uppsala nu får ett nytt fi nt centralt hotell. Skanska uppför vid sidan om hotellet ett kontors- och affärs-

hus samt under kommande år även ett antal bostadsbyggnader. Lennart Wågström, Uppsala-avdelningen husbyggaren nr 1 B 2012

FIBERCEMENT – gör mer

thermisol.se

masonite lättelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0