Husbyggaren 2013 Nr 2

nummer 2 | 2013

Yrkesporträtt

”Jag verkar för ett brandsäkrare Sverige”

betong

GIFTFRI TEKNIK MED KRISTALLER

Betongguide

I praktiken DU har eget avtalsansvar

Vinn!

Brandvarnare

Brand

cellplasten

ett kunskapskrävande material

husbyggaren NR 2.2013

3

4

husbyggaren NR 2.2013

Husbyggaren

Ledare

bygg ■ el ■ vvs ■ anläggning Husbyggaren är producerad av Chiffer för SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund, Folkungagatan 122, 5 tr, 116 30 Stockholm, info@sbr.se, Tfn: 08-462 17 90 ISSN 0018-7968 Ansvarig utgivare

Lars Hedåker Redaktör: Jill Windahl, Chiffer Media AB, Fiskargatan 8, 116 20 Stockholm Tfn: 08-410 321 00 Mail: redaktionen@husbyggaren.se Form/Produktion: Anna-Karin Schröder (AD) Frida Töpel Annonsavdelning

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Mail: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby Prenumerationsärenden

Tfn: 08-462 17 90 Mail: pren@fc.sbr.se Prenumerationspriser

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl. moms.

Plusgiro: Bankgiro: 55 34 25-0 241-0058 Utgivningsplan 2013

Nr 1 v 9 Nr 2 v 16 Nr 3 v 22 Nr 4 v 38 Nr 5 v 44 Nr 6 v 48 Tryckeri

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för ­material som inte beställts.

Det våras för Husbyggaren

S

BR står inför en spännande vår. Förbundsstämman är ­i annalkande nere på västkusten, Byggmässan i Malmö går av stapeln i april. Förbundet, ni medlemmar och läsare har fått en ny tidning att vänja sig vid. Vi på redaktionen är glada över förtroendet att få ­vidareutveckla en sådan bra och viktig ­produkt som Husbyggaren är! Det är glädjande att vi, trots endast ett nummer i den nya kostymen, fått positiva reaktioner på tidningen. Vi kommer fortsätta förvalta detta förtroende på bästa möjliga sätt.

Tveka inte att kontakta oss med dina synpunkter, maila gärna förslag på sådant du vill läsa eller vill ha undersökt. Ni läsare är viktiga för oss.

Husbyggaren är en stadig sten i SBRs profilbyggande gentemot människor i branschen och inte minst är den en viktig kanal för SBRs annonsörer. Vi är stolta över att kunna visa upp en ny plattform med tidningen för dem. Det är viktigt att fortsätta utveckla dialogen med alla våra läsare. Därför ska Husbyggaren även fortsättningsvis ha örat mot rälsen och lyssna in läsarnas behov och intressen i takt med att vi fångar in vad som händer i branschen.

I höstas skickade vi ut en enkät till medlemmarna. Detta kommer göras igen, när tidningen har landat lite och några fler nummer kommit ut.

Apropå stadig sten så belyser vi i detta nummer ett omdiskuterat material, nämli-

gen betong. I djungeln av betongens egenskaper ger vi er på sidan 24 en betongguide.

Vi diskuterar även brand i detta nummer.

Kan ett trähus vara brandsäkert, ja om man bygger det på rätt sätt. Läs mer om detta på sidan 17. Från och med 1 januari 2013 gäller de nya brandskyddsreglerna. Läs om dessa på sidan 20.

Medlemssidorna belyser som vanligt viktiga händelser inom SBR och i branschen. Kika gärna efter viktiga datum i kalendariet. Vi presenterar också SBRs nya ordförande för KA-gruppen, Michael Spångberg, samt tar farväl av förbundets tidigare VD och förbundsdirektör Magnus Janson, som går mot nya äventyr. Viktiga telefonnummer, kursutbud med mera hittar du som vanligt på sidan 48.

Sist men inte minst vill vi passa på att flagga för Byggmässan i Malmö den 23 – 24 april. SBRs Felicia Oreholm, Morgan ­Runesson och Peter Holst kommer att hålla spännande föreläsningar. SBR har en egen monter och där kommer ni också hitta oss från redaktionen.

Vi ses!

Redaktionen

Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser.

Befintlig logotyp positiv

www.brandkonsulten.se

husbyggaren NR 2.2013

5

6

husbyggaren NR 2.2013

Innehåll # 2 | 2013 6 Marknadsnytt

Stilsäkra sneakers och världens minsta brandvarnare.

Tävla &VINN!

10 Material som brinner Cellplast kräver kunskap.

14

Yrkesporträtt

Brandingenjör för brandsäkrare miljö.

20

17 Brandsäkra trähus 3

Vägledning med nordisk-baltisk handbok.

20 Nya brandskyddsregler

Största förändringarna på 20 år.

22 Säkerhet

9

NCC har arbetsmiljön i fokus.

24 Betongguide

Allt som heter betong är inte betong.

28 Kristallklar teknikutveckling

Giftfri metod i Kista galleria.

14

30 Debatt

Betongen som samhällsbärare.

32

Form och teknik

Säkerhet – en bristvara?

37

Fråga juristen

Utgör vinterväder hinder för färdigställande?

38 I praktiken

Du har avtalsansvar.

30

41 Noterat

Lägre koldioxid med flygaska och Sveriges vackraste villa.

48 Nytt från SBR

Nya medlemmar, ny redaktion och kalendarium med mera.

teman i detta nummer

n brand

n betong

24 10 Det brinner i genomsnitt i 17 hem varje dag och 120 personer omkommer

varje år i bostadsbränder. Ett mycket populärt byggmaterial är cellplast.

Dock är det näst intill omöjligt att släcka, läs om familjen som lyckades och vad säger försäkringsbolaget? Vill du hellre bygga i trä, Husbyggaren belyser den senaste handboken och nya brandregler.

husbyggaren NR 2.2013

Betong, tung eller lätt, vad används till vad, vilken är uppsidan respektive baksidan. Husbyggaren reder ut begreppen och ger dig en betongguide. Läs också om spännande utvecklingsprojekt i norska Brevik.

7

Marknadsnytt

Solklart Freestyleskidåkaren Jesper Rönnbäck är en av grundarna till Recipe for men, en hudvårdsserie för män speciellt anpassad för skandinaviska förhållanden. Solskyddsfaktorn har SPF 15 och skyddar vid lång­ varig vistelse i solen.

Gör en insats för miljön Kör du båten på 95-oktanig bensin kan du göra stor skillnad för djur, natur och människor genom att istället använda Aspen alkylatbensin. Den minskar utsläppen av farliga

kolväten med hela 99 procent, är mer effektiv och har tio gånger längre hållbarhet än vanlig bensin. Alla tvåtaktsmotorer kan köras på alkylatbensin.

Stilsäker

Stålex arbetsskor är både snygga och funktionella och blev 2012 nominerade till designutmärkelsen Design S. Pale Blue. En skön sneaker i läder, men samtidigt en säker skydds­känga med mjukt spiktrampskydd, skyddståhätta, ESD-funktion och en sula med stadigt grepp.

Nya möjligheter i badrummet Företaget Purus presenterar en serie designade golvbrunnar, Purus Line och Purus Corner, som gör det möjligt att inreda badrummet utan att begränsas av brunnens placering. Går att lägga stora klinkers även i duschen. www.purus.se

8

Bärbart

Nytänkande

Högtalaren Jambox spelar trådlöst musiken från din telefon eller dator via bluetooth. Den väger bara 340 gram och storleken är 151 x 57 x 40mm, perfekt att ta med sig utomhus eller ha i bilen. Batteriet varar i tio timmar och laddas med usb-sladd. Finns att köpa i Designtorgets butiker eller på deras webshop www.desigtorget.se

I ett designsamarbete mellan Ostnor och Designhögskolan vid Umeå Universitet för att förbättra arbetsmiljön för VVS-installatörer, har studenten Alexander Turesson presenterat en såg för kapning av rör. Det unika är att sågen sticks ner i röret och sågar av det från insidan. På så sätt förenklas arbetet till exempel vid kapning av rör som är dolda under golvytor.

husbyggaren NR 2.2013

Marknadsnytt Tävla &VINN!

Världens minsta Brandvarnaren Invisible från Schneider Electric är lika liten som en golfboll, ­ungefär fyra centimeter i diameter och väger bara 47 gram. Det gör den till världens minsta brandvarnare. Sätt minst en per våningsplan, så blir ni starkt varnade om olyckan skulle vara framme.

TÄVLA & VINN! Nu lottar vi ut 10 stycken av världens minsta brandvarnare från Schneider Electric, värde cirka 300 kr. Maila din motivering till varför just du ska vinna till redaktionen@husbyggaren.se.

Grönskande utomhusmiljöer Planteringskärlet Flox är utformat av Hags för att göra det enkelt att bygga grönskande utomhusmiljöer. Den är byggd i laser­ skuren stålplåt och är också snygg att kombinera med bänken Rox i samma serie.

– Flox och Rox är lätta att bygga miljöer med, de ger en härlig möjlighet att kunna sitta i nära kontakt med grönska både inne och ute, säger Gunilla Allard, formgivare.

17

hem brinner i genomsnitt varje dag.

Källa: Brandskyddsföreningen

Hörselskydd Stanna i hängmattan…

Husqvarna har släppt tre nya modeller av robotgräsklipparen Automower. De sköter om tomten helt utsläppsfritt och är designade för att klara gräsmattor mellan 800 och 3200 kvadratmeter. De rör sig slumpmässigt över gräsmattan för att få den så jämn som möjligt och kan också anpassas efter gräsets tillväxttakt. I butik från maj.

husbyggaren NR 2.2013

Happy Ears är öronpropparna som blev utvalda till Årets Sak hos Designtorget.

Dessa proppar är speciellt utformade för att sänka volymen utan att förändra ljudbilden. De fungerar lika bra för arbetet, konserten och resan som för en tyst sömn. Säljs dessutom till ett bra pris.

11

brand

cellplast

kräver kunskap Cellplastens goda energivärden gör den allt populärare som isoleringsmaterial i byggnader. Den utgör dock en stor brandrisk. Hur hanterar man cellplasten på bästa sätt och är lagkraven tillräckliga?

Text: Monica Walldén foto: anders roth

d

et var värst vad det ryker om köttbullarna! tänkte Corina Ekengren där hon stod vid spisen dagen före julafton. Det hade precis blivit strömavbrott, vilket inte var ovanligt på Rindö utanför Vaxholm i Stockholms skärgård, och hennes man Tommie Myrén hade gått ut i trädgården till stolpen med huvudsäkringarna för att få igång elen igen. När hon tittade åt diskbänksskåpet såg hon att det sipprade ut tjock svart rök och hon insåg snabbt att köttbullarna var oskyldiga. ”Det brinner!” ropade hon till Tommie, som med snö upp till halva låren genast kämpade sig tillbaka till huset.

När han öppnade luckan till krypgrunden vällde det ut svart rök från den brinnande cellplastisoleringen och han skrek till Corina att hämta handbrandsläckare.

Corina skrek upp till den 16-åriga dottern på övervåningen: ”Ner, jacka, ut nu – det brinner!” Hon reagerade omedelbart och sprang ut. Den 15-årige sonen var på väg till fastlandet men vände då han fick höra att räddningstjänsten på färjan var på väg till hans hem.

Hela huset fylldes av den svarta röken på ett ögonblick.

Corina trevade sig fram på övervåningen och skickade ner brandsläckare efter brandsläckare till Tommie, som låg vid luckan till krypgrunden och tömde en efter en.

Med jämna mellanrum svimmade han av den täta giftiga röken, men kom till sans igen och fortsatte arbetet.

Räddningstjänsten nådde huset först efter en dryg kvart

och på drygt 20 minuter var branden släckt.

Brandorsaken var elfel i elskåpet och troligtvis hade cellplasten pyrt i 10–15 minuter innan branden upptäcktes. Tack vare att cellplasten var isolerad mellan betongbjälklag i golvet kunde branden inte sprida sig till den övriga konstruktionen utan höll sig i trossbotten. Och tack vare ett snabbt ingripande av familjen gick skadan att begränsa.

– Vi har alla odds emot oss här på Rindö och kan inte stå och vänta på att räddningstjänsten hinner hit utan måste agera själva. Våra grannar har skrattat åt oss som

10

E Cellplasten separerades av betongbjälkar och branden hann aldrig sprida sig från golvet.

Fakta/ Cellplast • Låga U-värden • Prisvärt • Lätt att montera • Vissa cellplaster är flammskyddade men väl antända brinner lika obehindrat som ej flammskyddad.

• Energiinnehållet i cellplast är lika högt som bensin och materialet innehåller mycket syre.

• Cellplasten måste skyddas av andra material för att brandklassas. Väl inbyggd/skyddad uppstår svårigheter att komma åt och släcka cellplastbranden.

Genom luckan angrep Tommie den brinnande trossbotten med handbrandsläckare som Corina försåg honom med. Det räddade villan på Rindö.

husbyggaren NR 2.2013

husbyggaren NR 2.2013

11

brand

har sex brandsläckare i huset. Nu skrattar de inte längre, säger Corina.

Men händelsen hade kunnat få en betydligt mer ­tragisk utgång. Brandvarnaren gick igång först efter 20 minuter och hade branden inträffat på natten hade familjen sannolikt inte överlevt.

Lättantändligt material. Cellplasten har fått ett

enormt genomslag som isoleringsmaterial i moderna konstruktioner. Fördelarna är många: den är billig, den är lätt att forma och materialets lätta vikt gör den enkel att hantera. De allt hårdare kraven på bra energivärden i moderna hus gör cellplasten eftertraktad på grund av sin goda isoleringsförmåga.

– Olika typer av cellplast har väldigt olika brandegenskaper. Därför ska man inte dra all cellplast över en kant utan titta på den individuella produktens egenskaper, säger Michael Strömgren, brandingenjör och forskare på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP. Vissa typer av cellplast flamskyddsbehandlas vilket gör att antändningen blir fördröjd. I de fall där cellplasten är känsligare finns alternativet att bygga in och skydda den. Detta kan för fasader kvalitetssäkras genom en fullskalemetod som heter SP Brand 105, som är refererad från Boverkets byggregler. På så sätt kan funktionen testas i praktiken. De generella kraven som finns på ytskikt, både vad gäller fasader och invändigt, är att det aldrig får vara sämre än motsvarande trä (Ds2d0). Cellplast med sämre egenskaper än trä får därmed inte vara exponerad i byggnader. De flesta cellplaster är petroleumbaserade och alltså aktivt brännbara. Vissa typer av cellplast har ett värmevärde som motsvarar det hos bensin. Den mjuknar redan när den passerar hundra grader och kommer i en brandsituation att smälta, vilket medför att den förlorar sin struktur och bärande förmåga och kan bilda brinnande droppar, så kallade pölbränder. Genom att flamskyddsbehandla cellplast kan man förbättra antändlighetsegenskaperna. Det finns även varianter där man genom att tillsätta fyllmedel ändrar egenskaperna så att cellplasten inte mjuknar och smälter på samma sätt som när den är obehandlad. Om cellplasten börjar brinna accelererar brandförloppet, bidrar till den fortsatt snabba spridningen och kan leda till en fullt utvecklad brand väldigt fort. Om branden fritt kan sprida sig i konstruktionen blir byggnaden svår att rädda. Därför krävs kunskaper i alla faser av en byggnads livslängd, från projektering och uppförande till ombyggnad, förvaltning och rivning. De tre huvudsakliga problemområdena för cellplastbränder är brand inne i vägg, fasadbränder och brandspridning utifrån och in.

– Det finns viss cellplast som har sämre brandegenskaper och där är det oerhört viktigt att man hanterar riskerna på ett bra sätt. Kvalitetssäkringen i byggprocessen måste bli bättre så att det inte sker några misstag. Ett byggfel kan ju få allvarliga konsekvenser, säger Michael Strömgren.

Utmaning för räddningstjänsten. I Trollhättan brann

ett studentboende med tolv lägenheter ner till grunden under loppet av en timme i mars förra året.

Huset bestod av moduler med cellplast i väggarna

12

Typiskt för cellplastbränder är den kraftiga svarta giftiga röken och det snabba brandförloppet.

Byggarbetsplatser är särskilt drabbade av cellplast­­bränder Cecilia Uneram, Brandskyddsföreningen

och branden började inne i konstruktionen mellan två lägenheter. Den spreds snabbt och okontrollerbart i cellplastväggen och räddningstjänsten fick inrikta sig på att skydda intilliggande hus. Lyckligtvis blev det inga personskador.

– Räddningstjänsterna är tagna på sängen, för det här är nya typer av brandförlopp där pölbränderna sprider branden till helt andra ställen. Byggtekniken har utvecklats snabbare än räddningstjänsten har hunnit parera för den, säger Cecilia Uneram, brandingenjör och rådgivare inom byggnadstekniskt brandskydd på Brandskyddsföreningen.

Okunskap ger risker. Byggarbetsplatser är särskilt drabbade av cellplastbränder. Där är cellplasten exponerad och en brand kan få ett snabbt förlopp.

Bränderna kan till exempel orsakas av pågående heta arbeten, där exempelvis en svetslåga kan antända den friliggande cellplasten. En av de vanligaste brandorsakerna är anlagda bränder, både på exponerade fasader och på cellplastpallar varifrån branden kan spridas till omgivande byggnader.

– Vi har sett ett stort antal händelser med allvarliga brandförlopp och tillbud med personskador hos byggare. Det finns en okunskap att hantera det här materialet på ett säkert sätt på byggarbetsplatsen, innan de skyddande ytskikten är på plats, säger Cecilia Uneram.

Hon upplever också att det inte finns en garanti för att säljaren av cellplasten har rätt kunskap och förmågan att sprida kunskapen till dem som ska bygga med materialet. Okunskapen hos fastighetsägare och de som vistas i lokalen är också stor.

husbyggaren NR 2.2013

Sektionering är nyckeln Mats Larsson på If är positiv till konstruktionen i Rindövillan.

Att cellplasten var indelad i sektioner hindrade branden från att härja fritt.

– Det är ett bra material med alla de förutsättningar som har lyfts fram, med energivärden och bra ekonomi i. Men det är viktigt att man känner till riskerna så att man kan bevara det skydd som finns runtom, så att inte en eventuell brand kommer åt själva cellplastkärnan, säger Cecilia Uneram.

– Man bygger enligt minimikrav hela tiden och minimikravet är väldigt lågt. Förr fick man en robusthet genom byggmaterialen. Cellplasten bildar mycket snabbare brandförlopp. Att konstruktionen är godkänt enligt Boverkets byggregler innebär inte att den har ett bra brandskydd, säger Cecilia Uneram. ■

Skadeinspektören Mats Larsson på försäkringsbolaget If har tidigare arbetat inom räddningstjänsten. Han inspekterade det branddrabbade huset på Rindö för If:s räkning och är mycket positiv till att huset hade byggts sektionsvis. Golvkonstruktionen och väggarna bestod av gjutna bjälkar av betong och cellplasten låg separerad i dessa fack. När huset nu saneras kommer SPU-isolering att användas, som är en mer brandsäker cellplastvariant.

Mats Larsson har själv tidigare varit kritisk till cellplast som isolering men tycker att lösningen på Rindö var vettig. Däremot ser han stora risker med konstruktioner som består av moduler där hela huset blir en enda brandcell. När det väl börjar brinna kan branden krypa in överallt. Man måste göra en brandcellsbegränsning och ha golv, väggar och tak i olika sektioner, menar han.

– Marknaden förändras och det vi kan göra är att varna för sämre konstruktioner. Vi vill även sätta press på producenterna på marknaden att de tänker innovativt och försöker ändra konstruktionsmaterial och byggnadssätt på alla plan. Det finns sätt att bygga med materialet på ett brandsäkert vis men det kräver god kunskap hos byggherrarna, säger Mats Larsson.

Ett annat bekymmer är tilläggsisolering med cellplast. Där kan det bli stora problem, både ur brandsynpunkt och med fuktvandringar i huset.

– Om man blandar in cellplast i ett trähus till exempel och lägger det ovanpå en vind kan vinden brinna av på ett ögonblick. Och när det väl har blivit hål i taket på en vind blir det ju fullt spjäll och det brinner med väldigt hög hastighet, säger Mats Larsson. ■

Byggreglerna detaljstyr inte Boverkets byggregler är funktionsbaserade och mate­rialneutrala och säger ingenting om de speci­­fika materialens egenskaper.

– Vi går inte in i detalj och säger att man ska bygga upp till exempel en vägg på ett visst sätt, utan det är en funktion som ska uppfyllas. Byggherrarna har möjlighet att använda material och lösningar som uppfyller de egenskaper som vi ställer krav på i byggnader. Däremot kan

husbyggaren NR 2.2013

man inte ha vilket material med vilka brinn­ egenskaper som helst exponerat. I så fall måste man Caroline Bernelius bygga in det Cronsioe så att branden inte kan komma åt det, säger Caroline Bernelius Cronsioe, brandingenjör på Boverket.

Byggreglerna syftar inte i första hand till att säkerställa

Mats Larssong Skadeinspektör, If

egendomsskydd utan det primära är personskyddet. Reglerna ställs utifrån det skyddsbehov som finns i byggnaden. En byggnad med högt skyddsbehov, till exempel en samlingslokal, har högre krav på brandskyddet än en enkel industrilokal i markplan. Boverket har inga planer på att införa mer materialspecifika byggregler.

– Vi följer självklart den debatt som just nu finns och de resultat som man får fram. Men

i nuläget håller vi inte på och reviderar kraven med hänsyn till cellplast, säger Caroline Bernelius Cronsioe.

De utredningar Brandskyddsföreningen har tagit del av visar att det fortfarande finns stora brister i hantering och montering av cellplast och den är dessvärre inte alltid väl inbyggd.

Därför verkar Brandskyddsföreningen för att bättre lösningar ska utvecklas för cellplastisoleringen, där de positiva egenskaperna hos materialet kan tas tillvara samtidigt som ett fullgott brandskydd kan uppnås. ■

13

Yrkesporträtt brandingenjör

’’

Vi samverkar med andra aktörer och verkar för ett brandsäkrare Sverige.

Variationen i arbetet och kopplingen människa, teknik och organisation lockade Cecilia Uneram till att bli brandingenjör. Efter tre år på dåvarande Räddningsverket för att utbilda räddningstjänstpersonal i byggnadstekniskt brandskydd kopplat till den operativa situationen övergick hon till att under tolv år arbeta som räddningschef på Västra Södermanlands räddningstjänst. På Brandskyddsföreningen började hon 2010.

Vad är dina arbetsuppgifter på Brandskydds­ föreningen?

– Jag är rådgivare för byggnadstekniskt brandskydd och verksamhetsutvecklare med olika uppdrag inom kvalitetssäkring och utbildning. Det kan till exempel handla om ett nytt material som cellplast där jag tittar på hur man kan samarbeta med andra inom branschen för att öka brandsäkerheten.

Hur skiljer sig jobbet på Brandskyddsföreningen från att arbeta inom räddningstjänsten?

–Den stora skillnaden är att jag nu kan fokusera på sakfrågorna, arbeta med brandskyddsfrågor på nationell nivå och kan bidra till att förändra rekommendationer och normer vilket känns roligt eftersom det ger genomslag i hela landet.

Fördelen med att företräda en ideell organisation med det gemensamma målet att nå ett brandsäkrare Sverige är att vi slipper konkurrens och kan samverka med andra aktörer för att skapa en bra helhet och föra ut viktiga frågor.

Vad trivs du bäst med?

– Att få kluriga frågor och diskutera ytterligheter, alltifrån de som jobbar med brandskyddsfrågor på företag till de som ska bygga stora konstruktioner. Att få tolka och vara bollplank för andra i deras arbete är utvecklande även på ett personligt plan. ■

NAMN: Cecilia Uneram. Ålder: 40 år. Bor: utanför Norrköping. Titel: Brandingenjör, verksamhetsutvecklare på Brandskyddsföreningen.

Utbildning: Gymnasieingenjör bygg, brandingenjör och arbetsmiljöingenjör. Familj: Man och en dotter på 12 och en son på 9 år.

Fritidsintressen: Friluftsliv, sport och resor med familjen, studera thailändska. Senaste bok: Born to run av Christopher McDougall.

Favoritland: Thailand, allt från maten och klimatet till filosofin.

14

husbyggaren NR 2.2013

brand

Brandsäkra trähus 3 ger vägledning En ny och helt omarbetad tredje version av handboken Brandsäkra trähus har publicerats. Den har tagits fram av ledande experter och forskare i de nordiska länderna vilket garanterar kvalitet och relevans.

H

andboken är skriven för projekterande arkitekter och konstruktörer. Den kan också användas av myndigheter och räddningstjänster, i undervisning samt av produktutvecklare inom bygg- och träindustri.

Handbokens syfte är att ge praktisk vägledning och råd om dimensionering av träkonstruktioner och träprodukter för att uppfylla krav på brand­säkerhet i de nordiska och baltiska länderna med europeiska klasser och dimensioneringsmetoder, både enligt Eurokod 5 och enligt nya beräkningsmetoder som ännu inte ingår i Eurokod 5. Detaljlösningar är dessutom mycket viktiga, vilket betonas särskilt.

De främsta nyheterna i Brandsäkra trähus 3 är: • Nya metoder att beräkna brandmotstånd hos träkonstruktioner, som ännu inte finns med i Eurokod 5.

• Detaljerad information om brandklasser för trä som ytmaterial enligt europeiska system.

• Beklädnader av trä med brandskyddande förmåga, så kallade K-klasser.

• Ny metodik att utvärdera tekniska byten vid installation av sprinkler.

• Nya system att bedöma brandskyddat trä, långtidsbeständighet och utförande i praktiken.

• Brandskyddsdokumentation för höga trähus.

• Brandskydd på byggarbetsplatser.

Handboken inleds med information om regelverk,

europeiska system för brandsäkerhet i byggnader och brandskyddskrav i de nordiska och baltiska länderna. Därefter följer ett kapitel om brandteknisk dimensionering av byggnader, med funktionsbaserad dimensionering och exempel på brandteknisk dimensionering. Där finns också exempel på träbyggprojekt från de nordiska och baltiska länderna.

De följande kapitlen behandlar specifikt trärelaterade frågor.

Beräkningsmetoder enligt branddelen i Eurokod 5

ingår för både brandavskiljande och bärande träkonstruktioner och därutöver nya beräkningsmetoder från den senaste forskningen. I båda fallen ges många exempel på träkonstruktioner med beräknat brandmotstånd. För avskiljande träkonstruktioner presenteras en ny och förbättrad additionsmetod, som kan behandla träkonstruktioner med ett obegränsat antal materialskikt. För bärande konstruktioner presenteras beräkningsmetoder för nyare typer av träkonstruktioner som ännu inte finns med i Eurokod 5, till exempel massiva korslaminerade träskivor och I-balkar. En nyhet är att brandegenskaperna hos gipsskivor måste tillhandahållas av varje producent, eftersom det inte finns något gemensamt europeiskt system.

Träbaserade skivor, träpanel och beklädnader kan uppfylla de nya europeiska K-klasserna för brandskyddande förmåga. Klassen K210 används i

Några av nyheterna i Brandsäkra trähus 3: ■ Detaljerad information om brandklasser för trä som ytmaterial enligt europeiska system.

■ Nya metoder att beräkna brandmotstånd hos träkonstruktioner, som

husbyggaren NR 2.2013

ännu inte finns med i Eurokod 5.

■ Beklädnader av trä med brandskyddande förmåga, s k. K-klasser ■ Ny metodik att utvärdera tekniska byten vid installation av sprinkler.

■ Nya system att bedöma brandskyddat trä, långtidsbeständighet och utförande i praktiken.

■ Brandskyddsdokumentation för höga trähus.

FAKTA/ Brandsäkra trähus 3 Brandsäkra trähus 3 ger kunskap och vägledning om alla aspekter som är viktiga för att kunna konstruera, dimen­ sionera och utforma olika konstruktionsdetaljer för brandsäkra trähus. Den innehåller också den senaste informationen om europeiska och nationella regelverk.

17

eller lokal. Deras inverkan på dödsbrandstatistiken kan knappast överskattas, eftersom ca 80-90 % av alla dödsbränder inträffar i bostäder [3.10, 3.11]. De har dessutom hög tillförlitlighet, ca 96 % [3.12].

Boendesprinklers effekt på brandförloppet i ett vardagsrum har visats bl a genom brandförsök [3.10], brand se Figur 3.1. En video finns även tillgänglig [3.11]. Det är uppenbart att brandskadorna begränsas avsevärt med sprinkler. Vattenskadorna är begränsade eftersom sprinklerns vattentillförsel är väsentnsionering av byggnader ligt mindre än den som räddningstjänsten måste använda i ett mycket senare brandskede.

Med sprinkler Efter brand i ett vardagsrum utan sprinkler …

Utan sprinkler

oppet genom att skydda mot övertändning av en lägenhet n kan knappast överskattas, eftersom ca 80-90 % av De har dessutom hög tillförlitlighet, ca 96 % [3.12].

ardagsrum har visats bl a genom brandförsök [3.10], 11]. Det är uppenbart att brandskadorna begränsas nsade eftersom sprinklerns vattentillförsel är väsentnvända i ett mycket senare brandskede.

Bärande träkonstruktion

sprinkler – Tekniska byten

Figur 3.1. Efter brand i ett vardagsrum utan sprinkler (t v) och med sprinkler (t h) [3.10, 3.11].

3.1.3.2

Tekniska byten vid installation av sprinkler – Ny metod TräfasaD

Sprinkler kan, utöver att rädda liv, användas för alternativ brandteknisk dimensionering. Krav på passivt brandskydd som möjliggör säker utrymning kan, åtminstone delvis, minskas. Detta underlättar en mer flexibel användning av alternativa byggprodukter och kallas ofta tekniska byten. Träfasader kan t ex användas i sprinklade byggnader, vilket är logiskt eftersom risken för flammor ut genom ett fönster från en fullt utvecklad brand är mycket liten. Principerna för tekniska byten visas i Figur 3.2. … och med sprinkler.

prinkler (t v) och med sprinkler (t h) [3.10, 3.11].

≥ 5 våningar

3-4 våningar

≤ 2 våningar Q Boendesprinklers främsta uppgift är att rädda liv genom att skydda mot övertändning av en lägenhet eller lokal. Deras Nytt aktivt inverkan på dödsbrandstatistiken kan knappast överskattas,skyddssystem Q Exempel på nationell acceptans av trä i byggnader i de nordiska och baltiska länderna enligt förenkeftersom cirka 80-90 procent av alla dödsbränder inträffar i lad dimensionering 2012. OBS: I Finland accepteras träfasader utan sprinkler upp till 4 våningar endast bostäder. De har dessutom hög tillförlitlighet, cirka 96 procent. i byggnader med stomme av betong eller stål. I Sverige måste nedersta våningen ha obrännbar fasad.

inkler – Ny metod

ör alternativ brandteknisk dimensionering. Krav på ng kan, åtminstone underlättar de nordiska delvis, ländernaminskas. tillsammansDetta med ytskiktsklass för att beteckna det sombyten. tidigare Träfasader kallades rodukter B-s1,d0 och kallas ofta tekniska beklädnad i Boverketsut byggregler. är logiskttändskyddande eftersom risken för flammor genom ett Gipsskivor har traditionellt uppfyllt denna branden. Principerna för tekniska byten visas i Figur 3.2. klass. Nu finns även andra produkter, till exempel brandskyddat trä, med klass K210/B-s1,d0.

Byggnadtekniska detaljer är viktiga för träbyggnaders brandsäkerhet och en stor utmaning. Träkonaktivt struktioner har ett förutsägbart brandbeteende, Figur 3.2. Princip för tekniska byten med sprinkler: dssystemmen konstruktionsdetaljer måste utformas noggrant Säkerhetsnivån ökar vid installation av sprinkler, vilket kan medge viss lindring för att kunna säkerställa byggnadens brandsäkerhet. brandskydd och ändå uppfylla minst samma säkerhetsnivå.

Många exempel ges i handboken.

Brandstopp måste installeras i hålrum för att hindra att dolda bränder sprids mellan brandceller.

Konstruktioner utan hålrum (till exempel fullisolerade) rekommenderas i första hand. Genomföringar såsom ventilationskanaler, rör och ledningar får inte försämra brandmotståndet.

Takfotskonstruktioner och ventilationsöppningar 32 måste utformas så att de klarar utvändig brandpåverkan.

i krav på passivt

Träprodukter har stabilt brandbeteende och därför

kan klassificeras som grupp enligt de europeiska kniska byten med sprinkler: systemen.

Detaljerad brandklassning trä­ er, vilket kan medge viss lindring i krav för på olika passivt produkter ingår i handboken. Träprodukter tjockare la minst samma säkerhetsnivå.

18

Limnologen, åttavånings trähus, Växjö. Foto: Midroc.

husbyggaren NR 2.2013

heller något gemensamt nordiskt synsätt, men brandscenarier, krav och riskvärdering för träfasader presenteras. Träfasader kan användas i flervåningshus i Sverige om: • Sprinkler installeras i byggnaden, vilket också ger andra fördelar.

• Brandklassade fönster installeras (måste dock vara låsta).

• Brandskyddat trä används (långtidsbeständighet och underhåll måste utvärderas).

• Endast delar av fasadens yta består av trä, men bottenvåningen ska ha obrännbar fasad.

Brandskyddsbehandling kan förbättra träprodukters

brandegenskaper och de kan uppfylla ytskiktsklass B, som är den högsta möjliga brandklassen för brännbara byggprodukter. Synligt trä kan därmed användas i större utsträckning, både som ytskikt på innerväggar och innertak och som ytterbeklädnad, till exempel i fasader. Men brandegenskapernas långtidsbeständighet måste verifieras, särskilt vid utomhusanvändning. Nya system för att dokumentera långtidsegenskaperna har tagits fram, se www.brandskyddattra.info.

Nedfall gips

Nordisk-baltisk kunskapsöversikt och vägledning.

SP Rapport 2012:18. Boken kan beställas på www.sp.se. n Nya modeller för att beräkna brandmotstånd hos träkon­ struktioner.

Bygg & teknik 6/2010. n Brandskydd på byggarbetsplats – Checklista och kontrollpunkter.

SP Info 2012:05. n Brandskyddsdokumentationer för höga trähus. Erfarenheter och förslag till riktlinjer.

SP Info 2012:10. n Tekniska byten vid installation av sprinkler i byggnader.

SP Info 2012:29. n Beklädnader av trä med brandskyddande förmåga.

SP Info 2012:30. n Brandskyddat trä – Bruks­ klasser, kontrollsystem och­ dokumenterade produkter.

SP Info 2012:62.

Förkolning börjar

För fasader finns inget europeiskt system och inte

Läs mer n Brandsäkra trähus 3 –

förkolningsdjup

än cirka 10 mm uppfyller normalt minst klass D-s2,d0, men densitet, skarvar, underlag, luftspalt bakom träprodukten och ytprofiler kan påverka klassificeringen.

Fas 3

Fas 2 Fas 1 tid

Q Förkolningsfaser för brandexponerat trä bakom en trä beklädnad.

Förkolningsfaser för brandexponerat bakom

en bekl

Utförande och kontroll under byggtid är viktig för att säkerställa rätt utförande. Träkonstruktioner består ofta av en kombination av olika material som ska uppfylla flera olika funktioner, till exempel brandoch ljudegenskaper. Den faktiska monteringen är för att garantera

Utan avgörande funktionen och kansprinkler endast kontrolleras under byggtiden. Kvaliteten på utförandet måste granskas noggrant av den ansvariga entreprenören. Till exempel montering av isolering, tillräckligt långa fästdon för skivor och brandstopp i hålrum och vid genomföringar.

Bärande Ansvarsfördelningen mellan de olika yrkekatego träkonstruktion rierna måste vara klart uttalad och måste kommuniceras och förankras tidigt i byggprojektet. ■

europeiska brandklasser som måste användas i alla länder: ■ Brandklass för byggprodukter som ytmaterial uttrycks som en huvudklass A1-F som kompletteras med rökklass s1-s3 och droppklass d0-d2. Klass A1 och A2 är obrännbara produkter som sten och stål, klass B-E brännbara och F innebär att ingen brandklass bestämts.

Träprodukter uppfyl-

ler normalt minst klass D-s2,d0, brandskyddsbehandlat trä kan uppfylla den högsta klassen B-s1,d0.

■ Brandmotstånd hos byggnadsdelar (vägg- och takelement) indelas i bärande (R) och avskiljande (EI) element och anges för tider från 15 minuter. T ex innebär REI 60 bärande

och avskiljande funktion i 60 minuter och EI 30 avskiljande funktion i 30 minuter.

■ Dessutom finns nya europeiska K-klasser för brandskyddande förmåga hos beklädnader, som anges för tider 10-60 minuter. Tändskyddande beklädnad betecknas i BBR som K210/B-s1,d0.

Träfasad

BIRGIT östman

Forskningsledare SP Trä birgit.ostman@sp.se

≥ 5 våningar ≤ 2 våningar Exempel på nationell acceptans av trä i byggnader i de förenklad dimensionering 2012.

OBS: I Finland accepteras träfasader utan sprinkler upp stomme av betong eller stål. I Sverige måste nedersta vå

husbyggaren NR 2.2013

19

brand

Brandskyddskraven för vissa verksamheter, till exempel på sjukhus och vårdboenden har ökat.

Stora förändringar med nya brandskyddsregler De nya brandskyddsreglerna gäller skarpt från 1 januari 2013. Reglerna innebär de största förändringarna på 20 år genom ökade krav för vissa verksamheter och för själva brandskyddsprojekteringen.

Fakta brandskyddsregler Lagakraft: De nya brandskyddsreglerna i BBR 19 började gälla 1 januari 2012 med en övergångstid till 1 januari 2013. bärförmåga: Regler om bärförmåga vid brand finns i föreskriftsserien, EKS, som reviderades omfattande 2011.

Läs Mer: Reglerna, deras bakgrund och mer information om förändringarna finns på www.boverket.se.

20

S

Sedan årsskiftet måste de nya

brandskyddsreglerna i Boverkets byggregler, BBR, tillämpas. Förändringarna är de största på åtminstone 20 år. En stor skillnad är uppdelningen i förenklad respektive analytisk dimensionering.

Förenklad dimensionering består av godtagbara lösningar som anges i BBR. Avviker man från dessa gäller analytisk dimensionering, vilket innebär högre krav på verifiering och dokumentation. Kostnader för projektering kan därmed öka för vissa lösningar och för komplexa projekt. Boverket har dock menat att kraven på verifiering och dokumentation har varit höga även tidigare. En konsekvens är att det nu är tydligare att handbokslösningar och praxis inte uppfyller kraven, om dessa inte är verifierade.

Analytisk dimensionering behöver dock inte vara så komplicerad. Om avvikelser från förenklad dimensionering är små kan det räcka med kvalitativ analys. Exempelvis kan underlaget vara logiska resonemang, vetenskapliga rapporter, försök eller beprövade lösningar.

Om avstegen är större måste avancerade metoder som beräkningar och simuleringar användas i det som kallas scenarioanalys och kvantitativ risk­ analys. En strategi är att välja lösningar med större säkerhetsmarginal, till exempel väl tilltagna skyddssystem, vilket minskar kravet på verifiering.

Brandskyddskraven för vissa verksamheter har ökat. I sjukhus och vårdboende ställs nu krav på sprinklersystem. Det kan innebära en kostnadsökning i storleksordningen två procent av byggkostnaden. Motivet till detta är att utsatta grupper –

husbyggaren NR 2.2013

­personer som inte kan ta sig ut på egen hand – behöver extra skydd.

För stora byggnader skärps kraven på sektionering. Tidigare krav har främst tillämpats för industribyggnader. Nu gäller sektioneringskraven för alla stora byggnader som inte har en tät brandcellsindelning, eller är sprinklade. Sektionerna ska normalt vara i storleksordningen 1250-5000 m2, beroende på brandbelastning och vilka skyddssystem som finns.

För industribyggnader kan kostnaderna bli högre än tidigare. De nya förtydligade kraven på bärförmåga vid brand kan medföra ytterligare kostnader när stommen måste skyddas.

I publika lokaler infördes nya krav på frångänglighet, det vill säga utrymningsmöjligheten för personer som har nedsatt funktionsförmåga. Om man inte har sprinkler måste man antingen se till att utrymningsvägen är tillgänglig hela vägen ut, eller att lokalen förses med utrymningsplatser. Utrymningsplatser är utrymmen i, eller i anslutning till utrymningsväg där man kan kan avvakta vidare utrymning. I utrymningsplatser ska minst en rullstol få plats och det ska finnas kommunikationsmöjlighet.

Nästa stora förändring inträffar till sommaren, 1 juli 2013. Då gäller den europeiska byggproduktförordningen fullt ut. CE-märkning av byggprodukter blir då obligatorisk och vissa typgodkännanden slutar gälla. I de nya brandskyddsreglerna i BBR har Boverket redan ersatt de gamla svenska klasserna, till exempel ytskikt I-III, med europeiska klasser. CE-

husbyggaren NR 2.2013

Det finns ett stort behov av kompetenssatsningar i byggsektorn.

märkning är endast obligatorisk om det finns en europeisk harmoniserad produktstandard, hEN. Det finns över 400 hEN, till exempel för gipsskivor, rökluckor och brandgasspjäll.

CE-märkningen är ett informationssystem, inte ett kvalitetssystem. En CE-märkning innebär att den som köper produkten ska kunna lita på att informationen om produktens egenskaper och prestanda stämmer. Den som använder produkten måste själv försäkra sig om att byggreglerna uppfylls. Det innebär alltså en stor skillnad mot typgodkännandet.

Detta innebär högre kompetenskrav för byggherren, inköpare och andra som väljer de produkter som ska ingå i byggnaden.

Med den nya byggprocessen enligt PBL 2011, ­kraftigt reviderade byggregler och nya produktregler till sommaren finns ett stort behov av kompetenssatsningar i byggsektorn. Det blir också viktigt för Boverket att följa upp effekten av de stora förändringarna så att tillämpningen blir god och att effektmålen uppnås. ■

läs mer n Michael Strömgren var projekt­­ledare på Boverket för revideringen av de nya brandskyddsreglerna. Han bloggar om brandskydd på: http://firesafetyengineering. blogspot.com.

Namn namnsson Michael Strömgren Titel lorumpsum

Brandingenjör SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut michael.stromgren@sp.se

21

Säkerhet/Arbetsmiljö nivåer. Därför har vi nu arrangerat så även mellan­ cheferna är ute på arbetsmiljöuppföljningar. Då skapas ett engagemang så att de förstår hur viktigt det är att alla på en NCC-arbetsplats ska vara trygga och inte behöva riskera varken liv eller skador. Vilket gäller hela kedjan på ett bygge och givetvis även våra underentreprenörer, säger LarsGunnar Larsson.

Högsta ledningen i NCC visar nu sitt stora engagemang i frågan med nolltolerans för risktaav alla arbetsplatsolyckor gande beteende. är kopplade till att fel begåtts vad gäller Till exempel säkerheten. arrangeras inom hela NCC-koncernen för tredje året i rad en ”Awareness Day” den 4 september när alla klockan 9.00, lokal tid, lägger ner sina NCC:s storlek är dess decenverktyg och stänger datorer traliserade komplexa organiför att i grupper diskutera sation med väldigt mycket arbetsmiljöfrågor och policyn. medarbetare och väldigt – Alla är med, även högsta mycket chefer. chefen är ute och sitter med i Så det gäller att få med cheen arbetsgrupp. Vi går igenom ferna, i alla led, på tåget. En vår arbetsmiljöpolicy och chef som med sin attityd visar reflekterar över den. Var står att det är ok att slarva med vi idag och vad vi kan göra för säkerheten för att istället ta att förbättra? Jag fick förra genvägar som kortsiktigt spaåret in över 1 000 feedbackrar tid och pengar, det är en formulär så det är över tjugochef som sänder ut fel signaler tusen människor som bidrar till hela laget. Därför börjar med sina reflektioner och NCC sitt nya arbetsmiljöproidéer. Precis så måste det vara. jekt ”säkerhetskulturprogramAtt fokus på arbetsmiljön är met” med cheferna. Annars prioriterat och ska med i plablir det kontraproduktivt. nerna lika mycket som tid och – Med högsta cheferna känpengar. ”Awareness Day” har ner jag att det finns engagefått mycket uppmärksamhet mang, likaså ute bland platsoch förra året var till exempel cheferna. Men hos mellancheHillevi Engström med ute på ferna kan det vara för mycket en arbetsplats med oss den fokus på produktion men inte 4 september, berättar Larspå arbetsmiljö. Vilket givetvis Gunnar Larsson. beror på att vi i företaget inte På NCC är arbetsmiljöpolilyckats skapa en struktur där cyn inte bara en papperstiger, man prioriterar detta på alla den har klös. ■

90%

Våga visa att ni bryr er om varandra på arbetsplatserna!

Säg ifrån om din kollega slarvar med säkerheten.

Arbetsmiljön i fokus Med högsta prioritet från högsta ledningen – så visar NCC att de tar arbetsmiljön på yttersta allvar. Reflektera, reagera, agera är ledorden och cheferna måste visa vägen. Det handlar faktiskt om liv eller död.

Text: Margita Ingwall Ofta när NCC:s Lars-Gunnar Larsson gör en utredning där det skett en arbetsplatsolycka hörs samma komQ Lars Gunnar mentar ”Vi är Larsson, NCC inte förvånade över att det var just han som råkade illa ut!”.

– Det innebär att många känt till att en kollega tagit risker och slarvat med säkerheten. Men man har låtit sin kamrat hållas och inte lagt sig i. Ibland med dödlig utgång. Och hur ska det kännas för laget när någon omkommer och ingen gjort något för att förhindra det?

Frågan är retorisk och ställd med djupaste engagemang.

Arbetsmiljö handlar om kultur inom företaget. Det är ett helt självklart faktum för Lars-Gunnar Larsson, arbetsmiljöchef för NCC-koncernen.

22

– Vi måste bli av med den trista machoattityden. Den är ett stort hinder för företag som vill skapa en god och lönsam arbetsmiljö. Precis som ackordssystemet med sitt kortsiktiga tidsbesparingsfokus. Båda känns som stenåldern och jag tror absolut att i en snar framtid kommer en helt annan mer modern kultur råda i byggbranschen. Men då gäller det att skolsystemet lyckas locka fler tjejer. Det finns så många exempel på att blandade arbetsplatser innebär både bättre stämning och ökat säkerhetsmedvetande där man vågar visa att man bryr sig om varandra.

Lars-Gunnar Larsson har själv jobbat länge med arbetsmiljöarbete inom industrin. Det är med dessa erfarna ögon han ser vilka möjligheter som byggbranschen nu sitter på.

Utmaningarna för ett företag i

’’

Det gäller att ha en kultur där alla bryr sig, både om sig själva och om sina arbetskamrater. husbyggaren NR 2.2013

betong

Allt som heter betong är inte betong De tyngre byggmaterialen har genom att i de flesta fall vara oorganiska och massiva inte bara skadeförebyggande egenskaper, utan skapar enligt många ett mycket gynnsamt inneklimat att vistas i.

Text: felicia oreholm

Fakta/ BETONG: Lättbetong och lättklinkerbetong innehåller cement som vanlig betong, men har luftporer istället för sten som ballast. Så får den en bättre isolerförmåga, men lägre densitet och därigenom en sämre hållfasthet.

24

T

Tungt byggande syftar egentligen på

förhållandet mellan volym, vikt och den värmelagrande förmågan. Öppnar du dörren i ett betonghushus av något slag så försvinner inte värmen lika snabbt då den delvis ligger lagrad i stommen. Hur mycket eller lite värme som lagrats beror givetvis på tätheten i betongvarianten.

Ett tungt betonghus är egentligen en massiv köldbrygga, medan de lättare stenvarianterna med innehåll av cement bryter dessa genom att blåsa in luft i materialen, eller via så kallade sandwichelement med en cellplastkärna mellan det inre och yttre stenmaterialet. Skillnaden bli lägre U-värde med cellplast-

kärnan, men som då får en begränsad diffusion­s­ öppenhet.

Energiberäkningskraven är av yttersta vikt vid en bygglovsansökan. Kraven kommer sannolikt fortsättningsvis att skärpas ytterligare. Men det är missvisande att bara stirra sig blind på en väggs, ett taks eller en grunds U-värde då man helt glömmer byggdelens specifika värmekapacitet –värmekapacitivitet.

Det vill säga hur väl värmeenergi lagras i konstruktionen på väg ur byggnaden.

Bortsett från de värmelagrande och diffusionsöppna egenskaperna du kan få med hjälp av betong, lätt, tung eller modifierad, så finns även andra uppskattade tekniska och termiska egenskaper som är till nytta för brukaren av en byggnad. Då de byggfysika-

husbyggaren NR 2.2013

Energiberäkningskraven är av yttersta vikt vid en bygglovsansökan.

Fakta

Uppskattade egenskaper i tyngre byggmaterial:

liska lagarna gäller varje dag året om kräver materialen att man använder sig av diffusionsöppna inre och yttre beklädnader för att fungera bra.

Massiva stommar som följer kapillärlagarna genom att låta de ingående materialens porstorlek avta mot fri luft röner alltid mindre risk för fuktskador.

På så vis inte bara samverkar materialen, utan får även en enig funktion i förhållande till den fukt och eventuell väta stommen utsätts för. I längden innebär detta att stenhus är enklare att bygga och bo i då flerskiktskonstruktionen kräver tekniska stödfunktioner då den i modernt byggande frångår de byggfysikaliska lagarna genom sitt innehåll av tätande plastskikt. Det går givetvis att bygga byggfy-

husbyggaren NR 2.2013

sikaliskt korrekta flerskiktsstommar utan plast, men då krävs en noggrannare projektering.

Om det finns standardhus, så kan vi i Sverige med säkerhet säga att de byggs av trä. Detta beror på tillgång, och därigenom tradition. Likväl finns även stenhusmaterial tillgängligt, men traditionen är mer regional. Då lättbetongen kommit ner i så pass låga U-värden samtidigt som priserna dessutom sjunkit på vissa av produkterna så handlar det inte längre nödvändigtvis om ökade byggkostnader för stenhus, utan i större utsträckning på tillgång av kunnig arbetskraft inom stenhusområdet.

Med den öppna europeiska marknaden så kommer tillgången på kunniga stenhusbyggare med tiden förhoppningsvis att öka. ■

■ Lägre skaderisk via brand, skadedjur, mögel och röta.

■ Lufttätare.

■ Längre underhålls­ intervaller.

■ Riskfriare våtrumsbyggen.

■ Värme- och fuktutjämnande egenskaper över dygnet.

■ Tystare hus, förutsatt att man projekterat tyst även på andra områden.

läs mer n Svenska stenhusföreningen www.svenskastenhusforeningen.se n Byggkostnadskalkylerings­ program, www.wikells.se n Energiberäkningsprogram www.vipenergy.net

25

Betongguide Leverantör

Weber

Produkt

Mått (mm)

Isoblock

350x190x500

U-värde W/m2K

0,14

Specifik värmekapacitet (torrt material)

Diffusionsöppen

900 J/kg K

Nej

Kommentar

Sandwichsten av lättklinkerbetong och cellplast. U-värdet är inklusive en inplastad mineralullsdrevremsa vid cellplastkärnan vid murning

Nyströms Cement

NC-blocket

400x200x600

400x200x600

1050 J/kg K

Ja

Lättklinkerbetong. Inga köldbryggor på grund av torrstapling och murbruket i mitten av stenen.

Träullit

Helväggselement

2600x6000x400

0,16

1600 J/kg K

Ja

Träfibercement. Begränsade köld­ bryggor pga helväggselement.

HplusH

Cellblocket 300

375x200x600

0,22

1000 -1100 J/kg

Ja

Lättbetong. Utan köldbryggor.

Muras med 2 mm tunnfog. Finns även isoler­varianter med cellplastkärna.

Lerprodukt. Samma typ av använd-

Wienerberger

Porotherm Plan

248x500x249

0,17

920 J/kg K

Ja

ningsområde som lättbetongprodukter.

Muras med 1 mm tunnfog. Kan fås i isolerad med perlit eller mineralull.

Den specifika värmekapacitiviteten ­– värmelagringsförmågan - gäller för torrt material.

De flesta leverantörerna har flera olika block, men vi har valt att redovisa en produkt från varje leverantör, och blockens värden ska därför inte jämföras med varandra.

Norska staten är med och betalar projekt i Brevik Miljöutvecklingen inom betongindustrin går trögt då ingen aktör vill bekosta investeringarna för omställningen. Nu har norska staten via Gassnova gått in och delfinansierat ett av HeidelbergCements projekt i Brevik, Norge.

Gassnova är ett statligt företag helt finansierat av Norska staten. Anläggningen i Brevik är världsunik genom att flera tekniker för avskiljning kan testas samtidigt.

26

P

rojektet genomförs av Cementas systerbolag i Norge, Norcem och går ut på att undersöka potentialen i flera olika avskiljningstekniker. Teknikerna finns men utmaningen ligger i anpassningen till cemementframställningens rådande förutsättningar.

Fördelen med att studera just projektet i Brevik är att deras rökgaser innehåller en större mängd koldioxid, dessutom har det gott om spillvärme till att driva en avskiljningsprocess.

Genom att använda allt större delar alternativa bränslen, till exempel last-pappers- och träflisbase-

rade avfallsfraktioner, organiska restprodukter såsom återvunna färger, lösningsmedel och oljor, har Norcem samtidigt som man testar avskiljningstekniker även reducerat mängden fossila bränslen för driften av framställningen av cement.

Denna testperiod går projektet endast ut på att prova ut avskiljande tekniker och berör inte förvaring eller frakt av koldioxiden. Testprojektet beräknas att slutföras 2016.

En anledning för norska staten att finansiera en så pass i grunden ekonomiskt muskulös företagsverksamhet som HeidelbergCement, är intresset av att ha en industri som står i framkant med miljömässiga anpassningar av sin tillverkning. ■

husbyggaren NR 2.2013

husbyggaren NR 2.2013

27

betong

Q Efter: Penetron-behandlade mycket uppskattade 4 500 m2 uthyrda till gocart-företag.

Kristallklar teknikutveckling En miljövänlig, helt giftfri teknik som både är vatten­ tät och diffusionsöppen. Låter det som en dröm?

Nej, kristalliseringsteknik inom betong är faktiskt allt detta. Husbyggaren förklarar hur det går till.

Text: margita ingwall

Fakta KISTA GALLERIA Projekt: -3 källarvåningsplan, helt oanvändbart Golvyta: 4 500 m2 Tidsåtgång: Två månader Uppdrag: Att göra betongen i hela källarplanet beständigt vattentät och diffusionsöppen.

Material: Penetron och Penecrete Resultat: Ett källarplan som numera inhyser en uppskattad gokartbana

28

N

är Kista Galleria stod med sitt helt

oanvändbara källarvåningsplan på 4 500 m2 vattenindränkt betonggolv, mögliga väggar och en vidrig stank, då bestämde man sig för att prova kristalliseringsteknik. En miljövänlig giftfri teknik där kiselkristaller går in i betongen och gör den både vattentät och diffusionsöppen. Pen-Tec/NBT fick uppdraget.

– Här användes Penetron i flera olika steg. Väggarna spricktätades först, efter att ha blivit rengjorda. Golvprickorna öppnades till tre centimeters bredd och djup, rengjordes och Penetronbehandlades. Därefter blästrades och Penetron-

behandlades hela golvytan, berättar Erik Normann, VD på Pen-Tec. Det tog två månader. Sedan hade Kista Galleria, istället för ett stinkande källarplan tre våningar ner, nu 4 500 m2 användbar golvyta att börja tjäna pengar på. Resultatet; en mycket uppskattad gokartbana med både bar och hög mysfaktor.

– Kristalliseringstekniken innebär att man löser problemen snarare än symptombehandlar, eftersom produkten vandrar in och blir en integrerad del av betongen. Detta skapar en effektiv och permanent vattentät betong som är diffusionsöppen. Istället för som många andra tekniker, lägga sig på ytan med risk för armeringskorrosion och frostskador.

Tekniken innebär att man applicerar Penetron invändigt på väggar och golv i till exempel en källarvåning. Utvändigt grundvatten tränger in genom betongen. Detta vatten använder Penetron till att täta betongen. Därigenom blir källaren beständigt tät och torr under hela sin livstid, fortsätter Erik Normann.

Detta gör denna kristalliseringsteknik mycket lämplig vid ytor i närkontakt med vatten och andra vätskor. Vare sig det är betonggolv i garage, broar,

husbyggaren NR 2.2013

källare, bassänger eller andra känsliga ytor som till exempel dricksvattenreservoarer.

All betong är porös med porer och sprickor som kan släppa in vatten, men vid applicering av Penetron fylls dessa sprickor och kapillärer av vattentätande kristaller genom hela betongtjockleken, upp till 1,2 meter tjock betongkonstruktion. Betongen blir vattentät och diffusionsöppen. Det är när komponenterna i medlet kommer i kontakt med vattnet inne i betongen som kristalliseringsprocessen startar bland annat via osmos. Även om nya sprickor uppstår fortsätter Penetron att bilda skyddande kristaller inne i betongen eftersom Penetron ligger sovande och reaktiveras vid nye läckage.

– Tekniken kan användas på sprickbildning såväl som hela ytor. Och det med ett resultat som borde få branschen att omvärdera en hel del av tidigare mer miljöbelastande tekniker. Till exempel kan användandet av cement minskas vilket ger minskade CO2utsläpp. Istället finns denna teknik där vi garanterar konstruktionen mot vatteninträngning i betongens hela livstid, säger Erik Normann.

Q Före: Ett vattenindränkt stinkande och oanvändbart källarplan på 4 500 m2.

– Det finns så enorma utvecklingsmöjligheter för produktens olika användningsområden. Vår affärsidé är att erbjuda en funktion snarare än bara en produkt, därför har vi både arkitekter och ingenjörer som arbetar med utveckling inom till exempel inomhusmiljöer. Tänk så många mögel- och fuktsjuka hus som skulle kunna räddas med hjälp av denna teknik och bidra till att skapa bättre livsmiljö, säger Erik Normann. ■ Q Erik Normann, VD Pen-Tec. Grundvattentryck

Q Kista Galleria använde sig av kristalliseringsteknik.

Q Så beskyddas konstruktioner mot vatteninträngning under betongens hela livstid. Penetron kan appliceras på negativ sida invändigt på vägg mot vattentrycket eller som tillsättningsmaterial till betong.

Den som vågar lämna funktionsgaranti i hela betong-

ens livstid, det är en generalagent med ytterst gott förtroende för sin produkt. Precis det har Pen-Tec för Penetron: – Vi har ett samarbete med ett av Sveriges största försäkringsbolag som givetvis noga undersökt riskerna med denna garanti. De, precis som vi, kom fram till att Penetron håller vad vi lovar. Just miljöaspekterna är något som vi verkligen vill lyfta fram med denna giftfria teknik, berättar stolt Erik Normann.

Ett skäl till detta är att man smidigt kan gå in och göra tätningsarbeten på negativ sida, istället för att behöva gräva upp runt en byggnad för att membranisolera.

husbyggaren NR 2.2013

fakta ■ Vid en kristalliseringsprocess går produkten in och blir, via bland annat osmos, en integrerad del av betongen.

■ Detta skapar en mycket effektiv permanent vattentät betong som är dif-

fusionsöppen. Så undviks till exempel armeringskorrosion och frostskadad betong.

■ Kan användas vid källarväggar, betonggolv, hisschakt, broar, parkeringshus med mera.

■ Särskilt användbart vid känsliga ytor som till exempel dricksvattenreservoarer och akvarier.

29

Debatt

Betongen som långsiktig och miljöriktig samhällsbärare Vem ska betala för utvecklingen av mindre miljöbelastande betong? Vem vinner på det ekonomiskt? Där har vi med två meningar ringat in problemet med den trögflytande utvecklingen av betong med större miljöhänsyn.

B

etongen har en fundamentalt samhällsbärande funktion genom sin hållfasthet och långa hållbarhet om rätt utförd. Det betyder inte att det finns några andra alternativa material till betongens användningsområden.

Men inget annat material finns idag att tillgå för att ersätta materialets goda funktion.

Det är möjligt att det är det som gjort branschen proppmätt. Ingen vill vara i fronten för att utveckla materialet till att bli mindre miljöbelastande då vinstkanalerna redan är etablerade. De flesta företag gömmer sig bakom vilseledande policys och visioner.

Det finns nämligen gott om kunskap i hur man kan gå tillväga för att minska betongindustrins miljöpåverkan. Men börjar man gräva i ämnet så råkar man ut för alltifrån utskällningar från de ledande konsultföretagen till spännande samtal om potentiella lösningar, eller vägar, som alltid slutar med uppmaningen ”du får inte citera mig”.

De äldre som är på väg i pen-

sion lär upp de unga nytänkarna. Och här ska inga kostsamma investeringar göras, punkt. De unga tar efter det gamla tänket eller byter byggområde då de upplever motståndet för kompakt. Unga vill framåt, inte bakåt.

Miljökrigarna tycker oftast att betongen är pest med sina

30

’’

Ingen vill vara i fronten för att utveckla betongen att bli mindre miljöbelastande.

koldioxidutsläpp. Det är inte svårt att förstå, då utsläppen ligger på fem till tio procent av världens totala utsläpp. Men frågan är om de tänker på hållbarheten ur LCA-perspektivet? Att bara gnälla tar oss ingenstans.

Ett problem med betongen är att den är för beständig för de snabba vändningarna i dagens samhällsutveckling.

Byggbranschen påverkas också av trender, den behöver kreativa stimuli för att vara estetiskt intressant. Hur kan betongen både praktiskt och

estetiskt bli mer flexibel så att vi har nyttan av dess goda egenskaper och kan uppskatta den under så lång tid det är möjligt? Byggbranschen i sig är inte konservativ, tvärtom är den mycket nyfiken på teknik om densamma ger ekonomisk vinst. Helst omgående.

Den svenska marknaden är liten, och det i sig gör att de etablerade vinstkanalerna kan jobba ostört. Konkurrensverket har fått i uppdrag av regeringen att se över hur den svaga konkurrensen på den svenska

marknaden och komma med en plan för att göra den mindre trögflytande.

Nollvision när det kommer till koldioxidutsläpp under materialets hela livslängd påstås vara möjligt redan 2030. Konkreta saker som just nu pågår för att komma dithän är bland annat: • Byte från gips till flygaska som är snarlik cementklinkern i sina egenskaper för att få betongen att hårdna i lagom takt.

• Ökad mängd avfall som energikälla till cementframtagningen.

Störst är just nu papper-, träoch plastavfall. Men även uttjänta bildäck ingår som energikälla, och då med 100-procentig rökgasförbränning.

• Försök med att anpassa befintlig miljöprofilerad teknik –inom andra områden- till rådande förutsättningar för betongindustrin.

• Tydliggöra LCA-perspektivet i förhållande till betongens hela livslängd med nya beräkningsmetoder. Samt tydligt nyttja betongens egenskaper under hela livslängden.

Det dominerande företaget

inom betongtillverkningsindustrin lägger ner betydande summor på att skapa dessa visioner om noll utsläpp av koldioxid under betongens hela livslängd. Men längre än så går de inte utan att någon annan går in och tar den större delen av utvecklingskostnaden för att komma dithän. ■

Läs mer n www.konkurrensverket.se/t/Page_525.aspx

Felicia Oreholm

Miljöstrateg www.byggbättre.se felicia@feliciaoreholm.se

husbyggaren NR 2.2013

Form &Teknik

Q Lehrter Bahnhof i Berlin. Konstruktionen har stor inverkan på det visuella intrycket, den arkitektoniska formen, men även som symbolverkan i fråga om upplevd säkerhet.

SäkerheT – en bristvara?

Vi har sett det åtskilliga gånger; byggnader som kollapsar av mer eller mindre förklarliga orsaker. Ibland är det snön som fallit för ymnigt, ibland är det jordens naturliga konvulsioner som är orsaken, ibland har byggnadens konstruktion dimensionerats bristfälligt. Säkerhet är en faktor som växer i betydelse.

Vid konferenser på temat byggkonstruktion

återfinns vanligtvis en serie sessioner vigda åt säkerhetsaspekter och frågor om konstruktioners tillförlitlighet i fråga om exempelvis jordbävningsrisk. Detta intresse är förvisso primärt fokuserat på de områden i världen där denna risk är hög och jord­ bävningskänningarna både påtagliga och frekventa. Liksom att dimensionering för snölast vore ett överdrivet tilltag för byggprojekt i södra Libyen, så är det vanligen ansett att jordbävningsrisk inte behöver räknas med i svenska förhållanden. Men samtidigt så är det värt att beakta, att konstruktioner mycket väl kan fallera under högst alldagliga laster, om de inte dimen­ sioneras ordentligt.

Tala alltid sannolikt Danska Ballerup arena hamnade i rubrikerna när stora delar av arenans tak kollapsade 2003, utan att någon snölast var närvarande. Undersökningar efter olyckan

32

gav vid handen att orsaken till kollapsen stod att finna i en underdimensionering av knutpunkterna i träkonstruktionen, där tvärsnittsarean hos de bärande elementen reducerats alltför mycket vid håltagning för stålbeslagen.

Statistik är ett vanligtvis utnyttjat verktyg i arbetet med att ta hänsyn till icke normala lastförhållanden. Vid stora konstruktionsprojekt kan man i ren Harrisburganda – för att alludera på Tage Danielssons monolog ”Om sannolikhet” från 1979 – tala om 50-årsstormen, 100-årsjordbävningen och så vidare, det vill säga att en viss byggnad kan eller bör dimensioneras för att klara den storm eller jordbävning som statistiskt sett kan uppskattas inträffa exempelvis vart femtionde eller hundrade år.

Det handlar om statistik. Om uppskattningar. Om sannolikhet.

Säkerhet som tolkningsfråga Måhända är det ett tidens tecken, att så

frekvent fundera i termer av säkerhet. Jorden har på sistone anordnat mer eller mindre oannonserade demonstrationer av sin kraft och förmåga. Att i sammanhanget ställa vetenskapsmän och forskare till svars för bristfälliga varningssignaler, så som skedde i Italien sistliden höst, vore minst sagt löjeväckande om det inte var så tragiskt att det faktiskt skett. Visserligen har vi utvecklat vetenskaper, vetenskapliga metoder och detektorteknik att förutsäga vad som komma skall, men det är alltjämt ungefär lika tillförlitligt som att spå i kaffesump, när det kommer till naturfenomenens uppträdande.

Det torde stå klart för var och en som jämför SMHI:s prognoser med det faktiska vädret i verkligheten. Säkerhet är en ytterst relativ faktor, som lämnar frihet till tolkning av begreppet och näst intill filosofiska resonemang om tillförlitlighet kan leda långt bort från den fysiska ­verkligheten.

husbyggaren NR 2.2013

husbyggaren NR 2.2013

33

Men, en viss buffert kan vi givetvis dimensionera för och formge.

Så gör man exempelvis vid byggandet av flygplatsterminaler. I Pir F på Stockholm Arlanda är pelarna i markplan indragna från ovanförvarande våningars fasadliv för att förhindra påkörning av flygplan som närmar sig terminalbyggnaden för boarding; en konstruktiv men även faktisk arkitektonisk formgivningsaspekt, således.

Möjligheterna finns där. Man kan se dem som begränsande för den arkitektoniska friheten eller som en inspirerande kreativ utmaning. I tusentals år ägnade sig byggmästare åt att dimensionera exempelvis takstolar, som vanligen fick överdrivna dimensioner, mycket på grund av oprecisa dimensioneringsmetoder, vilka ofta innebar en iterering á la ”trial and error”.

Emellertid hade det den fördelen att man på köpet fick ett visst mått av säkerhet i form av en viss redundans, övertalighet, i konstruktionerna; man gjorde dem robusta utan att för den skull närmare reflektera över faktumet. Så man kan se det som ett överdrivet materialslöseri, eller så kan man se överdimensionering och övertalighet inom rimlighetens ramar som möjliga vägar till förbättrad funktion i ett helhetsperspektiv som inte enbart utgår från en enda faktors optimering.

Utmaningen att finna det ”rätta” Idag anses redundans som ett ibland svårhanterligt komplexitetsfenomen i optimeringsandans tidevarv, när förvisso resursbesparande åtgärder såsom materialminimering står högt i kurs. Det är i det närmaste ett credo bland många konstruktörer att den konstruktivt optimerade konstruktionen per automatik innebär skönhet för ögat och positivt tilltal för sinnena, att det konstruktivt optimerade även är det estetiskt optimerade. Här missas emellertid den viktiga aspekten att mätbara fakta är objektiva, medan estetiska upplevelser tvivels utan utgår från individens referenser och preferenser, och därmed måste till­ skrivas en hög grad av subjektivitet. Det objektivt rätta KAN, men MÅSTE inte automatiskt vara det estetiskt rätta, ”för alla” ska det tilläggas. Att våra samtida form- och tekniktrender ändå lätt leder till en avsevärd komplexitet kan ses i figur 1-4.

Därtill är det i sammanhanget lätt att göra sig själv en björntjänst genom att optimera en konstruktion till den grad att man skapar andra problem som följd, som till exempel svårigheter att klara brandsäkerhet med minimerad massa hos träkonstruktioner, där inbränningshastigheten gör materialmängden till en kritisk faktor.

Eller motståndskraften mot oförutsedda händelser som jordbävningar, sprängdåd, underdimensionerade knutpunkter eller

34

Detalj inifrån Lehrter Bahnhof, där flera olika konstruktiva system utnyttjats för att möjliggöra en relativt komplex geometri.

osedvanligt kraftiga stormbyar, som mycket väl kan gynnas av övertalighet.

Inkluderande approach Det finns en ofta uttalad osäkerhet inför övertaliga konstruktioner, med hänvisning till just det att deras komplexitet gör dem svårare att hantera analys- och beräkningsmässigt, vilket helt klart påverkas av det faktum att våra beräkningsmetoder alltjämt har brister och begränsningar. Detta gör det i ett avseende uppenbart, att för­ litande enbart på resultat producerade i digitala svarta lådor, utan möjlighet till och förutsättningar för mänsklig, kritisk interaktion utifrån kvalitativa referensramar, hämmar vår förmåga och våra förutsättningar att utveckla byggandet i en vidare bemärkelse, den gällande flera faktorers samtidiga påverkan på ett byggprojekt, optimeringen utifrån fler än en parameter.

Fokuserandet på en enda faktor kan stärka denna enda medan det försvagar flertalet. Detta börjar bli alltmer erkänt idag, men tekniken, som vi ofta visar en överdriven tilltro till, släpar efter. Den

överglänser möjligen våra hjärnors förmåga att hantera snabba beräkningar, men den är fortfarande, på ont och gott, beroende av den input som våra hjärnor förser dem med, som utgångspunkt och riktlinjer.

Därmed behövs den mänskliga hjärnans och de olika professionernas simultana input som förutsättning för att kunna hantera både konstruktion, estetik, funktion och säkerhet i vår komplexa tillvaro med våra alltmer komplexa behov.

Därtill kommer att ökad robusthet är till nytta inte bara i seismiskt aktiva områden och regioner med stora mängder frusen nederbörd. Exemplet med Ballerup arena är ett övertydligt exempel på detta, att vi har stor nytta av ökad säkerhet i hela vår byggda miljö, alltifrån Nuuk och Tibble till Calcutta och Christchurch. ■

Andreas Falk

Arkitekt SAR/MSA, Tekn. D Arkitekturkontoret ateljefalken@yahoo.se

husbyggaren NR 2.2013

husbyggaren NR 2.2013

35

36

husbyggaren NR 2.2013

Fråga juristen juristerna på Foyen Advokatbyrå svarar

Daniel Fogelberg

Jur.kand. daniel.fogelberg@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatbyrå om ett aktuellt ämne i varje nummer. Maila gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

Svåra väderleksförhållanden ger svåra omständigheter kring tidsplanering

Osedvanliga väderleksförhållanden FRÅGA: Hur kan en

FRÅGA: Utgör svårt

vinterväder rätt till tids­­­för­längning?

Den stora snömängd som fallit denna vinter har påverkat en entreprenörs möjlighet att färdigställa en entreprenad i tid. Entreprenören har därför undrat om vintervädret kan anses utgöra sådant väderleksförhållande som medger rätt till tidsförlängning.

En entreprenör ska enligt AB 04 planera sina kontraktsarbeten på sådant sätt att de kan färdigställas inom kontraktstiden. Färdigställs entreprenaden för sent riskerar entreprenören vite om så avtalats i kontraktshandlingarna.

Färdigställandetiden kan förändras, antingen utökas eller förkortas, om arbetsprestationen förändras genom ÄTAarbeten eller om förändring skett i förhållande till angiven mängd. Kontraktstiden kan även förlängas om entreprenören hindras att färdigställa kontraktsarbetena på grund av sådan omständighet som räknas upp i AB 04 kap. 4 § 3, en omständighet som räknas upp i den bestämmelsen är väderleksförhållanden.

Av hinderbestämmelsen i AB 04 framgår av fjärde punkten att entreprenören har rätt till nödvändig förlängning av kontraktstiden om väderleksförhållanden som är osedvanliga för byggnadsorten inverkat

husbyggaren NR 2.2013

särskilt ogynnsamt på entreprenörens arbeten (AB 04 kap.

4 § 3 p 4). Med väderleksförhållanden i bestämmelsen avses bland annat sådana omständigheter som temperatur, nederbörd och vindstyrka.

Av AB 04 kap. 4 § 4 framgår att om sådant ogynnsamt väderleksförhållande råder ska beställaren underrättas, skriftligen om så krävs av kontraktshandlingarna.

Av bestämmelsen framgår att vinterväder i sig inte är ett sådant hinder som per automatik medger förlängning av kontraktstiden. Kraftigare avvikelser från vad som utifrån de vinterförhållanden som normalt sett råder på platsen för entreprenaden kan dock i vissa fall anses inverka ogynnsamt på entreprenaden, och då kan entreprenören medges förlängning av kontraktstiden.

Det ska alltså inte vara fråga om att det ”bara” råder besvärligt väder, utan för platsen osedvanligt väder ska råda.

Entreprenaden måste vidare befinna sig i ett sådant skede att det osedvanliga vädret påverkat de arbetsuppgifter som entreprenören utför särskilt ogynnsamt. Det är entreprenören som har att bevisa såväl osedvanliga väderleksförhållanden som att dessa förhållanden inverkat ogynnsamt på entreprenaden.

Det blir avseende frågan om vintervädret varit sådant att det medger tidsförlängning många gånger i praktiken en fråga om att bedöma tidplanen för entreprenaden och då framförallt fråga om tidplanen för entreprenaden har varit realistisk eller inte? Har den planerade tidplanen varit realistisk utifrån normala väderförhållanden på orten kan tidsförlängning medges om de faktiska väderförhållandena kraftigt avvikit från normala förhållanden och om entreprenadarbetena varit sådana att de faktiskt påverkats av vädret.

Om entreprenören är berättigad till tidsförlängning på grund av väderleksförhållanden ska entreprenören och beställaren i första hand försöka komma överens om hur lång tidsförlängningen ska vara (AB 04 kap. 4 § 5). Kan parterna inte komma överens blir det ytterst en fråga om prövning enligt det förförande för tvistelösning som följer av parternas avtal.

Väderförhållanden är således en omständighet som kan medföra att en entreprenör medges förlängning av kontraktstiden, om det är aktuellt med tidsförlängning i frågeställarens fall är utifrån den information som givits i frågan inte möjligt att uttala sig om. ■

entreprenör visa att väderleksförhållandena på orten varit osedvanliga

Sven Magnusson

Väderleksförhållanden kan till exempel bevisas genom meteorologiska data från SMHI eller annan som observerar väderleksförhållanden.

Daniel Fogelberg

Frågor till Husbyggaren FRÅGA: Var skickar jag in frågor till frågesidan i Husbyggaren?

Kerstin Dahl

Dina frågor skickas till fragajuristen@foyen.se

@

Har du frågor?

■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se.

Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

37

I praktiken/Avtal Fakta Fakta utbildning

Tips och råd: ■ Tillämpa gällande standard­ avtal när sådant finns!

■ Utför inte uppdrag enligt muntliga avtal ■ Begär alltid skriftliga bekräftelser på tilläggsarbeten.

■ Var alltid tydlig i dina villkor i anbud/offerter och avtal ■ Låt avtalsformuleringen få ta tid.

bild: Frida Töpel

Du har avtalsansvar Avtal sluts dagligen mellan olika parter. För vissa typer av avtalsförhållanden kan parterna söka lösningar på tvistiga frågor i lagtext. Teknikkonsultuppdrag och entreprenader regleras dock inte i särskilda lagar som är specifika för dem, utan i standardavtal som du själv måste åberopa för att bli gällande. Hur tillämpas då dessa standardavtal? Vad händer om man till exempel inte åberopar dem?

Avtal sluts som

sagts dagligen mellan olika parter. Ibland tänker inte ens parterna på att de har ingått ett avtal, eftersom muntliga avtal också gäller.

Problemet med de muntliga avtalen är att parterna har svårt att bevisa vad de faktiskt kommit överens om. Många hävdar att de har utövat nästan ett helt yrkesliv med relativt oreglerade avtalsförhållanden och anser att vi jurister överdriver farorna.

Dessa påståenden kan nog i vissa fall äga sin riktighet, men jag skulle snarare säga att vissa personer i så fall är varit duktiga, samt att de samtidigt har haft stor tur. Riskerna får inte förringas och att vi jurister skulle överdriva dem, det håller jag inte alls med om, tvärt om.

Vi ser dagligen hur illa det kan gå, samt hur kostsamt det kan bli när parterna inte har reglerat sina avtalsförhållanden.

Ett välkänt och i teknikkonsultbranschen väl inarbetat

38

standardavtal är ABK 09. Faller konsultens uppdrag inom dess tillämpningsområde bör avtalet givetvis tillämpas. För överlåtelsebesiktning finns inget standardavtal. SBR utarbetade av det skälet redan på 1990-talet ett avtal för detta, vilket HD har benämnt modellavtal. För vissa försäkringsbolag är det ett absolut villkor att modellavtalet och ABK tillämpas för att ansvarsförsäkringen ska gälla vid eventuell reklamation.

För att ett standardavtal ska gälla mellan parterna måste det åberopas av någon av parterna.

Konsulten bör således redan i anbusstadiet åberopa avtalet som avtalsvillkor. Har inte standardavtalet eller modellavtalet åberopats innan avtalet träffas blir dess innehåll inte heller avtalsinnehåll som någon av parterna senare kan åberopa.

Detta belyses tydligt i bland annat rättsfallet NJA 2007 s 962.

Konsekvensen av att ett modellavtal för överlåtelsebesiktning inte utgjorde avtalsinnehåll blev den att allmän preskriptionstid blev avtalsinnehåll i stället för två års preskriptionstid som föreskrivs i modell­avtalet.

Uppdragsavtalet bör inte bara bestå av standardavtalet utan också av ett individuellt avtal som reglerar objektspecifika omständigheter, till exempel omfattning, pris, tider reservationer, ansvar med mera.

Vad händer om man inte tillämpar till exempel ABK? Så länge parterna inte råkar i tvist med varandra är förmodligen ingen stor skada skedd men för det fall att de är oenig om något och tvistefrågan inte regleras i det individuella avtalet, kan tvisten bli svårlöst. Parterna får, när standardavtal saknas, falla tillbaka på rättspraxis, eventuellt partsbruk, olika rättsgrundsatser, analogier från viss lagtext och liknande.

Tvistens utgång blir kort och gått mycket oförutsägbar. En fråga som kan få stora ekonomiska konsekvenser är när ABK inte har avtalats och någon ansvarsbegränsning inte finns i det individuella avtalet. Konse-

kvensen av att en ansvarsbegräsning helt saknas är att motparten i så fall kan yrka full ersättning för den skada han har lidit och inte ”endast” de 120 prisbasbelopp som ABK föreskriver som en begränsning.

Konsekvensen av detta för ett litet bolag kräver ingen närmare förklaring. Detta är givetvis bara ett exempel på konsekvens av att inte åberopa till exempel ABK. Mitt råd är att alltid åberopa de standardavtal som faktiskt finns inom respektive område. Var noggrann vid utformning av anbud/offerter och lägg mycket tid på utformning av avtalen eftersom ingen kan sia om framtiden. Precisera så noga du kan det som du ska utföra. Ibland måste till och med saker som inte ingår preciseras för noggrannhetens skull. Ta inte för givet att motparten förstår allt det som du tycker är självklart.

Stäm av med uppdragsgivaren så ni båda vet att ni faktiskt är eniga om innehållet, vad du ska prestera och han ska betala med mera. Det räcker inte att skriva ”projektering av vindsvåning. Pris 375 000 kr”. Omfattningen är oerhört viktig att precisera, såväl som priser, undantag, tider, i vilket media som leverans ska ske med mera.

Slutligen… du borde kanske anlita en expert ibland för att granska, lämna råd och tips. ■

Ragnhild sjörén

Advokat Axelsson & Karlsson sjoren@axelssonkarlsson.se

husbyggaren NR 2.2013

husbyggaren NR 2.2013

39

40

husbyggaren NR 2.2013

Noterat

Fler kunder som föredrar stenhus

– Vi kontaktas nu av många kunder som vill ha hjälp med att bygga ett stenhus. Vi har därför valt att bredda vårt sortiment. Detta innebär inte att vi valt att Gunnar Jönsson, gå ifrån trä. Vi har VD Fiskarhedenlång tradition av att villan. bygga trähus i Sverige och vi har absolut ingen ambition att försöka ändra detta, berättar Gunnar Jönsson. VD på Fiskarhedenvillan.

Stenhussortimentet har tagits fram i samarbete med Xella/Ytong.

– Du kan få huset i precis vilket utförande du vill. Varje hus ritas och konstrueras unikt för varje kund. Där-

Fiskarhedenvillan har i samarbete med Xella/ Ytong tagit fram ett nytt stenhussortiment.

för var det naturligt för oss att komplettera vårt erbjudande med sten.

Detta är analogt med att vi även erbjuder NNE utförande för dem som så önskar.

I år fyller Fiskarhedenvillan dessutom 20 år och firar med ett arkitektsamarbete signerat Claesson Koivisto Rune. Resultatet heter Tind, en kollektion platsbyggda hus till ett rimligt pris.

Nya regler för CE-märkning av brandgasluckor Den 1 juli 2013 ska alla bygg­ produkter som omfattas av en harmoniserad standard ha en CE-märkning och prestandadeklaration för att få säljas inom EUs inre marknad. Redan CE-märkta byggprodukter måste också ha en prestandadeklaration.

Sverige har stått utanför CE-samarbetet, då Boverkets regler utgått ifrån funktion och varit nationella. Luckorna har sedan länge varit CE-märkta inom de flesta EU-länderna. Reglerna som funnits i byggproduktdirektivet har numer blivit tvingande genom att dessa istället blivit byggproduktförordning.

Fördelarna med CE-märkningen är att alla produkterna går igenom samma tester och blir certifierade om de godkänns. Nackdelarna är att de tidigare typgodkända luckorna var klassificerade, vilket tydliggjorde vilken lucka som skulle användas till vad. I och med de nya kraven på CE-märkning ställs större krav på projekteringen, så att rätt lucka hamnar på rätt plats, exempelvis i förhållande till snölaster.

läs mer Till brandluckor räknas även rökluckor och ­termisk brandsgasventilation.

husbyggaren NR 2.2013

Den 31 januari startade årets upplaga av Unga Talanger på Nordic Light Hotel i Stockholm. Unga Talanger är ett nätverk som utgör ett forum för 14 unga talanger från byggsektorn, alla under 30 år. De är nyutexaminerade arkitekter, projektledare och ingenjörer som får en chans att träffa kollegor och knyta nya kontakter. Under ett år kommer talangerna att få medverka på fem nätverksträffar, där kommande teman är rollförståelse, hållbarhetsfrågor, framtid och internationalisering. Det är några av nycklarna för att göra branschen effektivare och lönsammare. Det är talangerna själva, i samråd med Svensk Byggtjänst, som har bestämt vilka ämnen som kommer att diskuteras under träffarna.

– Vi hoppas kunna gynna vår bransch genom att satsa på den kommande generationen och att synliggöra vår bransch, samhällsbyggnad, som en attraktiv bransch att jobba i, säger Petra Sörme chef för event och möten vid Svensk Byggtjänst.

bild: Frida Töpel

De flesta som bygger hus i Sverige vill ha ett trähus. Dock ökar antalet som föredrar stenhus, samtidigt som en del kommuner faktiskt kräver att man på vissa områden endast bygger hus av sten eller med putsad fasad.

Framtidens byggare

n Läs mer om nya CE-regler på www.boverket.se

För att bli certifierat måste hela fönstret få ett värde på 0,8 W/m2K eller bättre.

Första svenska certifierade passivhusfönstret Svenska Fönster har som den första fönstertillverkaren i Sverige fått det internationella certifikatet ”Passivhuskomponent”. Passivfönster Alu är ett träfönster med aluminiumbeklädd utsida och 3+1 glas. Passivfönster Alu kan erhållas med ett U-värde ner till 0,65 W/m2K. Fönstret har marknadens bästa distansprofil, tre tätningar och köldbryggsfria anslutningar mot ytterväggen.

BOKTIPS! Konsultansvar n Av Jan Elfström, Svensk Byggtjänst. Boken vänder sig till den som kommer i kontakt med frågor om konsultansvar i sin ­yrkesverksamhet, men den är skriven så att även andra kan ­tillgodogöra sig innehållet. Den är pedagogiskt upplagd och har korta sammanfattningar.

eller på www.brandskyddsforeningen.se

41

Noterat Sveriges vackraste villa Den stora tävlingen om Sveriges vackraste villa är nu avgjord. Vinnaren blev ett hus från 1897 utanför ­Ludvika. ”Ett härligt bevis för att Sveriges vackraste villa ligger utanför drömmar kan bli Ludvika och är byggt 1987. verklighet”, anser juryn. När de nuvarande ägarna, Ulla och Bertil Köhler, tog över huset för exakt trettio år sedan var det ett rent renoveringsobjekt. Huset hade bland annat använts som sommarpensionat för engelska fröknar, sommarbarnhem – och minkfarm.

Juryns motivering: Med varsam hand och med stor kärlek till svensk byggtradition är detta ett härligt bevis för att drömmar kan bli till verklighet. Från ett rent renoveringsobjekt har ägarna med tydligt fokus navigerat sig fram till sitt drömhus. Vi inspireras – både av processen och resultatet!

läs mer n Läs mer på www.viivilla.se

Sara Tilfors och Nessa Aya har fått Sveriges Ingenjörers pris för bästa examensarbete.

Prisbelönt examensarbete KTH-studenterna Sara Tilfors och Nessa Aya har fått Sveriges Ingenjörers pris för bästa examensarbete, Wimanska priset, för sitt arbete inom betong.

I examensarbetet "Temeratursprickor i ung betong" har de i samarbete med Ramböll och Skanska Teknik utvecklat en dimensioneringsmetod för kylsystem som hindrar att betong spricker vid härdning.

Läs mer om n Examensarbetet kan läsas i sin helhet på kth.se/abe

BOKTIPS! Bevara Betongen n Av Sven Olof Ahlberg, bebyggelseantikvarie och fotograf. Boken behandlar betongen ur ett bevarandeperspektiv och med ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Författaren sammanfattar sina erfarenheter av betong, redogör för materialets historia, skademekanismer som bryter ner betong, samt för reparationsmetoder.

42

Flygaska ger grönare cement

Koldioxid fortsätter att vara cementindustrins stora utmaning.

För att minska utsläppen ska Cementas fabrik på Gotland nu tillverka en miljövänligare blandning – som innehåller flygaska.

Branschen står för runt 5 procent av de globala emissionerna. I takt med att miljökraven skärps blir det allt viktigare att komma tillrätta med problemet, något som Cementa jobbar aktivt med. Tillsammans med övrig cementindustri står företaget inför en stor utmaning - att minska utsläppen av koldioxid.

För varje ton cement som produceras flödar 1,2 ton koldioxid ut i luften.

Under hösten har därför ett intensivt arbete pågått med att bygga nya silos för förvaring av flygaska.

– Genom att tillsätta flygaska vid malningen av cement spar vi på naturresurser och minskar våra koldioxidutsläpp med cirka 10 procent, berättar personalchef Bo Collin.

Slitefabriken på Gotland producerar dessutom elektricitet av överskottsvärme, vilket täcker 10 procent av anläggningens behov, och de förser även många av husen på orten med fjärrvärme.

Nu förbereder man kunderna på den nya kvaliteten ”Bascement”, som innebär vissa förändringar i bland annat hållfasthet och flytbarhet i betongen. Produkten kommer att införas under våren.

Nytt allmänt råd om väsentlig ändring av brandskydd Boverket har den 3 december 2012 publicerat ett nytt allmänt råd, VÄS 1.

Rådet förtydligar när en anmälan ska göras till byggnadsnämnden vid en väsentlig ändring av eldstad eller rökkanal samt för åtgärder i en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i en byggnad. Kraven på anmälan finns i plan- och byggförordningen (2011:338) 6 kap. 5 §, PBF. I PBF finns en rad krav på byggtekniska åtgärder som kräver en anmälan till kommunens byggnadsnämnd. Det är därför viktigt att påpeka att det nya allmänna rådet enbart förtydligar vad som är väsentlig ändring av rökkanal och eldstad samt åtgärder i en byggnad som väsentlig påverkar brandskyddet i en byggnad. En ändringsåtgärd kan av många andra orsaker vara bygglovspliktig eller anmälningspliktig.

Exempel på sådana åtgärder är all nyinstallation av eldstäder, väsentligt ändrad planlösning, väsentliga föränd-

ringar i ventilationssystemet, avsevärt ändrad användning av en byggnad.

Vid installation av en ny skorsten kan det i vissa fall dessutom också krävas bygglov om det påverkar exteriören av byggnaden avsevärt.

Fakta/vÄSI1

Exempel på ändringar som Fakta utbildning normalt är anmälningspliktiga: ■ Insättning av kassett eller motsvarande i tidigare öppen eldstad.

■ Installation av brännare eller anordning för bränsletillförsel till följd av bränslebyte.

■ Förändrad brandcellsindelning.

■ Nya dörrar i brandcellsgräns eller brandsektion.

■ Nedmontering eller urdriftagande av brandtekniska installationer.

■ Förändring av det byggnadstekniska brandskyddet i en byggnad.

Fler exempel finns på www.boverket.se

husbyggaren NR 2.2013

husbyggaren NR 2.2013

43

BYGGLEVERANTÖRER

Produkter till murverk

www.murma.se Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

44

husbyggaren NR 2.2013

BYGGLEVERANTÖRER

www.pordran.se

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla.

Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

Fuktsäkrar husgrunder!

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi • Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

husbyggaren NR 2.2013

Produkter till murverk

www.murma.se

45

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG Gudmundson Byggråd AB

Tel 016-51 80 10 Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar.

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

LUND

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar.

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

HELSINGBORG

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

STOCKHOLM

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, B ­ RANDLARMOCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m.

Fönsterkonsult Kontakta

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

UMEÅ

NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig!

Händer i branschen 23–24 april Byggmässan Öresund Easyfair Plats: Malmö

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med

2800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bl a utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln ­Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs byggingenjörsexamen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

SBR Byggingenjörerna ■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm, info@sbr.se ■ Hemsida: www.sbr.se ■ Styrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95 ■ Förbundsdirektör: Heinz Paul, 08-462 17 97 ■ Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 ■ Kurser: Sam Khorasani, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 ■ Expertgrupper och e-handel: Sam Khorasani, 08-462 17 93 ■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 ■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 ■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98 ■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Kalendariet 2013

Händer inom SBR 23–24 april Byggmässan Öresund SBR ställer ut samt ­arrangerar seminarier Plats: Malmö 16 april FS Möte Plats: Sjöfartshotellet, Stockholm 17 maj FS Möte Plats: Sjöfartshotellet, Stockholm 17–18 maj SBRs Förbundsstämma Plats: Fiskebäckskil

Nya medlemmar

Kursprogram för våren 2013 l AMA HUS 11, grundkurs l AMA Anläggning 10 l Byggarbetsmiljösamordnare,

grundutbildning, steg 1

l Byggarbetsmiljösamordnare, fördjupningspaket, steg 2

l Entreprenadbesiktning,

grundutbildning, steg 1 l Entreprenadbesiktning, praktik, steg 2 l Entreprenadbesiktning, provtillfälle för besiktningsman l Entreprenadjuridik, grundkurs l Entreprenadjuridik, fortsättningskurs l Fuktmätning – fukt och mögelskador l Konsumententreprenader l LOU – upphandling av byggentreprenader och tjänster

l MER Anläggning 10 l Projektledning l Plåt i teori och verklighet l Putsade fasader l Skadeutredning l Symposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för entreprenader l Uppgradering till Kontrollansvarig enligt PBL med certifikat eller godkänd tentamen/uppgradering l Symposium för certifierad eller godkänd besiktningsman för överlåtelsebesiktning l Överlåtelsebesiktning

För ytterligare information och kursanmälan: se www.sbr.se eller ring 08‑462 17 94.

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

48

Berg Leif, Egen företagare, Jägaren Exploatering AB, SOLLENTUNA Bergström Mikael, Egen företagare, Styrtech i Lund AB, LÖDDEKÖPINGE Calson Mårten, VVS-ingenjör, Projektengageman VVS i Örebro AB, ÖREBRO Ekholm Anders, Konsult, WSP Sverige AB, FALKÖPING Erdegard Thomas, Egen företagare Onsalagruppen AB, MÖLNDAL Malmqvist Thomas, Arkitekt, mono arkitekter ab, MALMÖ Mertel Hans Michael, Besiktnigsman Svenska Besiktningshuset Intressenter AB, TÄBY Molin Billy, Teknisk konsult, HSB-Konsult Stockholm, STOCKHOLM Mårtensson Ted, Projektledare BAB Byggtjänst AB, ÅSTORP Nylén Lars, Egen företagare, Byggkonsult Lars Nylén, ÄNGELHOLM Ottosson Lars, Egen företagare, ABP Allmän Byggplanering, GÖTEBORG Schildt Karl Gustaf, Egen företagare Schildts i Åstorp AB, ÅSTORP Thuresson Bengt, Platschef Llentab AB, KUNGSHAMN

NYA ANSLUTA Funevi Pier, MALMÖ Ingelsson Marcus, BARSEBÄCK Rosenlind Mikael, SVEDALA

24–26 september Elmia Fastighet Plats: Jönköping 11-12 september Sweden Green Building Conference med Ekobygg Plats: Kista 24 oktober Stålbyggnadsdagen Nacka Strand Plats: Nacka

Ny SBR medlem

Thomas Erdegard,

Egen företagare Onsalagruppen Mölndal

Vad jobbar du med?

Jag arbetar med KA-uppdrag specialiserat på vindkraftverk och bygg- och projektledning tillsammans med Projektgaranti i Göteborg. Jag utvecklar även egna projekt där jag handlar med fastigheter och mark.

Det bästa med ditt jobb?

Att det går från ”ingenting till färdigt”, att det inte fanns någonting alls från början… Smarta lösningar och hållbar utveckling som skapar mervärden tycker jag är intressant.

Varför gick du med i SBR? Jag vill vara medlem i SBR för att det känns som en kvalitetsstämpel på mig som konsult, plus att SBR tillhandahåller bra information och är en känd part på byggmarknaden.

Förväntan på medlemskap?

Dels ser jag fram emot utbytet med andra i branschen. Dels att få nyheterna. Det finns ett enormt flöde av information, så det känns bra att få nyhetsflödet ihopkokat till en buljong och få ta del av det viktigaste.

husbyggaren NR 2.2013

Medlemsrabatt Du missar väl inte att utnyttja

din medlemsrabatt på Scandic Hotel, som SBR samarbetar med, för dina hotellvistelser under 2013.

Rabattkod hittar du på sbr.se, Aktuellt för medlemmar.

Anmälan resa till Chicago och New York 2013

Sök praktikplats På SBRs webbplats, sbr.se, kan du som vill erbjuda eller söka praktikplats eller tillfälligt jobb till exempel under studietiden kan göra det. Möjligheten är öppen för alla anslutna och medlemmar och är kostnadsfri.

Avsikten är främst att ge SBRs studerandemedlemmar

en möjlighet att få kontakt med företagare inom SBR, och att ge de senare chansen att hitta praktikanter och extrapersonal som kanske redan hunnit ta lite del av erfarenhetsutbytet inom SBR.

läs mer n Läs mer på www.sbr.se eller skicka in erbjudande eller förfrågan till praktik@sbr

USA är nästa resmål för SBR där vi kombinerar två städer: Chicago och New York som båda alltid legat i täten för utvecklingen av amerikansk byggindustri. Vi kommer att sätta oss grundligt in i vad som pågår inom byggbranchen i två av USAs största städer.

Höjdpunkter: • Millenium Park • Robie House (Frank Lloyd Wright) • Chicagos och Manhattans skyskrapor • 9/11 Memorial och Ground Zero • South Street Seaport • Wallstreet • Brooklyn Hights • Besök på att av New Yorks främsta arkitektkontor • Greenwich Village • Grand Central station • Park Avenue.

Datum: 5 oktober – 12 oktober Pris per person: 29 850 kronor per person i dubbelrum.

För mer information om vad som ingår i priset samt anmälan gå in på: www.style.se/sbr. Sista anmälningsdag är 31 maj. OBS! Antalet platser är begränsat.

Sök praktikplats eller tillfälligt jobb under studietiden.

Teknisk arrangör: Style Scandinavia AB.

Konsten att sova gott om natten Meningen med att vara miljöstrateg är att få folk att känna lust till att anta utmaningen och göra byggandet mer hållbart.

Felicia Oreholm ägare och skapare av Sunda Huset, ett hus med ett minimum av kemikalier och litet ekologiskt fotavtryck i drift.

husbyggaren NR 2.2013

Det handlar inte om att lämna en oförstörd planet till nästkommande generationer. Det handlar om att bygga, bo, arbeta, ja, leva bra medan livet är aktuellt. Det gör man inte genom att tära på eller försmutsa planeten vi bygger, bor, arbetar och lever på.

Det är kul att bygga sunt och med hänsyn till ekosystemet. De

röda staplarna med mål vi varken hinner eller kan uppnå är inte till någon nytta i mitt arbete med Hållbarheten. Mitt fokus ligger helt och hållet på att roa folk med tanken på hur kul det är att vara med och delta i en positiv utveckling istället för att ställa siktet på domedagen. Att kunna välja den smarta vägen, den som gör oss stolta och nöjda. Värme från solen utan miljöpåverkan, eller en hormonstörande pvcmatta i tvättstugan? Valet är fritt.

Vi har kompetensen, materialen och tekniken för att bygga sunt och miljösmart. Det som saknas är ambitionen, viljan och modet. Jag är både erfaren av

och övertygad om det personliga värdet av att göra bra val. Och kan jag på ett underhållande vis inspirera andra, ja då sover jag gott om natten.

Välkomna på min föreläsning om hållbart byggande på Byggmässa Öresund den 24 april kl 14.15, stora scenen.

Felicia Oreholm Andra föreläsningar från SBR

Besiktning enligt SBR-modellen med Morgan Runesson och Peter Holst, 24 april kl 9.30, konferensrummet.

49

NYTT FRÅN SBR Hallå där!

Michael Spångberg ny orförande för SBRs KA-grupp

SBRs Expertgrupper

EB ÖB

Expertgrupperna samlar expertis inom entreprenadbesiktning, överlåtelsebesiktning och kontrollansvar

enl PBL. De ansvarar för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier, och medverkar i utvecklingen av teknik, marknad och lagstiftning. Byggingenjörer som uppfyller vissa krav kan ansluta sig till grupperna.

KA

@ Har du frågor?

• Har du frågor till expertgrupperna eller vill bli medlem kontakta SBR. Mail info@sbr.se, Tel 08 - 462 17 90

Grattis …

…till ordförandeskapet, hur känns det?

Tack. Det känns bra, det är en viktig och betydande uppgift vi har i gruppen.

Vem är du?

Jag fyller snart 50 år, jag har fru och två barn och vi bor i Vikarbyn i Dalarna. Mina intressen är utförsåkning, mat, vänner, golf och självklart familjen och barnens aktiviteter.

Vad jobbar du med?

Jag är byggingenjör, praktiserande arkitekt och grundare till och VD på Projektengagemang Inside Outside AB. Vi jobbar både med arkitektbiten, konstruktion, besiktning, byggledning, energi med mera.

KA

Hur ser du på ordföranderollen?

Jag har varit medlem i förbundet sedan 1996 och aktiv i KAgruppen sedan 2007. Det är en viktig uppgift för oss alla att vi för upp kontrollansvaret som en betydande roll i samhällsbyggandet.

KA-gruppens 2013?

Det ligger en utmaning i att hitta rätt slags rutiner i arbetet och att identifiera en SBRmodell att jobba efter. Gruppen bör vara en kommunikationscentral i arbetet med att utvecklas och göra ett ännu bättre jobb. Vi ska också vara ett forum för och ett stöd till medlemmarna, både nya och gamla.

Entreprenadbesiktning enligt denna modell innebär att uppdragsgivaren på ett säkerställt sätt får utförd den tjänst som överenskommits, och att besiktningen utförs fackmässigt av en oberoende besiktningsman som uppfyller högt ställda kompetenskrav.

KA-gruppen ökar ditt värde som kontrollanvarig FRÅGA: Kan vem som helst gå med i KA-gruppen?

Fredrik Edberg För att få bli medlem av

KA-gruppen behöver du vara certifierad eller ha godkänd tentamen för ”kontrollansvarig ­enligt PBL”, ha godkänd ingenjörsexamen eller annan likvärdig utbildning, minst 2 års erfarenhet av självständig, väl vitsordad kvalificerad arbetsuppgift inom byggverksamhet, god kunskap om bygglagstiftning, kvalitetssystem och kvalitetssäkring, godkänd tentamen, vara Plus-medlem i SBR, vid minst två tillfällen ­under en femårsperiod delta i ett symposium anordnat av SBRs KA-grupp, samt ha godkänd konsultansvarsförsäkring.

SBR

Vi hade inte haft den kvalitet och kunnande inom det svenska byggandet idag om inte SBR bidragit under sina 60 år som förbund.

Urban Tjärnström, Ordförande i SBR

Välkommen på Årsstämma Efter förra stämman i Hallands residensstad Halmstad är det i år dags att vi ses på västkusten igen fast litet längre norrut närmare bestämt i Fiskebäckskil på Skaftö, mera känt som ”Saltön” i tv-sammanhang.

program/ Kallelsen till stämman hittar du på SBRs webbplats www.sbr.se Fredagen den 17 maj 8.3O SBRs Golfmästerskap 2013 spelas på Skaftö Golfklubb. Alla med högst 36 i handicap är välkomna att tävla om vandringspriset.

Transport avgår från Gullmarsstrand kl 7:30.

19.OO Välkomstbuffé med havets läckerheter ombord på Skärgårdsbåten Byfjorden.

Lennart Jernberg (ordförande

50

i Göteborgsavdelningen) hälsar oss välkomna. Lennart Martinson kåserar fritt om havet och båtarna utmed Bohuskusten.

Lördagen den 18 maj Plats: Gullmarsstrand, Vidablick 4.

8.3O Registrering.

9.OO Allmän diskussion.

(9:45) Program för icke stämmodeltagare: Konstvandring i Fiskebäckskil, avslutas med vis-

ning av Saltarvets konstsamling.

1O.3O Paus med kaffe.

1 1.OO SBRs förbundsstämma 2013 öppnas av förbunds­ styrelsens ordförande Urban Tjernström.

13.OO Lunch.

19.OO Välkomstdrink samt middag med underhållning av Öbarna på Gullmarsstrand. Möjlighet till dans efter middagen.

Magnus Janson mot nya utmaningar Efter tre år som VD och förbundsdirektör gå han vidare som VD till ­Svenska Bygg­ keramikrådet.

– Vi på SBR önskar Magnus all lycka till och riktar vårt varmaste tack för hans arbete under åren, säger Urban Tjärnström, ord­förande i SBR.

Magnus Janson

husbyggaren NR 2.2013

husbyggaren NR 2.2013

51

52

husbyggaren NR 2.2013