Husbyggaren nr 1 2015 by Husbyggaren

NUMMER 1 | 2015

Drönare i byggbranschen Plusenergihus Bygga hus av lera Unikt brobygge DEBATT En mångfald av certifieringssystem för hållbara byggnader behövs

NYHET!

Material och metoder – resurshushållning

TEMA Klimatsmarta hus och anläggning

Flerbostadshus som ger energi

Yrkesporträtt Passivhusarkitekten som bygger zero-zero-zero-hus

”TermoDeck is a low energy system which literally builds thermal energy storage into new building structures” WWF Climate Solver, Youtube

TULETORNEN I Tuletornen i Sundbyberg valde Wallenstam att uppgradera bjälklagen till TermoDeck®. TermoDeck® är ett klimatsystem som använder kanalerna i håldäcken för distribution av värme, kyla och friskluft. Golv- och takytor förvandlas till radiatorer och inget vattenburet system för uppvärmning behövs. Systemet är tyst och kräver lite

strangbetong.se /strangbetong QR: WWF Climate Solver TermoDeck

TERMODECK

underhåll. Förutom att man slipper installera vattenburen värme så sänker även systemet ofta energiförbrukningen. Med små modifikationer kan husen även klassificeras som passivhus. Det är därför inte konstigt att WWF prisar TermoDeck® på sin innovationsplattform Climate Solver (se filmen via QR-koden).

Passiva fönster, fönsterdörrar, skjutdörrar och ytterdörrar Som standard får du: • Vakuumimpregnering • Hållbara produkter • Energieffektiva produkter

I tillägg kan du få fönster och dörrar med: • Ljudreducering • Skydd mot solvärme och UV-strålning • Invändigt solskydd • Underhållsfri utsida, aluminiumbelagd • Förstärkt säkerhet för barn • Förstärkt säkerhet mot inbrott • Energibesparande lösningar som reducerar energiförlusten med 50 procent eller mer för fönster och dörrar

www.nordan.se

NorDan AB, Grebbestadsvägen 8, 457 91 Tanumshede, Tel 010-130 00 00, info@nordan.se.

Lyft blicken

Plåtens gränslösa möjligheter n Plannja Närproducerat tak frå

Produkt:

Plannja Pannplåt Beskrivning:

sisk profil vi tillverkar av Plannja Pannplåt är en klas a valbara kulörer som fler i s Finn stål eller aluminium. Hard Coat-beläggningen speglar Nordens färgskala. tt uttryck. Pannplåten ger taket ett behagligt ma av aluzink. ring lege erbjuds även i tidlös

Tunn stålplåt är skapad för skapande. Materialet har under århundraden uttryckt gestaltningar som arkitekten valt. Till exempel för att framhäva organiska former, ge liv åt döda ytor, för att spela med linjer, kontraster, skuggor och reflektioner. Plåtens variationsmöjligheter är närmast gränslösa. Som korrugerad. Pressad i olika former. Perforerad, förzinkad, målad, obehandlad. Läs mer om Plannjas profiler och produkter för skiv- och bandtäckning på plannja.se

Ledare BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för byggbranschen och dess beslutsfattare. Tidningens riktar sig till kvalificerat byggfolk i föreskrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets förvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90 ISSN 0018-7968 REDAKTION

Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk Tfn: 070-170 98 52 Redaktör: Helena Thorén Tfn: 070-621 55 11 E-post: redaktionen@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB Tfn: 08-644 79 60 E-post: annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-643 11 60 E-post: pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år Lösnummer, plus porto Samtliga priser exkl. moms.

495:– 89:–

UTGIVNINGSPLAN 2015

Nr 1 v.10 Nr 4 v.38

Nr 2 v.17 Nr 5 v.44

Nr 3 v.23 Nr 6 v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Koncis Kommunikation, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Kvarteret Brofästet, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm Arkitektskiss: DinellJohansson Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 1 1 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs officiella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för m aterial som inte beställts.

Vart tog vintern vägen?

a, vart tog vintern vägen. En enstaka helg med ett tunt snötäcke, några nätter med minusgrader, fast en beskärd del av blåst – det är så vintern har sett ut hittills i södra delen av landet. Vintergäck och snödroppar tittar fram och spanar efter värmen. Till att börja med gläds jag över att Malmö Stad har uppmärksammats genom att få Svenska Arkitekters Planpris för sitt arbete med Kommissionen för ett hållbart Malmö. Ett flertal av stadens förvaltningar, näringsliv med flera ligger bakom arbetet. Juryns motivering lyder: ”De sociala konsekvenserna av ökande skillnader i levnadsförhållanden i våra städer är en angelägen samhällsfråga som de flesta kommuner arbetar med. Årets Planprisvinnare har närmat sig frågan på ett nytt sätt. Kommunens arbetssätt har möjliggjort en bred samverkan med både forskning, ideella krafter och näringsliv. Genom detta arbetssätt har vinnaren fördjupat förståelsen för sambandet mellan hälsa och den byggda miljön på en mer vetenskaplig grund. Det stärker inte minst den fysiska planeringens trovärdighet och ställning i stadsutvecklingen.” Gratulerar Malmö! Bostadsbyggandet är fortsatt lågt och diskussionen går vidare med missad tillväxt och hämmande av arbetsmarknaden. Sänkningen av reporäntan, som nu är nere på minusränta, syftar bland annat till att få igång investeringar i bostäder och infrastruktur samt konsumtion. Märkligt med tanke på Riksbanken varningar för

en bostadsbubbla och hushållens för höga skuldsättning. Snart återstår väl inget annat än att Staten handgripligen går in med subventioner för att få igång byggandet. Subventioner – lätta att införa men betydligt svårare att bli av med. I bostadssammanhang har hörts röster på en satsning på mer traditionell byggteknik. En teknik som inte är så komplex och som är lättare att förstå. En teknik som dessutom påstås spara energi. Är det möjlig? Var det inte så vi byggde fram till 1960-talet när de lättare konstruktionerna kom och vi tvingades bo i en plastpåse och vi blev beroende av den enkla teknik med från- och tilluft som fanns då. Framväxten av passiva hus, nollenergihus, lerhus med flera får väl anses spegla en sådan utveckling, men till mycket högre kostnader än normalt. Skildringen av resan till Japan och Sydkorea avslutas med del 2 i detta nummer. Tag del av vad Gunnar Edebrand skriver och fundera på nästa resa som i höst bär av till Brasilien – ay, ay, ay Maria, Maria från Bahia… I väntan på våren.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars@hedaker.se

Ställ rätt krav på din våtrumsentreprenör GVK ställer krav på både företag och montörer att följa branschreglerna för att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer. Fotolegitimation gör det lätt för beställaren att kontrollera om montören tillhör ett GVK-auktoriserat företag och har rätt behörighet för installationen. Samtliga GVK-auktoriserade företag finns på www.gvk.se

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Vi bygger livskvalitet! Vi tänker: • • • • •

Energisnålt Behagligt inomhusklimat Bra ljudisolering Bra värmeisolering Minimalt underhållsbehov

Med våra prefabricerade monteringsfärdiga betongväggar får du allt detta! Kontakta oss

På ÅF har vi en passion för

Energieffektivisering Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader. Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framgångar på www.afconsult.com

Innehåll # 1 | 2015 8 MARKNADSNYTT

Bodar inredda för boende, värmepump som använder solens hela temperaturspann, minska pappersarbetet, mät miljögifter på plats. 10 PLUSENERGIHUS

I Norra Djurgårdsstaden ska ett flerbostadshus byggas som plusenergihus. 16 DRÖNARE – FLYGANDE ROBOTAR I BYGGBRANSCHEN

Drönare är ett nytt fenomen i byggbranschen. 23 BYGGNADSINSPEKTÖREN GRANSKAR RITNINGAR

Kvaliteten på ritningar under bygglovsprocessen varierar kraftigt. 24 METODER OCH MATERIAL

Nytt stående inslag om metoder och material i äldre byggnader. 26 BYGGA HUS AV LERA

Hus byggda i lerjord och egenskaper hos lerbundna byggmaterial. 30 ETT NÄSTAN OSYNLIGT BROBYGGE

Under sommaren flyttas 6 400 ton bro på plats på E4:an. 35 UTBLICK

Solenergidriven laddningsstation för elfordon i München.

36 BYGGINGENJÖRENS KONST

En sammanställning av byggnadskonsten sedd ur ingenjörens perspektiv. 38 DEBATT

Många certifieringssystem försvaras av Sweden Green Building Council. 40 NOTERAT

Renovering av byggnader från 1950–1980, solenergihus prisade, effektivare anläggningstransporter och barn bygger. 41 YRKESPORTRÄTT

Thomas Greindl, passivhusarkitekt, ritar bara giftfria och ekologiska hus. 42 FRÅGA JURISTEN

Jämkning av förseningsvite 48 NYTT FRÅN SBR

Diana Undén är ny kursadministratör, späckat kursprogram med bland annat fuktmätning, konsumententreprenad och PBL och BBR, del 2 i studieresan går till Korea.

41 I nästa nummer: Brand och betong. Numret kommer ut vecka 17.

TEMA I DETTA NUMMER

■ ANLÄGGNING OCH KLIMATSMARTA HUS

Flerbostadshus som producerar mer energi än det förbrukar byggs i Stockholm. Arkitekt och energiprojektör beskriver plusenergihuset. En passivhusarkitekt porträtteras. Hus byggda av lerjord har förlåtande egenskaper. Bygget av broar på Sveriges mest trafikerade motorväg krävde oväntade lösningar och följer den internationella miljöstandarden Ceequal. För att besiktiga krångliga platser har drönare börjat användas. Antalet har exploderat under förra året och nu kan de användas på många håll i Sverige. Rättelse. Fotografen för fotot på innehållssidan i nummer 5-2014 på en tunnel var Rikard Gothäll.

HUSBYGGAREN NR 1.2015

30 7

Marknadsnytt Solvärmedriven värmepump Free Energy har utvecklat en värmepump som uppnått högsta energiklass (A+++), enligt det europeiska direktivet för Ekodesign- och energimärkningskrav (EN14825) som träder i kraft 2015. Värmepumpen är inverterstyrd och byggd speciellt för samverkan med termiska solfångare. Tillsammans med ett nyutvecklat styrsystem för solkretsen kan HYSS – Hybrid Solar System dra fördel av solens hela temperaturspann – från hög till låg temperatur. Solfångarna hjälper till att under en stor del av året öka värmepumpens brinetemperatur och därmed förbättras årsvärmefaktorn (SCOP) avsevärt. Kombinationen av högtempererad solvärme som används till tappvarmvatten och mellan- och lågtemperaturer som används till värmepumps effektivisering ger en total årsvärmefaktor på mellan 6–8. www.free-energy.com

Minska pappersarbetet Svenska företaget Fieldly vill effektivisera byggbranschen världen över genom en ny digital plattform. En plattform och en mobil-app som ska förenkla arbetet för byggföretagen. Med plattformen och en ny mobil-app håller arbetsledare koll på vad som händer ute på byggarbetsplatsen. Rapportering av tider, resor och använt material, dokumentation och nya arbetsorders blir lätthanterligt och sparar tid och pengar för företagen. www.fieldly.com

Mät miljögifter på plats Byggbolag kan spara pengar och miljön om de vet exakt hur mycket jord som behöver schaktas bort under ett marksaneringsarbete. Baserat på siffror från Chalmers kan man spara uppemot 10 miljoner liter diesel per år och sänka kostnaderna för företag och kommuner med upp till 25 procent för genomförda marksaneringar. Envic-Sense utvecklar mätinstrument som gör det möjligt att på plats mäta förekomster av små halter av tungmetaller både i jord och vatten. Med portabla instrument får byggbolaget provsvar på några minuter utan risk för kontaminering. Envic-Senses produkt Freedd vann i januari Skanskas miljötävling Deep Green Challenge 2015, kategori Väg och anläggning. Förutom prissumman, 50 000 kronor, ska Freedd matchas mot ett byggprojekt hos Skanska. www.envic-sense.com

Friggeboden som växte I mars lanseras friggeboden Lage som växt till ett 18,5 kvadratmeter stort året-runt-boende. Stugan är bygglovsbefriad och levereras med tvåglasfönster, cylinderlås och isolerad ytterdörr. – Vi vet att många villaägare behöver en kombination av extra gäststugor och kontor samtidigt som de behöver mer förvaring i trädgården, säger Jesper Nilsson, produktchef på Skånska Byggvaror. www.skanskabyggvaror.se

Nytt entreprenörsboende Uthyrningsföretaget Cramo har tagit fram en ny lösning för boende på byggarbetsplatser och andra projekt under kortare och längre tider. – Med Cramo Camp har vi utvecklat en helt ny bod där komforten, måtten och inredningen anpassats till ett bekvämt boende för en till två personer. Alla enheter är möblerade och har egen våtrumsenhet med toalett och dusch, samt ett pentry med kylskåp och mikro, säger Cramo’s produktområdeschef Håkan Sönnergren. Behovet ökar hela tiden inom entreprenad och byggbranschen när antalet inblandade underentreprenörer med olika specialistkompetens ökar i både stora och små projekt. Lösningen uppfyller kraven på brandsäkerhet, energieffektivitet och ventilation på boendeenheter i samtliga nordiska länder och el och VVS-installationer följer nordisk standard. www.cramo.se

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Hur ska vi bäst planera och bygga för att minska trafikbullret i våra städer? Med tyst asfalt och akustisk stadsplanering engagerar det europeiska samarbetsprojektet CityHush sju länder och flera företag i arbetet med en handlingsplan och verktyg att åtgärda problemen. Läs mer om forskningsprojektet CityHush på www.tyrens.se/framtidsvisioner. Vår ägandeform gör det möjligt för oss att satsa stort på forskning och utveckling. Genom Sven Tyréns stiftelse investerar vi för att hitta framtidens lösningar.

FRAMTIDSVISION #1

Ett projekt du aldrig kommer höra något om

Lättelement fixar taket!

36 års erfarenhet av att lägga pussel.

• • • • •

Klimatsmart U-värde från 0,076 Stark konstruktion Snabbt montage Trygga leveranser

lattelement.se

KLIMATSMARTA HUS

Flerbostadshus byggs som PLUSENERGIHUS Stockholms stad utsåg i höstas Stockholmshem som vinnare i en markanvisningstävling för kvarteret Brofästet i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. I samarbete med bland annat arkitektfirman DinellJohansson och energi projektören Incoord byggs två plusenergihus med sammanlagt 43 lägenheter. Husen, som ska generera mer energi än de förbrukar, ses som spjutspetsar för ett miljöriktigt byggande och boende. I Husbyggaren berättar arkitektfirman och energiprojektören om de klimatsmarta lösningarna.

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Arkitekturen

AKGRUND

Förslaget till plusenergihuset är det vinnande bidraget i en markanvisningstävling mellan byggherrar som utlysts av Stockholms stad. Stockholmshem som är ett av Stockholms allmännyttiga bostadsbolag bestämde sig för att delta och valde DinellJohansson som arkitekt för uppdraget. Förutom oss som arkitekter samlades experter från olika områden och en sammansvetsad arbetsgrupp formades för att utveckla ett intressant och viktigt framtidshus med arkitektur, energi och miljöprestanda i framkant. Stockholmshem har i tidigare projekt utvecklat och testat system inom energisnålt och miljömedvetet byggande som här utvecklades och kombinerades för att ge synergier i en ny helhetslösning. Alla föreslagna lösningar är således beprövade var och en för sig. Nödvändiga material och komponenter finns på marknaden. Den generella ambitionen att ”det skall vara lätt att göra rätt” har varit ledstjärna – balansen mellan innovation och försiktighetsprincip är nyckeln till att lyckas. Arbetsprocessen visade att ingenting av detta står i motsats till intresseväckande och unik gestaltning. HÅLLBAR LIVSSTIL

De boende i Stockholmshems plusenergihus skall lockas till en hållbar livsstil i en generös och tillåtande anda. Det skall vara lättbegripligt och lustfyllt att skifta sin livs-

HUSBYGGAREN NR 1.2015

stil mot större miljömedvetenhet och förståelse för kretslopp och energianvändning. Redan i samband med intresseanmälan till lägenheterna kommer målsättningar med NDS och detta specifika bostadshus att kommuniceras. Informationskvällar i mindre grupper där bland andra nyckelpersoner i byggprojektet deltar ska genomföras. Idéer finns om att hyresgästen vid inflyttning bland annat kommer att få ett värdekort till trädgårdshandeln för att kunna fylla sina planteringslådor med jord och växter eller handla ett fikonträd i kruka till lägenhetens verandarum. De nyinflyttade kan komma att erbjudas matlagningskurser med ekologiska råvaror i samarbete med COOPs lokala butik som ligger i Stockholmshems bostadshus i grannkvarteret. Den som har eller därigenom får ett särskilt intresse till odling erbjuds en av de mindre kolonilotterna på gården. Sist men inte minst har cykeluppställning prioriterats för att inspirera och uppmana till hållbara transporter. Det finns plats för cyklar på gården och i cykelrum, men även på terrasserna med cykelupphängningsanordningar. GESTALTNINGSPRINCIPER

Parstugan och plusrummet Den traditionella parstugan som är urtypen för bostaden i vårt klimat byggde på ett smart pragmatiskt förhållningssätt till uppvärmning och resurshushållning. Endast det ena bostadsrummet var uppvärmt och vintertid trängde man ihop sig för att kon-

centrera invånarnas värmeenergi. Sommarhalvåret närmare fördubblades bostadsytan när det andra bostadsrummet värmdes upp på naturlig väg av solen och klimatet. I kvarteret Brofästet utgår vi från smartheten i den traditionella parstugan. Små lägenheter med många rum maximerar antalet invånare. Den aktivt uppvärmda bostadsytan är minimerad, men har kompletterats med en ouppvärmd boendezon i fasaden. Detta ger en komprimerad, väl fungerande bostad under vinterhalvåret som under sommarhalvåret utökas påtagligt med ytor som värms upp på naturlig väg. Boendet anpassar sig till klimatet och vardagen får en självklar relation till årstiderna. Skillnaden från den traditionella parstugans, på vintern oanvända rum, är att den glasade bostadszonen i fasad även på vintern ger unika boendekvaliteter eftersom den erbjuder ett tempererat klimat. Den påminner om grosshandlarvillans punschveranda eller herrgårdens orangeri. Vi kal�lar det Plusrum. Solen som formgivare Byggnaderna har formats för att minimera energiförluster och maximera elproduktion. Ytterväggar utförs raka utan nischer och vinklar. Byggnadernas taknockar har vridits för att ge rakt södervända takytor – optimerade för att fånga solenergi. Takvinkeln på 30 grader är inom det optimala omfånget (30–60 grader) för högeffektiva solceller med kiselteknik. På motstående sida täcks taket med sedumytor som för-

KLIMATSMARTA HUS 4

ROK 89kvm (+18kvm BALKONG)

dröjer dagvattnets väg mot Husarviken. Riktade mot Norra Djurgården ”speglar” dessa takytor nationalstadsparkens grönska. Solvända gavelfasader kläs med solceller av den mindre skuggkänsliga tunnfilmstekniken. Norrvända gavelfasader kläs med gallerpaneler för klätterväxter.

GEMENSAM KLÄDKAMMARE I DE MÖRKA UTRYMMEN

FIBEROPTIK I TRAPPHUS

AVLÄSBARA ENERGIVÄRDEN I HALLEN

ROK 89kvm (+18kvm BALKONG)

LITET TRAPPHUS

AVFALLSKVARN I KÖKET

DUSCH ISTÄLLET FÖR BADKAR

KÖKSTRÄDGÅRD PÅ BALKONGEN

UPPBYGGNAD

Byggnadsstomme – beprövad hållbarhet Husens stomme utförs med beprövade och hållbara metoder: lägenhetsskiljande väggar och trapphus av platsgjuten betong, gavelväggar av sandwich betongelement, bjälklag av plattbärlag med ingjutna installationer. En stomme av massivträ övervägdes men bedömdes inte kunna ge bättre energieffektivitet och hållbarhet än den beprövade betongstommen. Det långsiktiga perspektivet inklusive förvaltningsaspekter och underhåll har vägts in förutom själva försiktighetsprincipen. Kraven för att uppnå Miljöbyggnad Guld för invändig ljudmiljö har till exempel bedömts svåra att uppnå med en massivträstomme. Nya produkter under utveckling inom betongindustrin – lättare platsgjutna konstruktioner med nya armeringsmetoder och mindre eller inget cementinnehåll – skulle vara intressanta att tillämpa. Kompletterande stomme i långsidornas ytterväggar utförs av stålpelare med optimerade dimensioner i högisolerande utfackningsväggar. Glasverandan – fristående struktur Balkongzonen har en fristående stomme vilket gör att köldbryggor undviks. För den lätta stommen har limträ valts framför stål på grund av lägre produktionsenergi och koldioxidpåverkan. Dimensionerna är tilltagna för att klara brandkraven vilket ger en härlig massiv karaktär och värme till rummet. Glasverandan har här, som historiskt, karaktären av en träbyggnad. Plattan utförs som en tunn betongplatta för att stå pall för oöm användning av verandarummet. I terrassplattan finns per lägenhet två nedsänkta planteringskärl i rostfri stålplåt. Den väderskyddade ytterväggen bekläds med hyvlad och såpad träpanel eller plywood. ■

DinellJohansson Arkitekt SAR/MSA www.dinelljohansson.se

ROK 89kvm (+18kvm BALKONG)

Hållbarhet & energi

ÅLLBARA SYSTEM

För att säkerställa att byggnadens byggtekniska och installationstekniska system uppfyller de höga kraven för hållbarhet och energiprestanda valdes Incoord att projektera Stockholmshems förslag till plusenergihus. För att ett hus ska vara hållbart med en lång livslängd anser vi att det är nödvändigt att satsa på enkla och robusta system som utnyttjas effektivt. Lösningen för att uppnå ett hållbart och energieffektivt hus är att först minimera förlusterna, sedan optimera internvärmelasterna, vidare optimera värmeåtervinningen och till sist lösa det kvarstående energibehovet med smarta energisystem för att få ner energianvändningen. Solceller på taken nyttjas för att producera el, på så sätt fås en miljövänlig och närproducerad el. Uppvärmningen sker med värme från berget, både utan och med värmepumpar. Solcellernas verkningsgrad höjs genom mekanisk påblåsning tack vare smarta vägar att ta in och ut ventilationsluften, se bilder. Värme återvinns i möjligaste mån, vare sig det är värme i luft eller i vatten. Dessa lösningar möjliggör både ett plusenergihus som ger tillbaka mer än det använder och ett hus som med marginal kommer att kunna uppfylla Miljöbyggnad nivå Guld. Detta har kunnat verifieras så långt som möjligt redan i tävlingsskedet. Ambitionen kommer att följas upp i projekterings- och upphandlingsskedet. HUSHÅLLNING

Grunden till en minimal miljöpåverkan är att använda så lite som möjligt av våra

ROK 89kvm (+18kvm BALKONG)

resurser. Första steget är att minimera förlusterna. Detta görs genom ett välisolerat och tätt klimatskal och tung stomme. Tidigare studier kring mikroklimat, det vill säga inglasade zoner utanför fasaden, visar energibesparingar på upp emot 30 procent. Då denna byggnad endast har mikroklimatzoner längs med långsidorna på husen uppskattas en besparing av uppvärmningen på mellan 10–15 procent, vilket ska studeras vidare i kommande skeden. Genom att byggnaderna till största del består av större lägenheter, 3:or och 4:or, kan den totala luftmängden per kvadratmeter hållas låg eftersom det oftast är antalet frånluftspunkter som bestämmer flödena. Detta gör att ventilationsflödena för husen kan hållas nere och närma sig 0,35 l/s och m². Vidare nyttjas effektiva spiskåpor som kraftigt reducerar mängden luft som behöver ventileras ut. Internlasterna optimeras genom att så många personer som möjligt bor yteffektivt samt att minimera trapphusytor och allmänna ytor. Genom att använda solskydd i mikroklimatet som släpper in värmen vintertid men reflekterar bort den effektivt sommartid utnyttjas solens energi utan att påverka inneklimatet i lägenheterna negativt. VVC-förlusten är ofta en svår post att minimera förlusten för, men i dessa hus är tanken att nyttja ett ”rör i rör”-system där VVC är innesluten i varmvattenröret vilket betydligt sänker VVC-förlusten. Det är även viktigt att ha korta rördragningar både nere i källarnivå och att tappställen ligger nära tappvattenschakten, detta är något som det lagts stor vikt vid i detta hus. För att hushålla med resurser krävs även att så mycket som möjligt återvinns av det som en gång använts, detta är nästa steg i

HUSBYGGAREN NR 1.2015

ENERGI VINTER 8. SOLCELLSPANELERNA

12. SÖDERVÄNT TAK

PRODUCERAR EL OCH DRIVER VÄRMEPUMPAR,

TAKYTAN ÄR MAXIMERAD OCH SÖDERVÄND FÖR

FLÄKTAR MM. UTELUFTEN FÖRVÄRMS UNDER

MAXIMAL SOLINSTRÅLNING PÅ PANELERNA

SOLCELLSPANELER. DETTA HÖJER ÄVEN VERKNINGSGRADEN PÅ SOLCELLERNA.

TÄTT KLIMATSKAL

FÖRVÄRMNINGSBATTERI

VÄRMER VENTILATIONSLUFTEN MED VÄRME

SOM HÄMTAS FRÅN BERGET. HÖJER FTX

FTX

VERKNINGSGRAD

6. FTX VENTILATIONSAGGREGAT MED MYCKET HÖG VERKNINGSGRAD

LJUSSLITS OVAN DÖRR GER DAGSLJUS TILL KORRIDOREN OCH SPARAR EL

3. DUSCH I STÄLLET FÖR BADKAR OCH

SNÅLSPOLANDE ARMATURER RESURSER/DRIKSVATTEN.

Tappvarmvattenbehov

LAGRAR ENERGI

VÄRMEPUMPEN

Avsättning VP

–26,8 kWh/m2, år

VÄRME GENERERAS AV DE BOENDE OCH

Energibehov

14,80 kWh/m2, år

El från solceller

–16,0 kWh/m2, år

Total energianvändning

–1,20 kWh/m2, år

1. DUBBELSKALFASAD

DRAPERIER HJÄLPER ATT HÅLLA VÄRMEN UNDER KALLA NÄTTER.

SPOLNING AV WC MED UPPSAMLAT DAGVATTEN

KALLVATTEN

TAPPVARMVATTENVÄXLARE SPILL-VVX

ÅTERVINNER VÄRME FRÅN DUSCHAR MM SOM

VÄRMEPUMP

7. VÄRMEPUMP GENERERAR VÄRME TILL RADIATOER OCH

ACK-TANK

TAPPVATTEN FRÅN ENERGIBRUNNEN OCH

FÖRVÄRMER INKOMMANDE KALLVATTEN

ACCUMULERAR I ACK-TANKEN.

REGNTRÄDGÅRD

BORRHÅLSLAGER SÄSONGSLAGRAR ENERGI

BIO AVFALL

BIOGAS

11.LAGRING AV DAGVATTEN

BORRHÅLSLAGER SPILLVATTEN

DAGVATTENTANK

ANVÄNDS VID SPOLNING AV WC

ENERGI SOMMAR SEDUMTAK: FÖRDRÖJNING AV DAGVATTEN

8. SOLCELLSPANELERNA

12. SÖDERVÄNT TAK

PRODUCERAR EL OCH DRIVER VÄRMEPUMPAR,

TAKYTAN ÄR MAXIMERAD OCH SÖDERVÄND FÖR

FLÄKTAR MM. ÖVERSKOTTET ANVÄNDS SOM

MAXIMAL SOLINSTRÅLNING PÅ PANELERNA

HUSHÅLLSEL. SOLCELLERNA AVKYLS MED AVLUFT FRÅN FTX-AGGREGAT FÖR ATT HÖJA VERKNINGSGRADEN.

TÄTT KLIMATSKAL

FÖRKYLBATTERI

KYLER VENTILATIONSLUFTEN OCH TILLFÖR

KORRIDOREN OCH SPARAR EL

VÄRME TILL BERGET.

FTX

LJUSSLITS OVAN DÖRR GER DAGSLJUS TILL

MED MYCKET HÖG VERKNINGSGRAD

SNÅLSPOLANDE ARMATURER SPARAR VARMVATTEN (ENERGI) SAMT RESURSER/DRICKSVATTEN.

DAGVATTEN ANVÄNDS TILL VATTNING

1. DUBBELSKALFASAD

10. EFFEKTIVA KÖKSKÅPOR

DRAPERI /SOLSKYDD REFLEKTERAR UT DEL AV SOLVÄRME

SOM KRÄVER EXTREMT LITE VENTILATIONSFLÖDE

SPOLNING AV WC MED UPPSAMLAT DAGVATTEN

KALLVATTEN

TAPPVARMVATTENVÄXLARE SPILL-VVX

ÅTERVINNER VÄRME FRÅN DUSCHAR MM SOM

VÄRMEPUMP

ENERGIBRUNNEN OCH ACCUMULERAR I ACKTANKEN.

REGNTRÄDGÅRD

BORRHÅLSLAGER SÄSONGSLAGRAR ENERGI

BIO AVFALL

processen. Värmeåtervinning i ventilationsaggregaten sker genom att använda mycket effektiva värmeväxlare med upp till 88 procents verkningsgrad. Dessutom nyttjas spillvattenvärmeväxlare som förvärmer inkommande kallvatten. Årsverkningsgraden hos värmeväxlaren i luftbehandlingsaggregatet uppnås genom användning av ett batteri som kyler respektive värmer luften innan värmeväxlaren via frivärme och frikyla från berget. På så sätt behövs inte någon avfrostning och dessutom återladdas borrhålslagret med energi. I köken installeras en avfallskvarn för att kunna ta till vara komposterbart avfall som leds till en separat avfallstank för att sedan användas till rötning och biogas. För att spara på resurser i form av dricksvatten leds regnvatten från solcellstaken till en dagvattentank i mark. Vattnet filtreras och används sedan för att spola i toaletter och

HUSBYGGAREN NR 1.2015

7. VÄRMEPUMP GENERERAR VÄRME TILL TAPPVATTEN FRÅN

ACK-TANK

FÖRVÄRMER INKOMMANDE KALLVATTEN

BIOGAS

11.LAGRING AV DAGVATTEN

BORRHÅLSLAGER SPILLVATTEN

INOMHUSKLIMAT

Stockholmshem vill erbjuda sina hyresgäster en god standard med möjlighet att påverka sitt eget inomhusklimat. Genom att använda individuellt styrda radiatorer ges hyresgästen möjlighet att reglera sitt eget inomhusklimat. På sommaren kyls luften och bidrar till bättre inomhuskomfort, värmen som tas från luften lagras i berget och används sedan på vintern för att förvärma den kalla uteluften.

6. FTX VENTILATIONSAGGREGAT

3. DUSCH I STÄLLET FÖR BADKAR OCH

19,13 kWh/m2, år 14,8 kWh/m2, år

Elbehov RADIATORER VÄRMS MED VATTEN FRÅN

BELYSNINGEN

5. TUNG STOMME

7,7 kWh/m2, år

Värmebehov

SPARAR VARMVATTEN (ENERGI) SAMT

4 200 m2

Atemp

DAGVATTENTANK

ANVÄNDS VID SPOLNING AV WC

till växtbevattning på balkonger. Alla blan-

dare är av typen snålspolande och lägenheterna förses som standard med snålspolande dusch istället för badkar. ENERGIFÖRSÖRJNING

Det energibehov som återstår tillförs med förnybar energi som källa. Värmen kommer från effektiva värmepumpar vars energikälla är värme i berget och el från solpaneler på taket under stora delar av året. Värmepumparnas verkningsgrad optimeras genom att använda lågtemperatursystem i form av ett radiatorsystem med låg framledningstemperatur. Energisimuleringar visar att huset har en energianvändning på cirka 14,8 kWh/m²,år enligt BBR och solcellsproduktionen har simulerats till cirka 16 kWh/m²,år. Därmed återstår bara att konstatera att huset har över året sett en överproduktion av energi.

UTMANINGAR INFÖR FRAMTIDEN

En av de stora utmaningarna att ta med sig i nästkommande skeden är att lyckas få till utseendet på huset så som det faktiskt ser ut i tävlingsbidraget. Den största utmaningen ligger nog i utformningen av solcellsanläggningen och tillgängligheten till denna utan att påverka huset allt för negativt gestaltningsmässigt. Takavvattning och snöräcken på tak är också delar som måste studeras extra noga för att få med sig i den nuvarande gestaltningen in i produktionsskedet. En annan fråga att beakta är om det finns risk att hyresgästerna missbrukar sina mikroklimatzoner och ställer dörren på vid gavel för att värma sin inglasade balkong Diskussionerna har redan gått kring att ha blinkande lampor och varningssignaler som larmar om dörren står på glänt för länge men det är ett problem att ta itu med och se till att både fastighetsägare och hyresgäster är nöjda med lösningen. ■

CHRISTOFFER HAAG

Civilingenjör uthålliga energisystem www.incoord.se

JOHAN THORSTENSON

Uppdragsansvarig VVS-konsult och energisamordnare www.incoord.se

UNIDRAIN - SHOWERLINE Snabbare badrumsbyggnation med kvalitétssäkrat golvfall

Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall. Beställ vår ShowerLine broschyr på info@jafo.eu eller via QR koden

Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet. Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walk-in dusch. Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetsäkring

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

= Plan yta

= Lokalt fall mot golvavloppet

ShowerLine finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster eller walk-in.

by JAFO

www.unidrain.se

www.jafo.eu

046 333909

roxx.se

Golvinstallation innebär ett stort ansvar! ett golV kan ha olika funktioner som exempelVis halk- och ljuddämpande eller Vattentåligt Vid limning, spackling och lackning är kunskap om miljö och olika materials samVerkan särskilt Viktig

att göra om blir ofta dyrt. satsa på att göra allting rätt från början en riktig installation gör att golVet håller längre

olika material ger olika egenskaper, till exempel olika liVslängd och behoV aV underhåll

den kostnad som ska bedömas är totalkostnaden (hela golVets liVslängd) 8:92-regeln

eller upphandlar golvinstallationer, skriv då in krav på att: ”Golvinstallationen ska utföras av ett Auktoriserat Golvföretag eller av ett företag som på ett dokumenterat sätt kan redovisa likvärdig kompetens.” Läs mer på www.auktorisation.se när ni beställer

RÄTT FRÅN BÖRJAN. Det behöver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. Se till att anlita dom som följer bransch reglerna och undvik vattenskador och legionella. De auktoriserade VVSföretagen gör jobbet fackmässigt enligt vad försäkringsbolagen kräver. Det finns fler än 1 600 företag över hela landet. Kontrollera om företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.

kompetens \ kvalitet \ garanti – Det självklara valet Aktivt stödjande leverantörer: Almedalsgolv \ Altro \ Armstrong \ Bona \ Bostik \ Casco \ DURI \ ege Ehrenborg \ Falck Design \ Finja \ Forbo \ Interface \ Junckers \ Kasthall \ Kiilto Kährs \Nora \ Pergo \ Rappgo \ Stosett \ Tarkett \ TM Progress \Weber \ Welin & Co Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR info@golvbranschen.se \ www.auktorisation.se

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

ANLÄGGNING

DRÖNAREN – en flygande robot

Nästa gång du ser en bild som lyfter från marken är det med stor sannolikhet en drönare i arbete. Du kan inte undgå att se dessa lyfta minst tio gånger under en vanlig tevekväll, prova gärna att räkna. Från att ha förknippats med krig och ansiktslösa attacker av militära mål har nu pendeln svängt till att vara en civil produkt med nästan obegränsade användningsområden. Tänk dig att kunna besiktiga svåråtkomliga platser i HD, göra kartor, fotomontage eller relationshandlingar i 3D, ordna automatiserade leveranser från luften – listan blir lång. TEXT: THOMAS ERDEGARD FOTO: DRÖNARTJÄNST SVERIGE

n vanlig drönare modell multirotor har 4 till 8 motorer per propellrar som med en avancerad styrning genom gyro, kompass, tryckmätare och GPS håller maskinen i ett vågrätt läge och på en given position. Styrningen från marken sker med en vanlig radiostyrning med funktioner upp/ ner, framåt/bakåt, höger/vänster samt att

man kan vrida drönaren runt sin egen axel. Därtill kommer styrning av kamera med en tilt-funktion för att styra kameran upp eller ner. Räckvidden på radioutrustningen är ofta flera kilometer men vanligast är att operatören inte får köra maskinen ur sikte eller över 120 meters höjd. Om inte hjälpfunktioner funnits skulle det varit extremt svårt att köra en drönare eftersom man måste kompensera för sidvindar, upp eller nedvind och eftersom

man måste ”motbromsa” sin farkost när man vill stanna eller byta riktning. EN GIMBAL STABILISERAR KAMERAN

Under drönaren hänger det oftast en kamera och en gimbal (elmotorer som motverkar rörelser i x/y/z-led) för att stabilisera filmen eller fotot. För att inte få för mycket vikt under drönaren används ofta äventyrskameror modell Gopro eller andra fabrikat. Detta fungerar bra i de flesta fall om man

HUSBYGGAREN NR 1.2015

vill få en normalbild eller film till Youtube, reklam på nätet et cetera. För teveproduktion eller för bättre bildkvalitet krävs oftast systemkameror eller professionella videokameror. Nackdelen är tyngden. Drönaren måste göras större med kraftigare motorer, vilket ställer krav på att kunna sätta ihop egna maskiner och ibland även andra tillstånd från Transportstyrelsen. Bilden förs ofta över via en sändare till en skärm eller videoglasögon hos personen som styr på marken och man kan starta film eller foto när man så önskar. Filmen tankas ur när drönaren har landat och kan sedan skickas till besiktningsman eller beställare för granskning och publicering. Kunderna är ofta mäklarbyråer, fastighetsbolag, ingenjörs & besiktningsföretag, evenemangsbolag, produktionsbolag (inom teve), försäkringsbolag, vindkraft eller mediebolag. Dagens avancerade drönare som du köper ”färdiga för flygning” är enkla att komma igång med då du i stort sett kan parkera den i luften och sedan sakta prova dig fram med flygningen. Du bör inte helt förlita dig på tekniken. Om du ska flyga kommersiellt måste du kunna hantera maskinen även då hjälpsystemen slås ut. Utöver den skada som drönarna kan orsaka tredje person gäller det även att kunna rädda maskinen och den dyrbara utrustning som du lyfter (kamera, gimbaler, laser, IR-utrustning m.m.). De flesta maskiner kan också skickas till olika punkter som du markerar på en karta till exempel för att upprätta flygmönster. Detta används ofta för inmätning vid infrastrukturprojekt eller uppmätning av dagbrott, grustag eller skog. En annan modell av drönare är ett flygplan, ofta med extremt låg vikt som programmeras för att kunna flyga en rutt helt automatiskt. Denna används ofta för kartering eller där man behöver längre flygtider än vad multicoptern erbjuder.

dare Richard Branson nyligen investerat i, vilket kan ge en fingervisning om att branschen är i fokus. Man beräknar att omsättningen för kommersiella och privata drönarprodukter kommer att mer än dubbleras från 20 till 53 miljarder dollar per år fram till 2025.

UTVECKLINGEN AV DRÖNARE

3. FOTOGRAMMETRI

(Källa http://robotenomics.com/tag/drone/ hämtat 2014-12-15.) NÄR ÄR DRÖNARE ANVÄNDBARA?

Det är inte svårt att förstå nyttan med att kunna filma eller fotografera svåråtkomliga platser eller att kunna skapa underlag till illustrationer för arkitekter eller projektutvecklare. Drönare är användbara vid bland annat besiktning, värmekamera, fotogrammetri, 3D-modellering och grödokontroll. 1. BESIKTNING Ofta krävs ett platsbesök av en besiktningsman men dessförinnan kan en operatör skickas till platsen som tar bilder/ filmar av en betongskada, befarad spjälkning, fasadskada, takavvattning, isbildning, blixtnedslag eller liknande och skickar bilderna till besiktningsmannen för bedömning. Besiktningsmannen kan givetvis vara med på plats och titta på skärmen direkt eller styra kameran för att se detaljer och välja fotopunkter. Fördelen är att kunden slipper onödiga kostnader för ställning eller mobilkran, ofta till ”framkörningskostnaden” för en mobilkran. I dag görs redan besiktningar på broar, skorstenar, vattentorn, vindkraft, kyrkor, höghus och stormskador med mera.

Byte växellåda.

Betongskada vattentorn.

Besiktning vinge vindkraftverk.

2. VÄRMEKAMERA Med en värmekamera (IR) under drönaren kan du snabbt skapa en sammanhängande bild av värmeläckage på hus, industrier, fjärrvärmenät eller besiktiga elnät, transformatorstationer och solcellsanläggningar (temperaturskillnader visar trasiga paneler). Även vid eftersöka av djur eller människor i skog eller på havet används värmekameran.

Badhuset Rekab.

För cirka fem år sedan kostade en bra drönare över 100 000 kronor och det krävdes goda kunskaper i lödning och teknik för att bygga en potent maskin. Därtill kom kostnader för den kamera man ville hänga under maskinen och utrustning för att stabilisera den (gimbal), samt länkutrustning för att få ner bilden till markkontrollen. I dag köper du en sådan maskin för cirka 11 000 kronor, exempelvis DJI Phantom och IRIS 3D Robotics. Det sistnämnda märket har Virgins grun-

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Genom att upprätta ett flygmönster baserat på sådant som kameramodell och flyghöjd över ett område kan du med hjälp av GPS i drönaren, fixpunkter på marken och hundratals bilder, skapa en 3D-bild av landskapet under maskinen som du direkt kan ta in i Cad- eller GIS-program. Kartan skapas genom att bilderna inklusive vinklar jämförs på alla bilder och koordinatsätts genom avancerade logaritmer, programvaror som Pix4D och Agisoft. Programmen kräver mycket kunskap i GIS och

ANLÄGGNING

Foto med värmekamera.

Grödokontroll av raps.

programmen säljs ofta på årliga licenskostnader (cirka 25 000 kronor) och beräkningarna tar lång tid även på kraftfulla datorer. Noggrannheten kan vara upp till ett par centimeter, det innebär att du kan var som helst på kartan få en höjd eller koordinat med centimeternoggrannhet. För att få längre flygtider och bra lyftkraft används ofta drönare modell flygplan, ofta kallade ”fixedwing”. Dessa kan hålla sig i luften i över en timme och kan således täcka mer yta per flygning. Fotogrammetri används i dag som underlag vid infrastrukturprojekt, vindkraftsprojekt, scanning av golfbanor, volymmätning av grustäkt, mängda massor eller berg samt karttillverkning av städer, skog eller infrastruktur.

SPANING FRÅN 2015 OCH FRAMÅT

ren. Jämför detta med en utsättare med totalstation som under 80-talet kanske kunde sätta mäta in 200 punkter på en dag.

På liknande sätt som fotogrammetri kan du idag skapa 3D-bilder av byggnader, broar, torg eller stadsdelar. Denna flygning måste dock utföras manuellt och sedan plockas det bästa materialet ut för att processas i program som Autodesk Recap 360 eller Pix 4D. Det används för att visualisera ny- eller ombyggnationer eller att mäta in projekt. Du kan till exempel få höjd eller mått direkt ur modellen och även skapa sektioner var du vill.

4. 3D-MODELLERING

5. GRÖDOKONTROLL (KLOROFYLLMÄTNING) Med hjälp av en kamera som fotograferar våglängder, kallade NIR (near infrared radiation), går det att mäta hur mycket klorofyll det finns i växtligheten. Med hjälp av dessa data kan jordbruket exakt styra gödning till områden där det behövs och spara både pengar och miljö. Detta fungerar även för skogsindustrin för att mäta stormskadat virke. Sådana tjänster utförs som abonnemang för jordbrukarna som efter varje flygning får kartor över fälten där de direkt kan ringa in behovet av åtgärder med hjälp av GPS-koordinater.

Med anledning av den snabba utvecklingen av både maskiner tillbehör och programvaror är det svårt att hålla sig á jour med utvecklingen. I USA och andra delar av världen erbjuder man numera rena konsultuppdrag. Det kommer att göra branschen mer seriös och produkterna som kunden får utförda enligt regelverk och med en grundkunskap om hur materialet kan och skall användas. På CES2015 teknikmässa i Las Vegas visades Intel-baserad teknik där drönare undviker hinder och hittar nya vägar för att komma från punkt A till B, ungefär som självstyrande bilar fast i luften. Drönaren modell DJI Inspire får räknas som ledande avseende flygfärdig produkt. Inspire styrs via radio eller autonomt genom att lägga in punkter på eller bara genom att rita på en Ipad eller dator karta hur man vill att den flyger. Maskinen flyger tillbaka till startpunkten om man tappar kontakten eller om batterierna håller på att ta slut. Kameran kan rotera 360 grader och styras med separat kontroll för en kameraman/besiktningsman samt filmar i Ultra HD. Dessutom är den utrustad med en extra kamera som känner igen marken under sig och håller sig i position med hjälp av detta samt sonar, typ ekolod. Detta gör att man kan besiktiga inomhus eller i gruvor och tunnlar. Bilden överförs i HD kvalitet och kan visas direkt på storskärm eller om man vill bedöma det man ser direkt på skärmen. Flygtiden är nästan 20 minuter och max hastigheten 80 kilometer i timmen. TREND 1: LASERSKANNING I STÄLLET FÖR UTSÄTTARE

TREND 2: LEVERANS

Många företag (DHL, Amazon, Google) har marknadsfört att man kan leverera produkter med drönare och det har teoretiskt varit möjligt i några år. Problemet är dock säkerheten och reglerna kring automatisk flygning varför det kommer att dröja några år till innan man vågar börja använda dessa tjänster. Det finns dock fungerande leveranser i bergstrakter eller öde områden där man inte riskerar säkerheten för omgivningen med leveranserna. TREND 3: URBAN STADSPLANERING

Arkitekter har på olika forum som Archdaily.com börjat diskutera hur man planera nya stadsmiljöer för att underlätta för transporter och användande av drönare. (http://www.archdaily.com/583398/the-three-dimensionalcity-how-drones-will-impact-the-future-urban-landscape/ hämtat 2015-01-11)

TREND 4: RÄDDNINGSTJÄNSTER

Utveckling av drönare som transporterar hjärtstartare till olycksplatser pågår på flera håll i världen och kommer antagligen vara en produkt som man kommer att kunna erbjuda inom en femårsperiod i reglerade områden. TREND 5: DRÖNARE ISTÄLLET FÖR SATELLITER

Google köpte under 2014 företaget Titan Aerospace för att kunna erbjuda drönare modell segelflygplan med solceller och elmotorer som ska förse områden utan fungerande infrastruktur med internetuppkoppling. Planen kan köra under lång tid i givna banor, som i filmen Interstellar. ■

Skanning med laser, så kallade lidar, är redan påbörjat. Man kan få punktmoln med miljontals exakta punkter varje sekund, men det kräver mycket av mottaga-

HUSBYGGAREN NR 1.2015

3D volymberäkning.

Volymberäkning ved.

Volymberäkning.

Det är väl bara att börja då? Inom två timmar kan du ha köpt en maskin enligt ovan och börjat flyga. Om du är privatperson och följer Luftfartsverkets regler, inte sprider bilderna eller bedriver kommersiell verksamhet och förstår att du är oförsäkrad om du skadar någon eller något så är det bara att börja. Handen på hjärtat så var det precis så som jag började för några år sedan. När den första euforin lagt sig över bilderna/sammanhangen man kan skapa med flygfoto började jag fundera på vilka krav och skyddsregler det fanns. Efter några månader insåg jag att om man vill arbeta kommersiellt med drönartjänster måste man ha licens från Transportstyrelsen, vara försäkrad för sin flygning, och ha tillstånd från Försvaret vid spridning av bilderna. I uppdragen som kontrollansvarig inom vindkraftbyggnation, planering av infrastruktur och visualisering av vindkraft fick jag omgående förfrågningar efter att ha ”blivit med drönare” och fick snabbt se till att uppfylla alla krav för att kunna sälja tjänsterna. Under det senaste halvåret har det diskuterats om att tillstånd från Datainspektionen/länsstyrelsen ska krävas för att filma människor och även från Lantmäteriet för att göra vissa kartor. Luftfartsverket har självklart områden med begränsad flyg-

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Thomas Erdegard visar upp senaste tillskottet DJI Inspire One.

ning runt flygplatser och inflygningskorridorer. Då branschen är relativt ung märkte jag snart att många uppdrag utfördes av duktiga eldsjälar och ofta lokalt utan någon rikstäckande sammanhållning, och inte sällan utan tillstånd. Detta var startskottet till Drönartjänst Sverige. Nätplatsen lanserades i mitten av november 2014 efter ett års värvning av duktiga piloter och samordning med avtal, logistik och kunder. Målet var att skapa en tydlig och rikstäckande beställningspunkt

för bolag som vill köpa lagliga drönartjänster med professionella operatörer utan att själva behöva göra detektivarbeten för att se om man beställde lagliga tjänster och produkter. ■

THOMAS ERDEGARD

Byggnadsingenjör SBR Drönartjänst Sverige

DRÖNARE PÅ YOUTUBE QR-KOD TILL

QR-KOD TILL

Youtubefilm där drönare används för volymberäkning.

Youtubefilm besiktning av vindkraft verk med hjälp av drönare.

NY HANDBOK I BRANDSKYDD Denna handbok samlar den viktigaste informationen om brandskydd för att kunna planera, projektera, bygga och förvalta bostadshus på ett kostnadseffektivt sätt utifrån gällande lagstiftning. Handboken behandlar bland annat strategiska vägval vid nyproduktion, erfarenheter från bränder, lagstiftning och vägledning till hur denna kan uppfyllas, brandskyddskrav vid ändring, småhus, drift och förvaltning. Brandskyddet har stor påverkan på utformningen av bostadshus vid så väl nybyggnad som ändring bland annat planlösning, materialval, fasadutformning, installationer, utvändig mark med mera. Bokens fokus ligger på flerbostadshus. Småhus behandlas i ett särskilt avsnitt. Handboken riktar sig till fastighetsägare, projektledare, arkitekter, teknikkonsulter, entreprenörer, byggnadsnämnder, bostadsrättsföreningar, kontrollansvariga, räddningstjänster med flera.  Handboken kan beställas på www.bengtdahlgren.se/handbok  Handboken är ca 200 sidor och kostar 690 kronor exklusive moms

BESTÄLL DIT EXEMPLAR P T Å

BENGTDAHLG

REN.SE/HANDB

Marknadens tryggaste och mest säkra grund ?

Besök oss på Fastighetsmässa Kista 18 & 19 Mars, 2015 Monter E:14

VisionPlus

KOLJERN® är del av FOAMGLAS® www.koljern.se

ANLÄGGNING

FÖRDUBBLING AV TILLSTÅND

till obemannade luftfartyg Obemannade luftfartyg, även kallade drönare, har blivit en alltmer vanlig syn de senaste åren. För att få flyga med dessa förarlösa farkoster, förutom för rent nöje, krävs det i de flesta fall ett tillstånd från Transportstyrelsen. 2014 fanns 344 sådana tillstånd, en fördubbling på ett år. KÄLLA: TRANSPORTSTYRELSEN, JANUARI 2015

ent allmänt gäller för alla obemannade luftfartyg att man inte får flyga så att andras liv eller egendom utsätts för fara. Oavsett syftet med flygningen får man inte (utan särskilt tillstånd) flyga luftfartyget längre bort än att man kan se det tydligt med blotta ögat. Man ska även kunna övervaka luftrummet runtomkring för att i god tid avbryta flygningen om något annat luftfartyg närmar sig området. Flyger man i närheten av en flygplats, i kontrollerat luftrum, måste man få tillstånd från flygtrafikledningen för att få flyga. Förutom de regler som gäller för själva flygningen finns det även andra regler som omfattar obemannade luftfartyg och som hanteras av andra myndigheter. Ett exempel är Försvarsmaktens krav gällande publicering av flygbilder, ett annat är kameraövervakningslagen. Alla obemannade luftfartyg oavsett användning behöver tillstånd från Transportstyrelsen om man ska använda det för:

■■

utprovning eller forskning

■■

kommersiella ändamål, det vill säga all sorts verksamhet där man får ersättning för utfört arbete

■■

uppdragsflygning och liknande, som inte är att betrakta som nöje eller rekreation

■■

att flygas utom synhåll för föraren (kallad pilot)

För att få ha ett sådant tillstånd finns det krav på att följa de säkerhetsregler som gäller. Förutom de generella kraven på att aktsamhet som gäller för alla, finns det mer specifika krav som till exempel säkerhetsavstånd till utomstående, höjdbegränsningar och krav på säkerhetssystem som kan

avbryta en flygning vid fel på luftfartyget. Organisationen eller företaget som utför flygningen måste även ha en försäkring som täcker skadeståndsansvar mot tredje man. Det finns olika kategorier av tillstånd, beroende på hur tungt luftfartyget är och om det ska flygas inom eller utom synhåll för föraren. Säkerhetskraven blir större ju tyngre luftfartyget är eller om det ska flygas utom synhåll för föraren. GENERELLA REGLER

Oavsett vad syftet med flygningen av det obemannade luftfartyget är så gäller följande övergripande generella regler. Luftfartyget får inte manövreras på ett så vårdslöst eller hänsynslöst sätt att andras liv eller egendom utsätts för fara. Att till exempel flyga över folksamlingar kan vara att utsätta andras liv eller egendom för fara och ska därför undvikas. Luftfartyget måste alltid vara väl inom synhåll för föraren. Detta innebär att luftfartyget inte får vara längre bort eller högre upp än att dess position och färdriktning tydligt kan observeras av föraren själv, utan hjälp av kamera, kikare eller andra hjälpmedel. Maximala avstånd enligt Transportstyrelsens rekommendation är 120 meter i höjdled och 500 meter bort i sidled. Det omgivande luftrummet ska övervakas visuellt för att föraren ska kunna avbryta en flygning i god tid om något annat luftfartyg närmar sig området. Flygning utom synhåll får tillsvidare endast ske efter tillstånd från Transportstyrelsen och inom avgränsat luftrum (restriktionsområde), som säkerställer separation till annan trafik. Detta gäller både i kontrollerat luftrum (kontrollzoner och terminalområden, samt luftrum över 2900 m) och i okontrollerat luftrum.

FAKTARUTA

UAV (Unmanned Aerial Vehicle)/UAS (Unmanned Aerial Systems) delas i Sverige in i följande kategorier: KATEGORI 1A Maximal startvikt på mindre än eller lika med 1,5 kg och flygs inom synhåll för piloten. KATEGORI 1B Maximal startvikt på mer än 1,5 kg men mindre än eller lika med 7 kg och flygs inom synhåll för piloten. KATEGORI 2 Maximal startvikt på mer än 7 kg och flygs inom synhåll för piloten. KATEGORI 3 Obemannade luftfartyg som är certifierade för att kunna flygas och kontrolleras utom synhåll för piloten.

Så kallad FPV-flygning, eller annan flygning där föraren endast ser det som filmas från luftfartyget, är endast tillåten under förutsättning att flygning sker med dubbelkommando och att luftfartyget hålls inom synhåll med blotta ögat för föraren. Flygning inom synhåll i kontrollerat luftrum (exempelvis en kontrollzon vid en flygplats, när trafikledningen är öppen) kräver tillstånd från flygtrafikledningen. Publicering och spridning av flygfoto För publicering och spridning av flygfoto måste Försvarsmaktens krav för detta följas. Information om spridning av flygfoto hittar du hos Försvarsmakten. KAMERAÖVERVAKNINGSLAGEN

Information om regler och tillstånd för kameraövervakning finner du hos Datainspektionen samt på respektive Länsstyrelses hemsida. ■

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Matchar ritningarna kraven i PBL? Det vi från byggnadsnämnden i Enköping märker, är att tydligheten gällande ritningarnas innehåll och status varierar kraftigt. Detta gäller alla typer av ritningar under hela bygglovsprocessen. Efter kontakter med andra byggnadsnämnder så verkar fenomenet finnas i stora delar av landet. EN TYDLIGARE PBL

Nuvarande Plan- och bygglagen PBL framfördes som en enklare PBL. Kanske inte. Men däremot en tydligare PBL. Alla bygglovspliktiga åtgärder, efter bygglovs beslut, eller anmälanspliktiga åtgärder kräver ett startbesked för att få påbörja åtgärderna och ett slutbesked för att få använda det som utförts. Det är alltså tydligt att den tekniska prövningen med anmälansskedet som det nu heter, utförandeskedet om ni så vill säga, har fått en större betydelse. I äPBL blev det ju tyvärr så att den tekniska prövningen ofta togs för lättvindigt eller till och med hoppades över. Det var aldrig intentionen med lagen har det framkommit. Startbesked via ett tekniskt samråd meddelas ju inte förrän byggnadsnämnden ska kunna anta att åtgärderna kan komma att följa samhällets krav, se PBL 10 kap 23 §. HUR SKA BYGGNADSNÄMNDEN DÅ KUNNA SE DETTA?

Då man läser propositionen till nuvarande PBL blir detta tydligt. Om alla delar som projektet berör är rätt projekterade så som anvisas i BBR 2:31 så tas det fram handlingar i någon form. Oftast en ritning. Eftersom byggnadsnämnden inte detaljgranskar projekterade handlingar men ska titta på uppenbara brister så finns det en handlingstyp som presenterar detta tydligast: en konstruktionsritning och andra tekniska ritningar som bygghandling. Utifrån dessa kan byggnadsnämnden göra sig en bild av materialval och dimensioner med mera, och framför allt få en god allmän bild över det som ritningen visar, exempelvis kon-

HUSBYGGAREN NR 1.2015

struktionen eller VVS-systemet. En kontrollplan har också tydligare anvisningar om vad den ska innehålla. Där är beskrivningen i propositionen tydligast. Om vi ska beröra ritningar så står det att det ska framgå vad kontrollen ska avse. Där man ska tolka det som mot vad kontrollen ska ställas, alltså det utförande som en ritning visar. RITNINGSSTANDARD OCH HANDLINGSSTATUS

Byggnadsnämnden ska göra en översiktlig genomgång av framtagen projektering, inte detaljgranska utan försöka se uppenbara brister. Helt enkelt försöka se så att projekteringen är utförd innan byggstart och att man i projektering visar att åtgärden troligen kommer att uppfylla samhällets krav. Därför är konstruktionshandlingen tillsammans med exempelvis VVS-ritningar de handlingar som ger den bästa översikten av ett projekt. Ibland är det små brister, exempelvis att man glömt skriva ut kv-tal och effekt på en ritning över värmesystemet. Denna typ av fel är ju inte så konstiga och dessutom lätta att komplettera. Då fel typ av ritningar lämnas in blir vi mer förvånade. Speciellt där både byggherren, projektörer och andra i byggherrens organisation är professionella. I ett projekt nyligen med några små flerbostadshus fick vi in femton arbetsritningar för utvändigt VA, grundläggning och stomme inkluderat takets konstruktion och VVS. Med konstruktionsritningar som utformats enligt ritningsstandard så hade det normalt varit en grundplan och kanske en eller två ritningar med olika sektioner på grund, stomme och tak samt VVS-ritningar och stamschema. Kanske sex eller sju ritningar eftersom projektet inte var så omfattande och varje byggnad bestod av sektioner av två olika lägenhetstyper. Arbetsritningar ger ju en detaljerad bild av åtgärden. Men för det som normalt kan ses på en grundplan, en eller två mindre sektioner på grunden samt allmänna föreskrifter på dessa ritningar så behövdes det många ritningar. Två ritningar för kantbalkselementen, två ritningar för kantbalkens armering, en för radonslangens dragning, en detalj med markdräneringen, en

ritning för utvändig VA-dragning. Dessutom behövde man läsa en systembeskrivning eftersom inga ritningar hade fullständiga allmänna föreskrifter eller att allt gällande materialval och dimensioner med mera stod direkt i ritningen. Likadant var det då vi tittade igenom konstruktionen för stomme och tak och VVS. Många ritningar och systemhandlingen behövdes för materialval och dimensioner och dylikt. Projekteringen var utförd av en av våra största byggföretag, så vi var verkligen förvånade. Vi vill se normala konstruktions- och andra tekniska ritningar, dessutom som bygghandling. Om handlingen som lämnas in är ett förfrågningsunderlag eller annan status innan bygghandling, hur ska byggnadsnämnden då kunna anta att exempelvis konstruktionen dimensioneras så som ritningen visar och att materialvalen stämmer med det som verkligen utförs? DELSTARTBESKED VARTEFTER PROJEKTERINGEN ÄR KLAR

Vi kan förstå att det är svårt att hinna få fram bygghandlingar i tid. Det är därför PBL möjliggör delstartbesked. Då byggherren är klar med projekteringen kan det vartefter hållas tekniska samråd och delstartbesked kan meddelas av byggnadsnämnden. RITNINGSUTFORMNING

Har kunskaperna om ritningsutformning blivit sämre? Tyvärr tror vi det. Hinner man inte ta upp detta tillräckligt under utbildningarna? Tyvärr lever det nog ännu kvar en del från äPBL då den tekniska prövningen inte blev prioriterad, fortfarande efter nästan fyra år med nuvarande PBL. Känslan är att många i projekten fick se tekniska ritningar först framåt byggstart eller senare beroende på vilket stadie de hade sin del av projektet. Kan detta också ha spelat en roll? Hur förbättrar vi detta? Kontrollplanernas utformning är också en viktig fråga att belysa. Många detaljer i händelsekedjan hänger ju ihop, främst att tydliggöra kontrollen och få till ett stort mått tilltro till kontrollen. ■

FREDRIK ÖLUND

Byggnadsinspektör Byggavdelningen Miljö- och byggnadsförvaltningen Enköpings kommun

Byggnadsvård är resurshushållning Under 2015 startar Husbyggaren ett samarbete med Byggnadsvårdsföreningen. Det finns flera naturliga kopplingar mellan besiktning och byggnadsvård. En är att äldre byggnader som besiktigas är byggda i tekniker och material som dagens byggnadsingenjörsutbildningar inte ger fördjupade kunskaper i. En annan att hantverkskunnandet inom byggnadsvård och modern byggteknik inte utgår från samma perspektiv och fokus. Därför åsidosätts lätt värden i befintlig, äldre bebyggelse vid insatser av renovering, om- och tillbyggnad. Alla gillar hållbarhet och hållbar utveckling. Men det kan betyda olika saker, även om man avgränsar sig till byggsektorn. För oss byggnadsvårdare är det lite enklare – de hus vi arbetar med har oftast många år på nacken. Det är hållbart. Och om vi kan få husen att användas i väldigt många år till så är det en hållbar utveckling. Byggnadsvården har sin grund i intresset för historiska byggnader och kulturhistoriska miljöer. Det har tagit sig uttryck i att vi återvunnit kunskap om vård och underhåll av äldre konstruktioner och material men även i opinionsengagemang när kulturhistoriska miljöer har blivit hotade av rivning eller förvanskning. ENERGIEFFEKTIVT

Den globala uppvärmningen kräver att alla byggnader behöver bli mer energieffektiva, inte minst det äldre beståndet. För att förhindra tekniskt och kulturhistoriskt felaktiga åtgärder gav Byggnadsvårds föreningen med stöd från Energimyndigheten ut en bok – Energiboken. Den vänder sig till småhusägare och energirådgivare för att visa hur man kan energieffektivisera utan att förlora karaktären i sitt hus. I samband med det arbetet har det blivit tydligt att vi kan ha stor nytta av byggnadsvårdens principer även i det moderna byggandet för en hållbar samhällsutveckling.

Till exempel har resurshushållning alltid varit en självklarhet i äldre tiders byggande, arbetskraften var billig men materialen var dyrbara, man var anvisad till de som fanns i närheten och man slösade inte i onödan. Alla möjligheter till återanvändning utnyttjades. UNDERHÅLL MED LOKALA HANTVERKARE

Nästa käpphäst från byggnadsvården är att husen skall vara underhållsvänliga, hellre mindre underhållsåtgärder i tätare intervaller än fullständig ombyggnad efter att materialen eller konstruktionerna har tjänat ut. Ett ofta förbisett faktum är att underhåll även skapar lokala arbetstillfällen, att den lokale målaren, muraren, plåtslagaren eller snickaren kan försörja sig på orten är en av flera förutsättningar för ett hållbart samhälle. Och slutligen den kanske mest kända kopplingen mellan byggnadsvård och hållbar utveckling – användningen av naturmaterial som sten, lera, trä, näver och förädlade naturmaterial som lin och tegel. Inom en stor del av den moderna ekobyggsektorn används dessa material eller material med motsvarande egenskaper, och erfarenheter från förr har för många blivit grunden för framtidens miljövänliga byggande.

skas med äldre hus, i de fall man ”bevarar” används metoder och material från nyproduktion vilket oftast förstör den äldre byggnadens karaktär. De industrialiserade byggmetoderna är så hårt rationaliserade att det bara blir besvärligt om man har en befintlig byggnad att utgå ifrån. Eftersom de flesta stora byggföretagen saknar kompetens för varsam ombyggnad föredrar man därför att riva och bygga nytt. Idag kan man riva ett fungerande hus, bygga ett nytt på samma plats och samtidigt uppfylla kraven för olika miljömärkningar. Båda dessa byggnader, både det rivna och det nybyggda representerar varsitt stort ekologiskt fotavtryck. Från resursperspektiv får man ett hus till priset av två. VAD ÄR ETT BRA MILJÖVAL?

Miljömärkningar har blivit en handelsvara och begreppet hållbarhet används i många olika betydelser, inte bara de som innebär en minskad resursanvändning. Om vi verkligen vill rädda världen kan vi tyvärr inte bara luta oss mot byggsektorns aktörer utan måste själva tänka kritiskt och välja de mest miljövänliga alternativen. En förutsättning är att vi skaffar oss kunskap om gamla hus och hur de fungerar. Nya teknikintensiva lösningar är inte alltid bäst - en norsk undersökning, som jämför den totala miljöbelastningen från ett varsamt energieffektiviserat timmerhus från 1830 och ett nybyggt lågenergihus visar att det tar 60 år innan det nybyggda lågenergihuset är ett bättre miljöval. Som en hjälp i argumentationen kring resurshushållning och hållbarhet är det bra att se på vårt byggnadsbestånd som en gigantisk koldioxidbank, all koldioxid som har förbrukats när husen byggdes är magasinerad i husens struktur och är intakt så länge som de inte rivs. ■

INDUSTRIALISERADE BYGGMETODER PASSAR INTE ÄLDRE BYGGNADER

Det låter ju lovande kan man tycka, men det finns en konflikt med dagens industrialiserade byggande. Där finns varken ekonomiska incitament eller kompetens att hand-

STEPHAN FICKLER

Verksamhetsledare Byggnadsvårdsföreningen

HUSBYGGAREN NR 1.2015

75% mindre värmeförlust I-balk från Masonite Beams är lösningen vid bygandet av välisolerade och täta hus eftersom balkens I-profil medför mycket små köldbryggor. Värmeförluster via köldbryggor reduceras med ca. 75% och u-värdet blir i genomsnitt 15% lägre än för konventionella träregelkonstruktioner.

Kontakta oss och läs mer på: www.masonitebeams.se

SBR efter byggingenjörstiteln är ett objektivt kvalitetsbevis. Du har allt att vinna på att bli medlem!

Du som uppfyller våra krav på kompetens och erfarenhet kan bli medlem i SBR Byggingenjörerna. Och får därmed rätt att lägga SBR till din titel. Dessa tre bokstäver visar vad du går för och fungerar som kvalitetsgarant för kunden. Att vara Byggingenjör SBR är en klar konkurrensfördel.

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

Läs mer om yrkesförbundet som ger dig tre bokstävers försprång på www.sbr.se

www.mtkauktoriserad.se

KLIMATSMARTA HUS

BYGGA HUS AV LERA När folkskolläraren Lars Petter Norrgren på 1920-talet byggde ett hus med väggar uppförda av samma lerjord som huset stod på drog grannarna på munnen. Nära 90 år senare tog hans sonson Flemming Norrgren initiativ till att bygga tre liknande hus. Eva-Rut Lindberg berättar historien om tre generationer lerjordsbyggare i Halland. TEXT & FOTO: EVA-RUT LINDBERG

Steninge kyrkby i Halland, omgivna av fruktodlingar i en södervänd slänt, ligger fem lerjordshus. Tre av dem är nästan nya och smälter ihop till en enhetlig by helt enligt den gamla halländska byggtraditionen. Husen är unika eftersom jord- och lerhus aldrig varit en etablerad tradition i Sverige, men också eftersom deras ursprung kan härledas till samma man, folkskolläraren Lars Petter Norrgren som i början av 1920-talet beslöt sig för att försöka sig på att bygga ett stampat jordhus åt sig och sin familj. FÖRSTA GENERATIONENS HUS

När Lars Petter Norrgren några år efter första världskriget gick i pension, blev han av med den bostad som ingick i tjänsten som folkskollärare. Han tvingades ordna bostad åt familjen på egen hand och av sin svärfar

fick han en tomt i Skintaby i Steninge kyrkby, fyra kilometer från Lidarbacken. Lars Petter Norrgren var ingen rik man och kunde inte få ihop tillräckligt med kapital för att bygga ett hus med de konventionella byggmaterialen. Men den tomt han fått låg på bördig jordbruksmark, vilket bidrog till hans beslut att uppföra husets väggar i stampad jord. En annan bidragande orsak var säkert boken Billiga bostäder av pressad jord, som just givits ut. Det är troligt att Lars Petter Norrgren kände författaren, Karl Ellington, eftersom bokens förord är skrivet i Steninge 1920, tre år innan huset i Skintaby uppfördes. Hus av stampad lerjord var högst ovanliga och Norrgrens hustru var förtvivlad; hon ville inte bo i en »jordkula«. Men tillsammans med sina hemmavarande barn genomförde Lars Petter Norrgren ändå sitt projekt, som när det stod klart 1924 inte var

så olikt andra hus i trakten. Ändå omgavs bygget av ett visst löjets skimmer och gick bland de boende i trakten under namnet »jordkulan«. Själv valde Norrgren att kalla sitt hus för Grottelyckan. Tre år senare, 1927, brann huset vars tak då var täckt med halm. Trävirket och inredningen förstördes och skorstensmurarna av tegel skadades. De putsade jordväggarna kunde ändå användas till det hus som byggdes upp igen och som fortfarande är bebott, dock inte av något av Lars Petter Norrgrens släktingar. ANDRA GENERATIONEN BYGGER VIDARE

Två av Norrgrens söner, Georg och Folke, startade på 1930-talet tillsammans en handelsträdgård, där de hade en stor fruktodling och odling av nejlikor i växthus. Verksamheten var framgångsrik och bröderna ville ha varsitt representativt bostadshus.

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Jordhustekniken har skapat hållbara och sunda boenden i vacker inramning genom en produktions anpassad byggprocess. Byggnadsvårdsföreningens motivation till årets byggnadsvårdare

De gav arkitekten Hakon Ahlberg, vars far var kyrkoherde i Skintaby socken, i uppdrag att rita två hus. Medan husen projekterades utbröt andra världskriget. Allt byggande omgavs av strikta restriktioner och bristen på material var stor. När Georg Norrgren inte fick köpa de kvantiteter byggmaterial han behövde, bestämde han sig för att göra som hans far gjort och använda lerjord att bygga med. Brodern Folke gjorde likadant och även till de två byggnader som uppfördes som bostäder åt handelsträdgårdens personal användes lerjord. När handelsträdgårdens verksamhet upphörde i början av 1980-talet såldes personalbostäderna och de nya ägarna lät göra om dem till enfamiljshus. Det är ovanför dessa byggnader som de nya, prisbelönta husen uppförts på initiativ av Flemming Norrgren, son till Folke.

Första nya huset vid Lidarbacken, formgivet enligt gammal halländsk byggtradition.

Boken från 1920 som kanske inspirerade till det allra första lerjordshuset i Halland.

TREDJE GENERATIONEN TAR ÖVER

Projektet tog form i början av 2005, då Flemming Norrgren träffade arkitekten Hans Rendahl (systerson till tidigare nämnda Hakon Ahlberg) och entreprenören Hans Bulthuis för att utforma ett förslag till nya områdesbestämmelser att överlämna till kommunen. Flemming Norrgren var angelägen om att den halländska byggtraditionen med långsmala huslängor skulle leva vidare och att de nya husen skulle ha ett samlat formspråk i såväl material som färgsättning. Med Hans Rendahls ritningar som underlag förankrade Flemming Norrgren sin idé bland grannarna i byn innan de administrativa formaliteterna kunde påbörjas. Förslaget föll i god jord (!) och en del ansåg till och med att det här projektet borde ha påbör-

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Rum med grundputs av lera. Notera de ”levande” väggarna och det mjuka ljuset.

Utsikt genom djupa fönsternischer. Dekorationsputs med jordpigment finns för de som vill ha färg på väggarna.

jats långt tidigare. Kommunen utarbetade nya områdesbestämmelser, där det infördes hårda krav på byggnadernas utform ning i fråga om höjd och bredd, utförande av fönster och val av material och färg. I grundidén ingick att köparna själva skulle vara byggherrar, vilket fick flera intressenter som önskat sig ett nyckelfärdigt hus att dra sig ur. Att vara sin egen byggherre kräver stort engagemang!

Husens uppvärmning är individuell, köparna bestämmer själva vilken typ av geovärme de vill ha. Alla hus har utrustats med vedspis och möjlighet att även installera annan värmekälla. För att klara energikraven har husen fått extra isolering i taken och den beräknade energiförbrukningen för ett hus om 160 kvadratmeter uppskattas till 17 000 kWh per år. ■

KLIMATSMARTA HUS

Lerbundna bygg material – då, nu och i framtiden Lerjordsbyggen har haft låg status och kunskapen om de olika lerteknikerna dog nära nog ut i samband med inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet. Men i dag upptäcker allt fler fördelarna med ett material som är lättåtkomligt, förlåtande och som rätt använt kan stå i många århundraden. Lera som byggmaterial är vanligare i Sverige än vad vi ofta tror. Olika tekniker, såsom lersten men också monolitiska konstruktioner där stampjordsteknik använts till bärare av hela byggnader, finns över hela landet. Timmerhus ströks ofta med lerputs invändigt, för att få en tät och dragfri byggnad, medan skorstenar och väggar kring eldstaden kunde uppföras med lersten eller en blandform med delvis lättare bränt tegel. Ytterligare en förekommande teknik är huggen ved lagd i lerbruk, kallat kubb-, klant- eller vedhus beroende på var i landet man befinner sig. På samma sätt som trähus kräver underhåll för att inte utsättas för fukt och väta som stängs in i konstruktionen, förhåller det sig med lerväggar. På motsvarande sätt som tegelväggar uppför sig i minusgrader fungerar också massiva lerväggar. Finns det vatten i konstruktionen som fryser när temperaturen är under noll, kan väggen spjälkas av den bildade isen vilket leder till sprickbildning. Men rätt behandlade kan lerjordsväggar hålla i princip hur länge som helst. Om det

vittnar ett vitkalkat enfamiljshus med halmtak i Briantspuddle i Dorset i England, vars äldsta delar är från 1400-talet. Trots det fuktiga klimatet i södra England, har huset ännu inte regnat bort. Anmärkningsvärt inte minst med tanke på att en del av ytterväggarna i miljöprojektet Hammarby Sjöstad inte klarade ens en säsong i svenskt väder! HUS FÖR ALLMOGEN

Några av lerjordsväggars positiva egenskaper påtalas i det lilla häftet Underrättelse för allmogen at bygga hus af ler-bruk från 1799, där den okände författaren skriver att lerhus är ett fullgott alternativ för allmogen. Härav kan vi dra slutsatsen att lermaterial inte hade någon vidare status och därför mestadels användes till byggnader för gårdarnas djur. En bidragande orsak till att det byggts hus av lerjord är förstås att materialet fanns i de jordbruksbygder där gårdarna anlades. Ibland kan anas att lera på något sätt använts eftersom en damm kan finnas alldeles i närheten av byggnaden. Det finns dock inte mycket dokumenterat i ämnet. Allmogen var i hög grad bekant med sin lerjord, men hantverket fördes vidare genom tyst kunskap som försvann när inflyttningen till städerna tog fart kring förra sekelskiftet. I häftet från slutet av 1700-talet kan man läsa att lerhus är lika bra som de exklusiva stenhusen, samt att de är billigare än trähus. Vi får också veta att det går åt dubbelt så mycket ved för att värma upp ett trähus som ett murat lerhus, eftersom det förra aldrig blir helt tätt och dragfritt. Med dagens byggnormer anses massiva lastbärande lerjordsväggar inte vara lämpliga alternativ för ytterväggskonstruktioner, eftersom den isolerande förmågan är dålig. Bland miljörörelsens självbyggare har det därför blivit populärt att uppföra ytterväggar som isoleras med halm och sedan stryks in- och utvändigt med lerputs. Resul-

tatet påminner mycket om mackelerade hus, det vill säga byggnader som uppförs med en våt och fet lermassa med inblandning av halm och grus där massan sedan formas i halvmetertjocka väggar som kan ges organiska och skulpturala former. FÖR- OCH NACKDELAR

Liksom andra byggmaterial har lerbundna material både positiva och negativa egenskaper. Till fördelarna hör att lerväggar har god fuktbuffrande förmåga och, i likhet med andra tunga material, goda termiska egenskaper. En annan stor fördel är att materialet ofta finns nära byggplatsen, vilket medför korta transporter. Eftersom lerjord är vattenlöslig är den också ett förlåtande material; om en lerputs inte blir bra kan den enkelt knackas ned från väggen och mer av det som förbättrar blandningen – exempelvis sand, sågspån, häst- alternativt kospillning eller lerjord – tillsättas och blandas med vatten för att sedan strykas på väggen igen. Till de lerbundna byggmaterialens nackdelar hör att byggmetoderna är arbetsintensiva, platsbundna och inte låter sig industrialiseras. Det är ett av skälen till att byggindustrins intresse är ljumt och att lerbundna byggmetoder numera ses ur antikvarisk synvinkel. Intresset för lerjordsbyggeri ökar i takt med att kunskapen om byggteknikerna sprids, men i dagsläget är det endast ett fåtal entreprenörer som kan utföra denna typ av byggproduktion i Sverige. Detta innebär att flertalet av de hus där lerjord på något sätt har använts i konstruktionen med några få undantag har utförts som självbyggeri och då ofta i form av kursverksamhet. Men med allt högre produktionskostnader, som medför skenande priser på bostadsmarknaden, borde kooperativt självbyggeri vara en framkomlig väg där miljöanpassade bygg- och installationsmetoder kan användas i stor utsträckning. De stora byggföretagen skulle då kunna göra en stor insats med samordning, byggledning och de riktigt tunga delarna i produktionen. Lerjord som byggmaterial är hursomhelst definitivt värd en renässans! ■ Artikeln återpublicerad från Byggnadskultur. EVA-RUT LINDBERG

Teknologie doktor i arkitektur vid KTH och ordförande lerbygge föreningen i Sverige. eva-rut.lindberg@sth.kth.se

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Fasadsystem för alla typer av byggnader Sto erbjuder fasadsystem som passar objekt med olika behov och höga krav på energieffektivitet. Våra fasadbeläggningar, isoler- och renoveringssystem samt luftade fasadsystem är utvecklade för att förbättra funktionen och bevara byggnadernas värde. Systemen är uppbyggda av komponenter som samverkar och är anpassade till varandra. Med våra olika ytbehandlingar som puts, färg, sten, glas och glasmosaik ges stora möjligheter till individuell design. Information om våra produkter och service inom Fasad, Interiör, Betong och Golv finns på www.sto.se

Sto Scandinavia AB | 020-37 71 00 | kundkontakt@sto.com | www.sto.se

ANLÄGGNING

6 400 ton bro flyttas MED DOMKRAFT, TEFLON OCH SÅPA Strax norr om Stockholm byter NCC ut två av E4:ans tungt trafikerade vägbroar. Tack vare en innovativ byggprocess kan alla körfält hållas öppna under nästan hela byggtiden. Därför ger projektet nästan ingen trafikstörning alls. TEXT: NICLAS KÖHLER FOTO: ERIK MÅRTENSSON

Vecka 28–29 i juli kommer den spännande sidoförflyttningen av östra broöverbyggnaden att ske.

et mest anmärkningsvärda med projektet är att det knappt märks. Medan bygget pågår susar bilarna förbi som vanligt på de två broarna, som är en del av den intensivt trafikerade Europaväg 4. Under broarna passerar fjärrtåg i hög hastighet. – Det var byggstart sommaren 2011 och vi har hållit alla sex körfält öppna hela tiden, säger Johan Lundblad, biträdande projektchef på NCC Construction. De två gamla vägbroarna i Rotebro byggdes år 1962 på 30 jämförelsevis klena betongpelare. Broarna byggdes för att klara

fyra körfält. År 2005 bedömde dåvarande Vägverket att konstruktionen var i dåligt skick efter decennier av intensiv och ökande trafik. 2015 ÄR SLUTPUNKTEN FÖR DE GAMLA BROARNA

Därför renoverade verket broarna och breddade dem till totalt sex körfält men satte samtidigt en slutpunkt för konstruktionens livslängd till tio år senare. Broarna skulle då rivas och ersättas av nya. Vid den här tiden utvecklade Vägverket ofta sina egna konstruktioner och upphandlade sedan en entreprenör för utförandet. Myndighetens plan för den kommande förnyelsen var att först bygga en

tillfällig bro av stål, en så kallad krigsbro. Sedan skulle de två gamla vägbroarna i tur och ordning rivas och byggas upp på nytt. Men under åren fram till byggstart slogs Vägverket ihop med Banverket och blev Trafikverket. Den nya myndigheten började sedan gradvis övergå till en ny roll som renodlad beställare av totalentreprenader där entreprenören även levererar en lämplig konstruktion. Under anbudsfasen behövde därför NCC bedöma hela projektet, från ax till limpa. Olika konstruktioner och byggprocesser värderades, hur de inverkade på byggtid, ekonomi och trafikflöde.

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Fem meter långa och 60 ton tunga bitar av den gamla vägbanan lyfts ner.

Samhällsvinsterna med kortare restider, mindre utsläpp och färre olyckor ger en besparing på ungefär 30 miljoner kronor Niclas Köhler På gatorna under E4-broarna vid Rotebro kör 25 000 fordon varje dygn. INNOVATIV IDÉ GAV STORVINST

De gamla broarna hade tre körfält vardera men en krigsbro har bara två. Det var tydligt att ett körfält mindre på en väg som E4:an skulle ha skapat en flaskhals för de 70 000 bilar som passerade varje dag. Följderna skulle ha blivit köbildning, trafikförseningar samt ökade utsläpp av klimatgaser. Och detta under fyra år. Det var då NCC:s projektledning fick en idé. – Vi räknade ut att det skulle bli både 25 miljoner kronor billigare och ge betydligt mindre trafikstörningar om vi byggde en permanent bro med tre körfält men på en tillfällig plats, bredvid de permanenta broarna. Som sista moment skjuter vi sedan bron i sidled till sin permanenta plats, säger Johan Lundblad. En försiktig beräkning av samhällsvinsterna med oförändrade restider, utsläpp och antal olyckor visade på ytterligare besparingar på minst 30 miljoner kronor. NCC vann anbudet på både lägsta pris och bästa konstruktion. Under projekteringen frågade Trafikverket om det gick att bygga så att det blir plats för en utbyggnad av järnvägstrafiken.

HUSBYGGAREN NR 1.2015

NCC:s ingenjörer räknade ut att antalet stöd (bropelare) kunde vara färre om bro överbyggnadens stålkonstruktion förändrades något. Med sju istället för nio stöd ökar avståndet mellan pelarna till 58 meter. Därför finns det nu plats att bygga ut järnvägen från dagens fyra spå till sex spår. HÖGSTA SÄKERHET KRÄVDES

Att hålla sex filer öppna under nästan hela byggtiden är en av fem unika lösningar hos brobygget. En annan är hur de gamla broarna rivs över ett trafikerat järnvägsspår. Under broarna går järnvägen Ostkustbanan med cirka 600 tåg per dygn, inklusive Arlanda Express. Här finns även kommunala gator där 25 000 fordon passerar varje dygn. Projektet kräver därför extremt noggrann planering. Säkerheten måste vara den högsta tänkbara och ha både hängslen och livrem, ingenting får gå fel. Om rivningsmaterial skulle hamna på järnvägsspåren skulle det i värsta fall kunna orsaka en tågolycka med katastrofala följder. Projekteringen gjordes av den anledningen på en exceptionellt hög detaljnivå.

Flera säkerhetsfunktionärer hade som enda arbetsuppgift att kontrollera och bevaka järnvägen. – För oss i projektet är den säkra rivningen av broarna med pågående tågtrafik nästan det häftigaste under hela projektet, säger Johan Lundblad och ler. Innan rivningen satte Trafikverket upp tillfälliga ståltunnlar, så kallade skyddsportaler, kring järnvägsspåren och drog om tågens kontaktledningar. Ungefär samtidigt flyttade NCC alla kablar och fiberoptik som var dragna under bron. Skyddsportalerna skyddar spår, järnvägsutrustning och tågen om något lättare föremål skulle falla från brobygget. Portalerna skyddar även byggnadsarbetarna från kontaktledningarnas högspänning och eliminerar risken att de komma för nära tågen och blir påkörda. Snabbaste tåget på sträckan är Arlanda Express, vilket passerar i hastigheter upp till 200 kilometer i timmen. GAMLA BROARNA REVS ÖVER FRAMRUSANDE TÅG

Över järnvägen sågades bron i bitar med cirkelsåg. Sågningen inleddes längsgående med en roterande diamantklinga som för-

ANLÄGGNING

vandlade vägbanan till tre stycken 37 meter långa remsor. Remsan förankrades med en lyftkran, därefter sköts remsorna ut fem meter åt gången och kapades med vajersåg. De 60 ton tunga bitarna lyftes sedan ner till marken. Över de avstängda lokala bilvägarna var det enklare att riva. Där klipptes broarnas vägbana sönder med betongsax och materialet fick falla ner på marken. Betongen krossades sedan och separerades från armeringsjärn så att båda fraktionerna kunde transporteras iväg till återvinning. När det här numret av Husbyggaren når prenumeranterna är den östra broöverbyggnaden klar. Den vilar just nu på tillfälliga brostöd, 25 meter öster om sin permanenta placering. De permanenta fundamenten och brostöden gjuts nu under våren 2015 på platsen där den gamla östra bron stod. Sedan genomförs den sista fasen: den 6 400 ton tunga och 310 meter lång broöverbyggnaden skjuts i sidled till sin permanenta plats. – Även förflyttningen är unik. Broförflyttningar är vanliga i branschen, men inte av broar i den här storleken, säger Johan Lundblad.

Sidoförflyttningen är sannolikt Sveriges genom tiderna största broförflyttning. Den kräver en tillfällig ställning av stålbalkar och ett tjugotal kraftfulla industriella domkrafter som förankras i brons nya fundament och skjuter hela broöverbyggnaden på plats. För att minska friktionen mot stålställningen är balkarna täckta med ett material som liknar teflon, produktnamnet är Nylatron. Tvättsåpa hälls ut över plastmaterialet för att ytterligare minska friktionen. Hela arbetet tar tre veckor men själva förflyttningen tar bara ett par dygn. Det här är den längsta period som trafiken störs under den fyra år långa byggtiden. Trafiken släpps på så snart det är klart, utan invigning och klippande av blågula band. Trafikflödet på E4:an är för viktigt för det. Bygget avslutas sedan med rivningen av de provisoriska stöden, lite markarbeten, några avslutande meter väg samt en målning av broarnas stålkonstruktion i en kulör som döpts till Sollentuna-röd. RÄCKE SOM KLARAR EN LÅNGTRADARE

Utmed broarna löper en fjärde unik konstruktion: högkapacitetsräcket H4. Det klarar, till skillnad från alla befintliga räcken, en påkörning av tunga fordon som långtradare utan att ge vika. Räcket utvecklades av

Foto: Trafikverket juni 2011

PÅ TVÄTTSÅPA SKJUTS BRON PÅ PLATS

Vägbroarna för fyra körfält byggdes 1962 på 30 klena betongpelare.

NCC till Rotebro-projektet men kommer att användas till många av Trafikverkets kommande broprojekt. Ett fyra år långt byggprojekt är snart klart. Broarna kommer att tjänstgöra i samhällets infrastruktur i 120 år. NCC:s byggingenjörer får släppa taget om sitt projekt och fokusera på nya utmaningar. Men sin relation till bron har de kvar. Varje gång de kör över Sollentuna-bron kommer det att kännas högtidligt.

– Jag är stolt över att få vara en del av det här omväxlande, uppmärksammade, långa och utmanande projektet. Men mest stolt är jag över hur lite vi har stört trafikanterna, säger biträdande projektchef Johan Lundblad. ■

Reda anm. i Husbyggaren nr 6 år 2012 beskrevs Rotebro-stålbro av Anders Poors. För den vetgirige finns artikeln i arkivet, www.husbyggaren.se.

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Fasad i Reynobond® Architecture på Park Inn hotell i Lund, levererad av Vink!

vink bygg

Fasader som tål att synas Modern arkitektur kräver moderna lösningar. Ombyggnation, nybyggnation, renovering du designar, vi förverkligar.

Nu tar vi ytterligare ett steg mot framtidens design. Vi levererar fasadmaterial från Europas ledande tillverkare.

RAMMET

Varför göra det omständigt när det kan göras enkelt. Läs mer på www.vink.se! STOCKHOLM • MALMÖ • GÖTEBORG 010-211 99 00

Husbyggaren_Nr1_15_Vink183x264.indd 1

front

PAROC SMARTFRONTSKIVA

2015-02-18 13:23:29

NÅGRA AV FÖRDELARNA MED SYSTEMET • All montering sker från utsidan. • Aktiviteten inne i byggnaden störs minimalt. • Tilläggsisolering läggs utanpå byggnaden. • Rören läggs i spår inne i isoleringen. • Inomhustemperaturen blir mindre känslig för plötsliga ändringar i utomhustemperaturen. • Ingen lägenhetsyta försvinner, vilket innebär att hyran inte behöver sänkas. • Tilläggsisolering ger en sammanhängande tätning av fasaden som dämpar trafikljud och buller utifrån.

AROC OCH SMARTFRONT Vi är ett fasadföretag som tagit fram ett eget ALLTIETTLÖSNING GER EN är ett patenterat putssystem. SMARTFRONT system för fasadrenovering med integrerad SNYGG,ventilation. TILLÄGGSISOLERAD En allt-i-ett-lösning som ger en snygg, tilläggsisolerad fasad med ett inbyggt ASAD MED INBYGGDA värmeåtervinningssystem som bygger på direkt återanvändning av frånluft. VENTILATIONSKANALER. Kontakta oss, så berättar vi mer! fasadrenovering och ny teknik front.se

www.vink.se

Smartfrontskiva 80 mm PAROC FATIO tjockputsskiva 100 mm LOOKS GOOD FEELS GOOD

FÖRDELARNA MED SMARTFRONT ÄR MÅNGA • Tilläggsisoleringen sker från utsidan vilket gör att livet inne störs minimalt under byggtiden • Ventilationsrören läggs integrerat i isoleringen • En heltäckande isolering av fasaden dämpar trafikljud och buller utifrån • Tilläggsisolering garanterar sänkta energikostnader och ger ett bättre boendekomfort och jämnare inomhustemperatur

ANLÄGGNING

Första anläggnings projektet med miljö certifieringen Ceequal Den aktiva roll som en totalentreprenad ger NCC skapade en femte unik egenskap hos projektet. Byggandet av Rotebrobroarna är det första anläggningsprojekt i Sverige som inlett en miljöcertifiering med det brittiska systemet Ceequal. Året var 2011 och NCC miljöcertifierade redan nybyggda hus med system som Miljöbyggnad, Breeam och Leed. Vid den här tiden fanns det inte ett enda certifierat anläggningsprojekt i Sverige. NCC hade under några år undersökt möjligheterna att även miljöcertifiera sitt anläggningsbyggande. Bygget vid Rotebrobroarna skulle precis börja och blev ett perfekt projekt inleda arbetet med. Trafikverket gillade idén och gick in med en del av finansieringen. – Vår ambition i det här projektet har inte varit att minska miljöpåverkan utan att belysa och verifiera det vi redan gör på ett bättre sätt. Certifieringen ger en bra återkoppling på hur långt vi kommit med att miljöanpassa anläggningsbyggandet och hur vi kan bli ännu bättre, säger Susanne Ekosander, kvalitet-, miljö- och arbetsmiljösamordnare på NCC Construction. Ceequal-systemet används internationellt och granskas av en tredje part. Det innebär att miljöprestandan i Rotebro-projektet kan jämföras objektivt med ett liknande brobygge i exempelvis Abu Dhabi. Startpunkten för arbetet med Ceequal var ett seminarium om miljöcertifiering av anläggningsbyggande som NCC arrangerade våren 2011. Susanne Ekosander fastnade för det brittiska systemet Ceequal eftersom det skulle

användas till att certifiera allt nytt som byggdes inför OS i London år 2012. Det skulle ge certifieringen uppmärksamhet och sprida intresset i branschen. Men OScertifieringarna drog ut på tiden och fick ingen större publicitet. Trots det nappade Trafikverket på att medfinansiera en certifiering även för projekteringsdelen. Det innebar att certifieringen blir fullständig, en så kallat ”whole award”. Själva certifieringen och tredjepartskontrollen kostade ungefär 140 000 kronor förutom de många timmar arbetstid som NCC lagt ner på certifieringen. – Men det har gett oss värdefulla erfarenheter och kunskap som vi har nytta av på längre sikt. Vi vill certifiera många fler projekt, säger hon. NCC blev först med att inleda en Ceequal-certifiering. Men eftersom bro projektet tar fyra år att genomföra har ett par andra företag hunnit före med att slutföra en certifiering. Rotebro-broarna kommer sannolikt att nå certifieringsnivån ”very good”, vilket motsvarar en fyra på en femgradig skala. Dokumentationen kommer att göra det tydligt hur NCC kan förbättra miljöprestandan hos nästa projekt samt göra det möjligt att beräkna vad detta kostar. – Vi vill minska miljöpåverkan ytterligare men vi kan inte göra det gratis. Beställaren måste vilja betala för det, säger Susanne Ekosander. Hon betonar att det varit lätt att jobba med certifieringen av broprojektet eftersom arbetet legat så nära NCCs ambitioner, det har hela tiden funnits ett intresse för Ceequal-certifieringen på företaget. Projektet fick även Svenska Betongföreningens miljöpris år 2013. ■

NICLAS KÖHLER

Kommunikatör NCC

FAKTARUTA BROBYGGET UNIKT PÅ FEM SÄTT 1 Alla sex filer är öppna för trafik under nästan hela byggtiden, med undantag för de två dygn det tar att skjuta den östra bron på plats i sitt permanenta läge samt ytterligare arbeten som tar några få dagar. 2 Förflyttning i sidled av en 310 meter långa och 6 362 ton tung broöverbyggnad. 3 Lansering av Sveriges första säkerhetsräcke H4, vilket utvecklats av NCC för projektet. 4 Rivning av broar över ett trafikerat järnvägsspår. 5 Första anläggningsprojektet som inlett en miljöcertifiering i Sverige.

ROTEBRO-BYGGET I 10 PUNKTER 1 Parkeringsplatser samt gång- och cykel vägar under broarna flyttades 2 Ledningar och rör som fanns i marken och som var dragna under broarna flyttades: elkabel, optisk kabel, vatten- och avloppsrör samt fjärrvärme. 3 Nya östra bron byggs i ett tillfälligt läge öster om den befintliga östra bron. 4 Norrgående trafiken leds om från den gamla till den nya östra bron. 5 Södergående trafiken leds om från den gamla västra bron till den gamla östra bron. 6 Västra bron rivs och en ny byggs upp i sitt permanenta läge. 7 Södergående trafiken leds om från den gamla östra bron till den nya västra bron. 8 Gamla östra bron rivs och nya brofundament och brostöd (pelare) byggs på samma plats. 9 Östra broöverbyggnaden skjuts i sidled från sin temporära plats till sin permanenta. Både norr- och södergående trafik får under tiden samsas om fyra tillfälliga körfält på den västra bron. 10 Ungefär två dygn senare kan den norr gående trafiken ledas om till den nya östra bron, nu i sitt permanenta läge.

BRO AV BÅDE STÅL OCH BETONG UPPDRAGSGIVARE: Trafikverket ENTREPRENADFORM: Totalentreprenad BYGGTID: 2011–2015 KONTRAKTSSUMMA: 325 MSEK BROTYP: Samverkansbro VAR: E4:an förbi Rotebro i Stockholm FUNDAMENT OCH BROSTÖD: Betong BROÖVERBYGGNADER: Stålbalkar med betongöverbyggnad, beläggning av asfalt. En broöverbyggnad väger 6 362 ton och är 310 meter lång

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Laddningsstationen Point.One S vid BMW welt i münchen med belysning och pekskärm aktiverad. © EIGHT GmbH & Co. KG

SOLCELLSDRIVEN LADDNING AV ELBILAR POINT. ONE är ett koncept för solcellsdriven laddning av elbilar som utvecklats av företaget EIGHT GmbH i samarbete med bland andra ABB, BMW, Deutsche Bahn och ett antal universitet. Uppdraget kommer från en nationell tysk satsning på e-mobilitet och har haft fordonsladdning baserad på förnybara energikällor som mål. Systemet för tillverkningen har utvecklats av det schweiziska företaget designtoproduction för att minimera material- och energiåtgång

genom utnyttjande av parametrisk produktplanering. Det möjliggör optimering av den digitala produktionskedjan genom att länka utformning, dimensionering, tillverkning, logistik och uppförande. CONSUPLAN.DE som ansvarat för konstruktionsdimensioneringen har bidragit med informationsgränssnitt för en interdisciplinär designprocess som möjliggjort bearbetningen av geometriska begränsningar och funktionsaspekter med hänsyn till konstruktiva egenskaper hos det konsolande taket. Materialet i fråga är aluminiumplåt som skurits till och som

fogas samman med förtillverkade fogplattor. För projektet har även ett LED-baserat belysningssystem utvecklats, som låter ljusstyrkan öka när ett fordon närmar sig för laddning och som på avstånd visar om stationen är bokad, upptagen eller ledig genom att belysningen ändrar färg. Konceptet Point.One är utformat för olika stor kapacitet. Stationen Point.One S är utformad för tankning av ett fordon i taget och är uppförd intill BMW:s huvudkontor och showroom BMW Welt i München. ■

FAKTA / POINT.ONE

PLATS: BMW Welt i München. PROJEKTETS SYFTE: Att utveckla en laddningsstation för elbilar driven med solenergi. UTFORMNING: LAVA (Laboratory for Visionary Architecture) och CONSUPLAN. DE genom Julia Stratil. PROJEKTPERIOD: 2013 –2014 Detalj av konstruktionen med sammankopplade aluminiumplåtar. © EIGHT GmbH & Co. KG

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Byggkonsten sett ur ingenjörens ögon I boken ”Ingenjörens konst – material och konstruktion ger form” får läsaren följa byggtekniken ända från antiken genom 1800-talets epokgörande ingenjörsprojekt. Det är ett praktverk som kan ge bredare förståelse och samverkan inom byggindustrin.

å 1960-talet inrättades en professur i konstruktionslära vid KTH:s arkitekturskola i Stockholm för att befrämja de blivande arkitekternas förståelse för strukturmekanik, materiallära och praktisk byggnadsteknik. Förste innehavaren var en legend, Ove Pettersson, som utvecklade ämnet i en teoretisk riktning, högt över studenternas behov men lämnande starka minnesbilder av en hängiven konstruktör. Hans föreläsningar var en fest. Andre innehavaren var stålkonstruktören Arne Johnson, som gav upp inför 68-rörelsens anspråk på undervisning för folket. Den tredje innehavaren av professuren var Sture Samuelsson, skicklig föreläsare som nu har ägnat sitt otium åt att sammanställa ett praktverk över den globala byggnadskonsten, sedd ur ingenjörens perspektiv. Detta är både väl och tacknämligt, eftersom det vidgar blicken på varje byggnadsverk, dess teknik och skapelse. Det ingår i allmänbildningen att känna till arkitekten, men det tekniska innehållet bör också få sin attribution – konstruktörens bidrag förklaras. Denne bör vara med från början för att säkra resultatet! Det är till och med så, vilket författaren framhåller, att ett intimt samarbete mellan ingenjör och arkitekt leder till bättre ekonomi och förutsättningar för ett färdigt projekt enligt ekonomisk prognos. Exempel på motsatsen är legio – man talar till och med om en tioklubb för projekt som har spräckt den ekonomiska ramen minst tiofalt. I Sverige har vi den välkända järnvägstunneln genom Hallandsåsen, snart fullbordad men vars

slutnota kommer att bli formidabel, i klass med operabygget i Sydney, ritat av en dansk arkitekt, Jörn Utzon, och genomfört av den mycket beundrade konstruktören Peter Rice, som uppträder redan i bokens ingress som 1900-talets största namn. Han gick från Sydney till Paris, där han fick uppdraget att ge lösning åt Centre Georges Pompidou, ett projekt som han genomdrev med järnvilja till arkitekternas, Renzo Piano och Richard Rogers, förtjusning. En kandidat till klubben är det aktuella projektet i Hamburg, die Elbphilharmonie, ett exempel på en svårbemästrad s k multi-purpose building, en modern typ ritad av duon Herzog /de Meuron, också omnämnda som arkitekterna bakom olympiastadion (Bird’s nest) i Peking, där Arup & Partners medverkade genom hela projektet med hård styrning för att klara en snäv tidsmarginal. VAR ÄR DAGENS MÄSTERVERK?

Uppmaningen till samverkan över yrkesgränsen rimmar väl med den IT-utveckling som har gripit in i formerna för allt projekteringsarbete liksom för utförandet. Varje projekt idag får en datagrund på vilken alla funktioner, i händerna på olika konsulter, däribland konstruktören, överlagras i skikt på skikt. Med datorers hjälp kan lösningarna varieras, tills man finner svaret. Tidigare var detta mödosamt och ledde till improvisationer eller utmattning. Speciellt intressant är att följa de fall då man ändrat konstruktionslösningen i ett sent skede, trots svårigheten. Det radikalt nya i vår tid är att ändringar är lätta, eller åtminstone möjliga, att föreslå och analysera, vilket talar för lagarbete och ett färdigt projekt innan byggandet påbörjas. Vi lever i en ny

tid, som borde uppvisa rader av mästerverk inom byggnadskonsten. Enstaka sådana visas i boken, t.ex. Aula Medica (Gert Wingårdh/COWI) vid Karolinska Institutet i Solna och City Hall (Norman Foster/Arup & Partners) i London, men ett verkligt genombrott ligger fortfarande i framtiden. Men den nya arkitektskolan vid KTH kan vara en vägröjare. Huruvida produktstandardisering till ett fåtal format eller fullständig frihet att välja ner på komponentnivå med ingång till fabrikationen är lämpligast för fortsättningen är fortfarande föremål för diskussion. Boken är skriven med gott humör och den speciella sorts optimism som man möter hos ingenjörer som är ett med sitt yrke. Från antikens byggteknik får vi en resa fram till romansk och gotikens byggnadskonst, som så småningom ledde fram till materialförståelse och beräkningsbarhet. Här hade man nog velat se en fortsättning fram till dagens analyser av bruks- och brottgränstillstånd, vilka har olika förutsättningar. Likaså blir statiskt obestämda system inte utförligt förklarade – den inbyggda mekanismen för omfördelning av ansträngningen på bärverket är en av konstruktionslärans stora tillgångar, som kan analyseras med deformations- eller energimetoder. Författaren har tydligen inte velat gå för djupt i dessa frågor utan satsat på att visa praktiska och djärva tillämpningar. DIAGRID-KONSTRUKTIONER

Den tekniska revolutionen förklaras med utgångspunkt i England, vars inflytande på svensk industriell utveckling, speciellt verkstadsindustri, varit betydande. Här kunde också den textila motsvarigheten, med

HUSBYGGAREN NR 1.2015

inflytande från Tyskland/Österrike, ha framhållits, eftersom denna fått en sentida tillämpning i diagrid-konstruktioner. Sådana är tills vidare förbehållna avancerade tillämpningar, men där kan man förutse en snabb utveckling i allt enklare produkter. Banbrytaren Thomas Telford, som hade ett klart inflytande även på lösningen av Göta kanal, har fått en utförlig presentation, där författaren visar en särskild förtrogenhet med hans geni. Är det inte en tvillingsjäl som här för pennan? EPOKGÖRANDE BYGGNADSVERK

Andra hälften av 1800-talet bjöd på epokgörande ingenjörsprojekt, Crystal Palace (1851), Eiffeltornet (1889) och bron över Firth of Forth (1889) för spårbunden trafik (Flying Scotsman). Dessa byggnadsverk av stål är välkända, men författaren ger oss inblickar i alternativ och varianter, vilket berikar läsningen och högst sannolikt också behållningen vid kommande besök. Ja, för Crystal Palace är det tyvärr för sent, eftersom träbjälklaget under glaskonstruktionen i Hyde Park fattade eld en vacker dag och värmen förstörde stålkonstruktionen. Exemplet visade stålet känslighet för höga temperaturer, vilket var en viktig lärdom inför byggandet av höga hus, s.k. skyskrapor, med början i Chicago. Stålet omgavs av skyddande tegel. Den fortsatta utvecklingen av detta speciella byggeri får en stor plats i boken, med avslutning i Sverige, där denna teknik har gjort försiktiga framstötar, till exempel genom Turning Torso i Malmö. Trots att lasterna var relativt små gjordes det redan på 1800-talet vägbroar av betydande kapacitet som Brooklyn Bridge, som är en kombination av hängbro med snedkablar. Bron används än idag och bär en mördande biltrafik, uppenbarligen utan problem. Amerikanska vägmyndigheter är annars mycket uppmärksamma på risken för utmattning, vilket inbegriper även betong, vars känslighet för spänningsväxlingar fortfarande är outklarad. En ännu äldre bro är Kedjebron över Donau i Budapest, som också gör god tjänst än idag. Hängbron som princip, med dess svårigheter och möjligheter till stora spännvidder, får en utförlig presentation med exempel i boken. Detta gäller också för stora terminalbyggnader, liksom för broar av andra typer som fackverksbågar och snedkabelbroar. Minimalism är en strävan också inom konstruktionsläran, utvecklad av bland andra danskarna Erik Reitzel och Mogens

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Sture Samuelsson: Ingenjörens konst – Material och konstruktion ger form (320 s.) ISBN 978-91-85581-78-8 Balkong Förlag AB, Stockholm, 2014

Peter Nielsen i en strävan att spara material. Men författaren lyfter fram ett förbisett namn, Vladimir Shukhov, som på teoretisk grund skapat spännande lösningar, liksom den mer bekante Buckminster Fuller. Den teoretiska behandlingen av eftergivliga konstruktioner, som membrantak, har givit upphov till en ny klass av konstruktioner, oftast estetiskt mycket attraktiva. Området förtjänar fortsatt utforskning för att spara material och ekonomi. TRÄ, STÅL OCH BETONG

Den andra halvan av föreliggande bok tar sikte på användningen av vissa material för konstruktiva ändamål. Författaren är specialist på träkonstruktioner, som har rötter i Hedenhös men numera omfattar flera innovativa tendenser, till exempel byggandet med massivträ, eventuellt i kombination med betong! Det uråldriga murverksområdet, med användning av sten och tegel, får sitt, med viss reservation för den baltiska tegelgotiken, som är min egen favorit. Men så bygger man ju inte idag så saken har bara historiskt intresse. Desto mer bygger man

med stål och betong, vars långa utveckling fram till dagens praktiska material och til�lämpning, får god täckning i texten med många exempel. Avslutningen manar till fortsatt utveckling av ingenjörskonsten som stöd för en ny arkitektur. Denna efterfrågas av flera skäl, varav ekologisk anpassning är ett. Byggandet måste bli effektivare, både tekniskt och ekonomiskt, och mera kongruent med övrig industri i samhället för att vinna omvärldens anseende. Denna utveckling är på väg! Sture Samuelsson har med sin bok visat på exempel, aktuella och historiska, som ger inspiration för framtiden. Undervisningen bör fördjupas och sikta till en bred förståelse och samverkan mellan alla medverkande i byggnadsindustrin. ■

BO GÖRAN HELLERS

Fjärde innehavaren av professuren i Konstruktionslära vid KTH:s arkitekturskola, Stockholm

Debatt

En mångfald av miljöcertifiering behövs

ler och fler fastighetsägare inser fördelarna med att miljöcertifiera sina byggnader. Man vill försäkra sig om att energiförbrukningen är låg, att innemiljön är sund för de som ska vistas i huset och att farliga kemikalier inte finns i byggmaterialet. En miljöcertifiering innebär ett kvitto på att man byggt så bra som det var tänkt. Oberoende experter kontrollerar beräkningar på exempelvis energiförbrukning och innemiljö, så att vi kan gå i god för att byggnaden uppfyller våra ställda krav. Vissa menar att antalet system är ett problem. Deras argument är att fler system gör det svåröverskådligt för både fastighetsägare och hyresgäster. Det blir mycket regler att förhålla sig till för projektörer och byggare. Det kan vara lockande att tro att det vore enklare med ett enda alternativ för en fastighetsägare som vill ta stort ansvar för miljön och vår framtid. Sweden Green Building Council anser istället att flera olika certifieringssystem behövs för att alla byggnader ska kunna certifieras och bli mer hållbara. Certifieringssystemen fyller olika funktioner och kompletterar varandra. Genom att erbjuda system på olika nivåer, som kan användas för så gott som varje byggnad i Sverige, kan vi certifiera fler byggnader. Det blir en ren miljövinst för samhället. Det finns mindre komplexa system, som bara tittar på energiförbrukning. Det passar dem som kanske är nya på området eller för

de som har en mindre budget men ändå vill ta ett miljöansvar. Men även den som börjar försiktigt blir förr eller senare expert och kanske väljer att gå vidare till ett mer komplext system. Att enbart erbjuda ett av de mer grundläggande systemen, och därmed slå undan möjligheten för mer ambitiösa fastighetsägare, ser vi inte heller som ett alternativ. De som är bäst ska kunna visa det, så att branschen kan utvecklas. Vår idé är att det precis som i fotboll måste finnas både bredd och höjd. Om det inte finns en inspirerande ungdomsverksamhet, med plats där man kan lära och utveckla sig, så kommer det inte heller att utveckla sig någon elit. Inget landslag. I Norge har man valt en annan taktik. Där har vår systerorganisation valt att endast certifiera byggnader utifrån ett system som har höga ambitionsnivåer. Där har man hittills certifierat lite drygt 100 byggnader. Majoriteten av dessa hus är kontorsbyggnader. I Sverige har vi istället ett väldigt stort spektrum av certifierade byggnader. Alltifrån små förskolor på några hundra kvadrat upp till Tele 2 Arena i Stockholm på flera tusen. Vi har bostäder, kontor, vårdbyggnader, verkstäder, brandstationer och mycket annat. Detta skulle varit svårt att uppnå med ett enda system. Ett stort intresse och många valmöjligheter ger en bättre byggd miljö. Så många som möjligt ska ha möjlighet att välja att bo och arbeta i riktigt bra hus. Många certifierade hus i olika system ger större miljövinster än ett fåtal i ett enda system. Ett enda system riskerar att bli antingen för urholkat och

Foto: Thomas Anderberg

Allt fler byggnader miljöcertifieras i dag. Från en handfull byggnader 2010 har utvecklingen exploderat. Nu finns det över 900 byggnader i Sverige som är certifierade i något av de fyra system som vi på Sweden Green Building Council hanterar (GreenBuilding, Miljöbyggnad, LEED och BREEAM). Inkluderas även andra system på marknaden finns över 1000.

Silon i Nyköping, certifierad enligt Miljöbyggnad.

utslätat, eller för avancerat och svåruppnått. Som en ideell branschorganisation vill vi leda arbetet med att uppnå en hållbar byggd miljö. Om det behövs många system för att nå dit, anser vi att vinsten för samhället är värd det. För att underlätta arbetet utbildar vi branschen, tillhandahåller nätverk och guidar genom den snåriga skogen. Att lära sig vilket system som passar bäst i vissa lägen är väl investerad tid för framtiden. Utvecklingen pekar på att det kommer att bli ännu fler certifieringssystem i framtiden. Vi tittar på system för hela stadsdelar, där man tar ett ännu större grepp kring den byggda miljön. Vi bevakar också utvecklingen inom system som är ännu mer ambitiösa än de vi har idag. I USA finns exempelvis systemet Living Building Challenge, där huset ses som en

blomma som ska ha närapå noll miljöpåverkan. Det är ju dit vi ska – den hållbara framtiden. Vi i Sweden Green Building Council kommer aldrig sätta oss tillrätta och vara nöjda när vi nått ett visst antal certifierade byggnader. Alla byggnader måste vara miljövänliga, något annat kan vi inte sträva efter. Vi har bara ett jordklot. Vi är skyldiga våra barn och barnbarn att förvalta det väl. Att tillhandahålla flera certifieringssystem som passar olika typer av byggnader är vårt redskap för att nå dit. Vi brukar säga att vi räddar världen tillsammans, byggnad för byggnad. Då måste alla kunna vara med. ■

EVELINA STRANDFELDT

Chef påverkan och events Sweden Green Building Council

HUSBYGGAREN NR 1.2015

S U H A T R A M S T S A U M H I L A L K Ă&#x2026; N S I G R E N E =

Snyggt och tryg gt med Shingel

t-emballage.se

Noterat Borås ingår i europeiskt projekt för energibesparing Renovering av byggnader från 1950-talet till 1980-talet, liksom de som byggdes i början av 1900-talet är grunden för det europeiska Sinfonia-projektet som omfattar mer än 25 partners från åtta länder. Fokus läggs på den nära integrationen av teori och praktik. Utvecklingen av intelligenta urbana koncept kommer att omfatta instrument och metoder som gör det möjligt att även ta itu med sociala och ekonomiska hinder. Syftet med Sinfoniaprojektet är att visa hur den höga efterfrågan på energieffektivitet kan förenas med en hög livskvalitet för boende i europeiska städer. Ett centralt mål för pilotstäder, den österrikiska staden Innsbruck och i provinshuvudstaden Bolzano i norra Italien, är att uppnå primära energibesparingar på 40–50 procent samt öka andelen förnybar energi med 20 procent. Förutom en omfattande renovering av byggnader, kommer detta femåriga projekt också innebära en integrering av intelligenta styrsystem för smarta elnät på distriktsnivå. Modellerna för renovering av integrerad stadsdel, som håller på att utvecklas i Innsbruck och Bolzano, kommer sedan att överföras till andra europeiska städer; Sevilla i Spanien, Paphos på Cypern, La Rochelle i Frankrike, Borås i Sverige och Rosenheim i Tyskland deltar som föregångsstäder. Sinfonia finansieras av Eus sjunde ramprogram för forskning. Ytterligare information finns på: www.sinfonia-smartcities.eu

Effektivare anläggnings transporter Branschstandarden NeC för effektivare anläggningstransporter och maskintjänster har testats i 15 pilotprojekt. De visar att standarden fungerar i praktiken, bland annat har standardens leveransplanering lett till kortare körsträckor och minskad miljöbelastning. – Med NeC har vi kunnat förenkla hela processen till nytta för både oss och våra leverantörer. Vi kommer nu att gå vidare och rulla ut NeCsystemet inom Peab. Inga av våra platschefer som testat NeC kan tänka sig att gå tillbaka till det gamla manuella arbetssättet, säger Bengt Johansson, regionchef på Peab anläggning Mellansverige. NeC är ett ramverk med en processbeskrivning som bygger på ett utvecklat IT-stöd och digital kommunikation. Standardiserade digitala flöden från leveransplan hela vägen via order och leveranshantering till följesedel och faktura. Projektet har letts av BEAst och finansierats av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF.

Fyra svenska solenergihus prisade En internationell arkitektjury har valt ut femtio solenergiuppvärmda byggnader från hela världen. De har på ett föredömligt sätt lyckats kombinera funktion med estetik. Fyra av de utvalda är från Sverige. – Arkitekter behöver öka kunskapen och intresset för solenergi. Den här hemsidan med goda exempel kan förhoppningsvis bidra med bådadera, säger Maria Wall, forskare vid Energi- och Byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola. Maria Wall har lett ett internationellt forskningsprojekt för International Energy Agencys, IEA, räkning där detta ”goda exempel”-projekt ingått. – De utvalda projekten visar goda kvaliteter när det gäller formspråk, byggnadsintegration och funktion. De är tänkta att ge inspiration till arkitekter, byggherrar och andra aktörer, säger Maria Wall. De svenska projekten är: 1. Naturrum Vattenrike, solceller är integrerade i det semitransparenta glastaket 2. KTHs auditorium, kristallina solceller är integrerade i kulturhistoriskt känslig byggnad 3. Almedalens bibliotek, polykristallina solceller är integrerade i solskyddet på taket 4. Kataloghuset One Tonne Life, tunnfilmsceller är integrerade i tak och fasader För att läsa om projekten se http://task41.iea-shc.org/casestudies/ Kryssa i den eller de byggnader du vill veta mer om och välj ”download”, så får du en pdf-fil med beskrivning av de valda projekten. Du kan också sortera på land, byggnadstyp och solteknik.

Barn bygger framtidens städer I år tävlar 1 620 elever i årskurs 6–9 i Future City 2014/2015. De arbetar med samhällsbyggnad i Minecraft, uppsats och modell för att tävla om en plats i finalen den 20 maj på Tekniska museet i Stockholm. I Future City möts skolor och näringsliv och bygger framtidens stad tillsammans. Tävlingen startade i december och skolorna arbetar med sina projekt fram till 27 mars då de lämnar in tävlingsuppgifterna. Årets övergripande tema är tekniska lösningar och tävlingsuppgifterna är: ■ FUTURE CITY MINECRAFT: Smarta offentliga platser i framtiden. ■ FUTURE CITY UPPSATS: Hur kommer människor ta sig fram och resa i framtiden. ■ FUTURE CITY MODELL: Bygg en modell av din framtidsstad. Den 22 april presenteras de skolor som nomineras till finalen den 20 maj på Tekniska museet i Stockholm.

Hållbarhet under byggnadsvårdsdag Byggnadsvårddag i Uppsala den 19 mars. I fokus står hållbarhet ur olika perspektiv: kulturhistoriskt, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Hållbarhet är för många en bekant term och viktig fråga – men hur arbetar vi egentligen med hållbarhet i stadsomvandlingar? Vilka perspektiv och värden spelar in i förändringsprocesser och hur ser vi egentligen på begreppet hållbarhet? Pratar vi alla om samma sak?

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Yrkesporträtt PASSIVHUSARKITEKT

’’

Det är bara de sista 50–60 åren som vi byggt galna hus som gör människor sjuka

THOMAS GREINDL har hastat från ett projektmöte med en antroposofisk förening i Umeå som ska bygga ett ekologiskt LSS-boende. Thomas har alltid ritat ekologiska och giftfria hus, ända sedan starten på 1980-talet med ekologiskt byggande i Tyskland. Sedan 1998 projekterar han bara ekologiska passivhus. – Utmaningen i hur vi bor och lever är mer omfattande än bara uppvärmningsenergin vi använder, säger Thomas.

Till Umeå flyttade han med familjen på grund av det svenska skolsystemet som är fantastiskt bra (trots att svenskar själva inte tror det).

Foto: Jan Lindmark

Vilka är de mest verksamma lösningarna för att minska värmeförlusterna i ett passivhus? – Man ska skilja mellan passiva och aktiva åtgärder. De passiva är tjock isolering, inga köldbryggor, så lufttätt som möjligt och högisolerande fönster, karmar och glas. Den aktiva delen är hög värmeåtervinning i ventilationssystemet. I Umeå bygger vi hus med 60 centimeter isolering, 50 procent högre lufttäthet än passivhuskraven, och sätter in de bästa passivhusfönstren med de bästa glasen. Vad kan en passivhusarkitekt bidra med för att höja fukt säkerheten och förbättra inomhusmiljön? – Lämna genomtänkta lufttäthetskoncept med ritningar och detaljlösningar tillsammans med materialrekommendationer. Ett riktigt lufttätt klimatskal är nyckeln till fuktsäkra byggnader. Vi arkitekter ansvarar för rätt detaljer, som är enkla att uppföra, och att rätt material används. Giftfritt och emissionsfritt. Om vi blir sjuka av att vara i byggnader är det meningslöst att bygga. Vi ska inte ventilera för att bli av med farliga material

emissioner, utan bara för att tillföra frisk luft när det behövs. Då spar vi ännu mer energi. Hur lång livslängd räknar ni med för ett passivhus? – Jag är helt övertygad om att ett passivhus håller mycket längre än standardhus för att man har mycket högre krav på lufttäthet, fuktsäkerhet och kvalitetssäkringen. Efter 50 år behövs en genomgående modernisering av teknisk utrustning, om man sedan aktivt underhåller ett passivhus kan det kanske stå i 200 år. Vilka blir de framtida energikraven tror du och varför? – Energikraven kommer att skärpas inte för att man vill utan för att naturen tvingar oss. Energikällor som olja, gas, torv och uran, blir dyra bristvaror, kanske för dyrbara för att elda upp dem. Redan under de kommande 50 åren kan en osäkerhet kring husens energiförsörjning göra att vi bara kommer att kunna bygga nollenergihus. Hur ska vi då kunna behålla komforten och ändå gå tillbaka till ett naturligt kretslopp? Vi behöver bygga hus som är 80 procent energieffektivare än dagens och bara använder förnybar energi = nollenergibyggnader. Hus som ger noll avfall genom att enbart byggas i förnybara, återanvändbara och komposterbara material. Hus som har noll emission från material och där en balans råder mellan koldioxid bundet i materialen och koldioxid som släpps ut eftersom även en nästan nollenergibyggnad behöver energi för uppvärmningen, varmvatten och drift. Österrike har kommit längst i ekologiskt passivhusbyggande. Sverige ligger en bra bit efter, på grund av att det finns för mycket lobbyarbete och politikerna beslutar kanske inte bara med tanke på människornas hälsa och naturens bästa.

NAMN: Thomas Greindl. ÅLDER: 55 år. ARBETAR PÅ: Sweco Architects. BOR: Umeå. UTBILDNING: Studerade till arkitekt i Tyskland, certifierad passivhusdesigner, diverse utbildningar i ekologiskt hållbart byggande. VILKEN TYP AV HUS BOR DU I: radhus från 1964, köpte i förra veckan en tomt för att bygga zero-zero-zero-hus utan kompromisser. DRÖMHUSET: s-house i Böheimkirchen nära Wien, http://www.s-house.at/cgi-bin/news.pl.

HUSBYGGAREN NR 1.2015

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

ANDERS SARPAKARI ›

Advokat anders.sarpakari@foyen.se ANDREAS LUNDQVIST ››

Biträdande jurist andreas.lundqvist@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

I merparten av alla entreprenader avtalar parterna, jämlikt kap. 5 § 3 AB 04/ABT 06, att förseningsvite ska utgå för varje påbörjad vecka som entreprenören överskrider tiden för färdigställandet av kontraktsarbetena. Om beställaren före färdigställandet har tagit entreprenaden eller del därav i avsett bruk ska dock vitet jämkas i skälig mån enligt samma bestämmelse. Arbetena anses färdigställda när entreprenaden godkänts vid slutbesiktning. För vissa beställare kan det vara lockande att avtala bort den möjlighet till jämkning av vite som AB/ABT tillhandahåller. Vad som gäller frågan om jämkning av vite i sådana fall har nyligen prövats av Svea hovrätt i mål nr T 404 -14. Bakgrunden var i korthet följande. En bostadsrättsförening tecknade ett avtal med ett vvsbolag avseende byte av fastighetens värmesystem. Kontraktssumman var 13 miljoner kronor. Avtalat var att ABT 94 skulle gälla. Parterna hade vidare avtalat om ett förseningsvite om drygt 100 000 kr per påbörjad vecka samt att jämkning av vitet inte skulle ske. Entreprenaden godkändes sedermera inte vid slutbesiktningen på grund av att bolaget bland annat använt klämringskoppling istället för hårdlödning vid sammanfogningar av rörledningar. Föreningen yrkade i målet att vvs-bolaget skulle utge vite med drygt 100 000 kr per påbörjad vecka till dess dom meddelades. Bolaget bestred föreningens yrkande och anförde bland annat att vitet

skulle jämkas enligt 36 § avtalslagen. Det förtjänar här att nämnas att 36 § avtalslagen tillhandahåller en generell möjlighet att jämka oskäliga avtalsvillkor. Hovrätten konstaterade inledningsvis att det förelåg ett sådant fel i entreprenaden som innebar att kontraktsarbetena fortfarande inte var att anse som färdigställda och att föreningen därför hade rätt till vite som alltjämt löpte. Hovrätten anförde vidare att vite är ett påtryckningsmedel som syftar till att entreprenören ska färdigställa entreprenaden så att den kan godkännas. Hovrätten konstaterade därvid att entreprenaden tagits i bruk av föreningen och att jämkning enligt ABT 94 skulle ha skett om inte parterna hade avtalat bort denna jämkningsmöjlighet. Hovrätten bedömde dock att detta avsteg från ABT 94 inte framstod som oskäligt i sig. Hovrätten konstaterade vidare att det dröjt mer än 150 veckor sedan slutbesiktningen och att felen inte hade avhjälpts. Det totala vitesbeloppet uppgick därmed till mer än 16 miljoner kronor. Med beaktande av att entreprenaden tagits i avsett bruk ansåg hovrätten att ett sådant högt belopp var orimligt i förhållande till felets betydelse. Hovrätten fann därför, med stöd av 36 § avtalslagen, att parternas avtal inte skulle til�lämpas i den del där det avvek från jämkningsregeln i ABT 94. Resultatet blev således att jämkning av vitet skulle ske enligt ABT 94. Hovrätten ansåg vidare att föreningen inte

Foto: Patrik Svedberg

Jämkning av förseningsvite

skulle ha rätt till vite efter den tidpunkt då felet uppskattningsvis hade kunnat vara avhjälpt om föreningen agerat för att avhjälpa felet på bolagets bekostnad sedan det stått klart att bolaget inte avsåg att vidta något avhjälpande. En beställare som väljer att avtala bort möjligheten till jämkning enligt AB/ABT ska vara medveten om att den kloke entreprenören i sådana fall tar höjd för detta i sitt anbud. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till juristerna på Foyen Advokatfirma via telefon 08 - 506 184 00. Vill du få din fråga publicerad här? Mejla fragajuristen@foyen.se. Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

HUSBYGGAREN NR 1.2015

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

LUND

STOCKHOLM

STOCKHOLM GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening Vi finns i Solna och Uppsala. Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR · BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARMOCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

För bättre samhällen www.tyrens.se

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärms- entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46 (0)144-314 09 Fax: +46 (0)144-314 29 Mobil: +46 (0)705 556 576

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

MER INFO OCH RÅDGIVNING Tel 0451-898 77 info@jape.se

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

www.ventgolv.se

BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

BYGGLEVERANTÖRER

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer på www.buildsmart.se

FROSTSKYDD AV HÄNGRÄNNOR OCH STUPRÖR Vi erbjuder smarta och energieffektiva värmekabellösningar för för frostskydd av hängrännor och stuprör i alla typer av fastigheter. Kontakta oss för rådgivning och offertbesök – vi mäter på plats. 020-210 100 | SalesSE@pentair.com WWW.PENTAIRTHERMAL.SE

THERMAL BUILDING SOLUTIONS

SV-RaychemgutteradvertHusbyggaren-AD-EU0390

! pet ö k å

anj

p Kam

p rar u l r Hö

Erbjudande till dig som ännu inte är prenumerant på Husbyggaren

Är du en av Husbyggarens 97% nöjda läsare, men får ingen egen tidning? Tidningen Husbyggaren är en uppskattad tidskrift med lång historia. Husbyggaren etablerades 1958 och vår målsättning är fortfarande att inspirera och hålla dig uppdaterad om vad som händer inom bygg och teknik. ERBJUDANDE:

Teckna dig för en två års prenumeration på Husbyggaren för endast 695 kr exkl moms och få ett par exklusiva hörlurar till iphone eller android på köpet (värde 490 kr). Maila oss på prenumeration@husbyggaren.se och ange kampanj ”hörlurar”. Erbjudandet gäller t o m 2015-04-19

Kontakta oss på tel 08-644 79 60 eller via prenumeration@husbyggaren.se

Marknadsnytt

Foto/källa: Daniel Larsson, WSP.

Informationstjänst om hyresgäster

Verktyg för urbana ekosystemtjänster C/O City lanserar verktyg för planerare, arkitekter, byggbolag och byggherrar som gör det enklare att arbeta med ekosystemtjänster. Resultaten inkluderar en handbok om hur ekosystemtjänster kan integreras i planeringen och en databas med fakta om hur vegetation kan minska buller, hantera dagvatten och sänka temperaturen i städer. Efter drygt två års arbete lanserar C/O City verktyg och arbetsmetoder som är anpassade för att användas av aktörer i olika delar av planerings- och byggprocessen. C/O Citys projektresultat är ett steg i arbetet att kunna möta städernas framtida utmaningar, säger Christina Wikberger, projektledare C/O City, Stockholms stad. Kraftiga regn, värmeböljor och tät stadsbebyggelse kommer att ställa höga krav på hur vi planerar våra städer i framtiden. De multifunktionella, urbana ekosystemtjänsterna har potential att hantera ökande mängder regn och främja biologisk mångfald samtidigt som de skapar hälsosamma miljöer för stadsbor. www.cocity.se

Den nya tjänsten Hyresgäst informerar om kommersiella hyresgäster. Tjänsten är unik i sitt slag och efterfrågad inom fastighetsbranschen. Lanseringen är i linje med företagets strategi för att möta den växande kundkretsen och framtidens behov. Användare av tjänsten är både Datschas befintliga kunder men också andra företag exempelvis etablerare, uthyrare och olika leverantörer till fastighetsägare och hyresgäster. Funktionen är en tilläggstjänst och integreras i nuvarande plattform. Informationen om hyresgäster är komplex och kommer att samlas in via en kombination av strategiska partnerskap, olika datakällor samt intern bearbetning och analys. www.datscha.se

Kontroller ger säkrare lekplatser Kvaliteten på den yta där en lekplats är förlagd förändras över tid. Förändringarna kan bero på sand och smuts, intensiv användning, väderförhållanden och att materialet åldras. Att regelbundet genomföra HIC-mätningar (Head Injury Criteria) är därför viktigt för att behålla kvaliteten. Det enkelt att utföra testerna, på bara några minuter genereras en fullständig rapport för att utvärdera lekplatsens säkerhet. Mätaren används för att testa underlagets hårdhet vid fall. För att underlätta för användaren innehåller mjukvaran GPS-funktionalitet, vilket gör det enkelt att lokalisera var testerna utförts. Detta sparar tid under inspektionerna. www.intab.se

500 miljoner till att förbättra stadsmiljön

Milwaukee lanserar två nya borrhammare under årets fjärde kvartal, M18 CHPX och M18 CHX. Borrhammaren M18 CHPX levererar 4,5J slagenergi, vilket motsvarar 160 procentmer slagenergi än närmaste konkurrent! Det dubbla anti-vibrationshandtaget reducerar vibrationsnivån ner till 8,6 m/s2 för en längre användningstid och minskad belastning för användaren. M18 CHX levererar 2,5J slagenergi och en vibrationsnivå på 8,9 m/s2. Båda kompatibla med Milwaukees HAMMERV AC™ dammutsugssystem med HEPA-filter för en dammfri arbetsmiljö. www.milwaukeetool.se

Regeringens budgetproposition föreslår att 500 miljoner kronor per år avsätts till insatser för förbättrade stadsmiljöer under mandatperioden, vilket innebär att fler städer nu får möjlighet att satsa på spårburen kollektivtrafik. Men för att uppfylla behoven av nya spårvägar och annan klimatsmart kollektivtrafik i de växande städerna krävs större satsningar. – Denna medfinansiering på kollektivtrafik från regeringen är bra, men fyller inte behoven när vi har så många växande städer i Sverige som i nuläget planerar för moderna spårvägsutbyggnader, säger Christer G Wennerholm, ordförande i Trafiknämnden, Stockholms Läns Landsting och ordförande i Spårvagnsstäderna.

Foto: News Öresund, CC BY 2.0

Batteridriven borrning i dammfri miljö

Industritakskjutport ALR 67 Thermo Glazing

Bra för er omsättning: Hörmann skyltfönsterport • från Europas nr. 1 när det gäller industriportar och maskinerier

• maximal transparens tack vare helglasning • NYHET: Takskjutport ALR 67 Thermo Glazing med profil med bruten köldbrygga

ECHTGLAS

! Y N

Nya testo 870 en äkta värmekamera med 19 200 pixlar för endast

13.990:-

Officiell samarbetspartner till Svenska Fotbollförbundet

Hörmann Svenska AB, Örebro, • Tel: 010-19 00 200 • info@hoermann.se • www.hoermann.se

Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se

NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig! och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och samverkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren. FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

Kalendariet 2014–2015

FÖRBUNDET BILDADES 1951

SBRs hemsida SBRs hemsida ligger på nu på en ny plattform och har fått en ny layout. Under våren kommer även medlemssidan byta utseende och få en rad nya funktioner.

SBR Byggingenjörerna ■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se ■ Hemsida: www.sbr.se ■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34 ■ Verksamhetschef: Björn Edebrand, 08-462 17 95 ■ Medlemsärenden: Lena Pettersson, 08-462 17 90 ■ Kurser: Diana Undén, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 ■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 ■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 ■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-697 44 34 ■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Händer i SBR KA-mingel för kontroll ansvariga i Uppsala län 10 mars SBR Uppsala Ordförandekonferens 27–28 mars SBRs studieresa 2015 går till Brasilien: 19–27 september Sao Paulo, Brasilia och Rio de Janeiro

Nya medlemmar Cecilia Widén, Byggkonstruktör, Åkermans ingenjörsbyrå AB Johan Sandström, Uppdragsledare, Astadien Byggkonsult AB Martin Andersson, Projektledare, WSP Management Peter Andersson, Besiktningsman, B & P Byggkonsult AB Jan Askenbom, Projektledare, Temagruppen Sverige AB Anders Brandstedt, Landskaps arkitekt, Tengbomgruppen AB Leif Burwall, Konstruktör, HRG:s Ingenjörsbyrå AB Jens Berkler, Besiktningsman, Berkler Konsult Måleri & Fönster Kenny Carlsson, VD, Abeloc AB Per Lindén, Företagsledare, Per Lindén Konsult AB

Händer i branschen Hållbart och giftfritt 5 mars Hållbart Byggande Syd

Kenny Lundin, El-konstruktör, E & B Teknik AB

Grundläggningsdagen 2015 12 mars Svenska geotekniska föreningen

Stefan Kjernholm, Ingenjör, A-O Kontroll

Position 2015 17–19 mars 2015 Elmia m.fl. i Stockholm

Thomas Mattsson, Ingenjör, Norrstjärnan Fastigheter Rune Karlsson, Arbetsledare, HMP Karlsson AB

Åke Pettersson, VD, Uppsala Projektstyrning AB Björn Woulikainen, Skadeutredare, Condo Consult AB Dan Åhlfors, Projektledare, Grontmij Västerås Projektledning Håkan Blomqvist, Projektledare, Blomqvist Byggkonsult AB Glenn Carlsson, VD, SN Elteknik AB

Nordbygg Ecoforum 22–23 april Svensk Byggtjänst & Stockholmsmässan

Åsa Jönsson, Projektledare, Bygg-Fast Projekt AB

Entreprenad Live 2015 7–9 maj Skåne, Ring Knutstorp

Ola Olsson, Sektionschef, ÅF Infrastruktur AB

Anders Nilsson, Byggnadsingenjör, Wigot Konsult AB Anders Lundh, Rådgivande ingenjör, Ahead Engineering AB

Arto Vaalto, Studerande

Kursprogram för våren 2015 ● ABK 09 ● AMA Anläggning 13

● LOU upphandling av byggentreprenader och tjänster

● Att planera och styra projekt

● MER Anläggning 13

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1 Grundutbildning

● Nyheter och förändringar i PBL och BBR Ny kurs, se notis

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 2 Fördjupningspaket

● Plåt i teori och verklighet

● Entreprenadjuridik, grundkurs ● Entreprenadjuridik, fortsättningskurs ● Fuktmätning – fukt och mögelskador ● Konsumententreprenader ● Kontrollansvarig enligt PBL

● Överlåtelsebesiktning av fast egendom ● Överlåtelsebesiktning, provtillfälle för besiktningsman ● Överlåtelsebesiktningssymposium för certifierad eller godkänd besiktningsman

Kursanmälan och information om utbildningarna Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94

Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr kurser för ditt företag.

Aktuella kurser i Stockholm PLÅT I TEORI OCH VERKLIGHET, 25 MARS 2015

Under kursdagen görs en genomgång av plåtavsnitten i AMA Hus 15 och även en redovisning av nyheterna i förhållande till AMA Hus 11. FUKTMÄTNING – FUKT OCH MÖGELSKADOR, 8–9 APRIL 2015

Syftet med denna kurs är att deltagarna skall lära sig grunderna i byggfysiken (fukt) och förstå och kunna utföra en korrekt fuktmätning. KONSUMENTENTREPRENADER, 21 APRIL 2015

Kursen vänder sig i första hand till projektledare, besiktningsmän, entreprenörer med flera inom byggbranschen som kommer i kontakt med ABS 09 och konsumenttjänstlagen. NYHETER I OCH FÖRÄNDRINGAR I PBL OCH BBR, 23 APRIL 2015

Vi går igenom den senaste tidens förändringar i PBL och i BBR och diskuterar samtidigt förändringar i andra regler som berör alla som arbetar i byggsektorn. Dit hör ändringar i PBF (Plan- och byggförordningar), Lag om färdigställandeskydd, m.m.

HUSBYGGAREN NR 1.2015

SBRs studieresa till Japan och Sydkorea 2014 | DEL 2 SYDKOREA Efter sju dagar i Japan fortsatte SBRs studieresa till Sydkorea. Vi anlände den 10 oktober. Sydkorea är med sina 49 miljoner invånare 4.5 gånger mindre än Sverige till ytan. I Sydkorea finns ingen olja och bara små jordbävningar däremot många varma källor. Folket räknas till världens högst utbildade. Vi åkte snabbåt från södra Japan till Sydkoreas tredje stad Busan belägen vid sydkusten. Busan har 3,6 miljo ner invånare och har landets främsta hamn, som är den femte största i världen. Staden påminner mycket om Hongkong i sin stadsplanering. Under tiden vi var i Busan pågick Busan internationella filmfestival. Det är en av de mest betydande filmfestivalerna i Asien. Festivalen håller till på ”Busan Cinema Center”, som byggdes 2011 och har en byggyta på 55 000 kvm. Inomhus finns fyra scener och utomhus finns en scen med plats för 4 000 personer. Den är ritad av kollektivet Coop Himmelblau i Österrike. Mest sevärt är de två taken. Ett av taken finns med i Guinness världsrekordbok som det största fribärande taket i världen. Det fribärande däcket har LED installerad, som gör att byggnaden kan omvandlas till ett visuellt spektakel. Huvudsakliga byggmaterial som använts är betong, stål, glasskivor och sten. Nästa besök i Busan var Zenith Square, som är ett komplex med tre bostadstorn. Arkitekt är De Stefano & Partners och konstruktör är amerikanen Thorton Tomasetti. Högsta tornet är på 80 våningar och är 301 meters högt. De andra tornen har 70 respektive 75 våningar. Byggstarten av tornen var 2007 och de var färdiga 2011. Cirka 1 800 hushåll bor där. Flera norrmän som jobbar med shipping och Seoulbor har lägenhet som sommarbostad här. För att förhindra spjälkning, som kan uppstå när betong utsätts för höga temperaturer har husen byggts med betong av hög hållfasthet. För att förhindra skador från kraftiga vindar vid någon punkt längst byggnadens yta har man skapat ett system av oregelbundna former och skärmtak i byggnadens ringmur, som består av enhetslaster av modulära paneler av strängpressad aluminium och Eglas med stålförstärkningar där toppförhållande kan krävas. På lördagsmorgonen tog vi bussen till Busans fiskmarknad Jagalchi. Här fanns 1000-tals stånd med fisk. I Sydkorea äter man till exempel levande bläckfisk och räkor. Trots alla dessa stånd med fiskar luk-

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Zenith Square.

d krabba. Carl-Erik Molin me

Busan Cinema Ce nter.

tade det fräscht i lokalerna. Krabban kostar 1 500 kronor kilot. Bussen tog oss sedan till Gyeongju, som är Sydkoreas motsvarighet till Kyoto. Vi besökte Sydkoreas mest kända tempel Bulguksa. Templet började byggas 751 och restaurerades 1973. Detta är ett imponerande huvudtempel för buddhismen och finns med på Unescos världsarvslista. Kungagravarna ”Daereungwon Royal Tombs” imponerade. I den vackra parken

finns 23 gravar, som är 1 500 år gamla. Vid utgrävningar 1970 har man öppnat en grav, Cheonmachong. Denna kan man gå in i och se hur dessa gravar byggts upp. Avslutande studiebesöket i Gyeongju var dess museum, som visade många skatter från tempel och gravhögar. På söndagsmorgonen for vi vidare till Seoul med snabbtåg. Seoul är huvudstad i Sydkorea och har över 10 miljoner invånare. Första besöket var den nya staden ”New

NYTT FRÅN SBR

Ny kursadministratör N Seoul Towe r.

Sam Khorasani har avslutat sin tjänst den 6 februari. Vi välkomnar Diana Undén började hos oss den 10 februari. Nedan följer Dianas egen presentation av sig själv:

City. Modell av Smart

Templet Bulguksa.

Sondo”. År 2000 var det fortfarande en deponi. Tre år senare fyllde man området med 500 miljoner ton sand för att kunna bygga upp ett stort affärsområde nära den internationella Incheon flygplatsen. Allt ska vara klart 2015. Förutom att locka utländska företag till området har man skapat en hållbar stad, som kan visa Sydkoreas tekniska framgångar. Staden är en så kallad intelligent stad. Här har man kopplat ihop informationssystem och sociala system genom trådlöst nätverk och sensorer. Planarbetet är utfört av arkitektfirman Kohn Pedersen Fox, som även ritat Roppongi Hills i Tokyo. Avfallshanteringen är till exempel ett system som är ett av de första i världen. Soporna, som sugs in via underjorden, sorteras automatiskt och återvinns, deponeras eller bränns. Inga sopbilar här. Vi fick höra en föreläsning om Incheons förflutna, nutid och framtid i byggnaden ”Incheon Compact Smart City”. Sista studiedagen i Sydkorea åkte vi upp i N Seoul Tower, som är ett TV-torn på 236,7 meters höjd. Tornet byggdes 1969, öppnades för allmänheten 1980 och renoverades 2005. Arkitekten heter Jangjiogryul. Här har man en storslagen panoramautsikt över Seoul. Den roterande restaurangen avverkade ett varv på 48 minuter. Dongdaemun Design Plaza var vårt sista studieobjekt för denna resa. Här finns konsthall, museum, designlaboratorium,

kultur park med mera. Detta är arkitekten från Irak och Storbritannien Zaha Hadids senaste verk. Dess kännetecken är kraftfulla böjda former med långsträckta strukturer. Utöver de beskrivna studieobjekten besökte vi också ytterligare ett antal. På tisdagen startade återresan till Sverige från en av världens bästa och mest effektiva flygplatser nämligen Incheon. Efter 10 timmars flygresa var alla 33 resenärer åter i Helsingfors för vidare transport till Kastrup, Landvetter och Arlanda. Alla var nöjda av allt vi upplevt. Gunnar Edebrand Resesamordnare SBR För dig som vill läsa del 1 av SBR-resan till Japan och Korea, sök på www.sbr.se.

Medlemserbjudande För medlemmar i SBR erbjuder Drönartjänst Sverige, www.dronartjanst.se, tio procents rabatt. Ange SBR i meddelandet vid beställning. Drönartjänst består av ett rikstäckande nätverk av professionella, licensierade och försäkrade operatörer med spridningstillstånd från Försvaret för bildmaterial. Hör gärna av dig om du vill veta mer eller om du önskar teckna samarbetsavtal.

”Jag heter Diana Undén och ser fram emot att börja på SBR nu i februari. Jag är 28 år gammal och bor strax söder om Stockholm tillsammans med min sambo Alexander. När jag inte jobbar så spenderar jag gärna mycket tid i keramikverkstan där jag främst drejar bruksföremål. Jag har även haft möjligheten att gå en heltidsutbildning i keramik, vilket varit väldigt givande och framförallt roligt. Förutom min keramiska utbildning så har jag även en Bachelor i affärer och internationella relationer från Oxford Brookes University med fokus på marknadsanalyser, företagsstrategi och management. Efter min examen har jag arbetat med verksamhetsutveckling, projektledning och marknadsföring. Nu senast kommer jag från Poolia där jag arbetat som sälj- och marknadskoordinator på huvudkontoret i Stockholm. Tidigare har jag varit projektadministratör och marknadskoordinator på ett konsultföretag i byggbranschen, där jag även var mycket engagerad i företagets miljö- och kvalitetssystem. Det ska bli väldigt spännande att sätta mig in i SBRs verksamhet och lära känna medlemmarna. Jag tror att jag kommer att ha stor nytta av mina erfarenheter inom projektledning och marknadsföring i min nya tjänst och hoppas kunna bidra till verksamhetens utveckling. Jag ser mycket fram emot att få börja denna utmaning tillsammans med mina nya kollegor.”

HUSBYGGAREN NR 1.2015

RES MED SBR

Studieresa till Brasilien 2015 En härlig blandning av industrialism, kultur, arkitektonisk modernism och fotboll SBRs studieresa 2015 går till Brasilien som är Sydamerikas mest industrialiserade land. Sao Paulo är landets kulturella centrum och har flest personer sysselsatta inom svensk industri i världen. Huvudstaden Brasilia är helt byggd i en arkitektonisk modernism. I Rio de Janeiro med sina långa stränder genomförs omfattande sociala förbättringar i flera bostadsområden. Brasilien lockar med kanske väldens godaste kött och exotiska frukter, landet som lever för fotboll och står som värd för de Olympiska Spelen 2016.

RESANS HÖJDPUNKTER: SAO PAULO – BRASILIA – RIO DE JANEIRO 19 – 27 september 2015

Under rundturen i megastaden Sao Paulo, med 14 miljoner invånare, besöker vi Ciccillo Matarazzo Paviljongen skapad av arkitekten Oscar Niemeyer. Vi besöker även MAM Museum för dess arkitektur. Brasilia, huvudstaden som präglas av futurism, anlades 1960 i Brasiliens regnskog. Här studerar vi stadsplaneringen av en ny stad och ser nutida arkitektur av Oscar Niemeyer och Luico Costa. Rio de Janeiro är vaket dygnet runt och vårt hotell ligger vid Ipanema-stranden med trevliga restauranger, små barer och butiker. Vi besöker kända sevärdheter som Sockertoppen, Kristusstatyn och Copacabana, de mysiga sambakvarteren, bohemiska Santa Tereza kvarteren med utsikt över hela staden. Resan innehåller även en mycket intressant tur i en Favela - kåkstäder längs sluttningarna i Rio, som nu genomgår en förbättring av de sociala förhållandena. Vi besöker en katedral som är byggd helt i betong och studerar stadens 70-talsarkitektur.

Mer information och bokning: Style Scandinavia AB 08-22 33 80 eller www.style.se/sbr

HUSBYGGAREN NR 1.2015

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0

Radhusområde i Örby, Stockholms kommun

Sånga-Säby Hotel & Konferens, Ekerö

Bygg för framtiden. Välj trä. Med våra prefabricerade byggsystem i trä erbjuder vi hållbara och attraktiva lösningar för framtidens boende – från småhusbebyggelse till flerfamiljshus. + Brett och flexibelt sortiment + Resurseffektiva produkter + Kort ledtid från idé till inflyttning + Kundoptimerad byggprocess + Höga krav på kvalitet och design = Plusshus

www.setragroup.com

WOOD FOR LIFE