Husbyggaren 2014 Nr 3

NUMMER 3 | 2014

ROT Höj miljöstandarden Rationell tilläggsisolering Korrosion av armering

FASTIGHET Installera indivi­duella mätare Laddstation i fastigheten Våtrumsarbete Yrkesporträtt – Landskapsingenjör

’’

Man pratar mycket mer om utemiljön nu än för sex år sedan när jag började.

Den är med från början av bygg­pro­jekten numera.

Det är positivt.

DEBATT Om det låga bostadsbyggandet

ROT

Hållbar renovering av miljonprogramsområden

To protect and preserve…

Kvalitet & Kompetens Silanex AB är marknadsledande sedan 1996 med sin erfarenhet och kompetens gällande fukt och emissionsproblem i kombination med olika golvbeläggningar. Vi har kompletta lösningar för att förhindra dessa typer av skador.

Våra Florosil-system skyddar mot fukt, alkali och emissioner och har använts i både ROT-objekt och nyproduktion på mer än 700 000 m2.

Florosil och Florosil TS är baserade på olika högkvalitativa lösningsmedelsfria silaner och kiselföreningar.

Golvkonstruktionen t.ex. vilket spackel och golvbeläggning man ska använda, avgör valet av produkt.

Vi samarbetar med Evonik AG, ett av världens största kemiföretag samt med alla ledande leverantörer i golvbranschen. Auktoriserade entreprenörer garanterar högsta kvalitet vid utförandet.

Vi delar gärna med oss av vår kunskap och erfarenhet.

Dina probl em –v år uppgi ft.

Florosil® Florosil®TS Florosil® TS Colour

www.silanex.se 08-449 73 57 | info@silanex.se

Ä n n u

e n

i n n o v a t i v

l ö s n i n g

f r Å n

i s o v e r

Tjockisolering ett minne blott.

I över 80 år har vi levererat brandsäkra och energieffektiva lösningar som sparar både plats och pengar till våra kunder.

Nu har vi även miljödeklarerat vår storsäljare, ISOVER UNI-skiva 35 från vagga till grav.

Läs mer här!

www.isover.se

En underlagsduk som ger dig mer jobb Tack vare att vi gör våra underlagsdukar extra breda går ditt arbete snabbare och blir mer kostnadseffektivt. Och du kan lägga fler tak på samma tid.

När du väljer de bredare dukarna Flexilight PRO eller PRIMA blir det inte bara färre skarvar, utan taket går också fortare att lägga. Nya Flexilight BAS är utmärkt för tak med många detaljer eller extra brant taklutning. Alla våra underlagsdukar är starkare och tåligare än AMA Hus kräver. Och bäst av allt är förstås att dina kunder har ett garanterat tryggt undertak i upp till 30 år. Läs mer på icopal.se

Nytt namn!

Flexilight PRIMA fd Flexilight

Nyhet!

Flexilight BAS

Breda våder bra på stora takytor

Icopal Underlagsdukar

Inspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se

Ledare BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningens riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90 ISSN 0018-7968 REDAKTION

Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk Tfn: 070-170 98 52 Redaktör: Helena Thorén Tfn: 070-621 55 11 E-post: redaktionen@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB Tfn: 08-644 79 60 E-post: annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-643 11 60 E-post: pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 79:Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2014

Nr 1 v 12 Nr 2 v 23 Nr 3 v 38 Nr 4 v 44 Nr 5 v 50 GRAFISK FORM OCH TRYCK

dpn AB, Göteborg Ystads Centraltryckeri AB, Ystad OMSLAG

Åkeshovsvägen, Stockholm, byggår 1968 Foto: Mauro Rongione Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är ­11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för ­material som inte beställts.

Snart är hösten här

H

östen är på gång, men först hoppas vi på en fin brittsommar som förlänger den behagliga period vi upp­skattar så mycket, sommaren med värme och ljus.

SBR börjar så smått komma igång igen.

Flytten till nytt kansli är avklarad och ny verksamhetschef i SBR Byggingenjörerna är installerad. Han presenterar sig själv på SBR-sidorna. Detta innebär också att jag lämnar det tillfälliga uppdraget som kanslichef och koncentrerar mig på uppdraget som ordförande i SBR. Framtiden för SBR ser betydligt ljusare ut.

En mycket intressant sak tas upp i detta nummer. Det är den förestående renoveringen av alla miljonprogramsbostäder.

Hur ska man klara kostnaden och framför allt, vem ska stå för den? De flesta bostäderna i miljonprogrammet finns i de kommunala bostadsbolagen och många av dem har inte ekonomiska muskler att klara de kostnader, eller förutsättning att höja hyrorna, i den omfattning som erfordras.

Man kan på sikt ana ett statligt ingripande i form av subventioner. Och vad menar man med hållbar renovering. SBR deltar i ett projekt finansierat av Nordiska Rådet, som syftar till att hitta gemensamma nordiska hållbara metoder för renovering.

Metoderna är tänkta att implementeras i byggutbildningarna i de nordiska länderna.

Ett första startseminarium kommer att ­hållas på Malmö Högskola den 1–2 oktober.

Projektet pågår under fyra år och det ska bli spännande att se om det som fram­ kommer kan appliceras på till exempel miljon­programmet.

Björn Wellhagen på Sveriges Bygg­ industrier tar upp debatten om det låga bostadsbyggandet och ger sin syn på bland annat tyckandet snarare än fakta, men pekar också på de största bristerna – de strukturella. Det ska bli intressant att följa de inlägg som jag hoppas kommer fram­över.

Det är klart att man måste fråga sig varför det i Tyskland tar några år att genomföra en plan- och bygglovsprocess och i Sverige mellan fem och tio år. Här krävs modiga politiska beslut för att förkorta tiderna.

Ny statistik från Boverket visar att cirka 20 000 bostäder kommer att färdigställas 2014. Inte så dåligt, men det borde ha varit dubbelt så många. Det finns dock prognos på att nästan 40 000 bostäder kommer att påbörjas nästa år.

Och som sagt, snart är hösten här.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars.hedaker@sbr.se

I GVK INGÅR:

HUSBYGGAREN NR 3.2014

5

material som erbjuder nya möjligheter! tak · fasadglasning · betongrenovering & ytskydd · betongteknik · fog · golv · elastisk limning · vattentätning

www.sika.se

“ Att jobba med smarta byggnader kräver både drivkraft och passion.” ÅF-medarbetare

På ÅF har vi en passion för energieffektivisering Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid.

På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader. Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

Innehåll # 3 | 2014 8

MARKNADSNYTT

Beräkna isolering responsivt on-line och trådlösa sensorer i fastigheter.

10 MOT EN PROCESSMETODIK FÖR HÅLLBAR RENOVERING

Renovering av miljonprogramsområden är ett tillfälle att höja miljöprestandan.

16 RATIONELL TILLÄGGSISOLERING AV YTTERVÄGGAR OCH FASADER

System har testats av bostadsbolag.

16

22 MATERIALTRANSPORTER I BYGGANDET

Byggsektorn är beroende av materialtransporter.

26 HUR LÄNGE HÅLLER ARMERADE MURVERKSKONSTRUKTIONER?

Ny kunskap om orsakerna till korrosion av armering i murverk.

31 FORM & TEKNIK

Den brännande frågan om resurser.

32 INDIVIDUELL MÄTNING AV VÄRME, KYLA OCH TAPPVATTEN

Fastighetsägare och byggherrar måste ibland installera individuella mätare.

35 YRKESPORTRÄTT

Landskapsingenjören Josephine Isaksson projekterar utemiljöer.

37 VÅTRUMSARBETE KRÄVER KOMPETENS

Brister i tätskikt i badrum leder till dyra renoveringar.

38 DEBATT

35

Debatten kring det låga bostadsbyggandet, är det mest tyckande?

40 MILJÖ

Etablera en laddstation för elbilar. Vad är bra att veta innan man startar?

42 FRÅGA JURISTEN

Den obligatoriska byggfelsförsäkringen är avskaffad. Vad innebär det?

44 UTBLICK

Hagia Sofia – den märkvärdiga helgedomen.

50 NOTERAT

Skärpta kravnivåer på energihushållning, stadsutveckling i Nigeria med svenska Minecraft och ny bindemedelsteknik sänker miljöpåverkan.

53 NYTT FRÅN SBR

40

Den nya verksamhetschefen Björn Edebrand presenteras, Lennart Wågström om sina femtio år i SBR:s verksamhet, studiebesök i kulturhistorisk byggnad.

I nästa nummer: Byggmetoder – klimatsmarta hus

TEMAN I DETTA NUMMER

n ROT

n FASTIGHET

10

32

Det är 40–50 år sedan miljonprogramsområden byggdes och behoven av renovering är på sina håll omfattande. Då kan vi höja miljöstandarden. Ett första steg är en processmetodik som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter. Tilläggsisolering av ytterväggar och fasader skulle kunna ge bättre energiprestanda hos klimatskärmen, men de rationella systemen behöver utvecklas vidare. Liggfogsarmering i tegelfasader var vanliga under byggåren 1950–75. Rostande armeringsjärn påverkar murverket. Nu vet vi hur.

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Vi har fått en ny lag om energimätning i byggnader sedan den 1 juni i år. Den ställer nya krav på fastighetsägare och byggherrar att i vissa fall installera mätare i varje lägenhet. Myndigheter tar fram nya föreskrifter för mätare och vilka byggnader som omfattas. Intresset för eldrivna fordon ökar och då också intresset för att etablera laddstationer. Det behövs mer än två hål i väggen.

7

Marknadsnytt SÄKRA SÄKERHETSDÖRRAR Förstärk ytterdörrarna med infästningar för låshus, slutbleck och gångjärn som dessutom har infästningen av glaset i dörrbladen. Skånska byggvaror har utvecklat nya säkerhetsdörrar med dörrförstärkningstillbehör över låshuset. Allt för att göra det svårare för inbrottstjuvar att forcera ytterdörren.

Säkerhetsdörrarna är testade hos SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut där man enligt säkerhetstester (klass 2) sätter tryck på olika punkter på dörren. De provar också dörren genom att låta en tyngd på 50 kg falla på olika ställen på dörren. Utöver detta gör de även inbrottsförsök med handverktyg. Dörren ska då stå i emot tre olika brytförsök i minst 180 sekunder vardera. www.skanskabyggvaror.se

Vakuumlyft skonar ryggen Den nya Jumbo Flex 50 är det senaste tillskottet i PMH:s program av ergonomiska vakuumlyftare.

Denna modell är utvecklad för lite tyngre lyft men är lika lätt att manövrera som de två övriga modellerna i serien, Jumbo Flex 20 och Jumbo Flex 35. Manövreringen sköts med antingen en eller två fingrar för att öka både precision och säkerhet. Vakuumlyftarna är utvecklade för att framförallt användas vid frekventa och snabba lyft av lättare gods. www.pmh.se

Beräkna isolering responsivt on-line En uppdatering av IsoDim® förenklar beräkningsarbetet för projektörer, entreprenörer, studenter och forskare. Den webbaserade, responsiva online-versionen ger nya möjligheter att utföra komplicerade beräkningar från vilken dator eller surfplatta som helst. Snabbt, säkert och helt gratis.

Hållbart trä i tryckkammare Accoya® trä har egenskaper som matchar eller överträffar de tropiska träslagen men tillverkas med hjälp av en giftfri process och använder trä från förnyelsebara FSC-certifierade skogar. Processen kan enklast beskrivas med att träet läggs i en tryckkammare som fylls med en vätska (ättiksyraanhydrid) som startar en kemisk reaktion genom hela tvärsnittet. Resultatet minskar väsentligt träets förmåga att suga upp vatten vilket gör det mycket formstabilt och extremt hållbart. www.ceos.se

IsoDim® Online har samtliga de beräkningsfunktioner som finns i föregående versioner och fungerar i princip på samma sätt. En nyhet är att det nu går att utföra beräkningar på trelagsisoleringar samt att verktyget även kan räkna ut monteringsmått för isolerade rör och kanaler. Skillnaden är att man inte behöver ladda ner något program och därmed kan använda programmet från olika plattformar och enheter.

Det webbaserade verktyget är responsivt vilket innebär att det fungerar utmärkt även på surfplattor. www.programbyggerne.no/IsodimSE/

Arbetsradio med blåtand upp till 30 meter Nya arbetsradion, M18 RC, levererar trådlöst ljud från alla typer av blåtandsenheter på upp till 30 meters avstånd. Förutom det erbjuder radion en laddningsstation för M18 batterier och ­annan elektronisk utrustning.

Rättelse: I nummer 2 2014 av Husbyggaren uppgavs felaktigt att Per Danielsson skrivit texten till artikeln ”Kvalitetssäkring av sedumtak”. Skribenten var Andreas Falk som tagit del av Per Danielssons slutrapport med samma namn.

8

Förstärkt ram, metallhandtag och förseglat extrafack skyddar radion och inkopplad ljudkälla i tuffa arbets- och väderförhållanden.

En AM/FM-mottagare med digital processor ger bra mottagning och klar signal, dessutom högtalare med 40W förstärkare, 10 förinställda radiokanaler och USB-port. www.milwaukeetool.se

HUSBYGGAREN NR 3.2014

ROT

MOT EN PROCESSMETODIK FÖR

HÅLLBAR RENOVERING Det är dags att renovera miljonprogramsområdena. En het fråga på samhälls­ agendan och ett bra tillfälle att höja miljöprestandan. Hur kan miljö-, energioch innemiljöaspekter hanteras i renoveringsprocessen? Vilka är hindren och hur skiljer sig förutsättningarna åt mellan fastighetsägare?

TEXT: TOVE MALMQVIST & STEFAN OLSSON FOTO: MAURO RONGIONE

Under parollen "En miljon bostäder på tio år" skulle den akuta bostadskrisen byggas bort mellan åren 1965 och 1974. 1 006 00 nya lägenheter byggdes det.

10

HUSBYGGAREN NR 3.2014

B

yggnaderna uppförda under rekordåren är nu cirka 40–50 år gamla och står i många fall inför om­fattande renoverings­ behov. Även äldre byggnadsbestånd har i många fall eftersatt underhåll i förhållande till behovet. Att öka renoveringstakten har nu på allvar blivit en viktig fråga på samhälls­ agendan vilket inte minst den stora mängden seminarier och konferenser på teman som ”renovering av miljonprogrammet” vittnar om.

Renoveringssituationen innebär ett bra tillfälle och en stor möjlighet till miljöförbättringar i den aktuella byggnaden. Att höja miljöprestandan i byggnaderna är också väsentligt för att Sveriges miljökvalitetsmål God bebyggd miljö skall kunna uppnås.

Vidare finns EU:s Energieffektiviserings­ direktiv vilket bland annat stipulerar att medlemsstaterna ska formulera mål för energieffektivisering och formulera en långsiktig strategi för renovering av befintliga byggnader. En sådan strategi håller för närvarande på att utarbetas av Boverket och Energimyndigheten.

Att renovera alla dessa byggnader på ett ”hållbart” sätt har därmed kommit att bli ett mycket aktuellt ämne. Det kan emellertid snabbt konstateras att det idag flitigt använda uttrycket ”hållbar renovering” kan innefatta många olika aspekter såväl som högst olika grad av hållbarhet. Det finns alltså all anledning till ett kritiskt förhållningssätt till begreppet hållbar renovering även om vi inte går in på den diskussionen just här.

HINDER FÖR HÅLLBAR RENOVERING

Till skillnad från i nybyggnation förekommer omfattande renoveringsprojekt med fokus på energieffektivisering och förbättrad innemiljö än så länge huvudsakligen som olika typer av pilotprojekt. Hinder för en bredare implementering av hållbarhets­ aspekter i renoveringsprocessen har i tidigare forskningsprojekt identifierats som till exempel bristande kunskap om hållbarhets­ aspekter, brist på förenklade utvärderingsverktyg och hur man formulerar lämpliga mätbara miljömål. Ytterligare hinder som identifierats är otillräcklig kunskap om det befintliga beståndets brister och möjligheter samt samordningen mellan underhålls­ åtgärder och energieffektiviseringsåtgärder (så kallade ”passa på” åtgärder).

I ett pågående FoU-projekt genomförde vi under 2013 åtta intervjuer i sex olika fastig­ hetsägarorganisationer, dessa organisationer äger totalt cirka 57 700 hyreslägenheter och förvaltar cirka 6 400 bostadsrättsföreningar.

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Under intervjuerna gicks 70 frågor igenom som berörde renoveringsprocessen från förvaltning till uppföljning efter avslutad renovering. Syftet med intervjuerna var att få en överblick av hur hållbarhetsaspekter såsom energi-, miljö- och innemiljöaspekter hanteras i renoveringssammanhang i dag och vad som skulle behöva utvecklas för att få till en god hållbarhetsstyrning. En process för en sådan styrning utarbetas i projektet (en skiss presenteras senare i artikeln) och intervjuerna ligger alltså till grund för ut­veckling av denna processmetodik. De sex fastighetsägarna som deltog i intervjustudien kan sägas representera en stor del av det svenska bostadsfastighetsbeståndet, det vill säga små-/medelstora privata företag, stora kommunala företag och bostadsrättsföreningar.

INTERVJUSTUDIEN

I intervjustudien identifierades nedan­ stående generella hinder för att uppnå god hållbarhetsstyrning i renoveringssammanhang. Dessa barriärer bör en processmetodik bidra till att övervinna.

• Mycket begränsat med rutiner för hur hållbarhetsaspekter ska drivas genom ett renoveringsprojekt, exempelvis vilka aspekter som är viktiga att hantera i olika skeden, men även hur dokumentation av olika moment skall ske. Konsekvensen av detta är att vissa frågor kan förbli obehandlade. Även formulering av lämpliga målnivåer uppfattas som ett hinder.

• Projektledarens kompetens och engagemang kan vara helt avgörande för hur hållbarhetsaspekter hanteras i renoverings­ processen, det vill säga ett stort ansvar vilar på projektledarna. Om kunskap om vilka hållbarhetsaspekter som bör hanteras saknas är det också svårt att beställa rätt kompetens i frågan.

• Det förekommer sällan att någon särskild miljökompetens stöttar projektledare och övriga inblandade genom hela renoveringsprocessen. Den miljökompetens som oftast utnyttjas är på begäran av respektive projekt­ ledare under delar av projektet. Detta visar på vikten av att en projektledare kan eller förstår vad de ska fråga efter.

• Sammanställning och analys av innemiljö­ aspekter och energi- och mediastatistik genomförs mycket sällan på en detaljerad nivå, varken under tidiga skeden eller under uppföljning. Detta får konsekvensen att åtgärder riskerar att väljas på felaktiga grunder samt att det försvårar uppföljning och återkoppling av genomförda åtgärder.

• Det finns sällan gemensamma riktlinjer, ens inom samma organisation, för ingångsvärden som till exempel teknisk livslängd,

Hur upplever hyresgästen innemiljön?

räntor och energiprisökningar som används vid utvärdering av åtgärder. Detta innebär att samma sorts åtgärder utvärderas olika i liknade projekt.

• Nöjd kund-enkät ställs vanligen regelbundet till hyresgäster men innehåller sällan frågor om upplevelsen av innemiljön. Ingen särskild enkät, intervjuer eller motsvarande genomförs med hyresgäster inför en renovering för att lokalisera eventuella problem som skulle kunna åtgärdas i samband med renovering.

OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OLIKA TYPER AV FASTIGHETSÄGARE

Olika typer av fastighetsägare har olika förutsättningar för att få till stånd mer hållbara renoveringar. I en mindre organisation (till skillnad från större) underlättas till exempel en god hållbarhetsstyrning av kortare beslutsvägar (samma person kan ha flera funktioner i organisationen) enligt våra intervjuer. Detta innebär också att det ofta är lättare att snabbt få en samlad bild av byggnadens status. I mindre organisationer förekommer också ofta en mer personlig (och frekvent) hyresgästkontakt vilket leder till bättre kunskap om exakt vilka lägenheter

11

ROT

ägare finns det i en bostadsrättsförening vanligen en viss andel fonderade medel för underhållsåtgärder alternativt ett låneutrymme med fastigheten som säkerhet. Till skillnad från fastighetsföretagen har bostads­ rättsföreningar vanligen relativt långtgående underhållsplaner (men utan miljömål) vilket är en god förutsättning för att också kunna formulera miljömål i anslutning till respektive åtgärd.

SKISS PÅ PROCESSMETODIK FÖR HÅLLBAR RENOVERING

En processmetodik som ett stöd för att hantera flera hållbarhetsaspekter på ett mer systematiskt sätt.

(eller byggnader) som kanske är drabbade av innemiljöproblem.

Omvänt har stora organisationer större bestånd som ger möjlighet till positiva upprepningseffekter och erfarenhetsbyggande.

Detta innebär en potential att utveckla en god hållbarhetsstyrning i renoveringssammanhang. Likaså är projekten ofta mer omfattande vilket ger större ekonomiskt utrymme att uppnå hög miljöprestanda.

I större organisationer är det dessutom mer vanligt förekommande med ett existerande miljöarbete och redan konkretiserade energi-/miljömål.

Vidare visar intervjustudien att fastighets­ ägare verksamma i en tillväxtmarknad kan dra nytta av sina erfarenheter från nyproduktion till renovering. Några av de intervjuade organisationerna svarade exempelvis att de

12

följer det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad vid nyproduktion (certifiering genomförs dock inte alltid) men att detta ännu inte implementerats vid renovering. Även om vi i detta arbete inte går djupare in på de ekonomiska aspekterna vid renovering av bostäder varierar förutsättningarna naturligtvis mycket mellan olika marknader.

Utanför tillväxtmarknaderna är det vanligare att fokusera på att behålla befintliga hyresgäster, vilket lätt leder till mindre ekonomiskt utrymme att genomföra miljöåtgärder eller energieffektivisering (om hyreshöjningen vid renoveringen blir för hög kan det vara svårt att hitta nya hyresgäster om de befintliga väljer att flytta). Innemiljöaspekter kan däremot få större tyngd vid en renovering.

Slutligen intervjuades också bostadsrätts­ organisationer. Jämfört med övriga fastighets­

Intervjustudien som beskrivits ovan visar att det är uppenbart att det fortfarande finns ett behov av stöd för fastighetsägare att få till stånd en bättre styrning av hållbarhets­ frågor i renoveringsprojekt. Men vad för typ av stöd? I vårt pågående FoU-projekt Miljöstyrning av renoveringsprocessen utarbetar vi en processmetodik som är tänkt att stödja och inspirera inte minst de mindre fastighets­ ägarna som har begränsade egna resurser att lägga på utveckling av koncept och intern kompetens inom miljö- och hållbarhet.

Processmetodiken kommer att fokusera på tidiga skeden samt uppföljning eftersom dessa skeden skiljer sig mest från nybygg­ nads­processen. Att integrera hållbarhets­ aspekter i processen så tidigt som möjligt är avgörande för en framgångsrik renoveringsprocess. Viktiga utgångspunkter för utvecklingen av processmetodiken är: • Upplägget på metodiken ska tillåta organi­ sationer som ännu inte redan har en egen processbeskrivning för hållbar renovering att använda denna metodik med endast mindre förändringar. Om en fastighetsägare har en egen processbeskrivning kan meto­ diken fungera som inspiration till att implementera delar som inte finns i processen idag.

• Tillhandahålla förslag på rutiner som minskar risken för att viktiga hållbarhets­ aspekter inte hanteras på rätt sätt genom renoveringsprocessen på grund av bristande intresse eller kompetens hos projektledare.

• Beskriva ansvarsfördelning och kompetenskrav för olika uppgifter och aktiviteter beskrivna i processmetodiken.

• Tillhandahålla checklistor, mallar, länkar till existerande verktyg samt ge exempel på hur dessa kan tillämpas exempelvis vid formulering av miljömål och upprättande av miljöplaner.

• Ge förslag på formuleringar och målnivåer för viktiga hållbarhetsaspekter i renoverings­ projekt för att styra mot de svenska miljökvalitetsmålen, nationella åtaganden med mera.

• Tillhandahålla illustrativa exempel för hur olika aktiviteter i processmetodiken kan tillämpas i praktiken.

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Nedan visas exempel på hur processmetodiken är tänkt att vara uppbyggd (se figur 1).

Processmetodiken kommer att bestå av kortare informativ text i olika nivåer upp­ delade på olika skeden. Varje nivå är sedan uppdelad i olika moment som skulle kunna utföras i ett renoveringsprojekt. Texten hänvisar sedan till bilagor där mer detaljerad information med checklistor, mallar och länkar till existerande verktyg och inform­ ationskällor återfinns. Med denna struktur förväntas exempelvis projektledare enkelt kunna hitta generell information om föreslagna aktiviteter att ta ställning till i renoveringssammanhang.

Figur 1: Exemplifierande översiktsbild över process­ metodikens struktur med generell text i olika steg (till vänster) vilken refererar till bilagor med detalj­ erad information, checklistor etc. (till höger).

mationen hjälper användaren att se vilka de viktigaste miljöåtgärderna som bör prioriteras vid renovering är. För äldre byggnader kan det vara kostsamt att nå ett högt betyg i Miljö­ byggnad men kriterierna kan användas för att formulera miljömål för viktiga frågor att hantera i en hållbar renovering.

Miljöbyggnad kan också användas för att välja och jämföra renoveringsåtgärder samt för att kontrollera att en vald åtgärd inte försämrar någon miljöaspekt. Detta gäller exempelvis åtgärder för energieffektivisering som kan påverka innemiljön på olika sätt.

Många fastighetsägare vittnar idag om att Miljöbyggnad fungerar som kvalitetssäkrings­ verktyg i byggprojekt och systemet är nu väl känt vilket underlättar kommunikationen betydligt mellan olika projektaktörer kring vilka miljökrav som faktiskt gäller för ett projekt.

Valet av åtgärder som bidrar till energi­ effektivisering och minskad klimatpåverkan kan ses som kanske allra viktigast i en miljömässigt hållbar renovering. Här visade inter­vjuerna ovan att det alltjämt finns ett behov av enkla verktyg för energispar- och ekonomiska kalkyler av olika åtgärder att använda i tidiga skeden. Ett sådant verktyg utvecklas också inom ramen för det pågående FoU-projektet Miljöstyrning av renoveringsprocessen, kallat BECEREN. Verktyget inkluderar energibesparing, investering, livscykelkostnad och inbyggd klimatpåverkan från tillkommande material för respektive åtgärd.

VAD BÖR VI MENA MED HÅLLBAR RENOVERING?

MILJÖBYGGNAD OCH ANDRA VERKTYG FÖR HÅLLBAR RENOVERING

Som stöd i en renoveringsprocess kan också miljöcertifierings- och miljöbedömningsverktyg med fördel användas. System som Miljöbyggnad, BREEAM och LEED används framför allt i nyproduktion och har där visat sig ge effekter såsom bättre koordinering mot gemensamma mål. Som verktyg vid renovering har de däremot knappast använts alls, vilket också stöds av intervjustudien.

I synnerhet det svenska systemet Miljöbyggnad har goda förutsättningar att vara ett användbart verktyg vid renovering. Systemet har indikatorer inom energi, innemiljö och materialval, områden som är väsentliga att arbeta med när det gäller miljömässigt hållbara byggnader. Miljöbyggnads kriterier är förhållandevis enkla, anpassade till svenska förhållanden och går att använda även utan att certifiera byggnaden. Genom att använda Miljöbyggnads indikatorer i renoveringsprocessen får man fram en god och grundläggande information om byggnadens nu­läges­status och miljöprestanda. Den infor­

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Den processmetodik och de verktyg som talats om i denna artikel kan ses som förslag på hur renoveringsprocesser bör kunna utvecklas för att gå mot mer av hållbara renoveringar. Begreppet ”hållbarhet” är emellertid knepigt att relatera till och förhållningssättet i våra förslag här ligger framför allt på att bidra och ge stöd till bättre renoveringsprocesser som hanterar fler hållbarhetsaspekter på ett mer systematiskt sätt än vad som är vanligt idag. Att faktiskt också diskutera absoluta målnivåer avseende olika hållbarhetsaspekter är en helt annan sak. I FoU-projektet kommer vi så småningom också föreslå och diskutera förslag på ”uthållighetsmål” avseende exempelvis energianvändning och klimatpåverkan i relation till vad samhället klarar av eller våra gemensamma samhällsmål. Även om den enskilda fastighetsägaren inte kan nå dit i varje enskilt renoveringsprojekt behöver vi framöver mer av sådana uttryckta nivåer som också praktiker kan förhålla sig till. ■

Som stöd i en renoveringsprocess kan också miljö­ certifierings- och miljöbedömningsverktyg med fördel användas. System som Miljöbyggnad, BREEAM och LEED används framför allt i nyproduktion och har där visat sig ge effekter såsom bättre koordinering mot gemensamma mål.

STEFAN OLSSON

Stefan Olsson är doktorand i Miljös­trategisk analys vid KTH och arbetar i FoU-projektet Miljö­styrning av renoveringspro­cessen.

Stefan arbetar också deltid som konsult på teknik­konsultföretaget Bengt Dahlgren AB.

TOVE MALMQVIST

Tove Malmqvist, docent i Miljöstrategisk analys vid KTH och bedriver forskning om gröna byggnader, bl.a. miljöbedömning av byggnader, miljöstyrningspro­ cesser inom byggande och förvaltning samt mervärden av gröna byggnader.

REFERENSER/LÄS MER n Malmqvist, T. (2012). Miljöbyggnad i renoveringsprocessen.

Stockholm: SABO. n Malmqvist, T, Brown, N. (2012). ”Miljöbyggnad” som verktyg vid renovering. I: Johansson, B (red). (2012). Miljonprogrammet – utveckla eller avveckla? Formas fokuserar.

Stockholm: Formas. n Mirjolet, Claire. (2014) Miljöstyrning i Riksbyggens ombyggnadsprocess med hjälp av Miljöbyggnad. Examensar­ bete inom Miljöstrategisk analys. TRITA-FMS-EX-2014:02.

KTH: Stockholm.kuserar. Stockholm: Formas. n Olsson, S, Liljenström, C, Malmqvist, T. (2014). Miljöstyrning av renoveringsprocessen: intervjustudie samt litteraturoch projektsammanställning. TRITA-INFRA-FMS 2014:3.

KTH Miljöstrategisk analys: Stockholm. n Thuvander, L, et al. (2012). Unveiling the Process of Sustainable Renovation. Sustainability, 4(6): 1188-1213.

13

Tyvek blir ProTex®

Samarbete i byggprojekt Webbaserat projektvektyg, anpassat för dina behov

Profile kommer under 2014 att börja sälja Dupont Tyvek Diffusions öppna produkter under Private Label Tyvek Supro Grid Tyvek Pro Tyvek Fire Curb Air gard smart UV Fasad

= = = = =

Protex Suprogrid Protex Pro Protex NON Fire vindskydd Protex Variabel Ångbroms Protex UV Vindskydd

För frågor angående produkterna kontakta oss.

Välkommen att kontakta oss: Dan Olandersson 054-14 49 92 Anna Nömme 031-703 40 14 www.cad-q.se

Profile A/S · Sjöviksvägen 7 · 231 82 Trelleborg · info@profile.dk · www.profile.dk

Minst 70 % av alla vindar har problem med mögel!

Förebygg med TrygghetsVakten Vind • Minimalt underhåll • Extremt energisnål • Lätt att installera Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden mot fukt och mögel. TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt.

-För en torr och säker vind!

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940

”TermoDeck is a low energy system which literally builds thermal energy storage into new building structures” WWF Climate Solver, Youtube

TULETORNEN I Tuletornen som nu färdigställs i Sundbyberg valde Wallenstam att uppgradera bjälklagen till TermoDeck®.

TermoDeck® är ett klimatsystem som använder kanalerna i håldäcken för distribution av värme, kyla och friskluft. Golvoch takytor förvandlas till radiatorer och inget vattenburet system för uppvärmning behövs. Systemet är tyst och kräver

strangbetong.se

/strangbetong

QR: WWF Climate Solver TermoDeck:

TERMODECK

®

lite underhåll. Förutom att man slipper installera vattenburen värme så sänker även systemet ofta energiförbrukningen.

Med små modifikationer kan husen även klassificeras som passivhus. Det är därför inte konstigt att WWF prisar TermoDeck® på sin innovationsplattform Climate Solver (se filmen via QR-koden).

ROT

Rationell tilläggsisolering AV YTTERVÄGGAR OCH FASADER Det finns idag flera rationella system för tilläggsisolering och uppgradering av ytterväggar och fasader tillgängliga på marknaden. Trots det var inget av de systemen som har testats av bostadsbolagen fullt utvecklade när de började användas, varför en stor del av utvecklingsarbetet har skett under själva byggprocessen. Vissa produkter och system måste utvecklas ytterligare – särskilt montaget på plats – innan de kan användas i stor skala.

TEXT: KRISTINA MJÖRNELL

R

edan 2010 startade arbetet med en teknikupphandling av rationell isolering av ytterväggar och fasader för befintliga flerbostadshus.

Det fanns ett behov av att utveckla rationella lösningar som gav bättre energiprestanda hos klimatskärmen, i första hand ytterväggar som var anpassade för energieffektivisering av befintliga byggnader. Syftet med teknikupphandlingen var att få igång en marknadsdriven utveckling av rationella lösningar för förbättrad energiprestanda med fokus på isolering och täthet hos klimatskärmen. Lösningarna skulle kunna produceras och monteras på

16

ett rationellt sätt, vara kostnadseffektiva, ha en låg miljöpåverkan ur ett livscykel­ perspektiv och vara beständiga vilket innebär lågt underhållsbehov och låg risk för skador.

TEKNIKUPPHANDLING SOM AVBRÖTS

Teknikupphandlingen leddes av en beställar­ grupp med representanter från BeBo, (Energi­myndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus), SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) och ett antal bostadsbolag. Dessvärre visade det sig att det kom in väldigt få anbud och efter kvalificeringen återstod endast ett. SABO kunde mot denna bakgrund inte dra nytta av fri konkurrens. SABO och BeBo beslutade

därför, med stöd från de andra i gruppen, att avbryta teknikupphandlingen.

Trots att upphandlingen avbröts, ledde den ändå till intressanta anbud med koncept som var värda att gå vidare med. Vissa av förslagen behövde utvecklas vidare för att uppfylla de ”ska-krav” som hade specificerats i förfrågningsunderlaget. Man tog därför beslut inom Bebo att fortsätta med utveckling av några koncept inom ramen för ett utveck­ lings­projekt. Genom ett sådant förfarande fanns det också möjlighet att få med fler aktörer än de som lämnat anbud i teknik­ upphandlingen att delta med sina koncept.

Det öppnade också möjlighet för fler bostads­ bolag att ansluta sig till utvecklingsprojektet.

HUSBYGGAREN NR 3.2014

De bostadsbolag som var intresserade av att använda nya koncept kunde knyta kontakter med systemleverantörer och delta i utveckling och demonstration av nya koncept på sina egna byggnader.

Syftet med projektet var att stödja utveckling av flera olika tekniska lösningar för rationell tilläggsisolering av ytterväggar och fasader för befintliga flerbostadshus. Målet var att hitta ett antal lösningar som ska kunna produceras och monteras på ett rationellt sätt, vara kostnadseffektiva, ha en låg miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och vara beständiga vilket innebär lågt underhålls­ behov och låg risk för skador. Målet var också att demonstrera att de nya konceptlösningarna fungerar i fullskala.

förenklar transporter. Den prefabricerade väggen möjliggör kvarboende i lägenheterna under renovering.

Det har dock varit en del problem med samordning på plats. Kranen var helt ny och fungerade inte vilket gjorde att efter lyftet av det första elementet blev det paus i två dagar.

Det har även varit en del problem med leveranser. Det prefabricerade systemet är fortfarande dyrt jämfört med traditionell puts och isolering. En del brister i inmätningen av befintlig fasad gjorde att bilning behövde utföras invändigt. Plåtarbeten var inte samordnade mellan systemleverantör och entre­ prenör. En del puts och målningsarbeten mot elementet krävdes i skarven mellan de prefabricerade elementen och den befintliga

fasaden. Produkten är inte helt färdig­ utvecklad och hade inte tidigare provats i skarpt läge på ett helt hus. Det vore bäst om produkten kunde vara med i projekteringen och handlas upp i konkurrens.

BROGÅRDEN, AB ALINGSÅSHEM

Den huvudsakliga anledningen till att AB Alingsåshem beslutade sig för att renovera fasaden var att fasadteglet hade vittrat sönder och det var köldbryggor vid de indragna balkongerna. Det gjordes en utvärdering av olika fasadsystem samt en utvärdering av huruvida delar av den befintliga väggen kunde behållas men det visade sig inte ha samma effekt, varken ur energisynpunkt eller ur teknisk synpunkt, som att ersätta

FASADSYSTEM I UTVECKLINGSPROJEKTET

Inom utvecklingsprojektet har vi tittat närmare på åtta rationella system för tilläggsisolering av ytterväggar och fasader för att få mer kunskap om de olika systemen som finns tillgängliga på marknaden. Fakta om de olika systemen som presenteras baseras i stort på information som inhämtats i samband med studiebesök hos systemleverantörerna samt information som projektgruppen erhållit från systemtillverkarna.

ANVÄNDNING AV SYSTEM I PILOTPROJEKT

Flera bostadsföretag har fått tillfälle att genom­föra tilläggsisolering av fasader med rationella system. Tre bostadsföretag har genom utvecklingsprojektet fått stöd av Bebo för viss del i denna process men mycket av utvecklingskostnaden och engagemanget som krävs för att använda en helt ny teknik har bostadsföretagen och företagen som tagit fram systemlösningarna stått för själva. Av de åtta olika tekniska system som presenteras i rapporten har fem använts i verkliga renoveringsprojekt i Sverige och ett i Finland och ett är projekterat och kommer att användas i ett renoveringsprojekt med byggstart inom kort.

TABELL 1 – Teknisk beskrivning av åtta rationella system som studerats i utvecklingsprojektet System/Leverantör

Teknisk beskrivning av systemet

Elementum eco/­ Elementum eco AB

Prefabricerade element av slitsade stålreglar, grafitcellplast och skivor som monteras på befintlig utfackningsvägg eller betongstomme eller som ny utfackningsvägg.

Självbärande på egen sockel. Anpassningsbar höjd, bredd och tjocklek.

Soleed ROT/ Soleed

Prefabricerade betongelement där isolering gjuts in vid betonggjutningen. Elementen tillverkas i så kallad kerambetong som har betydligt högre hållfasthet än normal betong vilket gör att vikten är avsevärt lägre än normalt men de har sådan styrka att de kan bära ytterligare ett par våningar utan att den gamla stommen behöver belastas.

SFront, Smartfront/ Front

Fasadisolering som utförs på traditionellt sätt med montering av isolerskivor, putsarmering samt 20 mm tjockputs. Isoleringen utförs i två skikt. I spår upptagna i det inre isoleringsskiktet läggs tilluftskanaler.

SAPAs renoverings­ fasad/SAPA

Aluminiumprofiler som bärare av olika fyllningar som plåt, glas eller cementbaserade skivor. Profilerna fungerar utmärkt som installationskanaler i samband med integrerade solceller. Bakom fasadskiktet kan man placera isoleringsmaterial.

Schüco ERC 50/ Schüco

Profiler som fästs in i fasaden där fasadmaterial av i form av plåtkassetter, stenskivor, glas eller ProSol TF (solceller) monteras. Isolering, decentraliserad ventilation etc kan placeras bakom fasadskiktet.

REDAir FLEXSYS­ TEM/ Rockwool

Självbärande stenullsskivor som inte behöver förankras eller kombineras med beslag då fasadbeklädnadens vikt tas upp via en kombination av isoleringens tryckstyrka och skruvens infästning i väggen.

Innova/ Paroc

Prefabricerade fasadelement med integrerade ventilationskanaler och fönster.

Fasadelementen är lodräta med samma höjd som huset. Den bärande träkon­ struktionen längs elementens kanter och kring fönster är limträ. Mellan reglarna används mjuk stenullsskiva med överlappande fogar. Skivor fästs på båda sidor av trästommen för att möjliggöra transport, lyft och vändning av elementen.

renERGIA/ Paroc

Hård isolerskiva, klistrad på en 18 mm falsad plywoodskiva som monteras på fasaden.

Fasadelement har måtten 600 mm x 3000 mm x 300 mm. Elementen kan byggas i två våningar, skruvas fast genom en fläns med 30 mm spalt mellan skivorna som därefter fylls med isolering.

ERFARENHET FRÅN PILOTPROJEKTEN KV TRONDHEIM, SVENSKA BOSTÄDER

Svenska Bostäder hade ett avtal med Stockholms Stad och Miljöförvaltningen gällande bland annat energieffektivisering vid renovering och användning av förnybar energi i sju stycken projekt med totalt cirka 350 lägenheter under 2009–2014. En del av avtalet var att pröva och jämföra en prefabricerad lösning jämfört med traditionell puts på tilläggsisolering och Svenska Bostäder beslöt sig för Soleeds system. Det positiva är att fasaden i princip får osynliga skarvar och elementen har en fin ytstruktur som liknar puts. Systemet består av lätta element vilket är en fördel montagemässigt och det

HUSBYGGAREN NR 3.2014

TABELL 2 – Pilotprojekt som har använt eller kommer att använda något av systemen Pilotprojekt

Bostadsbolag (allmännyttiga)

System som använts

En fasad på ett flerfamiljshus i kv Trondheim, Järva

Svenska Bostäder

Soleed

Sista etappen med 3 huskroppar, Brogården

AB Alingsåshem

Elementum eco

Ett flerfamiljshus med 24 lgh, Lagersberg

Eskilstuna Kommunfastigheter AB

SFRONT, FRONT

Centrumhus, Frövi,

Lindesbergsbostäder AB

SAPA kommer att användas

Villa, Skarpnäck

Privat ägare

renERGIA, Paroc

Ett flerfamiljshus med 33 lgh och en förskola, Peltosaari i Riihimäki, Finland

Kotikulma Oy (ägt av staden Riihimäki)

Innova, Paroc

17

Foto: Svenska Bostäder

Figur 1. Montage av prefabricerade element skedde med kran.

den med en ny. Skanska Sverige AB har tillsammans med Sundolitt och Ecoprofil utvecklat en prefabricerad vägg som används i den sista etappen av Brogården. I Brogården användes element som var tre våningar höga.

I Brogården har AB Alingsåshem och deras samarbetspartners jobbat med ständig förbättring. De har gjort många förändringar av väggens uppbyggnad under projektets gång. Tre olika typer av väggar har tagits fram och använts. Det finns nu en prefabricerad vägg framme, som även den behöver vidareutvecklas något för att bli riktigt rationell. Nästa steg är att få ut den på marknaden för att öka den kritiska massan, det vill säga antalet tillverkade element.

I projektet Brogården har partnering varit en förutsättning för att lyckas. Tack vare denna samarbetsmodell har alla inblandade varit viktiga kuggar i utvecklingsarbetet: projektörer, entreprenörer, förvaltare samt boende. AB Alingsåshem har ett antal positiva erfarenheter från projektet och eftersom AB Alingsåshem arbetar med ständig förbättring fångas de saker som inte fungerat så bra upp under projektettiden, så de negativa erfarenheterna har varit få.

Om något skulle gjorts annorlunda var det att AB Alingsåshem kunde jobbat mer med beslutsunderlagen och haft ett bättre avvikelsehanteringssystem.

AB Alingsåshem kommer att fortsätta att

arbeta med den prefabricerade väggen i ett kommande projekt som omfattar renovering av cirka 700 lägenheter. Den prefabricerade väggen möjliggör kvarboende i lägenheterna under renovering, om inte samtidigt en omfattande invändig renovering genomförs, vilket var fallet i Brogården.

LAGERSBERG, ESKILSTUNA KOMMUNFASTIGHETER

Den huvudsakliga anledningen till att Eskilstuna Kommunfastigheter AB beslutade sig för att renovera fasaden var att fasaderna var väldigt slitna och otäta och många fasader hade sprickor. I den andra etappen, valdes ett hus med 24 lägenheter där SFront fasad­ renoveringssystem med integrerat ventila-

Figur 3. Ventilationskanaler monerades direkt på den befintliga fasaden och utanför dessa monterades isolering och puts.

18

Foto: Front

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Foto: Kristina Mjörnell

Figur 2. Brogården under montage av prefabricerade väggelement.

tionssystem monterades. Dessutom byttes alla fönster ut mot nya och solceller installerades. Systemet som användes består av 180 mm tilläggsisolering av fasaderna med integrerade ventilationskanaler i tilläggsisoleringen. Byggnaden har försetts med FTX ventilation och ett nytt fläktrum har byggts på taket. Trots att systemet inte varit riktigt färdigt och en del utveckling fått ske under projektets gång så har det varit ett bra samarbete. Systemleverantören Front har tagit alla tillkomna kostnader som egna utvecklingskostnader.

Det som upplevs som mindre bra är att systemet var relativt ofärdigt och att det var mer utvecklingsarbete kvar än vad de var beredda på. Bland annat har rensbarhet i kanaler inte varit helt genomtänkt. Ett annat område var brand och brandgasspjällens placering. Riktlinjer behövs men varje fall är unikt varför en brandkonsult behöver tas in.

Eskilstuna kommunfastigheter anser att de borde gjort mer förarbete, som kontroller av täthet, ljud, brand, rensbarhet av kanaler samt se till att det måste finnas ordentliga bygghandlingar framme innan byggnation går i gång.

SLUTSATSER

Det finns idag flera rationella system för til�läggsisolering och uppgradering av ytterväggar och fasader tillgängliga på marknaden. Trots det så var inget av systemen som har testats av bostadsbolagen fullt utvecklat när de började användas, varför en stor del av utvecklingsarbetet har skett under projektets gång. De svaga punkterna var anslutningar mellan element och befintlig fasad och detaljer som plåtarbeten vid fönster.

Systemet med integrerade tilluftkanaler förbättrades under projektets gång i och

HUSBYGGAREN NR 3.2014

med att kanalernas krökar gjordes mindre skarpa.

I flera fall har bostadsbolagen haft problem med att det varit otydliga ansvarsgränser mellan de som ska leverera ett system och de som ska montera systemet och hur ansvarsfördelningen ser ut i anslutningsdetaljer, till exempel mellan fönster och befintlig fasad. Det här är något som är viktigt att lösa innan bostadsbolagen handlar upp systemet och montaget. Det har även varit en del problem med samordning på plats.

I ett fall uppstod en del tekniska problem vid montage. Dålig tillgänglighet av kranen gjorde att det tog längre tid än beräknat att montera elementen. Brister i inmätningen av befintlig fasad i det fall som prefabricerade element använts har gjort att anpassningar behövts göras på plats både utvändigt och invändigt.

Det företag som har handlat upp systemleverantörer i partnering har bedrivit en utveckling av systemet under projektets gång vilket gett bra resultat men inneburit en del utvecklingskostnader vilka tagits av systemleverantören.

Kostnaden för flera av de prefabricerade systemen anser bostadsbolagen fortfarande är dyrare än de traditionella lösningarna med isolering och puts.

De hinder som nämns för att systemet inte används är dels att inget företag är villig att ta totalansvaret för systemen, dels att det finns en uppfattning att systemen i sin nuvarande form blir för dyra. Åtgärder som behöver göras för att överbrygga hinder är att vissa produkter och systemen måste utvecklas ytterligare liksom även montaget på plats innan de kan användas i stor skala. Det är viktigt att alla ritningar finns framme innan arbetet startar

så att det finns möjlighet att samgranska ritningar. Ett bra tips är att be entreprenörerna som ska utföra arbetet redovisa exakt hur arbetet ska gå till. En aktör måste ta totalansvar för systemet. Systemen måste också bli mer ekonomiskt konkurrenskraftiga. Om volymen ökar så borde även dessa system kunna bli billigare. Det behövs en större marknad för att öka den kritiska massan, det vill säga antalet tillverkade element. ■

TACK TILL Energimyndigheten och Bebo Beställargruppen Bostäder som finansierat utvecklingsprojektet, och drivits av en projekt­grupp bestående av Agneta Persson, WSP (ordförande), Kristina Mjörnell, SP (projektledare), Göran Werner, WSP (koordinator för BeBo), Åke Blomsterberg, WSP (expert energieffektivisering) och Therese Rydstedt (med Katarina Härner som vikarie under 2012), SABO. Följande personer och företag har bidragit med information till rapporten i form av beskrivning av system eller delat med sig av sina erfarenheter av att använda systemen: Carl Bloom, Elementum Eco AB, Peder Åkesson, Projektengagemang AB för Soleed, Niklas Karlsson, FRONT, Mikael Rhodin, SAPA, Royne Rosselhart, Narvaproject för Schüco, Anders Olsson, Paroc AB, Ing-Marie Odegren, AB Alingsåshem, Camilla Karlsson, Eskilstuna kommunfastigheter AB, Johan Lundqvist, AB Svenska Bostäder och Rickard Johansson, Lindesbergsbostäder AB. Slutrapporten från utvecklingsprojektet kommer inom kort att finns tillgänglig på Bebos hemsida. www.bebostad.se

KRISTINA MJÖRNELL

Affärsområdeschef Samhällsbyggnad, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. kristina.mjornell@sp.se

19

Med 90 års erfarenheter av trappor vågar vi säga: utmana oss!

Drömtrappor® från Nordens ledande tillverkare av trappor – Trätrappor AB – ger dig tillgång till marknadens rikaste erfarenhet så låt trappan bli den naturliga mittpunkten i ditt projekt.

Vi jobbar dessutom ständigt med att förbättra och utveckla både våra tjänster och våra produkter så utmana oss.

Från dröm till verklighet - det är det vi är bäst på!

| 0918 - 258 00 | dromtrappor.se

3 moment i 1 Snabbare montage Spara Energi

TP650 Trio gör tre arbetsmoment till ett • Lågt U-värde från 0,8 och neråt • Öppen slagregnstät (600 Pa) och UV-beständig utsida • Termiskt isolerande kärna

• Lufttät enligt EN121207 • Ljuddämpande Säljes i byggmaterialhandeln www.tremco-illbruck.se

ROT

MATERIALTRANSPORTER I BYGGANDET

Godstransporter på vägar är viktiga för samhällets utveckling. Byggsektorn är, liksom många andra näringar, starkt beroende av väl fungerande godstransporter.

Transporter på vägar påverkar samtidigt människor och miljö. Det är därför ange­läget att effektivisera transporter så att de minimerar inverkan på människor och miljö samtidigt som behovet av transporter tillgodoses. Ett första steg i den riktningen är att kartlägga hur transporter inom byggsektorn faktiskt ser ut.

TEXT: ROBERT LARSSON & RONNY ANDERSSON

I

denna artikel beskriver vi en första ansats till att beräkna transport­ avstånd för byggmaterial, främst betongprodukter, till flerbostadshus. Studien är en första del i ett forskningsprojekt vid Lunds ­Tekniska Högskola och ambitionen är att fördjupa analysen kring hur transport­mönster och transportavstånd ser ut. Det speciella i studien är att avstånden har beräknats utifrån faktiska förhållanden avseende var någonstans material tillverkats och levererats. Detta förhållande är dynamiskt och beror på utvecklingen av marknaden och vilka aktörer som levererar till de faktiska byggprojekten. I denna första ansats har vi studerat genomsnittliga värden.

Det är också intressant att se hur robusta dessa värden är över tid, det vill säga hur stor variationen är mellan olika år. Vid deklarering av miljöpåverkan enligt EN 15804 ska man redovisa specifika värden för aktuellt byggprojekt [1]. Variationen är stor, de faktiska transporterna av stommar varierade 2012 mellan 16 och 3542 kg koldioxid per lägenhet.

Detta bekräftar att transporternas avstånd måste specifikt beaktas i varje byggprojekt.

För betongprodukter är det genomsnittliga transportavståndet 369 km per lägenhet och representerar alla de fall då antingen platsgjuten betong, prefabricerade betongelement eller en kombination av dessa används. Korrigerat med hänsyn till projektstorlek är avståndet 439 km.

För att undersöka hur transportavstånden ser ut för distributionsnätverk då en stor del av tillverkning sker i fabrik gjordes även beräkningar för de projekt som använt förtillverkade moduler och element av trä.

Genomsnittligt transportavstånd för denna produktionstyp varierar mellan 705–772 km per lägenhet eller 920-1131 km vid korrektion med avseende på projektstorlek.

22

Det finns en del osäkerheter i beräknade transportavstånd som beror på de antaganden som ligger till grund för beräkningarna.

Dessa bör verifieras i vidare studier kompletterat med känslighetsanalyser för att se hur ändringar av indatavärden påverkar resultatet. För att få en komplett bild över transportavstånd för flerbostadshus med betongstomme behöver både fler delar av byggnaden och fler delar av materialkedjan studeras än vad som gjorts i denna studie.

För träbaserade plan- och volymelement, där redovisade transportavstånd avser en nästintill färdig byggnad, är det dock intressant att inkludera materialförsörjningen till tillverkningsenheterna.

Avgörande för hur stora transportavstånden blir då en hög grad av förtillverkning används är lokaliseringen av fabriker i förhållande till dess kunder (marknaden) och dess underleverantörer. Givet de faktiska marknadsförhållanden som rådde under 2012 så visar resultaten från denna studie att en ökad grad av förtillverkning medför ökade transportavstånd. Detta har även uppmärksammats i andra studier [2].

Denna studie visar på att materialtran­

sporter i husbyggandet har stor betydelse.

Beräknade avstånd är så pass stora att de har en betyd­ande inverkan på slutproduktens kostnad och dess miljöpåverkan. Utsläppen uppgår i genomsnitt till 613 kg koldioxid för betong och 920–1131 kg för träprodukter.

Vidare arbete bör därför ägnas åt mer detaljerade och heltäckande studier av transporter för olika typer av produktionssystem än vad som varit möjligt i denna inledande studie.

Figur 1a: Exempel där större delen av förädlingen sker på byggarbetsplatsen. Illustrerar transport av material från leverantör X1–X2 till byggprojekt Y1–Yn.

Figur 1b: Exempel där en större del av förädlingen sker utanför byggarbetsplatsen hos leverantör Z. Exemplet kan illustreras av tex tillverkning av förtillverkade element eller volymenheter (enbart lättbyggnad) för hus.

MATERIALFLÖDEN I BYGGPROJEKT

Byggprojekt består av många olika aktörer i form av entreprenörer och deras under­ entreprenörer. Alla dessa köper i sin tur varor från många olika leverantörer, grossister och detaljister. Materialflödena blir ofta komplexa vilket gör dem svåra att ha kontroll över. En annan försvårande faktor är att materialflödena är anpassade utifrån byggprojektets specifika förutsättningar vilket gör att flödet kan se helt annorlunda ut i nästa byggprojekt. Även om trenden går mot mer centra­ liserade inköp så styrs ofta materialflödena från respektive projekt för att på så vis ­optimera projektets behov av leveranser.

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Figur 2: Platsgjuten betong representerar distributionsnätverk typ A (figur 1a). Tillverkning av exempelvis sandwichväggar och volymelement representerar olika ytterlighetsfall av distributionsnätverk av typen B (figur 1b).

Det innebär samtidigt att möjligheten att optimera transporter på en övergripande nivå minskar.

Sverige är geografiskt långsträckt med befolkningskoncentrationer kring de tre stor­stads­områdena där behovet av ny infrastruktur och byggnader är som störst. Samtidigt tillverkas det mesta av de byggmaterial som används utanför storstadsregionerna.

I kombination med ökad internationalisering leder det till allt större transportavstånd.

Industrialiseringen av byggandet har bland annat inneburit en ökad användning av förtillverkade produkter även om en stor del av tillverkningen fortfarande sker på byggarbetsplatsen. Förtillverkning innebär att materialflödet förändras jämfört med traditionellt byggande eftersom en betydande mängd material går via tillverkare av hela moduler, element eller komponenter.

Genom att en förtillverkare tar över en del av materialflödet minskar antalet transporter in till byggarbetsplatsen. Detta kan även vara positivt för att utveckla processerna för materialförsörjning och distribution eftersom de tenderar att vara mer kontinuerliga jämfört med ett byggprojekts temporära uppsättning.

I figur 1a illustreras ett distributionsnätverk där material från leverantörer X1–Xn transporteras till olika byggprojekt (Y1–Yn).

Denna typ av distributionsnätverk kännetecknas av många försörjningskedjor och relationer. Figur 1b illustrerar ett distributionsnätverk där en större del av tillverkningen sker utanför byggarbetsplatsen hos leverantör Z som har sina egna försörj­nings­ kedjor från leverantör (X1–Xn). Fallet kan representera en leverantör av plan­element, våtrumsmoduler, eller i sin ytterlighet, en leverantör av kompletta hus­moduler, se även figur 2. Leverantör Q1–Qn representerar de material som normalt alltid levereras till arbetsplatsen oavsett grad av förtillverkning, till exempel material för grundläggning.

Distributionsnätverk av typen B kännetecknas av färre antal relationer och försörjningskedjor jämfört med typen A. Hur stora transportavstånden blir i de båda fallen

HUSBYGGAREN NR 3.2014

påverkas av hur leverantörer är lokaliserade i förhållande till sina kunder (byggprojekten) och sina underleverantörer. En variant av distributionsnätverk av typen B är så kallade logistikcenter som använts vid exempelvis byggandet av Hammarby Sjöstad och som nu även håller på att införas i byggandet av Norra Djurgårdstaden [3, 4]. Logistikcenter fungerar bland annat som en samlastningscentral. Det innebär att antalet transportflöden från centralen ut till byggprojekten minskar väsentligt. I figur 1b kan logistikcenter liknas vid Leverantör Z med skillnaden att leveranserna ut till byggprojekten sker enligt en förutbestämd rutt.

Ett första steg i utvecklingen att effektivisera materialtransporter inom bygg- och anläggningssektorn är att kartlägga hur dagens transportmönster ser ut i praktiken.

I en studie utförd vid Linköpings Universitet analyserades skillnader i transportavstånd av att använda förtillverkade väggelement jämfört med platsbyggda väggar. Resultaten visade att transportsträckan fördubblades i och med förtillverkning [2]. Denna studie var begränsad till jämförelse av två väggkonstruktioner och dessutom upplagd som ett fiktivt scenario där transportavstånd beräknades utifrån ett konstant förhållande mellan tillverkningsort och marknaden (byggprojekten). I en annan studie utförd vid Kungliga Tekniska Högskolan, beräknades transportavstånd och miljöbelastning mellan två olika logistikscenarier i samband med byggandet av Norra Djurgårdsstaden [5].

Studien omfattade i stort sett alla typer av material men var begränsad till transporter inom byggområdet. Det finns få (om ens några) studier gjorda om hur stora transportavstånden är utifrån faktiska förhållanden mellan var material tillverkas och var de har levererats.

KARTLÄGGNING AV BETONGTRANSPORTER

Mot denna bakgrund har en inledande studie av transporter av betong till flerbostadshus genomförts. Studien har gjorts inom ramen för ett forskningsprojekt vid Lunds Tekniska Högskola [6]. Studien har avgränsats till att

studera transporter av betong till stommen i flerbostadshus eftersom detta är en förhållandevis väldefinierad produkt och där betong används frekvent.

Kartläggningen har gjorts utifrån en genomgång av 116 projekt som påbörjades under 2012. Baserat på intervjuer med ansvariga personer för respektive projekt har information inhämtats rörande vilka material som använts för stommen och var materialen har tillverkats. Kompletterat med uppgifter om ingående materials transportbehov har transportavståndet för stommaterial beräknats. Vidare har även beräkningar gjorts för att se vad dessa transporter motsvarar i form av koldioxidutsläpp.

För att se hur transporter påverkas då en stor del av tillverkningen sker utanför bygg­ arbets­platsen, har beräkningar dessutom gjorts för ett sådant produktionssystem.

Detta kan anses representera ytterlighets­ fallet av distributionsnätverk av typen B (figur 1b). Transportavstånd har beräknats för tre olika fall (A–C) vilka representerar olika antaganden om transportbehov för ingående produkter. En utförlig beskrivning finns på www.husbyggaren.se.

BETONGTILLVERKNING I SVERIGE

Betong är ett av våra viktigaste och mest använda byggnadsmaterial i våra hus- och anläggningskonstruktioner och är liksom övriga byggmaterial beroende av transporter från tillverkningsort till byggarbetsplats.

Betong är ett lokalt producerat material och i Sverige finns många tillverkare av både färdig­blandad betong och prefabricerade betongprodukter. Eftersom betong till stor del (mer än 80 procent) utgörs av sten, grus och sand, är ofta tillverkningsenheterna lokaliserade i närheten till berg- och grustäkter vilka finns över hela landet. Avstånden mellan tillverkningsenhet och marknaden (byggprojekten) blir därför oftast relativt korta.

Flerbostadshus av betong består normalt av en kombination av platsgjuten betong och förtillverkade betongelement. Platsgjuten betong levereras normalt från fabriks­betong­ tillverkare från en närbelägen fabrik medan

23

ROT

betongelement, som plattbärlag eller sandwichväggar, transporteras något längre i genomsnitt eftersom antalet elementfabriker är färre och därmed lokaliserade längre från byggprojekten. Betongelement är å andra sidan mer förädlade vilket minskar behovet av ytterligare transporter till byggarbetsplatsen. Även om betong har hög vikt är oftast andra faktorer som avgör hur stora leveranserna blir.

BERÄKNADE TRANSPORTAVSTÅND FÖR BETONG I BYGGPROJEKT

I figur 3 redovisas beräknat transportavstånd för leveranser av betong till stommen i flerbostadshus baserat på de 116 undersökta projekten som omfattade 7609 lägenheter totalt. Varje stapel i diagrammet representerar totalt transportavstånd uttryckt i km per lägenhet för ett projekt med en viss stomtyp. Som framgår av diagrammet är spridningen i transportavstånd väldigt stor.

Varje enskilt värde representerar en ögonblicksbild av avståndsförhållandet mellan tillverkningsenheter och byggprojekt för en given stomtyp. Det är därför vanskligt att dra slutsatser kring enskilda värden och spridningen i dessa eftersom det kan se väldigt annorlunda ut från år till år. Däremot är det intressant att studera genomsnittligt avstånd för samtliga studerade projekt då detta ger ett övergripande mått på leveransavståndet för den samlade produktionen av betong.

Det beräknande genomsnittliga avståndet är 369 km per lägenhet. Detta motsvarar 511 kg koldioxid per lägenhet. På www.husbyggaren.se kan du läsa under avsnittet ”Så här beräknades transport­ avstånden”, hur transportavstånd och koldioxid­utsläpp har beräknats.

Tar man dessutom hänsyn till projektets

Transportavstånd, km per normalstor lägenhet, (medelvärde)

Transportavstånd, km per normalstor lägenhet, (medelvärde, korrigerat mht ­projektstorlek enligt ekv. 1)

Fall A 2 lastbilar/lgh för leverans av både volym­ element och planelement.

772

1131

Fall B 2 lastbilar/lgh för leverans av volymelement och 1 lastbil/lgh för planelement.

728

991

Fall C 2 lastbilar/lgh för leverans av volymelement och 0.5 lastbil/lgh för planelement.

705

920

Betongtransporter Motsvarande transportavstånd för betong­ byggande enligt resultaten i figur 4

369

439

Tabell 1: Transportavstånd av förtillverkade trähusmoduler och element till flerbostadshus under 2012. Avser avstånd från tillverkning till byggarbetsplats för tre olika fall, A–C. Beräkningsunderlaget omfattar leveranser av totalt 721 ­lägenheter till 21 olika byggprojekt.

storlek, med andra ord hur många lägenheter som varje projekt innehåller, så är det genom­ snittliga avståndet 439 km per lägenhet vilket motsvarar 613 kg koldioxid.

BERÄKNADE TRANSPORTAVSTÅND FÖR PRODUK­ TIONS­­SYSTEM MED FÖRTILLVERKNING AV TRÄ

I tabell 1 redovisas beräknade transport­ avstånd för tillverkning av träbaserade planoch volymelement till flerbostadshusprojekt under 2012. Beräkningarna är baserade på en genomgång av 21 husprojekt vilket sammanlagt motsvarade 721 lägenheter.

Beräknat genomsnittligt transportavstånd

varierar mellan 705–772 km per lägenhet.

Intervallet representerar tre olika antaganden om transportbehov för de ingående produkterna. Dessa transporter motsvarar utsläpp av 705–772 kg koldioxid per lägenhet. Hur transportavstånd och koldioxid­ utsläpp har beräknades finns beskrivet på www.husbyggaren.se.

Då hänsyn tas till hur många lägenheter varje projekt innehåller varierar det genom­snittliga transportavståndet mellan 920–1131 km per lägenhet, se tabell 1.

Detta motsvarar 920–1131 kg koldioxid per lägenhet. ■

REFERENSER 1. Erlandsson, M. et al. (2014). Robust användning av LCA – Policysammanfattning, Rapport Svenska Miljöinstitutet C25.

2. Jörler, P. & Sigonius, V. (2006). Transportflödesanalys på Peab/Skandinaviska Byggelement, Examensarbete, Kommunikationsoch Transportsystem, Linköpings Tekniska Högskola. 3. Ekelund, S. & Stuhrmann, E. (2003). Miljövinster i samband med ­Hammarby Sjöstad LogistikCenter, Examensarbete ­Teknisk Logistik, Lunds Tekniska Högskola. 4. Stockholms Stad (2013). ­Fördjupad information om bygglogistikcenter inom Norra Djurgårdsstaden (Bilaga 2), Dnr E2012-511-00740. 5. Brunge, K. (2013). ­Förbättrad logistik för byggmaterial i Norra Djurgårdsstaden – Metodutveckling för utvärdering av miljöbeastning. Examens­ arbete, avd. Industriell Ekologi, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. 6. Larsson, R. (2010). In-situ concrete frameworks in ­multifamily buildings, Licentiate Thesis, TVBK-1038, Div. of ­Structural Engineering, Lund University.

Transportavstånd för leveranser av betongprodukter till byggprojekt Antal undersökta flerbostadshusprojekt, påbörjade under 2012

(km per lgh, BAS: 116 projekt)

LÄS MER n Artikeln finns i en utförligare version på Husbyggarens hemsida där kan du läsa om hur studien gjordes, vilka ­antaganden och avvägningar de gjorde för beräkningarna. www.husbyggaren.se

RONNY ANDERSSON

Adj. Professor Konstruktionsteknik, Lunds Tekniska Högskola, Chef Forskning och Innovation, Cementa AB Foto: Tobias Ohlsson

ROBERT LARSSON

Transportavstånd: Från tillverkning till byggprojekt (km/lgh)

Industridoktorand Konstruktionsteknik, Lunds Tekniska Högskola, Projektledare Utveckling, Cementa AB

Figur 3: Transportavstånd av betongprodukter till stommen i flerbostadshus under 2012. Avser avstånd från tillverkning till byggarbetsplats.

24

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Vi väljer resurssnåla och miljöriktiga lösningar PB teknik är ett ackrediterat kontrollorgan för energideklarationer med certifierad energiexpertsbehörighet ”Kvalificerad för komplexa byggnader”. PB teknik har projekterat Mark Vatten Miljöcentrum i Ultuna där byggnaderna har certifierats med miljöklass Silver samt Guld i energi, vilket inneburit en stor utmaning pga byggnadens energikrävande labbmiljö.

Boka in oss under våren för en offert.

Boka in oss under våren för en offert.

PB teknik AB Vretenvägen 2, SE-171 54 Solna, Sweden, Tel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, E-post: pbt@pbt.se www.pbt.se Trivsamt för hemmakocken:

Ljudlös matlagning utan energislukande teknik Matlagning ska sprida glädje och trivsel för alla i ett hem.

– Därför existerar varken fläktbuller eller matos i våra drömkök.

Stor volym som fångar matoset är förutsättning för god funktion vid låga flöden.

- Tystare kan ingen vara vara

←Unik på marknaden: Casamja Skåpkåpa, 90 % osuppfångning vid 15 l/s. Passar i

S-, F-, FX- och FXT-system. Välj mellan fast injusteringsventil och ventil för grund- och forceringsflöde. Mycket lämplig i passivhus.

Läs mer om våra spiskåpor och hur vi tänker på www.casamja.se www.casamja.se

T-Drev Expanderande Drevband

Snabb och säker tätning av dörrar och fönster!

T-Drev Expanderande Drevband. För fogning och tätning vid nyinstallation av fönster och dörrar i främst isolerade konstruktioner.

Monteras enkelt med den självhäftande tejpen runt karmen. Efter fixeringen självexpanderar drevbandet och gör fogen termiskt och akustiskt isolerande. Läs mer på www.t-emballage.se

Godkänd enligt EnEV samt BG R-, BG 1- och RAL-fönsterinstallation.

www.t-emballage.se

ROT

HUR LÄNGE HÅLLER ARMERADE

MURVERKS­ KONSTRUKTIONER? Tegel är ett mycket gammalt byggnadsmaterial och murverk innebär beprövade tekniker, dock inte utan medförda problem i dagens byggande. Korrosion av armering i murverk innebär en risk för fallerande funktion hos väggar och beklädnadsmurar. Pågående forskning på området utvecklar kunskapen om orsakerna till skador samt förloppet då de uppstår.

TEXT: OSKAR LARSSON & MIKLOS MOLNAR

I

tegelfasader byggda under perioden 1950–1975 har liggfogsarmering ofta använts för att skapa balkverkan över större öppningar. Inte sällan har tegelmurverk armerats även i sådana fall då detta inte varit motiverat rent konstruktivt utan rättfärdigats av motiv som ökad säkerhet och effektivare sprickbegränsning. En övervägande andel av de murade fasaderna från den aktuella perioden innehåller oskyddad armering som har börjat eller kan börja korrodera. Ett rostande armeringsjärn ökar sin volym, vilket leder till att fogen spricker.

Uppkomsten av sprickor medför ökad vatten­ inträngning, ökad risk för frostsprängning och sämre värme- och fuktegenskaper hos väggen. Även fasadens utseende påverkas negativt. (Figur 1)

HUR KORROSIONEN UTVECKLAS

Ett korrosionsförlopp kan delas in i två faser, en initieringsfas och en propageringsfas.

Under initieringen är armeringen inte angripen av korrosion, men det skyddande lagret av murbruk runt järnen tappar sin skyddande förmåga. Detta kan ske antingen genom inträngning av klorider eller genom reaktion med koldioxid, så kallad karbonatisering. För murverksfasader är det mest troligt att initieringen orsakas av karbonatisering, eftersom fasader mycket sällan utsätts för klorider.

26

Efter initieringen beror korrosionshastigheten i armeringen på olika faktorer, där de viktigaste är hög relativ fuktighet, hög temperatur och syretillgång. Storleken på dessa faktorer beror i sin tur på det omgivande klimatet, murverkets egenskaper, arbetsutförandet, armeringens placering i väggen, etc. Korrosionsprocessen i armerat murverk är mycket lik den i armerad betong. Studier visar att korrosionen i armering ingjuten i betong är som intensivast när den relativa fuktigheten ligger mellan 85–100 procent, med ett maximum vid 95 procent. För relativ fuktighet under 80 procent är korrosionshastigheten låg. Temperaturens inverkan på korrosionshastigheten är närmast linjär för temperaturer mellan 0–20 °C. Som tumregel kan antas att korrosionshastigheten i fuktig betong fördubblas vid en temperatur­ ökning på 10 °C. Korrosionshastigheten minskar med sjunkande temperatur och under 0 °C är den i princip försumbar.

(Figur 2 och 3) VAD SOM SKER

Under korrosionsprocessen omvandlas stålet till järnoxider med en volym som är 2 till 6 gånger större än för stål. Volymökningen medför att trycket runt den korroderande stången ökar och att sprickor så småningom kan uppstå. Över fönsteröppningar är det vanligast med en horisontell spricka i gräns­ skiktet mellan murbruket och teglet.

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Kunskapen om hur stort tryck, och därmed hur mycket korrosion, som krävs för att spräcka en murverksfog är begränsad. Studier genomförda på armerad betong visar att det krävs ett korrosionsdjup på 15 till 50 mikrometer för att sprickor ska uppstå.

Borttagning av armering som redan har korroderat eller förväntas kunna korrodera är ofta nödvändigt för att förbygga fortsatt försämring av de drabbade väggarna. Efter­ som borttagning av murverksarmering är både mödosamt och dyrt, finns hos fastighetsägare ett incitament att bedöma hur mycket armering som måste avlägsnas och hur mycket som kan lämnas kvar utan större risk för framtida skador.

Inom ramen för forskningsprojekten ”Modell för kravdriven renovering av flerbostadshus byggda 1950-1975” samt ”Uppgradering av den befintliga bebyggelsens energiprestanda – med inriktning på klimat­ skalet i rekordårens flerbostadshus” som genomförs vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, har en modell utvecklats för att uppskatta hur lång tid det tar innan korroderande armering i murade väggar ger upphov till sprickor. Den utvecklade modellen är en så kallad dos-respons modell, där korrosionshastigheten uppskattas med relativ fuktighet och temperatur i närheten av armeringen som huvudparametrar. Modellen har så här långt verifierats mot resultat från kartläggningar av tegelskalmurar med korr­ osionsskador i södra Skåne.

KORROSIONSMODELLEN

Korrosionsmodellen behöver alltså kunna ta hänsyn till både initierings- och propageringsfasen. Så vitt författarna vet finns det inga kvantitativa modeller som kan användas för att förutsäga korrosionen i murverksarmering. Däremot finns etablerade modeller

för initiering och propagering av korrosion i armerad betong och den aktuella modellen för korrosion i murverk är därför baserad på dessa modeller för betong.

För initieringsfasen, baseras uträkningen av karbonatiseringsdjupet på den så kallade kvadratrotprincipen. Det innebär att djupet på det karbonatiserade murbruket – det vill säga murbruk som har blivit mindre basiskt och därmed förlorat sin förmåga att skydda stålet – uppskattas genom att kvadratroten ur tiden räknat i dagar multipliceras med en konstant som beror på materialets förmåga att släppa igenom koldioxid. (X = k * √t, där X är karbonatiseringsdjupet i millimeter, k är en konstant och t är tiden i dagar). För kalk-cementbruk varierar konstanten k mellan 0.3 till 2.0 beroende på den relativa fuktigheten i materialet. Det lägre värdet är tillämpbart för relativ fuktighet kring 95 procent, medan det högre värdet gäller för relativ fuktighet kring 65 procent.

När det gäller propageringen, själva korrosionen, utgår modellen från Faradays lag. En utveckling görs mot en dos-respons modell, där korrosionsdjupet beräknas utifrån den ackumulerade effekten av den relativa fuktigheten och temperaturen i närheten av armeringen från och med propageringsfasen. Beräkningen kan genomföras så, att: – Den relativa fuktigheten och temperaturen runt armeringen uppskattas genom användning av byggnadsfysikaliska modeller för fukt- och värmetransport. Realistiska material och klimatdata bör användas för ökad träffsäkerhet.

– Dosen, i detta fall korrosionsdjupet, beräknas med hjälp av Faradays lag genom en summering över tid av den relativa fuktig­hetens och temperaturens ackumulerade effekt.

Figur 1. Horisontell spricka orsakad av korroderande armering i liggfogen.

– Responsen utgörs av det korrosionsdjup som ger upphov till en spricka i murverksfogen. Vid brist på egna experimentella data, kan detta kritiska korrosionsdjup uppskattas med utgångspunkt i resultat från betongområdet.

Beräkningsgången samt funktionerna som beskriver inverkan av relativ fuktighet och temperatur presenteras i detalj i en nyligen publicerad konferensartikel.

VERIFIERING AV DEN UTVECKLADE MODELLEN

Den utvecklade modellens giltighet har verifierats genom jämförelser av förekomsten av spruckna tegelbalkar i skalmurar på ett bostadsområde i Trelleborg med modellens förutsägelser. En kartläggning genomfördes av korrosionsrelaterade sprickor i anslutning till fönsteröppningarna, se fig. 4. Skador som uppkommit från uppförandet 1969/1971 fram till 2001 kunde observeras på grund av dåligt utförda reparationsarbeten. Eftersom den ursprungliga armeringen lämnades kvar, uppkom nya sprickor i de lagade fogarna fram till kartläggningstillfället år 2006. Det förklarar varför andelen spruckna fogar i vissa fall var över 100 procent.

FIGUR 2

FIGUR 3

Funktion som visar den relativa fuktighetens inverkan på korrosionshastigheten.

Funktion som visar temperaturens inverkan på korrosionshastigheten.

HUSBYGGAREN NR 3.2014

27

Hej fastighetsägare, har du koll på taket?

Det finns smarta sätt att spara pengar Taket är viktigare än du tror när det gäller ekonomi och säkerhet.

Med en taklösning från ROCKWOOL kan du få: Rationell och ekonomisk byggprocess Lägre uppvärmningskostnader Ett tak med brandsäker isolering Trygghet under hela byggnadens livslängd Läs mer på www.rockwool.se/tak

Den relativa fuktigheten och temperaturen i väggarna har beräknats med simuleringsprogrammet WUFI. I beräkningarna har klimat­data från SMHI använts för väggar som vetter mot norr respektive söder. Med hjälp av de beräknade relativa fuktighetsoch temperaturvärdena samt ett antaget gen­omsnittligt inbäddningsdjup för armeringen på 60 millimeter, har sedan utvecklingen av korrosionsdjupet i armeringen beräknats. För att kunna uppskatta tiden det tar innan sprickor uppkommit har även hänsyn tagits till initieringstiden. Vid beräkningen av initi­eringstiden har enligt resonemanget ovan hänsyn tagits till att en vägg som vetter mot norr under de rådande förutsättningarna är betydligt fuktigare än en vägg som vetter mot söder. Konstanten k som användes för beräkning av initieringstiden enligt kvadratrotsprincipen har därför antagits till 0.7 för norrläge och 1.4 för söderläge. Dessa antag­anden ger en initieringstid på 20 år (norr) respektive 5 år (söder). Tabell 1 visar både initieringstiden och korrosionsförloppet.

Resultaten visar att väggens väderstreck

har stor betydelse för tiden det tar till att sprickor börjar uppkomma. Den högre fukt­ nivån i väggarna som vetter mot norr ger en fördröjning av initieringen, men ger också en högre korrosionshastighet när väl processen startat. Efter 30 år är det därför en lägre skadefrekvens för väggarna som vetter mot norr än för söder, men efter ytterligare 5 år har skadorna ökat till närmre 100 % på bägge sidorna.

SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE

Modellen som beskrivs ovan har använts tillsammans med klimatdata för att uppskatta initieringstiden och utvecklingen av korrosionsdjupet. Med utgångspunkt i den utvecklade modellen kan en rad slutsatser dras gällande sprickbildning i murade fasader med korroderande liggfogsarmering, där de viktigaste är att: – Hög relativ fuktighet i murverket förlänger tiden till att korrosionen kommer igång på grund av murbrukets karbonatisering. Väderstreck och exponering mot slagregn spelar därför en viktig roll i sammanhanget.

FIGUR 4

– Korrosionsförloppets utveckling kan beskrivas med hjälp av Faradays lag, med relativ fuktighet och temperatur i närheten av armeringen som de viktigaste parametrarna.

– För skalmurar kan tiden tills det uppstår sprickor på grund av korroderande armering uppskattas med godtagbar precision.

Informationen kan användas för att ta rationella beslut i samband med renovering.

– I skalmurar med oskyddad liggfogs­ armering utsatta för ett klimat liknande det i Skåne kommer sprickor och relaterade skador att uppkomma inom cirka fyra år­tionden från byggnation.

Det fortsatta arbetet vid LTH omfattar en vidareutveckling och verifiering av modellen för massiva tegelväggar med korroderande armering, analys och verifiering av energieffektiviseringsåtgärders inverkan för armerade tegelväggars beständighet samt utveckling och verifiering av material och renoveringsmetoder.

FINANSIERING OCH MEDVERKANDE PARTER

Arbetet finansieras genom anslag från Formas (242-2012-271), Energimyndigheten (2013-003227) och SBUF. Bland de sam­ verkande parterna återfinns Akademiska hus, AF Bostäder i Lund, Malmö Kommunala Bostadsföretag, Malmö Stadsfastigheter, Örebro Bostäder AB, Skanska, Tage Andersson Byggnads AB, Weber Saint Gobain Byggprodukter AB, Svensk Plan­ glasförening, Swedisol, Balkongbranschens Service AB, Glastjänster för GBF AB. ■

MER LÄSNING Andel skadade fönsterbalkar efter 30 respektive 35 år, bostads­ området Malörten, Trelleborg.

n Larsson, O., Molnár, M. (2014) – Modelling time to cracking in brick masonry with corroding bed joint reinforcement. Proceedings of the 9th International Masonry Conference, Guimarães, Portugal, 7–9 July 2014, 12 sidor.

n Gustavsson, G., Jönsson, J., Molnár, M. (2007) – Reparation av murade fasader med korrosionsskador. Svensk Byggtjänst, ISBN 978-91-7333-239-2, 80 sidor.

n Undvik misstag i murat och putsat byggande (2006). Sve-

TABELL 1

riges Byggindustrier, FoU Syd, ISSN 1652-6392, 99 sidor.

Beräknat korrosionsdjup (mikrometer) och skadefrekvens från fältundersökningen i Trelleborg.

Söder

Norr

OSKAR LARSSON

Forskare vid Lunds Tekniska Högskola, avdelningen för konstruktionsteknik

År

Beräknat korrosionsdjup (mikrometer)

Observerad skadefrekvens (%)

Beräknat korrosionsdjup (mikrometer)

Observerad skadefrekvens (%)

5

Karbonatisering pågår

Observationer saknas

Karbonatisering pågår

Observationer saknas

10

3.1

Observationer saknas

Karbonatisering pågår

Observationer saknas

15

6.1

Observationer saknas

Karbonatisering pågår

Observationer saknas

MIKLOS MOLNAR

20

9.2

Observationer saknas

Karbonatisering pågår

Observationer saknas

25

12.3

Observationer saknas

5.5

Observationer saknas

30

15.4

89

11.0

33

Universitetslektor vid Lunds Tekniska Högskola, avdelningen för konstruktionsteknik

35

18.4

100

16.5

86

HUSBYGGAREN NR 3.2014

29

Lyft blicken

Tak för ditt miljöengagemang!

från Plan nja Närproducerat

plan nja.se

Produkt:

at Plannja Green Co r av järnmalm, en Materialet bestå r. ra ne sci fa pp En mansålder Stålplåtens kretslo åter vunnet stål. el ed dj tre en l til p . Väljer du gnut ta kol och up er vinnas till 10 0% monteras och åt de en åt baserad pl n ge ka senare a beläggnin n n Coat, den tålig ee Gr ja nn för et t Pla g di ed stålplåt m ja at t tacka rre skäl för Plann stö än t de ns fin 00. på rapsolja, oss på 010-516 10 du veta mer, ring bra miljöval. Vill

Form &Teknik

DEN BRÄNNANDE FRÅGAN OM RESURSER Klimat har varit högt på agendor och löpsedlar länge nu. Men börjar klimatet möjligen förlora höjd, samtidigt som aktualiteten av ett annat centralt begrepp får mer återklang i samhället? Resurser är ett mycket viktigt begrepp och analysen och utvärderingen av resursförbrukning ser ut att ta över huvudrollen i dagens språkspel och aktionsprogram.

V

i återfinner det nu i snart sagt alla sammanhang, begreppet resurser. Det kan handla om allt ifrån mineraltillgångar, energi, djurfoder, odlingsbara arealer och vatten till konstruktionsmaterial.

För att inte tala om pengar. Och hårklyverier. I takt med att allt fler inser att vi inte har outsinliga källor att ösa ur, så blir det allt viktigare att analysera utnyttjandet, hanteringen och konsumtionen av våra resurser. Och att framhäva ett visst produkt­ slag framför ett annat. Det uppstår ett brus av olika fokus, agendor, avgränsningar, definitioner, kalkyler och jämförelser. Vad skall tas med och vad kan försummas, till vilket pris och hur kan andra konkurrerande verksamheter skjutas i sank med en väl vald studies krasst uttryckta resultat?

Det finns en lång rad fallgropar och snår som försvårar analyser, utvärdering, jäm­ förelser och entydig utveckling. Vad som avses med hållbarhet råder det fortfarande delade meningar om. Hur produkter och processer ska utvärderas är problematiskt då verktygen behöver omfatta fler och fler parametrar och faktorer för att täcka in hela det valda spektrumet i tid och rum. Därmed är det svårt att ta fram förenklade utvärder­ ings­verktyg som fungerar smidigt i praktiken.

Hela frågan hur man formulerar lämpliga mätbara miljömål hålls därmed i gungning.

en sådan mer eller mindre heltäckande analys för konsekvenser på kostnadsbilden – har vi råd att analysera så ingående och omfattande som hållbarheten eventuellt – eller allra troligast – kräver?

Internationellt förekommer en lång rad certifieringssystem för att gradera olika hållbarhetsaspekter inom byggandet. LEED och Energy Star i USA, Green Building Council i Brasilien, Canadian Green Building Council i Canada, HQE i Frankrike, BREEAM i Storbritannien, DGNB i Tyskland, Minergie i Schweiz, PLGBC i Polen, BEAM Society i Kina, BCA Green Mark i Thailand, Green Star i Australien, NZGBC i Nya Zeeland…

Och så vidare i en uppräkning som tydliggör ett visst sorl i certifierings- och därmed i utvärderingsdjungeln. Certifieringssystemen utvecklas givetvis och de kan delas in i olika generationer som tar hänsyn till och inbe­ griper olika mycket. BREEAM och LEED tillhör en tidigare generation med fokus på ”gröna byggnader”, medan exempelvis DGNB formulerar målet kring ”hållbara byggnader”. Vad innebär i verkligheten den där utmärkelseplaketten i det eller det certifi­ eringssystemet? Vad säger den egentligen om byggnadens hittills uppsummerade och dess förväntade resursbehov och inte minst om byggnadens funktion, på sikt? Ur marknadsföringsperspektiv har den ett visst värde, för investerare som kan slå sig för bröstet och som signal till marknaden. Men utöver det?

TEORI OCH PRAKTIK

VAD SOM HÖR HIT OCH INTE HIT…

Det är av avgörande betydelse att reda ut och definiera systemgränser och tidsperspektiv – vad tar vi med i vår analys, hur avgränsar vi det som vi studerar och vilken tidsomfattning ska få gälla? Livscykelanalys är ett begrepp och en metod som hanterar just detta. Men vad avses med livscykeln, och ska hela denna omfattas i analysen. ”Från vaggan till graven” är ett ambitiöst – måhända nästan överambitiöst? – tidsperspektiv, men samtidigt av nöden tvunget, för att vi ska kunna förstå och dra de fulla konsekvenserna av våra handlingar. Vad får

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Problematiken berör förvisso olika plan, både i teorin och regelverken och i den byggda och den underhållskrävande verklig­ heten. Det viktiga är att lösningarna, metoderna och processerna som ska genom­föras är effektiva och verkligt bidrar till hållbarheten, samtidigt som de måste vara begripliga och fungera i praktiken. Att klok och verkligt hållbar resurshantering blir enkel och naturlig att genomföra och inte något som tar emot, som ett påbud upplevt som bestraffning och nödvändigt ont.

Nära förknippat med hållbarheten och livs­ cykelperspektivet är underhållet av fastig-

heter. Underhåll kan handla om allt ifrån tvättning och ommålning av fasader till lagning av sprickor i putsytor och generell felsökning ifråga om byggnadens skick och funktion. I grunden handlar det om handgripligt förvaltande av byggnaden som resurs och om hushållande med resurskrävande insatser.

ATT ALLTID VARA UPPMÄRKSAM

Det gäller att alltid vara uppmärksam. Det fanns en tid då det talades mycket om under­ hållsfria material och fasader och ännu före­ kommer sådana uttryck i marknadsföring här och där, men det helt underhållsfria är en chimär, en historiskt sett lätt insäljbar myt.

Ingenting är helt underhållsfritt. Allting vittrar och försämras till sina prestanda över tid, ett tidsspann som förvisso kan variera väldigt i längd. Om inte fasadelementen i sig uppvisar slitage så kan mycket väl fogen mellan dem vara till hälften bortvittrad.

I verkligheten är underhåll att likställa med friskvård, fasadinspektioner att likställa med lunchpasset på gymmet. Vi behöver hålla både oss och våra byggnader i form, och ju längre vi sjunker i TV-soffor och kontors­stolar, ju längre mellanrum som tas ut mellan åtgärder av flagnande färg, desto större kraftansamling krävs till desto högre kostnad, för att återställa den goda formen.

Det krävs ett visst mått av kunskap om frisk­ vård sund kosthållning, samt lyhördhet för den egna kroppens varningssignaler för att behålla kroppens goda funktion. På samma sätt krävs kunskap om vad underhåll innebär och kräver, för att hålla byggnaden i trim.

Att ha underhåll som en vana satt i system är grunden för en god funktion under en lång livslängd, grunden för god resurshantering, både för människo- och byggnadskroppen.

ANDREAS FALK

Arkitekt SAR/MSA, Tekn. Dr. Arkitekturkontoret ateljefalken@yahoo.se

31

FASTIGHET

INDIVIDUELL MÄTNING AV VÄRME, KYLA OCH TAPPVARMVATTEN Boende ska få bättre kontroll över energiförbrukningen. Därför stiftades en ny lag om energimätning i byggnader som gäller från 1 juni i år. Myndigheter utreder nu vilka byggnader som omfattas och vilka krav som ska ställas på mätutrustningen. Renée Hansson är teknisk handläggare för individuella mätare på Swedac.

TEXT: RENÉE HANSSON FOTO: ANETTE ANDERSSON

R

iksdagen har beslutat om en ny lag om energimätning i byggnader (2014:267).

Lagen trädde ikraft den 1 juni 2014 och innebär bland annat att byggherrar och byggnadsägare måste installera individuella mätare när det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart.

De båda myndigheterna Boverket och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) har fått i uppdrag att dels utreda vilka byggnader de nya kraven kommer att gälla och dels vilka krav som ska ställas på mätutrustning vad gäller mätnoggrannhet och kontroll av mätutrustning i drift.

flera lägenheter och både lokaler och bostäder. Enligt lagen ska individuella mätare för värme, kyla och tappvarmvatten installeras: • vid uppförande om det är kostnadseffektivt • vid ombyggnad om det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart • i befintlig bebyggelse (retroaktiva krav) om det är kostnadseffektivt och tekniskt genomförbart.

Regeringen har gett Boverket i uppdrag att utreda i vilka fall som lagkraven ska gälla.

I uppdraget ingår att utreda när det är kostnadseffektivt, och vid ombyggnad också om det är tekniskt genomförbart, att installera

mätsystem för värme, kyla och tappvarmvatten. Tre olika sätt att mäta energin nämns i uppdraget; flödesmätare, värmefördelningsmätare (Heat cost allocators) och temperaturmätning till exempel komfortmätning. De två senare kan bara bli aktuella under vissa omständigheter i befintliga byggnader. Boverket kommer därefter mot bakgrund av utredningens resultat ta fram förslag till förordnings­ bestämmelser. Utredningen ska vara färdig när det gäller uppförande och ombyggnad till den 1 oktober 2014 och när det gäller befintlig bebyggelse (retroaktiva krav) till

VARFÖR NYA BESTÄMMELSER OCH FÖR VILKA BYGGNADER GÄLLER DE?

Lagen är baserad på ett EU-direktiv (direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet) och innehåller bl.a. bestämmelser om individuell mätning av el, naturgas, värme, tappvarmvatten och kyla. Syftet med de nya bestämmelserna är öka incitamentet för en slutanvändare att minska sin energiförbrukning genom att individuellt mäta och fördela energikostnader i en byggnad. En slutanvändare, som kan vara en hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare, ska alltså kunna se sin egen förbrukning och på ett enklare sätt kunna påverka sin energikonsumtion. För vilka byggnader gäller då de nya kraven?

Det finns ännu inget rakt svar på den frågan.

Det handlar om byggnader som innehåller

32

En vanlig värmemätare, som på bilden, kan inte mäta i värme­ enheter. I de nya föreskrifterna beskrivs prestandakrav för värmekostnadsfördelare.

Foto: Zenner

HUSBYGGAREN NR 3.2014

den 1 oktober 2015. Det är regeringen som slutligen tar ställning till förordningsförslaget och beslutar om förordningen.

SWEDACS UPPDRAG

Ett av Swedacs ansvarsområden är att föreskriva om mått och vikt. Det gäller alltså regler för mätare som används när ett mätvärde ligger till grund för debitering eller ett pris vid direktförsäljning. Exempel på sådana mätare finns överallt i vår vardag: bensinpumpar och butiksvågar i snabbköp, elmätare, vatten- och värmemätare. Syftet är att säkerställa att mätvärdet är så korrekt som möjligt så att den som säljer och köper kan lita på mätvärdet men också att det finns en konkurrens på lika villkor. För de mätinstrument som Swedac ansvarar för finns prestandakrav vad gäller bl.a. mätnoggrannhet och tålighet. För de flesta instrument som omfattas av Swedacs föreskrifter finns också regler om att kontroll ska göras av instrument i drift i vissa kontrollintervall för att säkerställa att mätinstrumentet fortsättningsvis fungerar tillräckligt bra.

Det finns sedan länge föreskrivna krav för vatten- och värmemätare. Däremot är mätare som fördelar kostnader i ett flerbostadshus idag undantagna reglerna. När det gäller mätare för kyla finns inga i nuläget föreskrivna krav i Sverige. Det gäller även för värmekostnadsfördelare som nämns som en alternativ mätmetod. Regeringen har därför gett Swedac i uppdrag att föreskriva om individuella mätare för bl.a. tappvarmvatten, värme (inklusive värmekostnadsfördelare) och kyla i de byggnader som kommer omfattas av de nya kraven som följer av Boverkets utredning och slutligen förordningsbestämmelserna.

SWEDACS NU GÄLLANDE FÖRESKRIFTER

I befintliga föreskrifter finns alltså endast krav på den s.k. huvudmätaren dvs. den mätare som sitter i leverenspunkten till byggnaden. Kraven är idag också avgränsade till att gälla endast mätning av hushållsförbrukning (fastigheter där det finns hushåll). De tekniska kraven som en sådan mätare ska uppfylla baseras på ett EUdirektiv: direktiv 2004/22/EU om mätinstrument (MID) och omfattar både kall- och varmvattenmätare. Mätprincipen är mätning av flödet av vatten som förbrukas.

Värme mäts på liknande sätt där både tillflöde av vatten från fjärrvärmenätet och temperaturen mäts för att få fram den värmeenergi som förbrukas. För att säkerställa en fortsatt god funktion av mätarna i drift ska den som använder mätaren för debitering låta kontrollera mätaren i vissa före-

HUSBYGGAREN NR 3.2014

IPS VID NYBYGGNATION T OCH OMBYGGNATION:

skrivna kontrollintervall. Ett exempel på ett sådant intervall för en mätare i en villa är tio år. Idag är det främst kommuner och fjärrvärmeföretag som måste följa de föreskrivna kraven vid inköp av mätare och kontroll.

SWEDACS NYA FÖRESKRIFTER

Föreskrivna krav på mätare för vatten och värme finns redan. Beroende av resultatet av Boverkets utredning kan Swedac komma att utöka regelverkets tillämpningsområde till att även omfatta mätare som används för att fördela kostnader inom en byggnad.

När det gäller värmekostnadsfördelare är det en mätmetod som skiljer sig från den mätprincip som finns i nu gällande regler.

Det är vanligtvis inte en traditionell värmemätare graderad i kWh utan en ”elektronisk fördunstningsmätare/radiatormätare” graderad i ”värmeenheter” som används i varje lägenhet. Fördelningen sker sedan baserat på registrerade antal ”värmeenheter” och till exempel lägenhetens yta.

Swedac ska enligt uppdraget ta fram föreskrifter för dessa värmekostnadsfördelare som ska innehålla prestandakrav samt regler med syfte att säkerställa god funktion i drift. Detta blir helt nya regler som inte har funnits i svensk lagstiftning förut. Även för mätning av kyla kommer Swedac att behöva ta fram nya föreskrifter på ett helt nytt område. Mätprincipen för en sådan mätare är mycket snarlik en värmemätares där flödet av kylmedium mäts tillsammans med temperaturen för att generera förbrukad energi.

DE NYA KRAVEN GÄLLER BYGGNADSÄGARE OCH BYGGHERRAR

De nya kraven kommer enligt lagen att gälla den som uppför eller låter uppföra

HÅLL KOLL på vilka byggnader som kan bli aktuella genom att bevaka nyheter från Boverket INFORMERA DIG om befintliga regler om vatten- och värmemätare: Swedacs föreskrifter och allmänna råd STAFS 2006:5 om vattenmätare, STAFS 2006:8 om värme­ mätare och STAFS 2007:2 om återkommande kontroll av vatten- och värmemätare.

Föreskrifterna och annan information finns på Swedacs webbplats.

OM DIN BYGGNAD blir aktuell för krav: se till att köpa godkända mätare

en byggnad. Det betyder att det blir byggnadsägarens och byggherrens ansvar att installera individuella mätare. När det gäller uppförande av en ny byggnad eller vid ombyggnad ska reglerna enligt lagen träda ikraft när regeringen bestämmer. Det går i nuläget inte att säga en definitiv tidpunkt utan de kommer att framgå av förordningsbestämmelserna. De nya kraven som kommer att gälla i vissa fall för befintlig bebyggelse ska träda i kraft senast den 1 juni 2016.

Swedacs målsättning är att de nya föreskrifterna ska börja gälla i samband med att lagbestämmelserna träder i kraft. ■

RENÉE HANSSON

Teknisk handläggare renee.hansson@swedac.se Swedac Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, avdelningen för reglerad mätteknik Swedac finns på sociala medier som Facebook.com, Twitter, Instagram och LinkedIn

33

Akut- och infektionskliniken SUS, Malmö © Malmö Stadsbyggnadskontor, fotograf Bojana Lukac

Fasadsystem för alla typer av byggnader Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energieffektivitet.

Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasadsystem är utvecklade för att förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Systemen är uppbyggda av komponenter som samverkar och är anpassade till varandra. Med våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och glasmosaik ges stora möjligheter till individuell design.

Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | kundkontakt@sto.com | www.sto.se

Yrkesporträtt LANDSKAPSINGENJÖR

’’

Man pratar mycket mer om utemiljön nu än för sex år sedan när jag började. Den är med från början av bygg­pro­ jekten numera. Det är positivt.

JOSEPHINE ISAKSSON håller i agronomkäppen. Med den tar hon

jordprofiler för att kontrollera att växtjord och mineraljord går så djupt som det står beskrivet i bygghandlingen. Josephine är en av runt 40 landskapsingenjörer som examineras per år i Sverige.

Varför sökte du dig till det här yrket?

– Jag vill planera och skapa utemiljöer, både i naturen och i urbana miljöer. Det som fascinerade mig med landskaps­ ingenjörs­yrket var just kombinationen av kunskap att kunna bygga med levande material, som växter och jord, och hårda material som sten, betong och trä.

Vad är skillnaden mellan en landskapsingenjör och en landskapsarkitekt?

– Landskapsingenjörer är kopplingen från projektering och byggskedet ut till skötsel och förvaltning. Vi arbetar i de senare skedena i byggprocessen med de tekniska lösningarna och beskriv­ ningen i projekteringen, och efter det hur utemiljön ska skötas.

Växter är ju ett levande material som behöver samma sak som oss människor för att kunna växa. Många arbetar i bygg­skedet, men även en hel del med ledande befattningar inom ­skötsel och förvaltning. Sedan är vi några som arbetar med projektering och besiktning. Landskapsarkitekter arbetar mer med analyser, programhandlingar, miljöpsykologi och gestaltning av utemiljöer.

Gränserna är något flytande beroende på intresse.

Du är medlem i Svenska Byggingenjörers Riksförbund så du gör besiktningar då, men vad är din huvuduppgift?

– Jag projekterar och tar fram bygghandlingar för anläggningsarbeten, allt från parker, torg, bostadsgårdar till dagvattendammar i både urban miljö till naturmark. Det kan både vara upprustning och nybyggnation. Jag tycker om kombinationen av att kunna projektera och sedan komma ut och besiktiga andras projekt för att se hur det blev byggt. Det ger en mycket bra återkoppling till min egen projektering.

Foto: Mauro Rongione

Gröna ytor, stadens lungor, är allt mer prioriterade i stads­ planeringen. Hur ser du på yrkets framtid?

– Framtiden ser mycket bra ut. Anläggningsbranschen börjar bli bättre på att arbeta tvärvetenskapligt. Medvetenheten ökar om att det gröna utemiljöer behövs inte bara för hälsans skull utan även för tekniska lösningar. Ett exempel är att kunna ta hand om dagvatten på ett bra sätt, jag tänker då på sensommarens skyfall. Därför är det spännande att arbeta på ett stort företag som Ramböll där vi har många teknikdiscipliner så som landskapsarkitekter, geoteknik, VA-ingenjörer. Det är intressant att arbeta tillsammans för alla har olika infallsvinklar. Det är lyckat när det estetiska även har en teknisk funktion och håller över tid.

NAMN: Josephine Isaksson. ÅLDER: 33 år. YRKE: Landskapsingenjör. ARBETE: Ramböll i Stockholm. UTBILDNING INKLUSIVE KARAKTÄRSÄMNE: Landskapsingenjörsprogrammet, Bsc, Landscapemanagement and construction, SLU Alnarp. FAMILJ: Stor.

HUSBYGGAREN NR 3.2014

35

by JAFO

HighLine Panel Elegant golvavlopp www.unidrain.se

FASTIGHET

Våtrumsarbete kräver kompetens I utrymmen som hanterar vatten är kraven höga på kvalitet i material och utförande. Det är självklart eftersom fukt och läckage ger boende stora problem.

Men hur står det till med kvalitetskraven på våtrumsarbetet i branschen? Är det bara lågt pris som avgör vem entreprenören blir?

TEXT: JOHAN ASPELIN

A

tt bygga badrum är komp­licerat ur såväl teknisk synpunkt som ur samordningssynpunkt eftersom så många olika kvalificerade yrkesgrupper krävs för att få ett fackmässigt resultat. Bygg- el- vvsmåleri- och golv-/plattsättningsföretag är beroende av varandras prestationer för att få rätt förutsättningar för sin egen entreprenad.

Fel i produktionen blir ofta mycket kostsamma och får stora konsekvenser för den som drabbas av fel som måste avhjälpas.

Detta måste så långt som möjligt förebyggas och ett sätt är att arbeta efter ett branschanpassat kvalitets- och miljöledningssystem.

Idag är det vanligt med kvalitets- och miljö­ ledningssystem inom specialistbranscherna.

Såväl vvs-företag som måleriföretag och golvföretag arbetar efter system som bygger på ISO-systematik för att ha en dokumenterad kontinuerlig process för att minska antalet fel. Kan fel och avvikelser begränsas så minskar resursutnyttjandet i entreprenaden och därmed onödig miljöbelastning och förhoppningsvis ökar även lönsamheten.

TIO ÅRS ERFARENHET

Golvbranschen, GBRs, arbete med att ut­­ veckla en sammanhållen kvalitets- och miljö­ styrd process i våtrum har pågått under mer än tio år. Samtidigt som man i den allmänna debatten förfasar sig över bristande kvalitet i byggproduktion, är det svårt att nå fram med de lösningar som redan finns och har funnits under lång tid. Byggföretagen visar många gånger en aktiv okunskap om hur långt specialistbranscherna nått i sitt arbete med att strukturera specialistarbetet och det är klart att när beställaren/byggföretaget inte efterfrågar de entreprenörer, som med ett aktivt kompetens- och kvalitetsarbete kan erbjuda ordning och struktur, då blir det svårt. Beställarens mottryck mot sina valda underentreprenörer är oerhört viktig för att utvecklingen ska kunna fortgå. Uppfattar entreprenören att ett strukturerat kvalitetsarbete inte är intressant hos bygg-

HUSBYGGAREN NR 3.2014

företagen som ofta är kunden, då kommer utvecklingen att trappa av och det kommer inte att gynna byggbranschens konkurrenskraft.

OFFENTLIGA OCH PRIVATA UPPHANDLINGAR

För att råda bot på det här är det viktigt att byggherrarna kliver fram och ställer krav på den kompetensnivå som ska gälla inom ett byggprojekt, även avseende underentreprenörer i specialistbranscher. På den off­entliga sidan har man i högre utsträckning tagit till sig de värden som finns inbyggt i ett dokumenterat kvalitets- och miljöledningsarbete med branschanslutna företag. Lagen om offentlig upphandling ställer krav på upphandlingens form och det gör att färdiga kompetenspaket passar utmärkt för att underlätta kvalitets- och miljökravställning inom stat, kommun och landsting.

På den privata sidan finns fortfarande en mycket stor fixering vid ett angivet lågt pris, utan vidare funderingar kring om den entre­ prenör som lämnar lägsta pris också kan leverera efterfrågad kvalitet på entreprenaden. En bidragande faktor är utan tvivel att kunskapen hos byggföretagen om hur man utvärderar en underentreprenör med specialistkompetens fortfarande är för dålig. Dess­ utom bidrar byggherrarna som grupp till en kultur där vi är vana att tala om priset istället för innehållet i entreprenaden.

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSARBETE

Inom Golvbranschen, GBR, arbetar cirka 140 entreprenörer i enlighet med kvalitets- och miljöledningssystemet Auktoriserat Golv­ företag för att kontinuerligt förbättra och ut­veckla sina förmågor inom just de områdena. När ett auktoriserat golvföretag utför våtrumsarbete är företaget alltid GVK-auktoriserat för dokumenterad våtrumskompetens, avseende tekniska krav på utförande.

135 av de 140 företagen är med i GVK och är då också auktoriserade för våtrum. För att nå upp till GVKs krav i praktisk produktion finns inom GVK stöd och kontrollverksamhet, som är utförandeinriktat.

KRETSLOPPSMÄRKNING – DIGITAL LOGGBOK

I branscharbetet kopplat till Auktoriserat Golvföretag finns också tjänsten GBR Kretsloppsmärkning för märkning av golvkonstruktioner. Systemet kan enklast beskrivas som en digital loggbok för dokumentation av inbyggt material. Genom att ha digital kontroll över vilka material som finns in­byggda i respektive utrymme finns möjlig­ heter för att i framtiden delreparera våtutrymmen eller riva på ett miljömässigt godtagbart sätt. Det finns också möjligheter att föreskriva städmetoder och tillgängliggöra skötselråd digitalt. Alla auktoriserade golvföretag kan kretsloppsmärka sina projekt och det innebär fördelar i förvaltningsskedet som kommer att bli alltmer påtagliga i framtiden, särskilt när metoderna för åtgärdande av vattenskador förändras och utvecklas.

Tjänster som är viktiga under förvaltningsskedet är dock mycket svåra att övertyga byggföretagen om i ett upphandlingsskede och det innebär att byggherren många gånger går miste om dessa framåtriktade tjänsters fördelar om inte byggherren tydligt angivit vad som ska gälla. ÅTERVINNING AV GOLVMATERIAL

På miljösidan finns också GBRs Golvåtervinning av plastmaterial , som är extra intressant när det handlar om våtrums­ produktion, eftersom plast både som tätskikt i keramiska konstruktioner och som tät- och ytskikt har fördelaktiga egenskaper vilka gör att de föreskrivs i mycket frekvent omfattning. Att kunna återanvända byggmaterial är en viktig del i att minska byggandets miljöpåverkan. ■ REFERENSER 1. www.auktorisation.se 2. www.kretsloppsmarkning.se 3. www.golvbranschen.se/miljo/golvatervinning JOHAN ASPELIN

Golvbranschen, GBR johan@golvbranschen.se

37

Debatt

Fakta eller tyckande?

I förra numret av Husbyggaren öppnade Lars Hedåker upp för en debatt kring det låga bostadsbyggandet. Lars bollade upp en mängd faktorer som byggregler, kostnader, brist på byggbar mark och överklagandeprocesen. Alla faktorer har diskuterats av olika debattörer under lång tid. Debatten kring dem tenderar dock ofta att bli baserad på mer tyckande än fakta, vilket över tid gör att nya sanningar uppstår.

J

ag ska här granska några nya sanningar för att den fortsatta debatten ska bli mer faktabaserad. Det påstås bl.a. att priserna i byggsektorn stiger mer än andra priser och att byggföretagen har orimligt höga vinstkrav.

Varför har Byggnadspris­ index (BPI) stigit snabbare än Konsumentprisindex (KPI)?

BPI följer utvecklingen av byggkostnaderna utifrån ett byggherreperspektiv, dvs. det beskriver vad det kostar att få ett hus byggt. Ett av problemen vid beräkning av byggnadsprisindex är att särskilja prisutvecklingen från kvalitetsutvecklingen.

Beräkningen av BPI handlar inte om att mäta bakom­liggande kost­nader och vinster i bygg­ företagen. Det är erkänt svårt att kvantifiera kvalitetsförändringar i byggprojekt och detta medför att BPI har stora brister.

BPI mäter enbart antal balkonger, hygienutrymmen och garageplatser per lägenhet.

Egenskaper som det vore önskvärt att fånga upp är sådana som den slutliga bostadskonsumenten uppfattar som kvalitetsfaktorer, egenskaper som påverkar driftskostnaderna, liksom även kvalitetsförändringar till följd av skärpta krav från samhället. I BPI analyseras knappt något av detta. Ingen hänsyn tas till exempelvis typ av utrustning i kök och badrum, materialval för väggar och golv, husets energiprestanda eller samhällsrelaterade standardhöjningar (tillgänglighetsanpassning, säkerhetsaspekter etc.) Detta

38

betyder att BPI i allt väsentligt missar kvalitetsutvecklingen.

Därmed går det inte att jämföra BPI med KPI och utifrån det dra slutsatsen att priserna stigit snabbare i byggindustrin än i andra delar av ekonomin.

Det leder till felaktiga slutsatser eftersom vi inte vet hur mycket av prisuppgången som förklaras av att produktens kvalitet ökat.

Om vi tror att hus som byggs idag håller högre kvalitet i åtminstone några av ovan nämnda aspekter än de hus som byggdes för 20 år sedan, är slutsatsen att BPI överskattar den ”verkliga” utvecklingen.

Exempel: Att köpa en ny Volvo kostade 1975 cirka 31 900 kr.

Skulle priset ha stigit i samma takt som KPI skulle en ny Volvo idag kosta 165 000 att köpa.

Men den som idag vill köpa en ny Volvo får betala 239 000 kr.

Hur kan det komma sig? En Volvo 240 av 1975 års modell är inte samma produkt som en Volvo V60 av 2012 års modell. Vissa kvalitetsförändringar har skett.

Det framförs återkommande kritik som gör gällande att byggindustrin har krav på höga vinst­nivåer och att detta är orsaken till de ökande priserna.

Bevis för detta framförs sällan utan oftast sägs det i mer allmänna ordalag. Om det vore sant borde rimligen vinstmarginalerna i branschen vara mycket höga jämfört med andra branscher. Vid en jämförelse med tillverkningsindustrin ser det ut som att vinstutvecklingen varit i princip jämbördig.

Vinstnivåerna mellan olika delar av byggindustrin skiljer sig åt. Anläggningsentreprenörer har en lägre vinstnivå än övriga

Stockholm central.

Foto: Sveriges Byggindustrier Vinstmarginal % (median) Totalt bland företag med över 10 anställda 2012

2011

2010

2009

2008

Tillverkning

3,8

5

4,7

3,4

5,4

Bygg­industrin

3,8

4,6

4,4

4,5

5,4

delar, projektutvecklare har en högre nivå vilken varierar kraftigt över tiden medan hus­ entreprenörer och specialföretag ligger i nivå med övriga näringslivet. Tyvärr bottnar ­diskussioner kring vinst i ideologiska inställningar att vinst per definition är något omoraliskt som ska förbjudas. Vinst är en naturlig del av marknadsekonomin och en av drivkrafterna till förändringar och förbättringar som ger kunden bättre värde för pengarna. Företagsamhet skapar tillväxt och ökad välfärd vilket gynnar hela samhället. Detta ska uppmuntras och inte bekämpas.

Den fortsatta diskussionen kring det låga bostadsbyggandet bör istället fokusera på de struk­ turella brister som sam­hället skapat. Här utmärker sig den utdragna plan- och bygglovsprocessen, hyresregleringen

och de eftersatta investeringarna i infrastruktur. Löser vi dessa hinder så ökar förutsättningarna för att bygga fler bostäder radikalt. Om inte så kommer den nuvarande situationen att bestå och förlorarna är de personer som står utanför bostadsmarknaden dvs. en stor del av våra ungdomar. De som är vår framtid. Så för deras skull ska vi skapa en bostadsmarknad där konsumenten sätts i centrum, där flyttkedjor fungerar utan hindrande skatter och kösystem, med marknadsmässiga villkor och social omtanke.

Vägen dit går via fakta och inte via luddigt tyckande. ■

BJÖRN WELLHAGEN

Näringspolitisk chef på Sveriges Byggindustrier

HUSBYGGAREN NR 3.2014

roxx.se

!

Y N

rätt från början.

Det behöver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. Se till att anlita dom som följer bransch­ reglerna och undvik vattenskador och legionella.

De auktoriserade VVS­företagen gör jobbet fackmässigt enligt vad försäkringsbolagen kräver.

Det finns närmare 1 600 företag över hela landet. Kontrollera om företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.

Sluta ta riSker med vattnet! www.säkervatten.se

Nya testo 870 en äkta värmekamera med 19 200 pixlar för endast

13.990:-

Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se

Miljö

Etablera en LADDSTATION Säkert har ni sett några av de dryga 600 ladd­stationer som fram tills idag etablerats runt om i landet. Men hur går man tillväga när man etablerar en ny laddstation för eldrivna fordon? Vad bör man tänka på och vart skall man vända sig? Svaren på dessa, och många andra frågor, får du i Power Circles projekt ”Laddat för kunskap”, som stöds av Energimyndigheten. Delar ur materialet återges här i korthet.

B

örja med att fundera på vilken typ av laddstation som skall etableras. Det finns tre typer: 1. Normalladdstation – Växelströmsladdning med effekt upp till 3,7kW, bilen laddas fullt på cirka åtta timmar.

2. Semisnabbladdstation – Växel­­­s­tröm­s­ laddning med effekt upp till 22kW, bilen laddas fullt på cirka två timmar.

3. Snabbladdstation – Likströmsladdning med effekt över 22kW, bilen laddas till 80 procent på cirka 30 minuter.

HITTA EN LÄMPLIG PLATS för laddstationen. En

bra placering för snabb- och semisnabb­ laddare är på en lättillgänglig och attraktiv plats med närhet till köpcenter, snabbmat­ skedja eller andra faciliteter. En normal­ laddare bör placeras där man normalt står parkerad en längre tid.

Förutom själva laddaren, bör man för en snabbladdare också installera påkörnings­ skydd och väderskydd kring laddaren för att skydda den. Detta är inte lika viktigt för en normal- eller semisnabbladdare. Ladd­ stationen ska också vara skyltad med väg­ märket T24, laddplats, som tilläggstavla till märket E19 som normalt används för park­ ering. Glöm inte heller att laddstationen bör vara belyst samt tillgänglighetsanpassad.

Se till att få tillstånd från markägaren och eventuellt bygglov från kommunen.

På elbilsmarknaden finns idag flera typer

av kontakter för laddning. EU har tagit fram en standard som skall användas på Europas laddstationer. Enligt standarden skall Typ2kontakten användas för normal- och semi­ snabbladdare. För snabbladdare heter stand­ arden CCS. Alla snabbladdare har en fast kabel som pluggas in i bilen. När det gäller normal- och semisnabbladdare kan man välja om man vill köpa en laddare med eller utan fast kabel. Det finns för- och nack­delar med fast kabel som rekommenderas enligt EU-standarden.

Fördelarna med fast kabel är att bilägaren aldrig behöver ha med en egen laddkabel och slipper hantera en smutsig kabel när det regnar och snöar. Å andra sidan är den fasta laddkabeln är ännu en komponent som kan gå sönder, saboteras eller stjälas vilket är en nackdel.

En annan nackdel är att det finns risk för att kontakten på den fasta kabeln inte passar det fordon som skall ladda.

Så länge man följer standarden gör man rätt:

Normal- och semisnabbladdning: Minst Typ2 Snabbladdning: Minst CCS

Man bör också fundera på om man skall ta betalt för laddningen, vilket kan integreras i laddstationen. Enklaste sättet att ta betalt är via betalkort eller sms. Ett annat tillval till laddstationen är uppkoppling. Om ladd­ stationen är uppkopplad kan den fjärröver­ vakas och vissa fel kan åtgärdas på distans, vilket gör driften billigare.

När du funderat på dessa frågor är du

CHECKLISTA FÖR DIG SOM VILL ETABLERA LADDSTATION – Få godkänt av markägaren – Behövs bygglov?

– Ta in offerter och beställ laddstation:

Normalladdning/Seminsnabbladdning/Snabb­ laddning, Fast kabel? (Fast kabel är rekom­ menderat), Vilka kontakter? (CCS och Typ2 är minsta kravet), Betalningsalternativ?, Uppkopp­ lad laddstation?

40

redo att beställa laddstationen. En googling på ordet ”Laddstation” leder dig fram till de svenska återförsäljarna.

Ta kontakt med elnätsbolaget i kommunen och informera om att du tänker etablera en laddstation på den tänkta platsen. Beställ ledningsdragning så att el finns på plats när laddaren levereras. Anlita en behörig elinstallatör för att installera laddstationen.

LADDNING I HEMMET

Det finns flera saker att tänka på om man vill kunna ladda sitt elfordon i hemmet. Det är fullt möjligt att ladda sitt fordon i ett vanligt vägguttag, men det är inte rekom­menderat ur ett säkerhetsperspektiv då det finns vissa risker i en okontrollerad laddning. För att kunna ladda snabbt och säkert bör man köpa en så kallad laddbox.

En laddbox, eller wallbox som det heter på engelska, är en box som sätts upp på väggen eller på en stolpe i anknytning till bilens parkering. Laddboxen möjliggör en snabb och säker laddning av elfordonet.

Installationen av en laddbox är enkel och smidig och utförs av en certifierad elinstallatör.

4 SNABBA PUNKTER, SÅ SKAFFAR DU EN LADDBOX

1. Sök fram en lämplig leverantör och beställ en box med kontakt som passar din bil (Typ1 eller Typ2).

2. Boka tid med elektriker för kontroll av ditt elsystem och be elektrikern ta fram en offert på helhetslösning.

3. Boka tid för installation och få installationen utförd.

4. Låt elektrikern slutbesikta och göra kvalitetskontroll. ■

– Beställ kringutrustning vid behov: Påkörningskydd, Väderskydd, Skyltar (T24 och E19), Belysning – Beställ ledningsdragning – Teckna nytt elabonnemang – Anlita elinstallatör för installation – Säkerställ egna resurser för drift och under­ håll, eller teckna ett servicekontrakt

MAZDAK HAGHANIPOUR

Projektledare Inom e-mobility på Power Circle med syfte att stärka, stödja och främja svensk el och elkraftteknik

HUSBYGGAREN NR 3.2014

BERGSÄKER

Genom att låna kraft från naturen ger vi din vardag den perfekta temperaturen. Tack vare dubbla kompressorer möjliggörs produktionen av värme och varmvatten samtidigt i fastigheten, vilket är unikt.

• Mindre än 3 kg köldmedium/aggregat • NIBEs användarvänliga display • 4 olika storlekar, upp till 540 kW i samma system • Tystgående

NIBE Energy Systems Box 14, 285 21 Markaryd Tel 0433 - 73 000. Läs mer på nibe.se/F1345

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

PER VESTMAN

Advokat Foyen Advokatfirma

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

Obligatorisk byggfelsförsäkring avskaffad Lagen om byggfelsförsäkring med krav på obligatorisk ­bygg­fels­försäkring och färdigställandeskydd när konsument ­anlitar näringsidkare för att uppföra eller bygga till ett ­småhus, upphörde att gälla den 1 juni 2014. Samtidigt började en lag om obligatoriskt färdigställandeskydd gälla.

FRÅGA: Hej Juristen! Jag har hört att den obligatoriska byggfelsförsäkringen avskaffas, vad innebär det och vad är skälen till detta?

Svar: DEN URSPRUNGLIGA lagen om byggfelsförsäkring m.m.

(1993:320) trädde i kraft 1993 men var främst avsedd som ett skydd för boende i fler­ bostads­hus efter problem med fram­för­allt fukt i boendemiljön i miljonprogrammens spår.

Genom senare ändringar i lagen som trädde i kraft 2005 infördes obligatorisk byggfelsförsäkring och färdigställandeskydd vid småhusentreprenader. Regelverket ledde dock till märkliga effekter som bland annat att det krävdes färdigställandeskydd och byggfelsförsäkring även om byggherren utförde arbetet själv. Ett antal utredningar och kompletteringar har därefter gjorts avseende lagen.

Syftet med kravet på byggfelsförsäkring har givetvis varit att skydda byggherren (konsu-

menten) vid byggande. Mycket pekar dock på att detta syfte inte har uppnåtts. I de utredningar och förarbeten som ledde fram till avskaffandet av lagen nämns följande fyra huvudsakliga skäl till varför lagen inte har fått den effekt som var tanken: BRISTANDE KONKURRENS

– Utbudet av försäkringsgivare har varit väldigt begränsat.

Enbart fyra aktörer finns på marknaden. Det har dessutom funnits kopplingar mellan bygg­ branschen och försäkrings­ bolagen i fråga om både ägande och operativa befattningar.

UNDANTAGSBESTÄMMELSER

– Försäkringsbolagen har infört villkor som väsentligt begränsat möjligheten att ta i anspråk för­ säkringarna. Dessa begräsningar har visserligen haft stöd i vad som varit tillåtet enligt lagen men det finns även exempel på där marknadsdomstolen har förbjudit en av de ledande

marknads­aktörerna att använda vissa villkor.

FAKTISKT UTFALL

– Antalet fall som lett till utbetalning ur försäkringarna är låga. Detta hänger troligen samman med föregående punkt. Denna bild bekräftas bland annat av Finansinspektionens sammanställning, där det framgår att mellan åren 2000 och 2009 uppgick vinstmarginalen för en av de ledande aktörerna på marknaden för byggfelsförsäkringar, GAR-BO Försäkring AB, till cirka 53,9 procent av de inbetalda premierna. Väldigt lönsamt med andra ord. Detta är klart avvikande från de övriga riksskadebolagens försäkringstekniska resultat, som i regel varierar mellan ca 5 och 15 procent av premieintäkterna.

Försäkringspremierna som konsumenterna betalat har med andra ord inte stått i proportion med den försäkrade risken.

FRÅGA: Var kan jag läsa om den nya lagen?

Svar: Sök på ”2013/14:125” så hittar du regeringens proposition om avskaffande av reglerna om byggfelsförsäkring samt även den nya lagen om färdigställandeskydd. I propositionen finns bland annat en författningskommentar som paragraf för paragraf kommenterar den nya lagen.

FRÅGA: Hur påverkar den avskaffade lagen byggfelsförsäkringar som tecknats innan lagen trädde i kraft?

Svar: Inte alls. Enligt övergångsbestämmelserna till den nya lagen gäller den gamla lagen för byggfelsförsäkringar tecknade före den 1 juni 2014. Samma sak gäller för färdigställandeskydd, det vill säga om sådant tecknats före den 1 juni 2014 tillämpas de gamla lagreglerna.

42

SKIFTANDE TILLÄMPNING

– I byggnadsnämnderna, som beslutat om när byggfelsförsäkring ska föreligga eller inte, har bedömningarna skiljt sig från kommun till kommun.

Färdigställandeskyddet kommer dock att kvarstå.

I samband med att lagen om byggfelsförsäkring upphörde infördes en lag om färdig­ ställande­skydd som gäller från den 1 juni 2014. Lagen har i huvudsak samma villkor kring det obligatoriska färdig­ställande­ skyddet som tidigare. Några nyheter i lagen är dock att färdigställandeskyddet övergår till ny ägare av byggnaden om den överlåts och att den som marknadsför färdigställandeskydd inte får neka någon att teckna skyddet.

Skälen till att reglerna om färdigställandeskydd behålls är i huvudsak att det finns ­konkurrens på marknaden för färdigställandeskydd. Detta beror främst på att även banker kan ställa säkerhet. Vidare ­kräver skyddet inte självrisk för att kunna tas i anspråk och undantagen från när skyddet kan användas är mer begränsat än vad som gällt för byggfelsförsäkringarna. Den sammantagna bilden är helt enkelt att systemet med obligatoriskt färdig­ställandeskydd har ­fungerat. ■

@

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se.

Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Kampen mot radon fortsätter Bygg in tryggheten redan från start. Med våra gasoch radonmembran har du superskydd mot skadliga markgaser nu och i framtiden.

Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som finns naturligt i marken. Den tränger in i hus och byggnader genom otätheter och öppningar i grund och golv. Som skydd har vi utvecklat gas- och radonmembran som effektivt stoppar de skadliga markgaserna.

Enklast och mest ekonomiskt är att bygga in membranen vid nybyggnation. De kan monteras under grunden, på grundplattan eller i isoleringslagren.

Våra gas- och radonmembran består av flera lager UV-stabiliserad polyeten med en armering av polyesternät. Vissa har ett aluminiumskikt för extra gastäthet. Vi på Icopal har också utvecklat geomembran för effektivt skydd på förorenad mark.

Läs mer om våra marknadsledande system och produkter på icopal.se

Superskydd mot radon och skadliga markgaser

Icopal Gas- och radonmembran Inspirerade av verkligheten sedan 1915 | icopal.se

UTBLICK

INTRES SANTA BYG G P R OJ E K T U TAN FÖ R S V E R I GES GR Ä N S E R

HAGIA SOFIA – DEN MÄRKVÄRDIGA HELGEDOMEN HAGIA SOFIA SHIGERU är en

märkvärdig helgedom. Färdigställd år 537 i den gamla europeiska delen av Istanbul, har byggnaden med sin väldiga byggnadsmassa varit en religiös och kulturell klenod som mängder av troende och turister genom århundraden sökt sig till. Genom historien har den fungerat som ortodox kristen kyrka fram till Istanbuls inlemmande i det Ottomanska riket 1453 och moské fram till 1935 där den

44

fick den primära funktionen som museum.

Under 17 år från 1993 genomfördes en mycket omfattande renoveringsinsats som avslutades omkring tiden för Istanbuls funktion som Europas kulturhuvudstad 2010. Och strax efter att renoveringen av primärt dess konstruktion och arkitektur avslutats, påbörjades en ny restaureringsfas inriktad på helgedomens mosaiker, målningar och stenläggningar. Hagia Sofia är ett storartat exempel på historisk byggnadskonst och arkitektur men också ett

memento rörande den enorma uppgift som det innebär att hålla existerande byggnadsbestånd i skick och god funktion. ■ FAKTA/ HAGIA SOFIA

PLATS: Hagia Sofia, Istanbul PROJEKTETS SYFTE: Att renovera en helgedom PROJEKTPERIOD: 2093–2010

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. En bra hjälp speciellt vintertid då människor som går in i en byggnad är mer medvetna om väderleken och redan här kan börja stampa av sig smutsen. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

...vi har lösningarna!

Kåbe Kombi Perfekt där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

BYGGLEVERANTÖRER

Fuktsäkrar husgrunder!

• Snabb uttorkning • God värmeekonomi • Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

TAK- OCH GOLVFÄRG SOM TÅL ATT SLITAS PÅ!

• INDUSTRI • LAGER • GARAGE • BALKONGER • TRAPPOR

• PLÅT • BETONG • PAPP • ETERNIT

Med ett av marknadens bredaste sortiment av färger och beläggningar för tak och golv har vi lösningar för era behov!

Mer info på www.hagmans.com

FROSTSKYDD AV HÄNGRÄNNOR OCH STUPRÖR Vi erbjuder smarta och energieffektiva värmekabellösningar för för frostskydd av hängrännor och stuprör i alla typer av fastigheter.

Kontakta oss för rådgivning och offertbesök – vi mäter på plats.

020-210 100 | SalesSE@pentair.com WWW.PENTAIRTHERMAL.SE

© 2014 Pentair. All the trademarks and logos are owned by Pentair or its global affiliates. Pentair reserves the right to change specifications without prior notice.

THERMAL BUILDING SOLUTIONS

SV-RaychemgutteradvertHusbyggaren-AD-EU0390

08-39 01 15 www.liwagruppen.se

BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

BYGGLEVERANTÖRER

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer på www.buildsmart.se

Världsledande produkter av högsta kvalité Gedigen lokal kännedom och erfarenhet Personlig service, alltid nära tillhands

www.pordran.se

Vattentäta helhetslösningar för tak och bjälklag Tätskiktslösningar för hållbart byggande Lättillgängliga tätskiktsgarantier Snabba leveranser

www.takcentrum.se

Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader

Ny produkt !

Valvbågsform K3 För alla byggnader där problem med fukt, lukt och radon finns i betongplatta, källargolv och väggar.

41 77 01

Tel 0451-898 77. info@jape.se www.jape.se

www.murma.se

Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

STOCKHOLM

Gudmundson Byggråd AB Tel 016-51 80 10 Kungsgatan 66 - 632 21 Eskilstuna • BYGGPROJEKTERING • KONTROLLER • BESIKTNINGAR • KVALITETSANSVARIG-K

SITAC-certifierad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch ­överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG

För bättre samhällen

Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, ­kostnadsberäkningar och besiktningar.

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

www.tyrens.se

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

HELSINGBORG

LUND

Mark-, Väg-, Trafik-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och ­Besiktningar.

Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

Kontroll och besiktning av utemiljöer i samband med ny- och ombyggnader

SITAC-certifierad besiktningsman av utemiljö

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

48

HUSBYGGAREN NR 3.2014

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening Vi finns i Solna och Uppsala.

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, ­BRANDLARMOCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36

Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Byggledning, Vibrationskontroll, Riskanalys, Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan, Instrumentuthyrning, Utbildning och Träning Kontor i: Stockholm, Enköping, Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

HUSBYGGAREN NR 3.2014

49

Noterat Skärpta kravnivåer på energihushållning Boverket har för avsikt att genomföra ändringar i energihushållningskraven i avsnitt 9, Boverkets byggregler. Den nuvarande kategorin Bostäder föreslår man delas in i två nya grupper; Småhus och Flerbostadshus.

Klimatkorrigering En ny klimatzon, kallad klimatzon IV, införs. Klimatzon IV ska omfatta Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö i Västra Götalands län. I klimatzon IV skärps kraven med cirka 10 procent jämfört med de nya nivåer som ska gälla i klimatzon III. Nya kravnivåer • Ingen skärpning för gruppen Småhus annat än vad som blir effekten av att införa en ny klimatzon IV • En generell skärpning med cirka tio procent för Flerbostadshus och Lokaler i alla klimatzoner • I zon IV blir effekten tio procent generell skärpning och tio procent skärpning som effekt av den nya klimatzonen.

Förslagen på skärpta kravnivåer är på ute remiss och avses träda i kraft 1 februari 2015. Läs mer i ”Skärpta energihushållningskrav”. Den finns i Boverkets webbokhandel.

Konstnären är Charlotte Gyllenhammar och skulpturen är döpt till Mother.

Kvinnoansikte som fontän Ett av de mer spektakulära konstverken i det offentliga rummet har invigts i Malmö­ förorten Hyllie. Det är ett gigantiskt liggande kvinnoansikte i brons där vatten sprutar ur hennes mun 15 meter högt upp i luften. Konstnären är Charlotte Gyllenhammar och skulpturen är döpt till Mother. Ansiktet är åtta gånger fem meter och storleken är anpassad till de stora byggnaderna som omger rondellen. Bygget av fontänen är tekniskt komplex. Ett exempel är att vattenstrålens höjd regleras automatiskt efter vindförhållandena. Ett annat är att rondellen är starkt trafikerad. Pumparna står därför i ett teknikrum en bit bort från rondellen så att underhållet kan ske trafiksäkert.

Stadsutveckling i Nigeria med Minecraft Svensk Byggtjänst förser UN-Habitat med svenska samhällsbyggare och gamers för att rusta upp 300 offentliga platser runt om i världen fram till 2016. De använder spelet Minecraft som verktyg för att ut­­veckla positiva och trygga sociala ytor i samverkan med människor och myndigheter på plats.

Innovation i miljöteknik gav pris Mats Emborg, Jan-Erik Jonasson, Lennart Elfgren och Vladimir Ronan från Luleå Tekniska Universitet fick Bygginnovationens stora pris för sitt förslag inom betongtillverkning.

I Nigeria har projektet fokuserat på utvecklingen av offentliga platser i städerna Akure och Lokoja. I Akure ska ett palatsområde – utsett av Unesco till en Special Heritage Site – förnyas.

I Lokoja inleddes arbetet med att deltagarna fick ta reda på vad besö­k­arna i parken Obasanjo hade att säga om platsen. Hur de ville att den skulle

utvecklas och vad de var mest besv­i­kna med i nuläget. Utifrån svaren byggde deltagarna en Minecraft­modell med flera konkreta förbättringsförslag i parken: en pool, ett ungdomshus, blomsterarrangemang, en parkering och en bankomat. Allt för att platsen skulle bli så inbjudande som möjligt.

De har tagit fram en ny bindemedelsteknik som sänker miljöpåverkan jämfört med traditionell teknik.

Innovationstävlingen har arrangerats på uppdrag av myndigheten Vinnova som en del av regeringens miljöteknikstrategi. Bygginnovation är ett samverkans­ program mellan företag i samhällsbyggnadssektorn och myndigheten. Sedan starten 2011 har runt 40 miljoner kronor fördelats till ett 80-tal idéer, där företagen medfinansierat innovationsarbetet så att det totalt investerats det dubbla i idéerna.

Läs mer på www.bygginnovation.se I Lokoja är det en park som kommer att rustas upp.

50

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Marknadsnytt Räcken i aluminium Borrar från Hallandsåsen i auktion 4 september förra året bröt det svenskfranska konsortiet Skanska-Vinci genom med dolda infästningar Den berget i det 8,7 kilometer långa västra tunnelröret i Hallandsås. Nu påbörjas avveckRäcken i aluminium med helt dolda infästningar av glaspartierna ger möjlighet att skapa balkonger där inget skymmer utsikten.

De olika grundmodellerna prefabriceras för snabb installation. WinRail har som tillval en speciell aluminiumprofil som kompenserar för toleranser och rörelser i fastigheten/ balkongen. Systemet är utvecklat för en internationell marknad och uppfyller alla regler och säkerhetskrav. www.windoor.se

lingen av bygget av Sveriges längsta och mest omskrivna järnvägstunnel.

Borrarna i Hallandsås har gjort sitt för tunnelbyggaren Skanska-Vinci. Nu läggs en mängd tung utrustning ut på internetauktionen PS Online­auktioner. Anläggningsmaskiner och annan utrustning auktioneras ut, bland annat ett par mil galvade vattenrör, teleskoplastare, kylaggregat, en halv mil högspänningskabel, tunnelfläktar, betongsprutrobotar, betongbilar och en av de stora bergborrmaskinerna. Det är en Atlas Copco Boom Rocket som använts för att öppna de nitton tvärtunnlarna som förbinder de två huvudtunnlarna. Hela auktionsvärdet är beräknat till 14,6 miljoner kronor. www.ps.nu

Laddpark öppnad I direkt anslutning till Videum Science Park på Framtidsvägen i Växjö invigdes i slutet av augusti en laddpark för sex elfordon. Såväl hyres­gäster i Videum Science Park som deras besökare kommer att kunna ladda sina elbilar här under arbetsdagen. De som ännu inte har en egen elbil kommer att under 2014 kunna hyra de elbilar som ställs upp i laddparken av elbilspoolen Move About. www.greencharge.se

BS_Pure_183x129_Layout 1 2014-09-02 10.04 Sida 1

Världens första ekologiska takbeläggning.

Hur smakar det?

Derbigum Pure är faktiskt unikt i flera avseenden.

Dels är det världens första ekologiska takbeläggning. Och dessutom det första som certifierats i ”Cradle-to-cradle”. I vårt tycke den finaste certifiering som går att få. För där andra certifieringar inom byggsektorn ofta bara handlar om smala områden som energisnålt och miljövänligt, har Cradle-to-Cradle betydligt bredare krav än så – faktiskt materialets hela livslängd. Det handlar om produktion, material, återvinning, vatten- och energiförbrukning.

Buildsmart AB

HUSBYGGAREN NR 3.2014

Spjutvägen 5

175 61 Järfälla

Derbigum Pure består av vegetabiliska oljor och harts. Men det är inte bara ”fint” i sig, utan gör även fina saker. Tack vare en vit yta reflekterar det bort drygt 80% av solens ljus vilket spar energi för att kyla ner byggnaden.

För att skapa nya hållbara material måste man börja tänka i nya banor. Vill du se fler exempel på takbeläggning från Derbigum och annat är du välkommen till www.buildsmart.se. Vi utlovar redan nu en gedigen meny för tak och hållbart byggande.

Tel 08 795 94 80

info@buildsmart.se

www.buildsmart.se

51

Marknadsnytt Minskat drag och värmeläckage

Trådlösa sensorer i fastigheter s­ parar energi

I de nya byggreglerna får byggbranschen rådet att använda kapillär­brytande stomskydd i kombination med dränering i fasaden för att leda ut eventuell inträngande fukt från byggnader. Boverket förtydligar att det all­männa rådet är en ”nivåsättande regel”.

Enligt beräkningar kan åtgärdsbehoven av putsade fasader därmed minskas med 320 miljoner kronor årligen samtidigt som bygg­­kostnaderna endast ökar med 40 miljoner kronor om branschen följer det nya rådet om stomskydd. Flera oberoende rapporter visar att när draget och värme­ läckaget minskar i byggnaden så ökar såväl komforten som energibesparingarna.

Stom­skyddet StoGuard har använts på den svenska marknaden under många år. www.sto.se

Drygt ett år har gått sedan Einar Mattsson Byggnads AB valde att installera prognosstyrning från eGain i ett 30-tal fastigheter. Det har bidragit till att Einar Mattsson har minskat sin energi­ användning i de fastigheter som prognosstyrs med eGain forecasting™ med 10 procent. Det innebär att de har minskat sin årliga miljöpåverkan med 195 000 kg CO2 jämfört med tidigare, vilket var en av de avgörande faktorerna till att man nu satsar vidare på eGain forecasting™.

Med eGain forecasting™ och tilläggstjänsten eGain sense™, mäts såväl inomhustemperatur som luftfuktighet i lägenheter med trådlösa sensorer, och fastighetsägaren får en komplett överblick av inomhusklimatet i fastigheterna. Med hjälp av detta optimeras såväl energibalansberäkning som den självlärande optimeringen ytterligare för maximal besparing. www.egain.se

Induktion fäster tätskikt utan skruvförband Induktionsverktyget är nyckelkomponenten i SFS intecs nya system som också innehåller en uppsättning kraftfulla magneter. Induktionsverktyget passar takarbeten med både PVC- och TPO-membran. Motsvarande traditionella lösningar innebär att, efter det att tätskiktet lagts ut, infästningar görs med skruvförband vilka av förklarliga skäl penetrerar membranet. Med SFS intecs system görs förberedelsen av infästningen innan tätskiktet läggs ut. Perfekt svetsning garanteras med hjälp av flera inbyggda säkerhetsfunktioner och isoweldsystemet. I isoweld sitter en induktionsspole som genererar ett magnetfält. När metallbrickan hamnar under induktorn induceras virvelströmmar i arbetsstycket. Virvelströmmarna värmer upp materialet och den uppkomna värmen smälter i sin tur fast tätskiktet mot metallen. www.sfsintec.se

Samlad styrka Våra medlemsföretag förverkligar dina byggprojekt Entreprenörföretagens medlemmar är företag professionella inom: • Byggnadsplåt – tak och fasad • Ventilation • Stål- och lättbyggnadsteknik www.entreprenorforetagen.se

husbyggaren_183x62mm.indd 1

2014-05-07 10:43:36

Söker ni ....

Byggingenjör, Besiktningsman, Projektledare, Bygglovshandläggare eller Byggnadsinspektörer Gör som

hitta rätt medarbetare genom att annonsera i Husbyggaren.

Nöjdkundgaranti: Om ni inte finner rätt sökande efter en platsannons i Husbyggaren, bjuder vi på ett kostandsfritt införande i nästkommande nummer av tidningen.

Kontakta oss på tel 08-644 79 60 eller via annons@husbyggaren.se

NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig! och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

Utbilda dig i höst ENTREPRENAD­ BESIKTNINGSKURS

FÖRBUNDET BILDADES 1951

SBR Byggingenjörerna ■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se ■ Hemsida: www.sbr.se ■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34 ■ Verksamhetschef: Björn Edebrand, 08-462 17 90 ■ Medlemsärenden: Lena Pettersson, 08-462 17 90 ■ Kurser: Sam Khorasani, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 ■ Expertgrupper och e-handel: Sam Khorasani, 08-462 17 93 ■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 ■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 ■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-697 44 34 ■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

l AMA anläggning 13

l Fuktmätning – fukt och mögelskador

l AMA Hus 11, grundkurs

l KA-symposium (läs mer i notisen)

l Att planera och styra projekt

l Konsumententreprenader

l Byggarbetsmiljösamordnare,

l LOU-upphandling av byggentre­

steg 1, grundutbildning steg 2, fördjupningspaket

l Entreprenadbesiktning 1 – grundutbildning (läs mer i notisen)

l Entreprenadbesiktning 2 – steg 2 (läs mer i notisen)

l Entreprenadbesiktning 2a

prenader och tjänster

l MER Anläggning 13 l Natursten i husbyggnad på rätt sätt l Provtillfälle/enstaka prov/omtentamen l Putsade fasader l Överlåtelsebesiktning av fast egendom

2014

Händer inom SBR Studieresa till Japan, 8 dagar 25 september – 2 oktober 29 750 kr per person i dubbelrum Avresa från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn Studieresa till Korea och Japan, 13 dagar 2 – 14 oktober 46 000 kr per person i dubbelrum Avresa från Stockholm, Göteborg eller Köpenhamn Händer i branschen Träffpunkt Betong 14 25 september Plats: Clarion Hotel Sign i Stockholm, Betong­ föreningen

Samhällsbyggarforum 2014 6 november Plats: Nalen i Stockholm, Svensk Byggtjänst Samhällsbyggnadsdagen 6 november Plats: Konserthuset i Göteborg, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

l Överlåtelsebesiktning, provtillfälle för besiktningsman

– provtillfälle för besiktningsman

l Entreprenadjuridik, grundkurs

Kalendariet

Stålbyggnadsdagen 23 oktober Plats: Nacka Strands­ mässan i Stockholm, Stålbyggnadsinstitutet

Kursprogram för hösten 2014

l Byggarbetsmiljösamordnare,

Plats: Scandic Klara i Stockholm,

l Överlåtelsebesiktningssymposium,

l Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

för certifierad eller godkänd besiktningsman

Utbildningar schemalagda efter augusti 2014 Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Kursanmälan och information om utbildningarna Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr kurser för ditt företag.

Building Sustainability SGBC14 10–11 november Plats: Stockholm Water­ front, Sweden Green Building Council och Stockholms stad Brandskyddsdagen 26–27 november Plats: Täby Park konferens & Hotell, Sveriges Brandkonsultförening

Tid steg 1: 18–19 september Tid steg 2: 15 oktober Föreläsare: SBR Byggingenjör Tomas Thulin och Advokat Lars Hag Innehåll: Steg 1 omfattar både juridik (AB, ABT, ABK, ABS, konsumenttjänstlagen och avtalslagen) och metodik. Vi går igenom rutiner för att genomföra en besiktning på ett formellt riktigt sätt. Förutom praktiska exempel presenteras checklistor av olika slag samt mallar för utlåtande och bilagor med mera. Steg 2, vi går igenom entreprenadbesiktning, från förbesiktning under entreprenadtiden till särskild besiktning efter garantitidens utgång. Kursdagen avslutas med repetition av juridiken kring entreprenadbesiktning samt en genomgång av ISO 9001 (kvalitetsledningssystem) inför tentamen.

KA-SYMPOSIET Plats: Scandic St: Jörgen i Malmö Tid: 13–14 oktober Föreläsare: SBR Byggingenjör Ingvar Edsö och Michael Spångberg.

Innehåll: Nyheter i bygglagstiftningen, erfarenhetsåterföring samt fördjupningsdel i aktuella ämnen i branschen.

Fördjupningsdelen innehåller bland annat diskussioner kring olika typer av uppdragsbekräftelse, egenkontroller, SBR-märkning samt erfarenhetsåterföring kring hantering av uppdragen som KA.

Resor Studieresor till Japan och Korea i höst Välkommen att ta del av vad som pågår inom byggbranschen i två av Asiens viktigaste högteknologiska länder samt få en förståelse för hur dess kultur påverkar byggandet!

En resa är koncentrerad till Japan och en resa går till både Japan och Korea. Båda länderna ligger i täten för teknologisk utveckling samtidigt som tradition är ett viktigt inslag i samhället.

NYTT FRÅN SBR

SBR har en ny verksamhetschef Björn Edebrand heter jag och bor i Segeltorp, Huddinge med min fru Jenny och våra fyra barn som är mellan 2–17 år (så det är alltid full fart hemma).

JAG HAR ARBETAT inom föreningslivet hela mitt

yrkesverksamma liv. När jag var barn var tennis min favoritsport och detta utveck­lade sig till att jag direkt efter gymnasiet började arbeta som tennistränare på klubb och för-

bundsnivå. Efter ett antal år blev arbetet mer och mer inriktat på ekonomi, personal, marknadsföring och driften av tennisanläggning. Jag har också fått erfarenheten att arbete med andra idrotter och föreningar. De senaste åren som verksamhetschef i Täby Basket (1000 medlemmar) och Spårvägen Simförening (2800 medlemmar) med fokus på resultatförbättring och organisationsutveckling. Jag är utbildad affärsekonom på IHM Business School och som idrottskonsulent i Linköping. Sedan 2010 har jag uppdrag som föreläsare för SISU Idrottsutbildarna inom områdena fören-

ingsutveckling, marknadsföring och kommunikation. När detta publiceras har jag precis börjat min tjänst hos SBR. Min uppfattning är att SBR erbjuder sina medlemmar ett stort nätverk, spetskompetens och bra stöd inom ett flertal områden i sitt yrkesutövande som byggingenjör. Jag ser fram emot att ambitiöst sätta mig in i en ny bransch där mina tidigare erfarenheter kan komma till nytta. Det ska bli väldigt roligt att tillsammans med styrelse, anställda och medlemmar börja arbeta med SBR:s verksamhet.

Björn Edebrand

Lennart Wågström medlem i 50 år Lennart konstaterade på stämman i Kristianstad att han blev medlem den 1 januari 1964, det vill säga för 50 år sedan.

På stämmans förmöte tog Lennart upp frågan om inte besiktningsgruppen skulle återgå till att vara auktoriserade i stället för certifierade då andra idag kan certifieras utan medlemskap i SBR. Risken finns att SBRs medlemmars kunnande och erfarenheter på besiktningsområdet annars inte blir lika värdefullt.

SBR kan fortsätta sin egen väg med special­ utbildning av sina auktoriserade.

Lennart fick 1993 Byggstenen för sin insats på besiktningssidan samt blev senare hedersmedlem i SBR. Lennart tackade för alla dessa år som medlem i SBR, intressanta, lärorika, kontakt­ skapande med kollegor och myndigheter.

Han var glad för sitt engagemang i förbundet och avdelningen – ett engagemang han önskade alla skulle få delta i och som ger så mycket tillbaka. Lennart lyckönskade slutligen SBR en fortsatt utveckling och fortsatt viktig organisation i branschen.

Bert Lambeck

VisionPlus

HAN BERÄTTADE OM alla fantastiska år han engagerat sig i SBRs verksamhet. Det var dåvarande avdelningens ordförande Bengt Bergström som föreslog Lennart som medlem. 1971 efterträdde Lennart Bengt som ordförande i Uppsala-avdelningen under åren 1971–74 och senare Bengt som styrelseledamot i Förbunds­styrelsen mellan 1977–90.

Lennart efterträdde även Bengt under några år att representera SBR vid våra finska kollegors stämmor. Första året blev en liten chock. På frågan vilka förpliktelser han hade så blev svaret från Förbundet: inga – du är där bara som en representant för SBR. På frågan i Finland samma svar: inga. När deras stämma började hälsades han välkom-

men och ordförande tackade honom för att han hade lovat att tala om svenskt bostadsbyggande i 10-15 minuter. Det var hans första kontakt med Finland. Han lärde sig sedan att man hälsar från Sverige, har en liten present med sig samt tackar för maten vilken ingen hade nämnt vid hans första besök.

Lennart var ordförande i antagningsnämnden under många år. Under 80-talet hade Lennart kommit in alltmer på besiktningsområdet och konstaterat att kunskapen bland besiktningsmännen var torftig. Tillsammans med framförallt advokat Jens Pedersen drog han igång en utbildning för besiktningsmän som avslutades med skriftligt och muntligt prov som gav vid godkännande en auktorisation. Uno Rydholm och Lennart satt hemma i Lennarts villa i Uppsala och upprättade de bestämmelser som skulle gälla för en auktorisation – svårstavad ord på den tiden – Uno och Lennart måste kolla i lexikon. När Lennart lämnade ordförandeskapet för auktorisationen hade cirka 200 personer godkänts.

Fönster för generationer från H-Fönstret i Lysekil H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion!

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | info@hfonstret.se | www.hfonstret.se

Hussvamp i kultur­ historiska byggnader De gamla byggnaderna i Gudmundstjärn har kulturhistoriskt värde. I en av gårdarna har hussvamp fått fäste i golvbjälklaget. Kan man skydda de antikvariska värdena och samtidigt reparera skadorna? SBR:s Sundsvallsavdelning besökte gårdarna för att ta reda på vad antikvariens och konsultens samarbete resulterat i.

Foto: David Pettersson

Sundsvallsavdelningen i SBR har varit på studiebesök vid gårdsbyggnader som har anor från 1700-talet där det än idag saknas tillgång till ström. I en av gårdarna som kom till i början på 1900-talet har den fruktade hussvampen härjat. Det som är dilemmat vid angrepp av hussvamp i byggnader som har ett kulturhistoriskt värde är dialogen mellan antikvariska sakkunniga och konsulter inom nämnda områden. Konsulterna lämnar ofta förslag på omfattande rivningar i samband med dessa skador, medan den antikvariska expertisen poängterar vikten av att försöka att hitta lösningar för att bevara och skydda den äldre stommen i den yttersta mån som går.

RIVA ELLER BEVARA?

I dag är det generellt så att i en första dialog med konsulter kan det ibland innebära åtgärdsförslag som kan vara ganska omfattande såsom rivning eller till och med eldning av fastigheter. Vikten av att föra en dialog där de olika intressen som finns mellan konsulter och antikvariska sakkunniga jämkats samman är en förutsättning för bevarandet av vårt kulturarv. Även ekonomiska aspekter och tidsaspekter kan vara av vikt vid beslut om åtgärd.

I Gudmundstjärn utanför Sundsvall där gårdarna är belägna har man lyckats bra med att samverka för att få en hållbar åtgärd på hussvampsproblemet utan att förstöra det kulturhistoriska värdet. Fastighetsägare, konsulter, entreprenörer och antikvarisk expertis har allt eftersom rivning skett av det angripna området haft regelbundna dialoger och tagit beslut i återställandeprocessen.

Man har hittat bra lösningar tillsammans.

PROBLEM MED PÅGJUTEN GRUNDMUR

Fastigheten som drabbats berörde golvbjälk­ laget och en del av väggar vars golv var modernt isolerat med tjärpapp i botten som tillförts under 1970-talet. Grundmuren var pågjuten till skillnad från att historiskt varit en plintgrund. Därför var förutsätt-

SBR-medlemmar samlades för att höra Johanna Ulfsdotter från Sundsvall museum presentera gårdens historia och de skador som uppkommit. ningar stora för en gynnsam miljö för hussvampen. Även här saknades ett gott skydd för dagvatten som tillfördes grunden.

ENKELGOLV UTAN ISOLERING OCH AVSKILJANDE DIKE

Lösningen blev då att riva golvbjälklag/bärlinor och behålla syllar som var ytligt skadad av rötangrepp. Boracolbehandling ska inledas och återställning blir ett enkelgolv utan isolering (såsom det var i sitt ursprung). Eftersom byggnaden inte har några boenden anses den lösning vara god. Grunden och marken har sugits ur i samband med sanering vilket medför även en större frigång mellan mark och övergolv. Man kommer även att se till att inspektionsluckor installeras och givetvis kommer avskiljande dike att grävas för att förhindra att dagvatten tar sig in i grunden. På så sätt så har en del av klimatförändringar skett som försvårar ny tillväxt av hussvamp.

KOMPROMISSEN GAV EN LYCKAD LÖSNING

I andra fall där det finns strömförsörjning så kan lösningarna förstärkas med avfuktningsanläggningar, men för byggnaderna i Gudmundstjärn är det uteslutet då strömförsörjning saknas. Rutin för framtida inspektioner av grunden tas fram för att spåra eventuell ny tillväxt och arbeta förebyggande.

REGELBUNDEN TILLSYN

Hussvampen är som sagt en av de farligaste virkesförstörarna i äldre träbyggnader, vilket medför att särskilda åtgärdsplaner vidtas som överlag bör tillämpas men med vissa undantag. Hussvampsaneringar är inte heller något där man kan lämna garantier för att svampen inte kan komma tillbaka, därför krävs regelbunden tillsyn oavsett åtgärdsplan.

Rickard Sjölin, ordförande SBR Sundsvall

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

För ett hållbart samhälle i betong Vår vision är noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel.

Läs mer på www.cementa.se.

Cementa arbetar för en nollvision vad gäller utsläpp av koldioxid sett till cementprodukternas livscykel till år 2030. Vi har redan kommit långt och arbetar vidare efter fem huvudområden för att minska våra utsläpp; energieffektivisering, utfasning av fossila bränslen, utveckling av nya cementsorter, förståelse av samt ett förhöjt koldioxidupptag av betongstrukturer samt koldioxidavskiljning följt av lagring eller återanvändning. Läs mer om vår nollvision på www.cementa.se.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 000 medarbetare i fler än 40 länder.