Husbyggaren 2011 Nr 5 by Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

5 12

Nedanstående är annons från Plannja Lyft blicken

Plåttak att se upp till

nr 5 B 2012 husbyggaren

husbyggaren nr 5 B 2012

nr 5 · 2012 | Årgång 54 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund Ansvarig utgivare

Magnus Janson Redaktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

Utgivningsplan 2012

Nr 1 v 5 Nr 2 v 11 Nr 3 v 18 Nr 4 v 23

Nr 5 v 37 Nr 6 v 43 Nr 7 v 49

Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för aterial som inte beställts. m Bilaga medföljer.

Sidan 20 En svensk energisnål villa har stått modell för Japans första plusenergihus.

Marknaden för svenskt energitänk kan bli stor. Husbyggarens frilansjournalist har tagit en närmare titt på de japanska förutsättningarna. Individuell mätning är en aktuell fråga, och det verkar som att metoden fungerar för att mäta varmvatten, men att individuell mätning blir mindre ”rättvis” om man vill mäta värme. Foto: Fredrik Lundberg

Innehåll

6 10 12 14 16 20 24 26 28 34 38 40 42 48 50 55 60 61

Individuell mätning fungerar enbart för varmvatten Lokala fjärrvärmemonopol upplevs hindra utveckling Framtidens smarta nät styr elförbrukning i bostad Elektrisk värmekabel stoppar istappar Nya Krokslätt satsar på egenproducerad el Ska svenskt plusenergihus lösa Japans behov av el? Hur klarar sig Japan utan kärnkraft? Solvärme och biobränsle kan kombineras smart Byggsektorns miljöarbete kan skapa nya affärer Hur frisk är inomhusluften i passivhus – egentligen? Juridik: När kan kommuner avstå från huvudmannaskap? IT: Vill vi ha företag som försöker totalstyra information? Form & Teknik: För att utvecklas behöver vi lära av det andra gör Debatt: Myndigheternas tillsyn måste samordnas Debatt: Bättre resultat när forskare och praktiker arbetar ihop Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

I nästa nummer:

Stålbyggnad & Grunder och golv Tidningen kommer vecka 43 nr 5 B 2012 husbyggaren

FASTIGHETSFÖRVALTNING Ska värme och varmvatten ingå i hyran eller debiteras separat? Individuell mätning och debitering av varmvatten kan ge en rättvis fördelning av kostnader mellan de boende. Däremot finns det inga bra mätmetoder för att mäta värme!

Individuell mätning fungerar enbart för varmvatten

ynen på individuell mätning och debitering (IMD) av värme och varmvatten skiljer sig mycket mellan olika länder. Bland annat i Tyskland och Danmark är IMD en självklarhet. I Sverige finns IMD för värme och varmvatten endast i några procent av flerbostadshusen. Den största marknaden för IMD idag är förmodligen i Kina där utvecklingen har ökat kraftigt de senaste åren. Idag finns det cirka 100 olika tillverkare av mätare för IMD i Kina. Men enligt kinesiska experter så håller en stor del av mätarna mycket dålig kvalitet. I Europa finns det cirka tio olika tillverkare.

Betalar för egen användning Huvudpoängen med individuell mätning och debitering i flerbostadshus är att varje lägenhet ska betala för sin egen energianvändning. Idag är det vanligt att varje lägenhet har sitt eget elabonnemang och betalar därmed för sin egen hushållsel. Men det är långt ifrån lika vanligt att kostnaden för värme och varmvatten baseras på den egna användningen. Istället är den kostnaden inbakad i hyran eller avgiften. Frågan om värme och varmvatten ska ingå i hyran eller debiteras separat har diskuterats i Europa i snart 100 år, sedan centralvärmens intåg i de större städerna. Men varför är det inte fler än några procent av alla lägenheter i Sverige som använder IMD för värme och varmvatten? Minskad energianvändning Både i svenska och internationella undersökningar har det visat sig att energianvändningen minskar vid ett införande av individuell mätning och debitering. Om värme och varmvatten ingår i hyran eller avgiften så kan det inbjuda till ett slösaktigt beteende. Med andra ord finns 6

risken att vi använder mer än vad vi egentligen behöver. Individuell mätning och debitering fungerar då som ett ekonomiskt incitament till att vara mer medveten om vår värme- och varmvattenanvändning. IMD kan också användas som ett informationsverktyg och upplysa oss om vår användning i relation till ett genomsnitt.

Liten potential En sänkning av innetemperaturen ger en procentuell energibesparing. IMD resulterar därför i en större energibesparing, sett till kilowattimmar, i ett sämre isolerat hus. I Sverige har vi en relativt hög isoleringsstandard och därmed blir besparingspotentialen inte speciellt stor. I andra länder exempelvis i Kina är besparingspotentialen betydligt större.

När varmvattnet inte cirkulerar som det ska kan en del behöva spola länge för att få varmvatten.

FÖRFATTAREN

Av simon siggelsten , universitetsadjunkt, Malmö högskola

Simon Siggelsten är universitets adjunkt i fastighetsvetenskap på Malmö högskola. Han började sin bana i bygg branschen som elektriker och läste vidare till byggnadsingenjör. Idag skriver han på sin doktorsavhandling om individuell mätning och debitering.

Alla projekt behöver inte resultera i en minskad energianvändning. Exempelvis i flerbostadshus med boende som har en stark ekonomi så kan det hända att en minskad varmvattenanvändning uteblir. Det ekonomiska incitamentet för dem att spara blir inte så stort. Men oavsett en energibesparing eller inte så är ändå huvudpoängen med IMD att skapa en rättvis fördelning av kostnaderna utefter användningen. Detta kan vara viktigt nog både i ett hyreshus och i ett bostadsrättshus.

Rättvis kostnadsfördelning Gällande en rättvis kostnadsfördelning av värme och varmvatten så är det en stor skillnad däremellan. Oftast är det ingen diskussion om rättvisan med debiteringen av varmvatten, med ett förbehåll: Om varmvattencirkulationen inte fungerar som den ska så kommer vissa av de boende att behöva spola ut förhållandevis mycket vatten ur kranen innan vattnet blir varmt. De kommer då att få betala för en viss husbyggaren nr 5 B 2012

hetsägaren öppen med att man enbart debiterar för en komfortnivå så anser jag att det i normala fall inte bör vara några större problem. Ett annat potentiellt problem är okynnesvädring som sänker temperaturen i lägenheten samtidigt som energibehovet för värmen ökar. Detta är nog det vanligaste argumentet mot att debitera för värmen utifrån innetemperaturen. Det finns dock en möjlighet att komma runt problemet genom att installera radiatortermostat som stänger av värmen om ett fönster skulle öppnas. En sådan funktion för termostat finns idag på marknaden.

mängd varmvatten som inte är varmt, vilket kan skapa en konflikt.

Mäter värme eller innetemperatur Debiteringen av värmen anser jag vara mycket problematiskt. Det finns idag två mätmetoder, antingen så mäts den tillförda värmen till lägenheten eller så mäts innetemperaturen. Mätning av den tillförda värmen går antingen att göra med en energimätare som mäter flöde och temperatur i radiatorkretsen eller med mätare på samtliga radiatorer i lägenheten, som mäter värmeavgivningen. Mätning av innetemperaturen är en form av komfortmätning och inte någon egentlig mätning av energianvändningen. Temperaturgivare placeras då i rum där det inte finns risk för stor internvärmeproduktion som i kök och badrum. Vägg leder värme till grannen Det är inte några problem att mäta hur mycket värmeenergi som har levererats till en lägenhet. Däremot är det svårt om inte omöjligt att säga hur mycket energi en specifik lägenhet har använt för uppvärmning av den egna lägenheten. Det finns ingen stark termisk avgränsning mellan lägenheterna i ett flerbostadshus. Oftast är det endast en betongvägg mellan lägenheterna, och betong leder värme bra. Klimatskalet är välisolerat och ska hålla värmen kvar i huset så gott det går, men brist på isolering mellan lägenheterna gör att värmen inte har några större problem att läcka mellan lägenheterna. Därför går det att få en mycket stor andel av det egna värmebehovet från grannlägenheterna. Gavellägenhet behöver mer Ett annat argument mot mätning av tillförd värme, som jag ofta får höra, är att en lägenhet på en gavel har ett större värmebehov än en lägenhet i mitten av huset. Det är visserligen sant men frågan är om det är ett problem. Om en bostadsrättsförening i efterhand väljer att införa IMD och mäta den tillförda värmen så kan en gavellägenhet behöva kompenseras för det ogynnsamma läget. Annars kan det innebära att värdet på lägenheten minskar över en natt på grund av ökade värmekostnader. nr 5 B 2012 husbyggaren

Slentrianmässig okynnesvädring är ett argu ment för att debitera värme individuellt.

En gavellägenhet kan visserligen ha ett högre marknadsvärde i sig jämfört med en lägenhet i mitten av huset, men det har ju ägarna i sin tur redan fått betala för när de köpte lägenheten. Om det däremot handlar om en nyförsäljning så vet de presumtiva köparna vilka förutsättningar som gäller. En gavellägenhet har ett större värmebehov och priset kan antas vara justerat efter de förutsättningarna och därför anser jag att ingen kompensation för ett ogynnsamt läge behövs i det fallet.

Vädring ökar behovet Det finns problem även med att debitera för värmen utefter innetemperaturen. Först och främst är det ingen energimätning. För att hålla samma temperatur i två olika lägenheter kan det skilja avsevärt mycket i energianvändning beroende på skillnader i faktorer som internvärmeproduktion, solinstrålning och lägenheternas placering i huset. Men är fastig-

Få användare Som svar på frågan om varför så få i Sverige använder individuell mätning och debitering så tror jag att problematiken med mätmetoderna för värmen avskräcker många fastighetsägare. Men det är förmodligen inte hela sanningen. IMD för varmvatten har inte heller blivit någon större succé i Sverige trots att inga direkta problem med mätmetoderna finns. Det kan vara svårt att få ekonomisk lönsamhet med IMD i Sverige. Besparingspotentialen är inte speciellt stor, i jämförelse med installationskostnaderna och de administrativa kostnaderna för debiteringen. Men jag tror att det kommer bli en förändring i takt med ökade energipriser. Återbetalningstiden varierar Hur lång återbetalningstiden för IMD är varierar kraftigt från fall till fall. Först och främst varierar energipriset upp och ner ganska mycket idag. Installationskostnaderna varierar stort beroende på många olika faktorer som val av mätmetod, antal radiatorer och antal radiator- och vattenstammar per lägenhet. I nyare hus finns det oftast bara en inkommande vattenstam per lägenhet, vilket innebär att endast en vattenmätare behövs. I äldre hus kan det förekomma både två och tre vattenstammar per lägenhet, vilket fördyrar installationen avsevärt. Samma sak är det med radiatorstammarna. En energimätare kan vara att föredra om det endast är en radiatorstam per lägenhet. Då mäts hela lägenhetens Fortsättning s. 8 P

tillförda energi med endast en mätare. Om det är fler stammar kan det istället vara lönsamt att ha radiatormätare som är billigare än en energimätare, men det behövs en radiatormätare per radiator. Ytterligare faktorer som påverkar återbetalningstiden är de boende i lägenheterna och återbetalningens storlek till de boende vid en eventuell besparing. Huruvida de boende är intresserade och/eller motiverade att spara (eller sluta slösa) är svårt att förutsäga. Ett generöst återbetalningssystem kan säkert vara motiverande men det minskar samtidigt fastighetsägarens ekonomiska vinst.

Fördelar kostnader Om jag får frågan om jag kan rekommendera individuell mätning och debitering så blir svaret: Mät varmvatten av besparingsskäl och för att få en rättvis kostnadsfördelning.

Både i hyresrätter och i bostadsrätter. Mät inte värmen, det kan du inte göra rättvist med dagens mätmetoder! Däremot kan jag rekommendera att mäta temperaturen i varje lägenhet för informationens skull. Då går det att identifiera eventuella onormalt höga temperaturer och ett dåligt injusterat värmesystem. Här finns en stor energibesparingspotential.

Vad är rättvist? Det är säker många som inte håller med mig angående vad som är en rättvis kostnadsfördelning av värmen. Ger en kostnadsfördelning av värmen baserat på boytan ett mer rättvist resultat jämfört med IMD? Eftersom det sitter en termisk avgränsning i husets klimatskal och inte mellan lägenheterna så är det svårt att avgöra vilken lägenhet som använt vilken mängd

värmeenergi. Värmen blir en gemensam post för alla lägenheter och en logisk metod kan då vara en kostnadsfördelning baserat på boytan. Om istället ett mätsystem för individuell mätning och debitering finns för att fördela värmekostnader, så ska också intentionen vara att mäta det som ska mätas. Är inte det möjligt så ger det falska signaler till användarna. Men nackdelen med att inte använda IMD blir dock att en energibesparing uteblir. För dem som vill veta mer om olika föroch nackdelar med de båda mätmetoderna så har Boverket gett ut flera olika publikationer om IMD, bland annat Individuell mätning och debitering i flerbostadshus, från oktober 2008. D

husbyggaren nr 5 B 2012

FASTIGHETSFÖRVALTNING Några skäl till att fastighetsbolag inte sparar mer energi än vad de gör är lokala fjärrvärmemonopol, bristen på tid och för slimmade organisationer. Kunderna upplevs också som förvånansvärt passiva. Allt detta enligt uppgifter från fastighetsbolagen själva.

Lokala fjärrvärmemonopol upplevs hindra utveckling

dag finns det många ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara tekniska lösningar för energisparande, som inte används av olika skäl. Ofta står skälen att finna i hur arbetet organiseras och vilken kultur organisationerna har. Sedan år 2008 har forskare från den tvärvetenskapliga avdelningen Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet arbetat nära olika fastighetsbolag. Syftena har dels varit att få ny kunskap om möjligheterna att införa nya produkter och processer för att spara energi, dels att försöka påverka företagen att implementera energisparande åtgärder. Arbetet har letts av professor Kajsa Ellegård.

Erfarna medarbetare deltog I projektet testades en forskningsmodell kallad ”industriforskare”, det vill säga seniora medarbetare i bolagen, som var intresserade av att delta i forskningen, medverkade aktivt i både planering, utformning, genomförande och analys av forskningen. Industriforskarna går dock inte en formell forskarutbildning eller tar examen. Modellen används som ett verktyg för att knyta forskare och praktiker närmare varandra och för att underlätta lärande mellan akademi och företag. Drar åt olika håll Inledningsvis närstuderades 13 fastighetsbolag som verkar i Sverige utifrån deras organisationskultur i intervjuer med nyckelpersoner i organisationerna. Resultaten visar att det finns strukturer inom bolagen och mellan olika intressenter i branschen som motverkar införandet av hållbara nyheter. Bland annat verkade vvs, byggteknik och fastighetsekonomi vara tre olika delar av verksamheten som drog åt olika håll. 10

Resurserna inom de respektive delarna kunde användas både att motverka mot och medverka till implementeringen. Ekonomi ansågs generellt och på chefspositionerna vara en drivkraft för att genomföra åtgärder - att både spara energi och pengar kunde vara attraktivt. Samtidigt upplevde personal på mellanpositioner att deras idéer och förslag på förbättringar stoppades med ekonomiska argument.

Monopol upplevs som hinder Ett av de viktigaste upplevda hindren för att införa mer energisparande teknik var fjärrvärmens ställning på den lokala marknaden för värmetillförsel. I flera av intervjuerna tog personerna chansen att uttrycka stark kritik mot fjärrvärmebolagens ageranden och deras utformning av fjärrvärmetaxor. Fjärrvärmen upplevdes som ett monopol och fjärrvärmebolagen agerade som monopolister. En hög fast kostnad och relativt liten rörlig del av avgiften förhindrade att ny energisparande teknik installerades i byggnaderna, enligt de intervjuade personerna. Är för slimmade Som uppföljning på vår närstudie genomförde vi en webbenkät, som skickades till 120 personer på nyckelpositioner i fastighetsbolag i Sverige. Svaren från enkäten bekräftade resultaten från den första studien: fjärrvärmebolagens prissättning upplevs som det största hindret för att investera i energisparande åtgärder. De andra hindren som hamnade i topp hade med fastighetsbolagens inre organisation att göra då brist på tid och att organisationen var för slimmad kom på andra och tredje plats. Vi undersökte också vilka de viktigaste drivkrafterna för att införa nya produkter

FÖRFATTAREN

Av wiktoria glad, universitetslektor, Linköpings universitet

Wiktoria Glad disputerade år 2006 vid Tema Teknik och social förändring vid Lin köpings universitet. I dag forskar hon om teknik som kan göra vardagen och samhället mer miljöanpassat, bland annat hur koncep tet passivhus kom att etableras i Sverige.

och processer kunde vara och där hamnade att kunna redovisa kostnadsbesparingar i topp, strax före prognos om högre energipriser och vilja hos högsta ledningen att verka för energisparande.

Passiva kunder Det som förvånade i undersökningarna var att kunderna eller brukarna inte hade en mer aktiv roll. Kunderna eller brukarna borde kunna efterfråga lägre energikostnader och därmed driva på takten för implementeringar. Krav från kunderna eller brukarna hamnade långt ner på listan över viktigaste drivkrafterna. Vilka som är kunder eller brukare varierar stort mellan de olika fastighetsbolagen, men kunskapen och intresset för energifrågor upplevdes ändå som generellt mycket lågt. En orsak bakom förhållandena kan vara att energikostnaderna döljs i hyrorna och inte kommuniceras tillräckligt bra till kunderna och brukarna. Klyfta bör bryggas över I tidigare forskning har pekats på att inno vationer i byggsektorn sker i långsam takt eftersom kunskapen är lokal och förankhusbyggaren nr 5 B 2012

Lambohovs passivhus. Foto: Patrik Rohdin

Foto: Andreas Molin

Skälen till att fastighetsbolag satsar, eller inte satsar, på energisparåtgärder studeras vid Lin köpings universitet. Här gör industriforskarna ett studiebesök vid Finnängens och Molins re novering till passivhus för att se takintegrerade solfångare och solceller. Foto: Wiktoria Glad

rad i vår fysiska byggda miljö. Byggnader uppfattas som unika och generella slutsatser om hur bra någonting är, är svåra att dra. Den fysiska och direkta upplevelsen av nyheten har varit den utlösande faktorn för att ett beslut om att satsa på någonting nytt ska komma till stånd. Steget mellan akademi och praktik är fortfarande stort, och vi måste fortsätta att arbeta med att knyta våra verksamheter närmare varandra. Akademiker måste lära sig att kommunicera forskningsre-

sultat och möjlig nytta med forskningen. Praktiker måste lära sig att höja blicken och se nyttan med forskningen på längre sikt och inte bara företagsspecifikt. Arbetet som ”innovationsmäklare”, som brygger över klyftan mellan akademi och praktik, kommer att bli viktigare för byggbranschen i framtiden. Fotnot: De företag som medverkat i projektet är HSB Östra, Hyresbostäder i Norrköping, Klövern, Ståhl Fastigheter och AB Stångåstaden. I ett nystartat

Lambohovs passivhus 2, med värmekamera.

nr 5 B 2012 husbyggaren

forskningsprojekt kommer modellen att utvecklas i samarbete med AB Stångåstaden åren 2012-2014. D Referenser:

Glad, W. (2010). Flernivåmodell för inno vativa energisparåtgärder i drift, förvalt ning och underhåll av byggnader - slut rapport. Linköping: Tema Teknik och soci al förändring, Linköpings universitet.

FASTIGHETSFÖRVALTNING Framtidens elnät ska vara smartare, flexiblare och säkrare än dagens nät och kunna hantera vindkraft och andra förnybara energikällor. Med de nya smarta elnäten ska boende kunna styra konsumtionen i bostaden efter priset på el och tillgången på förnybar el.

Framtidens smarta nät styr elförbrukning i bostad Av jonas hållén , frilans

et första steget i utvecklingen mot smarta elnät visas nu på Vallby i Västerås. Där har det kommunala bostadsbolaget Mimer tillsammans med ABB och ytterligare ett 30-tal företag, organisationer och högskolor skapat en Framtidslägenhet. En fyra på 105 kvadrat har försetts med en rymlig uteplats och växthus, solpaneler, egen tvättstuga, och ett stort allrum där hela familjen kan umgås.

Styr automatiskt Men några av de största nyheterna i lägenheten syns inte för besökarna. De sitter samlade i en elcentral vid ytterdörren. Här finns lägenhetens hjärna: hemautomation (KNX) som automatiskt kan höja och sänka temperaturen i rummen, tända och släcka belysning, sätta på och stänga av apparater. Den andra delen är en liten apparat som kallas Energy Service Interface (ESI). Utåt håller den kontakt med elnätet och följer elpriset. Inåt kommunicerar den med alla delar i bostaden och säger åt fastighetsautomationen att anpassa användningen av el efter priset. Stoppar laddning Ett högt elpris på till exempel 195 öre/ kWh innebär att fastighetsautomationen – som konfigureras av de boende – drar ner golvvärme och radiatorer till max 20 plusgrader, ser till att inte tvättmaskinen startar, stänger av en del av hushållets eluttag och stoppar laddningen av familjens elbil. För att göra de boende medvetna om prisförändringen dimmas till exempel en kökslampa och man kan då välja att stänga av till exempel hushållsmaskinerna manuellt. När elpriset sjunker igen tar systemet bort begränsningen av värme, belysning och eventuellt andra laster. Dessutom slår 12

– Larm- och varningssystem kan kopplas in på det intelligenta elnätet, förklarar Ralf Späth, affärsutvecklare på ABB. Foto: ABB

systemet på tvättmaskinen och laddningen av elbilen. Om familjen går ut några timmar kan de trycka på en knapp vid entrén och sätta hela hushållet på sparlåga. Alla så kallade stand-by laster elimineras. Ventilationen sätts på lågvarv.

Aktiverar vid hemkomst Systemet ser också till att kaffebryggaren, spisen och strykjärnet inte står på. När familjen kommer hem trycker de på ”hemma”-knappen och aktiverar ”huset” igen. – Det går också att koppla in larm- och varningssystem som ökar tryggheten för de boende. Det kan vara extra viktigt i lägenheter för funktionshindrade eller äldre personer, säger Ralf Späth, affärsutvecklare på ABB. Just nu byggs en första ”skarp” aktiv lägenhet, som de kallas, i det nya bostadsområdet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Här ska en ny miljövänlig stadsdel med 10 000 nya bostäder och 30 000 nya kontorsplatser stå klart år 2030. Redan om ett

par år hoppas Stockholms stad att det första kvarteret ska vara färdigt.

Bygger intelligent nät Stockholms stads mål är att användningen av energi i Norra Djurgårdsstaden ska uppgå till maximalt 55 kWh per kvadratmeter och år, ungefär hälften mot Hammarby Sjöstad. För att nå det målet vill staden tillsammans med ABB, Fortum och en rad andra företag och organisationer bygga ett intelligent elnät i området. Ett liknande projekt pågår även på Gotland, där var tionde elkund från och med i år kan bli testpiloter i ett nytt, smart elnät. Totalt handlar det om cirka 2 000 hushåll och ett 30-tal industrier och lantbruk, som ska ingå i pilotprojektet. Bakom planerna står bland annat ABB, Vattenfall och Gotlands Energi. – Deltagarna ska få signaler om priset på el, vilket gör att de kan anpassa sin förbrukning efter det, säger Hans Gleimar, ABB:s projektledare i Smart Grid Gotland. En annan utmaning när hushållen ska husbyggaren nr 5 B 2012

Skiss över hur framtidslägenheten är tänkt att fungera. Grafik: Henrik Båge

kopplas upp mot ett intelligent elnät blir att samordna alla olika apparater, komponenter, program och sensorer så att tvättmaskinen och teven kan köras tillsammans, i samma system. Dessutom handlar det om att en mängd olika företag, från många olika branscher, ska samordna sina affärsmodeller. – Det är en otrolig mängd aktörer som ska spela mot samma mål i ett ganska komplicerat system, säger Markus Bylund, på forskningsinstitutet Swedish ICT Research. Däremot blir det inget problem att få plats med alla de här funktionerna i ett modernt bredbandsnät med fiber eller cat6 kopparkabel. – Det finns gott om plats i näten och mätvärdena och styrsignalerna tar en mikroskopisk andel av bandbredden, säger Markus Bylund. D Fotnot:

Intelligenta elnät kallas även för ”smart grids”.

nr 5 B 2012 husbyggaren

FAKTA: I dag: Belysning och apparater är som regel kopplade till en strömbrytare som mekaniskt bryter och sluter en elektrisk krets. Det är ett passivt system där det behövs en på/avknapp per lampa, tvättmaskin eller annan apparat. I framtiden: Alla elektriska installationer i lägenheten ingår i ett nätverk. Ett centralt styrsystem talar om när och hur en lampa, tvättmaskin eller TV-apparat ska sättas på. Styrningen kan ske hemifrån, men också på distans med hjälp av en dator eller mobiltelefon. Fördelen är att det blir färre ledningar, kortare installationstider och lägre kostnader för energi genom att man kan styra belysning, värme/kyla och ventilation efter användarnas behov.

Så fungerar elnätet nu: • Elen produceras i några få, stora anläggningar. • Kraftflödet går i en riktning, från producent till konsument. • Elproduktionen följer efterfrågan. • Planeringen av driften utgår från hur mycket som producerats och konsumerats tidigare, vid motsvarande förhållanden. Så kommer framtidens elnät att fungera: • Central och lokal produktion, till exempel via solceller på hustak. • Kraftflödet går i flera riktningar, ibland är konsumenten också producent. • Mer förnybar energi leder till större och snabbare svängningar i näten. De smarta näten ska parera det genom ökad transmissionskapacitet och flexiblare konsumtion. • Efterfrågan (lasten) följer produktionen när konsumenterna med hjälp av ny teknik kan styra användningen. • Planeringen av driften är till större del baserad på information i realtid.

FASTIGHETSFÖRVALTNING Elektriska värmekablar kan hålla tak, hängrännor och stuprör fria från istappar. Självbegränsande värmekablar alstrar enbart värme där det är kallt. Detta sker längs hela kabelns längd. En smart styrenhet kan effektivisera systemet ytterligare.

Elektrisk värmekabel stoppar istappar

venska vintrar är ökända för sina svåra förhållanden och de senaste åren har inte varit några undantag. Under år 2010 upplevde Sverige sin kallaste start på vintern sedan mätningarna började med temperaturer ända ner till -41,2 grader Celsius i vissa delar av landet. De ovanligt kalla vintrarna de senaste tre åren har tagit sin tribut på både byggnader och människor. Snabbt sjunkande temperaturer fick vattenledningar att frysa och sprängas, samtidigt som rekordmycket snö tyngde taken i hela landet. Under år 2010 kollapsade 140 takkonstruktioner i Sverige under en dryg månad på grund av snölaster. Dessa svåra vinterförhållanden kan resultera i kostsamma reparationer, isbelagda uppfarter och nedfallande istappar som utgör ett allvarligt hot mot både boende och förbipasserande människor.

Arbetsintensiva metoder För att undvika kostsamma reparationer och potentiella stämningar, står fastighetsägare inför utmaningen att hitta säkra och effektiva sätt att säkerställa att rörledningar och takdräneringssystem fortsätter att fungera som de ska under vintermånaderna, utan att utgöra något problem eller fara för boende eller fotgängare. Det finns flera olika metoder och utrustningar för manuell snöröjning och avisning. Flera metoder är arbetsintensiva och riskabla. De kan vara skadliga för miljön samt ineffektiva i extrema väderförhållanden. En lösning är ett konstant effektsystem, som innebär att systemet tillhandahåller en konstant effekt oberoende av rörtemperatur, vilket gör det till ett bra val för höga temperaturer. Värmekablar med konstant effekt kan hålla temperatu14

rer på upp till 150 grader Celsius och utsättas för temperaturer på upp till 260 grader Celsius. Dessa används normalt som skydd mot frysskador på rör, cisterner och andra industri- eller hushållsmiljöer som kräver hög wattdensitet för att garantera effektiv drift. Konstanta effektsystem är relativt enkla att installera. Men installatörer måste dock se till att kablar inte överlappas eller korsas, eftersom det medför risk för överhettning. Ett alternativ till ett konstant effektsystem är den självreglerande, eller självbegränsande, värmekabeln. Dessa elektriska värmekablar kan användas till att hålla uppfarter, entréer och trappor fria från is och snö, och säkerställa att istappar inte bildas i hängrännor och stuprör.

Kan kapas och korsas Det smarta med självbegränsande system är att de reagerar på omgivningstemperaturen. Kablarna består av två parallella ledare som är omgivna av en konduktiv polymerkärna. När kärnan drar ihop sig bildas elektriska kanaler, som ökar resis-

Elektriska värmekablar är ett sätt att hålla stuprör fria från is. Foto: Tyco Thermal Controls

FÖRFATTAREN

Av micael karlsson , produktchef, Tyco Thermal Controls

Micael Karlsson är produktchef på Tyco Thermal Controls. Företaget har varit verksamt med elektriska värmekablar sedan 1950-talet. tansen och skapar värme, och när kärnan utvidgas bryts dessa kretsar och värmeutvecklingen minskar. Resultatet är att värme enbart emitteras när, och där, det behövs vilket gör att rör förblir funktionella och energiförbrukningen låg. En värmekabel klarar normalt exponeringstemperaturer på 65 grader Celsius till 150 grader Celsius, beroende på kabelval.

Enkel att installera Eftersom en självbegränsande värmekabel automatiskt justerar sin effektförbrukning efter temperaturvariationer kan den installeras på olika material och utrustning, såsom plaströr, metallrör, avloppsrör, ventiler, kranar och sprinklerhuvuden utan någon risk för överhettning. Installationen är enkel, eftersom den här typen av värmekablar använder sig av parallell kretsteknik och till skillnad från andra värmesystem kan anpassas och skarvas till rätt längd direkt på arbetsplatsen. Snabbanslutningar kan användas för att sammanfoga eller avgrena flera kablar därmed minska installationstiden. Kablarna kan anslutas till 230V. Kablar kan läggas i hängrännor och husbyggaren nr 5 B 2012

stuprör för att garantera att kanaler för smältvatten underhålls, samt i markytor, eller på rörledningar under en termisk isolering, för att skydda den mot skador och hålla önskad yta eller rörledning frostfri.

Kan styras I kombination med en noggrann styrenhet kan ytterligare energibesparing uppnås. Termostaten mäter omgivningstemperaturen och använder avläsningen till att avgöra hur mycket värme som behöver avges och hur länge värmen behövs. Om det till exempel är -30 grader Celsius utomhus är systemet aktivt 100 procent av tiden, medan om det är minus 5 grader Celsius utomhus är systemet kanske enbart aktivt 20 procent av tiden. Systemet aktiveras enbart vid den exakta temperatur som rören behöver skydd. Anta att temperaturen sjunker från 5 grader Celsius till -15 grader Celsius på kort tid: Styrsystemet känner då av att

nr 5 B 2012 husbyggaren

Snart dags att klara snö och is. Foto: Tyco Thermal Controls

temperaturen har sjunkit hastigt och istället för att slå på automatiskt testar styrsystemet luften igen för att säkerställa att temperaturen förblir låg. När systemet har fastställt detta, uppskattar det hur lång tid det kommer att ta för rören att kylas av tillräckligt mycket för att hamna i riskzonen, innan det slår på.

För isfria markytor och takavlopp finns det även energieffektiva styrenheter som tar hänsyn till både temperatur och fuktighet i anläggningen. Resultatet är att smarta styrenheter kan använda upp till 80 procent mindre energi än konventionella on/off-system. D

ENERGI OCH MILJÖ Stadsdelen Nya Krokslätt i Mölndal satsar på högsta miljöklass. Gamla textilfabriker kopplas ihop med nya kontors- och bostadshus. Med bland annat egenproducerad el ska den totala energianvändningen minska rejält.

Nya Krokslätt satsar på egenproducerad el Av lena olsson , frilansjournalist

tadsdelen Nya Krokslätt i Mölndal satsar på guld! Det är ett nytt område som satsar på högsta klass i Miljöbyggnad, och Green Buildingklassning. Här anpassas till soloch vindförhållanden, här ska finnas egenproducerad el, värme och kyla, grönska och god vattenplanering. Genom att koppla ihop energisystemen med kulturmärkta Krokslätts fabriker skapas energivinster för både gammalt och nytt. – Varför? Om man minskar den totala energianvändningen tjänar man pengar, och belastar miljön kolossalt mycket mindre, säger Berth Olsson, energiexpert på Bengt Dahlgren AB.

Experter togs in Nya Krokslätt får 175 bostäder, 10 000 kvadratmeter parkeringsgarage och 15 000 kvadratmeter lokaler. Till utvecklingen av stadsdelen har fastighetsägaren Husvärden knutit experter och forskare, och redan beprövade samarbetspartners. Ambitionerna grundas på det energisnåla kontorshus som redan byggts, det så kallade Dahlgrenshuset. – Ett färdigbyggt hus där vi vet att det fungerar. Vi ville se hur långt man kunde nå om man verkligen optimerade allt. Det blev ett succéprojekt, säger Peter Fred riksson, projektledare för projektet. Kulturmärkta byggnader Historien är viktig: Krokslätts fabriker var en gång textilindustri. Området har konverterats i olika steg. Nu inryms kontor, högteknologiska småindustrier och skola, sammanlagt ett 80-tal företag. Alla byggnaderna är kulturmärkta och lyder under länsstyrelsens krav. Så när man ville förtäta med en huskropp, kontor för Bengt Dahlgren AB, ställdes stora krav på fasaden. Tillkom gjorde även de krav som arkitekt, byggherre och brukare ställde. 16

– Vi hade stentuffa krav på just energi – de uppfylldes med råge, säger Andreas Grindebacke från Husvärden. Man bestämde tidigt att inkludera även verksamhetens energianvändning, inte bara byggnadens. Installationerna är behovsstyrda till i stort sett alla delar. Kyla, värme, ventilation, el, belysning, vissa strömuttag och solavskärmning. Hela huset skulle dra 75 kWh/ m2/år. Fastigheten ligger på 38 kWh/ m2/år trots 60 procent glas i fasaden.

Fick bidrag Med detta lyckade projekt i bagaget planerade man för Nya Krokslätt och sökte pengar för projektering och planering från Delegationen för hållbara städer. Projektet blev det enda privata projekt som fick pengar, och dessutom det enda som fått både planerings- och investeringsstöd, totalt 20 miljoner kronor. – Vi lyfte in vår kompetens i nästa område, knöt till oss ännu mer kompetens. Med i princip samma krav, säger Andreas Grindebacke. Kravet på fastighetsenergianvändning – alltså inte köpt energi – är 50 kWh/m2/år. Dubbla klimatskal Nya Krokslätt får kontor, parkeringshus, förskola och bostäder. Området knyts samman energimässigt med det befintliga Krokslätts fabriker. Här släpper man in experimentlusta och forskning. Kontors- och bostadshusen byggs med dubbla klimatskal. Ett yttre skal av glas skapar inte bara skydd utan ytor som kan användas som växthus, balkonger, och utrymmen för social samvaro. Kontorshuset längs motorleden får ett extra djupt klimatskal och kommer att bli ett grönt skyltfönster. Det bildar även ljudbarriär mot bostadshusen.

Dessa i sin tur ligger optimalt vinklade i förhållande till soloch vindlaster. Wingårdhs arkitektkontor är anlitade som arkitekt.

Vill slippa tillföra kyla För bostäderna är utmaningen inte värme utan övertemperaturer inomhus sommartid. Glasningen utformas för att ge tillräckligt dagsljus samtidigt som det inte får bli överhettat sommartid. Husvinklar, längd på balkonger, placeringar – allt optimeras för att man ska slippa tillföra kyla. Ytan för hela området ökar med 60–65 procent. Men gamla och nya Krokslätt tillsammans ska köpa totalt tio procent mindre energi än det befintliga området i dag. Det beror på att nästan 5 000 MWh energi kommer att produceras lokalt: El från solceller och urbana vindkraftverk, värme från solpaneler, värme och kyla från geotermisk energi. Och en Stirlingmotor med solparabol ska ge både el, kyla och värme. Det nya området ska bli mycket effektivt, och samtidigt sker en 25-procentig effektivisering av det befintliga. Hela området Nya Krokslätt beräknas totalt förbruka cirka 9 000 MWh/år energi, eller 90 kWh/m2/år – befintliga Krokslätts Fabriker förbrukar i dag cirka 11 000 MWh/år, eller 180 kWh/m2/år. – Vi har som nation lovat att till 2050 halvera mängden köpt energi och CO2. Det är en utmaning att halvera detta i ett Q– märkt område. Detta är ett sätt: att lägga mer pengar där man bygger nytt. I de flesta områden handlar det om förtätningar. Att koppla gammalt och nytt gör att du får bättre resultat och möjligheter till att nå energimålet, säger Berth Olsson. Lagras i berg Navet i projektet är berget. Här borras ett antal hål för geotermisk energi och här kan energi lagras på årsbasis. I ett teknikrum i husbyggaren nr 5 B 2012

Krokslätts Fabriker Söder, K21. Fasad mot öster. Illustration: Wingårdhs

anslutning till berget ryms också tekniken, ackumulatorer och pumpar för behovsstyrd energi. Stirlingmotorn kommer från företaget Cleanergy, med tillverkning i Åmål. De har redan många motorer i fullskaliga anläggningar i drift i Kina, med solspegel för elproduktion. I Nya Krokslätt ska Stirlingmotorn med solparabol och CBS-turbiner inte bara producera el, utan man tar också vara på värmen som är tre gånger så mycket energi. Än så länge har man räknat med en Stirlingmotor som levererar cirka 9 kW el och för sin avkylning ger cirka 27 kW värme, drygt 70 grader. Den värmen ska tas tillvara för att via en sorptionsmaskin producera kyla.

slösar man inte bort processenergi från småindustrier, butikskylar, restauranger och andra verksamheter. Den tas tillvara som varmt vatten. Energin används två gånger: en gång i processen, nästa gång som varmt vatten någon annanstans. Värmevattnet till bostadshusen håller 40 grader. För transport av energin används den gamla infrastrukturen i Krokslätts fabriker – de ångledningar som byggdes en gång för textilfabriken och sedan byggts om för värme. Ett system som kopplas ihop med det område som byggs nytt. För annan energiproduktion handlar det om solceller, solpaneler och urbana vindturbiner som är integrerade i arkitekturen.

Ångledningar återanvänds Även annat överskott utnyttjas. När det gamla och nya området kopplas samman

Försöker klara toppar Nya Krokslätt blir inte totalt självförsörjande.

nr 5 B 2012 husbyggaren

Men man beräknar reducera CO2-användningen med 98 procent, genom att köpa bra miljöval av den el och fjärrvärme som trots allt måste köpas in. Mölndal energi använder biobränsle, men de allra kallaste dagarna gör de som alla andra och eldar med olja. – Vi måste komplettera vår årstidsackumulering i berget och skapa dygnsackumulering för att kapa toppen mellan 06– 09 de kallaste dagarna. Vi ska om möjligt köpa vid bättre tillfällen då de inte behöver köra oljepanna. Nu försöker vi hitta en bra avtalsmodell, säger Berth Olsson.

Halverar flöde till å Men projektet handlar som sagt inte bara om energilösningar. Vatten och grönska är en stor andel av miljöinvesteringarna. Dagvatten från intilliggande naturreservatet Safjället förFortsättning s. 18 P

dröjs och renas i öppna system. Vattnet inom området fördröjs via gröna tak, i marken och i ett fördröjningsmagasin. På årsbasis halveras flödet till Mölndalsån. SLU har anlitats för att hitta rätt växter. Här ska bli grönt och inbjudande, och det ska finnas sociala ytor. En del i projektet handlar om hållbar mobilitet. Att göra kollektivtrafiken mer tillgänglig, hitta naturliga gångstråk, bygga gångvägar och trappor så att området blir tillgängligt. Hitta parkeringslösningar är ett nödvändigt inslag, men till det kommer en transportpool med cyklar, eloch elhybridbilar. Brukarsamverkan är en process som man också fått bidrag för. Människor som varit intresserade av bostäderna har varit med, och just den samverkansdelen studerar en Chalmersstudent som examensjobb. Andra studenter ser på satsningen på hållbar mobilitet.

Revideras fortlöpande Nu har bygget dragit igång, med första grundläggningen. Hela byggprocessen sker med strukturerade inköp och noggranna checklistor. Alla klimatberäkningar och dagsljusberäkningar sker i detalj och simuleras. En fortlöpande revision ingår. – Byggnaden beräknas energimässigt med hög detaljeringsgrad, elkonsulten får i uppdrag att detaljstudera en värmekabel, konstruktören beräknar samtliga köldbryggor, hela huset ska beräknas i detalj. Detta höjer medvetandet i projekteringsgruppen på ett positivt sätt, säger Peter Fredriksson. – Att arbeta med projekt som kräver hög kompetens skapar stort engagemang och därmed yrkesstolthet, detta är bara positivt och något branschen behöver. D Fotnot:

Bygget kan följas på www.webbkameror.se/ byggkameror/krokslattsfabriker/index.php

Krokslätts Fabriker Söder, B21. Illustration: Wingårdhs

FAKTA: Energilösningar för Nya Krokslätt •G eotermisk energi, både kyla och värme ur berget. Via behovsstyrda pumpar distribueras värme och kyla ut till området. •V indturbinerna som valts är horisontella och tysta med ett kompakt format. De ska kunna ingå i arkitekturen utan att störa. •S olceller för elproduktion integreras i takkonstruktionen på de nya husen.

•D ubbla klimatskal. Med ett skal av glasade uterum skapas olika klimatzoner i bostäderna. Sommartid kan rummen ventileras helt mot naturen och utskjutande bjälklag och planteringsytor ger skugga. Bevattningen är sammankopplad med de gröna taken och övrig vattenplanering i området. I ett av huset skapas även ett växthus åt söder.

•S olpaneler för solvärme planeras på vissa av de nya husen, bland annat en förskola, och på en restaurangbyggnad i den gamla delen. •S tirlingmotor ska inte bara ge el utan även värme och kyla. •G reen Building-klassning av det kulturmärkta området. För att få klassningen ska man reducera energiåtgång i befintliga byggnader med 25 procent. Här handlar det om driftoptimering och isolering, liksom att byta till modernare teknik. Men genom att också koppla det gamla till det nya får man stora vinster.

husbyggaren nr 5 B 2012

nr 5 B 2012 husbyggaren

ENERGI OCH MILJÖ Med kusligt bra tajming invigdes Japans första plusenergihus i Nagano, nordväst om Tokyo i april 2011. Huset, som håller på att få många efterföljare, är byggt av det svenska företaget Gadelius, med den svenska Åkarpsvillan som förebild.

Ska svenskt plusenergihus lösa Japans behov av el? Av fredrik lundberg, frilansjournalist

är man reser genom Japan ser man ett och annat hus med solceller och kanske ännu fler med solfångare för varmvatten. Men det är ändå inte i närheten av hur mycket solenergi det finns i Tyskland, trots mycket bättre förutsättningar. Japan är ett vulkaniskt land, och klara dagar kan man se berget Fuji från Tokyo. Det finns gott om varma källor, men de används mest för badhus, onsen. De finns överallt och är en central del av den japanska kulturen. Till och med vilda japanska apor, makaker, har lärt sig att använda varma källor som ett sätt att hålla kölden borta. Men geotermisk energi ger bara någon promille av Japans el.

Mindre vindkraft än i Sverige Vindkraft ser man inte heller mycket av, och det finns faktiskt mindre vindkraft i Japan än i Sverige. Däremot finns det faktiskt ännu mer vattenkraft i Japan än i Sverige. Naturligt nog. Det är berg nästan överallt och det regnar mycket. Vattenkraften är precis som i Sverige en förutsättning för kärnkraften: den fungerar som reserv vid snabbstopp och för att balansera produktion och förbrukning av el. Men den kan lika väl balansera vindkraft. Utgick från svensk normalvilla När handelshuset Gadelius började fundera på plusenergihus 2008 så utgick man från en svensk normalvilla och satte solceller på taket. En luftvärmepump, mycket vanlig i Japan, gav värme och kyla. – Vips, hade vi ett plusenergihus! berättar Gösta Tyrefors, VD för Gadelius, när Husbyggaren träffar honom på huvudkontoret i Tokyo. Förklaringen är att Japan har mycket 20

mer sol. Tokyo ligger närmare ekvatorn än Palermo. Vintrarna är också mildare, även om det varierar kraftigt eftersom Japan är väldigt bergigt. Men även där det är ganska kallt och snöigt så ger solen ganska mycket energi mitt i vintern. Å andra sidan krävs genomtänkt placering av fönster och val av fönster för att förhindra att det blir alltför varmt.

Solceller möter elbehovet Solcellernas elproduktion passar ganska bra med efterfrågan i Japan: mest på sommaren, mest på dagen. Eftersom el är dyrast då är det viktigt att spara på den elen och sälja så mycket som möjligt. För att ett plusenergihus verkligen ska ge mer el än det förbrukar, och det med råge, så krävs också att utrustningen är energisnål: induktionsspis, bästa kylfrysar, belysning. Men en sak tillkommer i Japan. Folk badar i badkar, 42 grader Celsius, varje kväll. Även med värmepump går det åt mycket el för att producera allt varmvatten till badandet. Det problemet är löst med sol-

fångare och en nedgrävd tank som klarar tre mulna dagar. Varmvattnet används också för uppvärmning när det behövs.

Vintrar som i Sundsvall Japans första plusenergihus har Karin Adalberts Villa Åkarp som förebild, se Husbyggaren nummer 6, 2010. Bland annat därför började man med ett hus i Nagano, 170 km nordöst om Tokyo, där vintrarna är ungefär som i Sundsvall. Den svenske ambassadören var med vid invigningen, och ambassaden hade fått dit en hel del journalister. – Men de publicerade inte förrän resultaten började komma in, berättar Gösta Tyrefors. Resultaten var bättre än väntat, från första månaden. De första nio månaderna 2011 såg ut som i tabell 1. Vill slimma konceptet Foto på (kredit)fakturorna läggs ut på nätet, tyvärr dock bara på japanska. Det var alltså bra. Men inte billigt. Fortsättning s. 22 P

köpt el kWh Fotogen

såld el kWh

inkomst, netto omräknat för husägare, yen till kronor

April

229

614

23 763

2 044

Maj

107

664

28 330

2 436

Juni

120

563

23 391

2 012

Juli

170

548

21 573

1 855

Augusti

170

543

21 295

1 831

September 198

458

16 562

1 424

Oktober

172

70 liter

580

16 770

1 442

November

166

398

14 291

1 229

Dec

242

295

7 623

656

Tabell 1. Resultat från hus i Nagano.

husbyggaren nr 5 B 2012

nr 5 B 2012 husbyggaren

Ett japanskt plushus, byggt utifrån svenskt tänk. Foto: Gadelius

Solceller på en bro i Tokyo. Foto: Fredrik Lundberg

Det är i och för sig normalt för Gadelius, som i hundra år levt på att köpa dyra saker i hela världen, särskilt i Sverige, och sälja dem i Japan. Plusenergihus är nytt, men vissa komponenter har Gadelius sålt i många år: energifönster, dörrar, fläktar och värmepumpar. – Innan mars 2011 fanns det dock ingen marknad för energieffektivitet, utan dessa produkter såldes helt enkelt därför att de var dyrast, berättar Gösta Tyrefors med ett skratt. Trots att Gadelius alltid inriktat sig på det översta segmentet, inte på massmarknad, har man gjort ett tillfälligt undantag. Nu ska det visas att det går att bygga plusenergihus billigt genom att slimma konceptet.

Sex gånger dyrare dagtid En av företagets säljare är 30 år och bor nu med hemmafru (vilket är vanligt i Japan) och ett barn i en lägenhet på 60 kvadrat. Han ska flytta till hus i vilket fall och blir nu testpilot för en 100 kvadratmeters villa. Det ser väldigt bra ut. Hyran för lägenheten är 162 000 yen i månaden med pplats plus 15 000 för el. Huset, inklusive allt, kostar 140 000 yen per månad. Kalkylen bygger på att energisnåla hus kan låna på 35 år till fast ränta 1,3 procent. Den köpta elen köps mest nattetid när el är billigare och den sålda elen produceras av solceller dagtid. År 2012 inom Tokyo Electrics område kostar natt-el 7 yen, det 22

vill säga runt 60 öre, medan dag-el betalas med 40 yen.

Lågt intresse – Än så länge har folk inte fattat hur förmånligt det är och lärt sig att räkna, säger Gösta Tyrefors. Men om vanliga människor kan spara pengar på att flytta från lägenhet till ett större hus så måste det bli en lavin av kunder. – För privata hus är det idioti att inte ha solceller på taket, konstaterar han. Det finns ett intresse för lågenergihus, och talas även om nollenergihus, men Gadelius är ”fanatiskt ensamma” om plusenergihus i Japan, säger Gösta Tyrefors och skrattar igen.

– Än så länge är intresset för plusenergihus lågt i Japan, säger Gösta Tyrefors, VD på handelshuset Gadelius. Foto: Fredrik Lundberg

– Det känns väl ensamt ibland. Det är nämligen en del kulturella barriärer att bryta igenom.

Hoppas på ungdomen För några år sedan ville Gadelius se hur mycket energi man kunde spara genom att enbart byta ut fönster i ett hus med lövtunna väggar. Han erbjöd då sin förre chef på Nikon att gratis byta ut alla fönster. – Han var intresserad, men frun tackade nej. ’I Japan har vi hus som andas, som det blåser igenom’, sa hon. Täta fönster är ’inte rätt’! Det kommer att ta tid. Så Gösta Tyrefors sätter det mesta hoppet till ungdomar som nu bor i lägenhet. Där är det nu oftast 2-glasfönster. – Folk har lärt sig att bo i hus är detsamma som att frysa, att bo i lägenhet är att inte frysa. Tyst vattenburen kylning Subventioner och priser kan ändras, resonerar Gösta Tyrefors, men vad som än händer kommer plushuset att ge intäkter istället för kostnader för energi, och el är alltid dyrare på dagen än på natten. Sommaren 2011 var det energibrist i Japan, till stor del släckt och folk fick jobba i 28 graders värme. Men Naganohuset höll däremot 23 grader överallt i huset. Där är dessutom kylan vattenburen, så det är tyst. Det är en lyxlösning, som inte kommer att finnas i de flesta plushus. husbyggaren nr 5 B 2012

I juni var fyra hus färdiga och ytterligare tio har bygglov.

Kan isolering krympas? – Det finns en japansk byggnorm, men den säger att huset i genomsnitt ska ha ett uvärde på 2,5 säger Gösta Tyrefors. Det är som ett gammaldags 2-glasfönster... – Ett trettio år gammalt hus renoveras inte. Om man lyfter av taket är det mögel överallt. Det beror till viss del på att byggnormen inte övervakas för inspektörerna vill inte genera någon, säger Gösta Tyrefors. Det är Japan. Men den vanliga 7 cm isoleringen har också en annan förklaring. Tomterna i Stor-Tokyo är dyra och små, och folk bygger alltid så stort hus som de får. Med tjockare isolering får man mindre bostadsyta. Här vänder sig Gösta Tyrefors direkt till Husbyggarens läsare med en fråga: – Finns det någon teknik för att krympa isoleringen från 25 till 10 cm med samma resultat och med någorlunda realistisk ekonomi? D

Ett mindre vindkraftverk i Shikoku. Foto: Fredrik Lundberg

Även om ledningarna ser trassliga ut, är det få strömavbrott. Foto: Fredrik Lundberg

En förutsättning för den japanska vattenkraften, som är större än den svenska, är det kupera de landskapet med berg och floder. Foto: Fredrik Lundberg

nr 5 B 2012 husbyggaren

Inga restriktioner rådde i april 2011. Det var fullt ös på neon i Ginza, Tokyo. Foto: Fredrik Lundberg

Mörka skyar över Tokyo. Foto: Fredrik Lundberg

ENERGI OCH MILJÖ Före katastrofen den 11 mars 2011 hade Japan 54 reaktorer i drift, även om några stod stilla för felsökning efter en jordbävning år 2007. Kärnkraften gav Japan nästan 30 procent av dess el innan katastrofen, då fyra reaktorer förstördes.

Hur klarar sig Japan utan kärnkraft Av fredrik lundberg, frilansjournalist

ånga reaktorer stängdes automatiskt på grund av jordbävningen. Andra stängdes senare, av olika skäl om inte annat så för att de behövde byta bränsle. Men de återstartade inte. Det kräver godkännande av regering, guvernör och kommun. Opinionen var också extremt fientlig mot återstart. Så de slocknade en efter en och i maj och juni 2012 var alla reaktorer stängda. Den första krisen kom sommaren 2011. Elförbrukningen är allra högst heta sommardagar.

Skippade slipsen Men det visade sig gå att få ner effekt och energi med 20 procent – utan någon ny teknik eller värst mycket ekonomiska styrmedel. Regeringen uppmanade företag och privatpersoner att spara el och då gjorde de det. En del gick till jobbet två timmar tidigare på morgonen för att minska lasten på eftermiddagarna. Folk uppmanades att inte bära slips för att klara en högre inomhustemperatur. Neonbelysningen drogs ned. Inte särskilt modernt eller kostnadseffektivt. Men det fungerade. Nio av tio regioner klarar sig På vintern är det en mindre effekttopp. Vintern 2011–2012 var bara en handfull reaktorer igång, men det gick bra ändå, med betydligt mindre restriktioner. Mellan vinterns och sommarens effekttoppar är det inga restriktioner alls. Från början av maj var alla reaktorer avstängda. Inför sommaren visade det sig ändå att nio av tio regioner skulle klara sig. Men Kansai, västra Japan i trakten Kyoto-Osaka, beräknades få en effektbrist på upp till 15 procent vid en mycket varm sommar. Regeringen utövade stor press för att få 24

med sig guvernör och borgmästare på att återstarta två reaktorer, Ohi 3 och 4 i detta område. I mitten av juni kunde beslutet tas, men det antogs då ta sex veckor att få igång reaktorerna. Det är knapp marginal för att klara sommarens effekttopp, om det behövs.

Måste gå igenom stresstest Övriga 48 reaktorer kommer inte att tas i drift särskilt snart, för de har inte genomgått ”stresstest”, där ägaren ska visa att reaktorn klarar en stor tsunami och ett längre strömavbrott (eller vidta åtgärder) och fått dessa godkända av myndigheterna. Kärnkraftinspektionen NISA förlorade all trovärdighet efter katastrofen, och ska ersättas av en ny mer oberoende inspektion. Den väntas vara i funktion tidigast i oktober och kan knappast snabba fram återstarter. Det är alltså troligt att Japan, som innan katastrofen var världens tredje största kärnkraftsland efter USA och Frankrike, kommer att ha de flesta reaktorerna stängda åtminstone en bit in på år 2013. Några kommer troligen aldrig att återstarta. Guvernören i Fukushima har sagt att det är otänkbart att återstarta de sex återstående mer eller mindre oskadade Fukushimareaktorerna. Nya uppgifter om förkastningslinjer och jordbävnings-

Generös belysning i snabbköp. Foto: Fredrik Lundberg

risk gör andra reaktorer starkt ifrågasatta. Även bland det styrande Demokratiska partiets parlamentsledamöter finns en betydande grupp som motsätter sig återstart av Ohi. Kan Japan klara sig utan kärnkraft? Svaret måste i stort sett bli ja, utom möjligen vid de värsta effekttopparna de närmaste åren. I april 2012, då Husbyggaren besöker Japan är bara en enda reaktor igång. Det finns inga restriktioner. Tågen fortsätter att gå extremt punktligt. Affärerna har otroligt mycket belysning. Neonskyltarna i Tokyo är lika grälla som någonsin. De glödlampor som EU försöker få bort är fortfarande mycket vanliga i Japan. Allt funkar. Men hur? Den stora ersättningen kommer från gaskraftverk som körs mer än tidigare. De drivs med flytande naturgas som importeras med fartyg. Naturgasen är renare än kol och olja och ger mindre koldioxidutsläpp än dessa. Men den ökar givetvis koldioxidutsläppen jämfört med kärnkraft, fast kanske inte så mycket som befarats. Utsläppen år 2011 var 2,4 procent högre än år 2010. Dessutom är gasen dyr och måste betalas med ännu högre elpriser.

Stöd för förnybar energi Mer naturgas är bara en kortsiktig lösning. Antingen kommer kärnkraften att dra igång igen eller också krävs en väldig satsning på förnybar el och effektivisering eller någon kombination av alltihopa. Från 1 juli finns ett kraftfullt ekonomiskt stöd för förnybar energi. Redan tidigare har det funnits starka subventioner för solceller i bostäder. I april 2012 nåddes en miljon sådana solcellssystem. husbyggaren nr 5 B 2012

Solceller, eller vattenkraft, som Japan har rikligt av tack vare det bergiga landskapet, kommer troligen att ersätta en del av kärnkraftselen. Foto: Fredrik Lundberg

Även om de nu står för en liten del av elförsörjningen så kan detta ändras snabbt och ge flera gigawatt effekttillskott sommardagar när elen behövs bäst. I Tyskland och Italien har man tidvis installerat flera gigawatt per månad. Vindkraft kan också byggas ganska snabbt och från första juli har den starkt ekonomiskt stöd.

Kommer att kosta Billigt blir det inte. Det blir inte heller billigt att bygga om alla reaktorer för nya krav. Särskilt som den myndighet som ska fastställa kraven inte finns än. Analysen av katastrofen är inte klar, än mindre har de tekniska lärdomarna dragits. Det politiska utfallet av katastrofen är ännu svårare att förutsäga. Men det kan visa sig ganska snart. Det ser ut att dra ihop sig till nyval, kanske med helt nya partimönster. D nr 5 B 2012 husbyggaren

Kan Tokyo fortsätta vara lika upplyst i framtiden utan att de japanska kärnkraftverken som nu ligger nere, återstartas? Foto: Fredrik Lundberg

ENERGI OCH MILJÖ Eksta Bostads AB i Kungsbacka har satsat på solfångare och biobränsle sedan 1970-talet och lärt sig hur man kombinerar systemen. Nu måste soloch biobränsleindustrin utveckla systemlösningar för energieffektiva byggnader.

Solvärme och biobränsle kan kombineras smart

tt använda solvärme och biobränsle för uppvärmning och beredning av tappvarmvatten är ingen nyhet i Sverige. Kombinationen solvärme och biobränsle, exempelvis pellets, är ett intressant val såväl för villaägare som för innehavare av större fastigheter. Allt sedan solvärmen introducerades i slutet av 1970-talet har biobränsleanvändare varit en viktig målgrupp för solvärmeföretagen. Solvärmen hjälper på ett naturligt sätt till att öka systemverkningsgraden och bidra till ett bättre resursutnyttjande.

Viktigt dimensionera rätt En villaägare som eldar med ved har i allmänhet en ackumulatortank, som är förhållandevis enkel att ansluta solvärme till. I de fall ingen solvärmeslinga (växlare) finns monterad i ackumulatortanken placeras en plattvärmeväxlare utanför ackumulatortanken. Genom den växlas solvärmen in till värmelagret. Det är viktigt att solfångararean dimensioneras för den ackumulatorvolym som är aktuell. Generellt brukar varje m² solfångare klara av att värma 75-125 liter ackumulatorvolym, beroende på typ av solfångare och systemutförande. Om andra förhållanden är aktuella är det viktigt att solvärmen dockas in på rätt sätt i ackumulatortanken. Ansluts solfångarna till en förhållandevis liten volym kan det uppstå övertemperaturproblem och om volymen är för stor, över 150 liter per m² solfångare, uppstår en risk att solfångarna inte orkar värma upp värmelagret till önskad temperatur. Systemlösningar behövs Solvärmens stora förtjänster i kombination med biobränsle är att låglasteldningen minimeras. Under 4–6 månader av året klarar solvärmen merparten av värmelasten. På så vis förbättras systemverknings26

graden avsevärt samtidigt som bekvämligheten ökar. Det blir ett bättre resursutnyttjande och lägre driftkostnader. EUs mål kring energieffektivisering driver fram en helt ny energiprestanda för byggnader. Lågenergihus, passivhus och även plusenergihus blir allt mer populära. Redan idag finns det ett flertal plusenergihus i Sverige och dessa baseras på att byggnadens energiprestanda optimeras och att lämpliga takytor förses med solceller för elproduktion och solfångare för värme och tappvarmvattenberedning. Nu gäller det för soloch biobränslebranscherna att utveckla systemlösningar som anpassas för energieffektiva byggnader.

Låg driftkostnad För villabranschen kan en utveckling av små, vattenkylda pelletskaminer vara att vänta. Basen i värmesystemet bör som alltid vara en ackumulatortank. Ackumulatorvolymen för energieffektiva småhus behöver inte vara speciellt stor (250–400 liter) och ska anpassas efter pelletsutrustningens effektavgivning och dess styrning. Till ackumulatortanken ansluts också 4–6 m² solfångare. Systemalternativet får ett minimalt elberoende och driftkostnaden kan hållas mycket låg. Även panncentraler för flis-, brikett-, eller pelletseldning med solvärme är intressanta för områden med servicebyggnader och/eller flerbostadshus. I vissa fall kan det vara idé att kombinera centrala pannanläggningar med individuella system, i andra fall kan det vara mer intressant att bygga konventionella närvärmeanläggningar med sol och pellets. Lång erfarenhet En av de mest framgångsrika pionjärerna

FÖRFATTAREN

Av lars andrén , ordförande, Svensk solenergi

Lars Andrén är sedan år 1994 ordförande i branschorganisationen Svensk solenergi. Han har tidigare haft styrelseuppdrag i Ener girådgivarna och Etik & energi. Idag arbetar han som föredragshållare, främst mot den kommunala sfären.

med kombination av sol och pellets är Eksta Bostads AB i Kungsbacka. Allt sedan sent 1970-tal har bolaget konsekvent investerat i solvärme och de allra flesta til�lämpningarna i kombination med biobränsle. Drygt 7 500 m² solfångare finns i fastighetsbeståndet, med en total byggnadsarea på cirka 270 000 m². Under senare år kan även ett intresse för solel konstateras. Eksta har idag drygt 1 000 m² solceller i drift.

Byggt upp kunskap Det som utmärker Eksta är konsekvensen i investeringar i förnybar energiteknik. Biobränsle i form av pellets och briketter utgör basen för uppvärmningen. Ungefär 20 procent av årsvärme- och tappvarmvattenbehovet försörjs av solfångare. Bolaget har byggt upp en intern kunskap kring solvärmetekniken. Kunskapen kommer till nytta vid upphandling men också i förvaltandet av anläggningarna. Eksta har visat för såväl arkitekter och konsulter som VVS-entreprenörer att konsekvent optimera förutsättningarna för solvärme: Allt, ifrån husens väderstrecksorientering och taklutning, till utformning och design av husbyggaren nr 5 B 2012

Bränslepellets av trä med diameter 6 eller 8 mm. Pellets av klass 1 har högre bulkdensitet än 600 kg/m3, fukthalt lägre än 10 procent och ask halt lägre än 0,7 procent. Andelen små partiklar (mindre än 3,15 mm) ska vara mindre än 2,5 procent i test av mekanisk hållbarhet. Stycke densiteten är 1,1-1,4 g/m3, det vill säga pellets sjunker i vatten. Foto: Svebio

värmesystemen, bör i möjligaste mån främja användandet av solenergi.

Solvärme ersätter biobränsle Bolaget kombinerar biobränsle och solvärme. Man använder lokalproducerad

nr 5 B 2012 husbyggaren

pellets och briketter. Solvärmen tar sommarlasterna, vilket skapar system med högre verkningsgrad men också anläggningar med lägre servicebehov. Solvärmen ersätter biobränsleeldning under sommartid när verkningsgraden

och lönsamheten för bränslepannor är som lägst. Solvärmen effektiviserar anläggningarna och ger konkurrenskraft mot så kallad låglasteldning. D

ENERGI och Miljö Ska Sverige fortsätta vara ett föregångsland inom miljöområdet behöver aktörer inom byggoch fastighetssektorn satsa mer på internt lärande och på kunskapsutbyte. Det finns marknadsandelar att ta inom miljöteknik och miljöledning.

Byggsektorns miljöarbete kan skapa nya affärer

Tilltro till självreglering Resultaten från enkätstudien visar att den svenska byggoch fastighetssektorn uppfattar miljöarbetet som en konsekvens av självreglering, det vill säga man följer ISO standards, guidelines, etcetera, snarare än gröna affärsmöjligheter. En mycket stor andel av företagen arbetar enligt ISO 14001. Under den senaste fyraårsperioden har andelen företag som certifierat sitt system dessutom ökat markant. Denna tilltro på självreglering kan vara ett uttryck för att man vill ta ett samhällsansvar snarare än att utforma gröna affärer. Undersökningen visar dock att fö 28

FÖRFATTAREN

Mathias Gustafsson är docent i Con struction Management, Chalmers, samt do cent i psykologi. Hans forskning behandlar beslutsfattande inom samhällbyggnadssek torn med ett särskilt fokus på hållbarhetsfrå gor. Han har arbetat med Miljöbarometer enkäten sedan 2006.

Pernilla Gluch är docent i Construction

Liane Thuvander är forskarassistent på Chalmers arkitektur och arbetar med frå geställningar kring hållbart byggande och transformation av befintliga byggnadsbe stånd. Hon har arbetat med Miljöbarometer enkäten sedan 2002.

retagen inte lägger fokus på åtgärder som är av omvärldsbevakande eller långsiktig karaktär, såsom livscykeltänkande. Det kan också konstateras att företagen framförallt genomfört informationsåtgärder av ensaks och kortsiktig karaktär, såsom deklarationer av olika slag, än åtgärder av mer holistisk och långsiktig karaktär, såsom marknadsundersökningar, LCA och LCC. Detta sammantaget innebär att företa-

Management på Chalmers. Hennes forsk ning behandlar organisatoriska strukturer, mekanismer och sociala mönsters påverkan på hur strategiska förändringsåtgärder han teras i organisationer. Hon har arbetat med Miljöbarometerenkäten sedan 2002.

FÖRFATTAREN

iljöbarometern för byggoch fastighetssektorn är en enkätstudie riktad till den svenska byggoch fastighetssektorn. Undersökningen är en så kallad totalundersökning, det vill säga enkäten har gått ut till samtliga miljöansvariga i företag inom byggoch fastighetssektorn med fler än 50 anställda (20 anställda för arkitektföretag). Undersökningen genomfördes under vintern 2010/2011. Totalt tillfrågades 461 företag, varav 195 svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på drygt 42 procent. Motsvarande studie genomfördes även för fyra år (2006) respektive åtta år (2002) sedan. Bakom studien ligger Centrum för management i byggsektorn (CMB), som tillsammans med Chalmers även var initiativtagare till föregående studier. En jämförelse mellan resultaten från 2002, 2006 och 2010 års enkätstudier ger oss möjlighet att identifiera trender och institutionaliserande processer som bidrar till, respektive hindrar, hållbar utveckling i den svenska byggoch fastighetssektorn.

FÖRFATTAREN

Av pernilla gluch, docent, byggoch miljöteknik, Chalmers, henrikke baumann, docent, energi och miljö, Chalmers, mathias gustafsson docent, byggoch miljöteknik, Chalmers och liane thuvander, forskarassistent, arkitektur, Chalmers

Henrikke Baumann är docent i miljö systemanalys på Chalmers. Hon kombinerar livscykelanalys och miljömanagement i tvärvetenskapliga miljöstudier, ofta i sam arbeten mellan ingenjörer och samhällsve tare. Hon har arbetat med Miljöbarometer enkäten i olika former sedan 1994. gen troligen inte har tillräckliga beslutsunderlag för att våga satsa på oprövade produkter och tjänster.

Satsar på grön konsultmarknad Den aktörsgrupp där det förekommer undantag är de med arkitekt- och konsultverksamhet. Nästan en femtedel av dessa har fler än tio anställda som sysslar med miljöfrågor vilket indikerar att de utvecklat miljöfrågan till en konsulttjänst och husbyggaren nr 5 B 2012

därav en del av företagens utbud och affärsidé. Orsaken till detta kan till del förklaras av att det breda intåget av miljöcertifiering och andra normsättande styrverktyg inom området – till exempel ISO 14000, Green Building, miljödiplomering, Sweden Green Building Council, LEED – har krävt konsultinsatser i företagen. Att så kan vara fallet styrks av att just aktörsgruppen arkitekt- och konsultverksamhet lyfter fram att de genomfört många miljöledningsåtgärder för kunds räkning, se figur 1.

Ökar byråkratin Paradoxalt i sammanhanget är att företagen så mangrant valt att inrätta sitt miljöarbete utifrån miljöledningssystem då det innefattar en relativt hög grad av administration och systematik vilket i sin tur kräver en byråkratiskt ordnad organisationsstruktur. En ökad byråkrati som i sin tur framhålls i undersökningen som en av de mer betydande negativa konsekvenserna kopplat till företagets miljöarbete. En standardisering av sättet att arbeta skapar dessutom en likriktning inom sektorn gällande vilka miljöledningsåtgärder företagen vidtagit. Går mot integrerad strategi Ökningen av andelen miljöansvariga i företagets ledningsgrupp indikerar att miljöarbetet är på väg att institutionaliseras som en naturlig strategisk del inom företagen. En stor del av de miljöansvariga svarar att de anser sig ha tillräcklig befogenhet att påverka strategiska beslut. Jämfört med tidigare undersökningar är det dock färre som helt eller i hög grad anser sig kunna stoppa operativ verksamhet så att den utvecklas i linje med miljöintressen. Detta kan vara ett tecken på att miljöfrågan idag är av mer strategisk karaktär än av operativ. Till skillnad från föregående års undersökningar visar resultaten dessutom att miljöarbetet idag genomsyrar verksamheten i högre grad och i större utsträckning än tidigare. Även här verkar miljöledningssystemet ha varit en drivande kraft då de områden där mest integration sker också tydligt kan kopplas till miljöledningssystemet, såsom kvalitetssäkring, hälsa och säkerhet, verksamhetsoch målstyrning. nr 5 B 2012 husbyggaren

Figur 1: Vidtagna åtgärder för att minska eller förhindra negativ miljöpåverkan – beträffande produkt/tjänst (extern kommunikation) – aktörsanalys.

En lägre andel företag har integrerat miljöarbetet med områden kopplade till sociala aspekter såsom sociala frågor, motivation, interna företagsrelationer samt med effektiviseringsarbete.

Upplever mindre miljöproblem Överlag upplever företagen att miljöproblemen har minskat eller inte förändrats i omfattning, se figur 2. Under de senaste åtta åren har de framförallt fått bukt på användning av miljöoch hälsovådliga material, energianvändning och bruk av ej förnyelsebara resurser. Energiproblematiken, som en majoritet av de miljöansvariga lyfte fram i 2006 års enkät som sektorns allra viktigaste, och mest problematiska, miljöproblem, verkar alltså ha fått gehör i företagen och påverkat deras miljöarbete. Som ett möjligt resultat av den uppmärksammade klimatproblematiken är det också en mycket stor andel av de svarande som satsat på åtgärder för minskad resursanvändning i samband med transporter. Trots detta anger många att just transporter, tillsammans med vattenanvändning, kvarstår som problematiska. Vad det gäller miljötekniska åtgärder har tidigare källsortering och ersättning av miljöfarliga ämnen varit huvudfokus medan frågan idag verkar vara mer diversifierad. Vi kan också konstatera att företagen idag verkar jobba mer aktivt för att redu-

cera sin totala miljöbelastning samt att de arbetar inom fler problemområden än tidigare.

Har fått bättre koll En aktörsanalys visar att de områden som olika aktörer involverade i byggprocessen ser som problematiska skiljer sig mer åt nu i jämförelse med för fyra år sedan då bilden av problemen var mer homogen inom sektorn. Detta kan tyda på att företagens miljöproblem idag upplevs som mer verksamhetsspecifika snarare än branschgemensamma som vid tidigare års undersökningar. Detta indikerar även att företagen idag verkar ha bättre koll på sin egen verksamhets miljöpåverkan. Fastighetsföretagen har dessutom genomfört miljötekniska åtgärder på bredare front samt i högre grad än de övriga aktörsgrupperna och de utmärker sig genom att anse sig ha uppnått stora eller omfattande resultat inom de flesta områden, särskilt inom energianvändning. Samverkar mer Andelen företag som medverkar i samverkansprojekt hade en nedgång i 2006 års undersökning i jämförelse med 2002 års undersökning men har nu ökat igen vilket kan vara en indikation på att det idag råder ett klimat i sektorn som möjliggör samverkan. Fortsättning s. 30 P

Samverkan sker främst med de aktörer som ligger närmast i värdekedjan, det vill säga de aktörer man är beroende av i byggprocessen. Det är också tydligt att företagen upplever större påtryckningar och förväntningar från olika intressegrupper än tidigare. Detta är i linje med de föregående enkätstudierna där respondenterna uttryckte att de trodde på ett framtida ökat inflytande av olika intressegrupper. Det ökande trycket från intressenter kan också uppfattas som en ersättning för demokratisk insyn i reguljär, statlig reglering när det är självreglering som gäller. Att miljöarbetet mest ger utdelning i form av förbättrad företagsimage och att det är något som kostar stödjer den förhärskande uppfattningen att miljöarbetet följer självregleringens logik.

Söker kunskapsutbyte En förändring från tidigare års undersökningar är att miljöforsknings- samt miljökunskapsintensiva aktörer, såsom forskningsinstitut/universitet, miljökonsulter och miljönätverk, verkar ha en något större roll som påverkande kraft. Detta kan hänga samman med att en större andel av företagen fått kunskap om miljöproblematiken och på så sätt även insikt i komplexiteten av den och därmed i högre grad söker stöd bland miljöexperter. Att de miljöansvariga utbyter mycket erfarenheter med en gruppering av aktörer som kan anses vara nära kopplade till den miljöansvariges roll och arbetsuppgifter, såsom andra miljöansvariga, miljönätverk, branschorganisationer och miljökonsulter, visar också att det föreligger ett stort behov av kunskap och kunskapsutbyte inom miljöområdet. Erfarenhetsutbyte, samverkan, nätverk och kunskap är viktigt för en fortsatt utveckling. Nätverkar gärna Aktörsanalysen visar att miljöansvariga i byggföretag är mer benägna att utbyta erfarenheter med övriga aktörer som ingår i byggprocessen. Detta kan vara en möjlig konsekvens av att de kommunikativa åtgärder som byggföretagen vidtar är av mindre samverkande och inter-organisatorisk karaktär, det vill säga det föreligger ett större individuellt behov för den mil30

Figur 2: Miljömässig effekt av olika miljöåtgärder.

Figur 3: Interna hinder för företagets miljöarbete.

jöansvarige att verka för inter-organisatoriskt erfarenhetsutbyte. De miljöansvariga i fastighetsföretagen utmärker sig genom att de i högre grad än övriga aktörsgrupper nätverkar med personer som delar professionell roll och intresse, såsom andra miljöspecialister.

Erfarenhetsutbyte brister Arkitekterna och konsulterna verkar uppleva bristen på samarbetsvilja inom sektorn som ett större hinder för företagets miljöarbete än övriga aktörer. Byggföretagen å andra sidan anger att

otillförlitlig samt brist på relevant information hindrar miljöarbetet. Fastighetsföretagen lyfter särskilt fram problem med samarbete med beställare respektive slutkund som ett hinder för miljöarbetet. Analysen visar liknande resultat som för hela sektorn som helhet, det vill säga att brist på erfarenhetsöverföring mellan projekt är ett problem som delas av samtliga aktörer, liksom bristande samarbetsvilja inom företaget. Bygg- respektive fastighetsföretagen Fortsättning s. 32 P

husbyggaren nr 5 B 2012

uppgav i 2006 års undersökning medan nivåerna för fastighetsföretagen ökat inom ett flertal områden, såsom företags image, försäljning, långsiktig vinst och produktimage. Företagen med arkitekt- och konsultverksamhet redovisar även de en kraftig ökning av positiva effekter med avseende på företagsimage, konkurrensfördelar, långsiktig vinst, möjligheter på nya marknader och produktimage. Detta tyder på att det idag finns en etablerad marknad för konsulttjänster inom miljöområdet men också att det fortsatt finns möjligheter att ta marknadsandelar och/eller skapa en ny marknad.

Figur 4: Externa hinder för företagets miljöarbete.

verkar ha något större problem gällande organisation och ledning, såsom motverkande organisationskultur, brist på ledningsstöd samt bristande organisationsstruktur jämfört med arkitekt- och konsultföretagen. Detta i sin tur kan ligga till grund för att dessa grupper även upplever kommunikationssvårigheter vilket arkitekt- och konsultföretagen verkar ha mindre problem med. Särskilt problematiskt verkar det också vara för byggoch fastighetsföretagen att hitta utbildad personal. Fastighetsföretag verkar i högre grad för ett långsiktigt tänkande i sitt miljöarbete. Arkitekt- och konsultföretagen sticker ut något i jämförelse med de övriga två aktörerna genom att de i högre grad integrerat miljöarbetet strategiskt men även i det att de har en högre grad av internkontroll, till exempel genom miljörevision.

Ökat antal hinder Överlag upplever företagen ganska mycket hinder. Samtliga nivåer på upplevda hinder ligger mycket högre nu än för fyra respektive åtta år sedan, det vill säga de miljöansvariga upplever högre motstånd för att fullt ut kunna bedriva ett aktivt miljöarbete i sina respektive företag. Vad ökningen beror på kan inte utrönas ur enkätstudien, möjligen har ett mer omfattande miljöarbete bidragit till att fler hinder uppdagats för de svarande. 32

I stora drag är de aspekter som ligger inom företagets kontroll och som flest upplever som hindrande relaterade till tillgängliga resurser; ekonomiska och personella resurser likväl som knowhow, se figur 3. Det förekommer en inbyggd kostnadsproblematik som påverkar miljöarbetet negativt. Även bristande samarbete och bristande erfarenhetsöverföring mellan de företagsinterna projekten ses av många som ett hinder för ett fungerande miljöarbete. Av de hinder som är av extern karaktär, det vill säga utom företagets direkta kontroll, upplevs de marknadsrelaterade aspekterna, såsom avsaknad av marknad och konkurrensfördelar, vara mest problematiska, se figur 4.

Finns marknad för konsulter Liksom i tidigare års undersökning är det framförallt byggföretagen som anser sig ha dragit på sig negativa effekter från miljöarbetet, till exempel ökad byråkratisering, utebliven kostnadsbesparing, minskad produktivitet samt sämre kortsiktig vinst. Byggföretagen upplever även att de inte erhållit lika stora positiva marknadsoch långtidseffekter från sitt miljöarbete som övriga grupper. De nivåer som byggföretagen redovisar ligger dock på samma nivå som vad de

Behöver utbyta kunskap Utifrån resultaten kan några trender identifieras: • Miljöproblemen har skiftat från någonting ”där ute” som ska ”tas om hand” till någonting som angår alla och därmed även är ens personliga ansvar att ”ta hand om”. • Miljöarbetet är på väg att institutionaliseras som en strategisk del inom företagen. De miljöansvariga har plats i företagsledningen och fler upplever sig ha stora möjligheter att påverka företagets strategiska riktning. • Samtidigt som de miljöansvariga arbetar mer strategiskt har deras roll blivit mindre operativ. • Aktiviteter relaterade till miljöledningssystem har ökat och är idag en integrerad del av företagens miljöarbete. Detta har dock skapat en likriktning inom sektorn samt ökat den administrativa bördan vilket lett till ökad byråkratisering. Över den närmaste tiden kan vi dessutom förvänta oss att likriktningen och byråkratiseringen ökar ytterligare. • Å andra sidan är det tydligt att företagens konkreta miljöarbete av teknisk karaktär har blivit intensivare och mer varierat, det vill säga fokus ligger inte bara på några få aspekter såsom avfallshantering eller omhändertagande av miljöfarliga ämnen. Den ökade intensiteten och variationen på tekniska åtgärder kan ge upphov till nytänkande och tekniska gröna innovationer. • Det har redan skett en högre grad av företagsintern (inom-organisatorisk) integrering mellan miljöarbetet och husbyggaren nr 5 B 2012

andra verksamhetsområden. Ökningen av samarbete och samverkan mellan olika parter involverade i byggprocessen tyder på att motsvarande kan ske även inter-organisatoriskt, i alla fall med de parter som ligger närmast i värdekedjan. • Att fler hinder för ett aktivt miljöarbete uppdagas, både externa och interna, kan tvinga fram nya angreppssätt och perspektiv på miljöarbetet. • Trenden att företagen upplever större påtryckningar och förväntningar från fler intressegrupper kan ligga till grund för behovet av en än högre grad av samverkan samt utbyte med en större variation av intressenter. Detta i sin tur skulle minska osäkerheter samt mätta ett växande behov av kunskapsutbyte inom området. • Det lilla men ändå gryende ökningen av samverkan med FoU-avdelningar och miljöinstitutioner kan vara en möjlig grogrund för fortsatt utveckling och skapande av banbrytande gröna idéer, innovativ grön teknik och nya gröna affärsmöjligheter. • De miljöansvarigas ökande kunskapsutbyte med miljöexperter och andra miljöansvariga indikerar ett framtida skifte där ”själv inte längre är bäste dräng”. Detta ger utrymme för skapandet av en marknad för miljöexpertis, av fler och även mer nischade miljönätverk, till exempel med särskilt fokus på vattenanvändning i miljonprogramshus, samt av arenor (både fysiska och virtuella) med syfte att främja kunskapsutbyte mellan olika aktörer.

nr 5 B 2012 husbyggaren

• Undersökningen tyder på att det redan idag finns en etablerad marknad för konsulttjänster inom miljöområdet men också att det fortsatt finns möjligheter att ta marknadsandelar och/eller skapa nya marknadsområden inom både miljöteknik och miljöledning. År 2022 kan vi därför förvänta oss att en grön marknad för miljöexpertis etablerats och till viss del stabiliserats. På den marknaden är det även troligt att vi kan se en än högre grad av specialisering. • Att kunna anlita dessa tjänster kräver att företagen har tillräcklig kompetens för att kunna bedöma kvaliteten på dem. Detta i sin tur kräver att det fortsatt måste finnas medarbetare i företagen som har miljöansvar samt kompetens att kunna skilja ”agnarna från vetet”. Detta i sin tur kan leda till en tydligare professionalisering av rollen som miljöansvarig.

Vadan ointresset för grön affär? En intressant fråga är varför gröna affärsmöjligheter inom byggoch fastighetssektorn anses saknas, till exempel i form av eko-effektivitet/resurseffektivitet eller i form av gröna produkter. Gröna affärer verkar vara ett främmande fenomen för aktörerna inom sektorn – men samtidigt är det väldigt svårt att etablera en marknad om aktörerna inte kan erbjuda något på den, såsom gröna produkter, innovationer, teknisk utveckling, samarbete med forskare. Kanske blir företagen mer intresserade av gröna affärer i takt med att de självreglerande aktiviteterna blir än mer byråkra-

tiska? En fråga som kan ställas är dessutom vad sektorn har att vinna på att stanna i självregleringsuppfattningen. För att göra skillnad och ändra uppfattningar inom sektorn och för att förstå att miljöarbete kan vara mycket mer än självreglering via miljöledningssystem, behöver normerna inom sektorn förändras. Även om de miljöansvariga upplever fler hinder samt att dessa i högre grad anses påverka företagets miljöarbete, så verkar sektorn dock inta en mer positiv attityd till den framtida utvecklingen på miljösidan än för fyra år sedan. Denna framtidstro är kanske den starkaste drivkraften, om Sverige i framtiden ska, i enlighet med väldigt många av de miljöansvariga tror och kanske önskar, fortsatt vara ett föregångsland inom miljöområdet. D Referenser:

De tre undersökningarna finns rapporte rade i: Baumann et al. (2003). Miljöbarometern för byggsektorn 2002. CMB rapport, Chal mers tekniska högskola. Göteborg. Gluch et al. (2007). Miljöbarometern för byggoch fastighetssektorn 2006 – en kartläggning av sektorns miljöarbete. CMB rapport, Chalmers tekniska högsko la. Göteborg. Gluch et al. (2011). Miljöbarometern: 12 års miljöarbete i byggoch fastighetssek torn – vad har hänt och vart är vi på väg? CMB rapport, Chalmers tekniska högsko la. Göteborg.

ENERGI OCH MILJÖ När man bygger täta hus är det viktigt att undersöka luftkvaliteten för att undvika en andra våg av sjuka-hus-syndrom. Frisk luft som förs in är inte fräschare än vad uteluften är. Idag saknas det gränsvärden för föroreningar i inomhusluft.

Hur frisk är inomhusluften i passivhus – egentligen?

us byggs primärt för att människor ska ha någonstans att bo, inte för att spara energi. Forskning om lågenergibyggnader har tidigare varit helt inriktad på energieffektivisering med fokus på inneklimat, medan inomhusluftskvalitet, speciellt de kemiska aspekterna, har fått alltför begränsad uppmärksamhet. När man idag bygger täta hus är det viktigt att undersöka och dokumentera luftkvaliteten. IVL Svenska miljöinstitutet leder ett treårigt projekt om strategier och metodik för bedömning av inomhusluftskvalitet i lågenergibyggnader.

Exponeras inomhus De flesta människor i västvärlden tillbringar 80–90 procent av sin tid inomhus, vilket betyder att merparten av den mänskliga exponeringen för både gasformiga och partikulära luftföroreningar sker i innemiljöer. Energikrisen på 1970-talet resulterade i att man började tilläggsisolera och täta hus med till exempel plast, vilket ledde till att fukt stängdes inne tillsammans med luftföroreningar från eventuella nya materialval. År senare uppstod en situation där många människor drabbades av hälsobesvär med symtom som ögon- och näsirritation, trötthet och huvudvärk, men också astma och allergier. Fukt och mögel – mikrobiell kontaminering – har identifierats som de största orsakerna till dessa besvär och som sedermera blivit kända under samlingsnamnet sjuka-hus-syndrom. Samtidigt pågick ett detektivarbete för att försöka hitta kemiska substanser som kunde tänkas orsaka problemen. Emissioner av flyktiga organiska ämnen från byggoch inredningsmaterial inomhus kan öka betydligt vid fuktig miljö och förhöjd innetemperatur. Varken ett 34

enskilt ämne eller en grupp av ämnen kunde dock förklara besvären. Under tiden utvecklades lågemitterande byggoch inredningsmaterial, med avseende på flyktiga organiska ämnen, samtidigt som emissioner av till exempel formaldehyd från spånskivor begränsades.

Byggs med tätt klimatskal Kommande behov av att spara energi och minska påverkan på klimatet har lett till att byggbranschen har skapat ett byggkoncept av lågenergihus. Främst är dessa byggnader kända som passivhus, en av flera typer av lågenergihus. Tekniken för passivhus innebär att husen är byggda med ett tätt klimatskal och med mycket värmeisolerande material. De behöver endast ett försumbart värmetillskott. Luftomsättningen i bostäderna i passivhus kontrolleras av ett modernt, meka-

FÖRFATTAREN

Av sarka langer , forskare, IVL Svenska miljöinstitutet

Sarka Langer forskar på kemiska as pekter av innemiljö, luftkvalitet och kemis ka reaktioner i inomhusluft vid IVL Svenska miljöinstitutet. Hon är atmosfärkemist med en doktorsexamen från Göteborgs universitet, där hon har en tjänst som ad jungerad professor i atmosfärsvetenskap.

niskt ventilationssystem med värmeåtervinning där luftväxlingen är strikt kontrollerad för optimalt energiutnyttjande utan att äventyra luftväxlingsnormerna enligt byggreglerna.

Har tagit fart Kommande behov av att spara energi och minska påverkan på klimatet har lett till att byggbranschen har skapat ett byggkoncept av lågenergihus. I Europa finns, genom det nyligen reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) krav att från och med år 2020 måste alla nya hus byggas med energibesparande teknik, så kallad ”near-zero energy buildings”. Byggandet av lågenergihus i Sverige har gått långsamt, men det har tagit fart under de senaste två åren. Andelen bostadshus som är lågenergihus var 0,7 procent år 2008, 2,2 procent år 2009 och 7,2 procent år 2010. Totalt rör det sig nu om drygt 100 villor och 3 200 lägenheter.

Provtagning av mögelsporer. Foto: Sarka Langer

Gränsvärden saknas Till skillnad från mätningar av utomhusluft finns det idag inga gränsvärden för husbyggaren nr 5 B 2012

föroreningar i inomhusluft. Forskning om halter, exponering och hälsoeffekter utgör stommen i det dokument med riktvärden för inomhusluftskvalitet som Världshälsoorganisationen har utarbetat för ett fåtal kemiska ämnen. Tyska Umweltbundesamt, en myndighet som motsvarar svenska Naturvårdsverket, presenterar också som enda land i Europa liknande riktvärden för ännu flera ämnen och partiklar för inomhusluft. Dessa värden är inte lagligt bindande utan används just som vägledande för att skydda befolkningen. I Sverige specificerar Boverket ”egenskaper hos luft som tillförs rum” som ”byggnader ska utformas och deras installationer ska utformas och placeras så att halten av föroreningar i tilluften inte är högre än gällande gränsvärden för uteluft, så kallade miljökvalitetsnormer i luftkvalitetsförordning 2010:477”.

Hur frisk är utomhusluften Man ventilerar byggnader för att avlägsna luftföroreningar och för att föra in frisk luft utifrån. Inomhusluftskvalitet är kritiskt beroende av kvaliteten hos den omgivande uteluften, speciellt i mekaniskt ventilerade hus, och av avgivning av föroreningar från byggoch inredningsmaterial. Utomhusluftskvaliteten är i sin tur beroende både av den geografiska placeringen av byggnaden (stad/landsbygd) och av placeringen av luftintaget. Ökade ventilationsflöden kommer ofrånkomligen att medföra att mer luftföroreningar från utomhusluften kommer in i byggnader. Det är en delikat uppgift att hitta en lämplig jämvikt i ventilationsflödena för att behålla en god inomhusluftskvalitet utan att föra in mera föroreningar utifrån. Inomhusluft blir aldrig bättre än den inkommande luften utifrån genom ventilationssystemet. Mäter föroreningshalter Vanliga föroreningar från utomhusluft är ozon, kväveoxider och partiklar. Flyktiga organiska ämnen och aldehyder, i synnerhet formaldehyd, genereras huvudsakligen inomhus. Dessa luftföroreningar kan också genomgå kemiska reaktioner vars reaktionsprodukter kan vara av luktande eller irriterande karaktär. nr 5 B 2012 husbyggaren

Provtagning av ozon, kvävedioxid, formaldehyd och flyktiga organiska ämnen med IVL:s passiva provtagare. Foto: Sarka Langer

IVL Svenska miljöinstitutet (IVL) genomför ett treårigt projekt om strategier och metodik för bedömning av inomhusluftskvalitet i lågenergibyggnader. Den första delen av projektet bygger på detaljerade undersökningar av luftkvaliteten i ett fåtal byggnader med parallella mätningar inomhus och utomhus. Halter av ozon, kvävedioxid, formaldehyd och acetaldehyd samt flyktiga organiska ämnen mäts med IVL:s passiva provtagare. Temperatur, relativ luftfuktighet och koncentration av koldioxid mäts kontinuerligt och registrerade medelvärden rapporteras med en minuts mellanrum. Även mikrobiell kontaminering liksom mängden sporer i luften bestäms.

Ozon förstörs Strategin att mäta kemiska och mikrobiella luftföroreningar samt temperatur och relativ luftfuktighet samtidigt inne och ute gör det möjligt att förstå ämnenas källor och att studera dynamiken mellan ute- och inneluften.

Det finns alltid mindre ozon inomhus än utomhus eftersom ozon förstörs på vägen in på ytor i ventilationskanaler och andra inomhusytor som väggar, tak och golv. Kvävedioxid har oftast samma halter inne som ute om det inte finns förbränningskällor inomhus som exempelvis gasspis eller stearinljus. Inomhuskällor är dominerande för halter av aldehyder och flyktiga organiska ämnen. Dessutom reagerar ozon med flyktiga organiska ämnen inomhus både i luften och på materialytor och bildar ytterligare nya, syreinnehållande flyktiga organiska ämnen som till exempel aldehyder.

Jämför resultat I den andra fasen i projektet kommer ett större antal byggnader att undersökas med en förenklad mätmetodik. ”Mätplatser”, det vill säga lägenheter eller byggnader kommer att väljas i samarbete med alla samarbetspartners i projektet. Fortsättning s. 36 P

I projektets slutfas ska luftkvaliteten i ett antal utvalda lågenergibyggnader bedömas och jämföras med de gällande/ föreslagna internationella riktvärden för inomhusluft. Slutligen kommer resultaten från lågenergibyggnaderna att jämföras med inomhusluftskvalitet i det svenska bostadsbeståndet som undersöktes av Boverket i studien ”Byggnaders energianvändning, tekniska status och innemiljö”.

Denna strategi för bedömning av luftkvalitet kan med fördel användas i projekt när befintliga hus uppgraderas till lågenergihus eller passivhus. IVL kommer genom ett seminarium, en skriftlig rapport samt ett antal vetenskapliga artiklar att presentera resultat från projektet allt eftersom de blir tillgängliga och utvärderade. D Fotnot:

IVL Svenska miljöinstitutets treåriga projekt om strategier och metodik för bedömning av inomhusluftskvalitet i lågenergibyggnader finansieras till hälften av Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, och till hälften av samarbets- och samfinansieringspartnerna NCC Construction Sverige AB, Eksta Bostads AB, MKB Fastighets AB, Chalmersfastigheter och Wallenstam AB.

Referenser:

Boverket (2009). Så mår våra hus. Redovis ning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning m.m. ISBN tryck: 978-91-86342-28-9. Boverket (2012). Regelsamling för byggande – BBR 19. (BFS 2011:26). UBA (2012).http://www.umweltbunde samt.de/gesundheit/innenraumhygiene/ richtwerte-irluft.htm. Wahlström Å, Jagemar L, Filipsson P, Heinecke C. (2011). Marknadsöversikt av uppförda lågenergibyggnader. LÅGAN Rapport 2011:01. WHO (2011). WHO Guidelines for Indoor Air Quality: Selected Pollutants. Copenha gen, World Health Organisation Regional Office for Europe. 2010/31/EU: DIRECTIVE 2010/31/EU OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 19 May 2010 on the energy performance of buildings. Official Journal of the European Union 18.6.2010.

Hiss, rullbana eller rulltrappa...

Kundanpassat produktprogram Person- och lasthissar Rulltrappor och rullramper Handikapphissar Förebyggande underhåll Modernisering

•

S T O C K H O L M

•

G Ö T E B O R G

•

M A L M Ö

•

S U N D S VA L L

•

P I T E Å

Ger grundvärden De undersökningar av inomhusluftskvalitet som ingår i IVL:s projekt kan ge en uppfattning om de nybyggda husens grundvärden för koncentrationer av luftföroreningar, både kemiska och mikrobiella, samt temperatur och luftfuktighet. Dessa värden kan senare tjäna som grund för bedömning av eventuella framtida förändringar av inomhusluftskvalitet i dessa byggnader.

A LV E S TA

www.althiss.se husbyggaren nr 5 B 2012

nr 5 B 2012 husbyggaren

JURIDIK Vad säger nya planoch bygglagen om vem som i slutändan är ansvarig för snöröjning och gräsklippning på allmänna platser: kommunen eller en samfällighet? Domar visar att kommuner förväntas ta ansvar. Kan då en samfällighet som vill, ta över? Av pia pehrson, advokat/partner och caterina carreman, jur kand, Foyen Advokatfirma

När kan kommuner avstå från huvudmannaskap?

många av de svenska storstadsregionerna pågår just nu en omvandling av äldre fritidsområden till permanent boende. Många av dessa områden har inte tidigare varit detaljplanerade. Det är samfälligheter som har skött vägar och allmänna platser. I och med att detaljplanering nu är aktuell är frågan vem som ska bära huvudmannaskapet? Vem är det som ska få besluta vad som ska göras och vem är det som ska betala för snöröjningen?

Bedöms efter äldre lag I över ett års tid har Sverige haft en ny planoch bygglag (nya PBL). I denna nya lag ges det utrymme för delat huvudmannaskap det vill säga att exempelvis en samfällighet tar hand om vissa mindre vägar medan kommunen tar hand om större vägar i ett område. Detta trodde man från lagstiftarens sida skulle bli en bra lösning för utvecklingsområdena. Vad har då hänt med denna tanke som regeringen hade? Än så länge ingenting. De mål som nu avgörs av domstolarna bedöms fortfarande efter den äldre lagstiftningen, gamla PBL, på grund av gällande övergångsbestämmelser. Redovisa ekonomi Trots detta så är flera av de rättsfall som meddelats under det senaste året intressanta, då de visar på den grundläggande inställningen hos domstolarna avseende frågan om kommunalt huvudmannaskap. Domstolarna har bland annat bedömt om den kommunala ekonomin verkligen får vara ett skäl att avlämna sig huvudmannaskapet. I en dom från oktober 2011, P 2435-11, lyfter Mark- och miljödomstolen i Växjö frågan om att den ekonomiska sidan av olika ansvarsformer måste redovisas under 38

detaljplanens handläggning, så att det framgår att överväganden har skett mellan för- och nackdelar för enskild och det allmänna. Denna dom bör sannolikt inte förlora sin betydelse vid tolkning av nya PBL utan snarare få större tyngd. Kommer kommunerna att dela huvudmannaskapet för olika vägar blir det av ännu större vikt att tydligt visa vilka avvägningar som har skett mellan det ena och det andra alternativet, så att alla som berörs av detaljplanen förstår och kan ta till sig underlaget.

märkningsvärt och upphävde detaljplanen. I en dom från juli 2012, P1948-12, fann Mark- och miljödomstolen i Nacka att kommunens argumentation att överlåta huvudmannaskapet på en befintlig samfällighet, med skälen att samfälligheten fungerade och att kommunens utförarorganisation inte var uppbyggd för att klara av de större områden som kommunen nu fann att man var tvungen att sköta, inte var skäl nog. Domstolen fann att kommunen inte kunde avsäga sig ansvaret.

Ville inte ta ansvar I en dom från april i år, 2012, P 5477-11, konstaterar Mark- och miljödomstolen i Nacka att ”det är anmärkningsvärt att en kommun

Kan samfällighet ta över Ser man till dessa mål verkar det hela ganska klart. Domstolarna anser att kommunerna ska ta sitt ansvar och inte lägga över bördan på befintliga samfälligheter. Det som är lite mer svårbegripligt är situationen då en samfällighet själv vill ta över ansvaret. I ett beslut från Länsstyrelsen i Stockholm, 4031-2831-2012, konstaterade Länsstyrelsen att även om samfälligheten och de boende vill ha huvudmannaskapet, så är detta inte en fråga som de har rätt att lyfta, utan det ankommer på kommunen att besluta om den vill lägga ifrån sig ansvaret och om det i så fall finns särskilda skäl.

§ §§ i en detaljplan, som med uppenbart syfte att åstadkomma förutsättningar för permanent boende och därmed nya skattskyldiga medborgare, inte är beredd att ansvara för områdets och därmed medborgarnas väghållning, sandning, snöröjning etc.”. Ärendet gällde ett äldre fritidsområde som i planlöst tillstånd hade haft ett enskilt huvudmannaskap för vägar. När kommunen detaljplanerade området, ville de dock inte ta något ansvar för vägarna utan motiverade det hela med att områdets karaktär och successiva omvandling, samt huvudmannaskap som redan var enskilt, gjorde att det fanns särskilda skäl för att huvudmannaskapet skulle stanna enskilt. Mark- och miljödomstolen delade dock inte kommunens synsätt utan ansåg det an-

Får vänta på rättsfall Frågan om mer flexibelt huvudmannaskap som lagstiftaren ville öppna upp för verkar stranda. Är det så att kommunen inte vill lämna ifrån sig huvudmannaskapet kan överlämnande inte ske. Vill kommunen däremot göra det så är det svårt att se vilka skäl som domstolarna numera kan acceptera såsom ”särskilda” i just denna typ av områden. Vi får tyvärr avvakta rättsfall enligt den nya PBL för att se vem som i slutändan kommer att bli ansvarig för snöröjning och gräsklippning på allmänna platser. D husbyggaren nr 5 B 2012

nr 5 B 2012 husbyggaren

IT Samtidigt som de sociala medierna bidrar till kampen mot förtryck, som den arabiska våren, vill företag, som gör informationsspridningen möjlig, ha full kontroll över vad som skrivs om dem. Går det ihop? Vill vi ha ett samhälle där ingen granskar vad som exempelvis sker med skattemedel? Av kerstin lundell, frilansjournalist

Vill vi ha företag som försöker totalstyra information?

ag hade just skrivit en snäll tidningsartikel om bygget av Facebooks serverhall i Luleå och om hur intressant tekniken var. Men en av underleverantörerna trakasserade mig i alla fall, för att få styra över hur jag skulle skriva. Som förklaring till agerandet hänvisade underleverantören till sin kund, alltså Facebook, som enligt uppgift ville ha kontroll över alla informationsflöden. Min fråga är då om informationsjätten spelar på demokratins eller diktaturens spelplan. Nästa fråga är förstås vad det i sin tur betyder för samhället. Vill vi ha företag som Facebook i Luleå?

Vilken etik gäller Jag använder Facebook. Förstås. Något annat är inte möjligt för den som vill vara med och kommunicera fullt ut i dagens värld. Som journalist kan man inte avstå från en av världens viktigaste kommunikationskanaler med upp emot en miljard användare, alltså i stort sett alla som kan tänkas ha råd. Därmed är företagets etik när det gäller informationshantering väldigt intressant. När jag fick höra att Facebook som uppdragsgivare pressade sina underleverantörer att styra vad journalister skriver då anser jag det vara intressant för flera. Hur fri är informationen Artikeln som skulle styras upp handlade om den teknik som används för att få ner miljöbelastningen för bygget. Möjligtvis kan underleverantörens missnöje ha berott på att jag nämnde några kritiska synpunkter, som att bygget störde naturintressen och att energianvändningen var stor, trots alla besparingsåtgärder. Jag vet inte vad missnöjet berodde på i detalj, för jag avslutade kommunikationen med den underleverantör som försökte styra över vad jag skrev med olika former av trakasserier. Men i ett sista mejl fick jag 40

som förklaring till beteendet, att det berodde på Facebook. Det här var efter Facebook-revolutionen och företaget förknippades snarare med den arabiska våren och kamp för frihet mot förtryck. Men nu visar det sig att företaget snarare agerar på förtryckarsidan när det gäller de egna angelägenheterna. Om Facebook får bestämma då är det alltså inte informationsfrihet och störtandet av förtryck som gäller utan då ska informationen istället stödja dem som redan har makten. Min upplevelse är nog tyvärr inte en olyckshändelse i arbetet. Jag googlade på Facebook och hittade många klagomål på företagets agerande vad gäller informationsfrihet. Det censurerar det användarna publicerar till exempel. Uttryck med kritik mot Facebook går inte att publicera som till exempel ”F*ck Facebook”.

Regleras i FN-artikel Men vill vi bevara demokratin måste informationen vara fri. Om journalister eller andra blir trakasserade när de försöker publicera något som misshagar ett företag eller en makthavare, då är själva grundbulten för vårt statsskick hotat. FNs artikeln 19 om informationens frihet gäller inte bara journalister, utan alla som vill rapportera om vad som sker i världen. Går det inte att rapportera om missförhållanden då kan allmänheten inte ställa makthavare till svars eller välja makthavare som kan tänkas agera bättre. Vi journalister har rapporterandet som yrke, men yttrandefriheten gäller alla. Försökte stoppa publicering Självklart kan man inte rapportera precis vad som helst – då blir det förtal i värsta fall. Som journalist försöker jag undvika faktafel så långt det går, det handlar om kvalitet i arbetet. Det var också därför som under-

leverantören i fråga fick texten tillsänd. En anställd hos företaget skulle kolla igenom vad jag skrivit så att allt skulle bli rätt. Han ändrade några uppgifter som blivit fel. Men sedan skickade han texten till ytterligare en person, som också hade åsikter. Han tyckte att texten som helhet inte skulle få tryckas, oavsett om sakinnehållet var rätt eller inte. För att driva igenom sin vilja var han hotfull och otrevlig. Nu lyckades han ju inte driva igenom sin vilja ändå. Vi lever trots allt i en demokrati. Hans beteende var inte heller unikt. Det händer då och då att någon som intervjuats eller den intervjuades chef försöker lägga sig i. En gång blev jag rent ut hotad med att det var dåligt att vara osams med en statlig gruvjätte. Med tanke på hur starka demokratins skyddsvallar är i Sverige och på vad som skulle hända med gruvjätten och hotet blev allmänt känt behövde jag inte ta det hotet på allvar en enda sekund. Men om hot mot dem som rapporterar om näringslivet börjar accepteras då ligger vi som vill leva i ett fritt samhälle illa till. Näringslivet är en maktfaktor, det måste granskas precis som alla andra fenomen som styr våra liv. Och när ett så centralt företag som Facebook inte har förstått att informationsfrihet är en av demokratins grundbult då har det gått för långt. Om företaget ska tillåtas att ta hand om ett ständigt ökande informationsflöde då måste nog företaget vara på den rätta sidan vad gäller demokrati och frihet.

Statliga subventioner Annars kan man också fundera på det vettiga i att den svenska staten subventionerat bygget av företagets serverhall med 100 miljoner kronor. Det var väl någon sort arbetsmarknadsåtgärd tänker jag mig. Företaget fiskade runt i världen för att hitta billig energi och subventioner innan det sluthusbyggaren nr 5 B 2012

Hur troligt är det att en genomsnittlig Facebook-användare tar sig igenom de finstilta villkoren, och till fullo förstår dem?

ligen fastnade för norra Sverige. Att kyla till de många datorerna är gratis under en stor del av året var förstås en bonus. Men nu visar det sig kanske att Luleå fått en gökunge i boet. Företaget blir en viktig aktör i regionen. Ska journalister trakasseras när de skriver om andra problem också? Kommer företaget att försöka påverka andra företag att införa en sämre kultur vad gäller möjligheterna att kritiskt granska näringslivet i kommunen?

Journalistens uppdrag Det finns redan en illavarslande tendens av journalistförakt som gör det lätt för makthavare att avfärda kritisk granskning. I våras hörde jag en hög regeringstjänsteman avfärda journalistkåren som en flock kajor som man inte behövde bry sig så mycket om. Ingen på seminariet protesterade. Men om de som har till yrke att granska och rapportera avfärdas på det sättet, hur ska man då se på granskningen? Är den också trams? Vad får vi för samhälle om makthavare kan avisa granskningen på det sättet? Vill vi ha ett sådant samhälle? Kan sälja ut Till saken hör ju också att Facebook gärna vill ha all information om mig och dessutnr 5 B 2012 husbyggaren

om äga den. Det jag och mina vänner levererar om mig på min Facebooksida förlorar jag kontrollen över. Det tillhör inte min privata sfär längre. Jag trodde att sidan vände sig till mina vänner, men i själva verket publicerar jag för världen, har jag förstått. När jag skriver som journalist, har jag upphovsrätten till det jag gör. Ingen annan kan publicera mina artiklar. Men på Facebook har jag skänkt bort den rätten. Facebook kan ta mina bilder, mina texter och annat som jag lagt in där och använda som det vill. Det kan sälja informationen om mig och dig och alla andra till högstbjudande. Som journalist skaffar jag mig förstås fiender ibland. Facebook kan sälja information om mig till dem. Ibland lägger folk ut pinsamma festbilder på sig själva och sina vänner. Dem har Facebook också tillgång till. Så det gäller att företaget är att lita på, att det agerar så att människor inte blir skadade.

Vill höra till Faktum är att jag försökt avveckla mitt Facebook-konto, just för att jag själv vill ha viss koll på vilken information som sprids om mig och för att jag ifrågasätter företagets etik och moral. Jag gick igenom en lång

lista åtgärder och fick ett meddelande om att nu var mitt konto nedlagt och försvunnet. Men det var det ju inte. Så nu får jag väl vara kvar på Facebook ett tag till. Och innerst inne vill jag vara med ändå. Jag vill vara delaktig, vara där andra är, rent socialt. Det är väl så förtryck fungerar: vi människor vill vara tillsammans med varandra. Att vara socialt utesluten är till och med likvärdigt med en dödsdom i den australiensiska ursprungsbefolkningen. Det kan utnyttjas av makthavare som bestämmer vem som får vara med och inte. Så slår det mig: det kan förstås Facebook utnyttja för att straffa mig för den här krönikan! Huvaligen! Men texten kan inte ta slut här för jag måste tillägga en sak: det var inte NCC som trakasserade mig, ifall nu någon läsare tror det på grund av att företaget är huvudentreprenör för Facebookbygget i Luleå. Vilket företag det handlar om får förbli fördolt. Att företrädare för vanliga företag inte förstår eller bryr sig om demokratins spelregler är inte värt att ödsla krut på. Den omtalade underleverantörens namn har jag inte ens lagt på minnet. D

FORM & TEKNIK Det håller inte att sitta i ett skyddat hörn av världen och betrakta omvärlden på avstånd. Lär av andras erfarenheter! För problemlösning, innovation och utveckling gäller inga geografiska eller kontextuella avgränsningar. Det andra lär idag, kan vi ha nytta av i morgon. Av andreas falk , ateljefalken@yahoo.se

För att utvecklas behöver vi lära av det andra gör

rån ett så pass skyddat hörn av världen, som vi lever i här i Sverige, betraktar vi en i många fall och avseenden avlägsen omvärld på avstånd som är både bekväma och behöriga. Utvecklingen av samhället i väst och av medierapporteringen gör också att det paradoxalt nog inte har blivit lättare att nås av nyheter om vad som händer bortom horisonten. Men även om det kan vara svårt att applicera andras avlägsna erfarenheter och landvinningar, på den egna hemmaarenan, så går det att genom andras erfarenheter lära sig mycket om hur vi kan hantera de utmaningar som vi själva står inför. Vi rent av måste dra hem så många lärdomar som vi bara kan, för att utveckla och berika oss själva.

Oklara definitioner ”How reliable is reliable?” Frågan ställdes under en konferenssession i London i september ifjol. Sessionens tema var tillförlitlighet och säkerhets- och robusthetsaspekter av konstruktioner och forskningsfrågornas art fick diskussionen att gränsa till filosofins område med snudd på uppvisningar i hårklyveri. Tillförlitlighet är förvisso en viktig säkerhetsaspekt på byggnader, men hur tillförlitligt är tillförlitligt? Det är givetvis betonade frågeställningar, eftersom man måste kunna ta ställning till hur allvarliga olyckor och katastrofer som man behöver ta hänsyn till när en konstruktion ska dimensioneras; ska byggnaden hålla för en lastbil som kraschar mot fundamentet, ett flygplan som störtar in i fasaden, ett jordskalv på 6.3 på Richterskalan eller ett skalv på 5.1 eller 7.8? Eller än mer statistiskt uttryckt: jordskalvet som hypotetiskt inträffar till exempel en gång per 50 år? Per 100 år? Kon42

kretion av de abstrakta resonemangen blir ett måste, för hur annars kan riktlinjerna appliceras på den byggda verkligheten?

Att förstå omvärlden Abstraktioner är emellertid viktiga för att vi språkligt, vetenskapligt och över huvud taget mentalt ska kunna greppa fenomen omkring oss och kunna hantera dem. Vi behöver förenkla och abstrahera för att kunna bearbeta och finna rationella lösningar som passar vår komplexa omvärld. Men det finns givetvis en risk och en fara med att genom abstraktioner distansera sig från det konkreta, för att inte tala om de ofta ineffektiva följderna av politiska agendors oprecisa formuleringar, vilka tvingats fram för att uppnå konsensus. Ineffektiviteten förstärks sedan givetvis när det är ett befintligt sammanhang som ska adresseras, eftersom lösningar då behöver anpassas för unika förutsättningar och man därför ofta, förstås, tvingas till olika grader av tolkningar, och därmed nödgas tumma på de generella riktlinjerna. Buzz words Den ständiga utnötningen av begrepp är givetvis ett ständigt återkommande problem, men när det gäller ”buzz words” så ligger problemet i alltför grunda definitioner och nonchalant språkbruk, ett slags ”word dropping” närhelst det lämpar sig. Problemet med abstraherade resonemang utgörs i stället av att begreppen lyfts så högt ovanför den fysiska verklighet som de ska beskriva eller hantera, att länken till konkretionen tänjs ut till oigenkännlighet, vilket självfallet försvårar definitionen av sambandet och därmed själva den praktiska nyttan av be-

greppet, metoden eller resonemanget. Extra knivigt blir det när buzz words ställs på sin spets. Frågan: ”How sustainable is sustainable?”, blir alltmer aktuell. Relativiteten är därtill ständigt påtaglig, för, som Fröding skrev: ”…det, som är sanning i Berlin och Jena, är bara dåligt skämt i Heidelberg.”. Vissa ord och begrepp saknar helt enkelt entydiga definitioner men ges vitt skilda betydelser i olika grupper och sammanhang. Det kan vara olikheter mellan professioner och det kan vara grundat på skillnader i yttre förutsättningar, som exempelvis klimatskillnader mellan olika regioner och zoner världen över; en isoleringsstandard i Sverige som skiljer sig rejält från en chilensk norm, som i sin tur avviker från en australiensisk.

Det spretar Vi lever i en alltmer globaliserad värld men vi lever ändå i många avseenden i ibland vitt skilda världar, vilket gör det mycket svårt att uppnå enighet. Samhälls- och teknikutvecklingen går också av flera skäl och varierande orsaker olika fort inom olika områden, på olika håll i världen och det gör att perspektiven på omvärlden och på för omvärlden viktiga frågor kan skilja sig rejält från varandra. Kina kan konstateras ha sina förutsättningar, i den mån nu jättenationen Kina kan generaliseras till något enhetligt. Australien har helt andra produktionsmässiga, klimatmässiga och politiska förutsättningar än Kina. Grönland har ytterligare andra. Liksom Frankrike. Det spretar, både ekonomiskt, klimatmässigt, kulturellt och gastronomiskt och socialt. Världsledande eller vilse? Vi kan i Norden hävda att vi är bra och Fortsättning s. 44 P

husbyggaren nr 5 B 2012

nr 5 B 2012 husbyggaren

världsledande inom det och det, och vi har också blivit kända för vissa specifika framgångssagor och utvecklingssteg. Men det gör inte att vi per automatik behärskar andra företeelser lika bra, inte på långt när: På andra håll i världen ligger man långt före oss på andra områden, delvis på grund av att man av naturliga skäl konfronterats med helt andra problemställningar där, än vi här. Inte heller gör det att vi framgent garanteras frontplats inom de områden där vi de facto varit riktigt, riktigt bra. Exempelvis så har Sverige en erkänt oerhört lång träbyggnadstradition i landet, liksom en väl utbyggd trygghet i samhället och ett antal anmärkningsvärda byggnadsverk upptagna på Unescos Världsarvslista. Men, det gör inte att vi för den skull idag är världsledande inom utveckling av nya träprodukter, vidareutvecklande av social välfärd eller per automatik presterar nya arkitektoniska mästerverk som gör rubriker i internationell arkitekturpress.

Ledare och ledarbyten Att vara världsledande är något som kräver förvaltande, enorma resurser och ständig dedikation genom mycken tankemöda och hårt arbete – se bara på stjärnorna som möts vid OS, där somliga fortsätter skina från spel till spel, andra faller snöpligt och ytterligare andra plötsligt uteblir av olika orsaker. Det kostar att ligga på topp, och att vila på gamla lagrar är inget framgångskoncept. Elitidrottare strävar ständigt efter förbättring inom sin gren, och de idrottare som avslutar sina karriärer kan knappast livnära sig på blotta medaljskörden; de startar ett klädmärke, börjar föreläsa eller tar eller återupptar ett Svenssonjobb.

Växthuset i Shanghai Botanical Garden har en detaljutformning som är utförd enligt tradi tion samt med samtida knowhow, alltså både med lowtech och relativ hightech. Foto: Andreas Falk

Utveckla det som finns Finansiellt stöd, resurser, kunskap och driftighet är förutsättningar som inte är givna och vem eller vilka som är världsledande skiftar därför över tid och strålkastarljuset vandrar runt i världen. Det handlar om att vidareutveckla det man har, det man har kapacitet för och det man tror på. Både i ledarpositionen och när strålkastaren vandrat vidare finns allt att vinna på att iaktta och lära av dem som hungrar efter och senare övertar ledartröjan. 44

Att hålla sig ajour med startfältet världen över och på vilka villkor som andra ger sig in i kampen (i och mot tillvaron), vilka lokala och regionala förutsättningar som andra deltar med, är av stor betydelse för att sålla bland möjliga lärdomar och kunna överföra andras erfarenheter och resultat till den egna kontexten. Det gäller att inte blunda för eller underskatta andra aktörer, utan att analysera dem och deras förutsättningar för att lära sig själv så mycket som möjligt av

samtliga abstraktionsnivåer, alltifrån det unikt specifika till det extremt generella.

Tabula rasa Men vore det inte enklast att starta om på nytt? Dela upp och ruta in världen och tillvaron enligt nuvarande uppfattning, erfarenheter och förstånd; sitta med linjal och dra raka streck över jungfruligt land – så som kolonisatörerna av Afrika självs Fortsättning s. 46 P

husbyggaren nr 5 B 2012

nr 5 B 2012 husbyggaren

kiwis, som nya zeeländare kallar sig själva, åstadkommit intill dags dato, eller att till punkt och pricka återskapa det som föll samman. Det handlar om att se hur det hela kan göras så bra det någonsin går, idag, för att hålla så bra som möjligt, imorgon.

Ett växthus under uppförande i Shanghai Botanical Garden 2010 visar prov på problemlös ning. Foto: Andreas Falk

våldigt gjorde när det begav sig? Och benämna och inrätta saker och ting enligt en ny, fräsch ordning baserad på våra uppdaterade förutfattade meningar – så som kapten James Cook gjorde när han utforskade Nya Zeelands kust på 1700-talet och gav avsnitt av landskapet namn som Doubtful Sound och Bay of Plenty, och som man gjort med topografiska företeelser på månens yta?

Stor utmaning Den rengjorda griffeltavlan, eller överfört, det vita ograverade pappret och den frihet som det ger, är alltid lockande, men också en svår utmaning – det vet alla som suttit inför uppgiften att dra det första strecket. 46

Efter jordbävningen i nya zeeländska Christchurch i februari 2011 låg stora delar av staden i ruiner. Antalet liv som krävts var efter omständigheterna lågt, men den materiella förödelsen mycket omfattande. Insatsen som nu står i begrepp att genomföras är återuppbyggnaden och denna innebär en stor frihetsgrad gällande urban planering och val av konstruktionssystem och utformning av stadens arkitektoniska identitet, eftersom i stort sett allt jämnats med marken. Insatsen innebär en stor utmaning, som man med fördel antar genom en noggrann global översyn av vilka erfarenheter som kan vara till nytta. Det handlar inte om att bara se till vad

Delar av samma sanning Då är det mycket intressant att att se till vad man gjort och gör på helt andra håll i världen både inom forskningen och i praktiken, utifrån helt andra utgångspunkter; hur man bygger högt i Kina, hur man konstruerar passivt i Tyskland, vilka material som kan ge de mest robusta byggnaderna i denna seismiskt aktiva verklighet och hur byggprodukter och -system kan utvecklas vidare för att ännu bättre matcha behoven. Men hur gör man? Vem eller vilka sitter idag inne med den bästa lösningen? För förutsättningslös problemlösning räcker det inte med att följa nyhetssändningarna och titta i de senaste magasinen i jakt på inspiration och kunskapsstoff; den rådande mediebevakningen är alltför regionalt fixerad och ofta ekonomiskt och politiskt trendkänsligt styrd och alltså inte förutsättningslös. För problemlösning, innovation och utveckling så gäller inga geografiska eller kontextuella avgränsningar; den minsta gemensamma nämnaren och en enkel analys av hur ett problem gripits an kan leda hur långt som helst. De erfarenheter som dras och kommer att dras i Christchurch har sedan säkerligen stor användning och nytta på andra platser jorden runt. Och vem vet? Om några år kanske världens stadsplanerare vallfärdar till Canterbury på samma sätt som de gjorde till Vällingby med flera stockholmska förorter när dessa byggts. Det visar sig till slut, allt som oftast, att delar av både den berlinska och den heidelbergska sanningen kan vara till stor nytta. D Referenser:

Gustaf Fröding. “Vad är sanning?” ur Gitarr och dragharmonika. www.scoop.co.nz/multimedia/tv/ national/68907.html

husbyggaren nr 5 B 2012

En Byggingenjör SBR har tre bokstävers försprång. Varför inte bli medlem du med!?

Du som uppfyller våra krav på bl a kompetens och erfarenhet kan bli medlem i SBR Byggingenjörerna. Och får därmed rätt att använda SBR som särskiljande tillägg till din titel. Dessa tre bokstäver visar vad du går för och fungerar som kvalitetsgarant för kunden. Att vara Byggingenjör SBR är en klar konkurrensfördel. Läs mer om yrkesförbundet som ger dig tre bokstävers försprång på www.sbr.se

SBR Byggingenjörerna står för kvalitet och kompetens, koncist sammanfattat i tre bokstäver. En byggingenjör SBR kan man lita på.

nr 5 B 2012 husbyggaren

DEBATT Fastighetsbranschen är till sin natur långsiktig. Våra hus ska vara lika bra att bo och leva i idag som om hundra år. Förvaltarskapstanken är därför en naturlig del av vårt företagande. Vi inom fastighetsbranschen vill ta vårt ansvar för att miljön även är bra för framtidens hyresgäster. Av linda hansson, miljöspecialist, Fastighetsägarna och jan thorsson, chef energitjänster, Fastighetsägarna

Myndigheternas tillsyn måste samordnas

om fastighetsägare idag har man många olika lagar och regler att följa och leva upp till. Och det kommer nya i en strid ström. Det är allt från regleringar som gäller buller, fukt och skadedjur till ventilation, avfall och brand. Eftersom vi vill ta vårt samhällsansvar och verka för en god boendemiljö och säkerhet i våra byggnader är detta inget vi vänder oss emot.

System håller koll Som branschorganisation erbjuder vi de bästa förutsättningarna för våra medlemmar att kunna följa de lagar och föreskrifter som gäller för branschen. För att hjälpa våra medlemmar, som ofta upplever dessa regler som en börda, har vi tagit fram ett system som håller koll på vad som måste göras, hur det ska göras och vid vilken tidpunkt det ska ske. Vårt system, som vi kallar Egenkontroll för fastighetsägare, fokuserar på 21 kontrollområden där det ställs höga krav på fastighetsägaren. Varje område har i sig en mängd lagar och regler som måste följas. Det går i korta ordalag ut på att fastighetsägaren får en tydlig sammanställning över fastighetens status, samt en påminnelse i sin vanliga e-post när det är dags att göra en speciell kontroll eller åtgärd i en viss byggnad. Vi ansvarar för att systemet är uppdaterat efter den senaste lagstiftningen. Och fastighetsägaren har inte bara nytta av systemet i sin verksamhet vid tillsyn, det kan också användas som ett internt styrmedel och en kvalitetsstämpel. Vårt system bygger på att vi som branschorganisation hjälper våra medlemmar på bästa möjliga sätt. De flesta äger få hyreshus Ett fåtal av våra medlemmar är riktigt stora fastighetsföretag med anställda experter 48

som kan handskas med allt från skattefrågor till fastighetsförvaltning och hyresförhandling. Men det stora flertalet av våra medlemmar är fastighetsägare som bara äger ett eller ett fåtal hyreshus. Väldigt ofta har dessa fastighetsägare också ett annat yrke vid sidan om. De har kanske ärvt sin fastighet eller byggt den själva, och inte sällan bor de i samma fastighet som sina hyresgäster. Att samma regler gäller oavsett storlek på företag tycker vi är bra. Problemet uppstår när myndigheterna utövar sin tillsyn. Då blir tillsynen extra kännbar för de mindre företagen. Problemet blev extra tydligt för två år sedan när regeringen ansåg att landets kommuner måste utöva sin tillsyn mer regelbundet. I samma veva gavs myndigheterna också möjlighet att ta betalt för sitt tillsynsarbete.

Orsakar stort merarbete När flera olika myndigheter, allt från kommun, Räddningstjänst eller Elsäkerhetsverk dessutom gör sin tillsyn vid olika tillfällen, utan någon som helst hänsyn till varandra, medför det mycket merarbete för den enskilde fastighetsägaren. Du måste vara fysiskt på plats när tillsynen sker, fastighetsägaren måste informera sina hyresgäster i laga ordning och begära tillträde till lägenheter. Hela processen kostar väldigt mycket pengar. Tillsynens kvalitet varierar Vi ser ett tydligt bekymmer i att det idag bara är vi och våra medlemmar som har helhetsgreppet över de lagar och regler som finns. De olika myndigheterna bevakar enbart sina egna intressen och kontrollen sker inom begränsade områden vid varje tillfälle. Tillsynen blir helt enkelt fragmentarisk.

Vad vi också märkt är att kvaliteten på tillsynen varierar kraftigt över landet. Vilket sätt en tillsyn genomförs på, och vilka krav som därmed ställs på fastighetsägaren, beror helt enkelt på vilken kommun det är. Det anser vi är oacceptabelt.

Behöver bli mer rättvist Vi får även tydliga signaler om att tjänstemännen som genomför tillsynen av fastighetsägarens egenkontroll ofta utgår från att det finns ett problem, när det i själva verket är en tillsyn av fastighetsbolagets egenkontrollarbete som ska genomföras. Enligt vår mening sköter sig fastighetsägarna bra och med vår hjälp gör de allt som de ska göra på ett tillfredsställande sätt. Det finns därmed ingen anledning att misstänkliggöra en hel yrkesgrupp. Detta är något som även Socialstyrelsen uppmärksammat. Just nu diskuteras att starta ett nationellt arbete för att kunna ge mer stöd åt kommunerna när de gör sin tillsyn. Detta för att göra tillsynen mer rättvis över landet och för att kvalitetssäkra den och göra den mer kostnadseffektiv. Vill vara delaktig Detta initiativ välkomnar vi. Vi hoppas i framtiden också få medverka i arbetet genom att visa fastighetsägarens roll och ansvar i den fastighetsförvaltning som våra lagar och regler kräver. Vi vill dela med oss till myndigheterna av den bild vi har av en bransch som tar ett stort ansvar för sin egenkontroll. För oss är det oerhört viktigt att tillsynsmyndigheterna får kännedom om hur vardagen ser ut för majoriteten av våra medlemmar. Vi som branschorganisation vill vara delaktiga i den processen. Vi önskar också att berörda myndigheter själva kommer fram till att det krävs en bättre samordning. Det skulle underlätta betydligt för landets fastighetsägare! D husbyggaren nr 5 B 2012

nr 5 B 2012 husbyggaren

DEBATT Tecocrete-projektet har studerat hur textil kan ge betong en smuts- och vattenavvisande yta. Nu ska nya tunna fasadelement testas. Forskare och tillverkare har arbetat ihop och projektet visar att de utmaningar vi står inför kräver gemensamma insatser av branschen! Av kia bengtsson ekström, arkitekt SAR/MSA, MA Arkitekter

Bättre resultat när forskare och praktiker arbetar ihop

m man som jag älskar betong, fascineras av ytan, som inte bara är en yta utan en kropp, då tackar man ja till medverkan i nya forskningsmöjligheter. Tecocrete, som är en ordlek med både Textile and Concrete, är samlingsnamnet på forskningsprojektet. I denna artikel beskriver jag projektet utifrån min position som arkitekt. Min ingång är människan; vad vi ser och upplever, och vad som ger oss bra förutsättningar för att vara och verka. Staden, byggnaden, fasaden berättar över tiden. Hur nya textiler kan vara med och utveckla nya uttryck för betong, fann jag både lockande och löftesrikt.

Befruktar varandra Syftet med projektet var att genom en komplex grupp pröva möjligheter att få nya egenskaper i skivornas ytskikt, armering, infästning och montering. I projektet ingick kompetenser från olika håll, både från forskarvärlden och tillverkare. Att blanda forskarsjälar med yrkespraktiker är en spännande och fruktbar kombination. För vi är så olika. Tillsammans blir det mer komplett, mindre förutsägbart, och därför intressant för bägge parter och till gagn för resultatet. Skapa fuktavvisande yta Den första utgångspunkten, som var att skapa en fukt- och vattenavvisande yta i betongelement, lockade mig mycket. Vi vet alla hur oskönt en betongyta kan åldras utomhus, missfärgas, påväxt, frostsprängning, blottlagd armering, tänk en bild från en regnvåt november i Liverpool -68. Om man istället tänker en egen betongidentitet, torr och vacker i november, som stolt skyddar sitt innehåll, oss män50

niskor, ja, då blir associationerna helt andra.

Gjuten yta kan ges struktur Våra försök med skivor gjutna med textil i matrisformen, det vill säga textil längst ner i formen, gav intressanta mönster och stukturer. Effekterna gränsar till grafisk betong och kan säkert kombineras. Proverna visade på både mönsterbilder och stukturbilder. Det senare kände jag stor lust till, då det definierade betongen på ett oväntat sätt. Textil absorberar vatten Fördelar med en textilmatris är förutom en intressant ytstuktur eller mönsterbild, även textilens förmåga att absorbera ytvatten, och därför ge en starkare yta. I detta område finns mycket att utprova, och säkert kommer vi se fina exempel på både specifika och generella lösningar. Vissa prover motgjuten textil kan uppvisa nanostruktur i betongen då textilen avlägsnas. I de pågående långtidsförsöken försågs provgjutningarna med olika impregneringar, där titanoxiden framstod som mest lik referensytan. Tunnare fasadskiva Den andra utgångspunkten, att använda textilen som armering, inne i skiva, fick ett stort utrymme i projektet. Vi fokuserade på ytterskiva i sandwichelement, mycket beroende på Strängbetongs stora motivation. I dagsläget mäter deras fasadytterskiva cirka 70 mm. Beräknar man på många år blir det en betydande hyreskostnad bara på fasadskivan. En annan synpunkt är naturligtvis miljöpåverkan. Mängd betong, transport, tyngd, lyft, skador vid montering med mera, allt sammankopplat blir det mycket

intressant att se hur vi kan skapa mer rationella element med intressanta egenskaper och tunnare fasadskiva. Provgjutningarna påvisade goda möjligheter, speciellt kolfiber och glasfiber övertygade. Infästningarna blev sedan ett annat område för prövning, och vidhäftning mellan innerbetong, isolering och ytterskiva.

Anslutning blir en utmaning Den tunnare skivan, som fri skiva, kommer att bli ett mycket intressant material i ombyggnad och ändringsprojekt. Med en bra metod för infästning kan skivorna bli ett intressant tillskott till andra skivmaterial som vi redan använder flitigt vid ombyggnad och omvandling. Med betongens karaktär och förtjänster finns det plötsligt nya uttryck att välja, där tilläggen och den befintliga stukturen tillsammans kan bilda en intressant helhet. Det börjar naturligtvis pirra i fingrarna, hur kan anslutningar se ut, vertikala och horisontella fogar? Möten andra material? Hur kan fönster- och takfotsdetaljer utformas? Vilka generella lösningar ser man, hur stor frihet kan det finnas? Ofta sätter detaljerna nivån, det är i möten och i kanterna det intressanta uppstår, medan ögat glider snabbare över fasaden. Bra, tåliga, vackra detaljer låter huset åldras vackert, ger ett bra skydd för konstruktionen och bidrar till den upplevelse varje projekt bör vara. Optimera tillsammans Sammanfattningsvis, tre år går fort. Vägen är allt annat än ”pang på rödbetan”. Målet blev ett annat än jag trodde, men vägen mycket intressant och lärorik. Vi ser olika frågor och lösningar, vi blandar och ger. En öppen gemensam arena vinner alla på. Ska vi möta utmaningarna framöver, husbyggaren nr 5 B 2012

med stora nya behov, nya energikrav och högt ställda designkrav, måste branschen optimera tillsammans. Det duger inte längre att ta en sak i taget. Det ger mersmak. Nu önskar jag ett pilotprojekt där vi kan utveckla och testa de tunnare fasadelementen samtidigt som vi går vidare med textil i ytskiktet. Den skira

nr 5 B 2012 husbyggaren

textilen möter den tunga betongkroppen, fantastiskt uppmuntrande! D Fotnot:

I gruppen för Tecocrete-projektet är CBI genom Katarina Malaga huvudman och projektägare. Även Kristian Tammo, Per Malmback, Otto During och Ida Gabrielsson, alla

från CBI, har medverkat. Vidare Strängbetong genom Örjan Pettersson och hans efterträdare Peter Roots, Fredrik Johansson från FOV Fabrics, Sven Olsson och Anders Sjöberg från STO, Thomas Blanksvärd från LTH, Håkan Torstensson från Textilhögskolan, Mathias Flansjer på SP och Kia Bengtsson Ekström, MA Arkitekter.

BYGGLEVERANTÖRER

TAKCENTRUM

Vi utför kompletta bullerskärms- entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

husbyggaren nr 5 B 2012

BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

en riktig stege www.scando.se

Beräkningsprogram för murverk

www.murma.se

nr 5 B 2012 husbyggaren

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Djursholmsvägen 62 husbyggaren@mediarum.se 183 52 Täby Sid Sid Plannja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 4 ALT Hiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Protan. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag Bengt Dahlgren. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 SBR Byggingenjörerna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Brandskyddsföreningen Sverige. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 SK Tuote OY. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Cramo. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Solarlux Scandinavia. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 El Björn Electro. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 SP Sitac. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Eurotak AB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 SP Sveriges Teknikska Forskningsinstitut . . . . . . . . . . . 51 Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag Foamglas Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Strängbetong. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 GVK. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Sveriges Geologiska Undersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Säker Vatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 HAKI. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 T-Emballage . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Hunton Fiber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 TQI Consult VVS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 JAFO. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Tyco Thermal Control Nordic. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Nordan Kvillsfors. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Uponor. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Kåbe mattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Nordtec Instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Paroc. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 54

husbyggaren nr 5 B 2012

Noterat HEJ! SKA VI BLI ÄLDRE TILLSAMMANS?

Vill ha tryggt äldreboende

Utförsäljningen har minskat

Modellfoto för äldreboende för homo-, bi- och transpersoner.

Försäljningen av allmännyttiga lägenheter minskade kraftigt från cirka 15 000 lägenheter år 2010 till knappt 6 700 år 2011. Det är ett av resultaten i Boverkets årliga kartläggning av läget på bostadsmarknaden. Kartläggningen bygger på en enkät till landets kommuner. Under 2011 såldes nästan två tredjedelar till privata hyresvärdar för fortsatt uthyrning, medan försäljningarna för ombildning till bostadsrätt endast stod för drygt en fjärdedel. Stockholms kommun sålde totalt 1 740 lägenheter under 2011, jämfört med 7 537 året innan. – Detta hänger sannolikt samman med de geografiskt mer begränsade möjligheterna att ombilda hyresrätter till bostadsrätter i Stockholms kommun. I princip är försäljningar för ombildning till bostadsrätt stoppade i Stockholms centrala delar, säger Assar Lindén, jurist, Boverket. Bostadsbristen i kommunerna fortsätter att öka. Cirka 64 procent av befolkningen bor i kommuner med bostadsbrist, medan endast 6 procent bor i kommuner med överskott på bostäder. Antalet kommuner som redovisar brist på bostäder har ökat de senaste åren. Det är 135

Illustration: Per Aase Arkitektkontor AB

Snart öppnar ett seniorboende för homo-, bi och transpersoner – HBT-personer – i Stockholm, men det saknas fortfarande vård- och omsorgsboende för HBT-personer och många är rädda för att de måste krypa tillbaka in i garderoben på äldre dar. Det visar en kartläggning som är utförd av Per Aase Arkitektkontor och sektionen för arbetsterapi på Karolinska institutet. Kartläggningen är finansierad av projektet ”Bo bra på äldre dar” som är ett regeringsuppdrag som leds av Hjälpmedelsinstitutet, med syfte att stimulera till nytänkande kring bostäder och boendemiljöer för äldre. Kartläggningen har tagit reda på hur HBT-personer vill bo när de blir äldre. Resultatet visar att man inte önskar ett segregerat boende, utan välkomnar även andra grupper. Men trygghet är en förutsättning för en sådan öppenhet. Allteftersom andelen äldre i Sverige ökar, kan slutsatsen dras att även äldre som definierar sig som en HBT-person ökar. Idag finns inget äldrebonr 5 B 2012 husbyggaren

ende med HBT-profil i Sverige. Det finns framskridna planer på ett seniorboende i Stockholm: Regnbågen. Ett äldreboende där personal och ledning har genomgått RFSL:s utbildning för HBTcertifiering öppnade i Kungsängen utanför Stockholm i maj 2012. Inget av dessa omfattar dock någon form av vård- och omsorgsboende. Det som framkom främst i kartläggningen är vikten av att kunna förena öppenheten mot omvärlden och samtidigt skapa en trygg miljö som bygger på den tillit och gemenskap man känner inom HBT-samhället. Ett traditionellt äldreboende kan komma att exkludera eller inte förmå att möta de behov som HBT-gruppen har. Utifrån resultatet från kartläggningen har Per Aase Arkitektkontor tagit fram en ritning på hur ett äldreboende för HBT-personer skulle kunna se ut. Tanken är att kunna bygga detta på en attraktiv centralplats med närhet till natur. Se mer på www.bobrapaaldredar.se D

kommuner, eller 46 procent, som bedömer att den lokala bostadsmarknaden präglas av brist på bostäder i förhållande till efterfrågan. – Många av de kommuner som tillkommit i år är mindre kommuner som inte tidigare har haft brist på bostäder. Många gånger handlar det om att man behöver bygga få lägenheter, men det är svårt att få till stånd någon nyproduktion, säger Christina Johannesson, samhällsplanerare, Boverket. Antalet outhyrda allmännyttiga lägenheter fortsätter att minska. Det finns nu cirka 6 200 outhyrda allmännyttiga lägenheter, vilket motsvarar ungefär 0,8 procent av det totala allmännyttiga flerbostadshusbeståndet. Kommunerna bedömer att 22 500 bostäder påbörjas genom nybyggnad år 2012 om man utgår från vad kommunerna bedömer som säkra projekt. Det betyder att nyproduktionen av bostäder i år blir lägre än något av de senaste åren bortsett från år 2009. Det främsta hindret för ett ökat bostadsbyggande är höga produktionskostnader, men allt fler kommuner anger också att en svag inkomstutveckling är ett hinder. D

Slott åter i 1800-talsskrud Sedan år 2010 har Statens fastighetsverk genomfört en omfattande fönster- och fasadrestaurering på Bogesunds slott strax söder om Vaxholm. Nu står slottet klart efter att fyrtio år gammal kalkcementputs knackats ner och ersatts med ursprungliga material och färger. Slottet är återställt i det skick det var i slutet av 1800-talet: fasaden i ljusockra

med mörkgröna fönstersnickerier. När restaureringen påbörjades år 2010 var fasaderna i dåligt skick. Senast slottet renoverades var i slutet av 1970-talet. Då användes en grov kalkcementputs vilket var ett modernt material för sin tid. Problemet med kalkcementbruk är att det blir för tätt. Fukt som inte kommer ut fryser och sprickor uppstår. D 55

Noterat Beräkna utsläpp av växthusgas Mänskliga aktiviteter har lett till ett ökat utsläpp av växthusgaser, som påverkar jordens klimat och livsmiljö negativt. Enligt Naturvårdsverkets senaste statistik för de svenska utsläppen av växthusgaser skedde en ökning mellan åren 2009 och 2010. För att minska människans negativa påverkan behöver vi ta hänsyn till utsläpp av växthusgaser i allt vi gör. Många industriföretag deklarerar sina utsläpp. Konsumenter kan i viss utsträckning välja varor utifrån deras ”carbon footprint”. En mer okänd påverkan står markoch anläggningsarbeten för. Enligt den senaste miljömålsutvärderingen stod transporter och arbetsmaskiner totalt för en tredjedel av Sveriges klimatpåverkande utsläpp. – Byggbranschen har diskuterat hur utsläpp av växthusgaser kan beräknas och redovisas vid byggoch anläggningsentreprenader. Det finns ett behov av ett likartat sätt att beräkna utsläpp, säger miljöexpert Da-

nielle Freilich på Sveriges Byggindustrier. – Fler upphandlare har på försök börjat ställa allmänna krav på klimatredovisningar, berättar hon vidare. Trafik verket, Göteborg, Malmö och Stockholms stad har under första kvartalet 2012 presenterat nya gemensamma miljökrav vid upphandling av entreprenader. Klimatfrågan har påverkat utformningen av flera krav och arbete pågår med att formulera specifika klimatkrav. Miljögeoteknikkommittén inom Svenska geotekniska föreningen (SGF) tog år 2008 initiativ till ett verktyg för att räkna ut ”carbon footprint” från efterbehandling av förorenade områden och andra markarbeten, uttryckt som mängd koldioxidekvivalenter. – Vi såg ett behov av att enkelt kunna beräkna utsläpp av växthusgaser. Först i saneringsentreprenader, men snart insåg vi att behovet fanns i hela markoch anläggningsbranschen, säger Ole Paus, ordförande i miljögeoteknikkommittén.

– Syftet var att ta fram ett lättillgängligt och användarvänligt verktyg, som ger en storleksordning på utsläppen för olika moment och projektsteg, förklarar Ole Paus. Beräkningsverktyget ger ett beslutsunderlag, genom att visa på skillnaden i klimatpåverkan mellan olika alternativ, som vid val av angreppssätt, maskintyp eller transportsätt. Jonas Bermin på WSP Environmental har använt verktyget för att jämföra mellan sex olika alternativ för att ta hand om förorenad jord inför en sanering i Skåne. Han matade bland annat in schaktvolymen för alternativet att gräva bort alla förorenade massor respektive bara de allra mest förorenade, så kallade hotspots. Transportsträckan varierade han också genom att räkna på två olika mottagningsanläggningar, en på tio mils avstånd och en på tre. Vidare tittade han på det växthusgasutsläpp som en jordtvätt på plats skulle ge, antingen vid en fullständig sane-

ring eller vid en sanering av hotspots. Utifrån detta, tillsammans med uppgifter om energiförbrukning, analyser, förbrukningsmaterial, övriga transporter, material för återfyllning med mera, redovisade programmet växthusgasutsläppen i ton koldioxidekvivalenter för de olika åtgärdsalternativen. – Vi tittade på hela arbetsprocessen och fick fram användbar data. I pågående entreprenadupphandling ställer vår beställare nu krav på entreprenörerna att redovisa utsläppsdata för sina respektive upplägg. Det ska bli spännande att se hur stora skillnader i växthusgasutsläpp olika angreppssätt kan ge, säger Jonas Bermin. Fotnot: SGF:s beräkningsverktyg ”Carbon footprint från efterbehandling och andra markarbeten” finns på www. sgfmark.se. Verktyget är kostnadsfritt tillsvidare och finansieras tack vare olika intressenters bidrag. Se mer på www.sgf. net under Kommittéer/Miljögeoteknik. D

Samarbetar kring solenergi

Tips inför stora projekt

Solvärme har utvecklats från entusiasternas hemmabyggen till lönsamma installationer utformade i integration med byggnader och städer. PLR, VVS-Företagen och Svensk solenergi har sjösatt ett samarbete för att bidra till utvecklingen. För att visa att branschen vill vara med och driva solvärmeutvecklingen ger VVS-Företagen i samarbete med Slussen.biz och Svensk solenergi 15 000 installatörer möjlighet att stärka sin kompetens inom området solenergi genom att lansera en installatörskurs om solvärme. Kursens fokus läggs på solfångarkonstruktioner, sys-

Att genomföra stora renoverings- eller ombyggnadsprojekt i en bostadsrättsförening ställer höga krav på styrelsen. Bostadsrättsföreningen blir byggherre med hela det ansvar som rollen medför. En byggherre har bland annat ansvar för arbetsmiljön, att hitta rätt teknisk lösning, ha kontakt med myndigheter samt handla upp entreprenör. I vanliga fall besitter inte styrelsen den kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna genomföra den här typen av projekt. Sveriges Bostadsrättscentrum AB, SCB, har tips inför ombyggnationer: 1. Anlita alltid extern experthjälp för projektledningen, helst re-

Magnus Everitt, miljöexpert på VVS-Företagen, tror på sol.

temdesign och dimensionering, praktiska installationsråd, tips kring drift och underhåll, samt felsökning. Kursdeltagarna får en insikt i vilka systemkombinationer som är mest lönsamma, ur såväl teknisk som ekonomisk synvinkel. D

dan i planeringsfasen. Större projekt kräver stor teknisk kunskap och kännedom om entreprenadjuridik. 2. Vissa åtgärder ska fattas beslut om på stämma och alla berörda ska godkänna ändringen. 3. Var tydlig och informera föreningens medlemmar om vad som händer och när. 4. Tänk igenom alla moment noggrant och vilka frågor som kan komma. Då minskar risken för kostsamma ändringar. 5. Kontrollera om ombyggnationen kräver bygglov eller bygganmälan samt om andra begränsningar eller riktlinjer finns som påverkar utformningen. D husbyggaren nr 5 B 2012

nr 5 B 2012 husbyggaren

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB

B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Saknad kan inte beskrivas i ord.

KARLSKRONA Postgiro: 90 20 90-0

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

husbyggaren nr 5 B 2012

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

UMEÅ

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

VÄSTERÅS

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 5 B 2012 husbyggaren

Marknadsnytt Går snabbt byta bits

Följsam tätande remsa

Bosch lanserar PSR Select, en skruvdragare med bits direkt integrerade i verktyget. Skruvdragaren kan förvara 12 olika bits i bit-behållaren och att byta mellan dem är enkelt. Hjulet vrids tills den rätta biten blir synlig. Hjulet kan fyllas med bits efter eget behov så att kombinationen passar till det specifika projektet. Skruvdragaren väger 500 gram. D

Bostik uppger att deras ångtäta tätskiktsremsa är mjuk och följsam, och därmed lätt att fästa i golv- och väggvinklar. D Bostik AB 042-19 50 40 marit.blomqvist@bostik.com

Svanenmärkt spiskassett

Bosch 08-750 18 20

Multiverktyg för skär och instick båtrenovering, altanbyggen eller köksrenovering. Kapskivan har en slipfunktion i stället för en taggfunktion som gör att DSM20 lämnar släta snittytor. Verktyget gör det lättare att få till raka skär, instick och planskärning. DSM20 är ergonomiskt utformad och går att hålla med en hand vid de flesta arbetsmoment. Genom ett enkelt knapptryck byter man tillbehör. D Dremel har kommit med ett tillskott i VersaTip-familjen: Dremel DSM20. Det är ett multiverktyg för exempelvis golvläggning i trä eller sten,

Dremel + 46 (0)707 58 50 40 ser@geelmuyden-kiese.se

Nu kommer Contura i5 som är en ny insats till den öppna spisen. Insatsen kan anpassas till olika storlekar på öppna spisar. Om spisöppningen är större än insatsens mått finns ett lamellgaller som enkelt anpassas och monteras för att rama in insatsen.

berg implementerar ett nytt fastighetssystem. Incit Xpand bedömdes vara användarvänligt, samt därmed värdeskapande för medarbetarna, samt hyresgästerna. D Incit 031-725 43 17 goran.johansson@incit.se

Contura 070-190 04 26 catharina.bjorkman@contura.se

Lampa rengör ytor bort färg och lack på fasader, dörrar och fönster, snickerier, möbler eller träbåtar. En hög effekt gör att det bör räcka med 20–30 sekunder för att den underliggande ytan ska bli ren. D

Användarvänligt system Företaget Incit hjälper fastighetsföretag att effektivisera sin verksamhet genom kontroll och kunskap. Ekonomioch fastighetssystemet Incit Xpand ger funktionalitet inom förvaltning, drift, underhåll och ekonomi. Incits fastighetssystem, Incit Xpand, vann upphandlingen när Förvaltaren i Sundby-

Contura i5 har stort panoramafönster. Kassetten är Svanen-märkt. D

Spotheater IR-lampa SH 1000 är en svensktillverkad produkt som enligt Leif Arvidsson lämpar sig utmärkt för att exempelvis ta bort färg och kitt på gamla fönster. Eller för att ta

Leif Arvidsson AB 0392-360 10 veronica.johansson@leifarvidsson.se

husbyggaren nr 5 B 2012

Nytt från SBR Nya medlemmar Kansli SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, E-post: info@sbr.se Hemsida: www.sbr.se Styrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 Expertgrupper och e-handel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförande Veronica Jensen, Malmöavdelningen, vice ordförande Lars Bengtsson, Kalmaravdelningen Marie Fägerman, Norrbottensavdelningen Roger Johnson, Stockholmsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen SBR Byggingenjörerna

Kurser & Utbildningar

Bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation. Förbundet har 2800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning, mentorskapsförmedling och kollegiala kontakter. Medlem får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR.

SBR erbjuder vidareutbildningar för exempelvis projektledare, entreprenad- respektive överlåtelsebesiktningsmän och kontrollansvariga enl PBL (dessa kurser leder även till certifiering). Därutöver ett 20-tal övriga kurser i bland annat teknik/metodikrelaterade områden. Många kurser är öppna för icke SBR-medlemmar.

Förbundsverksamheten

SBR erbjuder företagsanpassade kurser för företag och andra aktörer inom byggoch fastighetssektorn. Kurserna skräddarsys enligt beställarens önskemål.

Rymmer utöver medlemsverksamhet information och rådgivning till allmänheten samt ett öppet sökregister över SBR byggingenjörer. SBR avger remissyttranden och samverkar med myndigheter vid utformning av lagar och regelverk och annat av intresse för förbundet. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden.

Lokalavdelningarna Arrangerar kurser, seminarier, medlemsträffar och studiebesök mm. De har också kontakter eller samarbete med högskolor, kommuner och branschaktörer inom sitt område.

SBRs Expertgrupper Samlar expertis inom entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvar enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utvecklingen av teknik, marknad och lagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

nr nr5 5 B B 2012 2012 husbyggaren husbyggaren

Företagsanpassade kurser

Försäkringar Medlemmar kan teckna förmånliga och särskilt anpassade försäkringar via SBR Försäkringsservice, som kontors- och konsultansvarsförsäkringar respektive sjukvårdsförsäkring inkl liv och olycksfall.

Christer Bergström, besiktningsman, Byggadministratör Peter Sörensson AB, Göteborg Åke Bermell, egen företagare, Prodhusera AB, Bromma Thomas Carlbom, hissprojektör, WSP Systems Elteknik, Stockholm-Globen Ragnar Egberth, projektledare, Bostadsstiftelsen Platen, Motala Ingvar Engström, projektansvarig, VVS, Lomma Agne Ericson, egen företagare, VVS-firma Agne Ericson AB, Östersund Ann-Catrine Gustafsson, landskapsarkitekt, Tengbomgruppen AB, Uppsala Andreas Hall, elbesiktningsingenjör, EBB Elbesiktningsbyrån, Motala Peter Hedlöf, byggnadsinspektör, Haninge Kommun, Handen Patrik Häggblad, egen företagare, Norrlandskustens Fastighetsbesiktning AB, Själevad Christer Härjesten, egen företagare, Gemera AB, Höör Dan Hörnlund, entreprenadingenjör, NCC Construction Sverige AB, Umeå Jeanette Jernberg, egen företagare, Jernberget Skadehantering AB, Järfälla Klas Johansson, egen företagare, Avilla Byggkonsult AB, Uppsala Fredrik Kaneberg, projektledare, WSP Sverige AB, Uppsala Mikael Kullberg, egen företagare, Gocon, Gävle Gustaf Leander, bygg-och projektledare, JBCON AB Bygg-

Är SBRs branschtidning där forskare, arkitekter, jurister och annan expertis skriver initierat för byggingenjörer och andra i branschen. Husbyggares utges 7 ggr/år och sprids i 11 300 exemplar i främst Sverige men även Finland.

För medlemskap krävs byggingenjörsexamen eller motsvarande. Man kan vara basmedlem eller plusmedlem eller ansluta sig som student. Mer information och ansökningsformulär finns på www.sbr.se/bli-medlem

Ramböll Sverige AB, Strömstad Sven Löwenmark, byggkonsult,

Rejäl Byggkonsult AB, Mölnlycke Christer Nannis, byggingenjör, Tengbom, Linköping Tony Ortenlöf, projektledare, Byggtonvillan AB/Meribell AB, Halmstad Per-Åke Peterson, projektchef, Akademiska Hus Öst AB, Linköping Jonas Rosén, projektledare, WSP Management AB, Västerås Tomas Strand, konceptansvarig, Svensk Kvalitetssäkring i Sverige AB, Örebro Michael Vestman, egen företagare, Byggutveckling i Nacka AB, Saltsjö-Boo Patrick Widengård, byggnadsinspektör, Uddevalla Kommun, Uddevalla Mats Åberg, projektledare, Skarpå Konsult AB, Ljungbyholm Johan Öberg, konstruktionschef, Skandinaviska Byggelement, Katrineholm

Nya anslutna Marcus Galazzi, Malmö Andreas Gladh, Kalmar Fredrik Helander, Uppsala Simon Lönn, Vimmerby Thomas Petersson, Malmö Jonas Stenberg, Uppsala Robin Sundin, Uppsala Fanny Thenstedt Åkerström,

Stockholm

Avgångselev prisades

Husbyggaren

BLI MEDLEM

och projektledning, Strängnäs Gary Lyckell, projektledare,

Belönade Stefan Rössner tillsam mans med Lars Olderius.

SBR Malmö delade i maj ut sitt traditionella stipendium på 10 000 kronor. Från någon av

avgångsklasserna på Malmö Högskola röstar lärare och elever fram en stipendiemottagare. Stefan Rössner blev i år den välförtjänta mottagaren. Stipendiet delades ut av SBR Malmös ordförande Lars Olderius. Av Lars Olderius ordförande Malmöavdelningen 61

Nytt från SBR Aktuella kurser Överlåtelsebesiktning, symposium

13–14 september, Malmö 12–13 november, Stockholm Entreprenadbesiktning, Grundkurs

11–12 oktober, Stockholm fulltecknad 22–23 oktober, Malmö Entreprenadbesiktning, Steg 2 och prov

7 november, Stockholm 29 november, Malmö Entreprenadbesiktning, Symposium

20–21 september, Helsingborg 26–27 november, Stockholm Konsumententreprenader

6 november, Stockholm 29 november, Malmö Natursten i husbyggnad på rätt sätt

2 oktober, Stockholm

PBL/BBR

11 oktober, Stockholm Plåt i teori och verklighet

17 oktober, Stockholm Putsade Fasader

25 oktober, Stockholm Rådgivningsansvar

15 november, Stockholm Fuktmätning – fukt och mögelskador

20–21 november, Stockholm AMA Anläggning 10*

2 oktober, Malmö 15 oktober, Stockholm 18 oktober, Göteborg 20 november, Luleå AMA Hus 11*

26 september, Stockholm 3 oktober, Göteborg 24 oktober, Malmö 6 november, Luleå MER Anläggning 10*

3 oktober, Malmö

16 oktober, Stockholm 19 oktober, Göteborg 21 november, Luleå Byggarbetsmiljösamordnare, grundutbildning, steg 1*

26–27 september, Malmö 1–2 oktober, Stockholm 10–11 oktober, Göteborg 24–25 oktober, Skellefteå 19–20 november, Stockholm Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*

13 september, Stockholm 7 november, Stockholm Entreprenadjuridik, grundkurs*

13 september, Stockholm 19 september, Göteborg 2 oktober, Linköping 22 oktober, Malmö 25 oktober, Falun 8 november, Stockholm 13 november, Luleå

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

20 september, Malmö 4 oktober, Östersund 17 oktober, Stockholm 22 oktober, Göteborg 29 november, Luleå Projektledning*

12–13 september, Malmö 23–24 oktober, Stockholm 13–14 november, Göteborg *Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete med EGA Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08‑462 17 94.

Besåg vågformig tennishall Tjugo intresserade i Uppsalaavdelningen träffades under våren på arbetsplatsen vid Rosendals nya tennishall. Fastighetsägare för hallen är Uppsala Studentförenings IF och entreprenadsumman på totalentreprenad är drygt 70 miljoner kronor. Brita Gilén berättade om historien och tiden före byggstart med detaljplan som inkluderar närliggande bostäder samt infrastrukturen, som inte kom-

mer att vara klar till invigningen, utan utgöras av provisorium för vatten och avlopp, elförsörjning och värme via en tillfällig pelletsstation. Därefter redogjorde Anton Lindborg på Lindborg & Söner för konstruktionen av den mycket omfattande och unika limträstomme som de projekterat och uppfört på plats. Tennishallens vågformiga tak ska förses med sedum-tak och hallen inrymmer fem full-

stora banor och en multibana för basket, handboll, badminton med mera. Dessutom reception, restaurang och läktarsektioner samt gym och omklädningsrum i 2 plan. Efter informationen tackade ordförande Lennart Wågström med att dela ut föreningens speciella underlägg av gjutjärn och därefter följde rundvandring i hallen. SBR Uppsala-avdelningen Dick Söderholm

Brita Gilén, byggledare och KAansvarig, Per Lindborg och An ton Lindborg, stomentreprenör vid Uppsalas nya tennishall.

Aktiva elever fick stipendier Uppsala-avdelningen har delat ut stipendier. Kravet för att erhålla avdelningens stipendium är att ha goda avgångsbetyg, vara en god kamrat, samt ha social kompetens. Stämningen var god då eleverna i tredje årskursen redovisade sina examensjobb, en sista uppgift före examen och avslutningen på flera års studier. Yrkeslivet väntade dem. 62

Årets stipendiater var Fredrik Helander, Jonas Stenberg och Robert Sundin. Alla mycket aktiva. Fredrik Helander har bland annat varit distriktsdomare i fotboll och klubbmästare på Värmlands Nation. Jonas Stenberg har haft det stora ansvaret i arrangemanget av den populära forsränningen utmed Fyrisån för något år sedan, har suttit i Högskolans pro-

gramråd och är aktiv inom ÖGs nation samt arbetar som instruktör inom handbollen. Sist men inte minst arrangerade han tillsammans några andra studenter årets examensmiddag. Robert Sundin har även han deltagit i Högskolans programråd samt bland annat för Gästrike-Hälsinge nations fotbollslag spelat i studentserien. Utdelningen skedde av Upp-

sala-avdelningens ordförande Lennart Wågström samt styrelseledamoten Pierre Rinaldi, en av de anslutna till SBR, i samband med redovisningarna av ex-jobben och vårens avslutning. Av Lennart Wågström, ordförande Uppsala-avdelningen

husbyggaren nr 5 B 2012

Nytt från SBR Försäkring ger dig privat vård Oroar du dig ibland för om du kan få snabb vård när du behöver det? Att som egen företagare drabbas av sjukdom kan resultera i ett kännbart ekonomiskt avbräck, speciellt om sjukdomen blir långvarig och operation eller specialistvård krävs. Köerna inom offentligvården kan innebära lång väntetid och då är det guld värt att ha SBRs förmånliga Privatvårdsförsäkring. Med SBRs Privatvårdsförsäkring slipper du vårdköer. Du är bara ett telefonsamtal från vård hos privata specialistläkare eller privatsjukhus. Sjukfrån-

varon förkortas. Du får vård när du behöver det och på tider som passar dig. Försäkringen gäller till du fyller 65 år. Normalt upphör denna typ av försäkring när man fyller 65 alternativt 67 år. Om du haft SBRs Privatvårdsförsäkring under minst två år i följd innan du fyller 65 år erbjuds du dock att behålla ett bra försäkringsskydd, genom Seniorförsäkringen, till en förmånlig premie också efter fyllda 65 år. Det här ingår bland annat i SBRs Privatvårdsförsäkring: • Läkarvård • Operation och sjukhusvård

• Eftervård – rehabilitering • Ersättning för kostnader för hemservice under 14 dagar efter hemkomst från ersättningsbar operation. • Second opinion – ytterligare bedömning vid samtliga allvarliga sjukdomar. • Obegränsat försäkringsskydd så länge premien betalas. • Ingen beloppsbegränsning. • Självrisk 500 kronor per skada. Premien är 301 kronor per månad oavsett ålder. SBR Privatvårdsförsäkring erbjuds till dig som medlem. Du kan medförsäkra make/maka/ sambo samt teckna försäkring-

en för anställda. Både medförsäkrade och anställda får den förmånliga medlemspremien. Tilläggsförsäkringar som utökar skyddet om det som inte får hända ändå händer är: • Invaliditetskapital vid olycksfall – upp till 1 000 000 kronor. • Dödsfallskapital till de anhöriga – upp till 264 000 kronor. För mer information: Kontakta SBRs Försäkringsservice, telefon 08-661 68 98 eller via mejl på sbr@aon.se. Besök även www.sbr.se för mer information. Av Lena Brinck SBR Försäkringsservice

Goda råd när du väljer försäkringsbolag Tycker du att det är svårt och dyrt med försäkringar? Är du osäker på om du har korrekt försäkringsskydd? Då känner du som många andra företagare gör. Att driva eget företag som konsult eller besiktningsman innebär risk för att en missnöjd uppdragsgivare tycker att man varit försumlig och därmed orsakat dem en skada som de vill ha ersättning för. Det är därför viktigt att ha en bra Konsultansvarsförsäkring respektive Överlåtelseförsäkring. SBR erbjuder sina medlemmar försäkringar som är skräddarsydda för det som normalt ryms inom en SBR ingenjörs verksamhet. Försäkringsarbetet bedrivs i samarbete med Försäkringsförmedlaren Aon Sweden AB inom ramen för SBR Försäkringsservice. Målet är att underlätta och skapa trygghet för medlemmarna samt att skapa prisvärda försäkringar som ger ett bra skydd. Andra viktiga mål är att man ska få bra hjälp om man råkar ut för en skada och att försäkringarna ska vara långsiktiga. Långsiktigheten är särskilt viktig när det gäller Konsultannr 5 B 2012 husbyggaren

svars- och Överlåtelseförsäkringen, vilket många medlemmar fått erfara. Under åren har det dykt upp aktörer som erbjudit både Konsultansvars- och Överlåtelseförsäkringar till relativt låga premier. Det har dock vid flera tillfällen visat sig att dessa aktörer inte är långsiktiga utan att försäkringarna har sagts upp inom loppet av några år, vilket skapat problem för flera SBR-medlemmar. Nedan är några saker man ska tänka på när man ska teckna Konsultansvars- eller Överlåtelseförsäkring: Hur länge har försäkrings bolaget erbjudit denna typ av försäkring?

Om de är helt nya kan det vara bra att avvakta några år för att följa utvecklingen. Hur hög är självrisken?

Normalt utreder inte försäkringsbolaget anspråk som understiger självrisken. En hög självrisk innebär alltså dels att du får betala en större andel av skadan själv, dels får du själv i högre utsträckning sköta hanteringen av mindre skador.

Hur högt är försäkrings beloppet?

Vissa försäkringsbolag har ett gemensamt försäkringsbelopp för både Konsultansvars- och Överlåtelseförsäkringen. Det innebär att om man till exempel haft en Konsultansvarsskada och därefter får ett krav riktat mot sig till följd av en överlåtelsebesiktning kanske det inte finns några pengar kvar avseende det sistnämnda kravet. Utreder försäkringsbolaget anspråket eller måste du själv göra detta?

I vissa fall får man själv som försäkringstagare sköta kontakterna med dem som framställt anspråket. Det är skönt om någon med vana och kompetens tar över dessa kontakter. Har försäkringsbolaget egna och erfarna skadejurister?

Detta är en bra förutsättning för att anspråket ska hanteras professionellt och att du får bra hjälp. Hur gäller skyddet när försäkringen upphör?

pel om försäkringsbolaget säger upp försäkringen, du själv väljer att byta försäkringsbolag eller du ska avveckla din verksamhet. Normalt finns inget försäkringsskydd för skador som upptäcks eller anspråk som framställs efter det att försäkringen upphört, trots att den händelse som ligger till grund för anspråket skedde under den tid man hade försäkring. Ta alltid upp denna fråga med det försäkringsbolag där försäkringen upphör samt med det försäkringsbolag där nyteckning sker så att skyddet blir heltäckande. Ska man avveckla sin verksamhet rekommenderas att någon form av avvecklingsförsäkring tecknas medan verksamheten bedrivs och premien kan dras av i rörelsen. Vill du veta mer om SBRs försäkringarna kontakta oss gärna på SBR Försäkringsservice på telefon 08-661 68 98 eller mejl sbr@aon.se. Du kan även läsa mer på www.sbr.se. Av Lena Brinck SBR Försäkringservice

Det är en viktig fråga till exem63

Nytt från SBR Anslutna får inte rösträtt SBR höll årets förbundsstämma den 12 maj. Arrangör för årets stämma var Hallandsavdelningen med Michael Maddison i spetsen. Stämmodagarna inleddes traditionsenligt med golfmästerskap på fredagen. Tävlingen spelades på Halmstads Golfklubb i Tylösand. På fredagskvällen hölls välkomstparty i vinterträdgården på Hotell Mårtensson i Halmstad. Ett mycket uppskattat inslag under kvällen var ett kåseri framfört av ”På spåret” ikonen och tennisoraklet Björn Hellberg. På lördagen var det så dags för stämmoförhandlingar. En stor del av den allmänna diskussionen ägnades åt att gå igenom det förslag till nya stadgar för SBR som utarbetats under året. Stadgarna föredrogs av SBRs förre förbundsordförande, Lars Hedåker, som varit ansvarig för arbetet med de nya formuleringarna. Förbundsordförande Urban Tjernström inledde årets stämma, som hade 43 ombud närvarande: – Året som gått var det sextionde i SBRs historia. Vi kan blicka tillbaka på ett år där SBR fokuserat arbetat vidare på att utveckla sitt erbjudande till medlemmarna samt stärka sitt varumärke. Glädjande kan vi nu konstatera att våra satsningar börjar ge frukt. SBR ökade sitt medlemsantal under året. I den årligen återkommande värvningstävlingen kunde Urban Tjernström överlämna första priset till Stockholmsavdelningen, andra priset till Uppsala-avdelningen och tredje priset till Malmö-avdelningen. Till ordförande för stämman valdes Hallandsavdelningens ordförande Michael Maddison. Under stämman skulle första läsningen av de nya stadgarna ske. I samband med beslut om dessa begärdes omröstning från 64

Lars Hedåker har lett arbetet med att se över SBRs stadgar och redovisade de nya stadgeförslagen på stämman. Foto: Mikael Zancotti

företrädare för Malmö-avdelningen. Omröstningen handlade om huruvida ansluten skall ha rösträtt eller ej vid stämmoförhandlingarna. Omröstningen resulterade i att en majoritet röstade för liggande förslag som innebär att ansluten inte skall ha rösträtt. Stadgeförslaget antogs i övrigt i sin helhet och första läsningen var således avklarad. Stämman beslutade om oförändrade medlemsavgifter för år 2013. Då det var dags för val kan noteras att styrelsen är oförändrad för kommande mandatperiod då samtliga som stod för omval valdes om. Urban Tjern-

ström valdes till ordförande och Veronica Almholt till vice ordförande. Vid stämman kallades SBRs före detta ordförande, Lars Hedåker, till hedersmedlem. Lars Hedåker tackade stämman och förklarade att han kände sig hedrad av kallelsen. Vid årets stämma var 33 medlemmar berättigade till veterantecknet, för 25 års medlemskap. Medlemmen Kjell Nyström från Helsingborg var närvarande och fick av Urban Tjernström mottaga sitt veterantecken. Stämman avslutades av SBRs förbundsordförande Urban Tjernström som tackade för

förtroendet att ännu ett år få leda SBR som förbundsstyrelsens ordförande. Stämmodagarna avslutades med traditionsenlig högtidsmiddag på Hotell Tylösand som för kvällen bjöd på ett fantastiskt väder. Det fanns vid stämmodagarnas avslutande inte någon klar arrangör till 2013 års stämma, det är emellertid nu klart att värd för nästa års arrangemang blir Göteborgsavdelningen och SBR kommer således även nästa år hålla stämma på Sveriges västkust. Av Magnus Janson, förbundsdirektör, SBR husbyggaren nr 5 B 2012

www.bostik.se

www.fischersverige.se

masonite lättelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0