Husbyggaren 2012 Nr 6

sBr · svenska Byggingenjörers riksförbund Bygg B el B vvs B Anläggning

6 12

Nedanstående är annons från Gyproc

Välj rätt ytterväggssystem

THERMOnomic stålstomme Fuktsäker och energieffektiv ytterväggskonstruktion Nya bredare reglar, skenor och z-profil gör plats för 340 mm isolering i ytterväggen. Det gör att ett lägre U-värde kan uppnås.

Bra för både miljö och plånbok.

Scanna och välj rätt ytterväggssystem eller besök www.gyproc.se 4

husbyggaren nr 6 B 2012

nr 6 · 2012 | Årgång 54 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund AnsvArig utgivAre

Magnus Janson redAktör

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se AnnonsAvdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PrenumerAtionsärenden

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se PrenumerAtionsPriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms.

Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

utgivningsPlAn 2012

Nr 1 v 5 Nr 2 v 11 Nr 3 v 18 Nr 4 v 23

Nr 5 v 37 Nr 6 v 43 Nr 7 v 49

tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 11 200 ex.

Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges.

Sidan 4

Stål används i krävande och utmanande konstruktioner, som vid påbyggnaden av en hotellbyggnad vid Svenska mässan i Göteborg. Med höghållfast stål kan man dessutom minska på vikten, och därmed miljöbelastningen. Ett gott exempel på det är Friends arena i Solna. Vem har väl inte någon gång fått en stöt när statisk elektricitet byggts upp? Det går att undvika, med rätt materialval. Fuktvandring i betongplatta, och hur man sätter golv så att vattnet rinner åt önskat håll, är andra frågor som blir belysta i det här numret av Husbyggaren.

Foto: Gothia Towers

innehåll 4 8 12 18 20 22 28 32 34 38 42 44 49 50 54

Förankrad stålstomme bär upp påbyggt mässhotell En 325 meter stålbro flyttas i sidled i ett stycke Bärverkens brandskydd ska klara utrymningsbehovet Tydliga regler finns för att få vatten att rinna åt rätt håll Ingjuten golvvärme ger stabil temperatur Hur slipper man fuktskador med betongplatta på mark Rätt material i skor och golv stoppar elektriska stötar Golven i kulturhus är del av konstnärlig utsmyckning Juridik: Arbetsgivare kan välja bland olika anställningsformer IT: Tydlig definition behövs av konstruktörens olika roller Form & Teknik: Materialet som mål – eller som medel?

Debatt: Konstruktion i höghållfast stål minskar miljöbelastningen Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Redaktionen ansvarar inte för aterial som inte beställts. m

i nästa nummer: Byggmetoder & Innemiljö Tidningen kommer vecka 49 nr 6 B 2012 husbyggaren

5

stålByggnAd Om ett år går det att bada, och samtidigt titta ner på Liseberg, i Göteborg.

Gothia Towers vid Svenska mässan byggs som bäst på med sex våningar, med en stomme i stål. En av många utmaningar var att lyfta en inglasad förbindelsebro på plats.

Förankrad stålstomme bär upp påbyggt mässhotell Av Lena Olsson , frilansjournalist

n

är gothia towers växer byggs sex våningar med stål­ stomme ovanpå en befintlig betongbyggnad. Samma mate­ rial gör det möjligt att ha utanpåliggande helglasade panoramahissar.

Stål är det förstås också i den glasbro som monterats mellan två befintliga torn, och som snart får en pendang när det tredje tornet byggts.

Patrik Albertsson är byggprojektledare för det komplicerade bygget.

– Vi bygger ett hus ovanpå huset! säger han.

– Stål var det enda möjliga materialet för påbyggnad. Fördelarna är lätt bygge och snabb monteringstid. En nackdel är att det bli svårare att stabilisera med in­ nerväggarna som är lättväggar.

Byggs på med sex våningar I dag finns här två torn: West Tower, och det som i dag heter East Tower och byggs på från 18 till 25 våningar.

Stommen är nu klar, och knappt ett års arbete återstår. Även om det går snabbt att resa stålstommar tar stomkomplette­ ringen längre tid.

Påbyggnaden har stål i pelare och bal­ kar, håldäckselement i bjälklag samt gips i innertak. Stålstommarna får gipsinkläd­ nad för brand­ och ljudklassning, och brandskyddsmåleri där stålet är synligt som inredningsdetalj eller av praktiska skäl. Byggnaden ska ha högsta ljudklass.

Hela bygget ska dessutom ske smidigt och utan att störa hotellgästerna.

Fläktsystem byts ut i etapper En logistisk utmaning är att ersätta fläkt­ systemet. Nu finns fläktrum på plan 19, det som förut var taket. Så man bygger enkelt ett nytt fläktrum i norra kanten på samma plan.

Dit ska all apparatur och maskineri tas in från sidan – normalt skulle de ha lyfts 6

in uppifrån, men ovanför har det ju byggts flera nya våningar. Då allt är på plats ska överkopplingen mellan det gamla och det nya fläktrummet ske i etapper, för att und­ vika onödiga avstängningar. Först däref­ ter kan man demontera det gamla.

restaurang på toppen Runt 18:e våningen – tidigare tornets översta våningsplan – byggs wellness­ och spaanläggning, med hamam, pooler och bastu. Anläggningarna tar upp två befintliga våningsplan och ett nytt.

Det ställer krav både på höjder och på förstärkningar; för tyngderna av maski­ neri och stora mängder vatten i pooler och utjämningstankar.

De fyra översta våningarna får exklu­ siva femstjärniga rum med större yta och högre takhöjd – 2,55 till tak mot normala 2,40 – och panoramafönster. Längst upp byggs en topprestaurang med bar och re­ ception för konferenser.

Förankras långt ner Hur många våningar påbyggnaden blev bestämdes av vad som var möjligt. Beräk­ ningar gjordes för vikt­ och vindlaster, och man beräknade hur många våningar och vilken höjd påbyggnaden kunde innehålla.

Björn Brunander på VBK står för kon­ struktionen.

– Vi har arbetat i omgångar med ett an­ tal systemhandlingar, och på allvar sedan 2007. Den stora utmaningen var påbygg­ naden. Det har varit oerhört mycket datorberäkningar för att få så korrekta laster som möjligt, grund och befintlig konstruktion utsätts för väldig påverkan.

Det tog mycket tankekraft att övertyga till och med oss själva om att det skulle gå att bygga på sex våningar i så lätt konstruk­ tion som möjligt.

Eftersom horisontallasten ökar så mycket förankras de sex våningarna långt ner i huset.

– Ju lättare, ju längre ner i huset får man förankra, främst tack vare påverkan på befintlig konstruktion. Vi har dragför­ ankrat sex våningar ner, lika mycket som påbyggnaden.

Den befintliga betongdelen, byggd år 1984, hade redan dragförankringar att ta hänsyn till.

Wellness­ och spavåningarna innebär utmaningar eftersom det handlar om stora tyngder, men även en del speciellt smides­ arbete. En av bassängerna sträcker sig ut i en L­form runt den utanpåliggande pano­ ramahissen, allt i stål och glas.

– Här ställdes specifika krav på ned­ böjningar och rörelser. Glaset i konstruk­ tionen tål inte så stora rörelser, säger Björn Brunander.

Bro lyftes på plats Ytterligare en stor utmaning var den in­ glasade förbindelsebro som monterats på 55 meters höjd, på plan 20. Den svetsades i fackverksbalkar och lyftes på plats med hjälp av en av Europas största mobilkra­ nar. Det skedde, mycket försiktigt, den 7 juni en tidig morgon när det inte blåste för mycket. 26 ton tung, 24 meter lång – ing­ et fick gå fel.

Utrymmet mellan tornen är begrän­ sat, och bron är längre än så. Den fick först stickas in en bit på ena sidan och därefter skjutas in på plats. Därefter för­ ankrades den i mittentornet. I West To­ wer har den däremot en rörelsemarginal om 15 centimeter i varje riktning – Björn Brunander liknar det vid principen för en ledbuss.

Innan bron kom på plats hade man för­ stärkt West Tower för att fördela ut lasterna ända ner till markplan. Där handlar det om stålförstärkningar men även en del kolfiber i betongväggar och bjälklagsplattor.

Förbindelsebroarna är viktiga för hotel­ let. De ska avlasta centralhissystemet och Fortsättning s. 6 P

husbyggaren nr 6 B 2012

Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser. www.brandkonsulten.se

nr 6 B 2012 husbyggaren

7

Gothia hotell vid Svenska mässan i Göteborg bygger ut. Om några år ska hotellet bestå av tre byggnader. Just nu pågår en påbyggnad i sex våningsplan på mittersta huset. Cirka 50 meter upp, under gångbron, kan framtida gäster bada i en pool som sticker ut bredvid hissen. Skiss: Gothia Towers

P

förbättra logistiken. När hela komplexet står klart ska gäster och servicepersonal lätt kunna röra sig mellan konferensan­ läggningar, restauranger och festvåning i de olika tornen. Inte minst wellnessav­ delningen kräver mycket service.

– Broarna är dimensionerade för att få tillräckligt hög egensvängningsfrekvens.

Viktigt är att de inte kommer i självsväng­ ning om många människor samtidigt går där. En av broarna kommer dessutom att fungera som utrymningsväg, säger Patrik Albertsson.

ovanlig metod Nu är det dags för det efterlängtade tredje tornet och för att få plats demonterade man först en befintlig byggnad. Men sedan går det snabbt, bygget börjar växa uppåt i oktober.

Stommen görs med den ganska ovanliga metoden glidformsgjutning så besökarna ska kunna se centralschaktet växa som en pelare, dygnet runt tills det når 100 meters höjd. I takt med att formen rör sig monteras ”pluggar” som sparar ut för olika öppning­ ar och genomförningar på varje plan. Gjut­ ningen av centralschaktet görs med utrust­ ning från en expertfirma från Österrike. litet familjeföretag Men än så länge är det bygget på East Tower som tilldrar sig stort intresse från åskådare och besökare.

8

De som gör stålarbetet, både grovt och finsmide, är det lilla familjeföretaget Härryda smide. De har jobbat med Svenska mässan i tio år, men då med mindre jobb.

– Att få vara med om hotellbygget var lite av en dröm, säger Andreas Carlsson på Härryda smide.

Han var med när glasbron sattes på plats. Lyftet tog sex timmar. Att se en 26 ton stålkoloss lyftas och monteras på 55 meters höjd var nervpirrande för åskå­ darna – men de duktiga smederna som arbetade däruppe var lugna och allt gick precis som det skulle.

En annan utmaning för Härryda smide

var panoramahissen som byggdes i 12­metersmoduler som sedan passades in exakt. Och stålstommen till den gla­ sade bassäng som ska sticka ut i L­form runt hissen på plan 18, på 49 meters höjd.

– Det fanns inga referenser, den ska sticka två meter utanför hissen. Det var lite trixigt. Men vi har fått exakta beräkningar av Peab, och allt har fungerat perfekt.

Utsikten för de badande lär bli speciell.

Men Andreas Carlsson är, liksom repor­ tern, inte omedelbart förtjust i tanken på att simma däruppe och säger med ett skratt: – Jag tror att någon annan får provbada innan jag går ner i den poolen.

FAktA: Svenska mässan/Gothia Towers:

ranger, barer och festvåning.

länge heter det som nu byggs på East Tower.

Svenska mässan och Gothia Towers genererar besöksmiljarder till Göteborg.

Göteborg får ett nytt landmärke med tre torn i tripptrapp-trull-serie, alldeles invid Liseberg. West Tower 77 meter högt, mittentornet 82 meter, och det tredje torn som snart börjar byggas blir 100 meter högt med 29 våningar. Bara Lisebergstornet är högre.

Svenska mässan och Gothia Towers har en årlig omsättning på 800 miljoner kronor, och beräknas ge 2,3 miljarder kronor i besöksnäringseffekt.

Med de 40 000 kvadratmeter som nu tillkommer blir Svenska mässan med Gothia Towers Europas största mäss-, konferens- och hotellkomplex. År 2014 ska allt vara klart. Då finns här mer än 1 200 hotellrum, samt möteslokaler, restau-

Vad de tre tornen ska heta är ännu inte fastslaget, än så

Svenska mässan är en stiftelse, som i sin tur äger Gothia Towers. I stiftelsens styrelse finns representanter för kommun och näringslivsorganisationer.

husbyggaren nr 6 B 2012

När hela bygget är klart ska det krönas av ännu mer stål.

Här ska finnas tre gyllene ”kronor”, tre och en halv meter höga, i en vax­ kakemönstrad konstruktion. Rastret ska inte minst dölja fläkthuvar och andra an­ läggningar som finns på taken.

Besökarna i det tredje tornet, 100 meter högt, ska få en estetiskt tilltalande utsikt.

Och alla som ser tornen från gatan får något nytt att vila ögonen på. D Fotnot:

Den som vill kan följa bygget på webben, från en kamera monterad på Lisebergstornet: www.gothiatowers.com/Om-GothiaTowers/vi-bygger-for-framtiden/kamera/

FAktA: Gothia Towers East Towers påbyggnad är sex våningar, 20 meter hög, och väger 3 000 ton.

Detta ska bäras upp av den befintliga betongbyggnaden från år 1984.

Dragförankringar har gjorts sex våningar ner.

Stålstommen kläs in med gips för brand- och ljud-

klassning, eller brandskyddsmålas där stålet ska vara synligt.

Byggnaden har pelare och balkar i stål, lättinnerväggar, och bjälklag i håldäckselement.

Det tredje tornet, 29 våningar och 100 meter högt, ska vara klart år 2014. Där ska 260 pålar och 1,6 meter tjock bottenplatta bära upp 62 500 ton. Centralschaktet görs med glidformsgjutning.

Bygget ska stå klart om knappt ett år. VBK konstruerade, arbetet utförs av Peab och Härryda smide står för stålarbetet.

För att lyfta gångbron på plats krävdes hjälp av en av Europas största mobilkranar. Förbindelsebron monterades på 55 meters höjd. Den är 26 ton tung och 24 meter lång. Foto: Gothia Towers

nr 6 B 2012 husbyggaren

9

stålByggnAd En ovanlig lösning valdes när två broar på E4:an i Rotebro norr om Stockholm byts ut. I projektets sista etapp flyttas en 325 meter lång färdig stålbro med betongplatta, som använts temporärt för trafiken när grannbron bytts ut, sidledes på plats.

en 325 meter stålbro flyttas i sidled i ett stycke

i

september 2011 sattes spaden i backen för projektet med utbyte av broarna på E4:an i Rotebro mellan Stockholm och Arlanda.

Projektet är ett tidstypiskt exempel på arbete i trafikintensiv miljö, med höga krav på resurssnålhet i minst tre dimen­ sioner: kostnad, byggtid och låg grad av trafikstörning.

Invigningen är planerad till år 2015 och de nya broarna ersätter uttjänta betong­ broar från år 1962.

Bro byggs på sidan Projektet innehåller flera utmaningar, som kravet på ett bra trafikflöde under byggtiden i en ytterst störningskänslig och intensiv miljö. Även det valda konceptet för montage ställer stora krav på hög sam­ lad kunskap, kapacitet och förmåga.

Ytterligare en utmaning är effektiv re­ surshållning av stål genom grundlägg­ ning på RD­pålar, samt själva metoden för utbyggnad: sidolansering av 325 m färdig stålbro inklusive brobaneplatta av betong.

Bron är dimensionerad enligt Trafik­ verkets nya samlade regelverk inklusive Eurokoderna. kortade byggtid Att ersätta befintliga broar på E4:an i Rotebro är inte enbart en stor utmaning tra­ fikmiljömässigt, utan också byggtekniskt.

I ett tidigt skede i processen valdes en alternativ metod för utbyggnaden, som, skulle det visa sig, sparade både byggtid, pengar och gav ett bättre trafikflöde un­ der byggtiden.

Kärnan i förslaget var att bygga bron som en sidolanserad samverkanbro, mel­ lan stålbalkar och brobaneplatta av be­ tong, på RD­pålar, och därmed korta ned byggtiden tre månader, till en 25 procent lägre totalkostnad.

10

Dessutom kunde man ha sex filer trafik under byggtiden istället för programför­ slagets fem, vilket gav ett bättre trafik­ flöde på 17 procent.

Aktörer samarbetade Detta vinnande förslag lyftes bland annat fram på FIA­dagen 2011 som ett gott exempel på tidig dialog och kreativt sam­ arbete som också möjliggjorts genom Trafik verkets medvetna och lyckade stra­ tegi att öka antalet totalentreprenader och därmed påverkansmöjligheterna för branschens aktörer.

Trafikverket ställer numera krav som gäller miljöpåverkan i sina regelverk. Det innebär i klartext att konstruktioner ska ha väl avvägda förhållanden mellan ma­ terialåtgång och statiska egenskaper. En RD­påle i stålsort S550 är en komponent som fyller detta kriterium, speciellt jäm­ fört med en stålkärnepåle. Stålmängden halveras men kapaciteten i bärförmåga är ungefär densamma, cirka 2 MN i tryck. minskat spill NCC och Trafikverket har på gemensamt initiativ tagit inriktningsbeslut om miljö­ klassning av hela projektet i certifierings­ systemet Ceequal.

Tillverkning av RD­pålar och I­balkar till stålbron har skett i Ruukkis fabriker i Finland i Pulkkila respektive Ylivieska.

Pålar och balkar har sedan transporterats med lastbil till byggplatsen i en välavvägd logistikprocess.

Stålbroöverbyggnaden är en typisk så kallad I­balkbro med samverkande bro­ baneplatta i betong, och stålsort S460 i huvudbalkarna. Med god optimering av totalkostnad så har stålkvaliteter och di­ mensioner av fläns­, livplåtar och även avstyvande profiler valts för att passa till­ verkning och minska spill i så hög grad som möjligt.

FÖRFATTAREN

Av Anders Spåls , utvecklingsdirektör, Ruukki infrastruktur

Anders spåls är utvecklingsdirektör på Ruukki infrastruktur. Han är civilingenjör väg och vatten från KTH och har runt 20 års erfarenhet av infrastruktur- och anläggningsbranschen.

Den valda metoden för utbyggnad av de nya broarna i olika etapper där de befintliga och nya broarna utnyttjas växel vis för trafik, och till slut en hel sektion sidolanseras på plats i ett helt stycke, är projektets viktigaste och helt avgörande moment.

Det var också den idén, tillsammans med sidoförslaget att använda RD­pålar istället för stålkärnepålar, som gjorde att Trafikverkets anbudsutvärdering visade på betydande fördelar i byggtid, investe­ ringskostnad samt bättre trafikflöde ge­ nom byggplatsen.

Detta innebär noggrann planering, omfattande störnings­ och riskanalys samt stor beredskap för störningar i pro­ cessen genom arbetsberedning och scenario planering från A till Ö inklusive arbetsmiljöaspekterna.

Bra föregångsexempel En väl genomtänkt stålkonstruktion och grundläggning kan ofta fungera som en språngbräda för effektivisering i andra moment av byggprocessen i broprojekt.

Ett bra exempel på samma tema är en bro över Dyrån i Hälsingland. Den bygg­ des direkt på grova RR­pålar utan schakt Fortsättning s. 10 P

husbyggaren nr 6 B 2012

I QB S STO M SYST E M

I N F RASTR U K TU R

STÅLE NTR E P R E NAD E R

M O D U LP R O D U KTI O N

En komplett, effektiv och lyhörd partner VSAB är specialiserade inom stålentreprenader och byggsystem. Med ett strukturerat arbetssätt i kombination med vår breda kompetens fungerar vi som en effektiv och lyhörd samarbetspartner för bygg- och anläggnings marknaden.

FACTUM 2012

VSAB – VÄSTSVE N S KA STÅLKON STR U KTION E R AB Jungmansgatan 16, 531 40 Lidköping • 0510 - 48 46 80 • info@vsab.se • www.vsabgruppen.se

Trafikverkets animation av nya broar på väg E4 i Rotebro visar den nya östra bron i provisoriskt läge på sidan om den befintliga, samtidigt som den nya västra brons stålbalkar syns till vänster om befintlig bro. Projektets sista avgörande moment är sidolansering av den 325 m långa östra överbyggnaden inklusive brobaneplatta till slutligt läge. Illustration: Centerlöf & Holmberg

P

och traditionell svensk grundläggning år 2010.

Den utvärdering som Förnyelse i anläggningsbranschen, FIA, gjorde 2010 visade på en besparing på 40 pro­ cent av investeringskostnaden och då är det inte riskjusterat för eliminering av geotekniska risker, som kan vara betydande vid traditionell spont och bottenplatta.

Några goda exempel från broarna i Rotebro är att entreprenören kan mon­ tera sin formställning för gjutning av brobaneplattan innan balksektionerna lyfts ut och också den betydande tids­ besparingen som montagemetoden i sig gav.

Beredde i dialog Som en del i processen för kvalitets­ säkring arbetar Ruukki med en egen metod för att i sin tur påverka projektets totalkostnader i rätt riktning genom design management. Det är ett sätt att tidigt ge både entreprenör och konstruk­ tör rätt utgångspunkt för både metodval och dimensionsval för stålkonstruktio­ nen genom en optimering mot lägsta total kostnad och inte lägsta vikt – dessa kan vara två diametrala motsatser.

Ruukki genomförde tillsammans med NCC och konstruktören Centerlöf och 12

Holmberg systematiska arbetsbered­ ningar i dialogform i ett tidigt skede för att identifiera och kvantifiera möjligheter att optimera lägsta totalkostnad för pro­ jektet som helhet, eller samma kostnad men lägre projektrisk.

På så sätt minskas också risken för störningar senare i processen genom till exempel missförstånd, otydligheter i projektets målsättning och dålig kom­ munikation.

Besök i verkstad Genomgångarna genomfördes med ut­ gångspunkt från erfarenheter av tidi­ gare broprojekt i Norden: såsom Hudälven, Partihallsförbindelsen och E6:an i Bohuslän. De innehöll följande delmoment: – Arbetsberedning från A till Ö från stål­ verk till färdigt montage av varje detalj och moment inklusive arbetsmiljö.

– Genomgång i tidigt skede med kon­ struktören av dimensionering och tillverkningsmöjligheter i verkstad för att optimera ett högt verkligt stålutnyttjande, det vill säga öka användningen av skräddarsydda grovplåtar, minska stålspillet och använda Ruukkis standardprofiler för avstyvningar.

– Genomgång av ”best practice” för

Hercules installerar RD-pålsystem – RD220x12,5 med gängad skarv – totalt cirka 20 000 m i hela projektet. Foto: Göran Fält, Trafikverket

redovisning av stålritningar till verkstad med konstruktören så att risken begränsas till ett minimum för missförstånd eller otydlig redo­ visning på ritning som leder till fel på byggplats.

– Genomgång av erfarenhetsbanken när det gäller större stålbroar och speci­ fika utmaningar i sådana projekt.

– Planerat besök i verkstad och genom­ gång av flödet i verkstaden och olika delmoment för att skapa förståelse för när det är viktigt att vissa nödvändiga beslut tas och deras konsekvenser. D

Genom att byta stålkärna till RD-påle minskar stålmängden med 50 procent.

Illustration: Centerlöf & Holmberg

husbyggaren nr 6 B 2012

FAktA: Projekt: Broarna på E4 i Rotebro Beställare: Trafikverket Huvudentreprenör: NCC Grundläggning: Hercules Konstruktör: Centerlöf & Holmberg, PiD (RD-pålar) Stålentreprenör: Ruukki Brolängd: 325 m Brobredd: c/c stålbalkar 8.2 m Spännvidd: 51.0+3x58.3+53.8+31.4 m, 6 spann Stålvikt: cirka 1 300 ton, stålsort S460 i huvudbalkar Tvärsnitt: I-balkar 2.2 m höga, samverkanbro Övrigt: Östra brohalvan, 325 m lång färdig stålöverbyggnad inklusive brobaneplatta i betong, sidolanseras på plats i ett stycke.

Första etappen, trafik på befintliga broar medan nya östra bron byggs i temporärt läge (till höger). Illustration: Centerlöf & Holmberg

Andra etappen, trafik på ena befintliga bron (mitten) och den nya östra bron, medan den nya västra bron byggs (till vänster). Illustration: Centerlöf & Holmberg

Sista etappen, efter rivning av gamla västra bron så sidolanseras den nya östra bron i ett stycke, 325 m långt inklusive brobaneplatta på plats till permanenta stöd under lågtrafikperiod och avstängd trafik. Illustration: Centerlöf & Holmberg

Välj rätt byggmetod Vilken byggmetod passar ditt projekt bäst?

Hur viktigt är det för dig att byggprocessen är snabb och resurssnål?

Hur viktigt är det att hantverkarna på byggplatsen slipper olika tunga moment?

Svara på några enkla frågor och få tips om lämplig byggmetod för ditt projekt.

Scanna koden eller gå in på byggelement.se och klicka på Metodvalsguiden.

nr 6 B 2012 husbyggaren

www.byggelement.se

13

stålByggnAd Syftet med brandskyddet av bärverk är att säkra utrymning vid brand och att rökdykare hinner rädda liv. Tunga yttertak med betongplank placerade på takfackverk av stål är dock en riskkonstruktion. Liksom lagerställage som är i vägen.

Bärverkens brandskydd ska klara utrymningsbehovet

A

tt bärande konstruktioner i byggnader har krav på brand­ skydd är i sig ingen nyhet.

Undantag finns lagstiftnings­ mässigt dessutom i ”båda riktningar” för bärverk i olika byggnader där de kan tjäna mer eller mindre olika syften. Med andra ord – vissa delar av de bärande konstruk­ tionerna kan vid en enklare jämförelse te sig ha såväl under­ som överkrav, bero­ ende på med vilka ögon man ser på brand­ skyddet och dess betydelse för den bärande konstruktionen.

Det har gjorts relativt stora förändring­ ar den senaste tiden när det gäller bärverk och brandskydd. Bortsett från att Bover­ kets byggregler, BBR, nu helt hänvisar till EKS så har det dessutom skett gradvisa förändringar jämfört med hur BBR tidi­ gare har tolkats och tillämpats.

Det finns för­ och nackdelar med alla förändringar men frågan som kanske till viss del inte besvarats tillräckligt ingå­ ende i sammanhanget är: Vem är brand­ kraven på de bärande konstruktionerna till för?

Brandkrav förr och nu Krav på byggnadstekniskt brandskydd har utvecklats under sex århundranden.

Från enkla, primitiva, men tydliga, regler, till omfattande, komplexa och inte alltid helt tydliga.

Brandteknisk klass

Utan att gå alltför långt tillbaka i ”his­ torieböckerna” så ges nedan en kort sam­ manfattning av de senaste årtiondena som ändå ger en hyggligt bra bild av det ”moderna byggandet” och vilka krav som ställts på bärande konstruktioner.

Kungliga Byggnadsstyrelsens anvis­ ningar BABS 1946 gav i sitt bärverksav­ snitt inte några direkta krav avseende brandskydd.

Inte heller gjorde brandavsnittet det annat än att det skulle lösas från fall till fall och i samråd med brandchefen. Ett med dagens ögon ”underbart” upplägg där vi i dag jobbar fritt över hela landet såväl konsulter som entreprenörer…

Värt dock att notera var att anvisning­ arna gav klasser på brandsäkra material som skulle motstå åtta timmars brand­ provning med efterföljande lika många minuter vattenbesprutning. Med fullgott resultat erhölls beteckningen Brs A­8! Se figur 1.

enhetliga bestämmelser Den 1 juli 1960 trädde en ny byggnads­ stadga i kraft där man strävade efter att få enhetliga byggnadsbestämmelser för hela landet. Syftet var att få bort lokala byggnadsordningar och bedömningar.

Ovan nämnda brandtekniska klasser följde med och angavs i BABS 1960 mer specifikt.

Beteckning

Brandprovningstid

Vattenbesprutning

Brandsäker

klass

A–8

Brs A–8

8 tim.

8 min.

»

»

A–4

Brs A–4

4 »

4 »

»

»

A–2

Brs A–2

2 »

2 »

Brandhärdig

»

B–1

Brs A–1

1 »

1 »

Flamskyddad

»

C–1/2

Brs A–1/2

1/2 »

–

Figur 1. För klassificering utsätts provkopparna för brandprovning och vattenbesprutning under ovanstående tider. Utdrag från BABS 1946 och dess brandtekniska klasser.

14

FÖRFATTAREN

Av Christian Ståleker , brandingenjör, Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB

christian ståleker är brandingenjör och vice vd på Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB. Han har tidigare jobbat som brandingenjör vid Norrköpings brandförsvar och på Boverket, samt 15 år som konsult.

Upplägget och kravnivåer har i princip gått att känna igen fram till dess att EKS:en ersatte brandkraven i BBR.

övergick till funktionskrav En stor förändring skedde vid övergång­ en från Nybyggnadsregler, NR, till Bover­ kets byggregler, BBR. Vid denna övergång år 1994 var den stora nyheten att lämna detaljregler och istället utgå ifrån funk­ tionskrav. Tidigare A­ och B­klasser, med utgångspunkt från graden av brännbar­ het, ersattes nu av bärverkskraven i BBR med beteckningen R. De bärande kon­ struktionerna skulle uppnå en viss klass utan uttalade krav på stommens bränn­ barhet eller hur skyddet utformades.

Detta första steg mot gemensamma eu­ ropeiska klassbeteckningar syftade såle­ des till att ange en funktion. Hur detta sedan löstes var, och är fortfarande, upp till konstruktören och brandkonsulten.

Den tydligaste symbolen för funktions­ baserade byggregler var att man kunde bygga högre hus med till exempel en stomme av trä, så länge man uppfyllde avsedd funktion på exempelvis de bäran­ de konstruktionernas brandskydd. Detta Fortsättning s. 14 P

husbyggaren nr 6 B 2012

nr 6 B 2012 husbyggaren

15

En tung yttertakskonstruktion på en oskyddad bärande stomme av stål blir en potentiell riskkonstruktion för insatspersonalen, om räddningsledaren inte gjort en korrekt bedömning.

Foto: Robin Zetterlund, Brandkonsulten AB

P

är ju också intressant att beakta i de fall då de bärande konstruktionerna ska kun­ na motstå ett fullständigt brandförlopp.

nära samarbete Dagens regelverk EKS anger nationella val i kombination med de europeiska kon­ struktionsstandarderna, Eurokoderna.

Dagens dimensioneringsmetodik är inte lika enkel som tidigare. Möjligen är den mer tydlig men kanske inte mer rätt­ vis. Från olika konstruktörer har signaler skickats om att det inte alltid är lätt att fast­ ställa vad olika bärande delar har för funk­ tion, och för den delen säkerhetsklass och tillhörande brandsäkerhetsklass. Det handlar fortfarande om en bedömning.

Baserat på konstruktionens säkerhets­ klass, alternativt om konstruktionen i sig inverkar på en brandcellsgräns´ funktion, erhålls en brandsäkerhetsklass. Denna påverkas dock av den byggnadstekniska klassen och våningsantalet. Utifrån denna brandsäkerhetsklass, och aktuell brand­ belastning, erhålls ett krav på hur omfat­ tande brandskydd den bärande konstruk­ tionen erfordrar.

Denna process kräver med andra ord ett mycket bra och nära samarbete mellan konstruktör och brandkonsult. inget reellt problem Hur stort är då det verkliga problemet med ett eventuellt bristande brandskydd för bärverk?

Utan att ha gjort någon mer omfattande 16

Frågan om vem brandskyddet är till för behöver belysas. Foto: John Thorner

studie så är slutsatsen att problemet är ringa. Möjligen bygger detta på att antalet omfattande bränder är begränsat och ofta inte ger de bärande konstruktionerna nå­ gon kritisk belastning. I förlängningen är således byggnader med fullt fungerande brandskydd ett än mindre problem.

Det har dock inträffat ett antal bränder där en sviktande konstruktion gett upp­ hov till både dödsfall och omfattande per­ sonskador.

I de kända bränderna med denna icke önskvärda konsekvens har dock kon­ struktionerna utsatts för en brandpåver­ kan under betydligt längre tid än vad de varit dimensionerade för. Att byggnadens bärverk ”gett upp” har i dessa fall haft full legitimitet.

tioner som ger fortskridande ras. Båda ty­ perna är i normalfallet i första hand en stor risk för släckinsatspersonalen.

Exempel på denna typ av konstruktio­ ner är tunga yttertak med betongplank placerade på takfackverk av stål. Även tunga prefabricerade konstruk­ tioner i Br 3­byggnader, som inte har krav på bärverken när det gäller brand, kan med oskyddade förankringsstål el­ ler oskyddat montagestål vara ett pro­ blem.

I detta sammanhang bör också nämnas konstruktioner som inte har med byggna­ dens stomme att göra. En betydlig risk för insatspersonalen är lagerställage, som kan ge betydligt större problem än till exempel en oskyddad yttertakskonstruktion.

risk med tunga yttertak Det finns ett antal riskkonstruktioner som särskilt bör beaktas när det gäller bärför­ måga vid brand. Dessa kan generellt be­ skrivas som konstruktioner som kan ge större och oförutsedda ras, eller konstruk­

ska skydda vid utrymning EKS anger i de inledande paragraferna i brandavsnittet, kap 1.1.2, det övergripan­ de syftet med brandskydd av de bärande konstruktionerna.

Brandskydd av bärverk utförs inte för husbyggaren nr 6 B 2012

att säkerställa utrymning från byggnaden i brandens inledande skede. Utrymning i direkt brandutsatta lokaler eller brand­ celler måste vara avslutad långt före det att bärverken börjar påverkas.

Av betydelse är dock att bärverkens funktion kvarstår i ett senare skede av brand och då för att säkerställa en trygg utrymning, alternativt möjlighet att stan­ na kvar i en icke brandpåverkad brandcell.

En mer omfattande kollaps av bärverk, eller ett sent fortskridande ras, skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser för indirekt berörda brandceller.

rökdykare ska kunna jobba Bärverkskravet i övrigt får i många fall ses kopplad till räddningsinsatsen. Det vill säga, bärverken ska vara så säkra att in­ satspersonalen kan göra en insats med en acceptabel säkerhet. Insats ska medges i brandens inledande skede, och om så be­ döms möjligt, medge rökdykarinsats i liv­ räddande syfte.

Att en byggnad kan få stora skador vid brand är allmänt bekant, men att dessut­ om få skador på den bärande strukturen med risk för instabilitet med mera, skulle vara mycket förödande, både för tredje man, men också för fastighetsägaren och dennas försäkringsbolag.

kan vara ett bekymmer om sprinklern inte gör sitt jobb.

EKS medger tack vare sprinkler att bär­ verk utförs i klass R 60 i byggnader upp till 16 våningar, möjligen högre beroende på vad en analytisk dimensionering kan påvisa.

I exemplet måste dock även fel­ funktioner beaktas på bland annat bär­ verkens passiva brandskydd när man jämför med det tekniska bytet tack vare sprinklern. I sammanhanget bör nämnas att bärverksreduktion bygger på en normal brandbelastning.

Byggnader med brandlarm och/eller sprinkler skulle ganska enkelt kunna han­ teras genom att kortfattat ge en enkel be­ skrivning av brandskyddet i anslutning till brandförsvarstablå eller sprinklercentral.

Inte sällan har dessa objekt dessutom in­

satsinformation som bland annat skulle kunna innehålla denna information.

Betydligt svårare är det för alla övriga projekt som kanske också är de med störst behov. Någon form av märkning skulle kunna vara ett alternativ. Samtidigt finns normalt sett annan information som är av minst lika stor betydelse för insatsen…

kostnadseffektivt brandskydd I vissa projekt kan större summor läggas på brandskydd av bärverk trots att effek­ terna kan ifrågasättas. Detta grundar sig bland annat på bygglagstiftningens upp­ byggnad där verksamheten i byggnaden kan ge olika krav trots att det inte har någon betydelse varken för utrymnings­ eller insatssäkerhet.

Det allra tydligaste exemplet, och kan­

vem känner till brandskyddet Det mest akuta behovet av brandskydd för en byggnads stomme kan enligt ovan hänföras till räddningsinsatsen.

I det sammanhanget följer då nästa intressanta aspekt och det är hur insats­ personalen, primärt räddningsledaren som bär ansvaret för insatsen och dess säkerhet, ska kunna veta vad det aktuella brandutsatta objektet har för prestanda?

Detta är i en del fall kanske väldigt enkelt och bygger bland annat på egna er­ farenheter och allmänt sunt förnuft.

En brand i ett flerbostadshus byggt med platsgjuten konstruktion på 1960­talet kanske inte utgör någon risk när det gäller stommen och dess brandskydd.

Men hur är det med en­ och tvåvå­ ningsbyggnader? Byggnader som kanske bedömts som Br 2­ eller Br 3­byggnader.

Byggnader som kanske inte har något brandskydd alls, byggnader med entreso­ ler, byggnader med hög brandbelastning och med långa inträngningsvägar för rök­ dykarna. Denna typ av objekt är kanske de mest svårbedömda! information om sprinkler Även byggnader med tekniska byten, till exempel reducering tack vare sprinkler, nr 6 B 2012 husbyggaren

Bärverken ska vara så säkra att rökdykare ska kunna göra sin insats. Foto: John Thorner

17

ske också den mest diskuterade objekts­ typen, är större en­våningsbyggnader. En sådan byggnad, avsedd för exempelvis lager, produktion och motsvarande, klas­ sas som en Br 3­byggnad.

Lagstiftningsmässigt kan denna bygg­ nad uppföras utan något brandkrav på den bärande stommen. Skulle samma byggnad inrymma en samlingslokal, som en butik för mer än 150 personer, klassas den som en Br 2­byggnad. Stommen skulle i detta fall behöva utföras i brandteknisk klass R 30.

Att påstå att byggnaden med butik är i ett större behov av skyddat bärverk vore felaktigt. Utrymningsmässigt finns inte detta behov. Inte heller insatsmässigt.

Jämförelsevis.

Det man kan fråga sig vid denna exem­ plifiering är om det inte hade varit mer effektivt om kostnaden för att skydda bär­ verket hade lagts på andra åtgärder, till exempel för att förbättra utrymningssäker­ heten ytterligare för butiken, även om man inte kan påstå att dagens nivå är för låg.

vem ska skyddas?

Boverket har uttalat sig i skrivelser angå­ ende förekommande skyddsnivåer och de

18

anser att det är berättigat att hålla denna högre nivå. En allmän hänvisning sker till att en­plans Br 2­byggnader kan inrymma ett stort antal personer och att man även måste beakta räddningstjänstens insats­ säkerhet.

Jag vill påstå att de i sin bedömning inte gått tillräckligt långt med frågan: För vem är skyddet till för?

Boverket har inte heller bedömt kost­ nad­nytta med brandskydd av bärverk för bland annat en­plansbyggnader.

Det förefaller också finnas en överdri­ ven rädsla för att byggnader med oskyd­ dat bärverk ska kollapsa bara för att en brand uppstår. Per automatik har en byggnad ett bärverksbrandskydd som räcker åtminstone under hela utrym­ ningsförloppet och ytterligare en tid ef­ ter det. Att förlänga bärverkens funktion med låt säga tio minuter skapar i min värld endast en falsk säkerhet till en onö­ dig kostnad.

Som pricken över i:et har Boverket dessutom nu i BBR 19, diametralt i förhål­ lande till ovanstående argumentation, dessutom tagit bort den formella möjlig­ heten för brandkonsulten att ställa krav

på brandgasventilation i större lokaler.

Detta är något som definitivt är direkt ne­ gativt sett med perspektiv på både insats­ och utrymningssäkerhet.

Analyserar skyddsbehovet Läroverken i Lund och Luleå har tillsam­ mans med Boverket inlett ett projekt som förhoppningsvis kommer att utveckla byggandet i en positiv riktning när det gäller brandskyddskrav för bärverk och då för en­plansbyggnader i synnerhet.

Min förhoppning är att man i detta pro­ jekt inleder med att mer djupgående än hittills besvara frågan för vem skyddet är till för. Denna fråga kan dessutom kläs på med hur länge detta skydd ska upprätt­ hållas.

I sammanhanget tycker jag dessutom man borde väga in möjligheten till att för­ enkla såväl dimensioneringen samt infor­ mation om bärverkens brandskydd. Det vore en förenkling till gagn för alla. D

husbyggaren nr 6 B 2012

nr 6 B 2012 husbyggaren

19

grunder och golv I duschen eller på verkstadsgolvet vill man att vattnet ska rinna åt rätt håll, nämligen till golvbrunnen. Bestämmelserna för hur golv ska luta är tydliga, ändå kan det bli fel. Att snåla med spackel eller slarva med att mäta straffar sig.

tydliga regler finns för att få vatten att rinna åt rätt håll

”F

järden ligger blank, som ett nybonat golv”.

Så sjöng Evert Taube i sin vals i gökottan, men hur ligger golven egentligen?

I de flesta rum vill man att golvet ska vara plant och vågrätt. Är det så enkelt?

Plana eller buktiga golv På golv som inte är plana kommer möbler att vingla och stå snett. Vi vill varken ha gropar, åsar, rännor eller kullar i golvet.

Parkett, laminat och styva golvplattor kräver ett plant, fast underlag för att inte svikta och spännas i fogarna.

Gränserna finns klart uttryckta i AMA Hus och i alla rekommendationer från golvbranschens aktörer.

Justera undergolven För de styva golven krävs att avvikelsen från planhet är mindre än 3 mm mätt med 2 m lång rätskiva. För att slippa olägenhe­ ter av ”kortvågig” oplanhet krävs dess­ utom att avvikelsen med 250 mm linjal är mindre än 1,2 mm. Med dessa krav upp­ fyllda fungerar parkettbrädor bra.

Professionella byggare och golvläggare brukar inte ha problem med detta, men gör­det­själv läggaren missar inte sällan att justera undergolven innan han lägger parkett. Resultatet blir då att parketten ger efter och sviktar, där den inte har kon­ takt med undergolvet. Inte sällan leder det efter en tid till springor mellan brä­ dorna.

Flexibla mattor Flexibla mattor kan fungera på mer oplana golv, men det finns gränser för vad som är acceptabelt. Linoleum och plast kan följa med i långvågig buktighet bättre än styva brädor, så här gäller inte samma krav.

Mindre än 5 mm avvikelse från 2 m rät­ skiva krävs för flexibla golv. Kortvågig 20

oplanhet som gropar och bulor är minst lika känsligt för golvmattor så här gäller samma krav som för parkett. Max 1,2 mm buktighet med 250 mm linjal.

slarva inte vid mätningen Mätmetoden med 2m och 250 mm långa linjaler är mycket enkel i princip. Man lägger linjalen på golvet och kollar hur tjock kil man kan skjuta in någonstans mellan underlag och linjal.

Detta gör man i alla riktningar och över hela golvets yta, tills man har bra under­ lag för att bedöma planheten.

Slarvig mätning i bara en riktning av­ slöjar inte buktighet i form av längsgå­ ende åsar och dalar. Slarvig mätning mitt i rummet missar groparna och bulorna längs väggarna och i hörnen. lutande eller vågräta golv I de flesta rum föredrar vi att golven är vågräta och byggnormerna föreskriver att de inte ska ha större lutning än 1/600.

Det är en lutning, som man ju inte har be­ svär med, när det gäller möblering och inredning.

Däremot har lutningen betydelse så fort vatten kommer in i bilden. Därför ställs det speciella krav i alla rum där det finns golvbrunn. En golvbrunn är ju till för att vatten ska rinna dit. Vågräta golv får ha en lutning på 1/600, men den lut­ ningen får inte gå åt fel håll.

Golvbrunnar finns inte bara i badrum och duschar. De kan finnas i industriloka­ ler med nöddusch eller i storkök. Bakfall får inte förekomma. vattnet ska rinna åt rätt håll Självklart ska duschvattnet rinna till golvbrunnen – inte till ett hörn av bad­ rummet.

Det är också säkrast att ett badrum kan ta emot en stor mängd vatten om brunnen

FÖRFATTAREN

Av Magnus Rönnmark , civilingenjör, Magnus material och miljö

magnus rönnmark är civilingenjör i kemi. Han har varit utvecklingschef på Tarkett, teknisk chef på Forbo, ordförande i Golvbranschens tekniska kommitté och är Svenska golvrådets Golvprofil 2012. Idag driver han eget företag. tillfälligt är täppt utan att vattnet rinner över tröskeln. Allt kan hända, till exempel att handdukar hamnar så att de täcker golvbrunnen.

Lång erfarenhet i golvbranschen och VVS­branschen har lett till dagens klara regler för hur våtrumsgolv ska utformas.

Boverkets regler överensstämmer med branschreglerna från GVK och BKR. Kan det bli tydligare?

Regel nr 1 är som för alla golv med brunn: Inget bakfall någonstans. Annars får man pölar.

Närmast duschen ska lutningen mot brunnen ligga mellan 1/150 och 1/50.

Mindre fall ger otillräcklig tillrinning och brantare fall blir obekvämt, när man står där med tvåliga fötter.

För den som spacklar upp ett duschfall kan det vara lämpligt att sikta på 13 mm fall per meter i duschzonen.

Utanför duschen kan golvet luta min­ dre, 1/500 till 1/100, lämpligen ungefär 6 mm per meter.

måste ha skillnad i höjd Det finns ett viktigt mått att hålla ordning på som hänger samman med golvlutningen. husbyggaren nr 6 B 2012

Läcker design er Vattentäta konstruktion

on om golvbrunnar med

Inspiration och informati

väggnära placering

Det finns regler för golvbrunnar nära eller längs en vägg.

Byggkeramikrådet har tagit fram en informationsbroschyr om väggnära brunnar.

Det ska finnas en tillräcklig höjdskill­ nad mellan golvbrunnens översta del och golvets lägsta täta del. Oftast är det vid dörrtröskeln.

Vattnet ska kunna stiga minst 20 mm från golvbrunnens överkant innan det rinner ut över badrumsdörrens tröskel.

Detta är för att det täta golvet ska bli en tillräckligt stor vattenreservoar om det rinner dåligt i golvavloppet.

Den här konstruktionen sparar mycket obehag, byggnadsskador och försäkrings­ ärenden.

svårt lägga stora plattor När golvet i ett våtrum ska ha olika lut­ ning, större närmast golvbrunnen och mindre på kringytorna, kan naturligtvis inte samma golv vara plant.

Flexibla plastmattor klarar bra att dra­ peras över det oplana golvet. Med små keramikplattor och mosaik kan man ock­ så lätt följa underlagets böjning. Något svårare blir det att lägga stora keramik­ plattor utan att få alltför stora höjd­ skillnader mellan plattornas kanter. Inte sällan måste man dela plattor i fallet mot golvbrunn för att få en bra passning.

Blir det alltid rätt?

Kraven är tydliga, mätmetoderna enkla och konsekvenserna är väl kända. Ändå blir det inte alltid rätt. nr 6 B 2012 husbyggaren

Tydliga branschregler för hur våtrumsgolv ska utformas finns på bland annat GVKs hemsida. GVK står för stiftelsen Golvbranschens våtrumskontroll.

Guy Wallin, som är GVK­kontrollant besiktigar cirka 700 våtrumsgolv varje år.

Det ger honom förmodligen Sveriges bästa överblick av kvalitetsutfallet, när det gäller våtrumskonstruktioner. Han berättar om ständigt återkommande pro­ blem med vatten, som vägrar att rinna i uppförsbacke.

Guy Wallin har sett golv, som lutar åt alla håll. Golv som lutar för litet och golv som lutar farligt brant vid golvbrunnen i duschen.

I de allra flesta fallen blir lyckligtvis allt som man tänkt sig men det finns några faktorer, som ibland leder till problem.

Guy Wallin nämner några och det mesta är inga tekniska svårigheter: • Tidspress är något, som kan leda till dålig kontroll av det egna arbetet med spackling. Det är också ofta tidspress, som gör att felaktigt undergolv upp­ täcks först när ytmaterialet redan är på plats. Åtgärderna blir då dyrare än nödvändigt. Ett plastgolv kan skäras bort till rimlig kostnad och undergol­ vet bättras. Åtgärderna om klinkergol­ vet ska bytas är betydligt högre. I båda fallen blir slutresultatet inte riktigt så fint, som beställaren tänkt sig.

• Materialsnålhet kan förekomma, när man räknat sina offerter i hård kon­ kurrens. Det kan dock vara mycket dyrt att spara på spackel om snålheten

leder till bakfall på våtrumsgolv.

• Organisationsproblem kan leda till missförstånd mellan beställare, huvudentreprenör och underentre­ prenörer, ibland i flera led. Det gäller väl samma princip för kvalitetsarbetet för golv, som för andra byggnadsdelar.

Raka och korta vägar för information och ansvar ger bättre förutsättningar för bra byggkvalitet.

• Stora format på keramikplattor kan ibland ge problem, men med plattor mindre än 10x10 cm brukar det mesta gå att få till.

vartåt lutar det?

Golvbranschens alla aktörer, VVS­bran­ schen, byggare, fastighetsägare och för­ säkringsbolag, har under flera år arbetat intensivt för att minska skador av vatten, fukt, mögel med mera i samband med vatten på villovägar. Som ett led i det arbetet har reglerna för utformning av golv genom GVK gjorts mycket tydliga och kvalitetsarbetet i alla led förbättrats.

Vi har nu bättre produkter för undergolv, ytmaterial och brunnar.

Visst återstår ännu en hel del att för­ bättra. Utbildning, information och upp­ följning kan alltid bli bättre, men utveck­ lingen går framåt. Man kan nog säga att det nu lutar åt rätt håll. D

21

grunder och golv Ingjuten golvvärme i välisolerade bostäder minskar behovet av att reglera temperaturen i varje rum. I ett förenklat golvvärmesystem styrs värmen enbart genom vattnets framledningstemperatur, medan vattenflödet är konstant.

ingjuten golvvärme ger stabil temperatur

tröga system Ingjutna golvvärmesystem är relativt trögreglerade då betongen i golvet för­ dröjer värmeflödet från vattenröret upp till golvytan. Värmetrögheten kan leda till att golvvärmesystemet inte hinner följa med när värmebehovet förändras över tiden vilket leder till diskomfort (över­ eller undertemperatur).

Konventionella golvvärmesystem ut­ förs med termostater i varje rum för att säkerställa att värme inte tillförs syste­ met då temperaturen är hög i rummet.

Ett SBUF­projekt har nu analyserat alternativ till den konventionella golv­ värmen.

Beräknar värmeflöden Projektet har studerat ingjutna golv­ värmesystem i bostäder med hjälp av teoretiska beräkningar. En simulerings­ modell har utvecklats och validerats för ända målet.

Simuleringsmodellen beräknar tids­ förloppet av temperaturer och värme flöden för ett system bestående av bygg­ nad, ett vattenburet golvvärmesystem, reglersystem, väder och brukare. Med hjälp av simuleringsmodellerna har system lösningar analyserats.

22

Studien fokuserar på systemlösningar med enkla, robusta, komfortabla och en­ ergieffektiva golvvärmesystem som kan finnas i bostäder med låga värmebehov.

Justerar sig självt En teoretisk analys av de termiska processerna visar att det är den aktiva reg­ leringen av golvvärmeslingornas vatten­ temperatur som ”aktiverar” självregle­ ringsprocessen.

Begreppet självreglering avser värme­ systems inneboende förmåga att justera värmetillförseln till golvvärmeslingan or­ sakad av en termisk störning i byggnaden.

Självregleringen motverkar alltid den termiska störningen. Sett ur ett energief­ fektivitetsperspektiv är, särskilt positiva, termiska störningar viktiga. Självregle­ ringen säkerställer i detta fall att en andel av värmen från värmekällorna utnyttjas genom att värmetillförseln till golvvär­ meslingan nedjusteras.

I starkt självreglerande system kan inte värme tillföras golvvärmen samtidigt som övertemperatur råder i byggnaden. effektiv självreglering Projektet har klargjort en teoretisk defi­ nition av självregleringens utnyttjande­ grad. För en tidsbegränsad godtycklig störning justeras alltid den tillförda vär­ memängden i en golvvärmeslinga, i pro­ portion till systemets utnyttjandegrad.

Välisolerade byggnader med god vär­ meväxling genom golvvärmesystem upp­ visar en hög utnyttjandegrad. För mycket välisolerade bostäder, som exempelvis passivhus, blir självregleringen betydan­ de. I fallet passivhus kommer cirka 90 procent av energiinnehållet från ett oför­ utsett värmetillskott att kunna utnyttjas tack vare självregleringsprocessen.

Som en direkt följd av att självregle­ ringen påverkar tillförseln av värme till

carl-eric hagentoft är professor i byggnadsfysik vid Chalmers tekniska högskola. Han arbetar med energieffektiva och fuktsäkra byggnader med inriktning mot grunder, kallvindar, beräkningsteknik och riskanalys.

FÖRFATTAREN

A

lternativa energislag, till exempel solvärme och lågvär­ dig spillvärme, förutsätter ofta lågtempererade system med vatten som värmebärare. En välisolerad byggnad som värms med ingjuten golv­ värme ger en extremt låg framlednings­ temperatur – endast några få grader över önskad rumstemperatur.

Förutom möjligheten till att nyttiggöra förnyelsebara energikällor ger detta även fördelar i form av lägre omvandlings­ och distributionsförluster i energisystemets genererings­ och distributionsskede.

FÖRFATTAREN

Av Carl-Eric Hagentoft , professor, Chalmers och Henrik Karlsson, tekn dr, SP/Chalmers

henrik karlsson är civilingenjör och tekn dr från Chalmers tekniska högskola.

Han arbetar som forskare inom energieffektiva byggnader på SP Sveriges tekniska forskningsinstitut.

golvvärmeslingorna påverkas även inom­ hustemperaturen i proportion till utnytt­ jandegraden.

Förekommer inbyggd tröghet Projektet har utvecklat en metod för att prognosstyra framledningstemperaturen i golvvärmesystem. Målet är att eliminera golvvärmesystemets värmetröghet ge­ nom att i förväg prognostisera värme­ behovet och på så sätt justera framled­ ningstemperaturen i precis lagom tid.

I möjligaste mån hålls inomhustempe­ raturen inom ett komfortintervall – med husbyggaren nr 6 B 2012

övre och undre temperaturer – samtidigt som utnyttjandet av internlaster maxi­ meras.

En byggnads värmebehov över tiden bestäms av: • variationer i väder (utetemperatur, solstrålning, vind och så vidare), • byggnadens och klimatskalets ter­ miska egenskaper (värmelagring och ledningsförluster), • ventilation av byggnaden, samt • internvärme från personer och utrust­ ning.

Detta värmebehov prognostiseras ge­ nom en dynamisk simulering baserad på prognoser av väder och användning av byggnaden.

reglerar i förväg Metoden utnyttjar det prognostiserade värmebehovet tillsammans med golvvär­ mesystemets och byggnadens dynamiska termiska egenskaper.

Optimeringsalgoritmen verkar hela ti­ den för att finna den ”gyllene medelvä­ gen” – lagom mängd värme tillförs, väl avvägt i förhållande till vad man tror kommer att ske med värmebehovet i framtiden och med hänsyn taget till både golvvärmesystemets och byggnadens värmetröghet.

Inomhustemperaturen skall varken blir för hög eller låg under någon tidpunkt.

Optimeringsalgoritmen ser hela tiden framåt i tiden, det är inte bara den näst­ kommande tidpunkten som prioriteras.

På detta sätt kan reglersystemet i förväg ”ta höjd” för vad som förväntas ske med det framtida värmebehovet. konstant under lång tid Implementeringen av den optimerade prognosstyrningen visar att det är möjligt att dämpa rumstemperaturens variation genom att anpassa framledningstempe­ raturen till variationerna i värmebehovet.

Hur framledningstemperaturen bör anpassas beror på golvvärmesystemets dynamiska termiska egenskaper.

Simuleringsresultat för ett bostadsrum visar att den optimala framledningstem­ peraturen under långa perioder är rela­ tivt konstant. I det specifika fallet är det alltså relativt lite att tjäna på att justera framledningstemperaturen. nr 6 B 2012 husbyggaren

Resultat från simulering av ett förenklat golvvärmesystem med en konstant framledningstemperatur (23,1°C). Varje punkt motsvarar medelvärdet av tillförd värmeeffekt till golvvärmekretsen samt byggnadens medellufttemperatur under en timma. Byggnaden är ett enplanshus (105m2 Atemp, platta på mark, lätt träregelstomme, värmeförlusttal 74 W/K).

Byggnaden ventileras med mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning.

Självregleringens utnyttjandegrad som funktion av värmeförlusttalet (W/K). Diagrammet gäller för ett exempelrum i storleken 12,6 m2 med 42 m golvvärmeslinga (CC-mått 300mm) som är ingjuten i en välisolerad betongplatta. Referensfall: 12mm parkettgolv; i fall 2 reduceras vattenflödet till hälften; i fall 3 ersätts parkettgolvet med klinker/sten. Exempelvis utnyttjas 75 procent av ett extra värmetillskott om utnyttjandegraden är -0,75. ”Passivhus-nivå” indikerar nivån på utnyttjandegraden vid ett värmeförlusttal som motsvarar ett passivhus (klimatzon III, DVUT = -12,9°C, 10W/m2 effektbehov). Värmeförlusttalets övre nivå bestäms av golvets yttemperatur (i exemplet: +26°C vid DVUT och en inomhustemperatur på +20°C).

Projektet visar att när golvvärme till­ lämpas i välisolerade bostäder minskar behovet av rumsregleringen. Rumskon­ troll kan säkerställas tack vare systemets inneboende självreglerande förmåga.

I det förenklade golvvärmesystemet styrs endast framledningstemperaturen – vattenflödet är konstant.

En förenklad systemuppbyggnad med färre komponenter är därmed möjlig. Det förenklade systemet får därmed en lägre

investeringskostnad än det traditionella systemet. D

Fotnot:

SBUF-projektet har studerat förutsättningarna för vattenburna ingjutna golvvärmesystem med en förenklad systemuppbyggnad för energieffektiva bostäder. Arbetet har utförts av Chalmers och företag inom FoU-Väst: Wäst bygg, NCC och JM.

23

grunder och golv Hur kan en betongplatta på mark isoleras på bästa sätt?

Värmeisolering under en grundplatta ger, rätt dimensionerat, bra koll på fuktnivån i betongen.

Glöm inte att värmesiolering också måste finnas i plattans mittparti!

hur slipper man fuktskador med betongplatta på mark

A

tt placera värmeisolering­ en ovanpå en grundplatta är en riskkonstruktion som inne­ bär en risk för höga fuktnivåer i betongen med ökad risk för olika typer av fuktskador som följd. Inte minst kän­ ner vi till dessa problem i byggnader från 1960­ och ­70­talen då konstruktioner som betongplatta på mark med olika typer av överliggande isolering ofta drabbades av fukt­ och mögelskador.

Vissa konstruktioner som idag anses vara fukttekniskt felaktiga var faktiskt rekom­ menderade konstruktionsexempel i svens­ ka byggnormer på 1960­ och ­70­talen.

Idag är problemet med värmeisolering över betongplattan något som kanske främst måste beaktas vid ändring eller renovering av en befintlig byggnad. Inte minst gäller detta när man beaktar de nya kraven för ändring i BBR 2012 där det an­ ges att byggnadens fukttekniska status ska vara väl undersökt och dokumente­ rad.

I praktiken innebär det att en fuktska­ deundersökning behöver göras innan ändringen projekteras, att ändringens inverkan på byggnadens fuktfunktion måste beaktas och att fuktskador ska åt­ gärdas.

isolera under plattan Att placera värmeisoleringen under betong plattan är en konstruktion som normalt sett fungerar mycket bra ur fukt­ synpunkt. Värmeisoleringen kommer i detta fall att fungera som ett konstruktivt fuktskydd i och med att betongplattan vid jämvikt med marken får en högre tempe­ ratur än marken.

Det är viktigt att tänka på att byggfuk­ ten i betongen måste få möjlighet att tor­ ka ut i tillräcklig omfattning innan täta golvbeläggningar appliceras.

Slutligen måste betongplattans storlek 24

beaktas, vid tillräckligt stora betongplat­ tor kan det krävas så tjocka isolerlager under betongplattan att det blir praktiskt svårt att använda denna form av fukt­ skydd. I dessa fall placeras ofta en kraftig fuktspärr under betongplattan.

Fukt från olika källor De fuktkällor som måste beaktas är vatten i marken, ytvatten, från marken kapillärt transporterat vatten och fukt i ångfas un­ der betongplattan. När det gäller fukt i ångfas i marken ska man alltid förutsätta att relativa fuktigheten (RF) i marken är 100 procent.

Naturligtvis måste också byggfukten i betongplattan hanteras. Praktiskt inne­ bär detta att konstruktionen ska torkas till under kritiska värden, att torktiden ska projekteras, att uttorkningsförloppet ska följas upp och att fuktnivån före till exempel läggning av en matta ska verifie­ ras via fuktmätning.

Fuktmätningen utförs lämpligen av RBK­auktoriserad fuktkontrollant, se www.rbk.nu. vatten sugs upp kapillärt Om huset grundläggs på sank mark kan grundvattennivån i värsta fall ligga så högt att husgrunden står i vatten, även om det är ett extremt fall som sällan förekom­ mer.

För att lösa problemet måste grundvat­ tennivån sänkas. Det är både svårt och kostsamt eftersom dräneringsledningar med tillräcklig kapacitet måste dras till område där grundvatten­nivåerna är lägre.

Grundvattnet kan belasta husgrunden genom kapillär stigning även när grund­ vattennivån ligger markant under hus­ grunden. Den kapillära stighöjden beror på hur finkornigt materialet mellan grundvattennivån och husgrunden är.

När olika jordarter blandas är det den

FÖRFATTAREN

Av Anders Kumlin, civilingenjör, AK-konsult AB och Polygon AB

Anders kumlin är civilingenjör och fuktkonsult. Han arbetar främst med skadeutredningar, fuktberäkningar, fuktsäkerhetsprojektering och undervisning inom fuktområdet.

mest finkorniga jordarten som avgör den kapillära stighöjden.

grovkornigt material stoppar För att hindra grundvattnet att nå hus­ grunden via kapillär stigning appliceras ett lager grovtkornigt material under husgrunden, ett så kallat kapillärbrytan­ de lager. Det kapillärbrytande lagret får inte innehålla något finkornigt material eftersom det kan minska eller helt ta bort den kapillärbrytande effekten.

Som kapillärbrytande lager är det vanligt att använda tvättad singel eller makadam. Singel och makadam kan även specialbehandlas så att den kapillära stig­ höjden minskas. Det minskar risken för att vatten transporteras kapillärt i yt­ ojämnheter på singel, makadam och annat krossat material.

Under det kapillärbrytande skiktet pla­ ceras en geotextilduk vars syfte är att hin­ dra finpartiklar att med tiden penetrera och förorena det kapillärbrytande skiktet. dränera runt husgrund Regnvatten som samlas på marken sjun­ ker så småningom ned till grundvattnet.

Fortsättning s. 24 P

husbyggaren nr 6 B 2012

nr 6 B 2012 husbyggaren

25

P

En del av nederbörden kommer däre­ mot att rinna längs markytan en kortare eller längre sträcka innan det fortsätter ner i marken. Om marken närmast huset lutar mot grunden, kommer ytvatten att fukta upp kanten på husets grundlägg­ ning.

Ett kapillärbrytande lager under hus­ grunden har hög genomsläpplighet för vatten. Det innebär att ytvatten som rinner mot husgrunden kan fylla det kapillär­ brytande lagret eftersom underliggande jordlager inte är lika genomsläppligt.

Av den anledningen lägger man dräne­ ring runt huset. Dräneringens uppgift är att ta hand om nederbördsvatten som an­ nars skulle kunna fylla det kapillärbry­ tande lagret under huset.

Om det kapillärbrytande lagret under huset av någon anledning skulle fyllas med vatten, kommer finmaterial från un­ derliggande markskikt att transporteras upp och minska eller ta bort den kapil­ lärbrytande förmågan för alltid. Därför är det avgörande att dräneringen runt huset är intakt och att en geotextilduk placeras under det kapillärbrytande lagret.

vatten i ångfas Vatten som omges av luft dunstar, det vill säga flytande vatten förångas varvid ång­ halten i luften ökar. Jämför med lite vat­ ten i en burk med lock – vattnet avdunstar till luften i burken. Avdunstningen pågår så länge det finns vatten i burken eller tills luftvolymen inte kan ta emot mer vatten.

När luftvolymen inte kan ta emot mer vattenånga är luften mättad på vatten­ ånga, ånghalten är lika med mättnadsång­ halten för den rådande lufttemperaturen och luftens RF är 100 procent. isolering avgör temperatur Figur 2 visar teoretiskt förväntade tempe­ raturnivåer under halva sidan av en åtta meter bred grundplatta. Den har 80 mm mineralullsisolering mellan grundplatta och en överbetong. Temperaturisoter­ merna är beräknade med datorprogram­ met Heat 2 enligt steadystatemetoden.

Mitt under byggnaden blir temperatur­ förhållandena stabila över året och tempe­ raturskillnaden mellan mark och betong­ platta bestäms av hur mycket värme­ isolering det finns under betongplattan.

I det fall det saknas värmeisolering un­ der betongplattan kommer markens tem­ 26

peratur att bli nära inomhustemperatu­ ren i byggnaden.

Betongplattan fungerar som burklocket i vårt tidigare exempel och grundvattnet är motsvarigheten till vattenytan. Det be­ tyder att oavsett hur väl dränerad marken är under husgrunden så kommer relativa fuktigheten i underliggande marks por­ system ändå att vara 100 procent.

hygroskopisk uppfuktning Ett poröst material som betong, trä eller gips fuktas upp av fuktig luft och torkar om det omges av torr luft, man talar om det hygroskopiska fuktområdet. Fuktin­ nehållet i materialet bestäms av omgi­ vande lufts RF. Därför kommer ett material som är i nära kontakt med marken att fuktas upp till i det närmaste samma RF som marken, det vill säga 100 procent. I praktiken bru­ kar material genom hygroskopisk upp­ fuktning få ett RF på max cirka 98 procent.

Det här är den fysikaliska miljön för en betongplatta som är gjuten direkt på det kapillärbrytande lagret. Den relativa fuk­ tigheten i betongplattans underkant blir därför 98 procent även om dräneringen och kapillärbrytande skikt fungerar pre­ cis som avsett.

RF på den övre sidan av betongplattan avgörs av hur ångtäta skikt eller konstruk­ tioner som applicerats ovan betongplattan och RF inomhus. Om ett ångtätt ytskikt som till exempel en plastmatta limmas mot en betongplatta vilken är gjuten direkt mot det kapillärbrytande lagret kommer RF också i överkant betongplatta att bli hög, ungefär densamma som i underkant.

Orsaken till detta är att plastmattan fungerar som en effektiv diffusionsspärr varför vattenånga inte kan avges till rumsluften.

Förväntade fukttillstånd Avgörande för förväntat fukttillstånd i en golvkonstruktion är hur konstruktionen är uppbyggd och beror i mycket stor grad på om det finns någon värmeisolering, på vilken sida om betongplattan som värme­ isoleringen applicerats, om den finns, och om det finns något fuktspärrande skikt i konstruktionen.

Vilka fukttillstånd man kan räkna med i betongplattans övre del vid olika utfö­ randen redovisas i ett antal figurer. De teoretiska beräkningarna är exempel som

gäller för betongplattans mittparti där det i princip råder stationära temperatur­ förhållanden och förutsätter att dräne­ ring och kapillärbrytande skikt fungerar som avsett, det vill säga ingen kapillär uppfuktning förekommer.

I betongplattans ytterkanter varierar temperaturförhållandena och därmed fukttillståndet under året. Därför blir fuktnivån där inte lika kritiskt som i bygg­ nadens mittparti.

torr i överkant Av figur 3 framgår förväntad fuktnivå i en betongplatta gjuten direkt mot kapillär­ brytande skikt och utan tätskikt på ovansi­ dan. Betongplattan kommer i underkant att vara fuktig och att vara torr i överkant, det vill säga ett väl fungerande golv.

Om man applicerar en tät plastmatta ovan golvkonstruktionen enligt figur 3 kommer fuktförhållandena i betongplat­ tan att ändras på grund av att fukt i ångfas i marken vilken diffunderar upp i betong­ plattan inte längre kan avges till rums­ luften, det vill säga den täta plastmattan förhindrar uttorkning mot rumsluften.

Plastmatta risk i tvättstuga Förväntad fuktnivå i betongplattan vid jämvikt efter det att plastmattan applice­ rats redovisas i figur 4.

Här framgår att förväntad fuktnivå är hög och klart högre än kritisk RF för lim­ made plastmattor vilken är 85­90 pro­ cent. I detta fall är det stor risk för att plastmattan släpper och att det bildas emissioner/lukter vilka i sin tur påverkar inomhusmiljön negativt.

Ett vanligt exempel på den här typen av konstruktion är källargolv som beläggs med plastmattor i till exempel en tvättstuga.

Problemet är dock relativt ovanligt om originalmattan finns kvar utan uppstår ofta när man lägger in en ny plastmatta.

Figur 1. Illustration av de fuktbelastningar en husgrund utsätts för.

husbyggaren nr 6 B 2012

Så här läser du figurerna: De mörka linjerna i figurerna beskriver den förväntade fördelningen av temperatur och RF i konstruktionen. Genom att till exempel följa kurvorna från marken och upp genom kontruktionen framgår det hur temperatur och RF varierar i konstruktionen.

Figur 2. Förväntade temperaturnivåer vid jämvikt under en betongplatta på mark.

Figur 5. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golvspånskiva utan beläggning.

Orsaken till detta är att gårdagens lim tålde en högre fuktbelastning jämfört med dagens vattenbaserade golvlimmer.

Man bör speciellt lägga märke till att en fuktmätning mot betongplattan enligt figur 3 sannolikt kommer att ge låga vär­ den. Avgörande för förväntad fuktnivå under en ny tät matta är dock inte fukt­ nivån före mattläggning utan konstruk­ tionens utformning, se figurer 3 och 4.

Platta med överliggande isolering Det så kallade uppreglade golvet, se figu­ rer 5­7, skulle klara sig ganska bra ur fukt­ synpunkt om golvbeläggning är mycket ånggenomsläpplig, exempel på en sådan golvbeläggning kan vara en nålfiltmatta. nr 6 B 2012 husbyggaren

Figur 3. Förväntad temperatur och fuktnivå i en betongplatta direkt mot mark och utan tätskikt på ovansidan.

Figur 6. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golvspånskiva med beläggning av 14 mm ekparkett (ånggenomgångsmotstånd Z = 95-175 ks/m).

De flesta typer av golvbeläggningar är dock för ångtäta varför risken för fukt­ och mikrobiella skador generellt är hög i denna typ av golvkonstruktion.

Gränsen för mikrobiell växt, mögel och bakterier, är en fuktnivå motsvarande cirka 75­80 procent RF vid +20°C. Skiktet mellan betongplattan och vär­ meisoleringen, där fuktnivån är högst, är särskilt känsligt. I det här skiktet är det väldigt vanligt med mikrobiella skador i mineralullsisoleringen, i reglar mot be­ tongen och i byggrester, spån med mera, ovan betongplattan.

I figurer 5, 6 och 7 redovisas förväntade fuktnivåer i ett uppreglat golv med olika täta golvmaterial. Av figurerna framgår att

Figur 4. Betongplatta på mark utan värmeisolering belagd med plastmatta.

Figur 7. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golvspånskiva med beläggning av PVC-matta (ånggenomgångsmotstånd Z = 500-8 000 ks/m).

ju ångtätare golvmaterialet är desto högre fuktnivå i själva golvkonstruktionen.

håll rent under plastfolie I vissa fall applicerades ett fuktskydd, ofta en plastfolie, på betongytan innan övergolvkonstruktionen byggdes upp.

Förväntad fuktnivå i en konstruktion med uppreglat golv och plastfolie ovan betongplattan redovisas i figur 8.

Av figuren framgår att fuktnivån under plastfolien blir hög men att golvkonstruk­ tionen ovanför plastfolien däremot har bra förutsättningar att klara sig, förutsatt att plastfolien är tillräckligt ångtät.

Konstruktionen med en plastfolie ovan betongplattan ställer dock mycket stora 27

Figur 8. Betongplatta på mark med uppreglat golv och ovanliggande isolering; golvspånskiva med beläggning av PVC-matta (ånggenomgångsmotstånd Z = 500-2 000 ks/m) och plastfolie mellan betongplattan och övergolvkonstruktionen.

krav på att betongplattan rengörs innan plastfolien läggs in. Spån och byggskräp under plastfolien leder nästan automa­ tiskt till att mikroorganismer kan tillväxa.

lukt från impregnerat virke I exemplet i figur 8 har träreglar gjutits in i betongen för att golvreglarna ska vara lätta att spika fast. Spikreglarna hamnar i detta exempel i en mycket olämplig fukt­ miljö i och med att de är placerade under plastfolien.

I allmänhet består de här ingjutna spikreglarna av tryckimpregnerat virke.

Impregneringen innebär ett skydd mot rötsvamp men inte mot mikroorganismer.

Erfarenhetsmässigt är det tyvärr så att luktavgivningen från fuktskadat impreg­ nerat virke kan vara starkare än luktavgiv­ ning från fukt­ och mikrobiellt skadat ej impregnerat virke. näring för mikroorganismer Ytterligare en typ av golvkonstruktion med ovanliggande värmeisolering som ofta drabbas av fukt­ och mikrobiella ska­ dor är det flytande golvet med sandavjäm­ ning enligt figur 9.

Sandavjämningen kommer i detta fall att ligga i en mycket fuktig miljö. Det inne­ bär att material som kan utgöra näring för mikroorganismer inte får förekomma i sanden. Praktisk erfarenhet talar för att så ren sand att mikroorganismer inte kan till­ växa knappast förekommer i en byggnad. svårt detektera skada En viktig information av figurerna 5­9 är att överkant golv är relativt torrt även om överkant betongplatta har en hög fuktnivå.

Praktiskt innebär detta att det inte går 28

Figur 9. Betongplatta på mark med sandavjämning och ovanliggande isolering av cellplast; golvspånskiva med beläggning av PVC-matta (ånggenomgångsmotstånd Z = 500-2 000 ks/m) och plastfolie mellan sandavjämningen och värmeisoleringen.

att detektera någon fuktskada i denna typ av golvkonstruktion vid en okulär besikt­ ning, överkant golv är ju torr och därför finns inga synliga tecken på skada.

För att kontrollera om skada finns krävs att konstruktionsingrepp i golvkon­ struktionen utförs.

Platta med underliggande värmeisolering Att placera värmeisoleringen under betongplattan är ett bra konstruktivt fuktskydd som fungerar även om golvbe­ läggningen är helt ångtät. Orsaken till detta är att betongplattan blir varmare än underliggande mark vilket i sin tur gör att RF i betongen blir lägre än i marken då ånghalten i betongplattan, vid jämvikt, kommer att bli densamma som i marken.

Det som i detta fall är dimensionerande för fuktnivån i betongplattan är tempera­ turskillnaden över den underliggande isoleringen. Överslagsmässigt kan man säga att RF nivån i betongplattan sänks med fem pro­ cent RF för varje grads temperaturfall över den underliggande värmeisolering­ en. Det vill säga en temperaturskillnad på 4°C över den underliggande värmeisole­ ringen ger överslagsmässigt en RF i betongen på cirka 80 procent. torkar nedåt I figur 10 redovisas förväntade fuktförhål­ landen i en betongplatta med underlig­ gande värmeisolering och relativt tät golv­ beläggning. Av figuren framgår att jämvikts RF i betongplattan är cirka 75 procent.

Detta innebär att betongplattan, om fuktnivån var 85­90 procent när en tät golvbeläggning applicerades, kommer att

Figur 10. Betongplatta belagd med plastmatta (Z = 500-2 000 ks/m) med 100 mm underliggande värmeisolering av extruderad cellplast.

kunna fortsätta att torka nedåt, mot mar­ ken, även efter mattläggning.

Om konstruktionen skulle förses med en fuktspärr i form av till exempel en plastfolie under betongplattan kommer fortsatt uttorkning efter mattläggning i princip att omöjliggöras. Orsaken till detta är att fukten i betongplattan så att säga blir instängd mellan två ångtäta skikt, plastfolien och plastmattan.

Fukt i mittpartier De teoretiska förväntade fuktnivåerna stämmer för plattans mittparti.

De värden som redovisas i figurerna motsvarar de fuktvärden som ofta upp­ står i en betongplatta på mark. Beräk­ ningarna avser betongplattans mittparti och förhållandevis smala betongplattor, det vill säga ungefär normal villastorlek.

Om fuktdimensionering ska göras för större plattor krävs att förväntad tempera­ turskillnad över den underliggande värme­ isoleringen beräknas i det enskilda fallet. isolera mitt under platta Dimensionerande ur fuktsynpunkt är alltså plattans mitt varför det är viktigt att värmeisolera tillräckligt mycket även här där värmeläckaget är minst.

Ur energisynpunkt krävs naturligtvis även tillräckligt med isolering i randzo­ nen där värmeläckaget är störst. Detta innebär att en jämntjock isolering under betongplattan ofta är ett bra val. D

husbyggaren nr 6 B 2012

nr 6 B 2012 husbyggaren

29

grunder och golv Statisk elektricitet kan ge obehagliga stötar. För att undvika att laddas upp bör man följa de krav som finns på material i både golvet och skor. Det är extra viktigt i känsliga miljöer med exempelvis elektronik eller lättantändliga ämnen.

rätt material i skor och golv stoppar elektriska stötar

varför blir vi uppladdade?

En person som går över ett golv kommer att laddas upp mer och mer för varje steg hon eller han tar. Detta sker när skosulan separeras från golvmaterialet. Det är just i separationen av material som laddning­ arna överförs.

Detta innebär att vi kommer att få ett överskott eller ett underskott av ladd­ ningar på kroppen och vi blir uppladdade.

Bara genom att ta några steg kan vi ladda upp oss till tusentals volt.

Det är inte bara golvets egenskaper som bestämmer om en person blir statiskt uppladdad, utan det beror på en kombi­ nation av både golvmaterialet och mate­ rialet i personens skor. hur undviker vi uppladdning?

Statisk elektricitet är i regel svårt att und­ vika i vanliga lokaler, men det finns ett antal parametrar som påverkar hur upp­ laddade vi blir.

En betydande faktor är luftfuktigheten i lokalen. Ni har säkert känt att den sta­ tiska elektriciteten alltid blir värre på vin­ 30

terhalvåret. Detta beror på att vi värmer upp våra lokaler på vinterhalvåret och därmed ökar skillnaden i temperatur mellan inne­ och utemiljö.

Den stora skillnaden i temperatur mellan dessa miljöer innebär också stor skillnad i hur mycket fukt luften kan bära utan att dagg uppstår – kalla ytor blir fukt­ belagda. Vid låg temperatur kan luften maxi malt bära mindre med fukt än vad den kan vid hög temperatur. Luftfuktig­ heten utomhus (absolutvärdet) styr vanligtvis helt luftfuktigheten inomhus (absolutvärdet). Detta innebär att det är torrare inomhus på vintern än på somma­ ren och därför kan vi ladda upp oss till mycket högre nivåer, vilket gör att vi känner mer obehag av den statiska elek­ triciteten på vintern än på sommaren.

Många materials ledningsegenskaper påverkas väldigt mycket av just luftfuk­ tigheten.

kombinera material En annan faktor som påverkar den sta­ tiska uppladdningen är vilka material­ kombinationer som vi använder i skorna och golvet. Beroende på de olika materia­ lens egenskaper så kommer vi att ladda upp oss olika mycket beroende på vilka material som vi har i skosulorna och vilka material som vi har i golvet. Olika materi­ als benägenhet till uppladdning kan utlä­ sas från den triboelektriska serien.

Ett exempel på triboelektrisk serie kan vi se i figur 1. Vissa material laddar mer positivt, högst upp i figur 1, och andra lad­ dar mer negativt, längst ned i figur 1, än andra material. Ju längre ifrån varandra materialen ligger i serien, desto större uppladdning får vi om vi stryker dessa material mot varandra.

Väljer man närliggande material i se­ rien blir uppladdningen relativt liten.

Med detta i åtanke kan man alltså minska

ingvar karlson på SP elektronik är högskoleingenjör och specialist inom ESD-skydd. Han har arbetat i cirka tio år med mätning och kvalificering av skyddsutrustning inom området statisk elektricitet, speciellt ESD-skyddsskor och ESD-skyddsgolv. Han utbildar även inom området statisk elektricitet.

FÖRFATTAREN

n

ästan alla har någon gång känt att de fått en elektrisk stöt när de ska ta tag i ett dörrhand­ tag eller något annat metallfö­ remål. Detta obehagliga fenomen uppstår efter att vi långsamt laddats upp, genom att exempelvis gå över en heltäcknings­ matta, för att därefter snabbt laddas ur när vi tar i ett ledande föremål.

Vanligtvis pratar vi om att statisk elek­ tricitet har byggts upp på kroppen när vi går över mattan. Med ”statisk” menar vi inte att laddningen är helt orörlig, utan bara att den förflyttar sig ganska långsamt.

Dessa elektriska urladdningar orsakar i de flesta fall enbart obehag för personen och är egentligen inte farliga för oss i van­ liga miljöer.

FÖRFATTAREN

Av Ingvar Karlson , högskoleingenjör, SP elektronik och Lars Fast, tekn dr, SP elektronik

lars Fast på SP elektronik är tekn dr och specialist inom ESD. Han har arbetat runt tio år med forskning inom området statisk elektricitet, samt deltagit i standardiseringsmöten internationellt och nationellt och presenterat forskning inom området vid flera internationella konferenser. effekten av statisk uppladdning genom att välja kombinationer som ligger nära varandra i den triboelektriska serien.

Man ska också komma ihåg att alla ty­ per av föroreningar påverkar resultatet vid en triboelektrisk uppladdning, men även ytstrukturen inverkar på resultatet.

Att välja kombinationer från den tri­ boelektriska serien är naturligtvis mycket lättare i teorin än i praktiken ef­ husbyggaren nr 6 B 2012

Triboelektriska serien

+

Laddas positivt Avger elektroner

-

Laddas negativt Tar upp elektroner

Ingvar Karlson 2012-09-06

Figur 1: Ett exempel på en variant av triboelektrisk serie.

Figur 2: Ett exempel på hur en ESD-skyddssko kan vara märkt.

Skiss: Ingvar Karlson

Tabell 1: Potential som en person uppnår under ett ”walking test”.

tersom det finns en uppsjö av både skor och golv som är tillverkade i olika mate­ rial. Därför är det inte lätt att välja ett golv som fungerar till alla skor som finns på marknaden.

elektronik extra känsligt När man producerar elektronik, till exempel plockar ihop eller isär mobiltelefoner eller datorer, är de elektriska komponenterna väldigt känsliga för statisk elektricitet.

För att skydda dessa produkter finns speciella krav som definieras av diverse standarder. En internationellt gångbar standard är IEC 61340­5­1, vilken beskri­ ver hur man bygger upp en produktions­ miljö som reducerar farorna med statisk elektricitet. Tittar man i detta dokument finns det krav på vad som gäller för de skor och golv som ska användas i dessa miljöer.

Man ställer krav på att både skorna och golven leder elektricitet.

Det finns även liknande krav när man hanterar brännbara ämnen, såsom bensin på raffinaderier, målarfärg vid färgtill­ verkning, samt vid hantering av spräng­ ämnen, eftersom statisk elektricitet är en nr 6 B 2012 husbyggaren

möjlig tändkälla i dessa miljöer. Även här finns regelverk som pekar på att personer som vistas i lokaler med brandfarliga substanser ska ha en kombi­ nation av elektriskt ledande golv och elektriskt ledande skor för att kunna sä­ kerställa att hon eller han inte laddas upp.

Väldigt många arbetsskor på markna­ den är elektriskt ledande även om de inte bara används i dessa speciella miljöer.

mätmetoder för skor och golv När man hanterar oskyddad elektronik följer man vanligtvis standarden IEC 61340­5­1. I denna standard finns både krav på produkter angivna och referenser till de standarder som man ska kvalificera produkterna mot. För golv är det till IEC 61340­4­1, för skor är det till IEC 61340­4­3 och för kombinationen skor­golv är det till IEC 61340­4­5 man refererar.

Det är viktigt att påpeka att de tre sist­ nämnda standarderna inte är framtagna speciellt för att kvalificera skor och golv för elektronikproduktion, utan även kan an­ vändas i andra sammanhang.

Dessa tre standarder innehåller mät­ metoder för att kvalificera både skor, golv och kombinationen sko­golv. Kraven man ställer på produkterna finns som sagt bara i dokumentet IEC 61340­5­1. skors ledningsförmåga testas Sammanfattningsvis kan man säga att alla tre standarderna innehåller metoder för att mäta upp produktens eller systemets elektriska ledningsförmåga:

• För normala skor är den elektriska ledningsförmågan obefintlig och där­ för är dessa mätmetoder inte direkt tillämpbara på dessa skor.

• För normala golv, som inte är omålade betonggolv, är den elektriska lednings­ förmågan väldigt dålig och dessa mät­ metoder är därför inte tillämpbara.

Det finns dock en mätmetod i standar­ den IEC 61340­4­5, som inte direkt mäter den elektriska ledningsförmågan, utan som ger ett begrepp om vilken spänning en person laddas upp till, för en given kombination av skor och golv. Exempel­ vis kan ett resultat från en sådan mätning vara, för ett givet golv att potentialen på en person varierar mellan +1 000V, ­3 000V och +8 000 V för olika typer av skor, se tabell 1.

I tabell 1 presenteras ett resultat från ett ”walking test”, definierat enligt IEC 61340­4­5, med tre olika typer av skor, gjorda på en typ av golv.

Detta resultat gör att vi under givna och jämförbara förutsättningar kan rangord­ na olika skotyper.

konstruktionen påverkar Om ett golv utgörs av en obehandlad be­ tongplatta som ligger direkt på marken, en så kallad bottenplatta, så är oftast den­ na typ av golv elektriskt ledande i någon mening. Det betyder att om en person har elektriskt ledande skor på sig, laddas han inte upp elektriskt när han går över ett sådant golv.

31

P

Man ska dock komma ihåg att smuts både på golv och på sko kan sätta systemet sko­golv ur spel. Ett exempel på ett sådant problem är att personen går över ett nybo­ nat golv inne på ett kontor innan han går ut på betonggolvet. Golvvaxet fastnar på den fungerande elektriskt ledande skons sula och gör skon till en elektrisk isolator.

Det är dock så att många gånger be­ handlas betonggolv för att öka slitstyrkan på ytan eller för att höja finishen på loka­ len och då blir vanligtvis betonggolvet elektriskt isolerande.

lack isolerar trägolv Det finns även en annan mekanism som gör betonggolv till elektriska isolatorer,

32

nämligen uttorkning. Tidigare pratade vi om elektriskt ledande bottenplattor och sådana har en naturlig fukttransport från den underliggande marken. Detta sker dock vanligtvis enbart om betongen har markkontakt, och inte på exempelvis an­ dra eller tredje våningen i ett parkerings­ hus eller hyreshus.

Trägolv är vanligt förekommande och de kan vara svagt elektriskt ledande, dock är det oftast så att de är belagda med ett skyddande lacklager för att underlätta rengöring och skydda mot slitage. Detta lacklager är vanligtvis icke ledande, vilket gör att personer kan laddas upp när de går över golvet.

Plastmattor i allmänhet är elektriska

isolatorer och ger ofta kraftig uppladdning under vinterhalvåret, detta beror dock på materialet i de skor som används. D Fotnot:

SP elektronik provar och kvalificerar ESDskyddsutrustning för elektronikindustrin i Sverige sedan 15 år tillbaka i tiden. Provning av ESD-skyddsutrustning sker enligt den internationella standarden IEC 613405-1. SP utbildar inom området statisk elektricitet för elektronikproduktion och även inom explosionsfarliga miljöer.

husbyggaren nr 6 B 2012

nr 6 B 2012 husbyggaren

33

grunder och golv Att lägga golvet i Jönköpings nya kulturhus blev en utmaning för golvläggarna. Golven skulle utformas konstnärligt. Särskilt parketten i lönn som ska bidra till god akustik i konsertsalen krävde eftertanke och tog tid.

golven i kulturhus är del av konstnärlig utsmyckning Av Mats Thorner , frilansjournalist

e

tt riktigt roligt jobb, som vi är väldigt stolta över!, säger Hans Sevefelt, vd för Miljöhallen golv AB som svarade för golvlägg­ ningen i Jönköpings stolthet, det nya kulturhuset Spira.

Såväl parkettgolven som linoleummat­ torna spelar nu en viktig roll för utsmyck­ ningen av Smålands nya kulturcentrum.

Kulturhuset Spira är en 300­miljoners­ satsning på kultur och scenkonst som finansierats av Jönköpings läns lands­ ting. Allt stod klart år 2011 och nu producerar Smålands musik och teater scenkonst i flera olika genrer.

Varje år är det meningen att 800 kon­ serter och föreställningar i ett varierat utbud ska locka och representera en bred publik och på kort tid har Spira blivit Jön­ köpingsbornas stolthet.

kulturellt byggjobb Byggnaden spelar, med sin utformning, en kulturell roll i sammanhanget. Spira har glasfasad med 6 000 kvadratmeter glasytor. Avsikten har varit att knyta an till den småländska glasblåsartraditionen med varma orange och gula färger in­ sprängda i fasaden. Även interiört är utsmyckningen en viktig del av upplevelsen. Total inneryta är 15 000 kvadratmeter och det finns fyra scenrum för både större och mindre eve­ nemang.

Den stora konsertsalen har väggar och golv klädda med trä, en stjärnhimmel som pryder taket och i övrigt har bland annat de akustiska behoven fått styra ut­ formningen. Konsertsalens golv är lagda med hellimmad industriparkett av lönn, med blandade färgnyanser. Materialet ger lokalen fin akustik och dessutom en konstnärlig utformning med det vackra lönngolvet. Även teatersalongen, samt scenrum­ 34

men Kammaren och Caféscenen har fått sina respektive särpräglade utformning­ ar, med både parkett och linoleum.

massor av utmaningar Att ta hand om golvläggningen i en bygg­ nad av det här slaget var en speciell upp­ gift för Jönköpingsföretaget Miljöhallen golv AB. – Vi har svarat för allt utom stengolven.

Det innebar läggning av linoleummattor och parketter på sammanlagt cirka 7 000 kvadratmeter golvyta, berättar vd:n Hans Sevefelt.

Uppdraget var tidskrävande. Men så har det fått vara eftersom såväl parkett­ golven som mattorna spelar en roll i loka­ lernas utsmyckning. Några exempel på ansträngningar och utmaningar är bland annat: • Gradängerna i konsertsalen. De är svängda i en svag båge för att rikta sitt­ platserna mot scenen. Med industri­ parkett i lönn som golvmaterial har det gällt för golvläggarna att kunna följa gradängernas böjning – en utma­ ning för att få till det på ett bra sätt.

• Alla infällningar av el och ventilation. I konsertsalen med cirka 950 sittplatser finns till exempel ventila­ tionsintag under varje stol. Det inne­ bar håltagning i parketten med dosfräs och sticksågar – 950 gånger för enbart ventilationen. Vid varje håltagning förlimmades parkett­ stavarna för att inget trä skulle ramla ned i ventilationen.

• Läggningen av linoleumgolven i byggnadens alla korridorer.

Linoleumen har lagts i olika färger, med breda tvärgående ränder. Totalt har elva olika färger använts och syf­ tet med ränderna är att ge ett visuellt intryck av att korridorerna är kortare än de verkligen är. Färgerna och rän­

derna markerar också var varje kon­ torsdörr finns så att varje golvyta på det här sättet blivit mer eller mindre unik. Olika färger har använts till olika avdelningar, också det för att markera det unika.

• Bedömningen av arbetets tidsmässiga omfattning. Detta var en utma­ ning för företaget när man lade sitt anbud för golvläggningen. De krea­ tiva och praktiska utmaningarna har gjort att produktionstakten ibland bara legat på 1­1,5 kvadratmeter per timme, eftersom arbetet krävt så stor noggrannhet. Totalt beräknar Hans Sevefelt att hans medarbetare lagt ner ungefär 3 000 arbetstimmar i kulturhuset.

Arkitektstyrt materialval Materialvalen till golven har styrts från arkitekterna hos Wingårdh arkitekter AB i Göteborg, som ritat kulturhuset.

– Vår uppgift gällande materialen har varit att kontrollera dem mot Sundahus miljödata och att sedan utföra läggning­ en, förklarar Hans Sevefelt.

Parketterna har sedan behandlats med hårdvaxolja.

– Fördelen med hårdvaxolja är att det går att reparera skador bättre än om man lackar och att man slipper underhållet man måste sköta om man bara hade valt olja. Prisskillnaden är heller inte så stor. lärorikt honnörsjobb Hans Sevefelt är stolt över företagets in­ sats och kan också summera lärdomar av att gå in i ett projekt av det här slaget: – Det vi har lärt oss av det här, det är hur det bekräftas att specialjobb tar längre tid. Det är ett faktum som måste vara med i tänket när man sätter priset, man ska inte kompromissa.

– Framför allt är det parkettläggningen husbyggaren nr 6 B 2012

Spira har glasfasad med 6 000 kvadratmeter glasytor för att knyta an till den småländska glasblåsartraditionen. Foto: John Thorner

som varit speciell i Spira och vi var måna om att få med oss allt ”special” i plane­ ringen redan från början, att vi visste vad jobbet innebar.

– Idag kan jag säga att vi tänkte rätt, och fick en hyfsat bra lönsamhet på job­ bet. Men det finns mer att lära, det hade inte varit fel att göra lite mer vinst. Om man betänker att det är ett konstverk i hantverksutförande som vi har varit med om att förverkliga, så kan man önska att vi gjort mer vinst. Men som sagt, jag är stolt, vi gjorde ett bra jobb med vinst, så allt är bra, avslutar han.

Här är materialvalen till golven i kulturhuset Spira: • Kasthall lönnparkett, 10x22 mm, cirka 400 kvm.

• Kasthall ekparkett, 22mm, cirka 300 kvm.

• Junckers svartpigmenterad ekparkett, cirka 700 kvm.

• Kährs ekparkett, cirka 175 kvm.

• Stombergs ektiljaparkett, 35 mm, cirka 400 kvm.

• Tarkett 2,5 mm Linoleum, cirka 4 800 kvm, varav mönsterlagt, cirka 1 200 kvm.

• Huega textilmatta, 200 kvm.

• Vidare har företaget slipat 600 kvm scengolv. D

Noggrant detaljarbete på läktarnas linoleumgolv i stora konsertsalen.

Foto: John Thorner

Hans Sevefelt synar parketten i konsertsalen, som för akustikens skull är av amerikansk lönn. Foto: John Thorner

Lönnparketten i konsertsalens gradänger har lagts med samma böjningsgradering som åskådarplatserna. Foto: John Thorner

Detaljarbetet har varit omfattande vid golvläggningen. I konsertsalen finns till exempel ventilationsintag under varje stol.

Foto: John Thorner

nr 6 B 2012 husbyggaren

35

Juridik Det är viktigt att en arbetsgivare som anställer personal väljer rätt anställningsform. Det finns nämligen ett flertal anställningsformer att välja bland. Genom att agera korrekt vid anställningstillfället kan arbetsgivare effektivt undvika framtida tvister.

Av Karin Nordgren, biträdande jurist, Foyen Advokatfirma

Arbetsgivare kan välja bland olika anställningsformer

i

samband med att en arbetsgivare ska anställa personal är det många frågor som arbetsgivaren måste ta ställning till. I regel hamnar fokus på frågor som: Är den här personen kompe­ tent nog för den aktuella tjänsten? Passar den här personen in på vår arbetsplats ur ett socialt perspektiv?

Arbetsrättsliga frågor hamnar lätt åt sidan, vilket i sig inte är konstigt då det är ett komplext område även för inbitna ju­ rister. Det är dock viktigt att man som arbetsgivare handlar på ett korrekt sätt, eftersom ett feltramp kan leda till åtskil­ liga tusen i skadestånd till den anställda om det vill sig riktigt illa.

Ett fel som många arbetsgivare gör är att man inte väljer rätt anställningsform eller att man tillämpar anställningsfor­ men på fel sätt. Denna artikel ska därför hjälpa dig att bena ut vilka anställnings­ former som du kan använda dig av i sam­ band med att du ska anställa personal, samt i övrigt vad du bör tänka på när du väl har gjort ditt val.

ett fast eller begränsat val Utgångspunkten som alla arbetsgivare måste känna till är att en anställning gäl­ ler tillsvidare om annat inte avtalats. En tillsvidareanställning är vad som i folk­ mun kallas fast anställning och löper alltså på ”tillsvidare”.

För att arbetsgivaren ska kunna säga upp en sådan anställning krävs det att det föreligger saklig grund, det vill säga att det föreligger arbetsbrist eller andra om­ ständigheter som är hänförliga till den anställda personligen. Så som de flesta känner till krävs det mycket på fötterna för att kunna hävda att saklig grund före­ ligger. Med andra ord: Det är svårt att säga upp en tillsvidareanställning!

Därutöver följer en mängd skyldighe­ ter som arbetsgivaren har att följa i sam­ 36

band med denna typ av anställningsform.

Man bör därför vara införstådd med vad som gäller när man väljer att anställa en person på en tillsvidareanställning. Å an­ dra sidan kanske man vill ha just den där personen, och då kan en tillsvidarean­ ställning vara en förutsättning för att kunna locka över personen ifråga till sitt bolag.

Anpassa efter behov Om en arbetsgivare inte vill, eller för all del inte kan, använda sig av en tillsvidare­ anställning, vad ska man göra då? Den bästa rekommendationen är givetvis att slå upp lagen om anställningsskydd (LAS). Denna lag erbjuder nämligen ar­ betsgivaren en rad olika möjligheter att kunna anpassa anställningen efter beho­ vet i verksamheten.

En förutsättning för att dessa anställ­ ningsformer ska anses vara tillämpliga är att det tydligt framgår av anställningsav­ talet att det rör sig om just en tidsbegrän­ sad anställning.

Vidare är det viktigt att tidpunkten för när anställningen ska upphöra tydligt framgår. Detta är en viktig ”kom­ihåg­ notis”, eftersom det är den som påstår att en tidsbegränsad anställning gäller som har att visa att så faktiskt är fallet. Inte sällan faller denna lott på arbetsgivaren.

Fem olika anställningsformer Vilka tidsbegränsade anställningar finns det då? Ja, lagen föreskriver fem olika anställningsformer: provanställning, allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning och anställning när arbetstagaren har fyllt 67 år. Nedan kom­ mer en kort beskrivning av anställnings­ formerna (de två sistnämnda kommer dock endast kort att nämnas).

Viktigt att komma ihåg i detta samman­ hang är att avvikelser från vad som nedan

beskrivs kan finnas i kollektivavtal, om sådant äger tillämplighet. Det är därför viktigt att man som arbetsgivare går ige­ nom sitt kollektivavtal, så att man inte trampar fel.

§ §§ Provanställning Provanställningen är en anställning som många arbetsgivare missar att använda sig av. Detta är synd eftersom anställning­ en ger en arbetsgivare möjlighet att prova om personen ifråga passar för den tjänst som är aktuell.

Provanställningen löper på högst sex månader. Det går inte att avtala om en längre prövotid, annat än om kollektivav­ tal så föreskriver eller om det skulle vara så att den anställda är frånvarande från arbetsplatsen under en längre tid, exem­ pelvis på grund av sjukdom.

Ett tips är dock att man alltid ska tänka till en extra gång innan man väljer att för­ länga en provanställning, eftersom detta endast kan ske i undantagsfall.

Viktigt är även att komma ihåg att en provanställning förlängs per automatik till en tillsvidareanställning om den inte sägs upp. Det gäller således att arbetsgivaren har koll på hur länge personen ifråga har varit provanställd i verksamheten.

Arbetsgivaren måste även underrätta den anställda två veckor i förväg om den­ na avser att avbryta provanställningen.

Om den anställda är medlem i facket husbyggaren nr 6 B 2012

måste även detta varslas. Detta innebär även att arbetsgivaren måste underrätta den anställda om att anställningen kom­ mer att avbrytas senast två veckor innan sexmånaders­fristen löper ut, annars övergår anställningen till en tillsvidare­ anställning.

Det finns inga krav på att arbetsgivaren ska ha objektiva skäl till varför anställ­ ningen avbryts. Det kan således räcka med att arbetsgivaren är missnöjd med den anställdas prestationer. Den anställda och facket kan dock kräva att ha en överlägg­ ning med arbetsgivaren, i syfte att dis­ kutera skälen till varför arbets givaren valt att avbryta provanställningen.

Längre än så kommer dock inte den an­ ställda eller facket, eftersom det inte finns någon möjlighet att överpröva provan­ ställningen i domstol (undantag gäller dock för det fall att brott mot diskrimine­ ringslagen anses föreligga).

Arbetsgivaren bör komma ihåg att en provanställning även kan avbrytas i förtid av den anställda. Precis som för arbetsgi­ varen krävs det i detta fall att den anställ­ da meddelar arbetsgivaren två veckor i förväg om att den avser att avbryta prov­ anställningen.

Det ska slutligen nämnas att huvud­ syftet med en provanställning är att denna ska övergå i en tillsvidareanställ­ ning. Har arbetsgivaren tillämpat en provanställning avseende en anställd, kan arbets givaren således inte använda sig av ytterligare en provanställning beträff ande samma person.

Allmän visstidsanställning Allmän visstidsanställning är en anställ­ ningsform som är en bra lösning om man som arbetsgivare vill ha en anställd hos sig under en kort period. Vad som även är passande med denna anställningsform är att arbetsgivaren inte behöver ange skälet till varför man vill använda sig av denna typ av anställning, vilket man måste göra vid exempelvis ett vikariat.

Allmän visstidsanställning får träffas för en tid om högst två år under en femårs­ period. Det finns ingen gräns nedåt i tiden för hur kort anställningen får vara. En ar­ betsgivare kan alltså använda sig av denna anställningsform och i praktiken skriva ett anställningsavtal på en dag om man så vill (även om detta må vara något opraktiskt).

Arbetsgivaren kan använda sig av anställ­ nr 6 B 2012 husbyggaren

ningsformen flera gånger för samma per­ son. Med andra ord: Det går att använda en allmän visstidsanställning efter en allmän visstidsanställning som löpt ut.

Det är dock viktigt att arbetsgivaren dokumenterar hur länge man använt sig av anställningsformen för varje specifik anställd. Skulle den totala anställningsti­ den för den allmänna visstidsanställning­ en vara mer än två år, övergår nämligen anställningen per automatik till en tillsvi­ dareanställning.

En allmän visstidsanställning löper ut när den avtalade anställningstiden är till ända. Detta innebär att man som arbetsgi­ vare bör tänka över om man ska använda sig av en allmän visstidsanställning som sträcker sig över en lång period för det fall att man inte känner till den anställda sedan tidigare, eftersom man inte kan avbryta en sådan anställning i förtid. Bättre är i sådant fall att avtala om en kortare allmän viss­ tidsanställning och om situationen så krä­ ver, förlänga anställningen.

§ §§ Vikariat Vikariat är en anställningsform som de flesta arbetsgivare är väl bekanta med. I de allra flesta fall använder sig en arbets­ givare av ett vikariat när en anställd på arbetsplatsen är frånvarande av någon orsak. Ett vikariat kan förekomma i tre olika situationer: 1: Vikariat för annan medarbetare. En anställd som exempelvis är föräldrale­ dig ersätts av en vikarie under den tid som den ordinarie anställda är frånva­ rande. I dessa fall är det viktigt att arbetsgivaren tydligt anger i anställ­ ningsavtalet vilken arbetstagare som vikarien ersätter.

2: Semestervikariat. Detta är precis så som det låter ett vikariat som är tänkt att täcka för ordinarie anställda som är semesterlediga. Det är inte ovanligt i dessa fall att vikarien täcker upp för ett

flertal anställda och i dessa fall behöver arbetsgivaren inte ange vilken anställd som vikarien ersätter. Arbetsgivaren måste dock vara tydlig med att anställ­ ningen utgörs av ett vikariat och för vil­ ken befattning det gäller.

3: Vikariat i väntan på rekrytering. Detta är en vikariatsform som många arbets­ givare inte verkar känna till, men det är alltså helt i sin ordning att ta in en vikarie för en vakant tjänst till dess att en rekryteringsprocess är avslutad och den nya anställda har påbörjat sin tjänst. Arbetsgivaren måste dock klar­ göra i anställningsavtalet att vikarien ersätter en specifik anställd till dess att rekrytering skett och samtidigt ange vilken befattning det gäller. Det ska i detta sammanhang också nämnas att det är i sin ordning att arbetsgiva­ ren låter vikarien gå vid sidan av den anställda som ska vara ledig.

Viktigt är också att komma ihåg att en arbetsgivare inte kan använda sig av ett vikariat hur länge som helst. En vikariats­ anställning kan nämligen endast nyttjas upptill två år under en femårsperiod. Om vikariatet skulle sträcka sig över denna frist övergår anställningen i en tillsvida­ reanställning. Det är alltså viktigt att man som arbetsgivare dokumenterar hur länge man haft en person anställd som vikarie i sin verksamhet.

Hur ska man då i anställningsavtalet ange tiden för ett vikariat? Antingen an­ vänder man sig av en så kallad bestämd tidsperiod, det vill säga att: ”Karl Karlsson ska vara anställd i bolaget från den 1 januari till den 31 maj.”. Det är också tillåtet att använda sig av så kallad relativt be­ stämd tidsperiod. Med detta menas att man kopplar ihop vikariatet med den per­ son som är borta, exempelvis: ”Karl Karlsson anställs som vikarie för Sven Svensson under dennes frånvaro på grund av sjukdom.”. I det senare fallet behöver inte sista anställningsdag anges i avtalet.

Precis som vid de övriga tidsbegrän­ sade anställningarna upphör ett vikariat när den avtalade anställningstiden är till ända och kan som huvudregel heller inte avbrytas i förtid.

Säsongsanställning En arbetsgivare får träffa avtal med en anställd avseende ett säsongsarbete. En 37

sådan anställning kännetecknas av att den gäller för ett arbete som endast kan utföras under en viss del av året eller som är beroende av naturens växlingar etce­ tera. Säsongsanställningar används oftast inom jordbruksnäringen, turistnäringen och så vidare.

Ett avtal angående säsongsanställning ingås för varje säsong för sig. När avtalad anställningstid löpt ut, upphör anställ­ ningen.

Anställning av personer som är 67 år eller äldre Så som rubriken lyder är detta en anställ­ ningsform som arbetsgivaren endast kan använda för en person som fyllt 67 år. An­ ställningsformen kan nyttjas både vid en nyanställning eller i samband med en pensionsavgång där parterna är överens om att omvandla en tillsvidareanställning till en tidsbegränsad anställning.

En anställning av ovan nämnda slag

38

löper ut när avtalad anställningstid är till ända.

några kloka råd på slutet Avslutningsvis vill jag påminna om att man som arbetsgivare alltid ska se till att ha skriftliga anställningsavtal för sina an­ ställda. Bara för att man är överens med sina anställda idag, behöver detta inte innebära att man är överens med sina an­ ställda i morgon.

Många tvister har tyvärr sitt ursprung i att man vid anställningens början inte skriftligen har reglerat vilka villkor som faktiskt gäller. Så se till att få ner villkoren på ett papper.

Jag vill även påminna om att man som arbetsgivare alltid ska vara påläst på sitt kollektivavtal, om man är bunden till ett sådant. Detta gäller inte minst vid val av anställningsform, då avvikelser faktiskt så som tidigare har nämnts kan förekom­ ma i kollektivavtalet.

Huvudprincipen är att överenskom­ melser och handlingar som strider mot tillämpligt kollektivavtal är ogiltiga, och dessa kan i det långa loppet leda till ett skadeståndsansvar till den anställdas förmån. D

husbyggaren nr 6 B 2012

nr 6 B 2012 husbyggaren

39

it Bim En konstruktör kan ha olika roller i en byggprocess. Men om olika aktörer använder samma begrepp – konstruktör – krävs det god samordning för att få fram bra handlingar. Med tydliga definitioner av roller och arbets uppgifter gör vi det lättare för nästa generation studenter.

Av marko granroth, uppdragsledare, Sweco

tydlig definition behövs av konstruktörens olika roller

v

intern börjar närma sig och uppdragen rullar på, själv håller jag på att förmedla mina erfarenheter till blivande kol­ legor med inriktning byggvetenskap, in­ stallations­ och energiteknik på KTH. Jag frågade mina elever vilket yrke de kan tänkas ha i framtiden och nästan alla svarar samstämmigt: ”Konstruktör!”. Nyfi­ ket frågade jag inom vilket område de tänk­ te sig? Eleverna tittade tillbaka som om jag inte förstod deras svar: ”Konstruktör!!!”.

Snabbt plockade jag upp bollen och frå­ gade vilka som kommer att arbeta vidare som statiker eller byggkonstruktörer.

Våra framtida kollegor började inse att ordet konstruktör innehåller många olika yrkesroller och arbetsområden.

olika roller Det är viktigt att vi tydligt pratar om våra roller och våra arbetsuppgifter, speciellt för våra nya kollegor som börjar arbeta inom byggsektorn. Det finns många yr­ kesroller, då tänker jag på studenterna, men jag vill begränsa mig till konstruktö­ ren/statikern/prefab­konstruktören.

En viktig faktor i byggprocessen är insik­ ten att ordet konstruktör oftast innebär två olika roller. Normalt i större projekt kom­ mer konstruktören/statikern in i de tidiga skedena i byggprocessen, exempelvis i pro­ gramskedet och bekräftar att stomvalet har rätt dimensioner och gör tillhörande konstruktionshandlingar (dimensionerad konstruktionsmodell). Med hjälp av kon­ struktionshandlingarna upphandlas pre­ fab­konstruktören av beställaren.

Beroende på beställaren så kan exem­ pelvis prefab­konstruktören komma in i slutet av systemskedet eller i början av förfrågningsskedet för att utveckla en prefab­konstruktion med tillverknings­ handlingar och produktionsberedning. I mindre uppdrag så kan en prefab tillver­ 40

kare ta över det ansvaret redan i program­ skedet och skapa en egen dimensionerad konstruktionsmodell, samt stommodell.

Då prefab­konsulten är upphandlad av beställaren så ändras konstruktörens/ statikerns roll i byggprocessen till att be­ vaka geometrin, som ta fram de delar som krävs i stomkompletteringar som tak, ter­ rasser och platsgjutna delar. Prefab­kon­ struktören däremot övertar det tidigare ansvaret av stommen och dimensionerad konstruktionsmodell, det kan även inne­ bära större ändring av stomvalet.

Detta innebär helt plötslig att vi har två konstruktörer i projektet som för­ ändrar arbetsuppgifter mitt i bygg­ processen, samt att det eventuellt också

har skett förändringar i stomvalet. Detta ställer krav på tydlig rollfördelning och samordning.

samordning behövs Oberoende av vem som är konstruktören/ statikern/prefab­konstruktören så är det viktigt i slutet av förfrågningsskedet att mo­ dellen håller en så hög kvalitet att den kan omstämplas till bygghandling efter upp­ handlingen. Detta för att kunna använda modellen vid visualisering av tidplan, montageordning (4D), mängdavtagning och kostnadsestimering (5D) och vid inte­ grering i den gemensamma visualiserings­ modellen, för att skapa en smidig och effektiv samordning på byggarbetsplatsen.

Figur 1. I de tidiga skedena sker större förändringar som val av stomme och systemlösningar.

Objektsbaserad konstruktörsmodell, det kan vara i Autocad, Microstation, Revit eller Tekla. Den vänstra bilden visar statikerns/konstruktörens modell och den högra hur det kan se ut inomhus.

Figur 2. Det är viktigt att prefab-konstruktören kontrollerar att olika discipliner kan samexistera i den slutgiltiga byggnaden utan några kollisioner. Installationernas förläggning och utrymmesbehov, bland annat i kritiska snitt. Objektsbaserad konstruktörsmodell, det kan vara i Autocad, Microstation, Revit eller Tekla. Den vänstra bilden visar prefab-konstruktörens modell och den högra hur det kan se ut inomhus med stål och prefab bjälklagen.

husbyggaren nr 6 B 2012

Genom att rollerna delas upp och får olika ansvarsområden så ställer det krav på samordning.

Hur var det då med samordning med övriga aktörer i byggprocessen – och or­ det konstruktör? Jag tror att vi måste på­ minna varandra om att ordet har olika betydelser och påverkar alla i byggpro­ cessen. Figur 3 visar hur ordet konstruk­ tör får en annan innebörd.

centralt med beskrivningar Att samordna och få fram bra handlingar är inte alltid enkelt när man har två olika aktö­ rer som båda använder ordet konstruktör.

Ser man på installationskonsulterna så producerar de ritningar och beskrivning­ ar genom hela byggprocessen, markkon­ sulten producerar också en ritning och mindre beskrivning som oftast koordine­ ras med VA­konsultens handlingar.

Arkitekten är också med i hela bygg­ processen men gör inte alltid en byggbe­ skrivning utan man tar in en byggadmi­ nistratör som gör en teknisk beskrivning som ska samordnas med arkitektens­ och konstruktörens ritningar samt med övri­ ga konsulter.

I en framtida BIM­värld tror jag att ar­ kitekten, och till och med konstruktören/ statikern/prefab­konstruktören, måste börja arbeta mer med beskrivningarna såsom installationskonstruktörerna.

Ser man hur installationskonsulter ar­ betar, i figur 4, så får man större kontroll och tydligare ansvar för vem som äger informationen. diskutera hur ni jobbar Hur ska då konstruktören arbeta? Det är nog en öppen fråga, det är något som man bör prata om tidigt i BIM­projekt.

Det vi kan göra idag är att utgå från da­ gens byggprocess och fundera över hur en förändring ska se ut: Prata gärna över en kopp varm te i fikarummet om AMA be­ skrivning, juridiska ritningar, 3D­model­ len och vilken data objekten ska innehålla!

I figur 5 finns ett exempel på hur det kan se ut och några ord som ni kan an­ vända som stöd i ert samtal.

Ser man till figur 5 så ställs det krav på nr 6 B 2012 husbyggaren

Figur 3. Konstruktören/statikern (K) som är aktiv i programskedet (PH), systemskedet (SH) där man har tagit fram förfrågningshandling (FU) för att handla upp prefab-konstruktören (Kpref). Efter upphandlingen av prefab-konstruktören börjar konstruktören/statikern ta fram stomkompletteringen. Prefab-konstruktören (Kpref) utvecklar en konstruktion med tillverkningshandlingar och produktionsberedning i förfrågningsskedet. Markkonsulten (M), arkitekten (A), luftbehandlingskonsulten (V), värme, vatten och sanitet (W), spinkler (Sp) och el-konsulten (E) kommer in i programhandlingen och avslutar sitt uppdrag med att leverera bygghandlingar. Förkortningarna PH är programhandling, SH är systemhandling, FU är förfrågningsunderlag, BYGG är byggskedet och FM är förvaltning.

Figur 4. Visar hur installationskonsulten för rör (W) har en juridisk ritning i 2D och all information som återfinns i den objektbaserade modellen i mitten, den objektbaserade modellen innehåller katalogdata från olika tillverkare. Om man klickar på objekten går det att få fram rumsnummer, rumsnamn och objektdata som tryck och position. I den tekniska beskrivningen (1) återfinns exakt samma krav som i den objektbaserade modellen. Det är installationskonsulten som har ansvaret att samordna den juridiska ritningen, informationen i den objektbaserade modellen och ta fram en (1) teknisk VS-beskrivning.

Figur 5. I förfrågningsskedet tar arkitekten (A) fram juridiska ritningar i 2D och givetvis bör all information återfinnas i den objektbaserade modellen. I arkitektens ritning återfinner man oftast lättväggarna. Prefab-konstruktören (Kpref) tar fram en stomme och konstruktören (K) tar fram de delar som krävs i stomkompletteringen, till exempel tak, terrasser och platsgjutna konstruktioner. Den tekniska byggbeskrivningen (2) kan tas fram av en fjärde part som sköter om byggadministrationen, det finns en hel del tekniska beskrivningar som ska tas fram, några av dessa kan vara följande: Fönster, tätskick, smide, tak, plåt, murade väggar, utvändiga glaspartier, solskydd, brandskydd, golvavjämning, stomkomplettering, systemväggar, undertak, målning, plattsättning, golv, massagolv och portar.

41

arkitekten, byggadministratören, kon­ struktören/statikern och prefab­konstruk­ tören att handlingarna samordnas och överbryggar gapet mellan teori (design/ konstruktion) och praktik (konstruerad byggnad).

Fungerar inte samordningen så är det en stor risk för tillkommande arbeten (ÄTA). Det är viktigt att tidigt i projektet prata uppsatta mål och visioner, samt för­ klara för övriga konsulter vem som gör vad på konstruktionssidan.

objektbaserade verktyg Det var en kort reflektion över ordet kon­ struktör och min förhoppning är att bran­

schen lyckas locka flera yngre till bygg­ branschen, då det är ett framtidsyrke.

En liten pusselbit är att vi börjar an­ vända mer objektbaserade verktyg för att göra byggsektorn mer intressant och tyd­ liggöra våra roller. I rekryteringen av nästa generation studenter så kan det vara lämpligt att lyfta fram kommande BIM­uppdrag då jag under olika sam­ manträffanden har sett att de högre utbildningarna också håller på att föränd­ ras och där ordet BIM börjar komma in i olika kursmoment.

Det går också att se att det har tillkom­ mit olika utbildningar som är uppbyggda runt den nya tekniken BIM, vilket är gläd­

jande. Frågar studenterna om ni arbetar med BIM och svaret är: ”Nej!”, då tror jag att återväxten i företaget blir lägre.

Själv kommer jag under våren att ar­ beta vidare med studenterna, där de tra­ ditionella ämnena får ett stort inslag av den senaste utvecklingen och där mina egna yrkeserfarenheter ska föras över till nästa generation av ingenjörer. D

Saknad kan inte beskrivas i ord.

Postgiro: 90 20 90-0

42

husbyggaren nr 6 B 2012

Form & teknik Byggsektorn är och förblir komplex. Om vittnad är den härva av professionella relationer, beroenden och samverkan som utgör byggprocessen – där även lagstiftning, politiska styrmedel och byggregler spelar en avgörande, allt överskuggande roll.

Av Andreas Falk, ateljefalken@yahoo.se

materialet som mål – eller som medel?

i

bemötandet av denna vår kom­ plexa verklighet är generaliserande och etiketterande naturliga att ta till, för att förenkla vardagen.

Emellertid så kan det också leda till för­ svårande av processer som rör energi, mil­ jöhänsyn och resursutnyttjande, eftersom så mycket till syvende och sist är integrerat i vartannat.

Att avgränsa är av avgörande betydelse för att hantera problem, föra diskussio­ ner och utvärdera lösningar. Vad avses, hur mycket, för vilka och så vidare.

vaga grundsatser För att ta ett begrepp som hållbarhet som exempel, så råder väl ingen tvekan om bristen på konsensus idag, om defini­ tionen, såvida vi inte lyssnar in oss på ytterst små professionella eller företags­ relaterade grupperingar eller snäva kretsar.

Det finns några vaga grundsatser i sam­ manhanget – att vi måste tänka hållbart, att vi måste tänka förnyelsebart. Livs­ cykelanalysen ställer mer eller mindre ståndpunkter som dessa på sin spets, för hur avgränsas livscykeln och analysen av densamma? Hur hållbart är hållbart, och hur länge?

Nu talas det om och aviseras insatser för ökad återanvändning av plaster från hushållen och det är ett oerhört viktigt led i den nödvändiga, gradvisa anpass­ ningen till vad som idag anses om inte hållbart så i alla fall hållbarare än vår tidi­ gare hantering. Det rör material­ och resurshantering på en viss av hushålls­ sammanhanget given nivå.

Hur västvärldens länder förhållit sig till Kyotoavtalet visar väl med all önsk­ värd tydlighet att just ”hållbarare” är det som vi tvingas nöja oss med inom över­ skådlig tid, så länge ”hållbart” i vissa definitioner får somliga aktörer på 44

världsmarknaden att se rött och ilsket hyscha.

hybrider och gråzoner Men går vi så till byggandet och liknande resonemang där, blir det lätt rörigt och en myriad av gråzoner. Vi talar slentrian­ mässigt om betongbyggnad, stålbyggnad, träbyggnad etcetera men avser härmed enbart system eller kluster av byggpro­ dukter där ett givet material står för mer­ parten av helheten till volym, antal och eller vikt.

Det är emellertid solklart att vi idag i stort sett alltid bygger hybrider. Betongen armeras med stål eller olika typer av fiber, stålkonstruktionen kompletteras med isoleringsmaterial, betonghåldäck och träkonstruktionen uppförs på betong­ grund och hålls ihop med stålbeslag.

Väldigt mycket som uppförs drar nytta av materialsynergier och konstruktiv

Figur 1. Murverk då: i stort sett så nära materialhomogent man kan nå. Grundtvigskirken, Köpenhamn. Foto: Andreas Falk

samverkan mellan olika system. Det går att renodla, och vissa ekonomiska och ibland arkitektoniska tilltalande effekter kan utnyttjas, men oftare ändå ger kom­ binationer av material och strukturer de­ sto mer av värde till slutprodukten, såsom större spännvidder, längre livslängd och ökad optimering, när rätt material och komponent används för sitt rätta värde och sin bästa funktion.

stålets diskreta charm När vi talar om energieffektivt byggande ligger det nära till hands att börja nysta i materialänden och jämföra resursvinster i de olika fallen, och ivrigt söka slå varan­ dra i huvudet med framtagna egentolka­ de fakta.

Men när allt är så integrerat, allt är så komplext, leder detta allt som oftast till fruktlösa hårklyverier och kontrapro­ duktiva åtgärder och – inte minst – un­ dergrävande motsättningar.

Ska man dra några minsta gemensam­ ma nämnare för byggandet idag så skulle man väl snarast kunna deklarera att ex­ empelvis allt är stålbyggeri, eftersom stål i stort sett förekommer i alla byggnader oavsett vilket material som huvudsakli­ gen utnyttjas.

Givetvis blir det smått tokigt att dra denna konsekvens av resonemang och verklighet. Rimligare då, är att se hur sys­ tem och byggnader, baserade på just he­ terogenitet, kan utformas och utvärderas för ökad total resurseffektivitet. enhet, helhet, samverkan Det finns rimlighet i att ta ett samlat grepp om frågan som rör vår fortsatta överlev­ nad och förhoppningsvisa vidareutveck­ ling som civilisation, vilket allt fler enas om förutsätter ett förändrat resursut­ nyttjande.

Det vore garanterat mer gynnsamt och husbyggaren nr 6 B 2012

Figur 2. Murverk nu: hög grad av materialdiversifiering. Pågående bygge i Ørestaden, Köpenhamn. Foto: Andreas Falk

framkomligt att agera för att gemensamt dra konsekvenserna av vår tillväxtsituation och bidra till en väl fungerande slutprodukt av byggprocessen. Och det vore garanterat mer effektivt att på alla fronter sänka kon­ kurrensgarden och i stället som i BIM han­

nr 6 B 2012 husbyggaren

tera detaljer och produkter från olika håll som delar av samma helhet, och se hur de kan fungera allt bättre i samverkan.

Då kan samtliga materialindustrier och specialistkompetenser utnyttjas till fullo för att få de skilda delarna att allt bättre

Figur 3. Med stål, trä och glas kompletterad äldre betongstomme på Holmen, Köpenhamn. Foto: Andreas Falk

tillpassas till en ultimat hybridlösning som ger svar på alla hittills ställda frågor och som för oss vidare mot nya och ännu klyftigare frågeställningar framöver, för kommande generationer av konsulter, forskare och byggare att grunna på. D

45

deBAtt Våra nordiska stålverk är ledande i världen på avancerade hög- hållfasta stål och vet också hur man dimensionerar konstruktionerna. Friends arena visar att det går att bygga billigare. Tyvärr har Eurocode 3 inte hängt med i utvecklingen, men arbete pågår för att förändra detta.

Av Jan-Olof Sperle, tekn dr, professor, Sperle Consulting AB och fd chef för forskning och utveckling, SSAB Borlänge

konstruktion i höghållfast stål minskar miljöbelastningen

i

nom byggsektorn brukar hävdas att förbrukningen av material­ och energiresurser vid tillverkning av olika byggnadskonstruktioner utgör en försumbar del jämfört med energian­ vändningen för drift och uppvärmning.

Eftersom utvecklingen går mot att kraf­ tigt minska denna senare del och till och med gå mot hus som är helt självförsör­ jande på energi för uppvärmning blir intresset för att minska resursförbruk­ ningen vid uppförandet av byggnads­ konstruktioner allt större.

Ett sätt att minska miljöbelastningen vid stålbyggnad är att minska stålmäng­ den genom att använda höghållfast stål.

Besparingen görs då av både materialre­ surser, emissioner vid tillverkning av rå­ material och stålprodukter, samt vid transporter av dessa.

möjligt minska vikten Ofta hävdas att konstruktörer och pro­ duktionstekniker inte har tillräcklig erfa­ renhet av att använda avancerade hög­ hållfasta stål och att detta har gjort att dessa stål än så länge är relativt ovanliga i stålbyggnader.

De som trots allt vågar försöka, och inte fastnar i detta moment 22, blir dock rik­ ligt belönade.

Friends arena är ett lysande exempel på hur användning av höghållfasta stål kan ge minskad vikt och miljöbesparing­ ar. Arenans fasta tak är uppförd med 23 procent höghållfast stål S420, S460, S690 och S900 och med en skräddarsydd design.

Får lägre kostnad En övergång till högre hållfasthet kräver att konstruktions­ och tillverkningstek­ nik anpassas till det höghållfasta stålets egenskaper.

46

Det är då upplyftande att höra kon­ struktören av taket till Friends arena, Lars Cederfelt från Sweco på Nordiska Ståldagarna i Oslo nyligen säga att: ”…an­ vändningen av höghållfasta stål var nog det minst problematiska.”.

När han dessutom säger ”…att genom att använda de höghållfasta stålen mins­ kade projektets kostnad med 20 miljoner kronor” inser man att något stort är på gång.

sparar miljön På samma konferens redogjorde jag för de miljöbesparingar som blev resultatet av användning av höghållfasta stål i Friends arena. Genom att vikten på are­ nans fasta tak minskats från 4 584 till 4 000 ton, blir miljöbesparingen vid stål­ tillverkning och transport 1 340 ton koldi­ oxid och 5 000 MWh icke förnyelsebara energiresurser. Miljöberäkningarna är utförda inom Jernkontorets miljöforsk­ ningsprogram ”Stålkretsloppet”.

Idag finns avancerade varmvalsade och kallvalsade konstruktionsstål som band­ och grovplåt i hållfastheter upp till 1 300 MPa sträckgräns.

Utmaningarna är inte främmande för bygg­ och brokonstruktörer: nämligen att parera för ökad nedböjning, stabilitet, lo­ kal buckling och utmattning.

Parera för nedböjning Optimal dimensionering av konstruktio­ ner i avancerade höghållfasta stål leder till tunnare godstjocklekar. Det finns då ett antal konstruktiva ”knep” för att mot­ verka att bärförmågan minskar på grund av till exempel instabilitet och buckling samt att kompensera för ökad nedböj­ ning.

Lösningen för att parera styvhets­ minskningen är ökad tvärsnittshöjd.

Det ger också minskad nedböjning, och räcker inte det får man ta till över­ krökning eller acceptera den större nedböjningen.

Enkla förändringar av tvärsnittets geo­ metri – tjocklek, bredd och höjd – leder ofta till att minskad vikt kan kombineras med ökad styvhet, minskad eller bibehål­ len nedböjning och minskad material­ och resursåtgång.

När tjockleken minskar ökar bredd/ tjockleksförhållandet (b/t) vid oföränd­ rat tvärsnitt, slankheten minskar och ris­ ken för lokal buckling ökar.

Detta hanteras vanligen genom att med hjälp av veck eller rillor minska värdet på b/t. Att införa förstyvningar som är indi­ rekta lastbärare är ofta det enklaste och billigaste sättet att fördela laster. Detta har med fördel använts länge inom tunn­ plåtsapplikationer som är känsliga för buckling.

låt er inspireras Tidiga och framsynta arbeten som StBK­ N5 från Statens stålbyggnadskommitté och Boverkets handbok om stålkonstruk­ tioner, BSK, har starkt bidragit till den ökande användningen av höghållfasta stål, inte minst inom fordonssektorn!

Tyvärr har Eurocode 3 inte riktigt hängt med i utvecklingen och de höghåll­ fasta stålen bestraffas på ett sådant sätt att det är svårt att helt utnyttja sträckgränser över cirka 450 MPa i stålbyggnadskon­ struktioner. Intensiva försök att ändra på detta förhållande görs för närvarande inte minst från svensk sida.

Jag vill uppmana alla som är involve­ rade i sammanhang där materialval görs till olika byggnadskonstruktioner att stu­ dera och inspireras av Friends arena och andra konstruktioner i avancerade hög­ hållfasta stål! husbyggaren nr 6 B 2012

Ni ska veta att bland stålverken i värl­ den är de nordiska klart ledande inom området avancerade höghållfasta stål.

De nöjer sig inte bara med att tillverka stålen utan de har också stor kunskap om hur man löser de utmaningar som kan möta på vägen! D

nr 6 B 2012 husbyggaren

Med höghållfasta stål kunde vikten på det fasta taket till Friends arena i Solna minskas från 4 584 till 4 000 ton. Foto: Lars-Gunnar Lindfors

47

BYGGLEVERANTÖRER

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

48

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

husbyggaren nr 6 B 2012

BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

en riktig stege www.scando.se

Fuktsäkrar husgrunder!

• Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

nr 6 B 2012 husbyggaren

49

BYGGLEVERANTÖRER

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Barncancerfonden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Brandkonsulten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Byggkeramikrådet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 Cramo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 CTC . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 Duri Svenska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 El Björn Electro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 FLIR Commercial Systems . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Foamglas Nordic . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Gyproc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1:a omslag, 2 H­Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Hunton Fiber . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Kåbemattan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Legalett. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Llentab . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

50

Sid

Lärnö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 Peikko . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Protan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2:a omslag Scandia Steel International . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 SILANEX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2311 Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 SP Trätek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Sto Scandinavia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4:e omslag Tyréns . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 Uppsala Universitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Wikells Byggberäkningar. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Vink . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 VSAB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2

husbyggaren nr 6 B 2012

Noterat kraftstation får effektiv turbin

En ny turbin ska öka elproduktionen vid vattenkraftverket i Ragunda. Foto: NCC

Ett av Indalsälvens största vat­ tenkraftverk får en effektivare turbin. Den kommer att pro­ ducera el till 500 fler villor per år samt säkrar elproduktionen i minst 40 år till.

NCC ska riva betongfunda­ menten efter den gamla turbi­ nen och gjuta nya, i vilka en turbin på fem meter i diameter ska fästas. Gjutarbetet tar mel­ lan tre och fyra månader.

– Att gjuta dessa betongfun­ dament kräver stor noggrann­ het och precision för att den stora och flera hundra ton tunga turbinen ska kunna fäs­ tas korrekt på sin plats med små marginaler och dessutom bli stabil när de enorma vat­ tenmassorna trycker på år ef­ ter år, säger Richard Mattsson, affärs chef på NCC Construc­ tion, region Norrland.

Midskogs kraftstation i Ragunda några mil öster om Öster sund, är en av de större kraftstationerna längs Indals­ älven och förser idag 145 000 hushåll med el.

– Den nya turbinen ökar verkets elproduktion med cirka 10,5 gigawattimmar el­ ler tre procent. Det motsvarar en normal årsförbrukning av el hos omkring 500 villor.

Men främst byter vi för att originalturbinen har blivit 75 år och nått sin livslängd. Den nya säkrar produktionen i minst 40 år till, säger Hans Oskarsson, projektledare, Vattenfall.

Det är också en miljövinst att byta turbin eftersom det minskar mängden olja i turbi­ nen och i lagret med 90 pro­ cent, från 40 till fyra kubik­ meter.

För tjugo år sedan gjorde NCC de förberedande arbete­ na för bytet av den första av Midskogs tre turbiner. Detta blir den andra. Den tredje tur­ binen beräknar Vattenfall byta om fem år.

NCC:s arbete startade i au­ gusti och pågår till maj 2013. D

årets gröna tak Konsthallen Artipelag har fått pris för sitt sedumtak. Det är Scandinavian Green Roof In­ stitute som har utsett det till årets grönaste tak.

Större delen av det 6 000 kvadratmeter stora taket är belagt med sedum, med inslag av andra naturmaterial som sten och trä. Och precis som operahuset i Oslo, inbjuder nr 6 B 2012 husbyggaren

Artipelag till vandring på ta­ ket, i en nästan 100 kvadrat­ meter stor labyrint.

Artipelag är ritat av den framlidna arkitekten Johan Nyrén, på uppdrag av familje­ företaget BabyBjörn AB och ligger på Hålludden utanför Stockholm.

Peab byggde huset mellan åren 2010 och 2012. D

svensk skotare söker stålpris Ingen med direkt anknytning till byggbranschen ingår i årets förslag för SSABs årliga stålpris: Swedish Steel Prize 2012. En svensk skotare, ett skrothanteringssystem, lätt­ are tågsäten och en bakaxel­ fjädring än nominerade.

Det svenska bidraget är sko­ taren ”Forwarder 1450 F” från Gremo AB, en skotare som transporterar timmer från av­ verkningsområdet till väg.

Den är mindre och får därmed en framkomlighet som är spe­ ciellt lämplig vid skogsgall­ ring.

Skrothanteringssystemet ”Mi­slide” är inskickat från Nya Zeeland och gör det möj­ ligt att transportera osorterat metallskrot i konventionella containrar.

Från Tjeckien kommer bi­ draget lätta tågsäten ”Regio och Regio+”, ett lätt pendel­ tågssäte där man genom hög­

hållfast stål lycktas minska vikten med 25 procent.

Volvo Group Trucks i USA har konstruerat om en vanligt förekommande bakaxelfjäd­ ring, som de flesta lastbilstill­ verkare använder sedan årtion­ den. Uppfinningen kallar man för ”Twin Y suspension”. D

Mindre skotare.

ska driva arkitekturpolitik

Tobias Olsson är ny arkitek­ turpolitisk chef på Sveriges arkitekter.

– Arkitekturpolitik handlar om att formulera och förverk­ liga program, säger Sveriges arkitekters förbundsdirektör Catherina Fored.

– Hur vi i en tid av urbanise­ ring tillsammans med beställa­ re och beslutsfattare förhåller oss till att bygga ett hållbart samhälle, såväl socialt, estetiskt och etiskt som ekonomiskt och tekniskt, är huvudfrågan.

Det finns ett akut behov av att bygga nya bostäder. Risken finns att framtiden tappas i kortsiktighet och att de sociala och etiska dimensionerna ur­ holkas. Det har hänt förr och kan hända igen. En av Tobias Olssons första uppgifter blir därför att påvisa riskerna när arkitektkompetens inte leder samhällsbyggnadsprocessen.

Tobias Olsson kommer när­ mast från länsstyrelsen i Stock­ holms län där han arbetat som strateg. Han är politiskt aktiv och sitter i stadsbyggnads­ nämnden i Stockholms stad samt i Svenska bostäders sty­ relse. D

51

Marknadsnytt Formolja för vintern

höghållfast stål ger större last

Med den nya formoljan från Grace – Pieri Decobio S­34 – erbjuder företaget en vegetabi­ lisk formolja som fungerar att använda året runt och som samtidigt är Basta­registrerad.

Den nya formoljan är en vida­ reutveckling av den klassiska vegetabiliska formoljan Pieri Decobio S­32.D

Detta ger mer lönsamma trans­ porter enligt FJ Lastvagnar som utvecklat och konstruerat tippern FJ Scandinavian Tip­ per. Två olika modeller av tippern finns för den skandina­ viska marknaden.

Viktbesparingen har upp­ nåtts genom att flakets botten Lägre vikt och högre slitstyrka och sidor tillverkats av SSABs utlovas med FJ Lastvagnar slitstål Hardox 450 och ramen ABs nya tipper. tillverkats av SSABs konstruk­ Tippern har tillverkats i hög­ tionsstål Domex 700. D hållfast stål vilket gett en vikt­ SSAB minskning på ungefär 200 kg. 070-221 93 26

Grace Construction Products +46 42 16 78 09

Flexibel kanal ventilerar Isover har lanserat Climaver®, som är en ventilations isolering med inbyggd kanal. Systemet ger installatörer flexibilitet att anpassa isolerade ventilations­ kanaler direkt på plats vid installation.

Grundkomponenterna är glasullsskivor med ett ytskikt av förstärkt aluminiumfolie.

Skivorna viks ihop till kom­ pletta ventilationskanaler och utgör både isolering och kanal på samma gång. Vikten på ventilationskanalerna är läg­ re än motsvarande oisolerade plåtkanaler vilket ger enkel

miljövänlig platta isolerar

hantering och låga installa­ tionskostnader.

Climaver® uppfyller kraven för Euroclass A2­s1, d0, det som i tidigare versioner av BBR kallades ”obrännbart material”. D Saint-Gobain Isover AB 042-846 01 jonas.karlsson@saint-gobain.com

I maj öppnade Icell en ny fabrik för cellulosaisolering i Älvdalen, Dalarna. Företaget har startat tillverkning av miljövänliga cellulosaplattor.

Enligt företaget så isolerar cellulosa bra, materialet an­ das och det går åt 95 procent mindre energi att tillverka i jämförelse med mineralull.

Cellulosalösullen är nedbryt­ bar och, i Icells produkter, fri från borax/borsalt. D

Icell 08-522 89 200 os@icell.nu

ekologisk takbeläggning nytt badrum på två veckor NCC lanserar badrumsrenove­ ringen Adderakoncept, som lämpar sig för miljonprogram­ hus. Enligt företaget ger kon­ ceptet en kort renoveringstid; tio till tolv arbetsdagar för ett badrum. Hyresgäster kan bo kvar under renoveringen.

Addera innebär ett helhets­ grepp där teknik, logistik och utbildade multihantverkare ut­ för alla steg i renoveringen. Re­ noveringsprocessen omfattar även stambyte. D

Taktätskiktsproducenten Der­ Tätskiktet är vitt för att reflek­ bigum har tagit fram tätskiktet tera solljus och spara energi. D Derbipure. Det är ekologiskt, Derbigum och gjort av vegetabiliska oljor 08-795 94 80 och hartser (kåda) i stället för daniel.radomski@eurotak.se asfalt, som är ett fossilt material.

NCC Construction 013-24 64 98

52

husbyggaren nr 6 B 2012

Marknadsnytt

Platsannons Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har 40 000 studenter, 6 000 anställda och en omsättning på 5 300 Mkr.

visar ojämnheter i golv

Uppsala universitet ledigförklarar härmed anställningar som

Universitetslektor i byggteknik särskilt bebyggelseplanering och byggnadsutformning, eller byggnadsfysik

Universitetslektor i byggteknik Golvlaser Bosch GSL 2 Profes­ sional är ett nytt laserinstru­ ment, som visar ojämnheter i golv och exakt hur stora de är i millimeter. Golvlasern ger bättre ergonomi än vid mät­ ning med en rätskiva genom att man slipper stå på knä lika ofta som när en rätskiva an­ vänds.

särskilt byggproduktion, eller anläggningsproduktion

När lasern är påslagen och har placerats där mätningen ska utföras lyser en röd tydlig linje på golvet. Linjen övergår i två linjer när en ojämnhet dyker upp, för att sedan på nytt visa en enda linje där golvet är jämnt. D Robert Bosch AB 0704-20 16 62 patrik.oelmeborg@se.bosch.com

vid institutionen för teknikvetenskaper Fullständig kungörelse med anvisningar om ansökningsförfarande finns på www.uu.se under Jobba hos oss.

www.uu.se

Ansökan skall vara inkommen senast den 11 november 2012.

Institutionen för teknikvetenskaper, Högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik söker snarast

Ingenjörer eller forskare som lärare i byggteknik Ingenjörer/forskare sökes för anställning som universitetslektor eller universitets­ adjunkt. Tillsvidareanställningar på heltid. Deltid kan diskuteras.

Programmet söker lärare till följande ämnen: • Byggnadsteknik och byggnadsfysik, installationsteknik, VVS, El, Styr och Regler • Användning av CAD och BIM i projektering • Geoteknik, grundläggningsteknik, projektering av anläggningsarbeten inom mark, vägbyggnad, vattenbyggnad och VA­teknik.

• Geodetisk mätteknik, fältmätning • Byggproduktion, byggstyrning, projektledning, upphandlingsformer och entreprenadjuridik • Konstruktion betong, stål och trä Upplysningar lämnas av Patrice Godonou, tel 018­471 7262 eller 073­974 5125, patrice.godonou@angstrom.uu.se, eller Kristofer Gamstedt, tel 018­471 3026 eller 070­425 0382, kristofer.gamstedt@angstrom.uu.se.

www.uu.se nr 6 B 2012 husbyggaren

Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats www.uu.se/jobb.

Välkommen med din ansökan senast 30 november 2012.

53

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

STOCKHOLM

Gudmundson Byggråd AB

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna

• • • •

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

54

husbyggaren nr 6 B 2012

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se

UMEÅ

Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning

UPPSALA

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

VÄSTERÅS

Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 6 B 2012 husbyggaren

55

Nytt från SBR nya medlemmar Andersson Örjan, gruppledare,

Grontmij AB, Stockholm Kansli SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, E-post: info@sbr.se Hemsida: www.sbr.se Styrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 Expertgrupper och e-handel: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförande Veronica Jensen, Malmöavdelningen, vice ordförande Lars Bengtsson, Kalmaravdelningen Marie Fägerman, Norrbottensavdelningen Roger Johnson, Stockholmsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen

SBR Byggingenjörerna

Kurser & Utbildningar

Bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation. Förbundet har 2800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning, mentorskapsförmedling och kollegiala kontakter. Medlem får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR.

SBR erbjuder vidareutbildningar för exempelvis projektledare, entreprenad- respektive överlåtelsebesiktningsmän och kontrollansvariga enl PBL (dessa kurser leder även till certifiering). Därutöver ett 20-tal övriga kurser i bland annat teknik/metodikrelaterade områden. Många kurser är öppna för icke SBR-medlemmar.

Bengtsson Michael,

byggingenjör, Kontroll ansvarig i Halmstad AB, Halmstad Bohlin Sune, egen företagare, Byggrådgivning Sune Bohlin AB, Solna Bäckström Johan, projektledare Sweco Management AB, Linköping Danielsson Johan, egen före­ tagare, Arsenalen Projekt AB, Hägersten Ericsson Johan, egen företagare, Projectma AB, Växjö Gunnarsson Håkan, ingenjör, Ramböll Sverige AB, Umeå Heehrle Johan, ingenjör, Figura arkitekter AB, Göteborg Karlsson Christer, egen företagare, Delt Elteknik AB, Umeå Kirvesniemi Kimmo, projekt­ ledare, Structor Östergötland AB, Norrköping Kåhlman Martti, chefkonsult, M­Hus Martti Kåhlman Mariestad Lindblad Niklas, byggingenjör, Bjerking AB, Uppsala

Ljungberg Rolf, egen företagare, Multiwerket AB, Tvååker Lukanovic Bozo, byggingenjör, SF Byggkonsult HB, Falkenberg Lundqvist Thomas, förvaltare, AB KJ Förvaltning, Norrtälje Nordgren Boritz, ingenjör, Ringö Byggråd, Lyckeby Norén Camilla, projektledare, A och D arkitektkontor AB, Luleå Olsson Magnus, besiktnings­ tekniker, Rydbergs Bygg AB, Nyköping Olsson Stefan, byggingenjör, Link Arkitektur AB, Trollhättan Ottosson Nicklas, egen före­ tagare, Prejectma AB, Växjö Rangenstedt Gunnar, arbetsledare, Söderby Entreprenad AB, Uttran Svanström Johan, projektle­ dare, Bjerking AB, Stockholm Theander Mikael, energi­ ingenjör, AB Vemcon, Segeltorp Tucalija Mirsad, projektledare, ÅF­Infrastructure AB, Helsingborg

Nya anslutna

Andersson Peter, Oxie

Bergman Mikael, Västerås

Företagsanpassade kurser Förbundsverksamheten Rymmer utöver medlemsverksamhet information och rådgivning till allmänheten samt ett öppet sökregister över SBR byggingenjörer. SBR avger remissyttranden och samverkar med myndigheter vid utformning av lagar och regelverk och annat av intresse för förbundet. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden.

SBR erbjuder företagsanpassade kurser för företag och andra aktörer inom bygg- och fastighetssektorn. Kurserna skräddarsys enligt beställarens önskemål.

Försäkringar Medlemmar kan teckna förmånliga och särskilt anpassade försäkringar via SBR Försäkringsservice, som kontors- och konsultansvarsförsäkringar respektive sjukvårdsförsäkring inkl. liv och olycksfall.

Lokalavdelningarna Arrangerar kurser, seminarier, medlemsträffar och studiebesök mm. De har också kontakter eller samarbete med högskolor, kommuner och branschaktörer inom sitt område.

SBRs Expertgrupper Samlar expertis inom entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvar enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utvecklingen av teknik, marknad och lagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

56 56

Husbyggaren Är SBRs branschtidning där forskare, arkitekter, jurister och annan expertis skriver initierat för byggingenjörer och andra i branschen. Husbyggares utges 7 ggr/år och sprids i 11 300 exemplar i främst Sverige men även i Finland.

BLI MEDLEM För medlemskap krävs byggingenjörsexamen eller motsvarande. Man kan vara basmedlem eller plusmedlem eller ansluta sig som student. Mer information och ansökningsformulär finns på www.sbr.se/bli-medlem

händer inom sBr/kalender 2012-10-22 FS­möte

2012-10-31 ÖB­gruppens styrelse, telefonmöte 9.00­11.00 2012-11-7/10 AEEBC, Manchester, England

2012-11-20 FS­möte

2012-12-05 KA­gruppens styrelse, telefonmöte 9.00­11.00 2012-12-06 ÖB­gruppens styrelse, telefonmöte 9.00­11.00 2012-12-06 EB­gruppens styrelse, telefonmöte 16.00­18.00

husbyggaren husbyggaren nr nr 66 BB 2012 2012

Nytt från SBR minnesrika möten på nordiskt Byggsymposium I år var det dags för Konstruk­ törsföreningen från Danmark att stå som arrangörer för Nord­ iskt Byggsymposium, vilket hölls i Köpenhamn 7­9 septem­ ber. SBR representerades av förbundsstyrelsens ordförande Urban Tjernström och för­ bundsdirektör Magnus Janson.

Nordiskt Byggsymposium är en årlig sammankomst för de nordiska länderna. De olika organisationerna ges en möj­ lighet att träffas och få inblick i vad som händer inom bygg­ branschen i respektive land.

Vid mötet i år deltog för första gången representanter från Färöarna, viket var ett mycket intressant inslag i samman­ komsten. Över tiden har diskussioner förts kring påverkansmöjlig­ heter mot Bryssel för de nord­ iska länderna, med Nordiskt Byggsymposium som platt­ form. Av detta skäl hade en representant från Nordiska Ministerrådet, Anne Sofie Bender, inbjudits till mötet.

Under dagarna diskuterades även energieffektiviseringsin­ satser i de olika länderna, både i nybyggnads­ såväl som ROT projekt. Varje land hade förbe­ rett en presentation i ämnet.

5 12 Nedanstående

är annons från

Plannja

nr 6 B 2012 husbyggaren nr 6

Genom ett mycket intressant föredrag under lördagen fick vi en inblick i Köpenhamns utveckling. Det kan konsta­ teras att stora insatser görs på infrastrukturprojekt i Danmark i stort, inte minst i Köpenhamn. Området kring Köpenhamns flygplats expan­ derar med stora hotellpro­ jekt, samt med uppförandet av en helt ny stadsdel väster om flygplatsen, i ett område som heter Örestad.

Deltagarna fick även under lördag eftermiddag möjlighet att besöka några intressanta projekt och på plats bevittna de insatser som görs. Det gavs utrymme till nätverkande i samband med, av Konstruk­ törsföreningen, arrangerade kvällsprogram. Samtliga dele­ gater var mycket nöjda med dagarna och tackade Gert Johansen och Kim Benzon Knudsen för ett mycket bra ar­ rangerat symposium. Nästa år står våra broderorganisatio­ ner i Finland, SBIF och RKL, värdar för symposiet vilket sannolikt kommer att hållas i Helsingfors hösten 2013.

Magnus Janson Förbundsdirektör SBR

Bella Sky Hotell, bestående av två 76,5 meter höga torn med 15 graders lutning i motsatta riktningar. Vi fick förmånen att gå en guidad tur i dessa spektakulära hotellbyggnader.

husbyggaren får ny kostym Från och med nummer 1, 2013 kommer Husbyggaren att få nytt utseende. Tidningen ska behålla sin trovärdighet och aktualitet, men genom den nya designen blir tidningen mer inspirerande och lättö­ verskådlig, informationen lätt illgänglig och temat i res­ pektive nummer tydligare. Även innehållsmässigt får tid­ ningen ett par nya uppslag.

– Vi hoppas att våra läsare

kommer uppskatta den nya Husbyggaren. Det var dags att förnya tidningen och förhopp­ ningsvis kommer ännu fler vilja läsa vår tidning. Jag vill att läsarna ska känna att tid­ ningen gör nytta för dem, att den är värd att spara och åter­ använda eller slå upp saker i, säger Magnus Jansson, för­ bundsdirektör SBR. I samband med detta byter Husbyggaren redaktion till

Chiffer Media AB. Redaktör blir Jill Windahl, designen görs av Anna­Karin Schröder.

Vill du skriva för Husbyggaren?

Kontakta Jill Wndahl på: redaktionen@husbyggaren.se.

Du är också välkommen att höra av dig med åsikter om tidningen.

57 57

Nytt från SBR Aktuella kurser

Från expertgrupperna

Överlåtelsebesiktning, symposium

Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaketet, steg 2*

Entreprenadbesiktningsgruppen

12–13 november, Stockholm

7 november, Stockholm

Entreprenadbesiktning, Steg 2 och prov

Entreprenadjuridik, grundkurs*

7 november, Stockholm 29 november, Malmö

22 oktober, Malmö 25 oktober, Falun 8 november, Stockholm 13 november, Luleå

Entreprenadbesiktning, Symposium

26–17 november, Stockholm Fulltecknad

LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster*

Konsumententreprenader

22 oktober, Göteborg 29 november, Luleå

6 november, Stockholm 29 november, Malmö Putsade Fasader 25 oktober, Stockholm

Projektledning*

23–24 oktober, Malmö 13–14 november, Göteborg

Rådgivningsansvar

15 november, Stockholm Fuktmätning – fukt och mögelskador

20–21 november, Stockholm AMA Anläggning 10*

20 november, Luleå AMA Hus 11*

24 oktober, Malmö 6 november, Luleå 19 november, Stockholm

*Kurser som SBR genomför i samarbete med EGA

Entreprenadbesiktningsgruppen har initierat ett marknads­ föringsarbete i syfte att få fler personer intresserade av gruppens verksamhet. Bland annat har man dragit igång ett frukost­ seminarium med temat ”Behövs entreprenadbesiktning och hur går en besiktning enligt SBR­modellen till?” Överlåtelsebesiktningsgruppen

Överlåtelsebesiktningsgruppen arbetar med att utveckla en handbok för överlåtelsebesiktning. Denna skall ge stöd och väg ledning för besiktningsmannen i sitt besiktningsuppdrag.

Under året har gruppen också haft kontakt med olika mäklar­ organisationer i syfte att hitta former för utbyte mellan dem och SBR. KA-gruppen

KA­gruppen tog under 2011 fram en handbok för Kontrollansvariga.

Under 2012 har en uppgraderingsutbildning till nya Kontroll­ ansvarigrollen erbjudits alla gruppens medlemmar. Detta arbete har resulterat i en fördubbling av medlemsantalet, idag är KA­gruppen lika stor som de övriga expertgrupperna inom SBR. Främsta punkten på agendan under hösten är att utveckla ett koncept för symposier som skall börja genomföras 2013.

Magnus Janson, Förbundsdirektör SBR

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpas­ sade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

Kontakta SBR, tfn 08­462 17 94.

Intresseanmälan resa till Chicago och New York 2013

För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94.

MER Anläggning 10*

21 november, Luleå

Byggarbetsmiljösamordnare, grundutbildning, steg 1*

24–25 oktober, Skellefteå 19–20 november, Stockholm

USA är nästa resmål för SBR där vi kombinerar två städer: Chicago och New York – som båda alltid legat i täten för utvecklingen av amerikansk byggindustri. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranschen i två av USAs största städer.

Intresseanmälan: Preliminärt program: Icke intresseanmälan bör göras så snarteller somKöpenhamn möjligt. Intresserade kommer att få ettmed reseerbjudande Lör 5bindande okt Avresa från Stockholm, Göteborg till Chicago.

Stadsrundtur lunch och i december 2012.

Anmälningsblankett och ytterligare information finns på www.style.se/sbr.

ny expertgrupp inom sBr för Projektörer SBR har sedan tidigare certifierade be­ siktningsmän inom entreprenadbesikt­ ningar och överlåtelsebesiktningar, nu är det dags för certifiering av projektörer.

Sedan årsskiftet arbetar en arbetsgrupp inom SBR med förutsättningarna för en certifiering, i arbetsgruppen ingår Lars Bengtsson, Kalmar, Birger Jörnhammar, Visby, Ulf Sönegård, Lidköping, Michael Maddison, Halmstad samt Magnus Jans­ son, SBR. Arbetsgruppen har nu kommit så långt 58

att det finns en ram med vilka områden inom projekteringsarbetet som skall ingå i certifieringen, bland annat konsultan­ svar med en del entreprenadjuridik, upp­ dragets omfattning och begränsningar, lagar och regler kring projektering och byggande, redovisningsteknik, mötestek­ nik, kvalité­ och miljöfrågor mm.

Som synes är områdena många och om­ fattande, så de projektörer certifieringen vänder sig till behöver goda baskunska­ per och ha erfarenhet av projektering, en

kravspecifikation för vem som skall kun­ na certifieras är under utarbetande.

Tanken med certifieringen är också att få en kvalitetshöjning inom projekterings­ arbetet, och därmed medverka till lägre byggkostnader och minskade byggfel.

Under vinter/vår 2013 kommer en för­ sta certifiering att ske, troligen tillsam­ mans med SITAC, sedan rullar utbild­ ning/certifiering vidare med marknads­ föring mot byggbranschens aktörer.

Lars Bengtsson husbyggaren nr 6 B 2012

www.bostik.se

www.fischersverige.se

masonite lŠttelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www.tata-tak.com w

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0