Husbyggaren 2014 Nr 1

NUMMER 1 | 2014

Utblick BETONG-ÅTTA I ÖKENMILJÖ

DEBATT FLER MÅSTE ENGAGERA SIG I RADHUSBRÄNDERNA

BRAND

INSATSER BEHÖVS FÖR BÄTTRE FRÅNGÄNGLIGHET BETONG

en ar

’’

Det finns utvecklingsmöjligheter i branschen

sbygg Hu Möt oss på Nordbygg Möt

Yrkesporträtt

Nordens viktigaste byggmöte

på Nordbygg Monter C17:10

Brandposter • Stigarledningsutrustning Brandarmatur • Slangar

Monter: A12:03

Monter: C08:51

Monter: C04:11

Monter: AG:51

Monter: C16:41

Monter: C18:59

Lätta betongdäck Monter: C18:31

Monter: C10:50 samt VH03:23

Monter: BG:01

Monter: B09:43

Dansk forskning blir framtidens betonglösningar

En putslustig historia.

Det är alltid lika roligt att berätta om våra produkter – särskilt vår fuktsäkra prefablösning för puts. Ytterskivan består av speciellt utvecklad lecainblandad betong som göra att putsskiktet får en enastående god hållbarhet och ger ett hus utan synliga skarvar. Puts är snyggt. Med våra putsbärarväggar blir det dessutom tåligt.

www.abetong.se

0470-965 00

Möt oss på Nordbygg Nordens viktigaste byggmöte

Brandposter • Stigarledningsutrustning Brandarmatur • Slangar

Monter: A12:03

Monter: C08:51

Monter: C04:11

Monter: AG:51

Monter: C16:41

Monter: C18:59

Monter: C18:31

Monter: C10:50 samt VH03:23

Monter: BG:01

Monter: B09:43

FRÅNLUFTSVÄRMEPUMP FÖR NYBYGGNATION NIBE™ F750 – en frånluftsvärmepump framtagen för de nya byggreglerna. Revolutionerande användarvänlighet och upp till tre gånger högre effekt än tidigare modeller ger ett smidigt alternativ till bergvärme.

• Komplett frånluftsvärmepump för både nyinstallation och utbyte.

• Inverterstyrd kompressor med 1,5-6 kW avgiven effekt.

• Användarvänlig display med färgskärm.

• Integrerad varmvattenberedare med förbättrad varmvattenprestanda (c:a 244 l 40° varmvatten).

• Lågenergifläkt.

• Lågenergicirkulationspump, klass A. • Schemaläggning av värme, ventilation och varmvatten.

• Utegivare/innegivare.

UPP TILL

Läs mer på www.nibe.se

ÅRS FÖRSÄKRING

3

års å rs garant rs g garanti ara ti

BBR

BÄSTA VALET

enligt Energimyndighetens test

internet t NYHET! Nu kan du även styra och övervaka NIBE F750 via Internet med vårt effektiva verktyg.

Testa själv på www.nibe.se/uplink

NIBE Energy Systems Box 14, 285 21 Markaryd Tel 0433 - 73 000 www.nibe.se

Husbyggaren

Ledare

BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningens riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning. SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund, Folkungagatan 122, 5 tr, 116 30 Stockholm, info@sbr.se, Tfn: 08-462 17 90 ISSN 0018-7968 ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker Redaktör: Sofia Eriksson, Redigt, Laboratoriegatan 27, 412 68 Göteborg Tfn: 0708-58 57 01 E-post: redaktionen@husbyggaren.se Grafisk form: dpn AB ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB Tfn: 08-644 79 60 E-post: annons@husbyggaren.se Djursholmsvägen 62, 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-643 11 60 E-post: pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 79:Samtliga priser exkl. moms.

Bankgiro: 515-6682 UTGIVNINGSPLAN 2014

Nr 1 v 12 Nr 2 v 23 Nr 3 v 38 Nr 4 v 44 Nr 5 v 50 TRYCKERI

Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn: 0411-736 10 E-post: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för ­material som inte beställts.

Det ljusnar

D

et är inte bara för att våren närmar sig som det ljusnar.

Det ljusnar även för SBR som organisation efter ett besvärligt år 2013. Processen med att anställa ny chef på kansliet, efter att posten stått i princip ledig sedan mars månad 2013, har kommit i gång igen och med lite flyt i hanteringen kan en kandidat presenteras på stämman i maj månad.

Stämman äger denna gång rum i Kristianstad 16–17 maj och presentation/kallelse samt anmälan bifogas detta nummer av Husbyggaren.

Några veckor efter stämman kommer SBR att lämna nuvarande kontorslokaler på Söder i Stockholm och flytta till Vasastaden i närheten av Norrtull. Det kommer att kännas som en nystart. Och det gör det också vad avser Husbyggaren. Som ni kommer att upptäcka så ser tidningen inte ut som tidigare. Husbyggaren har fått ny redaktör, och med ny sådan följer i regel ett annorlunda utseende på en tidning med.

Följ också gärna debatten om radhusbränder på sidan 25!

Den 1–4 april pågår den stora byggmässan Nordbygg ute i Stockholmsmässans lokaler i Älvsjö. SBR med Husbyggaren är repre-

senterade där, med avsikt att sprida vårt budskap och attrahera nya medlemmar.

Under 2014 måste SBR åter blicka framåt. Med den förstärkning på kansliet vi ser framför oss, kan vi kanske få i gång processen för vår projekteringsgrupp igen.

Våra specialgrupper i Entreprenad-, KAoch Överlåtelsebesiktningsgrupperna har flyt i sina verksamheter. Det märks inte minst på deltagandet i kurser och i symposier. Och, som sagt, med förstärkning på kansliet, är förhoppningen att kunna få till en ny grupp med projektering som huvudtema.

Slutligen, hur ser det ut på medlemsfronten? Blir vi fler medlemmar? Ja, medlemsantalet uppvisar en svag ökning för varje år. Inte tillräckligt för att vi ska vara nöjda och här finns utrymme för insatser.

Ny chef på kansliet, nytt kontor, bättre ekonomi, ja, överhuvudtaget nya grepp och förnyad entusiasm, gör att vi kan se framtiden an med tillförsikt.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars.hedaker@sbr.se

Specialister på brandskyddsprojektering och riskanalyser.

Befintlig logotyp positiv

www.brandkonsulten.se

HUSBYGGAREN NR 1.2014

5

“ Att jobba med smarta byggnader kräver både drivkraft och passion.” ÅF-medarbetare

På ÅF har vi en passion för energieffektivisering Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid.

På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader. Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

Innehåll # 1 | 2014 8

MARKNADSNYTT

Appar för byggprojekt, flexibla arbetsplatser och stegar att balansera på.

12 BRANDSKYDD I HÖGA TRÄHUS

Tack vare brandteknisk forskning kan och får man nu bygga höga trähus.

Men mycket arbete kvarstår.

12

18 BRANDMOTSTÅND

Så testas och klassas konstruktioners motstånd mot brand.

25 DEBATT

Radhusbränder kan undvikas – om fler engagerar sig.

26 FRÅNGÄNGLIGHET

Rätt brandevakuering för rullstolsburna räddar liv.

30 FORM&TEKNIK

Samverkan kan lösa krisen inom bostadsbyggandet.

33 MILJÖCERTIFIERING BETONG

God chans till höga miljöpoäng.

38 SUPERLÄTTA BETONGDÄCK

Lättare och smartare betongdäck revolutionerar.

44 YRKESPORTRÄTT

Betongkonstruktör med projektkoll

26

47 FEM STEG MOT NOLL UTSLÄPP

Cementa storsatsar mot minskade koldioxidutsläpp.

51 UTBLICK

Spännande betong-åtta i arabvärlden.

52 GENOMSTANSNING

Den stora utmaningen med platsgjutna tunna bjälklag är genomstansning.

56 RESA TILL USA

Med SBR till skyskrapans födelsestad.

63 FRÅGA JURISTEN

Kan grannen stoppa mitt bygge?

65 NOTERAT

Om brandforskning och pengar till trygga miljöer.

72 NYTT FRÅN SBR

Stämma på gång, nya försäkringsrutiner och datum att hålla koll på.

44

TEMAN I DETTA NUMMER

n BRAND

n BETONG

12 33 I takt med att vi vill bygga med miljötänk har trä fått en renässans. De senaste åren har en rad spännande och väldigt höga träkonstruktioner väckt uppmärksamhet. Länge var det förbjudet att bygga högt i trä på grund av brandrisken, men brandteknisk forskning har fört utvecklingen framåt. Läs också om en väg mot färre radhusbränder och hur brandevakuering för dem som inte kan ta sig ut på egen hand, frångänglighet, behöver förbättras.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Betong – både hyllat och utskällt. Nu fokuseras på smartare tillverkningstekniker, miljöcertifiering och miljövänligare produktionscykler. Läs om superlätta betongdäck, hur betong påverkar en byggnads miljöpoäng och om Cementas väg mot noll koldioxidutsläpp.

7

Marknadsnytt

Med rätt touch Nio av tio svenska hantverkare använder mobilen i jobbet, visar en ny undersökning. Men samtidigt är det bökigt, och kanske också farligt, att behöva ta av sig skydds- och arbetshandskarna om man har en touchscreen.

Därför har Guide nu tagit fram handskar med touchfunktion i fingertopparna i flera olika modeller. Händerna fortsätter att vara varma och skyddade med handskarna på och kommunikationen med smartphonen funkar smidigare. www.skydda.se

FOCUS DIVIDER/AVSKÄRMAT När öppna kontorslandskap känns lite för öppna och för högljudda kan flyttbara arbetsplatsmoduler vara en lösning för den som vill ha lugn och ro och avskärmning. Tengbom har för OFFECCTS räkning formgett Focus Divider, en flyttbar arbetsplats som

ska fungera som temporär tillflyktsort tillverkad i mdf och laminerad textil. Men för att inte den som sitter där ska helt förlora kontakten med omvärlden finns ett fönster att kika ut – eller in – genom. www.offecct.se

Byggprojektet i mobilen Nya verktyg för termisk bildbehandling FLIR lanserar en ny serie test- och mätutrustning med förbät­trad produktivitet, avancerad diagnostik och bättre anslutningsmöjligheter – lämpliga för arbete i fält.

Samtliga har stora LCD-skärmar, dubbla LED-arbetslampor och Bluetooth-anslutning för mobila Android-enheter. FLIR CM83 är ett av de nya instrumenten, en avancerad digital multimeter.

8

NCC lanserar som första byggbolag i Sverige ett mobilt stöd till sin projektportal så att kunder, underleverantörer och NCC lätt kan uppdatera och läsa om byggprojektet i mobil eller surfplatta oavsett var de är.

LÖSNINGEN ÄR UTVECKLAD i

samarbete med Frontwalker.

– Många kunder, särskilt kommuner, har efterfrågat och drivit på möjligheten att ha uppdaterade dagböcker och underrättelser om bygget utan att vara vid datorn. Telefonen eller surfplattan har de alltid med och appen ger en snabb överblick oavsett var de befinner sig, säger Ulf Larsson, projektledare för den mobila portalen. Hittills har nästan 700 NCC-anställda testkört det mobila stödet, både i större projekt som bygget av nya Musikhögskolan i Stockholm och lite mindre som nya Alléskolan i Jönköping.

Portalen är enkel att använda och baserad på det behov platschefer och arbetsledare har i ett byggprojekt. www.ncc.se

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Kontakta oss

Vi är rätt leverantör.

Vad du än ska bygga.

Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det är frågan.

Hos oss är valet enkelt. Vi har både och. Det är vi ensamma om på marknaden. Vi kan blanda systemen och ge den absolut bästa lösningen. Oavsett vad du ska bygga.

www.byggelement.se

Det är vår styrka.

Akut- och infektionskliniken SUS, Malmö © Malmö Stadsbyggnadskontor, fotograf Bojana Lukac

Fasadsystem för alla typer av byggnader Besök vår monter g!

C10:50 på Nordbyg

Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energieffektivitet. Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasadsystem är utvecklade för att förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Systemen är uppbyggda av komponenter som samverkar och är anpassade till varandra. Med våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och glasmosaik ges stora möjligheter till individuell design.

Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | kundkontakt@sto.com | www.sto.se

Marknadsnytt

TRÄHUS I STEN Fiskarhedenvillan har gjort sig kända för sina trähus, men har i samarbete med Ytong från Xella tagit fram flera stenversioner av sina hus. De byggs på plats av lättbetong i block, som fogas samman med ett tunt lager foglim. Blocken innehåller till största delen naturmaterial som sand, cement, vatten och kalk. Resultatet blir ett byggmaterial som är återvinningsbart och helt fritt från allergiframkallande ämnen. Eftersom man inte använder armering minskas risken för köldbryggor, något som ger ett sunt och behagligt inomhusklimat med jämn luftfuktighet. www.fiskarhedenvillan.se

Ytsmart på toa När kvadratmeterna är få på gästtoan eller i singelbadrummet krävs smarta lösningar som skapar utrymme och funktion på liten yta.

Hafa Badrum lanserar en ny serie med namnet Design for you med bland annat tvättställskåp och förvaringsspegel, LED-armatur och vändbart eluttag. www.hafa.se

Nya möjligheter med digitalt glas Med elektrisk film på glas kan fönster och glas i väggar och rumsavdelare få helt nya funktioner och gå från ljusinsläpp till insynsskydd i ett klick.

Filmen här är så kallad LCD-film som skärs till, klistras på det befintliga glaset och monteras med fast elanslutning på 110 volt. Möjligheterna är många – på bilden är en hotelldusch både en snygg inredningsdetalj och en smart placerad rumsavdelare med liten ytförlust, och en helt privat zon tack vare att väggarna kan göras ogenomskinliga. www.klardesign.se

BALANSAKT Att måla på stege i ett trapphus kräver ofta inte bara god balans och tur, utan egentligen också smartare stegar. Som den här från Wibe Ladders, vars ben går att justera individuellt. www.wibeladders.se

HUSBYGGAREN NR 1.2014

11

BRAND

Brandsäkerhet i HÖGA TRÄHUS Höga hus i trä har fått en renässans de senaste decennierna, främst beroende på höga miljökrav och ökat intresse för hållbara byggnader och boendekvalitet. Tidigare var trähus i flera våningar förbjudna i fler­ talet länder. Anledningen var en rad förödande stadsbränder i stora städer, som till stor del var byggda i trä. Det fanns många bidrag­ande orsaker till dessa bränder och kunskapen om samband var mycket bristfällig. Nu har situationen förändrats, även om mycket arbete återstår.

Höga trähus var länge förbjudna i flera länder på grund av den höga brandrisken och flera förödande bränder. Nu har de fått en renässans. I Bergen i Norge byggs ett 50 meter högt trähus – världens högsta.

12

HUSBYGGAREN NR 1.2014

© Artec/3Seksti

E

n ny syn på flervåningshus i trä började växa fram i slutet av 1900-talet till följd av stora framsteg inom brandteknisk forskning. Man började bland annat förstå att obrännbarhet hos material inte är ett nödvändigt krav för att uppnå brandsäkerhet. Krav på obrännbarhet är inte heller ett tillräckligt krav, eftersom andra funktionskrav på till exempel bärförmåga och stabilitet också måste vara uppfyllda. Detta synsätt inkorporerades inom EU genom Byggvaruproduktdirektivet, CPD Construction Products Directive, som blev klart 1988.

Sverige var ett av de första länderna i Europa som implementerade CPD i den nya byggnormen BBR, Boverkets byggregler, som i ett slag tog bort det gamla förbudet och införde mer funktionsbaserade krav, vilket bland annat innebar att trähus kunde byggas hur höga som helst, förutsatt att byggnormens krav uppfylldes.

NORDISKT SAMARBETE

Kunskapsluckorna var stora, man visste att det var tillåtet att bygga höga trähus, men inte hur kraven kunde uppfyllas. Nordiskt samarbete startade inom ramen för Nordisk Industrifond och handböcker togs fram.

Den senaste är Brandsäkra trähus version 3 som kom ut 2012. Den första versionen publicerades 1999.

Byggandet har främst avsett flerbostadshus i trä, men även andra byggnadstyper. I dag byggs ungefär tio procent av alla nya fler­ bostadshus i Sverige i trä. Även i övriga Europa finns ett starkt ökat intresse för höga trähus. Europeiskt arbete har bedrivits och resulterat i den allra första handboken om brandsäkert träbyggande. Fortfarande finns dock skillnader både inom Norden och ännu mer inom övriga Europa.

SPÄNNANDE BYGGPROJEKT

Det finns en rad spännande byggprojekt med höga trähus runt om i världen. Man försöker överträffa varandra i att kunna bygga högst.

Sverige har en av de högsta visionerna med ett 100 meter högt hus med 34 våningar som ska stå klart till HSBs 100-årsjubileum 2023. På något kortare sikt planeras bland annat ett 14-våningshus i centrala Stockholm och ett i Bergen i Norge. Det hittills troligen högsta moderna trähuset är ett tiovåningshus från 2012 i Melbourne i Australien.

Andra spännande byggprojekt finns bland annat i USA. Sveriges i dag högsta trähus har tio våningar – ett före detta lagerhus i Eslöv

HUSBYGGAREN NR 1.2014

13

BRAND

som byggdes 1918 och gjordes om till bostäder 2007.

Den brandtekniska dimensioneringen av dessa höga byggnader utformas med avancerad metodik. Det krävs även särskilda insatser för att uppfylla andra grundläggande krav, till exempel byggnadens stabilitet.

BRANDSÄKERHET I HÖGA TRÄHUS

Brandsäkerheten i moderna trähus är mycket god och skiljer sig starkt från äldre trähus.

Utmaningen är att säkerställa att detalj­ lösningar är rätt utformade.

Boverkets byggregler BBR ställer över­ gripande krav som gäller för alla typer av byggnader. Kraven kan verifieras antingen genom förenklad dimensionering, vilket innebär att de allmänna råden i BBR om till exempel brandteknisk klass uppfylls, eller genom analytisk dimensionering, vilket innebär att de övergripande kraven ska verifieras genom vetenskapligt dokumenterade metoder.

Kravnivån beror bland annat på byggnadens höjd, storlek och användning.

Det finns två huvudtyper av krav: krav på konstruktioner som kan uppfyllas för träkonstruktioner och krav på synliga träytor som kan vara svårare.

För konstruktionsdelar som vägg- och bjälklagselement ställs krav på brandmotstånd för bärande och/eller avskiljande förmåga under en viss angiven tid, till exempel 30–120 minuter, beroende bland annat på byggnadens höjd. Dessa krav kan uppnås, eftersom trä förkolnar långsamt och det innanför kolskiktet finns oförkolat trä som kan uppfylla kraven på bärförmåga vid brand.

För synliga byggnadsdelar, till exempel invändiga vägg- och takytor samt fasader i flervåningshus, ställs krav som ofta inte uppfylls av vanligt trä. Det enklaste sättet att kunna visa mer synligt trä är att installera sprinkler i byggnaden. Därmed ökas brand­ skyddsnivån väsentligt, framför allt genom att rädda liv och egendom. Man kan också använda en del av den höjda säkerhets­ nivån till att göra så kallade tekniska byten, till exempel använda mer synligt trä in- och utvändigt. Man kan även använda brandskyddsbehandlat trä, som kan uppfylla högre brandkrav och därmed kan användas invändigt. För utomhusanvändning krävs även dokumenterad väderbeständighet, vilket är betydligt svårare att uppnå.

DETALJLÖSNINGAR

Detaljlösningar är viktiga i alla typer av byggnader, men kan få större konsekvenser i trähus än i andra typer av konstruktioner.

14

Träkonstruktioner har ett förutsägbart brandbeteende, men konstruktionsdetaljer måste utformas noggrant för att kunna säkerställa byggnadens brandsäkerhet.

Många exempel ges i handboken Brandsäkra trähus 3.

Brandstopp måste installeras i hålrum, som exempelvis schakt, för att förhindra att dolda bränder sprids mellan brandceller.

Konstruktioner utan hålrum (till exempel fullisolerade) rekommenderas i första hand.

Genomföringar såsom ventilationskanaler, rör och ledningar får inte försämra brandmotståndet.

Takfotskonstruktioner och ventilations-

byggtiden. Kvaliteten på utförandet måste granskas noggrant av den ansvariga entreprenören. Till exempel montering av isolering, tillräckligt långa fästdon för skivor och brandstopp i hålrum och vid genomföringar.

Tredjepartskontroll är nödvändig för större byggnader. Ansvarsfördelningen mellan de olika yrkeskategorierna måste vara klart uttalad och måste kommuniceras och förankras tidigt i byggprojektet.

BRANDSKYDDSDOKUMENTATION

Brandskyddsdokumentation, ibland kallad brandskyddsbeskrivning, måste upprättas © C. F. Moller Architects

HSB planerar ett 100 meter högt trähus som ska stå klart till 100-årsjubileet 2023.

öppningar måste utformas så att de klarar utvändig brandpåverkan.

Problemet har uppmärksammats bland annat i USA, där en förstudie om brand­ säkerhet i höga träbyggnader initierats av försäkringsbranschen. Rapporten koncentrerar sig framför allt på att finna kunskapsluckor, där bland annat detaljlösningar har identifierats.

UTFÖRANDE OCH KONTROLL UNDER BYGGTID

Träkonstruktioner består ofta av en kombination av olika material som ska uppfylla flera olika funktioner, till exempel brandoch ljudegenskaper. Den faktiska monteringen är avgörande för att garantera funktionen och kan endast kontrolleras under

för alla nybyggnader. Den ska beskriva hur brandkraven uppfylls i den aktuella byggnaden. Men ofta inkluderas inte de punkter som identifierats som särskilt viktiga i träbyggnader, som skydd mot brandspridning mellan brandceller, brandtekniska installationer, kontroll och egenkontroll.

HUS MED FLER ÄN 16 VÅNINGAR

För hus med fler än 16 våningar införde Boverket 2012 en ny byggnadsklass, Br0, som definieras som byggnader med mycket stort skyddsbehov. Boverket anser att brand­ skyddet i Br0-byggnader ska förstärkas jämfört med byggnader i övriga brandtekniska byggnadsklasser. Konsekvenserna av en brand i en Br0-byggnad kan bli värre än

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Sapa Thermo 86 Patentsökt konstruktion Förbättrat U-värde Bättre vattentäthet Bättre lufttäthet Större dimensioner Brandskydd Rökgastäthet

Ny generation byggsystem för dörrar, fönster och glaspartier Ett redan starkt och isolerat system har blivit ännu bättre. På Nordbygg 2014 lanserar vi en helt ny generation byggsystem i aluminium med ännu bättre prestanda, större mått, förbättrat U-värde samt luft- och vattentäthet. Systemet kommer även finnas i brandskyddsutförande och med rökgastäthet.

Ett nytt byggsystem utvecklat för vårt nordiska klimat!

Kontakta gärna vår arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

Sapa Building System AB 574 81 Vetlanda Tel. 0383-942 00 www.sapabuildingsystem.se

BRAND

i övriga byggnader om inte brandskyddet fungerar. Brandskyddet i Br0-byggnader kan inte dimensioneras med förenklad dimensionering, utan kräver analytisk dimensionering. Kravet på analytisk dim­ ensionering för Br0-byggnader handlar i huvudsak om att verifiera att de tekniska egenskapskraven och att de övergripande funktionskraven för brandskyddet uppfylls i byggnaden.

Svårigheterna med utrymning och släckinsats kan medföra att Br0-byggnaderna kräver mer skydd eller annorlunda material­ val. Det kan vara nödvändigt med en obrännbar fasad i mycket höga byggnader med hänsyn till att utvändiga släckinsatser är svåra. Risken för kollaps av en hög byggnad medför även risk för skador på andra verksamheter och byggnader i omgivningen och måste därför minimeras. Det kan också behövas högre krav på bärförmåga vid brand i höga byggnader, högre krav på avskiljande klass där utrymning sker till säker plats och så vidare.

Generellt ska inte en stor del av byggnadens brandskydd baseras på ett och samma

system, till exempel ett sprinklersystem som när det fungerar ger stora brandtekniska fördelar, utan resterande brandskydd måste kunna säkerställas om sprinkler­ systemet skulle fallera. Släcksystem måste dimensioneras analytiskt. Ytskikt kan utföras enligt de allmänna råden. Dock kan even­ tuella lättnader som exempelvis brännbara ytskikt inom lokaler i lägst klass D-s1,d0 (som uppfylls av trä­produkter) inkluderas i den analytiska verifieringen.

Räddningstjänsten är den sista skyddsbarriären i brandskyddet och det är av stor vikt att de förutsättningar som krävs för en god räddningsinsats är så oberoende det går av andra system för brandskyddet.

Räddningsinsatser bör ingå i den analytiska dimensioneringen i dialog med räddningstjänsten.

en ny metodik för jämförande analys, som utvecklats i nordiskt samarbete. Den förväntas kunna implementeras även på europeisk nivå.

Den största utmaningen för fortsatt god utveckling av brandsäkert träbyggande är sannolikt att utforma byggnadstekniska detaljlösningar som säkerställer att de över­ gripande brandtekniska funktionskraven uppfylls. ■

BIRGIT ÖSTMAN

Senior Advisor, SP Trä Stockholm birgit.ostman@sp.se

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

Brandskyddet i trähus med upp till 16 våningar kan ofta utformas med förenklad dimensionering enligt Boverkets byggregler.

För högre byggnader krävs analytisk dimensionering. Ett hjälpmedel kan vara

JOACHIM SCHMID

Forskningsingenjör, SP Trä Stockholm joachim.schmid@sp.se

LÄS MER­ 1990

2000

n Boverkets byggregler BBR n Brandsäkra trähus 3 – Nordisk-baltisk kunskapsöversikt och vägledning. SP Rapport 2012:18 Brandstopp i hålrum och på vind

n Fire safety in timber buildings −Technical Guideline for Europe. SP Report 2010:19. n Tekniska byten vid installation av sprinkler i byggnader.

SP Info 2012:29

Brandstopp

2010

Brandstopp, ventilerat

n CEN/TS 15912 Durability of reaction to fire performance of FRT wood-based products in interior and exterior end-use applications, European Technical Specification, 2012.

2020 (vision) Brandstopp, ventilerat

n Kontroll av brandskydd i byggprocessen. BIV:s tillämpningsdokument 1/2013. Utgåva 1. BIV, Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap, www.sfpe-biv.se, 2013.

Brandstopp i hålrum Brandstopp, ventilerat

Möjligheterna att bygga flervåningshus i trä har ökat under de senaste decennierna. Bilden visar hur brandkraven har utvecklats sedan 1990 och en vision till 2020. Ränder betyder högst två våningar och svart minst fem våningar med trästomme.

n Fire safety challenges of tall wood buildings. The Fire Protections Research Foundation, US. Final report 2013. http://www.nfpa.org/research/fire-protection-research-foundation/reports-and-proceedings/building-and-life-safety/fireresistance/fire-safety-challenges-of-tall-wood-buildings.

Detaljlösningar är mycket viktiga i alla byggnader, men särskilt i träbyggnader. Bilden visar hålrum och dolda utrymmen som kräver brandstopp eller annan avskiljning för att byggandens totala brandtekniska funktion ska vara uppfylld.

n Brandskyddsdokumentationer för höga trähus. Erfarenheter och förslag till riktlinjer. SP Info 2012:10 n Brandteknisk dimensionering av Br0-byggnader. BIVs tillämpningsdokument 3/2013 – Utgåva 1, 2013. n Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd - BFS2011:27, BBRAD 1, 2011. n INSTA/TS 950. Fire Safety Engineering – Comparative method to verify fire safety design in buildings. Inter Nordic Standard/Technical Specification, 2014.

16

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Om hundra år kommer allt vara sig likt Förutsatt att du har ett bostadshus från Strängbetong

betong har alla dessa fördelar, och några till. Vem vet,

förstås. En viktig faktor när du investerar i ett fler-

om hundra år kanske din elbil laddas av solnedgången och

bostadshus är att det är av hög kvalitet. Det ska stå emot

kvällsbrisen. Och kanske har vi byggt det första astronaut-

tidens tand och vara många människors hem i flera

ålderdomshemmet på Mars. En sak är vi dock säkra på:

generationer. Det ska vara tyst, energisnålt och inte brinna

De bostadshus vi bygger idag kommer då vara pigga

ner till grunden om elden är lös. Ett hus i prefabricerad

hundraåringar.

Se filmen om hållbara bostadshus på strangbetong.se (eller skanna koden):

Smartare byggande

BRAND

SÅ BESTÄMS

BRANDMOTSTÅNDET R bärförmåga

En byggnadsdels brandmotstånd betyder att konstruktionen uppfyller uppställda kriterier under ett visst tidsintervall under definierade provningsförhållanden. Detta betyder inte per automatik att konstruktionen klarar alla riktiga bränder under detta tidsintervall men man vet att byggnadsdelens brand­ motstånd bestämts på ett standardiserat sätt.

E integritet (täthet)

TEXT: ROBERT JANSSON OCH MICHAEL STRÖMGREN, SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT, FIRE RESEARCH

FAKTA/ KLASSBETECKNINGAR ENLIGT BOVERKETS BYGGREGLER 2012 Byggnadsdelar delas in beroende på funktion i följande klasser:

I isolering EI1 eller EI2 integritet och isolering för brandavskiljande fönster (som endast kan öppnas med verktyg, nyckel eller liknande) eller för branddörrar EW integritet och begränsad strålning Beteckningarna åtföljs av ett tidskrav: 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter.

Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningarna M mekanisk påverkan, Sa eller Sm brandgastäthet för dörrar, C dörrar med dörrstängare i någon av klasserna C1–C5.

18

I

slutet på 1800-talet började man att analysera hur byggnader fungerade vid bränder genom att brandprova konstruktionselement i specialbyggda ugnar. Dessa tidiga ugnstester gjordes i ugnar som eldades med ved och det fanns ingen standardiserad nivå för hur intensiv branden skulle vara. Det första försöket att standardisera nivån på brandpåverkan torde vara när Sachs från The British Fire Prevention Committee 1903 presenterade en tabell innehållande temperaturer som konstruktionselement skulle klara att motstå under vissa bestämda tidsintervall. Den numera helt dominerande brandexponeringen vid brandmotståndsprovning, den så kallade standardbrandkurvan, formulerades 1917 i en amerikansk standard. I grunden används denna brandkurva fortfarande även om sättet att mäta temperatur ändrades för ungefär 15 år sedan. I figuren längre fram i artikeln ses den tid/ temperaturkurva, standardbrandkurvan, som

används i det europeiska standardsystemet för brandmotståndsprovning, SS-EN 1363:2012. Det finns även alternativa brandkurvor men dessa används endast i en bråkdel av alla brandmotståndstester som genomförs.

När man provar brandmotståndet hos en konstruktionsdel bestämmer man primärt dess förmåga att bära en last och/eller avskärma elden.

Konstruktionsdelar klassas för brandmotstånd och används där vi har olika krav i byggnader. Exempelvis ställer byggreglerna krav på att lägenheter ska vara egna brandceller och då ska till exempel lägenhetens väggar ha ett brandmotstånd motsvarande EI 60, det vill säga klara att avskärma och isolera en standardiserad brand i 60 minuter.

VID BRANDMOTSTÅNDSPROVNING är det inte bara brandexponeringen, det vill säga temperaturkurvan i ugnen, som definieras. En annan viktig parameter är trycket i ugnen. Vid övertända bränder i rum med

HUSBYGGAREN NR 1.2014

HUSBYGGAREN NR 1.2014

19

BRAND

öppningar uppstår en tryckskillnad i höjdled när man jämför med den omgivande kalla atmosfären. Detta leder att kall luft sugs in vid golvet och varma rökgaser strömmar ut högre upp. För att simulera detta förhållande vid standardiserad brandprovning reglerar man ofta ugnen så att det så kallade neutrala tryckplanet hamnar på höjden 500 millimeter över golvet. Ovanför denna nivå är det övertryck från branden och under denna nivå är det ett sug in i branden. Detta leder till att man vid brandprovning av till exempel en dörr kan se att branden suger in luft under tröskeln medan det i eventuella öppningar ovanför det neutrala planet strömmar ut rökgaser. Vid ett vanligt test för att uppnå en EI-klass får det strömma ut obegränsat med kalla gaser och rök så länge det inte antänder en standard­ iserad bomullstuss. En viktig konsekvens av detta är att en EI-klassad dörr inte är detsamma som en röktät dörr. Men om bomullstussen i stället glöder eller antänds vid testet är integriteten bruten. Ett annat kriterium för att uppfylla E-klassen är att det inte uppstår öppningar som är 25 millimeter i diameter eller sprickor som är 6 millimeter breda och 150 millimeter långa. Detta kontrolleras med metallstavar under provningen. När man provar isolerande konstruktioner, I-klassen, ska även yttemperaturen på den icke brandutsatta sidan begränsas. Yttemperaturen mäts med standardiserade termoelement. Det grundläggande temperaturkriteriet är att temperaturökningen i de ytmonterade termoelementen begränsas till 180 grader i alla mätpunkter samt att medeltemperaturen ej överstiger 140 grader under provet.

Kontroll av integriteten med en standardiserad bomullstuss på den icke brandutsatta sidan av en trädörr.

Om bomullstussen glöder eller antänds är integriteten bruten.

STANDARDBRANDKURVAN – EUROPEISKA STANDARDSYSTEMET FÖR BRANDMOTSTÅNDSPROVNING, SS-EN 1363:2012

Kall luft sugs in vid golvet och varma rökgaser strömmar ut högre upp vid en fullt utvecklad övertänd brand i ett rum med en öppning.

Rökgaser Friskluft

20

HUSBYGGAREN NR 1.2014

malla.se

Hållbart byggande är ingen barnlek!

En av dagens viktigaste utmaningar är att bygga miljömässigt hållbart för kommande generationer. Flera olika typer av miljöcertifieringar finns och begreppen är många. Våra miljökonsulter utför dagligen miljöklassningar, miljöledning, samordning och projektledning av olika byggnationer.

Vi har även LEED-certifierade konsulter och BREEAM-assessorer. Behöver du kvalificerad hjälp med miljöfrågor inför ditt nästa byggprojekt så kontakta oss på Bengt Dahlgren.

Vår populära miljöklassningsguide ger dig svar på de vanligaste frågorna som bl a; vad är miljöklassning - vilket system bör jag välja - och vad kostar det? Beställ Miljöklassningsguiden kostnadsfritt på: www.bengtdahlgren.se

För oss är miljötänket den naturligaste sak i världen. Över 350 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fem hörnstenarna i vår verksamhet är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk och Teknisk Förvaltning.

Ingenjörskonst, helt enkelt

BRAND

Riktiga bränder är naturligtvis inte standardiserade; en mängd olika brandförlopp kan uppstå i olika typer av rum.

RIKTIGA BRÄNDER är naturligtvis inte standar-

diserade; en mängd olika brandförlopp kan uppstå i olika typer av rum. Speciellt viktigt är brandspridningsegenskaperna hos materialen i rummet, tillgången på bränsle och senare, när branden går till övertändning, ventilationsförhållandet. Att då använda endast ett brandscenario för att prova konstruktioner kan kanske tyckas konstigt.

Men då är det viktigt att komma ihåg att standardiserad brand­motståndsprovning bara är ett sätt att rangordna konstruktioner efter funktion. En EI 30-klass leder alltså inte per automatik till att alla bränder stoppas i 30 minuter, utan konstruktionen har visat sig fungera vid minst 30 minuter vid en standardiserad brandpåverkan.

Det finns även sätt att bedöma konstruktioners brandmotstånd utan provning. I de europeiska konstruktionsstandarderna, eurokoderna, för till exempel trä, stål och betong finns mer generella modeller som kan användas för att dimensionera enklare konstruktioner för olika brandmotstånd, även för vissa alternativa brandscenarier. ■

ROBERT JANSSON

Robert Jansson jobbar som forskare och projektledare och presenterade under förra året sin doktorsavhandling som handlade om brand och betong. Han är också en av två svenska representanter som jobbar med revideringen av Eurokoden för betong och brand EN 1992-1-2.

MICHAEL STRÖMGREN

Byggreglerna ställer krav på att lägenheter ska vara egna brandceller och då ska till exempel lägenhetens väggar klara att avskärma och isolera en standardiserad brand i 60 minuter.

STANDARDBRANDKURVAN ENLIGT SS-EN 1363-1:2012

Temperatur [°C]

Standardbrandkurvan, EN 1363:2012 1 000 800 600 400 200

LÄS MER­

0

n SS-EN 1363-1:2012 ”Provning av brandmotstånd

0

10

20

30

Tid [minuter]

22

Michael Strömgren arbetar som forskare och projektledare på SP Fire Research.

Han specialiserar sig på byggregler och uppföljning av brandskyddets utveckling i samhället. Michael är också nationellt och internationellt engagerad i standardiserings- och branschutvecklingsorgan.

40

50

60

– Del 1: Allmänna krav”

n BBR 2012 Del 2: Boverkets byggregler, BBR, 5 Brandskydd

HUSBYGGAREN NR 1.2014

e pa ro c. s å sm er p Lä

C05:39

1-4 april 2014

Välkomna till vår monter C05:39 på Nordbygg där vi visar nyheter ur vårt breda sortiment för hållbart byggande och renovering. De nya produkterna i renZERO™ konceptet finns givetvis på plats!

Vi bjuder på energirenoVering Det krävs mycket energi för att gå på mässa! Många montrar skall beskådas, nyheter skall utvärderas och dokumenteras, nya och gamla kontakter hälsas på. Tanka ny energi i vår monter C05:39. Vi bjuder på smoothies! Energirenovering the Paroc way, så att säga.

Din partner för brand& utrymningssäkerhet Utvägen är en rikstäckande kedja av 15 lokala kunskapsföretag som är specialister inom brand- & utrymningssäkerhet samt till- & frångänglighet med syfte att skapa trygga arbetsplatser för våra kunder.

Kontakta oss så får du veta mer.

MR77 A4 SE 183x129.indd 1

19/02/14 16:44

Debatt

Radhusbränderna måste bli färre!

Radhuslängor som brinner, måste det verkligen vara ett så återkommande problem? Större engagemang från fler kan minska onödigt lidande och skada, spara stora belopp för husägare och försäkringsbolag och rädda liv, anser Sverker Thorslund.

E

n brand- och byggkunnig sa nyligen till mig: – Det är först när det blir dödsbränder eller storskador som frågan kommer upp. För att sedan sjunka i glömska igen.

Till de viktigaste aktörerna inom förebyggandet hör tveklöst Boverkets referensgrupp brandskydd. Ändå saknas där före­ trädare för dem som bor i husen, och berörda ägarorganisationer har en representant. Var är boendeorganisationerna Villa­ ägarna och Hyresgästföreningen för dem som äger respektive hyr radhus? Var är HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna samt SBC? Och var är Konsumentverket med sitt oöverträffade kontaktnät, kommunernas konsumentvägledare? När boende undrar över eventuellt förhöjd risk för brand i sina radhus är konsumentvägledaren den kanske mest naturliga källa de har för vederhäftig – och kostnadsfri – information. Men jag fruktar att konsumentvägledarna i dag inte har något att erbjuda de radhusboende som kontaktar dem för att få råd. Och är råd okända för dem det vederbör fungerar de inte!

På Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps hemsida kan man läsa: "MSB rekommenderar att ägare eller innehavare av radhus inspekterar sina vindsutrymmen även om det bara är låga krypvindar. Inspektionen bör organiseras gemensamt av dem som bor i området och den som äger

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Foto: Bengt Lindstein

’’

Om råd är okända för dem det vederbör fungerar de inte.

husen. Då behövs ritningarna som visar konstruktionen.

Brister kan åtgärdas även om det ibland blir kostsamt. En kontroll bör även ske i samband med att man säljer eller köper radhus.

Fråga mäklaren om råd kring hur detta kan gå till."

Både under boendetiden och vid köp av begagnade radhus är besiktning alltså viktig. Vid köp ingår inspektion av vindsutrymmen i den lagfästa undersökningsplikten. Fastighetsmäklare är ålagda att skriftligen informera köpare om vad undersökningsplikten omfattar.

Sakkunskap om besiktning har medlemmar av SBR Byggingenjörerna – och på begäran kan de undersöka även brandspridnings­ egenskaper. Men SBR ingår inte i Boverkets grupp, till skillnad

från Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer. Den besiktning/kontroll FSB:s medlemmar gör sker i andra sammanhang än SBR:s. Mäklarsamfundet var vid min förfrågan obekant med MSB:s köpar­uppmaning att fråga mäklaren.

Branschorganisationen Svensk Försäkring ingår i referensgruppen. Radhus som är belånade har alltid brandförsäkring, så bolagen har en naturlig väg för kontakt med försäkringstagare i syfte att ge dem information om bland annat skadeförebyggande åtgärder. Kontakt med branschen ger mig intrycket att man är intresserad av att öka och förbättra denna information. Jag anser att varje bolag även bör överväga sänkta försäkrings­ premier i radhuslängor där

risken för spridning av brand har minskats till i dag gällande nybyggnadskrav genom effektiva, gemensamma åtgärder. Det är lika naturligt som att ge rabatt till den som skaffar larm! Och väl så naturligt som det är att rabattera för medlemskap i till exempel någon boendeorg­ a­nisation, vilket ju också förekommer.

Själv har jag inte teknikkunskap. Men artiklar och rapporter jag läst gör att jag anser detta förebyggande som fullt tekniskt möjligt. Rätt planerat bör det också – i regel – kunna vara byggnads-/boendeekonomiskt överkomligt.

Det här debattinlägget hoppas jag ska ge fart på riksplanet åt en process som jag tidigare i år startat lokalt i Täby, där jag bor.

Som alltid är jag optimistisk.

Tillsammans – i en vidgad krets, starkt resultatinriktad, inom Boverkets referensgrupp – kan vi säkert uppnå många färre brunna radhuslängor i framtiden.

Det är på tiden att Sverige säger adjö till ”strategin” att dödsbränder eller storskador är det enda som gör att den här frågan kommer upp – och att den sedan åter sjunker i glömska! ■

LÄS MER n lup.lub.lu.se/luur/download?func=down loadFile&recordOId=1787015&fileO Id=1787017 Radhusbränder. Varför de dödar och växer sig stora, Tekniska högskolan vid Lunds universitet (2010).

n epubl.ltu.se/1402-1552/2009/139/LTUDUPP-09139-SE.pdf Om brandsäkerhet i radhus. n Husbyggaren nr 2–10: Radhusbrand sprids snabbt via ventilerad takfot.

SVERKER THORSLUND

Bostadsexpert och fd avdelnings­ direktör Konsumentverket Vad tycker du? Mejla gärna: sverker.thorslund@gmail.com

25

BRAND

FRÅNGÄNGLIGHET ÄR TILLGÄNGLIG UTRYMNING Den 26 november 2012 började det brinna i en fabrik i södra Tyskland som anpassats särskilt för att många i rullstol skulle få sysselsättning där. 14 personer omkom, av dessa 13 rullstolsburna. Katastrofen var ett faktum och man kan bara föreställa sig hur fruktansvärt det måste vara för en person som inte kan evakuera själv eller sätta sig i säkerhet av egen kraft. Skulle detta kunna hända i Sverige? Tyvärr kan det det, konstaterar Magnus Lundgren på företaget Utvägen AB, specialister på brand- och utrymningssäkerhet.

26

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Jag glömmer aldrig en brandchef i Norrland som under ett av seminarierna utbrast: 'Sitter man i rullstol ska man hålla sig på bottenplan'.

Magnus Lundgren, Utvägen AB.

U

tvägen gjorde en massiv satsning under 2009 när Magnus Lundgren, som är produktansvarig för till- och frångänglighet, bland annat gjorde ett 30-tal seminarier runt tillgänglighet och lösningar till ”Enkelt avhjälpta hinder”.

– Vår målgrupp är fastighetsägare, kommun, landsting och statliga myndigheter. Vi tog redan då upp begreppet frångänglighet.

Det var många som aldrig hört talas om begreppet, säger Magnus Lundgren.

Utvägen tyckte att det var märkligt att

HUSBYGGAREN NR 1.2014

det inte ställdes krav på frångänglighet på samma sätt som man ställer krav på tillgänglighet. Man diskuterade det även med föreskrivande myndigheter men upplevde ett svalt intresse – fokus låg mer på att göra alla publika miljöer tillgängliga.

– Jag glömmer aldrig en brandchef i Norrland som under ett av seminarierna utbrast: ”Sitter man i rullstol ska man hålla sig på bottenplan”. Det är naturligtvis provo­cerande, men i väldigt många publika byggnader fungerar utrymningen för rullstolsburna i bästa fall bara från botten­ våningen. Jag insåg att intresset skulle fortsätta att vara svalt så länge det inte

fanns lagkrav alternativt att det skulle inträffa en svår olycka i en publik byggnad där de som blir kvar är de i rullstol, säger Magnus Lundgren.

DET RÅDER inget tvivel om att man som funk-

tionsnedsatt kan få stora problem vid en evakuering om man är i källare eller några trappor upp i ett flervåningshus. Är huset inte helt nybyggt finns förmodligen inte två av varandra oberoende evakuerings­ möjligheter, vilket det är lag på i dag. Hissar slås ut först, så hur tar de sig ut som sitter i rullstol? Boverket, som föreskriver hur nybyggnation ska ske, har tillämpat förbättrad

27

BRAND

frångänglighet som började gälla från 2012 eller från BBR19. Dock gäller det enbart nybyggnation och det är i äldre byggnader som de stora utmaningarna finns när det gäller frångänglighet.

Efter händelsen i Tyskland har Brandskyddsföreningen gett ut en skrift som heter Frångänglighet och nu vill man dis­kutera detta ämne mer aktivt.

– Viljan att tillgänglighetsanpassa har varit stor, men jag tror att vi kan ha för­s­um­mat tankarna på hur man löser frångängligheten på ett bra sätt. Ibland kan det hända att man har tillgänglighetsanpassat och samtidigt skapat en dödlig fälla i händelse av en brand, säger Magnus Lundgren.

Han berättar om ett nöjespalats som vid ett tillfälle hade 4 000 personer i publiken när något bus startade brandlarmet. Fyra minuter senare var räddningstjänsten på plats och personalen kunde meddela att alla var ute. Räddningstjänsten gick in och upptäckte att alla i rullstol fortfarande var kvar inomhus.

– Så, nej Sverige, vi har ännu inte lärt oss hur vi hanterar en trygg och säker utrymningsstrategi för alla. ■

SÅ ÅSTADKOMS BÄTTRE FRÅNGÄNGLIGHET

1.

KONSTATERA VILKA UTRYMNINGSVÄGAR som är tillgängliga. Där finns ett antal kriterier som ska uppfyllas.

2. SKYLTA UTRYMNINGSVÄGARNA korrekt markera dem på utrymningsplanerna. Finns det fler våningsplan som inte är frångängliga bör man ha en plan för hur man ska hantera en evakuering därifrån.

3. HA EN RUTIN för att hålla reda på antalet rullstolsburna i byggnaden. Kontor eller industri­ platser är en sak, men på t ex teatrar och biografer får man använda andra metoder.

4. UTBILDA KONTINUERLIGT och skapa rutiner för personal så att de avsöker våningsplanet innan de själva sätter sig i säkerhet. Tydliga instruktioner, utrymningsplaner på varje våningsplan och hjälpmedel som t ex evakueringsstolar ska finnas.

5. BYGG EN SÄKER FLYKTPLATS, en egen brandcell som man kan ta sig till och därmed vara säker eller köpa sig tid. Brandcellen ska vara ett avskilt utrymme, med högre brandskydd, på samma plan (så rullstolsburna kan ta sig dit för egen maskin). Därifrån ska man kunna kommunicera med omvärlden som kan komma till räddning och evakuering. Vanligt är att man bygger brandceller i trapphus.

6. INSTALLERA EN UTRYMNINGSHISS som fungerar även i händelse av strömavbrott.

Det ska framgå på utrymningsplaner att den är att betrakta som utrymningsväg för funktionsnedsatta.

Källa: Utvägen AB

Frångängligheten är ofta förbisedd, vilket gör det svårt för rullstolsburna att sätta sig i säkerhet vid brand. Flera dödsolyckor vittnar om att något måste göras.

28

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Programvara för dimensionering av pelare och balkar enligt Eurokod Statcon är ett datorprogram för alla som arbetar med trä- och stålkonstruktioner. Under Nordbygg lanserar vi dessutom helt nya Statcon Connections. Kontakta oss så ordnar vi en personlig webbdemo!

Möt oss på Nordbygg, vi finns i monter A21:03, C03:10.

0910-878 00, statcon@consultec.se

www.consultec.se

Vi väljer resurssnåla och miljöriktiga lösningar Boka in oss under våren för en offert.

PB teknik är ett ackrediterat kontrollorgan för energideklarationer med certifierad energiexpertsbehörighet ”Kvalificerad för komplexa byggnader”. PB teknik har projekterat Mark Vatten Miljöcentrum i Ultuna där byggnaderna har certifierats med miljöklass Silver samt Guld i energi, vilket inneburit en stor utmaning pga byggnadens energikrävande labbmiljö.

Boka in oss under våren för en offert.

PB teknik AB Vretenvägen 2, SE-171 54 Solna, Sweden, Tel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, E-post: pbt@pbt.se www.pbt.se

Best nr 231900 ISBN 978-91-714

4-417-2

En bok om utrymning för personer med funktionsnedsättning

Frångänglighet

Frångänglighet

© Brandskyddsfören ingens Service AB 115 87 Stockholm Tel 08-588 474 00 www.brandskydd sforeningen.se

Brandskyddsfören

ingens rekomm

Frångänglighet

Utrymning för

personer med

endation

funktionsnedsä

ttning

Alla människor ska få tillgång till hela samhället. Det ställer högre krav på tillgänglighet i byggnader och publika lokaler. Men om det börjar brinna måste personer med funktionsnedsättning kunna ta sig ut på ett säkert sätt. Det är vad begreppet frångänglighet handlar om.

Innehåll •

Hotet från en brand

•

Regelverk

•

Projekteringsprocessen

•

Frångänglighet i olika verksamheter

•

Organisationer och myndigheter

Beställ på www.brandskyddsforeningen.se eller kontakta oss på telefon 08-588 475 00.

Frångänglighet

Omslag 6 mm

rygg.indd 1

2013-05-24 13:04:19

Pris: 510 SEK (medlem 459 SEK) exkl. moms.

Beställningsnr: 231900

Form &Teknik

BOSTADSBYGGANDET – EN KAKA ALLA VILL ÄTA AV Situationen med dagens byggproduktions­kostnader är krisartad, det uttalas av fler­talet berörda och det diskuteras ideligen i dag. Men vad görs, vad kan man göra och vilka ska göra det? Det är en snårig härva av behövda ansatser till samverkan som framstår som den enda utvägen.

KUNGLIGA Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, som aktör och arena knyter samman ett stort antal kompetensgrupper inom forskning, samhälle och näringsliv och initierar utredningar och andra aktiviteter på ett flertal områden. Denna verksamhet startade 1919 och har genom åren haft energiproblematik och insatser på detta område som en röd tråd. Det finns dock totalt tolv avdelningar som verkar inom lika många ämnesområden, och de discipliner som företräds och medverkar i aktiviteterna motsvarar ett brett spektrum yrkeskompetenser. Verksamheten avrapporteras regelbundet genom seminarier och publikationer och nyligen avhölls ett seminarium på just temat bostadsbyggandets produktionskostnader.

SITUATIONEN ÄR minst

sagt problematisk.

Det har konstaterats många gånger förr och många gånger om att priserna för nyproduktion motsvarar betalningsförmågan och -viljan hos en allt mindre andel av de människor som frekventerar bostadsmarknaden i jakt på ett nytt hem. Nybyggnadspriserna som drivs upp på och av marknaden får effekt även på det befintliga, äldre beståndet, vilket gör att effekten genom­ syrar samhället. Man bör, sägs det, ”skilja på kostnad och pris”, att marknadspriserna som tas ut i kundens ände inte är direkt beroende av de faktiska byggkostnaderna.

Men, man kan ändå konstatera att byggkostnaderna i landet, jämfört med flera andra länder, är påtagligt högre.

Standardisering eller variation är alltjämt en kärnfråga i flera läger.

30

VILKA ÄR DÅ orsakerna till byggkostnaderna?

Det pekas på regelverkets onödiga förlängande av tidsspannet från idé till färdigställd verklighet. Det konstateras att endast 47 procent av det arbete som utförs på arbets-

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Nybyggarkommissionen konstaterar att det i dag finns en stor enighet kring problembilden, men desto mindre enighet kring lösningarna.

platsen bidrar till ökat värde hos det färdiga resultatet. Onödigt höga riskpåslag görs för utförandet, säger somliga, medan bygg­ bolagssidan slår ifrån sig. Konsulter säger sig få betalt per timme, inte för att leverera kvalitet. Alltför små markanvisningar för exploatering framförs som skäl till dålig lönsamhet. Samtidigt visar erfarenheter från Tyskland och Danmark på möjligheten att bygga serier på upp till 800 bostäder, fördelade på både större och mindre tomt­ ytor på vitt skilda ställen, och på upplevd variation trots hög grad av standardisering.

1965–1975 tog staten som känt initiativ till att formulera miljon­ programmet – 100 000 lägenheter per år under tio års tid – vilket fick ett slående effektivt resultat, om än monotont när det gäller gestaltning, och därtill en rad följdproblem som segregering och svårhanterliga renoveringsbehov. Svårhanterliga är nog ett rätt träffande ordval i sammanhanget, vilket tas upp senare i denna krönika. Den akuta bostadsbristen blev i alla fall motad i grind, då. Detta visar på två intressanta fenomen. Ett: att staten då tog initiativ till att lösa ett stort samhälleligt problem, vilket man inte verkar ha intresse av i dag.

Två: att dåtidens kapacitet vid standard­ baserad system- och gestaltningsutformning inte klarade att lösa behov och önskemål av variation, vilket vi har stor möjlighet till nu.

köpare har en börs stor nog. Och vem blir glad av det? Knappast ens interngranskarna av kvartalsrapporterna, vilka ju ändå när det kommer till kritan är beroende av köpkraften hos kunderna, att någon faktiskt betalar. Troligen skulle en viss sänkning av vinstmaximeringen hos flertalet inblandade kunna leda till sänkta kostnader, samtidigt som de lägre priserna som skulle möjlig­ göras öppnar för fler köpare. Det i sin tur skulle öka den sammantagna vinsten på sikt, jämfört med resultatet av den låga försäljningen i dag. En svårhanterlig situation infinner sig.

UNDER PERIODEN

HUR SKA DÅ den oomtvistliga bostadsbristen

lösas, om ingen vill bygga så att alla som har behov av en bostad har råd med en?

Det ter sig ganska uppenbart att om alla inblandade ska fortsätta att maximera sin egen vinst och bygga drömkalkyler på utopisk grund, så blir resultatet som bäst status quo och som sämst att än färre

HUSBYGGAREN NR 1.2014

SVÅRHANTERLIGA SITUATIONER infinner sig i sammanhanget relativt ofta, och oftare och oftare, när ett tydligt behov uppstår och konstateras, men ingen eller alltför få ser sig villiga att agera för någon åtgärd.

Politiskt går det att skruva debattbollar i evighet utan att träffa målet. Politiskt väljs det nu mycket ofta att kommendera ut andra att springa på bollen, även när chanserna att göra mål är mycket små. Om dessa andra drivs av viljan att göra mål och känna segerrus, så är det självklart att intresset för att springa minskar. Dagen före byggproduktionsseminariet hölls på IVA ett seminarium om energieffektiviseringen inom jord- och skogsbruket. Där innebar sista ordet ett konstaterade att många stora insatser, som det är akut behov utav i samhället för dess förbättrade funktion, sällan ger kortsiktiga vinster. Detta gör privata aktörer obenägna att röra sina fingrar och om det inte görs någonting från centralt, statligt håll händer ingenting och utvecklingen till något bättre förhindras.

DE OLIKA PERSPEKTIVEN talar emot varandra

behovet av att samverkan inte kan blundas för. Någon sorts halv väg var framstår som en av få i längden möjliga lösningar. En så kallad Nybyggarkommission har tillsatts, vilken på sin hemsida konstaterar att det i dag finns ”en stor enighet kring problembilden, men desto mindre enighet kring lösningarna”. Anledningen till att kommissionen tillsatts är en önskan att föra ut bostadsbristen i politikens rampljus och försöka skapa enighet om situationen och nödvändiga åtgärder. Att se vad som kommer ut av den tillsatta Nybyggarkommissionens arbete blir intressant, men varför vänta?

Vi alla inom byggsektorn måste reflektera över vad vi kan offra för att förbättra för­ utsättningarna för samhällsbygget! ■

ANDREAS FALK

Arkitekt SAR/MSA, Tekn. Dr. Arkitekturkontoret ateljefalken@yahoo.se

med emfas. Därmed visar de också på

31

För ett hållbart samhälle i betong Vår vision är noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel.

Läs mer på www.cementa.se.

Cementa arbetar för en nollvision vad gäller utsläpp av koldioxid sett till cementprodukternas livscykel till år 2030. Vi har redan kommit långt och arbetar vidare efter fem huvudområden för att minska våra utsläpp; energieffektivisering, utfasning av fossila bränslen, utveckling av nya cementsorter, förståelse av samt ett förhöjt koldioxidupptag av betongstrukturer samt koldioxidavskiljning följt av lagring eller återanvändning. Läs mer om vår nollvision på www.cementa.se.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder.

BETONG

Allt fler byggnader miljöcertifieras.

GODA MÖJLIGHETER TILL HÖGA

MILJÖCERTIFIERINGSPOÄNG MED BETONG De senaste åren har antalet miljöcertifieringar av bygg­ nader ökat kraftigt. Betong är ett bra val om man strävar efter höga miljöcertifieringspoäng tack vare bland annat värmetröghet, återvinningsmöjligheter och hållbarhet.

TEXT: ARBETSGRUPPEN FÖR PROJEKTET MILJÖCERTIFIERING INOM BETONGFÖRENINGENS HÅLLBARHETSRÅD

I

Sverige finns fyra system för att miljöcertifiera: Miljöbyggnad som är utvecklat i Sverige, GreenBuilding som grundar sig på ett EU-direktiv, BREEAM som är engelskt och LEED som är utvecklat i USA. Att intresset för miljöcertifiering ökar bekräftas av den statistik som redovisas av Swedish Green Building Council (SGBC). För den största ökningen står Miljöbyggnad. I juni 2013 fanns 854 registrerade och certifierade byggnader enligt Miljöbyggnad i Sverige. Även om kraven skiljer sig är byggnadens energianvändning en betydande del i alla fyra miljöcertifieringssystemen. I GreenBuilding är kravet att byggnadens energi­ användning ska vara minst 25 procent lägre än gällande BBR-krav. I Miljöbyggnad och BREEAM ges poäng beroende på energi­ användning i förhållande till BBR-kravet, medan LEED ställer krav på energikostnad

HUSBYGGAREN NR 1.2014

jämfört med en referensbyggnad. Referensbyggnaden speglar minimikrav enligt amerikanska normer (ASHRAE). I Miljöbyggnad, BREEAM och LEED påverkas poängen också av valet av energikälla. I både LEED och BREEAM premieras åtgärder för att minimera påverkan från köldmedier i syfte att minska klimatpåverkan från köldmedier.

I ALLA system är det möjligt att uppnå höga

poäng med betong. Med betong som byggnadsmaterial får byggnaden en så kallad tung, värmetrög stomme. Det innebär att huset får en inbyggd kapacitet att lagra överskottsvärme som sedan kan användas när det finns ett underskott. Då minskar det totala energibehovet. Betongens värmetröghet minskar även effekttopparna och gör det möjligt att förflytta effektuttagen i tiden vilket är positivt både miljömässigt och ekonomiskt. I praktiken betyder det att ett hus med tung stomme inte behöver

Ideon Gateway i Lund är certifierat som Miljöbyggnad Guld.

33

BETONG

Väla Gård i Helsingborg är certifierat som LEED Platinum.

värmas lika mycket och heller inte samtidigt som andra hus. Den tröga stommen kan även utnyttjas för att minska kylbehovet vid varma temperaturer, till exempel i kontor.

Kylning av byggnader är mycket energikrävande och här får tung stomme extra stor effekt.

BETONG KAN betraktas som ett naturmaterial

och är 100 procent återvinningsbart. Det kommer av kalksten, berg och sten och återgår oftast i form av fyllnadsmaterial när livslängden är slut. Betong i en husstomme innehåller varken utfasningsämnen eller andra ämnen som är farliga för hälsa eller miljö.

I BREEAM premieras återvinning och återanvändning på flera olika sätt. Här finns

34

möjlighet att få poäng för ansvarsfull ut­vinning av material. En betongbyggnad har goda poängmöjligheter eftersom den innehåller relativt få delmaterial som alla är spårbara. Eftersom betongen utgör en stor del av den totala materialmängden i konstruktionen får den stor betydelse.

I BREEAM uppmuntras också användning av återvunnet sten- och grusmaterial i syfte att begränsa användningen av jungfruligt material. Ett liknande krav finns också i LEED. Här kan betong bidra till poäng genom att olika restmaterial, till exempel flygaska och slagg, ersätter viss del av cement och filler i betongen, något som är vanligt i dag. Krossad betong kan också återvinnas genom att till viss del ersätta ny ballast i betong.

AVFALLSHANTERING PÅ arbetsplatsen behandlas

i både BREEAM i Avfallshantering på byggarbetsplatsen och LEED i avsnittet Avfall.

I båda systemen premieras åtgärder för minskad mängd bygg- och rivningsavfall på arbetsplatsen genom bland annat återvinning.

Här kan betong bidra till resultatet eftersom mängden betongavfall blir mycket liten – betongelement är klara att monteras när de kommer till byggarbetsplatsen och något avfall av överbliven färsk betong uppkommer för det mesta inte eftersom betongen gjuts i form på plats. Om avfall av betong skulle uppstå, till exempel vid rivning av uttjänta byggnader, kan denna återvinnas, antingen som fyllnadsmaterial eller som ballast i ny betong.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

I Diligentias LEED-certifierade projekt Masthusen återanvändes rivningsbetong från uttjänta byggnader och sparade på så vis en mängd lastbilstransporter.

I MILJÖBYGGNAD och den nya svenska versionen av BREEAM ställs krav på att utfasning av farliga ämnen utvärderas med hjälp av ett godkänt system, till exempel BASTA, och att materialen uppfyller de kravgränser som finns uppställda för innehåll av farliga ämnen. Det är inga problem att uppfylla kraven med betong. I LEED finns möjlighet att få så kallade innovationspoäng genom att undvika kemikalier med farliga egenskaper.

I nästa version av LEED kommer detta sannolikt att ingå som en egen miljöaspekt.

BYGGNADER OCH byggdelar av betong har

normalt en mycket lång livslängd, minst 100 år, samtidigt som det kräver ett minimum av underhåll. Det som begränsar en betongstommes livslängd är egentligen inte

HUSBYGGAREN NR 1.2014

materialets livslängd utan snarare byggnadens utformning utifrån brukarens behov.

Och även där har betongen goda egenskaper eftersom den möjliggör byggnader med stora spännvidder och därmed stor flexibilitet vad gäller disponering av lokalerna.

I BREEAM behandlas livscykelkostnadsanalys,

LCC, med syftet att förbättra utformning, systemval samt drift och underhåll under byggnadens hela livscykel. Enligt kravet ska en LCC göras och den lösning som resulterar i lägst livscykelkostnad väljas. Enligt specifikationen i BREEAM görs analysen på 30 samt 60 års livslängd. En rätt utförd betongkonstruktion har låga drifts- och underhållskostnader och håller betydligt längre än 60 år och kan därför bidra till lägre kostnader på

flera punkter i livscykelkostnadsananlysen.

En längre tidsperiod i kalkylen skulle ge ett ännu bättre resultat för en betongbyggnad.

I BREEAM bedöms också robust utformning

i syfte att minimera utbyte av material på grund av slitage och skador. Eftersom betong är ett material med hög hållfasthet och slitstyrka och som inte förändras med tiden finns möjligheter till poäng. ÅTERANVÄNDNING ÄR en annan aspekt. Åter­ användning av hela byggnader är positivt på flera sätt: livslängden på det befintliga byggnadsbeståndet ökar, resursförbrukningen minskar, kulturella värden bevaras och byggavfallet minskar. Poäng utdelas vid om- och tillbyggnad. ■

35

BETONG

En stomme och fasad av betong ger ett bra skydd mot buller både utifrån och inifrån men också mellan angränsande lägenheter och trapphus.

Så väljer du system

FAKTA/ BETONGFÖRENINGEN

Vilket certifieringssystem som passar bäst för en viss typ av byggnad beror på flera faktorer. Ofta är det hur certifieringen ska användas som spelar störst roll.

GENERELLT ÄR GreenBuilding-certifieringen enklast att hantera eftersom det endast beaktar bygg­ nadens energi­användning. Miljöbyggnad är ett svenskt system och bedömer flera olika miljöaspekter anpassade till svenska förhållanden, till exempel beaktas innemiljö och material. Det är i jämförelse med många andra system enkelt och lättillgängligt och startkostnaden är lite lägre.

Flest krav finns i brittiska BREEAM och amerikanska LEED som därmed också ger tillfälle att väga in fler av byggnadens goda kvaliteter, till exempel byggnaden och tomtens utformning samt hur den samverkar med sin omgivning. Där beaktas även frågor som dagvattenhantering, värmeöar och

Energi Material Innemiljö Vatten Förvaltning Byggavfall Kommunikation Ekologi på tomten Föroreningar Innovation

36

Betongföreningen har tagit fram en rad skrifter för att informera om betongaspekter vid miljö­ certifiering av byggnader.

Handledningarna finns i på Betongföreningens hemsida www.betongforeningen.se

transporter till och från byggnaden. BREEAM finns nu även i en svensk version, BREEAM-SE, som delvis är anpassad till svenska regler och praxis medan LEED baseras på amerikanska regler men anpassas mer och mer till internationella standarder. LEED och BREEAM är mer intressanta om man vill att certifieringen ska kunna kommuniceras på en internationell marknad. De innebär samtidigt att certifieringsprocessen blir lite mer omfattande och startkostnaden för det första projektet blir högre. Men i och med att systemen blir vanligare och projektgrupper får större erfarenhet sjunker kostnaden. ■

GREENBUILDNING

MILJÖBYGGNAD

LEED

BREEAM



  

         

         

OM ARTIKELFÖRFATTARNA

Artikelförfattare är arbetsgruppen för projektet Miljöcertifiering inom Betongföreningens Hållbarhetsråd: Pia Öhrling (PIACON), Lisa Engqvist och Sabina Jonestrand (Projektengagemang AB), Anders Rönneblad och Robert Larsson (Cementa AB), Kajsa Byfors och Markus Peterson (Svensk Betong) samt Otto During (CBI).

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Brandskyddsglas med flera funktioner

Saint-Gobain Emmaboda Glas är Nordens enda tillverkare av brandskyddsglas. Vi skräddarsyr brandskyddsglas med möjlighet till bland annat, ljuddämpning, säkerhet, skydd och design. Vi kan därför erbjuda det optimala glaset för varje brandskyddssituation.

Ett brett sortiment är basen för kreativitet med god funktion.

www.glassolutions.se

Brandannons.indd 1

2014-02-19 12:55:03

God brandsäkerhet med betong • • • • •

betong betong betong betong betong

brinner inte avger inte rök eller giftiga gaser begränsar bränder skyddar människor och egendom är brandbeständigt över tid

www.svenksbetong.se

Sv betong_brand hb1401.indd 1

2014-02-20 10:47:10

BETONG

MOT LÄTTARE BETONGDÄCK Med imponerande verk som Le Corbusiers modernism och Oscar Niemeyers visioner om den nya världen är betongens avtryck i byggnadshistorien säkrade. Vid Danmarks Tekniska Universitet, DTU, utvecklas framtidens betong. Det framgångsrika projektet Super-lette konstruktioner har nu nått marknaden.

B

TEXT: ANDREAS FALK FOTO OCH ILLUSTRATIONER: ABECO

etongbyggandet har under den sentida historien fått både ris och ros. Det har fått symbolisera framåt­ anda lika väl som det fått klä skott för misslyckad förortsplanering och eftersättande av underhåll.

Under 1900-talets dagar kom betongbyggandet att ta en tätposition inom industriell byggproduktion och har med väldefinierade byggsystem visat upp en betydande kon­ kurrenskraft.

Men vad sker med betongbyggandet i dag, i takt med att förutsättningarna för byg­gandet är i ständig utvärdering och omvandling?

I Danmark har ett stort steg tagits mot att sänka vikten för betongkonstruktioner och förbättra deras generella prestanda.

©Aarstiderne arkitekter

Superlätta betongdäck har en lägre egenvikt, bättre kostnadsbild och ett större materialutnyttjande och är en produkt sprungen ur forskning på Danmarks Tekniska Universitet. Nyligen togs första spadtaget för en byggnad konstruerad av superlätta betongdäck: cirkelformade Innovest ritad av Årstiderne Arkitekter.

FORSKNINGSPROJEKT BÄR FRUKT

Det handlar om utveckling av både komposition och tillverkning och i hög grad om materialegenskapernas utnyttjande. Projektet Super-lette konstruktioner, som letts av upphovsmannen till konceptet i fråga, professor Kristian Dahl Hertz vid Danmarks Tekniska Universitet, DTU, förde inom loppet av några år fram till två patent 2009 och till en avknoppad firma 2010. Firman, Abeo, utsågs vid en konferens i Europaparlamentet i juni 2013 till Europas bästa ”spin-out”företag, en verksamhet som tagit en uppfinning från en forskningsinstitutin till lyckad omsättning i praktiken. Abeo har vidareutvecklat principerna för de superlätta konstruktionerna till lanseringsbara produkter

Principen för SL-däcket baserad på lättbetongelement med mellanliggande armering och pågjutning med standardbetong.

38

och är för närvarande i färd med att ta sig an de första uppdragen på den danska marknaden.

– Man kan konstatera att marknaden för betongdäck inte har utvecklats särskilt sedan håldäcken kom på 1950-talet. Ändå har byggandet utvecklats markant och ställer i dag helt andra krav på de betongelement som vi använder, säger Hans Terney Rasmussen som är vd vid Abeo.

IDÉ OCH VERKLIGHET

Problem som adresserats i arbetet med de superlätta däcken, SL-däck, är bland annat betongkonstruktioners egenvikt, kostnadsbild och materialutnyttjande. Begreppet superlätta däck föranleds av betongelementens reducerade egenvikt, vilken i sin tur reducerar kostnaderna i produktion, för transport och under uppförande. Detta åstadkoms i design och produktion genom en kombination av lättbetong och standardbetong. Därtill möjliggör en av de framtagna principerna – liknad vid ett pärlband – standardiserad prefabrikation av mer

avancerade betongelement som bågar och valv. Visionen för elementens användning och potential omfattar sänkta byggkostnader genom ökade spännvidder, större flexibilitet, förbättrad ljudisolering och reducerade koldioxidutsläpp.

FJÄDERLÄTTA BJÄLKLAG

Konceptet innebär att lättbetongelement (600 kg/m3) med välvd översida gjuts på ett gjutbana och förses med armering i två riktningar placerad mellan blocken – förspänd armering i längsled och standardarmering i tvärled. Därefter gjuts självkompakterande standardbetong i formen varvid lättbetongelementen bildar kvarsittande formar för serier av valv, avgränsade av armerade ribbor. Resultatet blir ett bjälklag armerat i två riktningar, med viktreducerande sparkroppar i lättbetong på undersidan. Lätt­ betongelementen bidrar dels till pågjut­ ningens fördelaktiga form i lastfördelningshänseende och skyddar dels densamma emot upphettning genom lättbetongens isolerande porositet och emot avskalning.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Lättbetongelement med välvd översida gjuts på ett gjutbana och förses med armering i två riktningar placerad mellan blocken.

Här en bild som visar armeringen i båda riktningar.

FLEXIBILITET OCH ARKITEKTURVARIATION

Ser man till den bärande betongen så resulterar de armerade ribborna i två bärriktningar. Detta skiljer principen med traditionella håldäck som endast bär i en riktning.

Principen påminner om olika typer av ”bubble deck” som utvecklats och använts på marknaden under det senaste årtiondet.

SL-däcken tillverkas dock helt industriellt på fabrik, vilket gör att processerna på byggplatsen minskas och därmed möjliggörs bättre totalekonomi. De kan produceras med upp till 2,4 meters bredd och upp till 14 meters längd med 220 millimeters tjocklek.

Ett sådant bjälklag kan även kraga ut upp till fyra meter. Detta mått, som är ett teoretiskt värde, baseras på normal nyttolast för bostäder. Med förspänning även av den tvärgående armeringen kan bjälklagen kombineras i olika riktningar, beroende på upplagsförhållandena. Kombineras den biaxiala bärförmågan med inspänning av bjälklagen öppnar tekniken upp för ökning av spännvidderna på bjälklag och därmed ökad anpassningsförmåga till olika krav och

HUSBYGGAREN NR 1.2014

arkitekturrelaterade önskemål. Ett element kan även fungera som upplag för ett annat, genom urtag för möte halvt i halvt.

BÅGAR OCH VÄGGAR

Konceptet med pärlbandet, ”perlekaeden” eller ”pearl-chain”, utgår från en skelett­ analogi med en bärande stomme inbäddad i ett skyddande hölje. Förtillverkade standard­­ iserade betongelement snedkapas i ändarna för önskad form på ”kedjan”, läggs i en bågform, förspänns med en eller flera vajrar och gjuts in i en skyddande kropp av lättare betong, en process som kan utföras steg för steg för justering av förspänningen. På så sätt erhålls en höghållfast tryckzon, vilken kan utformas att följa trycklinjen i konstruktionen och som stabiliseras mot utknäckning av den omkringliggande betongvolymen. ”Skelettelementen” kan förtillverkas och placeras i en önskad form, eller gjutas in i standardelement som därmed förses med en integrerad konstruktiv tryckbåge.

Applikationen av pärlbandsprincipen kan alltså användas inom husbyggnad,

Principen för inspänningsdetalj vid elementskarv.

Principen för däckelement som upplag för tvärgående däck.

39

BETONG

men även i bågar och valv. Betongbågar är vanligtvis dyra och tidskrävande att uppföra på grund av krävande formsättning. Med pärlbandsarmering kan däremot självbärande kärnstrukturer tillverkas på ett enkelt sätt, vilka kan bära utfyllnadselement eller textila gjutformar för lätt betong. Skelett och utfyllnad kan därmed relativt enkelt anpassas till former som optimerar lastfördelningen. Just nu pågår projekt att integrera elementen i motorvägsbroar, och den första mindre vägbron kommer att byggas till sommaren.

LJUD

De superlätta däcken har visat god prestanda gällande ljudisolering. Orsaken återfinns i första hand i samverkan mellan betong­ typerna av olika densitet. Betongtyperna vibrerar med olika frekvens, vilket gör att den energi som ljudvågorna medför absorberas.

De superlätta däcken är även styvare än vanliga betongdäck, tack vare valvformen på det tyngre övre betonglagret. De förbättrade ljudegenskaperna ses som mycket fördelaktiga och mycket rätt i tiden. Ljudkraven har höjts markant i många länder de senaste decennierna och så sent som 2010 infördes ytterligare skärpningar nationellt i Danmark.

Traditionella håldäck behöver uppgå till 440 kg/m2 för att uppfylla dessa krav, vilket med traditionella metoder vanligtvis resulterar i ökning av materialåtgången för att höja egenvikten. De superlätta däcken innebär här ett alternativ i motsatt riktning och uppfyller samma ljudkrav med endast 321 kg/m2. Ur ett hållbarhetsperspektiv och angående resursutnyttjande ser man alltså fördelar med tekniken.

Demonstrationselement, med blottlagda lättbetongelement och armering.

Krökt element baserat på pärlbandsprincipen.

DÄRFÖR ÄR VI PÅ NORDBYGG. JOHNNY VOLLMER, PRODUKTIONSCHEF REGION STOCKHOLM STAD PÅ JM.

40

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Perstrups produktionslinje för SL-däck färdigställdes i slutet av förra året.

Pärlbandsprincipen. De blåtonade delarna utgör i dag gränszoner, där de gråtonade standard­ elementen kapas i önskad vinkel.

Pärlbandsprincipen i en stomme för exempelvis en kupol.

BRAND

genom samarbetsavtal med den danska producenten av betongelement Perstrup.

Produktionslinjen stod klar att tas i bruk i november 2013 och i skrivande stund söks de första storskaliga byggprojekten.

en ny undervisningsbyggnad vid Gl. Hellerup Gymnasium som ritats av BIG och en utvecklingspark i Skjern i Vestjylland, Innovest, som omfattar 10 000 kvadratmeter. Marknadens intresse i Danmark är redan mycket stort.

Ordrar för två projekt är redan i hamn och diskussioner pågår med ett flertal intressenter. Sent i november i fjol hölls en väl­ besökt kunddag i Köpenhamn. Kristian Dahl Hertz talade, med anspelning på romarrikets bruk av betong, om vikten av att känna historien för att förstå vart vi ska gå framgent. Arkitekten Louis Becker från Henning Larsens arkitektkontor frågade om det finns utrymme för innovation i en bransch där allt bara handlar om priskrig.

Han efterfrågade mer innovation och utveckling, och efterlyste mer och närmare samarbete mellan forskning, byggande och design. Den nödvändiga innovationen är vårt gemensamma ansvar: – Vi måste utveckla oss. Vi måste bort från vanetänkandet och tänka mer holistiskt. ■

Betongdäcken som har brandtestats har haft måtten 1,2x6 meter och har varit fritt upplagda utan inspänning. De har i testerna uppvisat förmåga att klara fyra timmars standardbrand, vilket är möjligt tack vare lättbetongens isolerande egenskaper.

Denna nivå på brandmotstånd ser Kristian Dahl Hertz som realistisk med tanke på utvecklingen av kraven på marknaden emot tjockare isoleringslager och de brandbelastningar som redan räknas med i parametriska modeller.

VÄGEN TILL MARKNADEN

Patenten registrerades 2009 och sedan 2010 har principerna konkretiserats i produkter som SL-däcket och för närvarande pågår arbetet med applicerandet av pärlbandsprincipen. Efter grundläggande tester av mekanik, ljud och brand kunde de första superlätta däcken i slutet av sommaren 2012 levereras till ett större pilotprojekt.

Det gällde totalt 400 kvadratmeter gångbroar inomhus i en undervisningsbyggnad vid DTU. Elementen till gångbroarna gjöts manuellt, men sedan dess har industriella produktionsförutsättningar etablerats

FALLSTUDIER

Vid DTU har det gjorts ett antal fallstudier av hur superlätta element kan implement­ eras i modern arkitektur. Ett exempel är ”The Battery”, en idé till ett studentbostads­ projekt i flera våningar av danska arkitektkontoret Bjarke Ingels Group, BIG, där de nyutvecklade principerna utnyttjas för bjälklag och utkragande väggskivor. I teorin byggs här strukturen upp våning för våning av en sekvens kraftiga bärande väggskivor som steg för steg kragar ut mot byggnadens högsta punkt, där de möter en liknande utkragande struktur från andra hållet. På så sätt stabiliserar de varandra och bildar ramen för ett högt atrium. Mellan dessa väggar hängs lätta bjälklag in och balkongplattor kragas ut.

DE FÖRSTA BYGGPROJEKTEN

De allra första verkliga byggprojekten som superlätta däck kommer att levereras till är

”Produktionseffektivisering och bygglogistik är inslag på mässan som lockar mycket.”

800 utställare från 30 länder och väldigt många besökare.

Visioner, affärer och värdefulla möten.

Registrera dig på nordbygg.se och få en entrébiljett gratis.

HÄR BYGGS DET: NOR DE NS STÖR STA BYGG- OCH FASTIG H ETSMÄSSA 1- 4 APR I L 2014

HUSBYGGAREN NR 1.2014

41

Varsågod, VVS-branschen!

Vi vill ge VVS-branschen en present En present som gör installatören lite snabbare, byggherren och konsulten lite kostnadseffektivare och arkitekten och miljötänkaren lite lyckligare.

YG G R TILL PÅ NORDB E T E H Y N 1 0 1 T S N DEN HÄR OCH MI Vi ses i monter A06:36 på Nordbygg i april! Läs mer om Uponors system och lösningar på www.uponor.se

Att glömma fråga oss om trappor kan kännas lite tokigt efteråt Ibland ångrar man sig. Inte minst när man missat en möjlighet att göra livet lite enklare. Som när man glömt fråga oss om trappor, till exempel.

Vi är Nordens ledande trapptillverkare och hade kunnat hjälpa dig på många olika sätt.

Men ta det inte så hårt.

Tänk på oss nästa gång istället. Då kan vi hjälpa dig att hitta den trappa som bäst möter alla dina krav avseende konstruktion, design och funktion.

Och hjälpa dig med alla frågor om trappor och deras infästning. Stora som små.

Då slipper du huvudvärk. Nästa gång.

| www.dromtrappor.se

Projektera för fuktsäkra kallvindar VentoVind

R

- Adaptivt styrd ventilation

VentoVind R är ett patenterat system med adaptivt styrd ventilation som säkerställer att ventilation endast sker när det är gynnsamt för vindsutrymmet. Använd VentoVind R Villa för den normala

Hom

ion eVis

Välkommen till vår monter AG:51 TORKNING MED SYSTEM CTR

www.corroventa.se

standardvinden och vid större och komplexa projekt skräddarsy VentoVind R Special i samråd med oss på Corroventa.VentoVind R lämpar sig för såväl befintliga hus som vid nyproduktion.

Yrkesporträtt BETONGKONSTRUKTÖR

’’

Jag tycker om att vara med och bygga samhället.

EMMA HANSSONS intresse

för att konstruera väcktes nog egentligen redan när hon var liten och följde med sin pappa till olika byggen han var involverad i på jobbet på NCC. Hon minns särskilt ett underhållsprojekt på Ölandsbron som extra spännande. Men det var ändå inte solklart vad hon skulle läsa vidare till efter gymnasiet.

– Jag jobbade ett par år först, bland annat i butik, och sedan läste jag matte på universitetet för att hålla i gång de kunskaperna. Jag gick till en yrkesvägledare och sa att jag var intresserad av hus, och han gav mig rådet att plugga till byggnadsingenjör. Och det kändes rätt direkt.

Dels den tekniska biten, dels att vara med och bygga samhället – det passar mig. Dessutom gillar jag att det finns utvecklingsmöjligheter inom branschen och många olika yrken man kan söka sig till.

När du tog examen från Linnéuniversitetet i Växjö, hur såg arbetsmarknaden ut då?

– Jag gick ut 2009 och då var det ju lite av en kris som pågick. Jag och en kurskamrat hade skrivit exarbete på Abetong och hade lärt känna folk, men Abetong anställde inga då. Senare gjorde de det och jag ombads söka. Efter en lång rekryteringsprocess fick jag jobb i januari 2010.

Vad innebär ditt jobb?

– Jag jobbar som projekteringsledare och har hand om planering av allt innan själva bygget startar. Jag drar upp huvudritningar, samordnar alla leverantörer och har kontakt med kund och överentreprenörer. Det senaste har jag arbetat med relativt stora projekt, bland annat en foderfabrik för Kalmar Lantmän och Växjö Energis nya värmekraftverk. Just nu är jag dock i slutet av flera projekt eftersom jag snart går hem på föräldraledighet.

Vad är mest givande med jobbet?

– Utmaningen är att klara projekten både tids- och konstruktionsmässigt. Det hjälper att jag är bra på att planera, är noggrann men också resultatinriktad. Lika viktigt är det att få folk i arbetsgruppen att samordnas och trivas.

Hur är Abetong som arbetsgivare?

– Det är en trygg arbetsgivare som satsar på sin personal.

Jag har bland annat deltagit i Young Potential Development Programme; en utbildning i projektledning, ledarskap och företagande, och det har utvecklat mig mycket.

NAMN: Emma Hansson. ÅLDER: 29. TITEL: Konstruktör/projekteringsledare. GÖR: Leder projekteringsfasen inom byggprojekt. UTBILDNING: Högskoleingenjör i byggteknik, Linnéuniversitetet. FAMILJ: Sambo, snart ett barn. FRITIDSINTRESSEN: Har tre islandshästar, totalrenoverar en gammal släktgård. SÅG SENAST PÅ BIO: Hunger Games del 2 (”Inte lika bra som ettan”).

44

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Tryggade samhällen Tyréns tekniska konsulter erbjuder ett brett spektrum av tjänster inom brand, risk och säkerhet. Vi hjälper dig att projektera och dokumentera ditt brandskydd, vi gör riskutredningar i samhällsplanering samt stöder industrin med riskanalyser och safety audits.

Tyréns forskarsamarbete, breda kompetens och passion för samhällsbyggande ger goda förutsättningar för att gemensamt ta fram säkra och hållbara lösningar.

Besök oss på www.tyrens.se

PSB Genomstansningsarmering – Det effektiva alternativet till armeringsbyglar i bjälklaget

Trätrappor

Fördelar med Peikko PSB: • Tunnare bjälklagskonstruktion • Betydligt högre kapacitet än byglar • Dimensioneras enklelt med Peikko Designer® -ladda ner programmet från Peikko.se • Kapaciteter enligt EC2 med Svenska NAD

ETA CE och mär kt Vi kommer gärna till Er för en presentation!

Kontakta oss: info.se@peikko.com eller 011 28 04 60.

www.peikko.se

BETONG

FEM STEG MOT NOLL

CEMENTA SATSAR PÅ NOLLNIVÅER AV KOLDIOXID­UTSLÄPP UNDER CEMENTENS LIVSTID

Befolkningsmängden i Sverige ökar och med det behöver vi fler hus, vägar och broar.

Det medför dock en påfrestning på vår miljö. Cementtillverkaren Cementa har därför formulerat en vision om att nå klimatneutralitet 2030. En vision som innebär noll koldioxidutsläpp under cementproduktens livstid. Men vad innebär en nollvision egentligen och hur ska de lyckas med sin ambitiösa vision?

Foto: CEMENTA

B

akgrunden är de klimatförändringar Cementa ser och de utmaningar industrin står inför. Våra städer växer och kräver därmed en utbyggd hållbar och trygg infrastruktur där betong utgör ett nödvändigt fundament.

Samtidigt står i dag cement­industrin för en en betydande del av sverige och världens koldioixidutsläpp, cirka 4%. Utmaningen ligger i att kunna försörja samhället med ett nödvändigt byggmaterial och samtidigt undvika att vara en belastning på miljön.

Cementa har redan tagit betydande steg mot att nå sin nollvision, men än kvarstår stora utmaningar som måste lösas genom innovation, investeringar och ett målinriktat arbete. I arbetet med att uppnå sin vision har Cementa delat upp den i fem olika delar som tillsammans täcker in Cementas hela verksamhet, från tillverkning av cement till slutanvändning av den produkt som cementet ingår i.

– Vid tillverkning av cement går det åt stora mängder energi, både i form av el och av bränsle till ugnarna för att värma upp kalksten och andra råmaterial. Att minska energiåtgången och att hitta bränslen med mer bioandelar är något vi kontinuerligt arbetar med vid våra fabriker och som bidrar till två delar av Nollvision, berättar Stefan Sandelin, utvecklingschef på Cementa.

I DAG PÅGÅR ett flertal projekt som syftar till

Det är många delar som ska samordnas och projekt som ska genomföras för att Cementa ska nå sin vision om noll koldioxidutsläpp under cementproduktens livstid. Dock har företaget genom sin Nollvision, som är både en vision och en handlingplan, stakat ut en tydlig riktlinje framåt.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

att nå koldioxidneutralitet år 2030. Allt från stora till små. Just nu arbetar Cementa för fullt med ett nytt anläggningscement med flygaska som beräknas finnas på marknaden under nästa år. Detta är ett steg i den fort-

47

BETONG

satta utvecklingen av bättre produkter med högre miljöprofil. Drivkraften bakom denna utveckling är inte bara den egna nollvisionen utan även de ökade miljökraven hos kunderna. Produktutvecklingen ligger i linje med bland annat Trafikverkets miljömål och kommande version av TRV AMA Anläggning och därefter i AMA Anläggning 13-riktlinjerna.

JUST NU pågår utveckling av det nya anläggningscementet och det kommer att fortlöpa under hela 2014. Produkten är planerad att lanseras på marknaden under 2015. Cementa lanserade en liknande produkt under 2013 för byggmarknaden som heter Bascement.

– Med denna produkt har Cementa minskat sina utsläpp i produktionsfasen med tio procent. Bascement har mottagits mycket bra på marknaden och banat väg för fler produkter, som till exempel den nya sortens anläggningscement, med samma höga miljöprofil, säger Stefan Sandelin.

48

Stefan Sandelin, utvecklingschef Cementa.

Att minska energi­ åtgången och att hitta bränslen med mer bioandelar är något vi kontinuerligt arbetar med vid våra fabriker.

SVENSKA FORSKARE har nu kvantifierat betongens förmåga att ta upp koldioxid.

IVL Svenska Miljöinstitutet, Lunds tekniska högskola och Cementas forskning kring betongens förmåga att ta upp koldioxid från luften har slutförts och publicerats i den amerikanska forskningstidskriften Environmental Science & Technology.

Artikeln presenterar en modell och ett resultat för Sverige som gör det möjligt att kvantifiera betongens årliga upptag av koldioxid under sin användning. Sammanfattningsvis kan man säga att betongen under sin livscykel tar upp kol­dioxid och binder den i betongen. Denna process kallas karbonatisering och beror på att kalkföreningar i betongen reagerar med koldioxid i den omgivande luften. Man beräknar i dag att hela Sveriges bestånd av betongbyggnader varje år tar upp 300 000 ton koldioxid, vilket motsvarar 15–20 procent av de totala koldioxid-utsläppen från landets cementtillverkning under samma år.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

MEN DET FINNS potential för mer. Den största delen av upptagspotentialen finns i faserna efter primäranvändningen av betong­ produkterna.

– Problemet med dagens betongåtervinningssystem är att sekundärprodukterna har ett lågt upptag av koldioxid på grund av låg exponering av luftens koldioxid. Om betongytorna kunde ökas genom krossning av sekundärprodukterna och exponeringen av luftens koldioxid mot betongytorna samtidigt kunde ökas, skulle koldioxid­ upptaget under betongens livscykel kunna öka avsevärt och upptagstiden för kol­ dioxid skulle kunna reduceras, säger Stefan Sandelin.

CEMENTAS NOLLVISION

kg CO2/ton cement 1 000 900

1. Energieffektivisering

800

2. Biobränslen

700

3. Nya cementsorter

600 500

4. Koldioxidupptag i betong

CO2

400 300 200

5. Koldioxidavskiljning, lagring eller åter. vinning (CCS eller CCR)

100

DET SISTA STEGET i Nollvisionen handlar om

hur Cementa kan ta hand om den koldioxid som kommer från framför allt den brända kalkstenen. Vid Cementas systerbolag Norcems cementfabrik i norska Brevik pågår ett projekt som undersöker olika metoder att avskilja koldioxid från tillverkning av cement. Målet är att göra betongen koldioxidneutral i Norden. Här kommer Cementa att pröva olika tekniker för att skilja av koldioxid från cementtillverkning.

I Brevik produceras 1,2 miljoner ton cement per år, vilket ger ett brutto på 900 000 ton utsläpp av koldioxid per år. Då ingår förbränningen av alternativa bränslen, som står för 60 procent av bränslemixen och ger lägre nettoutsläpp än fossila.

– Projektet vid Norcem i Norge kan justeras så att tekniken kan användas vid andra cementfabriker kan undersöka vilka förutsättningar teknikerna för avskiljning av koldioxid skulle ha även i Cementas cementproduktion, säger Stefan Sandelin.

0 1990

1994

1998

2002

2006

2010

2014

2018

2022

2026

2030

Med en nollvision i fem steg har Cementa som mål att få ned koldioxidutsläppen.

Alger minskar koldioxidutsläpp Kan Östersjöns alger bli en tillgång och ett vapen mot klimatförändringar och övergödningen av Östersjön?

Det tror Cementa och Linnéuniversitetet som samarbetar i ett forskningsprojekt kring Östersjöns alger.

FOTO: CATHERINE LEGRAND TANKEN MED algprojektet är att direkt

ur havsvatten utvinna små encelliga alger, som sedan växer och frodas i spillvärmen från cementugnarna genom att ta upp koldioxid från rökgaserna och närsalter från avloppsvatten. Den biomassa som blir kvar kan antingen bli industriråvara eller användas till biogas eller biodiesel.

– Vi studerar flera olika metoder för att minska våra koldioxidutsläpp. Algodling är ett intressant alternativ där vi lokalt och kostnads­ effektivt kan se i vilken skala det är möjligt att binda koldioxiden i alger, säger Stefan Sandelin, utvecklingschef på Cementa.

Algprojektet pågår i dag på Linné­ universitet och planeras fortsätta under våren 2014 på Cementas Degerhamnsfabrik på Öland. ■

PROJEKTET BERÄKNAS kosta 11,7 miljoner euro och kommer att pågå till 2017 och finansieras till 75 procent av det statliga norska företaget Gassnova, inom ramen för forskningsprogrammet Climit. Resten står Norcem/HeidelbergCement, European Cement and Research Academy (ECRA) och teknologileverantörerna för. ■

Alger har en förmåga att binda koldioxid och skulle kunna bli ett vapen i kampen mot övergödning. Cementa och Linnéuniversitetet forskar på detta tillsammans.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

49

En byggskiva överallt?

fermacell är lätta att montera, kan målas eller kaklas direkt på, skåp eller radiator kan hängas upp utan behov av kortlingar bakom. Eftersom fermacell fibergips är,fukt-och slagtålig, brandhämmande och med utmärkt ljuddämpning, är skivan användbar för alla arbeten, var som helst. besök: www.fermacell.se

Bygg för livskvalitet!

Bygg ett stenhus som ger ett behagligt inomhusklimat.

Med våra betongelement får du ett hus som är brandsäkert, miljövänligt, fuktsäkert, energisnålt och hållbart.

Kontakta oss

UTBLICK

INTRES SANTA BYG G P R O J E K T U TAN FÖ R S V E R I GES GR Ä N S E R

BETONG-ÅTTA I ÖKENMILJÖ SHEIKH ZAYED Desert Learning Centre är en mötesplats för utforskande av öknen som naturfenomen med utställningslokaler och biograf. Den ihåliga sektionen i armerad betong innesluter merparten av utställningsvolymen och bildar 18 meter över marken en skuggande konsol över entrén.

Planen är en asymmetrisk åtta, där den mindre öglan utgör konstruktionens kärna som för lasterna ner till grunden, vilken här ökats från 60 till 120 centimeters tjocklek för att undvika genomstansning. Grunden har utförts som en vattentät tank, då området vilar på nästintill ogenomträngliga lerlager och lätt översvämmas vid regn. Fönster­ öppningarna har dragits in från fasadliv för att ge indirekt snarare än direkt ljus och placeringarna har på grund av lasterna bestämts genom numerisk optimering.

Invändigt exponeras konstruktionen, som i taket förstärkts med ribbor på undersidan och takets egenvikt har reducerats genom att sfäriska element av återvunnen plast

HUSBYGGAREN NR 1.2014

gjutits in i betongen. Delar av volymen är nergrävd för att utnyttja markens massa för utjämning mellan inne- och utetemperatur och därigenom minska behovet av tillskottsenergi för temperaturreglering. Byggnadens skal är isolerat och klätt med glas och sten som reflekterar mesta möjliga solstrålning.

Målsättning: reducerad energikonsumtion och ökad resursåtervinning. ■

FAKTA/ SHEIKH ZAYED DESERT LEARNING CENTRE

PLATS: Al Ain i Förenade Arabemiraten PROJEKTETS SYFTE: Att skapa ett museum och en publik mötesplats som ett led i omvandlingen av Al Ain Wildlife Park & Resort.

ARKITEKTUR: CAP Chalabi architects&partners, Wien, Österrike KONSTRUKTION: Bollinger+Grohmann, Wien, Österrike PROJEKTPERIOD: 2008–2013

51

BETONG

GENOMSTANSNING – utmaningen med platsgjutna tunna bjälklag

Armerade platsgjutna betongplattor är nu för tiden ett av de mer populära konstruktiva systemen i bostadshus, kontor och många andra byggnader över hela världen. Den stora utmaningen är dock genomstansning av betongplattan runt pelare och väggar. Tack vare omfattande studier finns det i dag flertalet olika lösningar för att både undvika det problemet med och samtidigt säkerställa en låg konstruktionshöjd.

I

dag kräver investerare och byggherrar allt mer sofistikerad arkitektur, vilket kan leda till kom­ plicerade byggnadslösningar med tunna konstruktioner, stora spann och konsoler, höga laster och svåra markförhållanden.

Platsgjutna betongkonstruktioner har säkrat sin plats i byggbranschen eftersom de bidrar med lösningar när andra koncept helt enkelt inte räcker till.

Ofta beror byggnadsstommen på en lösning med horisontella konstruktionsdelar, det vill säga grunden, bjälklagsplattor och takkonstruktioner. Men när det ställs krav på stora öppna ytor, ställs man ofta inför problem. Å andra sidan innebär en öppen planlösning en flexibilitet som påverkar hela byggnadens livscykel, något som blivit en allt viktigare faktor för fastighetsägare.

Byggherrar uppskattar att lätt kunna anpassa planlösningen efter användarnas behov eller att till och med helt kunna ändra syftet med byggnaden helt och hållet.

Moderna byggnader kräver ofta omfattande installationsarbeten efter att själva stommen är färdigställd. Kilometervis med kabel och ventilationsrör behövs. Många timmars extra arbete krävs för att hantera utmaningarna med traditionella betongbalkar, inte minst deras brist på estetik.

VANLIGA PLATSGJUTNA LÖSNINGAR

Man kan dela in de olika platsgjutna betong­ golvssystemen i två grupper: Å ena sidan bjälklag med stor konstruktionshöjd som till exempel bjälklag med balkar i en eller två riktningar, inhängda väggelement och pelarkapitäl. Å andra sidan sidan tunna bjälklagskonstruktioner som normala eller

52

Förstärkta platsgjutna betongplattor är nu för tiden ett av de mest populära konstruktiva systemen i till exempel bostadshus.

för-/efterspända solida bjälklagsplattor, håldäck eller så kallade ”bubble decks”, och filigranbjälklag.

Armerade platsgjutna betongplattor är nu för tiden ett av de mest populära konstruktiva systemen i bostadshus, kontor och många andra byggnader över hela världen. Systemet består vanligtvis av plattor upplagda på pelare eller väggar utan några

sammangjutna balkar (som exempelvis i TT-däck), väggskivor eller kapitäl. En sådan konfiguration innebär att man kan optimera golvytan och dessutom göra besparingar eftersom konstruktionstiden blir kortare tack vare förenklad formsättning och placering av armering. De löpande kostnaderna blir också lägre eftersom den totala bygghöjden kan reduceras.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

TUNNA BJÄLKLAG UTAN RISK FÖR GENOMSTANSNING

Det stora problemet med platsgjutna tunna bjälklag är genomstansning av betongplattan runt pelare och väggar. Genomstansning uppstår vanligast genom att en kon av betong separeras från en platta, deformerad armering dras ut ur betongen och plattan faller ned på grund av gravitationen.

Tack vare omfattande studier finns det i dag flertalet olika lösningar för att undvika problem med genomstansning av plattan samtidigt som man säkerställer en låg konstruktionshöjd på plattorna och på kant- och grundförstärkningar. Vanligt förekommande lösningar – som utformning av inhängda

ningstekniker som kan användas och som finns tillgängliga på marknaden för att skapa ett tunna bjälklag.

I det flesta fall hänger valet av system på lasten som verkar i mötet mellan platta och pelare, eftersom olika system har olika bärförmåga. Förstärkning med armeringsjärn kan användas där lasterna är låga till medel­ höga, medan stålprofiler, eller en kombination av båda, bör användas in vid höga genomstansningskrafter.

BYGLAR, TVÄRKRAFTSARMERING OCH ÄNDKROKAR

Det finns också ett flertal lösningar med olika typer av byglar och bockad tvärkrafts­

på det är att traditionella byglar som har blivit testade och används i Österrike anses vara okonventionella i Tyskland, vilket fått som följd att ett sådant system är förbjudet där. Dessutom skiljer sig designkriterierna åt i den nationella lagstiftningen (NA) i de båda länderna. Som ett resultat av omfattande tester har vissa länder i sina nationella bilagor till Eurocode 2 begränsat det maximala genomstansningsmotståndet för armerade betongplattor och kant- och grundförstärkningar med byglar som genomstansningsarmering. Det innebär att det kommer an på det enskilda landet om olika utformningar anses vara godkända

Valet av system påverkas oftast av det tillgängliga maximala genomstansnings- och skjuvmotståndet, pris och tillgänglighet på marknaden.

väggskivor, kapitäl eller ökad plattjocklek, pelardimensioner, betongens kvalitet eller graden av förstärkning – är inte alltid ekonomiskt försvarbara och ger vanligtvis inte den föreskrivna ökningen av brottlasten.

Dessutom påverkar de den användbara våningshöjden negativt och begränsar användningen av konstruktionen. Låt oss därför ta en närmare titt på olika förstärk-

HUSBYGGAREN NR 1.2014

armering gjorda av armeringsjärn. De troligen mest välkända är öppna eller stängda byglar, överlappande byglar, enkla och kontinuerliga byglar, eller korgar av kontinuerliga byglar och ändkrokar.

Oftas påverkas reglerna för utformning och detaljering i nationella standarder och nationella bilagor till Eurocode av lokala traditioner, studier och företag. Ett exempel

eller inte. Det senaste uppdateringsförslaget av EN 1992-1-1 innehåller också en sådan begränsning.

Enligt EN 1992-1-1 kan uppbockade armeringsjärn som förs genom eller på ett avstånd upp till 0.25 diameter från det belastade området användas som genomstansningsarmering. Tyvärr har det här systemet begränsad kapacitet.

53

BETONG

Ofta påverkas reglerna för utformning och detaljering i nationella standarder och nationella bilagor till Eurocode av lokala traditioner, studier och företag.

Dubbelhuvade ankare är ett av de mest effektiva systemen för att förhindra genomstansning.

Det används mest som vertikal förstärkning i betong­plattor.

Genomstansning uppstår vanligast genom att en kon av betong separeras från en platta, deformerad armering dras ut ur betongen och plattan faller ned på grund av gravitationen.

SVETSADE ARMERINGSRAMAR OCH NÄTSTÖD

Nätstöd används oftast i filigranbjälklag som en del av förstärkningen, och när det krävs kan diagonalerna i nätstöden utnyttjas som diagonal eller lutande armering.

Ett annat system utgörs av svetsade wireramar, det vill säga AVI DE-element, med två parallella vajrar i över- och underfläns och tvärande järn. Tester har visat att ett sådant system ger relativt goda förankringsegenskaper men tvärsnittet på tvärande wirar är relativt liten, vilket innebär att kapaciteten för denna lösning är relativt begränsad.

Pelarhuvud av stål, ingjutet i en betongplatta ger en ökning av omkretsen på det förstärkta området.

de gör det möjligt för plattan att nå avsevärt högre motståndskapacitet jämfört med plattor som förstärkts med andra tekniker, till exempel byglar. Armering med studs ökar också deformationskapaciteten hos byggnadselementet. Därför har den nästan blivit standard i Centraleuropa de senaste 20 åren och är numera allt mer populär i andra delar av Europa också.

SPILL FRÅN STÅLBALK

Ytterligare en lösning är spill från stålbalk, något som nämns ofta i olika studier och utredningar. Men de används sällan i praktiken.

SKJUVARMERING OCH DUBBELHUVADE ANKARE

Dubbelhuvade ankare är ett av de mest effektiva systemen för att förhindra genomstansning. Det används mest som vertikal förstärkning i betongplattor. Skjuvankare tillverkas av armeringsjärn med ankare (huvud) av en storlek motsvarande 3 x armeringsjärnets diameter. Denna typ av armering placeras mellan lagren av böjarmering, vilken därför kan placeras oberoende av skjuvarmeringen, vilket förenklar armeringsarbetet på plats.

Ett av huvudargumenten för att använda studs vid genomstansningsarmering är att

54

SVETSADE PELARHUVUDEN

I fall att lasterna är för höga för att bäras av en platta med maximal genomstansningsförstärkning, måste man om dimensionerna ska behållas om möjligt öka kontrolldiametern. I så fall har man två val: att öka upplagsytan eller att använda ett pelarhuvud av stål ingjutet i betongplattan som bidrar till den behövda omkretsökningen. Detta system är som mest kostnadseffektivt om det används tillsammans med dubbelhuvade ankare på så sätt att pelarhuvudet av stål säkrar den omkrets som behövs för att

applicera lättare genomstansningsarmering.

Valet av system påverkas oftast av det tillgängliga maximala genomstansningsoch skjuvmotståndet, pris och tillgänglighet på marknaden. Enligt de fullskaliga tester som har gjorts vid universitetet i Lausanne av bland andra Peikko Group kan man konstatera att på plattor utan skjuvförstärkning, förstärkta med byglar och med studs som skjuvarmering, kan genomstansningsmotståndet hos plattor med genomstansningsarmering vara så mycket som 60 procent högre med byglar och mellan 80 och 100 procent högre med studs, än i en platta utan genomstansningsarmering. Ännu större skillnader har konstaterats när rotations­ kapaciteten uppmätts mer än två gånger högre för byglar och mer än fyra gånger större för studs. Det ger en indikation på prestandan hos the betongelement som förstärkts med olika förstärkningstekniker. ■

GATIS POCS

arbetar som produktchef för genomstansning på Peikko Group Corporation.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

HUSBYGGAREN NR 1.2014

55

SBRs studieresa 2013 gick till skyskrapans förlovade land: USA. Närmare bestämt New York och Chicago, vars skyline imponerar.

56

HUSBYGGAREN NR 1.2014

RESA TILL SKYSKRAPANS FÖDELSESTAD OCH

THE BIG APPLE

Skyskrapor, modernism och bostadslösningar för storstäder var några av de saker som deltagarna i SBRs studieresa i höstas fick lära sig mer om. Färden gick nämligen till Chicago och New York och resan blev en succé med fullspäckat program och initierade guider.

Gunnar Edebrand berättar.

TEXT OCH FOTO: GUNNAR EDEBRAND

HUSBYGGAREN NR 1.2014

57

Utsikt från hotellet i Chicago med Marina Twin City Towers – Majskolvarna.

E

tt 20-tal förväntansfulla resenärer samlades på Arlanda den 5 oktober för att följa med på SBRs studie­resa till Chicago och New York. Detta var den fjärde resa SBR har arrangerat tillsammans med Style Scandinavia AB. De tidigare resorna har varit Kina, Dubai och Sydafrika.

Efter nio timmars flygning landade vi i Chicago, som är skyskrapornas födelsestad och den tredje största staden i USA. I början av 1900-talet bodde det fler svenskar i Chicago än i Göteborg. På vägen till hotellet kunde vi göra besök på bland annat The Bahai House of Worship. Templet är till största delen ritat av kanadensaren Lous

58

Bourgeois och blev färdigt 1953 efter 30 års byggande. Fasaderna är av vit betong med inblandning av kvarts. Höjden är 42 meter och man har plats för 1 192 personer. Samfundet bildades i Iran på mitten av 1800talet. I USA har man 155 000 medlemmar.

Bahai finns också i Sverige.

Under färden kunde vi också se en förminskad kopia av det lutande tornet i Pisa.

Det är ett bostadshus till en italienare som kanske längtade hem.

Vi såg också Barack Obamas hem. Ett stort herrgårdsliknande hus med polis­ bevakning. Här bodde Obama innan han blev president och var senator för Illinois.

Från vårt förstaklasshotell Hotel 71 hade vi en fantastisk utsikt över centrala Chicago.

De två skyskraporna Marina City Twin

Towers kallas Majskolvarna och färdig­ ställdes 1967. De 15 första våningarna av 61 är garage.

MODERNISMENS FÖREGÅNGARE

Nästa dag började med ett besök på Robie House beläget på University of Chicagos campus och ritat av USA:s främste arkitekt Frank Lloyd Wright. Byggherre var Frederic C Robie, en framgångsrik affärsman. Detta hus anses som en av de viktigaste bygg­ naderna i amerikansk arkitektur och en föregångare till modernismen i arkitekturen.

Promenaden genom Millennium Park var en upplevelse. En gång var detta en industriell ödemark och tanken var att här skulle man fira millennieskiftet. Så blev det inte. Parken blev klar först 2004 på grund

HUSBYGGAREN NR 1.2014

av många ändringar och svågerpolitik bland annat. Från början kostnadsberäknad till 10 miljoner dollar – det blev 65 miljoner.

Eftersom parken, som är på 99 000 kvadratmeter, ligger ovanför ett parkeringsgarage och en pendeltågstation anses det vara världens största takträdgård. Knutpunkten för parken är Jay Pritzker Pavilion, ritad av Frank Gehry som också ritat Guggenheimmuseet i Bilbao. Här spelas både klassisk musik och operor. Byggnaden blev högre än tillåtet men det ordnades snabbt genom att kalla det ett konstverk.

Många konstverk finns i parken men det största är absolut Cloud Gate, i folkmun kallad Bönan. Konstnären heter Anish Kapoor. Verket är 20 meter högt och gjort med 168 rostfria stålplåtar, som är sammansvetsade och blankpolerade utan synliga fogar.

På kvällen var det dags att besöka The House of Blues. Chicago är jämte New Orleans USA:s viktigaste bluesstäder. Här är ljudnivån hög.

BÅTFÄRD PÅ FLODEN

Nästa dag började med en guidad båttur på Chicago River bland Chicagos skyskrapor.

På eftermiddagen åkte vi norrut på den fem mil långa stranden vid sjön Michigan till området Sheridan och det privata universitetet Northwestern University. Här studerade vi en musikhögskola som var under tillbyggnad, avsedd för 500 studenter.

Byggnaden har tre hörsalar, en med utsikt över sjön Michigan, en mot Chicagos skyline och en mot campusområdet. Över 100 övningsrum kommer att finnas.

Ett av Frank Lloyd Wrights mästerverk, Robie House på University of Chicago.

Vi passerade bland annat Lake Point Tower, ett bostadshus vid en udde till sjön Michigan, färdigställt 1968 och 197 meter högt. På sin tid världens högsta hyreshus.

Fasaden är en ridå av bronstonade glas inramade av guldanodiserad aluminium.

Arkitekter är John Heinrich och George Schipporeit.

I en av skyskraporna vi passerade lägger man till med båten i bottenvåningen, på nästa våning parkerar man bilen och sedan bor man över dessa våningar. Energibesparande åtgärder bryr men sig inte om i USA. Energin är billig.

MOT NEW YORK

Fjärde dagen flög vi vidare till New York.

Flyget tog två timmar. Vi märkte nu skill­ naden mellan Chicago och New York. I New York överöses man av neonljus, så inte i Chicago, taxibilarna tutar ideligen här, så inte i Chicago.

Vi bodde på The Empire Hotel, tidigare SAS Radisson, centralt beläget vid Lincoln Center nära Central Park. Parken är stadens lunga med kullar, sjöar och 50 000 inplanterade träd och buskar.

På kvällen åt vi buffémiddag på 48:e våningen på Hotell Marriotts The View Lounge vid Time Square. Restaurangen roterar 360 grader per timme och har en storslagen utsikt.

Millennium Park blev trots namnet inte färdig förrän 2004 och är i dag världens största takträdgård.

Millenniumparkens största konstverk Cloud Gate, också kallat Bönan av naturliga skäl.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Jay Pritzker Pavilion, ritad av Frank Gehry som också ritat Guggenheimmuseet i Bilbao.

59

Musikhögskola under konstruktion på Northwestern University.

Lake Point Tower stod klart 1968 och var då världens högsta hyreshus.

Utsikt från hotellet i New York.

Vi besökte flera nybyggen i Chelsea. The Greenwich Lane, som tidigare varit ett sjukhus men som nu blir bostäder av hög klass.

Det är fem byggnader med 200 lägenheter och fem radhus. Merparten av fasaderna bevaras och restaureras. Arkitekt är FXFOWLE Architects. Priserna för en lägenhet ligger på mellan 14 och 140 miljoner kronor. I USA är det antalet sovrum som gäller. Minsta lägenheten i Greenwich Lane har ett sovrum och den största sex sovrum.

Varje sovrum har ett badrum. Många gemensamma utrymmen ingår i priset som gym, samlingslokaler, restaurang, garage, bio, vinkällare och övernattningsrum för besökande.

Det senaste i New York är att man också ska kunna ta upp bilen till lägenheten.

I samma område har samma arkitektföretag

ritat ett hus som kragar över grannhuset.

Grannen har inte utnyttjat sin byggrätt uppåt så då används denna till detta hus i stället.

The Greenwich Lane var förr ett sjukhus men byggs nu om till bostäder, med bevarad fasad.

Här utnyttjas byggrätten.

60

RUNDTUR PÅ HÖJDEN

En promenad på den 2,4 kilometer långa The Highline gjorde vi en dag. Detta är en övergiven upphöjd järnväg på Manhattans västsida som var i bruk 1934 till 1980. Sedan 2009 är större delen av järnvägen ombyggd till en lång och smal park. Vår guide kunde här peka ut vilka hus som är hyres- respektive äganderätt. Hyreshus har airconditionskondensor på utsidan av huset under fönstren.

Vi besökte också Woodbury Common Premium Outlets, som är uppbyggt som en liten stad och ligger cirka en timmes bilväg

norrut från Manhattan. Här finns 200 butiker med välkända märken som Adidas, Burberry, Armani och Timberland, för att nämna några. Priserna är 25 till 50 procent lägre än i Sverige. Elektroniksaker finns inte här.

Detta var ett urval av de objekt vi besökte. Vi, ett 20-tal förväntansfulla resenärer var mycket nöjda med vår resa. Våra kunniga guider i Chicago och New York är svenska arkitekter med 20 års erfarenhet efter examen. Joakim, med svenska föräldrar, är utbildad på ett universitet norr om Chicago och jobbar på ett mindre arkitektkontor i Chicago med sin fru som chef, Stefan är utbildad i Göteborg och delägare i ett av New Yorks största arkitektkontor med 140 anställda arkitekter. ■

Hus från olika epoker längs The High Line i New York.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. En bra hjälp speciellt vintertid då människor som går in i en byggnad är mer medvetna om väderleken och redan här kan börja stampa av sig smutsen. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

...vi har lösningarna!

Kåbe Kombi Perfekt där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

LUDVIG GUSTAFSON

Jur kand Foyen Advokatfirma PELLE STUBELIUS

Jur kand Foyen Advokatfirma

Förlorad utsikt vid ny- och tillbyggnation FRÅGA: Vi vill bygga ett gästhus på vår tomt men några grannar anser att deras utsikt kommer att försvinna och tänker överklaga bygglovet. Kan våra grannar förhindra att vi får bygga?

Svar: DET ÄR INTE självklart att grannen har talerätt, det vill säga rätt att överklaga beslutet.

Som utgångspunkt har en granne med en direkt anslutande fastighet, en så kallad rågranne, alltid rätt att överklaga bygglov. För någon som inte är rågranne får det göras en bedömning enligt principen den som beslutet angår om det gått honom emot. När det gäller förlorad utsikt är avståndet mellan fastigheterna och hur marken dem emellan ser ut omständigheter som vägs in i bedömningen. Ett fall där grannen hade talerätt, men som närmar sig gränsen för när talerätt medges, är mål nr P 8828-13. I domen, som meddelades av Mark- och miljö-

domstolen i december 2013, ansåg Mark- och miljödomstolen att en granne vars fastighet inte gränsade till fastigheten och låg 25 meter bort hade rätt att klaga eftersom marken mellan fastigheterna var öppen och medgav fri sikt mot grann­ fastigheten och havet.

Grannar får ofta vara beredda att tolerera begränsad utsikt om det finns en gällande detaljplan för fastigheten som tillåter att byggnaden får uppföras. Detaljplanen anger mer eller mindre detaljerat vilken byggrätt varje fastighet har och fastighetsägaren får i princip utnyttja sin byggrätt även om det leder till en försämrad utsikt för grannarna. Det förutsätter dock att ny- eller tillbyggnaden placerats på så sätt att den inte medför en onödig olägenhet för andra. I tät­ bebyggda områden är möjligheterna till en alternativ placering ofta små, men gäller det en större tomt får man vara

beredd på att stor hänsyn måste tas vid val av placering så att närboende utsätts för en så liten olägenhet som möjligt.

Om byggnaden inte kan placeras annorlunda så tyder domstolspraxis och plan- och bygglagens utformning på att byggrätten enligt detaljplanen inte ska begränsas för att tillgodose grannarnas intresse av utsikt.

Det kan konstateras vara så åtminstone under detalj­ planens genomförandetid.

I fall som gäller utsikt över vatten har fastighetens placering i relation till stranden stor betydelse för olägenhetens betydelse. Exempelvis har en fastighet som ligger i tredje ledet från stranden inte lika stor rätt till bibehållen havs­ utsikt som en fastighet vid strandkanten.

När det inte finns en detaljplan för området blir bedömningen delvis en annan. Någon byggrätt finns då inte fastslagen och den som påverkas kan inte anses ha en lika tydlig förväntan om att ytterligare bebyggelse kan tillkomma och hur den skulle kunna se ut.

Olägenheten för grannarna

FRÅGA: Jag bor i ett fritidshus alldeles i närheten av en insjö. Nu vill jag bygga en bastu vid vattenbrynet. Får jag det?

Svar: Förmodligen måste du söka bygglov. Eftersom du vill bygga vid vattnet krävs troligen också strand­ skyddsdispens. Hör av dig till kommunen för mer information om hur du söker bygglov och strandskyddsdispens. Vid en bedömning om strandskyddsdispens tittar beslutande myndighet (kommunen eller läns­styrelsen) på flera omständigheter såsom om strandskyddets skyddsintressen har relevans för det aktuella området. Bedömningen tar då sikte på hur allemansrätten samt djur- och växtliv påverkas. Det är svårt att säga något generellt, men om din bastu ska byggas på den tomt där fritidshuset ligger kan du hävda att området tagits i anspråk på ett sådant sätt att det strandskyddets intressen saknar betydelse.

FRÅGA: Är det möjligt att göra ändringar i ett beviljat bygglov?

Svar: Att göra en ändring i ett bygglov innebär i praktiken att nytt bygglov söks eftersom plan- och bygglagen inte innehåller något särskilt förfarande för ändring i meddelade bygglov. En ändring måste alltså genomgå samma process som ett nytt bygglov, med godkännande i nämnden som krav. Kommunerna kan dock normalt genomföra detta på ett enkelt sätt och tar ut en lägre avgift för arbetet. Gäller ändringen ett bygglov på ett område som inte är detaljplanelagt innebär det att alla grannar måste höras för synpunkter igen.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

måste därför inte vara lika stor för att betraktas som betydande. Detta illustreras i ett fall som avgjordes av Markoch miljööverdomstolen i juni 2013 (mål nr P 10223-12) där bygglov inte beviljades för en gäststuga/bastu på en fastighet i ett kustområde på Gotland.

Domstolen konstaterade att det inte fanns någon detaljplan och därmed inte heller någon tydlig förväntan avseende tillkommande byggnader.

Bedömningen därefter tog fasta på ett flertal omständigheter som att om­rådet var glesbebyggt, utsikten på platsen var stor­artad och unik samt att byggnaden kunde ha placerats på ett sätt som innebar mindre olägenhet för grannarna. Slutligen kom domstolen fram till att det rörde sig om en betydande olägenhet.

Om grannen kan stoppa ert bygge eller inte beror således på flera faktorer och de mest betydelsefulla är hur nära grannen i fråga bor, om det finns en detaljplan och om olägenheten för grannen är betydande. ■

@

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se.

Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

63

Noterat Minecraft-Stockholm ställs ut Stockholm i spelet Minecraft blir förstås Blockholm. Parallellerna mellan spelet, där miljontals barn och vuxna världen över bygger fantasivärldar, och sättet som verklighetens arkitekter och stadsplanerare jobbar på är många.

Nu ställs Blockholm ut på Arkitektur- och designcentrum för att belysa likheterna. Blockholm, som alltså är en exakt representation av staden baserad på landdata, har 10 000 bebyggda tomter, och tio av dem har nu valts ut och visas på utställningen som prototyper i skala 1:5, för att väcka tankar om hur staden skulle kunna se ut och utvecklas.

Läs mer – och var med och bygg – på www.blockholm.se

Vattenburet HSB bygger nytt i Finnboda Hamn i Nacka och satsar på bostäder på vattnet.

De två flerbostadshusen placeras på pirar och alla lägenheter får uteplats och balkong med utsikt över Djurgården och Saltsjön.

Vilket är Sveriges bästa äldres boende?

Känner du till ett seniorboende, sjukhem, trygghetsboende eller servicehus som erbjuder ett extra bra boende för de äldre? Då är det hög tid att nominera det till Rikshems och PRO:s årliga tävling ”Bästa äldres boende”. Tanken är att lyfta fram ett viktigt behov i samhället och sprida information och inspiration om hur äldre, som blir allt fler, vill och kan bo. Vinnaren utses under Almedalsveckan i år och vinner 50 000 kronor, pengar som ska gå till fastighetens eller de boendes utveckling.

Läs mer och nominera på www.rikshem.se/pro Lånesparkarna i Luleå är troligen de första i världen. Och uppställningsplatserna heter naturligtvis ”sparkering”.

BOKTIPS! SVENSK BOSTAD 1850–2000 n En samlad svensk bostads­historia från då Sverige hade Europas sämsta bostäder till i dag, då standarden är bland de högsta.

Samhället, samhällsbyggandet och arkitekturen genom tiderna vävs samman och inspirerar till en fortsatt utveckling inom boende och bostad, hoppas författaren och arkitekturprofessorn på Chalmers Ola Nylander.

64

Få sparken!

Lånecyklar vet de flesta vad det är – men lånesparkar? Det finns numera i Luleå, där samhällsbyggnadsföretaget Tyréns lånar ut limegröna sparkar alldeles gratis till dem som behöver ta sig isvägen runt centrumhalvön. Sparkarna kommer att finnas så länge isen ligger och kommer sedan att lottas ut. Blir satsningen lyckad kanske de dyker upp till vintern igen i en eller annan form.

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Svenska kyrkans fastigheter kartläggs

”Bostadsfrågan kommer att bli hetare än någonsin i årets valrörelse” Bostadsminister Stefan Attefall spår ett ljust år för diskussionerna om bostadsbrist och byggande 2014.

Boexpo försenas Bo och samhällsbyggnadsexport LinköpingsBo, planerat till sommaren 2016, föreslås flytta fram invigningen ett helt år. Orsaken: allt hinner inte bli klart.

Bunkeflo kyrka, en av Svenska kyrkans 3 400 kyrkobyggnader. Nu ska den och alla andra byggnader kartläggas.

Svenska kyrkan har bristfällig koll på sina fastigheter – hur många de är och vad de används till. Nu ska de kartläggas.

DET HANDLAR INTE bara om kyrkor. Utan

också om lokaler för församlingsverksamhet, administrativa byggnader, kommersiella fastigheter och bostäder.

De 3 400 kyrkor som finns inom Svenska kyrkan har man noga dokumenterat centralt, men därutöver

sköts byggnader ofta lokalt av inte mindre än 683 ekonomiskt självständiga pastorat och församlingar.

– Nu behöver vi få en bild av hur stort fastighetsbeståndet egentligen är, säger Lars Johnsson som leder utredningen. Hans uppgift blir också att ta fram förslag på hur förvaltningen av fastigheterna kan effektiviseras.

Svenska kyrkans årliga innehavskostnader ligger i dag på ungefär 3,7 miljarder.

Spännande norsk brandforskning blir svensk

UPPKÖPET GÖR brandlaboratorierna i

Sverige och Norge till Europas största brandtekniska forskningsmiljö. Sintef NBL fokuserar på alla branscher där brand är en risk, men har särskilt fokus på offshore och sjöfart. Sintef NBL:s forskning aktualiserades också nyligen i samband med katastrofbranden i norksa Lærdal. En elva år

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Kinda kanal i Linköping.

© Brandskyddsföreningen s Service AB 115 87 Stockholm

gammal forskningsrapport från brandtester i gamla trähus som skulle rivas visade att anläggningar för vattendimma som installerats på vinden förhindrade att branden bröt genom taket.

– Vi konstaterade att vattendimma håller temperaturen på vinden låg länge, långt under 100 grader. Vi förhindrade alltså att branden bröt igenom taket. Viktigt eftersom det är när lågan flammar upp genom taket som gnistorna kommer, säger forskaren Anne Steen-Hansen vid SINTEF brand­ laboratorium.

Tel 08-588 474 00 www.brandskyddsfore ningen.se Best nr 231900 ISBN 978-91-7144-417-2

Frångänglighet

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har köpt 70 procent av aktierna i Sintef NBL – Norges branntekniske laboratorium.

Ett stort antal byggherrar har slutit avtal för att börja bygga den helt nya stadsdelen Vallastaden med start i augusti i år. Men ett extra års byggtid skulle ge möjlighet att visa upp en mer komplett stadsdel i och med att fler bostäder och verksam­ heter hinner komma på plats.

– Området kommer helt enkelt vara mer moget att visa på hur ett framtida samhälle kan byggas och det känns bra att så många intressenter och byggherrar uttryckt sitt stöd för flytten, säger Linköpingsexpo AB:s ordförande Muharrem Demirok.

Brandskyddsföreningen

s rekommendation

Frångänglighet

Utrymning för person

er med funktionsneds

ättning

BOKTIPS! n FRÅNGÄNGLIGHET Om utrymning för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet känner vi till, men frångänglighet är ett relativt nytt begrepp som du kan läsa mer om på sid 26. Och eftersom flera otäcka olyckor inträffat då personer med funktions­ nedsättning inte kunnat ta sig ut vid brand är det viktigt att kunskapen sprids. I brandskyddsföreningens bok Frångänglighet får du veta allt om regelverk, hotbild och projektering.

Frångänglighet Omslag

6 mm rygg.indd 1

2013-05-24 13:04:19

65

Noterat Så vill unga bo i framtiden Kollektivt och miljövänligt – det står högt på önskelistan när NCC, Swedbank och Fastighetsägarna frågade unga stockholmare om framtidens boende.

Här är några av önskemålen: Nära kollektivtrafik Hellre cykelparkering än bilparkering Gärna litet om adressen är attraktiv emensamma utrymmen, som t ex vardagsrum G som delas med andra i huset Möjlighet att dela boende med en kompis eller flera.

Källa: NCC

Offentliga miljöer behöver bli tryggare för alla.

Pengar till tryggare miljöer Kvinnor och flickor känner sig mer utsatta och otrygga i offentliga miljöer än män och pojkar, det har flertalet undersökningar pekat på i flera år.

NU VILL regeringen ge extra stöd till

dem som kan komma på smarta sätt att göra offentliga miljöer mer jämställt trygga och har öronmärkt 30 miljoner kronor för detta. Tanken är

att bostadsföretag och kommuner men också företag och andra intressenter och innovatörer kan söka bidrag för sina idéer och utvecklingsprojekt. Läs mer på www.boverket.se

Handla i passivhus

0,83 Så mycket har snittpriset för villor ökat jämfört med förra året, enligt Hemnet. Motsvarande siffra för bostadsrätter är 0,77 procent – samtidigt som utbudet fortsatt ligger på rekordlåga nivåer i stora delar av landet och har minskat med nästan 16 procent.

Energikostnaderna, framför allt för kyla, är ofta väldigt höga för livsmedelsaffärer, särskilt i de större varuhus som satsar på kyla inte bara i stängda kylutrymmen utan i stora delar av varuhuset.

MEN I Tyskland har nu för första gången

en livsmedelsaffär blivit Passivhuscertifierat. Lågenergibelysning, hög-

teknologisk utrustning, välutvecklad isolering och återvinning av spillvärme från kylanläggningar leder till att man sänkt energianvändningen med 30 procent jämfört med en vanlig livsmedelsaffär. Affären ligger i zero:e park i Hannover, som är ett nytt bostadsområde med fokus på nollutsläpp av koldioxid.

BOKTIPS! BEVARA BETONGEN n Nyfiken på betongen historia och framtid? Författaren Sven Olof Ahlbergs bok tar ett brett grepp om den älskade och hatade betongen och binder ihop kulturhistoria och teknik.

Ett uppslagsverk över betongens liv såväl som ett undervisningsmaterial.

Tysklands första Passivhus-certifierade livsmedelsaffär.

66

HUSBYGGAREN NR 1.2014

fraMtidens brandskydd är här

Tele2 Arena är en arena i världsklass.

Dafo har varit med och utformat brandskyddet.

Foto: Aerocam (pilot: Oscar Ohlson, fotograf: Berndt Frogner).

Moderna byggnader kräver moderna brandskydd. Våra släcksystem, brandposter, rökluckor, armaturer och utrymningsskyltar innebär maximal säkerhet, oavsett vilka utrymmen det gäller. Vi arbetar aktivt med utformning och dokumentation av brandcellsgränser, sektioneringsdörrar, vägledande markeringar, släckutrustning, riskbesiktningar och riskanalyser.

Vi finns på Nordbygg, Stockholmsmässan, 1-4 april 2014.

Välkommen att besöka oss i monter C01:61.

Dafo BranD aB l Vindkraftsv 8 l Box 683 l 135 26 Tyresö l Tel 08-506 405 00 l fax 08-506 405 99 l info@dafo.se l www.dafo.se

Tejp som tejp?

Knappast

Bonus

Visste du att det idag ställs samma krav på tejpers egenskaper och beständighet när det gäller täthetslösningar både för den inre och yttre klimatskärmen. Detta har vi på T-Emballage lösningen på med vår tätningstejp T-Flex. Tejpen har den dokumenterat bästa häftförmågan på marknaden bland godkända folietejper. Tejpen är UV beständig och kompatibel med dom flesta material och sitter där den ska i minst 50 år. Godkänd för inom- och utomhusbruk samt för optimal luft- och fukttätning. T-Flex tejpen finns idag i bredden 50 mm, 60 mm, 75 mm samt ark 200x200 för håltätning vid t.ex. lösullsisolering.

.se

llage a b m e www.t

Läs mer på...

Godkännande Nr 0093/06

BYGGLEVERANTÖRER

Fuktsäkrar husgrunder!

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi • Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

TAK- OCH GOLVFÄRG SOM TÅL ATT SLITAS PÅ!

• INDUSTRI • LAGER • GARAGE • BALKONGER • TRAPPOR

• PLÅT • BETONG • PAPP • ETERNIT

Med ett av marknadens bredaste sortiment av färger och beläggningar för tak och golv har vi lösningar för era behov!

Mer info på www.hagmans.com

FROSTSKYDD AV HÄNGRÄNNOR OCH STUPRÖR Vi erbjuder smarta och energieffektiva värmekabellösningar för för frostskydd av hängrännor och stuprör i alla typer av fastigheter.

Kontakta oss för rådgivning och offertbesök – vi mäter på plats.

020-210 100 | SalesSE@pentair.com WWW.PENTAIRTHERMAL.SE

© 2014 Pentair. All the trademarks and logos are owned by Pentair or its global affiliates. Pentair reserves the right to change specifications without prior notice.

THERMAL BUILDING SOLUTIONS

SV-RaychemgutteradvertHusbyggaren-AD-EU0390

08-39 01 15 www.liwagruppen.se

BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

BYGGLEVERANTÖRER

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer på www.buildsmart.se

Världsledande produkter av högsta kvalité Gedigen lokal kännedom ochhögsta erfarenhet Världsledande produkter av kvalité Personliglokal service, alltid nära Gedigen kännedom och tillhands erfarenhet

www.pordran.se

Vattentätaservice, helhetslösningar tak och bjälklag Personlig alltid näraför tillhands Tätskiktslösningar för hållbart Vattentäta helhetslösningar förbyggande tak och bjälklag Lättillgängliga tätskiktsgarantier Tätskiktslösningar för hållbart byggande Snabba leveranser Lättillgängliga tätskiktsgarantier Snabba leveranser www.takcentrum.se www.takcentrum.se

Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader

Slitstark cementfärg För alla byggnader där problem med fukt, lukt och radon finns i betongplatta, källargolv och väggar.

41 77 01

Tel 0451-898 77. info@jape.se www.jape.se

www.murma.se

Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG Gudmundson Byggråd AB

Tel 016-51 80 10 Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG

För bättre samhällen

Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar.

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

www.tyrens.se

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

HELSINGBORG

LUND

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Kontroll och besiktning av utemiljöer i samband med ny- och ombyggnader

SITAC-certifierad besiktningsman av utemiljö

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening Vi finns i Solna och Uppsala.

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, ­BRANDLARMOCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig! och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

Nya medlemmar

FÖRBUNDET BILDADES 1951

SBR Byggingenjörerna ■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm, info@sbr.se ■ Hemsida: www.sbr.se ■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34 ■ Kanslichef: Lars Hedåker, 08-462 17 97 ■ Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 ■ Kurser: Sam Khorasani, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 ■ Expertgrupper och e-handel: Sam Khorasani, 08-462 17 93 ■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 ■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 ■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-661 68 98 ■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Kalendariet 2014

Händer inom SBR FS möte nr 3 9 april Plats: Sjöfartshotellet, Stockholm FS möte nr 4 16 maj Plats: Sjöfartshotellet, Stockholm SBRs Förbundsstämma 16 maj–17 maj Plats: Kristianstad Händer i branschen Nordbygg 1–4 april Plats: Stockholmsmässan Lågenergihus 13–14 maj Plats: Malmö Elfack 13–17 maj Plats: Svenska Mässan, Göteborg

Kursprogram för våren 2014 l AMA Anläggning 13 l AMA Hus 11, grundkurs l Att planera och styra projekt l Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1, grundutbildning

l Byggarbetsmiljösamordnare, steg 2, fördjupningspaket

l Entreprenadbesiktning 1 – grundutbildning l Entreprenadbesiktning 2 – praktik l Entreprenadbesiktning 2a – provtillfälle för besiktningsman l Entreprenadbesiktningssymposium – för certifierad eller godkänd besiktningsman l Entreprenadjuridik, fortsättningskurs l Entreprenadjuridik, grundkurs

l Fuktmätning – fukt och mögelskador l KA-symposium l Konsumententreprenader l LOU– upphandling av bygg­ entreprenader och tjänster

l MER Anläggning 13 l Natursten i husbyggnad på rätt sätt l Plåt i teori och verklighet l Provtillfälle/enstaka prov/omtentamen l Putsade fasader l Överlåtelsebesiktning av fast egendom l Överlåtelsebesiktning, provtillfälle för besiktningsman

l Överlåtelsebesiktningssymposium, för certifierad eller godkänd besiktningsman

För ytterligare information och kursanmälan: se www.sbr.se eller ring 08‑462 17 94.

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag.

72

Trä & teknik 2–5 september Plats: Svenska Mässan Göteborg

Andersson Adam, projekterande byggingenjör, Byggkonsult Adam Andersson, UPPSALA Andersson Nils, elingenjör, El&Consulting i Kiruna AB, KIRUNA Bengtsson Jan, projektledare, Bohusbergkonsult, GÖTEBORG Brinkman Christer, avdelningschef, Hifabgruppen AB, HACKÅS Da Rosa Fausto, underkonsult byggprojektering, Da Rosa Byggkonsult, BANDHAGEN Ekdahl Jenny, besiktningsman bygg, Projektengagemang Aria AB, ÖREBRO Eriksson Lars T, byggnadsingenjör, ABW Byggkonsult, ÖREBRO Eriksson Lennart, elkonsult, Elkonsult JLE AB, HÖLLVIKEN Eriksson Patrik, ingenjör, OBM Byggnadsbesiktningar AB, LOMMA Gustafsson Mirjam, ingenjör, Plynova AB, ÖREBRO Holm Per, vd, Mönsterås Bostäder AB, MÖNSTERÅS Johansson Erling, ingenjör, Erling Johansson Byggkeramikkonsult, LUND Lindfors Mats, projektledare, WSP Sverige AB, STRÖMSUND Nilsson Conny, kontrollansvarig, CN Sunnerbo Bygg, MARKARYD Staf Björn, elingenjör, Staf Ref AB, GÖTEBORG Sundström Kristoffer, projekt­ ingenjör, Bygg GG i Norrköping AB, NORRKÖPING Svensson Lars, byggingenjör, Lars Svensson Byggkonsult, BROMMA Wranne Jakob, kontrollansvarig, Kontrollansvar Jakob Wranne, SKARPNÄCK NYA ANSLUTNA Ekebergh Johan, HUDDINGE Mårtensson Jakob, UMEÅ Thell Madeleine, UPPSALA Wiss Bright Alexander, MALMÖ

Bli mentor Är du en byggnadsingenjör med erfarenheter du vill dela med dig av? Då kan du bli mentor för någon av SBRs yngre och nyare medlemmar, som kanske är nya på jobbet eller fort­ farande under utbildning, med funderingar på vilken väg att välja framöver. På hemsidan läggs regelbundet mentorsefterlysningar ut och vad personen i fråga söker. Ett bra sätt att dela med sig av kunskap och bygga kontaktnät!

LÄS MER n Läs mer på www.sbr.se under fliken För medlemmar

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Ny SBR medlem

”Tack för stipendiet!”

ERLING JOHANSSON

byggkeramikkonsult från Lund

Vad jobbar du med?

– Jag har precis så här när jag nått vuxen ålder – jag är 67 – startat en konsultfirma och jobbar med besiktningar och kvalitetsöversyner av invändiga plattsättningsarbeten. Jag arbetar dessutom fortfarande på mitt gamla företag ett par dagar i veckan men har börjat trappa ned det samtidigt som jag tar på mig besiktningsuppdrag.

Vad är det bästa med jobbet?

– Jag får möjligheten att träffa många småföretagare inom plattsättning. De brukar vara lite skeptiska mot mig i början men sedan upptäcker de att jag är där för att hjälpa dem. Många av dem är oerhört kompetenta och trevliga att diskutera med.

Varför gick du med i SBR? – Dels på grund av den intressanta kursverksamheten, dels på grund av försäkringarna som SBR har. Men också för att få ta del av det omfattande kontaktnätet som inte är att förakta.

Jag hoppas på möjlighet att få träffa och utbyta erfarenhet med andra som har liknande uppdrag som jag.

Praktikplats DU SOM vill erbjuda eller söka

praktikplats eller tillfälligt jobb till exempel under studietiden kan göra det på SBRs webbplats eller till praktik@sbr.se Möjligheten är öppen för alla anslutna och medlemmar och är kostnadsfri.

SBR

HUSBYGGAREN NR 1.2014

Madeleine Thell och Patrik Strömberg blev förra årets SBR-stipendiater i Uppsala. Nu har de tagit examen och berättar vad de använt sina stipendier till.

PATRIK STRÖMBERG:

”I juni presenterade jag mitt examens­ arbete om olika utfackningsväggsutför­ anden som PEAB använder. Bara några dagar senare började jag jobba hos JM AB i Uppsala som arbetsledare på projektet Tullmästaren i norra Luhagen. Jag gjorde ett så kallat COOP-år på JM mellan årskurs 2 och 3, så det blev ganska naturligt att komma tillbaka dit.

Stipendiepengarna var mycket välkomna och investerades genast i en Audi A3, som jag har behövt för att kunna jobba.”

FAKTA/ STIPENDIUM

MADELEINE THELL:

SBR Uppsala delar varje år ut stipendier till studenter i avgångsklasserna på byggprogrammet vid Uppsala universitet. Förra året var summan på 5 000 kr per stipendium. Pengarna kommer från en stiftelse som grundades efter SBRs rikskonferens 2009 och består av överskottet från den.

”Jag tog min byggingenjörexamen från Uppsala universitet i juni, då jag också fick stipendiet av SBR. De pengarna har jag inte hunnit spendera än, men de kommer att komma väl till användning när jag ska inreda min nya lägenhet i år.

Efter min examen började jag jobba för Skanska i Uppsala som arbetsledare på Jaktfalken och Pilgrimsfalken. Vi bygger 65 respektive 53 nya bostadsrätter.”

Välkommen på förbundsstämma Efter att stämman två år i rad ägt rum på västkusten är det i år dags för samling i Skåne.

Välkomna till vackra och anrika Kristianstad – en väl vald plats eftersom den danske konungen Christian IV grundade staden 399 år och 51 veckor innan SBRs förbundsstämma 2014.

Ett 400-årsjubileum står alltså inför dörren.

PROGRAM Fredag den 16 maj 09.00 SBR Golfmästerskap 2014 spelas på Lilla Viks Golfbana Simrishamn. Alla med högst 36 i handicap är välkomna att tävla om vandringspriset. Transport avgår från stadshotellet Kristianstad kl 07.00.

19.00 Välkomstbuffé med välkomsttal av Kristianstads borgmästare.

Lördag den 17 maj 2014 års stämma äger rum på Länsförsäkringar i Kristianstad.

08.30 Registrering 09.00 Allmän diskussion 09.00 Program för icke stämmodeltagare: guidad stadsrundtur i Kristianstad 10.30 Kaffepaus 11.00 SBRs Förbundsstämma öppnas av förbundsstyrelsens ordförande Lars Hedåker.

13.00 Gemensam lunch.

19.00 Högtidsmiddag med underhållning på Hotell Sirius. Möjlighet till ”kasedans” till levande musik efter maten.

73

NYTT FRÅN SBR

SBR Försäkringsinformation

Nu förbättrar vi rutinerna för dig som har SBRs ansvarsförsäkring Jenny Örtendahl som har hand om SBR Försäkringsservice på Aon Risk Solutions har lyssnat på SBRs medlemmars önskemål om bättre rutiner.

Nu har de blivit verklighet.

om denna förändring samt om hur de ska gå tillväga för att säkerställa att rätt antal överlåtelsebesiktningar ligger till grund för premiesättningen inför kommande försäkringsperiod.

När jag deltog på SBRs symposium i september gav det mig möjligheten att diskutera våra rutiner med er medlemmar.

Många av er hade många kloka förbättringsförslag. Ett av dem genomförde jag direkt och skulle vilja informera mer om nu.

Från och med 1 april 2014 upphör kravet på kvartalsvis rapportering med specificering av faktiskt utförda besiktningar. Vi har ändå valt att den rörliga premien även fortsättningsvis ska grunda sig på antalet besiktningar då det ger en rättvis premie i relation till risken.

De besiktningsmän som är försäkrade genom SBRs ansvarsförsäkring för överlåtelsebesiktning har redan fått information

NYHET – RABATT FÖR SKADEFRIA MEDLEMMAR

Utöver förändringen av rapporteringen har vi ytterligare en nyhet att presentera. Tillsammans med SBR och Länsförsäkringars kompetenta skadejurister pågår löpande ett arbete för att säkerställa sunda nivåer på skadeutbetalningar. Som ett led i detta arbete vill vi motivera och premiera de besiktningsmän som under de senaste tre åren varit helt skadefria. Efter förhandlingar har vi funnit en bra nivå för detta och kommer att kunna ge er som varit helt skadefria fem procents rabatt på den rörliga premien. Detta regleras i efterhand vid varje försäkringsårs slut. ■

Besök gärna vår nya sajt!

T! NYHE

5%

Jenny Örtendahl.

rabatt på premien till dig som varit skadefri i fler än tre år.

I fjol introducerade vi vår nya försäkrings­­ sajt. En helt ny plattform för dig som vill veta mer eller ansöka om alla SBRs försäkringar. Där finns också information om hur du ska gå till väga för att göra skadeanmälningar. Läs mer på forsakring.sbr.se. Det går också bra att kontakta oss om du har frågor. Vid frågor om SBRs ansvarsförsäkring vid överlåtelsebesiktningar så är ni är välkomna att kontakta oss på SBR Försäkringsservice på 08- 697 44 34 eller maila på sbr@aon.se.

Tryggt och försäkrat Syftet med SBR Byggingenjörernas verksamhet är att på bästa sätt tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen. Som ett led i detta arbete erbjuder vi specialanpassade försäkringar som ger både dig och dina uppdragsgivare bästa möjliga trygghet. Allt för att underlätta för dig i din verksamhet. Du slipper fundera på om dina verksamhetsspecifika försäkringsbehov som Byggingenjör SBR verkligen är täckta. Och du kan vara lugn för att du inte betalar mer än nödvändigt. Genom att välja SBR medlemsförsäkringar får du helt enkelt mer trygghet för pengarna.

• Sjukvård +: Att som egenföretagare drabbas av sjukdom kan resultera i ett kännbart ekonomiskt avbräck. Speciellt om sjukdomen blir långvarig och specialistvård eller operation krävs. Köerna inom offentligvården kan innebära lång väntetid.

Och ju längre desto mer kostsam väntetid, eftersom tid är pengar för egenföretagaren. I dessa lägen kan en privatvårdsförsäkring vara guld värd.

• Kontors- och konsultansvarsförsäkring: Som Byggingenjör SBR med egen verksamhet är det oumbärligt med en bra försäkring dels för företaget, dels för verksamheten. En vanlig kontors- och konsultansvarsförsäkring består av många olika delar och det kan vara svårt att själv veta vilka delar som passar för just din verksamhet. För att SBRs medlemmar ska känna sig trygga i sin yrkesutövning har vi tagit fram en specialanpassad försäkring för dig som är Plus-medlem.

Ansvarsförsäkring för överlåtelsebesiktning kan du känna dig trygg om det som inte får hända ändå händer.

• Avvecklingsförsäkring: För dig som tänker avveckla din verksamhet finns möjligheten att teckna en Avvecklingsförsäkring. Den ger ett förlängt skydd för krav som du eller ditt företag kan få efter att verksamheten upphört.

• Intäktsförsäkring: Sjukdom och olycksfall är två vanliga orosmoln på företagarhimlen. Om du • Motorfacilitet: Nu kan vi erbjuda dig en mycket eller någon annan nyckelperson i företaget skulle förmånlig premie för motorfordonsförsäkring.

•Ansvar för överlåtelsebesiktning: I samband råka ut för sjukdom eller olycksfall kan det få ödesdigra ekonomiska följder. Men dessa orosmed en överlåtelsebesiktning vilar ett stort ansvar på dig som besiktningsman. Med SBR moln går att skingra – med en intäktsförsäkring.

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd.

Unik konstruktion! www .h f o n s t r et .s e

74

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

HUSBYGGAREN NR 1.2014

RES MED SBR

Studieresa till Japan och Korea 2014 två länder som kombinerar teknologisk utveckling och tradition Intresset för SBRs nästa resmål Asien är större än förväntat. Den tidigare annonserade resan finns nu som två olika resor. En resa koncentrerad till Japan och en resa som går till både Japan och Korea. Båda länderna ligger i täten för teknologisk utveckling samtidigt som tradition är ett viktigt inslag i samhället.

Välkommen att ta del av vad som pågår inom byggbranschen i två av Asiens viktigaste högteknologiska länder samt få en förståelse för hur dess kultur påverkar byggandet!

RESANS HÖJDPUNKTER: JAPAN 25 sept - 2 okt 2014

Under 8 dagar i Japan kombinerar vi intressanta utflykter med konferens och föreläsning om byggbranschen i Japan. Vi besöker bl a Roppongi Hills där vi kan se Tokyo från ovan, en rundtur som tar oss till Meijihelgedomen, Tokyos paradgata Omotesando och stadsdelen Ginza. Vi tar snabbtåget Shinkansen mot den gamla kejsarstaden Kyoto och under en eftermiddag besöker vi Nijoborgen, Guldpaviljongen och den zenbuddistiska stenträdgården Ryoanji. Ett självklart besök gör vi i staden Nara, Japans äldsta huvudstad med sina vackra träbyggnader från 600 talet.

Japan 8 dagar: 29.750 kr per person i dubbelrum från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn.

JAPAN & KOREA 2 - 14 okt 2014

Resan börjar i Japan med samma innehåll som ovan.

Innan vi fortsätter till Korea besöker vi Hiroshima.

Vi besöker även bl a Seouls mest kända platser som det gamla kungapalatset, Kyongbokkung som är som Beijings förbjudna stad, utsikten från Seouls TV torn ger omfattningen av denna stora stad. Vi åker över floden Han genom Kangnam och Apkjuong som är Seouls Beverly Hills och slutar i Hightech. Avslutningsvis besöker vi den nya staden New Songdo som för tio år sedan var ett lerigt fält och nu är en framtidsstad, vi gör studiebesök i en av världens mest miljövänliga städer.

Japan & Korea 13 dagar: 46.500 kr per person i dubbelrum från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn.

Mer information och bokning: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller www.style.se/sbr

SBR Japanresa 2014_ver3.indd 1

2014-02-10 13:38:23

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Bygg för framtiden. välj trä.

Setra erbjuder miljöcertifierade träprodukter för byggnation och inredning. Tillsammans med vårt dotterbolag Plusshus skapar vi flexibla lösningar för framtidens boenden.

Prefabricerade bostäder av trä ger gränslösa möjligheter att bygga smart, effektivt och hållbart.

Läs mer på www.setragroup.com

www.setragroup.com

wood for life