Husbyggaren nr 4 2015

NUMMER 4 | 2015

Farliga ämnen i byggmaterial Certifierar fastigheter på löpande band Krossa myterna om trä Social och fysisk fastighetsförvaltning

DEBATT Konkurrens istället för partnering

TEMA Green Building & Fastighet

METODER OCH MATERIAL

Greenwash sköljde bort hus

Vilka kemikalier byggs in i fastigheterna i dag?

Yrkesporträtt Förvaltning av miljon­ programmet är karma enligt områdesansvarig

malla.se

Låt oss stäLLa en diagnos för energiarbetet med era fastigheter Med vår tjänst, Energistöd i förvaltning, hjälper vi dig att i förvaltningsskedet strukturera energiarbetet samt att prioritera rätt insatser. Vi använder dock inte stetoskop utan gör analyser av driftdator via web-uppkoppling.

Mäter, loggar och analyserar mätvärden för temperatur, fukt, koldioxid, tryck, flöden och el. Analyserar dygnsoch timbaserad el- och värmestatistik. Allt för att få ett gediget underlag för att ställa en diagnos.

Med lång erfarenhet av energikartläggningar, beräkningar av energieffektiviseringsåtgärder samt felsökning och utveckling skapar vi den plattform du behöver för ett effektivt energiarbete. Och om du så behöver, utbildar vi även din personal inom drift och förvaltning i energiuppföljning och driftoptimering.

Låt oss ta tempen på din fastighet och ordinera rätt energistöd. Kontakta oss på bengtdahlgren.se Cirka 400 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fem hörnstenarna i vår verksamhet är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk och Teknisk Förvaltning.

Vi hjälper dig med miljöcertifieringen TQI har länge haft en bred kompetens kring energioch miljöfrågor. Nu omfattar den även miljöcertfiering inom Miljöbyggnad. Läs om hur en certifiering går till i senaste numret av TQI Kuriren på www.tqi.se.

Eller ring Karl Arnberg, som är energi- och miljöingenjör på TQI, så berättar han mer – 08-567 021 21.

Vår expertkompetens inom energi- och miljöfrågor omfattar bland annat: Energieffektivisering. Miljöcertifiering. Drift- och underhållsfrågor. Klimatskal.

Innemiljö. Fuktrelaterade frågor.

Ledare BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningens riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90 ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktör: Helena Thorén 070-621 55 11 helena@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60 annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

08-643 11 60 pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2015

Nr 1 v.10 Nr 4 v.38

Nr 2 v.17 Nr 5 v.44

Nr 3 v.23 Nr 6 v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Koncis Kommunikation, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Foto: Vasakronan Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för m ­ aterial som inte beställts.

Sommaren är snart över

V

ilken sommar förresten. Svalt i juni och inte mycket bättre i juli, även om meteorologerna påstår att julis medeltemperatur var nära den normala så räcker inte några dagars höga temperatur för att kompensera alla andra dagars kalla väder. Hoppet står till augusti och september och det har ju börjat bra.

Bostadsbristen och det låga bostadsbyggandet fortsätter att skapa debatt. Ny statistik visar att antal bostäder som påbörjats i år är cirka 23 660 och det finns prognos på att det kan bli över 47 000 bostäder som påbörjas för 2015, allt enligt Boverket.

Nästa år kan det bli 50 000. Men det räcker ändå inte för att täcka behoven. Befolkningsökningen visar att det behövs runt 70 000 bostäder varje år de närmaste fem åren.

Det har under decennier byggts för få hyresrätter och detta är bland annat en följd av dålig lönsamhet och bruksvärdessystemet, en följd av 1942 års hyresreglering, som gör det svårt att ta ut en hyra som täcker produktionskostnaden. Men å andra sidan har vi nu så höga bruksvärdeshyror, så det är frågan om vi inte i realiteten uppnått någon sorts marknadshyror, åtminstone i nyproduktionen.

Till detta kan vi lägga den stora efterfrågan på bostadsrätter och villor och som en följd av efterfrågan också de alltför snabbt ökande bostadspriserna. Det gäller inte bara i storstäderna. Priserna ökar mest på minde orter. Det senaste året har bostadsrättpriserna i snitt över hela landet ökat med 14 procent och villapriserna med 10 procent, allt enligt Svensk Mäklarstatistik.

Det råder enighet om att prisökningen behöver begränsas, därav kravet på ett amorteringstvång på bostadslånen. Hushållens skulder har det senaste året ökat med 7 procent, vilket är betydligt mer än deras inkomster. Tyvärr kan man befara att prisrallyt och lånefesten fortsätter i väntan på lagen om amorteringskrav som lär komma nästa vår/sommar.

Det är väl uppenbart att den samlade bostadsmarknaden lider av brister, av stora brister enligt en doktorand vid KTH i Stockholm som forskar kring problemen och hon är inte nådig i sin kritik. Hon menar att till exempel höga priser, hushållens skuldsättning, bostadsbrist och långa köer till bostäder är uttryck för ett politiskt misslyckande. Politiken har inte gjort sitt jobb och inte vågat ta i de stora problemen. Och det finns mer att ta i - flyttkedjorna fungerar illa, skatter och hyresregleringen snedvrider incitamenten, den slopade fastighetsskatten bör kanske omprövas, nedtrappade räntebidrag (är det väl ingen som vågar ta i), att byggkostnaderna i Sverige ligger 70 procent över EU-genomsnittet på grund av bristande konkurrens och offentliga krav.

Och så här fortsätter det. Kommer det att bli bättre i framtiden? Här är väl inte optimism det första man tänker på.

Och sommaren har trots allt tagit lite fart.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars@hedaker.se

Branschreglerna för tätskikt i våtrum Branschreglerna säkra våtrum ger både hantverkare och beställare praktiska instruktioner för hur man bygger våtrum på rätt sätt.

Läs mer om GVK på www.gvk.se Där kan du ladda ner eller beställa säkra våtrum och hitta GVK-auktoriserade företag.

HUSBYGGAREN NR 4.2015

5

På ÅF har vi en passion för

Energieffektivisering Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader.

Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framgångar på www.afconsult.com

Allt som behövs för ett lyckAt projekt!

Avjämning · betongrenovering & ytskydd · betongteknik · elAstisk limning · fog · golv · plAttsättning · tak · vAttentätning

www.sika.se

Innehåll # 4 | 2015 8 MARKNADSNYTT

Egen trädgård för hyresgäster, fjärrövervaka avfuktning, färdiga broar, proaktiv planering av service, kompismoln.

12 VILKA KEMIKALIER HAR DU BYGGT IN I HUSET?

Hormonstörande och cancerframkallande ämnen.

Vad döljs i byggmaterialen?

18 INSATSERNA SOM GAV KONTORSKOMPLEX GULD

12

Fastighetsbolaget Vasakronan masscertifierar enligt LEED. 25 KROSSA MYTERNA OM TRÄ

Klimatpåverkan av träprodukter, robust LCA tål att jämföras.

30 MILJONPROGRAMMETS FÖRVALTNING

Fastighetsförvaltning med hjärtat hos de boende.

God affär och samhällsnytta.

37 DEBATT

Konkurrens istället för partnering.

38 FORM & TEKNIK

Renovering, är det den gyllene medelvägen?

40 METODER & MATERIAL

Greenwash i Skövde? Anrikt hus revs för nybyggnation trots protester.

42 UTBLICK

Om Västafrika, hållbarhet och framtid.

18

43 YRKESPORTRÄTT

Niklas Dabrowski är områdesansvarig i Stockholmsförorten Vårby gård.

45 FRÅGA JURISTEN

Orena anbud i offentlig upphandling.

50 NOTERAT

Mobiltäckning i energisnåla hus, hemlöshet är ett bostads­ problem. Svensk Byggplåt ny branschorganisation.

30

54 NYTT FRÅN SBR

Ny försäkringsförmedlare från 2016, Linn Bessner är ny utbildnings­ansvarig.

I nästa nummer: Grundläggning, geoteknik & ROT. Numret kommer ut vecka 44.

RÄTTELSE I artikeln Utblick i Hus­ byggaren 2015:2 beskrevs ett alterna­ tiv till betong, som undersökts vid en konstruktionsfirma i Tokyo. I artikeln beskrevs att kiselsand i en gjutform observerats härda genom injektering av koldioxid. Läsarkommentarer har skickats in till redaktionen som påpe­ kar att härdning inte kan uppstå i ren kiselsand. Injektering av koldioxid kan åstadkomma härdningseffekter, men för detta krävs att kiselsanden är föro­ renad.

Härdningen i sig är således inte omöjlig, men förutsättningarna för densamma har inte till fullo klarlagts i studien som Utblick utgick ifrån.

Härdningsfenomenet kan ha uppstått genom att koldioxiden reagerat kemiskt med föroreningar i kiselsan­ den (kvartssanden, kiseldioxid) och bildat karbonater som i sin tur kittat ihop sandkornen. Kiselsand innehåller nästan alltid föroreningar som alumi­ nium, alkalimetaller, järnföreningar, vilka lätt reagerar vid ytan av eller i mikrosprickor i sandkornen.

HUSBYGGAREN NR4.2015

TEMA I DETTA NUMMER

■ GREEN BUILDING & FASTIGHETER

Finns det skadliga ämnen i dagens byggmaterial? Lär dig kemikalierna du bör vara uppmärksam på.

Masscertifiering av fastig­heter sker under 2015. Sveriges största fastighetsbolag certifierar åtta av tio byggnader för att visa att de är bra värdar som driver dem miljövänligt.

Träbyggnaders potential för att lindra klimatförändringar ligger i den temporära lagringen av koldioxid.

I flera miljonprogramsområden tar fastighetsbolagen både socialt och fysiskt ansvar för boendet.

Med stort hjärta lyssnar förvaltarna på sina hyresgäster.

40 7

Marknadsnytt Klimatsmarta boende i Malmö I stadsdelen Augustenborg i Malmö byggs ett höghus och ett lägre hus med etagelägenheter, kallade Greenhouse. Husen innehåller 44 hyres­rätter med den senaste tekniken inom energi och miljö. De är passivhus med smarta elnät, gröna tak, stora odlingsbalkonger, solceller, separat mätning och debitering av varmvatten och el samt reglering av belysning via hyresgästens smarta telefon. Det är inte vem som helst som får flytta in i januari 2016. Hyresgästerna väljs ut beroende på hur de svarat på en enkät. www.mkbfastighet.se

Robust nödbelysning ProLED med kondensator som energiackumulator, är en funktionell och robust armatur, med möjlighet till både ledbelysning och hänvis­ ning. Armaturen har kapslingsklass IP65 och klarar låga omgiv­ ningstemperaturer, ända ned till –30°C. Kondensatorn har en livstid på cirka tio år, vilket påverkar underhållskostnaderna.

ProLED kondensator är lämplig för både inom- och utomhusinstal­ lationer och levereras med enkelsidigt piktogram H / V / N. www.eltek.se

Proaktiv planering av service

Bild: Jaenecke Arkitekter

Stulna maskiner spåras med GPS En stulen entreprenadmaskin värd en halv miljon kronor spårades med hjälp av GPS. Tjuvarna hade startat maskinen och kört iväg den under natten. På morgonen upptäcktes stölden och polisanmäldes.

Efter ett par timmar löste ett vibrationslarm ut, men polisen missade tjuvarna. Med bara några timmars stillestånd fick entreprenören tillbaka maskinen. www.axtech.se

8

Det kan vara svårt att snabbt hitta en lämplig tidpunkt för service på anläggningsmaskiner.

Nu vänder Swecon på ordningen med hjälp av telematiksyste­ met CareTrack som finns på Volvos nyare maskiner. Det enda kunden behöver göra är att godkänna att Swecon aktiverar maskinens CareTrack, vilket är kostnadsfritt. Därefter kan kunden släppa bevakningen av service.

Swecon började med proaktiv serviceplanering i början av året.

Försöket slog väl ut och från och med maj arbetar alla anläggningar enligt denna metod. Det betyder att det på varje anläggning finns en person som bevakar och drar igång planeringen för service i god tid. www.swecon.com

3 mm hög ljussensor Ljussensorn LS-FLAT mini KNX ett ljusstyrkereglage vars konstruktion och funktion ska ge alla belysningsstyrningar mer individualitet, flexibilitet och energi­ effektivitet. Dold i den pyttelilla, täta kapslingen kan den, tack vare sin riktade ljusmätning, halv- eller helautomatiskt koppla om, reglera eller styra två separata ljuskanaler. Dessutom beräknar den upp till två externa ljusvärden med potential för en omfångsrik kaskadkoppling. När det gäller en särskilt exakt registrering av dagsljuset drar sensorn nytta av ett mätområde på upp till 10 000 lux. www.esylux.se

HUSBYGGAREN NR 4.2015

SOLID WOOD

KOSTNADSFRITT PROGRAM FÖR TRÄFÖRBAND Gunnebo Fastening lanserar Solid Wood, ett unikt dimensioneringsprogram för konstruktörer. Med Solid Wood dimensioneras fästdon till träkonstruktion på en bråkdel av tiden mot vad det tar idag att utföra motsvarande handberäkning. Solid Wood ger byggindustrin trygghet, tidsbesparing och komplett produktguidning.

När Sverige 2011 övergick från ett nationellt regelverk (BKR) till Eurokoderna blev beräkningsmetodiken för fästdon till träkonstruktion mer fördjupad och avancerad. Solid Wood hjälper inte endast konstruktören att utföra beräkningarna, utan guidar också användaren till att välja rätt produkt för sin applikation.

Slipper krångliga beräkningar Handberäkningar vid dimensionering av fästdon till träkonstruktioner är både krångligt och tidsödande. Tvärkraftsberäkningar med BKR innebar några få enkla ekvationer samlat på cirka 5 sidor baserat på ett generellt fästdons geometri. Med Eurokoderna är regelverket för samma slutresultat samlat på hela 23 sidor och utgår

ifrån en specifik produkts prestanda, framprovad i samband med CE-märkning. Att dimensionera fästdon för hand är ett dåligt alternativ eftersom risken att göra fel är stor, men att strunta i att analysera knutpunkterna är tyvärr ett ännu sämre altenativ. Något som Isac Lejondahl, byggingenjör på Gunnebo Fastening påpekar: – Att dimensionera själva stommen ses som en självklarhet, men att inte lägga ner lika mycket omtanke på stommens knutpunkter är riskfyllt. En konstruktion är trots allt inte starkare än dess svagaste länk.

Säkerhet och trygghet Solid Wood utför beräkningarna på några få minuter. Programmet ger förslag på lämplig produkt samt re-

kommendationer gällande dimension, ytbehandling, antal fästdon samt kant& centrumavstånd. Många timmar kan sparas och byggaren får det lättare i och med tydligare föreskrifter.

Lars Dahl, Gunnebo Fastenings marknadschef förtydligar: – Dimensioneringshjälpmedel för infästning till betongkonstruktion är väl utvecklat hos många leverantörer. Vi ser, med de senaste årens förändring i regelverk, samma behov gällande träkonstruktion. Solid Wood ger säkerhet och trygghet i dimensioneringen.

Solid Wood finner du via www.gunnebofastening.se

Marknadsnytt Fjärrövervaka avfuktning

Bärbar trådlös laddare

Grunden i systemet är basstationen Celsicom Connect CC202, som tar emot signaler från både trådlösa och trådbundna givare. Sedan skickas de vidare från basstationen via en nätverkskabel eller tråd­ löst via ett USB modem. Systemet mäter temperatur och fukt i första hand men kan även mäta ånghalt, daggpunkt, CO2, radon, flöde och tryck.

Möjligheter finns att koppla upp sig med smartphone, surfplatta eller dator. På varje rad visas namnet på varje plats som övervakas med aktuellt värde. Skulle något värde passera det som ställts in rödmarkeras raden. Det går även att sända ut larm via SMS och e-post. Flera kan följa mätvärdena samtidigt.

Det finns även möjlighet att med hjälp av en adapter koppla in styrning av till exem­ pel en eller flera byggfläktar. När önskat fuktvärde nåtts stängs helt enkelt fläktarna av på distans. www.nordtec.se

Med nya portabla APC Mobile Power Pack laddas smarta mobiler, surfplatta eller vilken annan enhet som helst med en USB-kabel – utan eluttag. Ett hjälpmedel till dig som under en längre tid behöver använda flera GPS- beroende appar eller när du måste använda mobilen och vet att du inte kommer att ha möjlighet att ladda den i tid.

Laddaren kan ligga i väskan i månader utan att tappa ladd­ ningskapacitet. Den mindre lad­ daren M5 räcker för att ladda en smart mobil två gånger. M10 kan ladda en surfplatta en gång eller en smart mobil fyra gånger. www.schneider-electric.com

Broar färdiga att montera En småvägsbro med tvärspänd platta för mindre trafikerade vägar samt en gång- och cykelbro med fackverkskonstruktion är de första broarna från Martinsons. På ritbordet ligger ytterligare två gång- och cykelbroar. Skillnaden mellan de senare modellerna är att den ena är en balkbro och den andra en bro med tvärspänd platta.

– Intresset för att bygga broar i trä växer tack vare hög prestanda och för att trä ofta smälter in i den omgivande miljön på ett bra sätt.

Såväl materialvalet som den energisnåla tillverkningen av träbroar ger en drygt halverad klimatbelastning jämfört med andra material.

Eftersom träet dessutom binder koldioxid minskas belastningen yt­ terligare, säger Johan Sundbom på Martinsons.

De monteringsfärdiga broarna skiljer sig från den vanliga typen av broar. Allt från normberäkningar och inköpsrutiner till produk­ tionsprocess, logistiklösning och all dokumentation, är klart när beställningen kommer in. De nya broarna är också utvecklade för att underlätta för broteknikkonsulterna genom att erbjuda en färdig och professionellt redovisad produkt. www.martinsons.se

10

Lathunden Nytt i den femte utgåvan av Lathunden är att det finns dimensio­ neringstabeller för bärlinor till golvbjälkar till altaner, färgåtgångs­ tabeller, skruv- och spikguide samt ett utvik av Trärådhuset med dimensioner, virkeskvaliteter för virke, skruv, spik och beslag.

Dimensioneringstabel­ lerna är anpassade ef­ ter de senaste dimen­ sioneringsreglerna EKS 9 (BFS 2013:10).

Lathunden vänder sig främst till hantverkare, arkitekter, konstruktö­ rer, anställda i byggoch trävaruhandeln och privatpersoner. www.svenskttra.se

Detaljrika värmebilder Värmekamera med kompakt, slimmad design ger användaren tillgång till snabb och pålitlig felsökning och rapportering.

Med FLIRs patente­ rade MSX® bildförbätt­ ring och en ljusstark, lättanvänd pekskärm med automatisk skärmbildsorientering, ger kameran otroligt detaljrika värmebilder, som gör det lättare att lokalisera problem. MSX lägger till viktiga detaljer från den vanliga, visuella kameran till C2s värmebilder, så att siffror, bokstäver, textur och andra egenskaper är lätt igenkännliga samtidigt som värmebil­ dens temperaturdata finns kvar. www.flir.com

HUSBYGGAREN NR 4.2015

Ä N N U

E N

I N N O V A T I V

L Ö S N I N G

F R Å N

I S O V E R

Svensktillverkad isolering

Du vet väl att du numera kan spara både plats, pengar och tid?

Bygg och renovera energismart med ISOVER Vario Xtra Möjligheten att använda kompakta snedtakskonstruktioner i vårt kalla klimat har nu tagit ett stort kliv framåt.

Den nya, variabla och patentanmälda ångbromsen ISOVER Vario Xtra ger platsbesparande och fuktsäkra konstruktioner utan luftspalt och montaget går snabbare än vanligt.

ISOVER Vario Xtra lämpar sig för takkonstruktioner i hela Sverige. Konstruktionen fungerar även med ISOVER InsulSafe® lösull och lättbalk i högre tjocklekar.

Gå in på vår hemsida och läs mer om kompakta tak och projekteringsanvisning för ISOVER Vario Xtra. Du hittar även vår lösning i Wikells sektionsfakta® ROT 15/16, Yttertak (11.050).

Läs mer här!

www.isover.se/kompaktatak

Konstruktionens unika fördelar: • 48 mm tunnare konstruktion än standard • Färre komponenter ger effektivare och snabbare montage.

• Nu ännu bättre U-värde • Låg vikt med glasull • Obrännbar isolering • ISOVER UNI-skiva 35 är en EPD-verifierad isolering.

GREEN BUILDING & FASTIGHET

VILKA KEMIKALIER

har du byggt in i huset? Ämnen som asbest och PCB användes efter många år i byggbranschen innan larmen kom. De gav kostsamma saneringar, farliga ämnen på byggplatserna och kemiska cocktails för de boende.

Det är några av kon­sekvenserna när nya material introduceras marknaden. Lär dig om vilka ämnen du bör undvika i dag.

fokus. Något ekonomiskt eller annat tvingande incitament att också undersöka hälsoaspekter innan nya ämnen börjat användas har inte funnits.

Många lever idag i tron att om en produkt får säljas så har någon myndighet ”godkänt” dess innehåll. Så är dessvärre inte fallet. Lagkraven som reglerar vilka ämnen som får förekomma i exempelvis byggprodukter är mycket begränsade. Det är producentens ansvar att säkerställa att produkten är säker.

TEXT: HANS VON STEDINGK FOTO: JONNY HELLMAN

I

en fastighet kan flera tusen produkter komma att byggas in innan det flyttar in någon. Antalet olika material och kemikalier blir ännu större.

Om du då som fastighetsägare får frågan om du har byggt in ett visst ämne kan det bli komplicerat att ge ett direkt svar. Dessa frågor har flera aktörer 12

ALLA ÄMNEN REDOVISAS INTE

fått ställas inför i samband med historiska saneringar av exempelvis asbest och PCB. I framtiden hoppas vi förstås att vi kan undvika behov av saneringar men vi vet också att kunskapen om hur olika kemikalier påverkar oss människor och vår miljö är begränsad. Nya ämnen och material har tagits fram med i stort sett bara funktion i

För en användare som vill veta lite mer om vad en produkt innehåller kan detta bli frustrerande. Går man in i en matbutik så kan man läsa sig till på förpackningarna vad produkten består av. I färgbutiken är informationsredovisningen inte lika noggrann. Men vi har åtminstone rätt att begära att få se ett säkerhetsdatablad där det för produkten finns information om

HUSBYGGAREN NR 4.2015

Binjurar, njurar, bukspottkörtel Tarmar

me del ,

i sm

ink,

elle r

• Styrs av de endokrina organen • Cirka 50 olika hormoner reglerar till exempel ämnesomsättning, fortplantning, tillväxt och utveckling.

Kemi k

VÅRT HORMONSYSTEM

De viktigaste endokrina organen

nn

mkring oss, runto rallt e v sö

i läke

Runt oss finns hundratusentals kemikalier, varav minst flera hundra är hormonstörande.

Enligt ny rapport från WHO har dessa starkare koppling till våra folksjukdomar än vad forskare tidigare trott.

Sköldkörtel, bisköldkörtlar

alie rna fi

Hormonstörande kemikalier

Tallkottkörtel Hypofys

ing i stoppn en i soffan

erna till barnen ksak . i le

Exempel sjukdomar

Som vi kan drabbas av om vi tidigt Testiklar, äggstockar utsätts för hormonstörande kemikalier.

Inlärningssvårigheter Astma Ökad kännslighet för infektioner Fetma

2

Åderförkalkning Hjärt- och kärlsjukdomar Infertilitet Bröstcancer Diabetes typ 2 Prostata cancer Alzheimer Parkinson Pubertetsförändringar För tidigt klimakterium Å L D E R 12 25 40 60 70

KÄLLA: WHO, Stockholms universitet

ämnen som har kända negativa hälsoeffekter (omfattas av klassificering enligt den EU-gemensamma CLP-förordningen).

Observera att det saknas krav på redovisning av hela innehållet. Endast idag kända hälso-och miljöfarliga ämnen måste framgå.

Går vi sedan till bygghandeln och köper en vara blir rätten till information ännu mer begränsad. Informationskrav på varor saknas nämligen generellt. Den möjligheten till information som ges i lagstiftningen innebär att du som inköpare har rätt att få information om varan innehåller ett ”särskilt farligt ämne” i halter över 0,1 procent. EU listar dessa ämnen i den så kallade kandidatförteckningen där det per dagens datum finns 163 ämnen. Leverantören har dessutom 45 dagar på sig att ge denna information. Denna hantering begränsar möjligheten till ett aktivt produktval utifrån informationen. Information om ämnen som inte finns på kandidatförteckningen behöver inte redovisas alls för varor. Det betyder att det inte finns några laggrundade krav på att redovisa information om vilka material och ämnen som en vara innehåller utöver kandidatförteckningen.

VI HAR LÄRT AV MISSTAGEN

Historiskt har samhället och byggbranschen fått hantera kostsamma erfarenheter för bland annat sanering av PCB, asbest och kaseinhaltigt flytspackel. Inget av de problem som senare förknippats med dessa ämnen och material var kända när de togs i bruk och började användas. De historiska lärdomarna av det skulle kunna vara att det inte går att förutse vilka ämnen som kan komma att förknippas med risk för ohälsa i framtiden. Fastän saker och ting ibland HUSBYGGAREN NR 4.2015

TT/SVENSKA GRAFIKBYRÅN

upplevs som trögt har vi kunnat dra en hel del lärdomar med åren. I och med införandet av REACH lagstiftningen behöver mer information tas fram rörande potentiella risker med aktuella kemikalier innan de sätts på marknaden. Och för ämnen som redan finns på marknaden kan vi dra lärdomar av tidigare erfarenheter, och forskningen går framåt. En förutsättning är att vi som användare får information om vad som faktiskt ingår i en produkt, för det finns inte alltid ett intresse från producenten att förmedla det. Idag läggs en hel del forskningspengar på ren utredning av vilka produkter som kan innehålla problematiska kemikalier, vilket är information som borde kunna fås fram på ett betydligt effektivare sätt.

LOGGBOK FÖR BYGGNADER

Tack vare frivilliga initiativ från aktiva fastighetsägare och beställare som i samarbete med berörda branscher succesivt börjat ställa krav på mer information om ämnesinnehåll i produkter, finns idag databaser, så som exempelvis Byggvarubedömningen, med mer information än vad lagen kräver.

I Sverige börjar beställare i allt större utsträckning kunna räkna med att få ta del av vilka ämnen som ingår i byggprodukter de köper och producenter börjar även visa mer acceptans för detta. I det stora hela så är mitt intryck att de flesta aktörer vill åt samma håll. Det som saknas är mer samarbete och ibland lite påtryckningar för att få med sig de som inte är lika frälsta och för att uppmuntra de som går före. Lagstiftning kan spela en viktig roll för att få med sig alla på en acceptabel lägsta nivå. Boverket har fått i uppdrag att undersöka om det finns

förutsättningar för att införa ett nationellt system för dokumentation av byggprodukter/byggmaterial och byggnadskomponenter vid nybyggnation av byggnader, en så kallad loggbok för byggnader. Detta ska redovisas senast den 15 december i år. Samtidigt leder Kemikalieinspektionen en utredning om eventuell reglering av farliga ämnen i byggprodukter som ska presenteras den 1 december i år.

VILKA ÄMNEN VILL DU UNDVIKA?

Frågan om växthusgasers effekt för människans framtid diskuteras på allra högsta globala politiska nivå, medan hälsoeffekter till följd av kemikalieexponering ofta ses som lokala problem. Frågan är om inte kemikaliehantering borde vara en minst lika prioriterad fråga utifrån vad vi vet idag och vilka farhågor som finns. I en rapport som WHO och UNEP står bakom från 2012 beskrivs att vi idag vet om cirka 800 ämnen med misstänkt hormonstörande egenskaper. Men för flertalet av dessa ämnen saknas tillräckliga studier. Exponering för hormonstörande ämnen verkar inte bara påverka vår förmåga att fortplanta oss, utan det finns också en rad exempel på kopplingar till våra vanligaste folksjukdomar som cancer, diabetes och fetma. Flera varianter av ämnen i gruppen ”ftalater” har hormonstörande egenskaper. Det är också en ämnesgrupp som är och har varit vanligt förekommande i byggrelaterade produkter, där de exempelvis används som mjukgörare i plastmaterial och fogar med mera. Som mjukgörare i plastmaterial har de inte bundit in hårt till den övriga plaststrukturen utan ftalaterna lämnar med tiden plasten och kan då komma ut i inomhusmiljön.

13

GREEN BUILDING & FASTIGHET

HORMONSTÖRANDE ÄMNEN

Det finns en rad varianter i ämnesgruppen där vissa är betydligt mer potenta att orsaka hormonstörande effekter än andra.

De värsta varianterna av ftalaterna finns nu upptagna på kandidatförteckningen, men som beskrivits tidigare så innebär inte det att de är förbjudna att användas i exempelvis plastgolv. Det krävs ett aktivt produktval med kravställande för att undvika dessa ämnen. En svår utmaning är också att hitta lämpliga alternativ till de mjukgörare som 14

vi vet att vi vill undvika. Flera av de alternativ som har ersatt de värsta ftalaterna har inte allt för stora strukturella olikheter med de mer problematiska. Å ena sida önskar man inte föra in begränsningar på svag vetenskaplig grund som får ekonomiska konsekvenser, å andra sidan borde man kanske tillämpa försiktighetsprincipen hårdare då vi inte kan veta i vilken utsträckning som bland annat människors och djurs fortplantningsförmåga riskeras. Klart är att det finns stora behov av mer kunskap

och anledningar att veta var i våra produkter och fastigheter vi stoppar in olika material och ämnen.

SVÅRA ATT BRYTA NER

Det finns även andra ämnesgrupper som är extra aktuella att diskutera ur miljö- och hälsosynpunkt. Halogenerade organiska ämnen är en ämnesgrupp som varit på tapeten länge. Med halogenerade ämnen avses organiska ämnen där atomgruppen halogener (vanligast med klor, brom eller

HUSBYGGAREN NR 4.2015

fluor) ingår i strukturen. PCB:er är den ämnesgrupp som många har hört talas om i miljösammanhang och ofta får exemplifiera miljöproblematiska kemikalier. Det som de andra halogenerade ämnena har gemensamt är att de är biologiskt svårnedbrytbara. Problem uppkommer då de vanligtvis också får egenskaper som gör att de kan ansamlas i fettvävnader i organismer och till slut lagras de upp i koncentrationer som får biologisk påverkan.

HÖGFLOURERANDE ÄMNEN

I en kartläggningsrapport från Kemikalieinspektionen som publicerats i sommar så konstateras att över 3 000 olika kommersiella högfluorerade ämnen finns på världsmarknaden idag men för cirka hälften av dessa har det inte gått att få fram vilka produkter/tillämpningar de används för. De högfluorerade ämnena kan exempelvis användas för ytbehandlande ändamål på grund av dess smutsavstötande egenskaper.

Det positiva med dessa ämnen är till exempel att mindre och mildare tvättmedel kan användas. Men kommer de fluorerade ämnena ut i naturen så kommer de inte att brytas ned under överskådlig framtid. Vi vet också att flera av dessa ämnen ansamlas i levande organismer och har giftiga egenskaper. Det mest problematiska högfluorerade ämnet är perfluoroktansulfonat (PFOS) som bland annat har använts i brandsläckningsskum och nu finns i betydande halter i flertalet vattentäkter. Vi är nu alla exponerade för PFOS, och ämnet mäts upp i blodprover i den allmänna befolkningen i Sverige.

PCB-SANERING

Vi ser liknande problematik med bromerade ämnen där vi har till exempel Tetrabrombisfenol A (TBBPA) och hexabromcyklododekan (HBCDD) som fortfarande är vanligt förekommande i flertalet produkter, exempelvis elektronikrelaterade produkter.

Polyklorerade bifenyler (PCB) blev det exempel som visade hur illa det kan gå. I Östersjön blev halterna så höga att ett flertal djurarter var nära att försvinna. Bland annat leder höga halter av PCB och klorerade dioxiner till att äggskalen blir tunnare vilket innebar kraftig minskning av många fågelarter. Det positiva är att exemplet med PCB också visar att det lönar sig att agera utifrån kunskap som kommer fram.

Omställningar i olika tillämpningar och även omfattande saneringsarbete har lett till att halterna av PCB kraftigt har gått ner.

Detta gäller inte bara för fiskar och fåglar i Östersjön utan nedgången gäller även för djurliv i andra världsdelar och halter som HUSBYGGAREN NR 4.2015

mäts i människor. Idag används dock fortfarande andra klorerade organiska ämnen.

Klorparaffiner har också använts under lång tid och de mest problematiska varianterna är utfasade från produkter som produceras i Europa. Det finns dock de varianter med lite längre kolkedjor som fortfarande används.

PVC-plast har också en struktur med klor-kol bindningar och är även det ett omdebatterat material på grund av dess stabila struktur, men som i övrigt inte har några kända problematiska egenskaper.

PVC har ändå ett dåligt rykte ur miljösynpunkt men det beror mest på att exempelvis ftalater och kadmium har använts som mjukgörare respektive stabilisator i plasten. Även andra halogenerade plaster uppvisar inte heller några problematiska egenskaper så länge som ”kedjorna” är intakta. Det är dock svårt för användare att kunna utvärdera vilka polymerer som har delar som har potential att släppa från ”kedjan” och inte. Det är även svårt att veta vad som sker i produktionsstegen och vad som kan bildas i avfallshanteringen.

CANCERFRAMKALLANDE ÄMNEN

Polyaromatiska kolväten (PAH), är en ämnesgrupp som bildas vid ofullständig förbränning och vid upphettning av organiskt material. De har bland annat cancerframkallande egenskaper och förmåga att tas upp via huden. För byggprodukter är PAH:er aktuella att förhålla sig till för exempelvis asfaltbaserade produkter och material innehållande kimrök. Det är även aktuellt i produkter som baseras på återvunna bildäck. I Sverige och Europa har det dock funnits krav på skärpta haltgränser för PAH:er i bildäck sedan över tio år vilket gör att produkter som produceras idag med återvunna bildäck inte uppvisar samma problematik.

BLY I BYGGPRODUKTER

De problematiska hälsoeffekterna med tungmetaller har varit kända länge. Vanligast förekommande i byggprodukter är bly som fortfarande kan ingå i flera procent i mässingsprodukter. De stora farhågorna för blyet i mässing är dess användning i dricksvattenrör, men för dessa applikationer så finns det reglerat i vilken utsträckning bly får lakas ur till dricksvattnet. Problem med urlakning som ger blyhalter över satta haltgränser för acceptabelt dricksvatten kan dock förekomma i fall med enskilda dricksvattentäkter där de kemiska förutsättningarna i vattnet påverkar urlakningstakten.

Idag finns blyfria mässingsalternativ men för att processa dessa behöver ibland nya

maskiner införskaffas för att kunna processa produkterna till önskvärd funktion och form.

KEMISK COCKTAIL I BYGGNADER

Vid en byggnation används även ett stort antal kemiska produkter. Om användningen är bra ur hälso-/miljösynpunkt beror helt på användningen. En produkt för utomhusbruk kan vara direkt olämplig att använda i en inomhustillämpning. Det är vanligt att det finns ingredienser som är tänkta att reagera och bilda stabila slutprodukter, men ämnen med reaktiva egenskaper kan också ha egenskaper som är allergiframkallande och ibland även cancerframkallande. Dessa ämnen ska det finnas information om i säkerhetsdatablad, och rätt hanterat så utgår normalt de problematiska egenskaperna när produkterna applicerats och är torra. Det är dock viktigt att hantera dessa produkter rätt ur arbetsmiljösynpunkt och även vid avfallshantering säkerställa en korrekt hantering. I fall då förutsättningarna inte är optimala så som kallt och regnigt väder kan det bli problem. Det kan också vara slarv och okunskap om hur produkterna ska hanteras som riskerar att orsaka okontrollerad exponering eller utsläpp.

För att vi i framtiden ska kunna känna oss trygga med de hus och den inomhusmiljö vi befinner oss i så är det viktigt att veta vad som omger oss. Det finns helt klart saker som vi idag inte kan veta säkert om i vilken utsträckning och hur materialen och ämnena vi använt kan påverka vår hälsa.

Har det inte funnits anledning att misstänka några problem så har de ämnena normalt inte blivit noggrant undersökta.

Vilken risk som ska anses som acceptabel kan också skilja sig avsevärt mellan brukaren och den som producerar. Finns det dokumentation på ämnes- och materialnivå om vad som är inbyggt så finns också möjligheten att både avfärda och fastställa kopplingar mellan upplevd hälsa och en viss inomhusmiljö, och vid behov snabbt och kostnadseffektivt identifiera om ett visst material eller ämne som berörs av nya rön är inbyggt i huset och åtgärder behöver vidtas. ■

HANS VON STEDINGK

Filosofie doktor i miljökemi Miljöbedömare, Byggvaru­bedömningen www.byggvarubedomningen.se

15

BRANDLINE

Nyhet! För ett mer omsorgsfullt byggande.

En putsad fasad skapar estetiska och funktionella värden samtidigt som den signalerar äkthet och tradition. Nu har vi utvecklat den dränerande isolerskivan Sto-InnoDrain med ännu bättre prestanda än sin föregångare.

Det innebär nya möjligheter till ett säkert och effektivt byggande.

Sto-InnoDrain ingår i StoTherm Vario D – ett dränerat fasadisoleringssystem som i kombination med StoGuard blir tvåstegstätat.

Nya Sto-InnoDrain.

Sto ligger i framkant när det gäller utvecklingen av effektiva, säkra och estetiska fasadsystem. Att vi hela tiden tänker ’system’ innebär att du får en fasad som håller högsta kvalitet i alla steg.

Skivan erbjuds i dimensioner från 30 mm till 200 mm i steg om 10 mm.

Systemet är godkänt enligt Boverkets normer och skivan ger dig ökad energiprestanda med en dokumenterad brandklassning.

Välkommen att föra en stolt byggtradition vidare in i framtiden. www.sto.se

Vi är med och skapar ett hållbart samhälle

Betong står stadigt och säkert genom tiderna och finns i allt ifrån broar och hus till konst och inredning. Betong är en närproducerad produkt som är fullt återvinningsbar och som är en självklar del av ett hållbart samhälle. Med 135 års samlade kunskaper och erfarenheter är Cementa idag ett modernt högteknologiskt företag och vi satsar stora resurser på att utveckla nya cementprodukter och användningsområden för cement och betong. Vår vision för noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel går målinriktat vidare. Följ oss i vår utveckling av framtidens material för hållbar samhällsbyggnad. Läs mer på www.cementa.se.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 45 500 medarbetare i fler än 40 länder.

GREEN BUILDING

18

HUSBYGGAREN NR 4.2015

INSATSERNA

som gav kontorskomplex guld Det röda kontorskomplexet Garnisonen, på Östermalm i Stockholm, LEED certifierades på nivån guld våren 2015, men alla åtgärderna var vidtagna tidigare, däribland cykel­ parkeringar med omklädningsrum.

TEXT: FREDRIK LUNDBERG FOTO: VASAKRONAN

K

varteret Garnisonen består av fyra byggnader med sammanlagt 180 000 m2, där Svea och Göta Livgarde är från 1880-talet. De är K-märkta i näst högsta (grön) klass av Stockholms Stadsmuseum. I början på 1960-talet byggdes FOA-huset när Försvarets Forskningsanstalt som bäst höll på med att utveckla den svenska atombomben. 1971 byggdes Karlahuset, Sveriges längsta kontorsbyggnad med 360 meter.

Vasakronan har ägt Garnisonen sedan bolaget bildades ur Byggnadsstyrelsen 1991.

Många av poängen för LEED-certifiering nåddes, särskilt under den senaste tioårsperioden, berättar fastighetschef Karl Lindgren. Teknikenhetschef Stefan Pettersson var också med vid intervjun.

Energi är en viktig post, och där är det ett systematiskt och långvarigt arbete som gett resultat. Största bidragen kom från modern styrutrustning och nya fläktar.

– Vi bytte ut ett fläktaggregat mot åtta nya och mindre och förbättrade värmeåtervinningen. Pneumatisk styrning har ersatts med datorstyrning.

Vidare har man tilläggsisolerat tak och vindar och bytt till moderna fönster på en del håll och satt in solfilm på andra fönster.

Ett annat sätt att minska värmebelastningen och minska elförbrukning gäller belysningen.

– Det är vi som fastighetsägare som installerar belysning. Vid större avflytt sätter vi oftast in LED-lampor.

GRÖNA HYRESAVTAL

Inomhusklimatet är en fråga som kräver dialog med hyresgästerna, ofta genom Gröna hyresavtal. Det betyder att man sätter ”gemensamma mål och handlingsplaner HUSBYGGAREN NR 4.2015

Vi vill hjälpa hyresgäster att resa på ett klimat­smart sätt.

LADDPLATSER FÖR ELBILAR

med fokus på en långsiktigt hållbar lokalanvändning” och att ”gemensamt och långsiktigt minska energianvändningen för värme, kyla och el”.

– Det är en dialog där jag upplever att alla är positiva, säger Lindgren.

Han ser det också som självklart att man ibland får justera inomhusklimatet manuellt, efter hyresgästernas önskningar.

LEED handlar inte bara om energi utan till exempel också om att gynna miljövänligt resande.

I Garnisonen finns låsbara cykelparkeringar för (dyra) cyklar. Intill finns omklädningsrum med dusch, så att man slipper ta svettiga cykelkläder till kontoren.

– Vi vill hjälpa hyresgäster att resa på ett klimatsmart sätt, säger Lindgren.

Garnisonen var pionjär för det konceptet, och det har sedan spridit sig till andra fastigheter.

Man var också tidigt ute med laddplatser för elbilar. Det finns tio laddplatser för hyresgästernas elbilar i garage och tio platser ute.

Det är mer än vad det finns behov av än så länge, men det var ett medvetet val att ta höjd.

Tekniken kommer.

– Alla våra egna tjänstebilar och driftfordon är miljöbilar och vi går successivt över till el, säger Lindgren.

Utemiljön ger också LEED-poäng och där har Garnisonen det väl förspänt med mycket höga träd och grönytor.

Certifieringen har inte varit tvingande för att ändra arbetet.

– Den är mer en bekräftelse på att vi gjort rätt.

Och fortsätter med det: – Vart femte år måste vi återrapportera för att behålla certifikatet, påpekar Lindgren.

Vasakronan har inga planer på att höja från nivån guld till den högsta nivån, Platina, för Garnisonen och andra befintliga byggnader.

– För nybyggnad vill vi nå minst till guld och gärna Platina. ■

19

HPC-balken, den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år.

– Nu med svanen-märkt korrosionsskydd.

Läs mer på www.sveconsteel.se

EN 1090-1

Vi är rätt leverantör vad du än ska bygga!

Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det är frågan.

Hos oss är valet enkelt. Vi har både och.

Det är vi ensamma om på marknaden.

Vi kan blanda systemen och ge den absolut bästa lösningen - oavsett vad du ska bygga.

Det är vår styrka!

Kontakta oss

www.byggelement.se Quality Hotel View, Malmö

GREEN BUILDING

Masscertifierar fastig­heter Vasakronan, Sveriges största fastig­hetsbolag, har miljöcertifierat 53 procent av sina byggnader enligt LEED. De är först ut med mass­­certifiering.

Nästa mål är att nå 80 procent i år.

– Målet med certifieringen är att få ett kvitto på att vi driftar byggnaderna på ett bra och miljövänligt sätt, säger Ledia Youkhanis projekt­koordinator på Vasakronan.

TEXT: FREDRIK LUNDBERG FOTO: VASAKRONAN

I

entréerna till allt fler av Vasakronans byggnader finns en plakett inom glas och ram som visar att fastigheten är LEED-certifierad.

Vasakronan har cirka 185 fastigheter i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Uppsala. Det är störst i Sverige och ägs av fyra AP-fonder.

LEED är världens mest spridda miljömärkningssystem för byggnader. Det är USA-baserat, och det finns fyra klasser: platina, guld, silver och bara certifierad.

I grunden finns vissa skall-krav. De har inte vållat några problem, enligt Youkhanis.

Klassen avgörs av hur många poäng av 110 möjliga man lyckas samla inom många områden, däribland energi, närmiljö, inomhusklimat, vattenanvändning, byggmaterial och avfall samt innovativa grepp.

2014 var 53 procent av fastigheterna certifierade, de flesta (90 procent) som guld, fyra som silver och en blev bara ”certified”, men just dessa fem ska vidta åtgärder, eftersom energisiffrorna är för höga. De ska sedan certifieras om igen för att nå guld­nivån.

Annars var de tekniska åtgärderna redan gjorda innan certifieringen.

MINSKAT ENERGIÅTGÅNGEN REJÄLT

Vasakronan arbetar kontinuerligt med att HUSBYGGAREN NR 4.2015

energieffektivisera alla fastigheter i beståndet och har sedan 2009 minskat energianvändningen med runt 35 procent. Vasakronans energiprestanda för värme ligger 47 procent under snittet för lokaler i Sverige, uppger Youkhanis.

Det finns ännu mer spektakulära exempel: I kontorsfastigheten Pennfäktaren på Vasagatan i Stockholm minskade man energiförbrukningen med 53 procent genom djuprenovering åren kring 2010 och med mycket god lönsamhet. I den ingick alltifrån mindre pumpstorlek, behovsstyrd ventilation, LED-lampor, solvärme, solceller, styrd belysning och byte av vissa fönster.

Vattenförbrukningen har man minskat till exempel genom att installera perlatorer.

Perlatorerna blandar in luft i vattnet och på så sätt stryps flödet, berättar Youkhanis.

Eftersom mätetalen i LEED gäller total energi, även den som hyresgästens verksamhet ger upphov till, krävs det ett nära samarbete mellan värden och dem. Värden får data från leverantörerna av el, fjärrvärme, fjärrkyla och vatten och kan slå larm om värdena sticker ut.

Det finns många LEED-byggnader i Sverige, 198 kommersiella fastigheter 2015.

Vasakronan står för en stor del.

SÄNKTE KOSTNADERNA MED MASSCERTIFIERING

De är också först i Europa med masscertifiering, för att pressa kostnaderna.

Man betalar för att göra en prototyp och sen betalar man en certifieringskostnad per fastighet. För en del av byggnaderna, 25 fastigheter, har man genomfört en prototypcertifiering för cirka 100 000 kronor per styck, medan de följande kostar cirka 60 000 kronor styck, enligt Youkhanis.

Det finns fyra miljöcertifieringar för kommersiella byggnader: LEED, miljöbyggnad, Green Building och BREAM. Vasakronan valde LEED för att man ville ha ett system som inte bara är svenskt (Miljöbyggnad) och inte bara omfattar energi (Green Building). Green Building ställer också krav på en kraftig minskning av energiförbrukningen, vilket är svårare att klara av när sådana åtgärder nyss är genomförda.

Kravet på återrapportering i LEED är måttligare än för BREAM. I LEED måste man verifiera energi- och vattenförbrukning efter fem år och även rapportera större förändringar i hur fastigheten drivs.

Systemet är väldigt detaljerat. Bara inom området Material och resurser finns två skallkrav (policy för upphandlingar och avfallshantering) och nio punkter som kan ge poäng var, däribland: hållbar upphand-

21

GREEN BUILDING

LEED 2009 for Existing Buildings: Operations & Maintenance Project Checklist

Sustainable Sites

2 Y

?

Possible Points:

1

Materials and Resources, Continued Y

Credit 1 Credit 2 Credit 3 Credit 4

1

Credit 5 Credit 6 Credit 7.1

-

Credit 7.2 Credit 8

LEED Certified Design and Construction Building Exterior and Hardscape Management Plan Integrated Pest Mgmt, Erosion Control, and Landscape Mgmt Plan Alternative Commuting Transportation Site Development—Protect or Restore Open Habitat Stormwater Quantity Control Heat Island Reduction—Non-Roof Heat Island Reduction—Roof Light Pollution Reduction

3

Water Efficiency

Y 1 1 1

Prereq 1 Credit 1 Credit 2 Credit 3

-

Credit 4

Energy and Atmosphere

Y Y Y 1 1 1

Prereq 1 Prereq 2 Prereq 3 Credit 1 Credit 2.1 Credit 2.2

1 1 1

Credit 2.3 Credit 3.1 Credit 3.2 Credit 4 Credit 5 Credit 6

Materials and Resources

Y Y

Prereq 1 Prereq 2 Credit 1 Credit 2.1 Credit 2.2 Credit 3 Credit 4 Credit 5

Possible Points:

Possible Points:

Men certifieringen är amerikansk. Det är, något förvirrande, US Green Building Council som certifierar, viket alltså inte har något att göra med Green Building-märkningen och bara lite grann att göra med Sweden Green Building Council!

För USGBC är det amerikanska synsätt gäller. I USA är ”värme-öar” ett mycket uppmärksammat problem. Det blir varmare inne i städerna och det leder till mer gångtider för luftkonditionering. Därför premierar LEED vita tak eller tak med sedu-

N

1 1

Credit 8

-

Possible Points:

10

1 1 1 1 1 1 Silver 50 to 59 points

Management—Waste Stream Audit Management—Ongoing Consumables Management—Durable Goods Management—Facility Alterations and Additions

Indoor Environmental Quality

Y Y Y

Prereq 1 Prereq 2 Prereq 3

1 1 1

Credit 1.1 Credit 1.2 Credit 1.3 Credit 1.4 Credit 1.5

-

35

1 to 18 2 2 2 1 1 to 2 1 to 6 1 1

Credit 9

Waste Waste Waste Waste

5

2 5 5 2

Solid Solid Solid Solid

Credit 6 Credit 7

Credit 2.1 Credit 2.2 Credit 2.3 Credit 2.4 Credit 3.1 Credit 3.2

-

Certified 40 to 49 points

AMERIKANSK CERTIFIERING

to to to to

?

1

Sustainable Purchasing Policy Solid Waste Management Policy Sustainable Purchasing—Ongoing Consumables Sustainable Purchasing—Electric Sustainable Purchasing—Furniture Sustainable Purchasing—Facility Alterations and Additions Sustainable Purchasing—Reduced Mercury in Lamps Sustainable Purchasing—Food

ling för konsumtionsprodukter, mat, elektriska apparater, möbler, fastighetsändringar och minskat kvicksilverinnehåll i lampor.

Inom området Innemiljö finns sex punkter bara om grön städning och städmaterial.

De flesta poängen har varit lätta att hämta. Inom området Närmiljö ställs till exempel krav på att fastigheten inte ska belasta omgivningen med för mycket bil­ trafik. Lokaliseringen ska vara sådan att det ska finnas praktiska alternativ till bil.

– Resvaneundersökningar visar att de flesta hyresgästernas anställda tar sig till jobbet kollektivt eller cyklar, förklarar Ledia Youkhanis.

14 1 1 1 1

Energy Efficiency Best Management Practices Minimum Energy Efficiency Performance Fundamental Refrigerant Management Optimize Energy Efficiency Performance Existing Building Commissioning—Investigation and Analysis Existing Building Commissioning—Implementation Existing Building Commissioning—Ongoing Commissioning Performance Measurement—Building Automation System Performance Measurement—System-Level Metering On-site and Off-site Renewable Energy Enhanced Refrigerant Management Emissions Reduction Reporting

2

-

4 1 1 3 to 15 1 1 1 1 1

Minimum Indoor Plumbing Fixture and Fitting Efficiency Water Performance Measurement Additional Indoor Plumbing Fixture and Fitting Efficiency Water Efficient Landscaping Cooling Tower Water Management

6

22

26

N

1

Credit 3.3 Credit 3.4 Credit 3.5

-

Credit 3.6

Innovation in Operations

1 1

Credit 1.1 Credit 1.2

1

Credit 1.3 Credit 1.4 Credit 2

-

Credit 3

Regional Priority Credits

1 1 1 1

Credit 1.1

25

Total

Credit 1.3 Credit 1.4

Gold 60 to 79 points

Possible Points:

Innovation in Operations: Specific Title Innovation in Operations: Specific Title Innovation in Operations: Specific Title Innovation in Operations: Specific Title LEED Accredited Professional Documenting Sustainable Building Cost Impacts

4

Credit 1.2

Possible Points:

Minimum IAQ Performance Environmental Tobacco Smoke (ETS) Control Green Cleaning Policy IAQ Best Mgmt Practices—IAQ Management Program IAQ Best Mgmt Practices—Outdoor Air Delivery Monitoring IAQ Best Mgmt Practices—Increased Ventilation IAQ Best Mgmt Practices—Reduce Particulates in Air Distribution IAQ Mgmt Plan—IAQ Mgmt for Facility Alterations and Additions Occupant Comfort—Occupant Survey Controllability of Systems—Lighting Occupant Comfort—Thermal Comfort Monitoring Daylight and Views Green Cleaning—High Performance Cleaning Program Green Cleaning—Custodial Effectiveness Assessment Green Cleaning—Sustainable Cleaning Products, Materials Purchases Green Cleaning—Sustainable Cleaning Equipment Green Cleaning—Indoor Chemical and Pollutant Source Control Green Cleaning—Indoor Integrated Pest Management

3

-

1 1 1 1

Regional Regional Regional Regional

Priority: Priority: Priority: Priority:

Specific Specific Specific Specific

15

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

6 1 1 1 1 1 1

Possible Points: Credit Credit Credit Credit

4 1 1 1 1

Possible Points:

110

Platinum 80 to 110

modling, medan Sverige har en tradition av svarta tak.

Svenskarna har inte fått USGBC att ändra sig på den punkten.

Vasakronan har också fått i prototyp­ fasen förklara vad obligatorisk ventilationskontroll och energideklaration är för något.

– Vi måste förklara hur vi jobbar och få godkänt för det, säger Youkhanis. Å andra sidan har Vasakronan fått innovationspoäng för att bolaget som helhet är klimatneutralt sedan 2008, vilket betyder att man köper grön el och använder fjärrvärme och fjärrkyla med ganska låga kol­ dioxidutsläpp, och att dessa utsläpp klimatkompenseras i indiska projekt för utsläppsminskning.

Man har också fått innovationspoäng för att bolagets miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001, sedan 2001.

– Det är många bollar i luften, flera olika team av fastighetsskötare och förvaltare som måste koordineras, säger Youkhanis.

VÄRDET MED CERTIFIERINGEN?

– Att det visar att vi är en bra värd för hälsa och miljö och att våra kunder är nöjda. En del av kunderna vill sitta i en miljöcertifierad fastighet. Och så får vi kvitto från en tredje part att vi driftar våra fastigheter på

ett bra och miljövänligt sätt, att det inte bara är vi själva som säger att vi är duktiga utan kan visa det också, förklarar Ledia Youkhanis. ■

HUSBYGGAREN NR 4.2015

Sveriges största passivhus.

Med hållbart tak från Derbigum.

I Trelleborg ska Rättspsykiatriskt Centrum i Trelleborg stå klart 2016. Sveriges största passivhus och plusenergihus. På det 15 000 kvm stora taket ligger ett hållbart och miljöanpassat tätskikt från Derbigum och till stora delar kommer taket täckas av sedum. Även som tätning för innergården valdes ett tätskikt från Derbigum.

Det handlar om hållbara tankar. Produktionen sker i en fabrik med kretsloppscertifieringen ISO 14040 och har klassats i högsta nivå i SundaHus. Materialet levererades av Buildsmart och all takläggning utfördes av Skånska Tak. Två som ser fram mot det hållbara samhället.

Tak som ligger tätt och tryggt i minst 30 år.

Med en överlägsen produkt, auktorisation och utbildning av entreprenörer, garantier samt upprepade kvalitetskontroller får du ett tätt och bekymmersfritt tak i många år.

Tak som är miljöcertifierade och återvinningsbara.

Certifierad produktion och andra miljöklassningar samt ett material som till 100% går att återvinna till nytt material gör Derbigum till ett bra miljöval.

Tak där unika 15-åriga garantier ingår.

En 15-årig garanti för arbete, material och följdskador gällande offentliga och kommersiella byggnader samt hyresfastigheter.

Vi levererar smarta lösningar för hållbart byggande. Och vi siktar mot toppen, det vill säga taken. Det handlar om tätskikt i återvinningsbar asfalt, gröna tak med unika egenskaper, energibesparande tak, solenergi, naturligt ljus och korkisolering.

Kort sagt, allt det där smarta som tak faktiskt kan bidra med för en mer hållbar värld.

Buildsmart AB

Spjutvägen 5

175 61 Järfälla

Tel 08 795 94 80

info@buildsmart.se

www.buildsmart.se

Tänk, att så lite kan skapa så mycket...

ROCKWOOL REDAir® FLEX är ett nytt innovativt ventilerat fasadsystem för nybyggnad och renovering.

Läs mer om REDAir: www.rockwool.se/redair

GREEN BUILDING & FASTIGHET

Klimatpåverkan från träprodukter: ATT KROSSA EN MYT Det finns en pågående diskussion kring klimatnytta och påverkan från träbyggnader, ibland med inblandning av tydliga ekonomiska intressen.

Mitt emellan parterna står vi miljöaktivister, vars enda intresse är att undvika en irreversibel klimatförändring. Som forskare är mitt syfte att utföra forskning som hjälper den svenska byggsektorn att minska sitt bidrag till klimatförändringen. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att diskutera hur klimatpåverkan från träbyggnader ser ut i verkligheten.

TEXT & BILD: DIEGO PEÑALOZA (DÄR ANNAT EJ ANGES)

T

rä är mer hållbart än andra byggmaterial, dess miljöpåverkan är lägre än påverkan från alternativa material. Men betong har längre livstid och är säkrare. Att använda mer trä är bra när det gäller klimatförändringen eftersom materialet kommer från en förnybar källa och är uppbyggt av koldioxid, som därmed hållas borta ifrån atmosfären. Betong kan anses miljövänligt eftersom det absorberar koldioxid under användningsfasen och ännu längre. Trä kan användas som en förnybar energikälla efter sin livstid, vilket dock innebär att koldioxid avges tillbaka till atmosfären, så det finns ingen anledning att lagra den.

Hur många gånger har vi hört samma argument? Det finns åtskilliga föreställningar om byggnadsmaterial och deras respektive påverkan på miljön. I diskussionens centrum finns livscykelanalys (LCA), ett verktyg för systemanalys som kan användas för att sätta en siffra på miljöpåverkan av en produkt under dess livslängd. Robust LCA kan ge resultat som kan användas för att göra jämförelser med andra produkter.

Resultat av så kallad robust LCA anger miljöpåverkan per funktionell enhet, vilket därmed tillåter jämförelser. Men modellering av komplexa system öppnar lätt dörren till osäkerheter, så tydliga regler är ett måste.

tigt säkerställd jämförbarhet av eller robusthet hos resultaten. Det är därför som sektorspecifika standarder finns. Den mest kända LCA-standarden för byggsektorn i Europa är den så kallade “sustainability of construction works” i serien av standarder utgivna av CEN (European Committee for Standardization). Dessa standarder reglerar miljövarudeklarationer (Environmental Product Declaration, EPD), offentliga, granskade dokument som visar miljöpåverkan av tillverkningen av en viss produkt från en specifik tillverkare. För olika typer av produkter förekommer olika metodologiska utmaningar. Träets koppling till skogen och den naturliga kolcykeln samt betongens långsiktiga kapacitet att absorbera koldioxid är två bra exempel av komplexa aspek-

ter som utmanar LCA i praktiken. Dessutom finns så kallade PCR (Product Category Rules) som ställer krav för EPDer i specifika produktgrupper. CEN-standarder ger kärnregler för byggprodukters PCR. Vissa standarder har utvecklats av tekniska kommittéer, där experter från alla sektorer har nått en viss konsensus om hur LCA av byggnader bör genomföras. EPDer är en bra källa för information om den förväntade miljöpåverkan eller energianvändning som orsakas av tillverkningen av en specifik produkt. Men i denna konsensusformande process, räknas vissa aspekter av olika anledningar inte in. Därtill skiljer sig EPD-systemen och PCR i olika länder åt när det gäller sättet att hantera en del av dessa aspekter, vilket gör det svårt att jämföra miljöpåverkan av samma typ av produkter om informationen kommer från olika system. Standardiserade metoder för att beräkna dessa aspekter kan anses vara ett säkert val, men där finns mer än vad ögat ser, vid första anblicken. Särskilt är detta vid bedömningen av träprodukter. På grund av sin koppling till skogssystemet och det faktum att dess livscykelprocesser sker under långa tidsperioder, förbises ofta vissa aspekter i normal praxis och i standarder för beräkning av träprodukters klimatpåverkan.

ALLMÄNNA STANDARDER

Allmänna ISO-standarder för LCA i praktiken finns tillgängliga, som syftar till att ge grundläggande regler. Trots att dessa är brett formulerade, så garanterar de inte rikHUSBYGGAREN NR 4.2015

En översikt över livscykeln för trä i byggprodukter och koldioxidutbytet med atmosfären.

25

GREEN BUILDING & FASTIGHET

Foto: Shintaro Suzuki.

Om biomassa återanvänds eller återvinns i stället för att brännas efter att den använts, betyder det att koldioxiden hålls utanför atmosfären under längre tidsperioder. Detta skulle öka träbyggandets profil som ett alternativ för att minska klimatpåverkan i samhället.

Interiör med dominerande träprägel där en viss mängd koldioxid hålls utanför atmosfären så länge som byggnaden används och dess ingående material inte förbränns. En förskolebyggnad i Asahi, Japan. TIS & Partners.

KLIMATPÅVERKAN AV TRÄ: MER ÄN ÖGAT SER

Att redovisa eller inte redovisa biogena koldioxidutsläpp är ett hett ämne när LCA används för bedömning av klimateffekter.

Biogent kol kan definieras som koldioxidutsläpp vilka är kopplade till den naturliga kolcykeln. Livscykeln för träbaserade byggvaror är full av biogena koldioxidutbyten mellan atmosfären och produktsystemen, vilket kan illustreras som i den schematiska figuren här intill. Först tar skogen upp koldioxid från atmosfären. Kol binds i trämaterialet och av detta avges en del som koldioxid när biomassa bränns för bioenergi som används för att tillverka träprodukter.

Resten av kolet förblir lagrat i produkten under flera år, för att sedan avges som koldioxid när materialet bränns för energiåtervinning efter byggnadens rivning. Det “säkra” antagandet här är att den mängd kol som binds i skogen är lika med mängden som släpps ut vid förbränning, den så kallade koldioxidneutraliteten hos trä.

Klimatneutralitet är ett säkert antagande om man inte vill komma in i den diskussionen, också om man inte har robusta data för produktens kolbindning i skogen. Vissa EPD visar negativa värden för klimatpåverkan av träprodukter, eftersom deras omfattning (kallad cradle-to-gate, eller vaggan till grinden) endast står för tillverkningsprocessen (och därmed utesluter användningsfasen och demoleringen) så att bindning av kol i skogen redovisas medan slutet av livs-

26

tiden, där motsvarande mängd kol släpps ut som koldioxid, utelämnas. Detta kan vara missvisande, eftersom det endast visar den delen av livscykeln som står för positiva effekter. Ur massbalansens perspektiv är antagandet om klimatneutralitet giltigt och mängden som släpps ut och som binds är nästan densamma. Detta varierar naturligtvis för olika typer av skogar där kol i marken kan påverkas på olika sätt av skogsbruket. Detta är inte ett problem i Sverige eftersom kolsänkorna i de svenska skogarna har ökat stadigt, om än sakta, under flera år.

Vid klimatbedömning av träprodukter är inte mängden utsläpp den aspekt av de biogena koldioxidutsläppen som är mest relevant, utan tidpunkten för dessa utbyten.

Mängden utsläpp motsvarar det som binds, men skogsbindning och utsläpp från förbränning äger rum vid olika tidpunkter.

Detta innebär att koldioxiden hålls utanför atmosfären under flera år, och därmed kan det tillmätas positiva effekter för klimatförändringssituationen. Olika metoder för att beräkna dessa effekter finns, och även om konsensus saknas om vilken som är den bästa metoden, så är experter överens om att dessa effekter bör redovisas.

Vissa LCA-studier räknar även in krediter från uteblivna utsläpp efter produktens eller byggnadens livstid. Resonemanget bakom detta utgår från att träprodukter som förbränns för energiåtervinning efter

användningsfasen, avger energi som kan räkas ersätta energi som produceras från icke förnybara energikällor och på så sätt undviks en viss klimatpåverkan. Det första som bör klargöras här är att det inom LCAmetodik finns två huvudsakliga ramar: konsekvens- och bokförings-LCA. Kortfattat uttryckt fokuserar konsekvens-LCA på konsekvenserna av ett beslut, medan bokförings-LCA fokuserar på effekterna av ett produktsystem. Det finns gråzoner i denna distinktion, eftersom alla studier i viss mån analyserar ett beslut eller ett produktsystem, men den diskussionen måste utelämnas i den här texten. Vad som kommer att föras fram här är det faktum att de uteblivna utsläppen främst används i konsekvensstudier, eftersom de utgör en konsekvens av en stor förändring, och eftersom en EPD är till sin natur bokföringsrelaterad så bör EPD-studier undvika att visa dessa krediter.

Dessutom är det vanligt att anta att förbränning av träprodukter innebär att användningen av fossila bränslen undviks, vilket även det resulterar i högre klimatkrediter. Men detta antagande är alltför förenklat. Sådan ersättning kan endast räknas in på lång sikt, i en framtid då förhoppningsvis fossil energi kommer att användas i mycket mindre utsträckning. Beslut om undvikande en viss energikälla bör baseras på prognoser och liknande studier, som vissa EPDer saknar.

HUSBYGGAREN NR 4.2015

Resultat av klimatpåverkan om effekter av koldioxid lagring räknas in. Metoden som används för att beräkna lagringseffekter är Dynamic LCA. Figuren visar preliminära resultat från ett forskningsprojekt finansierat av Södra Forskningsstiftelsen, som kommer att publiceras i en vetenskaplig tidskrift efter avslutat vetenskaplig granskning.

LÄRDOMAR: SE UPP MED ALLTFÖR NEGATIVA RESULTAT

Ur ett klimatperspektiv är trä naturligt ett bättre alternativ än betong. Detta på grund av användningen av förnybara energikällor för vid framställning av träprodukter och det faktum att koldioxid är den viktigaste produkten i reaktionen vid cementproduktion. Men träprodukter behöver inte någon ”extra hjälp” från stora krediter för att klara sig. Att kreditera träprodukter med ett stort minus på grund av kolbindning i skogen eller uteblivna utsläpp i livscykelanalys är också vilseledande, och skadligt för trovärdigheten av livscykelanalysen som verktyg.

Om en studie visar att träprodukter har negativ klimatpåverkan, bör man kontrollera om inte en del av bilden saknas, vilket förmodligen är fallet, eller om studien möjligen baserats på osäkra antaganden om framtiden.

Hittills har de resultat jag har fått fram under mina doktorandstudier visat att byggprodukter av trä har lägre klimatpåverkan än motsvarande av betong om de antas vara klimatneutrala, eller om biogena upptag och utsläpp redovisas enligt platsspecifika skogsdata. Men vad jag finner mest intressant bland de slutsatser som hittills har kunnat dras är att den verkliga potentialen hos träbyggnader för att lindra klimatförändringar ligger i den temporära lagringen av koldioxid, och ju längre denna lagring fortgår, desto bättre. Jag tror att

HUSBYGGAREN NR 4.2015

nästa steg för träindustrin ligger i att öka denna lagringsperiod, vilket kan uppnås genom cirkulära modeller i träbaserade produktsystem. Om biomassa återanvänds eller återvinns i stället för att brännas efter att den använts, betyder det att koldioxiden hålls utanför atmosfären under längre tidsperioder. Detta skulle öka träbyggandets profil som ett alternativ för att minska klimatpåverkan i samhället. Denna konkurrensfördel för trä har emellertid inspirerat tillverkare av alternativa material som betong, att utveckla sina produktionsmetoder och produkter för att minska sin respektive klimatpåverkan, vilket har visat lovande resultat. Om den här tävlingen om begränsning av byggandets klimatpåverkan som utlösts av LCA fortsätter, så kommer koldioxidutsläppen från byggsektorn som helhet att minska och den stora vinnaren att vara den globala miljön. ■

FÖRFATTARPRESENTATION: DIEGO PEÑALOZA är forskare vid SP

(Sveriges Tekniska Forskningsin­ stitut) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm. Han har en bakgrund i Industriell Ekologi från Chalmers och är en passionerad miljöentusiast. Hans forskning foku­ serar på hur nya biobaserade bygg­ material kan bidra för att minska klimatpåverkan från byggsektorn i Sverige.

LITTERATURTIPS: PEÑALOZA, D. (2015). Exploring climate

impacts of timber buildings: The effects from including non-tradi­ tional aspects in life cycle impact assessment. (Licentiatuppsats).

Stockholm: KTH Royal Institute of Technology. ISSN 0349-5752.

ROYNE, F., PEÑALOZA, D., SANDIN, G., BERLIN, J. AND SVANSTRÖM, M. (2015).

DIEGO PEÑALOZA

Forskare vid SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm.

Climate impact assessment in LCAs of forest products: Implications of method choice for results and decision-making. Journal of Cleaner Production. Accepterad för publice­ ring, men ännu inte publicerad.

27

UNIDRAIN - SHOWERLINE Snabbare badrumsbyggnation med kvalitétssäkrat golvfall Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall.

Beställ vår ShowerLine broschyr på info@jafo.eu eller via QR koden

Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder.

Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.

Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walk-in dusch.

Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

Inbyggt golvfall som uppfyller gällande branschregler = kvalitetsäkring

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

= Plan yta

= Lokalt fall mot golvavloppet

ShowerLine finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster eller walk-in.

www.unidrain.se | unidrain by JAFO | 046 33 39 00 | www.jafo.eu

Platonann 91x270_Bejer 112x147 27.06.14 14:25 Side 1

System Platon - löser små och stora fuktproblem i golv!

roxx.se

®

Platon Stop Original För skydd av trägolv på betong med normal fuktbelastning

- Ersätter både folie och foam Högre täthet - mera hållbar - Enkel och snabb montering - Låg bygghöjd, 2,5 mm - Stöt och ljuddämpning - Till laminat- och trägolv

Platon Golv För skydd av trägolv på betong med stora fuktbelastningar

RÄTT FRÅN BÖRJAN. Det behöver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. Se till att anlita dom som följer bransch­ reglerna och undvik vattenskador och legionella.

- Löser större fuktproblem och är ångtrycksutjämnande - Luftspalt med funktion - Stöt och ljuddämpning ger ökad komfort - Kan mekaniskt ventileras

De auktoriserade VVS­företagen gör jobbet fackmässigt enligt vad försäkringsbolagen kräver.

Det finns fler än 1 600 företag över hela landet. Kontrollera om företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.

Isola ab www.isola.se

Torra och sunda hus

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

GREEN BUILDING & FASTIGHET

30

HUSBYGGAREN NR 4.2015

Miljonprogrammet:

LYCKAD KOMBO AV SOCIAL OCH FYSISK FÖRVALTNING Sverige genomgår just nu en bostadskris som är knuten till urbanise­ ringen. Bostäderna i storstadsregionerna räcker helt enkelt inte till.

Alla är överens om att fler bostäder behövs, frågan är bara var de ska byggas, av och för vem? I Miljonprogrammet finns både behov och plats beroende på vad man är villig att förändra, alternativt försaka. Förhållningssättet beror på vem man frågar.

TEXT: FELICIA OREHOLM FOTO: MAURO RONGIONE

tt förvalta bostäder är en minst sagt utmanande uppgift. Den fysiska byggnaden har sina givna förutsättningar och dess tekniska livslängd står i relation till platsen den byggts på, de rådande byggteknikerna under planering av och själva byggandet. Sedan tillkommer faktorer som samhällsutveckling då förvaltande odiskutabelt inkluderar människorna som bor i, och brukar fastigheten.

I förvaltandet av bostäder i våra storstadsregioner finns på ett vis begränsad konkurrens på grund av just samma bo– stads­brist. Däremot finns en annan sorts konkurrens som är gynnsam för fastighetsbolagens kunder, nämligen kundnöjdhet.

Denna kundnöjdhet mäts i NKI – Nöjd Kund Index.

UTFORMNING OCH TEKNIK

Miljonprogrammet planerades som sovstäder där man hade bostäder med ett enklare centrum för service, samtidigt som man åkte därifrån för att komma till sin arbetsplats. Områden utformades med tillfarter från större trafikleder, och så kallade matargator, sedan trafikseparering för att inte låta bilar utgöra en risk för de boende, framför allt barn. Separeringen skedde med hjälp av gångbroar och gångtunnlar. Ytorna är många gånger uppdelade i zoner där man byggt husen runt stora grönytor att vistas på, och parkeringsplatser i en yttre zon vid bostadsområdets infarter som låg

HUSBYGGAREN NR 4.2015

mellan zon grönyta och zon parkering.

Miljonprogrammet var i sig en politisk satsning på det så kallade Folkhemmet där behovet av fler bostäder höjd boendestandard var stor. I början på 1960-talet var trångboddheten utbredd, dålig hygien med toaletter ute på gården, och hälften av Sveriges bostäder saknade varmvatten och badrum.

Projektet Miljonprogrammet innebar att man beslutade sig för att låta bygga 100 000 bostäder per år i tio år från 1965– 74. Huvudinriktningen var 3:or då det var det man såg den moderna familjen ha råd att bo i. Det var också i och med detta som det industriella byggandet tog fart i Sverige då det krävdes rationalitet för att klara målet, vilket man faktiskt också gjorde.

KUNSKAP OCH RYKTEN

Storskaliga bostadsområden har över tid klumpats ihop och hamnat i en skugga på så vis att de är allmänt utskällda och uthängda som en sämre sorts boendemiljö.

Detta samtidigt som väldigt många av de boende trivs, och inte vill annat än att bo kvar i sina områden. Rapporteringen från dessa områden är kraftigt inriktad på det negativa, men den ger långt ifrån hela bilden som har än mer positiva kvaliteter, lägg sedan till potentialen.

Samhällsutvecklingen har blivit mer segregerad, och i vissa av Miljonprogrammets områden är samhällets resurssvaga överrepresenterade. Erik Stenberg, lärare och forskare på KTH, som ofta refereras till som

Mr Miljonprogrammet säger att rapporteringen från miljonprogramsområden har blivit mer nyanserad, men att det krävs tio gånger mer energi att vända en negativ bild till positiv än att befästa den redan existerande negativa.

Bristen på historisk byggkunskap saknas många gånger hos bostadsbolagen, och det i sig gör att flera av Miljonprogrammets byggtekniska fördelar riskerar att gå förlorade då man nu står inför de större renoveringsbehoven. Erik Stenberg talar om den ”strukturella potentialen” i ett kompendium om byggeran Miljonprogrammet som han gjort tillsammans med sina studenter på KTH. Han menar då fördelar som underliggande tankar om rumslig utformning, stabila konstruktioner på mark som bar, teknisk livslängd och många goda tankar som sammanföll väl i en byggd miljö. Ett exempel på detta är Västra Orminge i Nacka utanför Stockholm där dåtida Ohlsson & Skarne byggde med en av sina metoder, Skarne System 66. Metoden är en av Erik Stenbergs - flera - favoritsystem av den anledningen att både prefabricerade ytterväggar och tvärsgående lägenhetsavskiljande väggar var bärande. Kompletterat med bärande pelare för att klara husbredder på tolv meter, med följden att lägenhetens innerväggar blir mer flexibla och går att flytta om behovet skulle uppstå. Just det behovet har också uppstått då många av Miljonprogrammets bostäder numer bebos av större familjer än de ursprungligen var byggda för. Husen som är byggda med denna metod klarar därför tekniskt av en förändring. Då Miljonprogrammet byggdes såg storleksfördelningen i grova drag ut enligt följande: 25 procent tvåor, 50 procent treor och 25 procent fyror.

Samhället har förändrats och familjer inte ser likadana ut som under 1960-talet.

Idag är familjer uppdelade efter skilsmässor och har särkullar med barn i varierande åldrar. Då förändras också behovet av både flexibla och större bostäder. Det är svårt att veta om det var denna samhällsutveckling

31

GREEN BUILDING & FASTIGHET

som Skarne & Ohlsson förutspådde, men det låg mycket forskning och kunskap bakom utvecklandet av Skarne System 66 berättar Erik Stenberg.

Han tycker också att vi borde ta med oss vissa av Miljonprogrammets styrkor såsom det sammansatta och strukturella tänket i dimensionering, konstruktion, ekonomi och framstuderade boendemått i dagens byggande. Däremot behöver vi inte repetera enformigheten att bygga så många likadana lägenheter.

POTENTIAL OCH RISK

En av miljonprogramsområdenas mest uppskattade och väldokumenterade styrkor är de många, stora och anliggande grönytorna.

På grund av bostadsbristen i alla svenska storstadsregioner finns ett överhängande hot mot att dessa går om intet på grund av förtätningspotentialen. Många fastighetsägare, allmännyttiga som privata, samt byggföretag går och väntar på markanvisningar från kommunerna. Här måste man verkligen tänka efter före så att inte en ”sakna kon då båset är tomt”-situation uppstår.

Många av bostadsområdena behöver dessutom sociala satsningar för ökad boendekvalitet och samhällsnytta, vilket gör att många fastighetsägare får ett extra incitament utöver NKI, nämligen ett ambitiöst och snyggt CV för att ligga bra till då kommunerna släpper sina markanvisningar.

HUSBYGGAREN NR 4.2015

UPPRORET SOM KOM PÅ SKAM

Då Botkyrka kommun i södra Stockholm påbörjade försäljningen av delar av sitt fastighetsbestånd på Albyberget till det nystartade bolaget Mitt Alby, med riskkapitalisten Mikael Ahlström i spetsen, uppstod ett lokalt uppror. Man var orolig för bland annat skenande hyreshöjningar. Vem var han, och kunde verkligen en riskkapitalist ha ett långsiktigt socialt engagemang?

Idag bor åtta av Mitt Albys 13 anställda i området de förvaltar, och efter övertag har det visat sig att NKI har stigit i sju av tio frågor enligt VD:n Mattias Tegefjord. De har tagit tag i nedskräpningen. Det är direkt lönsamt eftersom nedskräpning leder till mer nedskräpning och därmed ökade kostnader. De har skaffat egen städpersonal bland de boende, vilket skapat en större lojalitet än vid den tidigare outsourcingen.

Samma personal har fått ett 20-procentigt lönelyft med hjälp av kollektivavtal.

En annan åtgärd är minskade andrahandsuthyrningar till förmån för just andrahandshyresgästerna.

– Det är viktigt att inte gå in i alla hyresgästers delvis svåra livshistorier för att göra ett bra jobb. Men samtidigt är det fantastiskt att ha kunnat bidra till att exempelvis en skild pappas återupptagna umgänge med sina barn för att han nu fått ett eget hyreskontrakt, berättar Mattias Tegefjord. Detta istället för att som tidigare ha andrahands-

hyrt en annan familjs balkong. Ja, precis, att ha bott utomhus i andrahand. Och nu satt han och grät av tacksamhet på kontoret.

VÅGA FRÅGA

Balders bostadsbestånd i Vårby gård är 750 lägenheter och de har som policy att lära känna alla sina bostadsinnehavare genom att vara synliga hela tiden. Om någon är sen med hyran går två personer och artigt knackar på och frågar vad som hänt, och förmedlar de sociala kontakterna till de som vill bli hjälpta för att förhindra vräkning. På så vis har de minskat från tio vräkningar per år till noll. Ståuppkomikern Thomas Oredsson som också kallas ”Baldergubben” jobbar även med fritidsgården och skolan för att få upp den sociala medvetenheten samt studieresultaten då de som inte klarar skolan blir stökigare i bostadsområdena. Han säger att skolan nästan är trött på honom vid det här laget. Balder samarbetar också med de andra två fastighetsägarna Huge fastigheter och Carnegie/ Graflunds i området och samkör utbildningar med sina respektive fastighetsskötare. Thomas nämner projektet Våga Fråga som handlar om att vara uppmärksam på våld i nära relationer.

LÅNGSIKTIGA SATSNINGAR

I Helsingborg finns flera miljonprogramsområden, men det som tidigare hade lägst

33

GREEN BUILDING & FASTIGHET

status var Drottninghög berättar kommunens kommunikatör Arne Gunnarsson, som också kontaktar lokalpressen om de skriver onyanserat eller direkta felaktigheter från sin arbetsplats i området. Han har full koll på vardagslivet på plats.

Han påpekar att Helsingborgs kommun är långsiktiga i sin ambition på så vis att de tydligt kommunicerat till de boende att åtgärder spänner över ett tidsperspektiv på 20 år. ”Allt kan inte göras på en gång.” Han fortsätter med att berätta att de boende i områden med behov av social upprustning är väldigt projekttrötta. Ej slutförda projekt bara skadar förtroendet och tilliten mellan ägare och de boende, vilket gör förvaltarens arbete extra tungt.

Li Hautala är en av förvaltarna på området berättar att det är viktigt att man har grundläggande kunskap i olika religioner och kulturer för att kunna möta de boende på ett konstruktivt sätt. Att exempelvis inte att propsa på ett handslag med en person vars kultur inte accepterar handslag mellan män och kvinnor. Gunnar Blomé som är forskare från Malmö Högskola och projektchef på Helsingborgshem påpekar dock att de alltid poängterar Helsingborgshems syn på könens lika värde. Ett sätt att vara tydlig med detta är att då personal genomför dörrknackningar, eller gör andra hembesök så kommer de alltid representerade med en man och en kvinna. Just hembesök är uppskattade då många familjer här aldrig har besök av svenskfödda och blir dessutom via besöken uppmärksammade. Vilket de faktiskt också är då Helsingborgshem har en mycket ambitiös plan för både den fysiska 34

och sociala uppbyggnaden av Drottninghög. Arne Gunnarsson berättar att de ska bli Helsingborgs mest attraktiva flerfamiljsbostadsområde genom sina satsningar på bland annat skolan. ”Där skolan är bra, där vill familjer bo” säger han.

BEHOV OCH LÖSNINGAR

I en satsning med tysk-dansk förlaga har man utbildat stadsdelsmammor. Det stärker sammanhållningen mellan familjerna.

De utbildas i bland annat barns utveckling, säkerhet i hemmet, hälsa, källsortering, brandutrymning och släckning. Mammorna bor i området, och projektet har lett till att det är mer ordning nu när fler mammor från olika kulturer lärt känna varandra och gemensamt håller koll på vad som försiggår på områdets gårdar. Drottninghög har även en egen sommarbassäng, och då vissa av stadsdelsmammorna redan utbildats till siminstruktörer av Helsingborgs Stad har man lyckat höja graden av simkunnighet bland områdets barn.

Tvättstugornas underhåll var eftersatt, men annat var mer akut. I väntan på upprustningsdirektiv målade de om överallt och ersatte det som var trasigt eller hade tagits bort. Satte upp nya krokar och placerade in ny sopborste och skyffel i alla tvättstugor.

– Ett problem var att dessa skyfflar alltid försvann. Vilket Helsingborgshem tolkade som att folk behövde dem hemma. Då köpte de in borste och skyffel till alla hushåll och lämnade dem i en påse på allas dörrar tillsammans med informationen om att tvättstugorna nu var upprustade, säger Arne Gunnarsson.

KOMPETENS OCH FRAMTID

Efter en gedigen rundfrågning hos fastighetsbolagen så kan man sammanfatta att en god förvaltare är intresserad av människor.

Personen har god social kompetens, fler språk än svenska och engelska, har tålamod, är rak och tydlig samt vågar både tala inför grupp och ta beslut. Ska man kunna förändra ett socialt utsatt område skadar inte lite kunskap om media och träning i att skriva. Ett områdes och de boendes självbild och självkänsla påverkas illa av negativ rapportering. Den bidrar till ett destruktivt och kostsamt utanförskap.

Ja, över hela Sverige pågår en social mobilisering bland fastighetsägare och de boende för att det lönar sig, och för att Miljonprogrammet ska återgå till en tydlig och uppskattad resurs istället för ett hav av fysiska och sociala problem. Och det fina med fastighetsbranschen på bostadssidan är att det går att kombinera bättre affärer med tydlig och självklar samhällsnytta.

Branschens aktörer har helt enkelt varandra som sparringpartners.

Frågan är om inte Miljonprogrammets fastighetsägare, förvaltare och boende har en hel del praktiskt att lära våra politiker om mänskliga resurser och integration? ■

FELICIA OREHOLM

Miljöstrateg och föreläsare inom sunt och miljöprofilerat byggande

HUSBYGGAREN NR 4.2015

VisionPlus

Fönster för generationer från H-Fönstret i Lysekil H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion!

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | info@hfonstret.se | www.hfonstret.se

Starka, lätta och säkra takkonstruktioner KOSTNADS- OCH ENERGIEFFEKTIVITET

I-balk är ett kostnadseffektivt alternativ för att åstadskomma välisolerade takkonstruktioner.

STARKA OCH LÅNGA

Balkhöjder upp till 500 mm medför att det är möjligt att uppnå takkonstruktioner med stora spännvidder, även med höga snölaster.

LÄTT PÅ BYGGET

I-balkens låga vikt ger fördelar vid montage av takkonstruktioner.

Den låga vikten ger lägre transportkostnader och mindre behov av stora kranar på byggplatsen.

Kontakta oss och läs mer på: www.masonitebeams.se

Spara 50 % i bygghöjd på indragen takterrass ?

KOLJERN® är del av FOAMGLAS® www.koljern.se

Debatt

Konkurrens istället för partnering Systemet med samverkansentreprenad leder till att de största byggföretagen får monopol på stora byggprojekt. De dubblar vinsten och beställarna tar riskerna. Sveriges byggherrar bör överväga andra genomförandeformer för snabbare byggprocesser till lägre kostnad. å – om någon – har missat medias granskning av hur Nya Karolinska i Solna blev Sveriges dyraste sjukhus.

Alltför många kör dock huvudet i sanden och hävdar att Nya Karolinska är ett undantag på en i övrigt fungerande byggmarknad. När det i själva verket är precis tvärtom.

Den dåliga – för att inte säga obefintliga – konkurrensen vid stora byggprojekt resulterar nämligen i att byggherrarna har svårt att få in tillräckligt många konkurrerande anbud. Och det innebär i praktiken att det är byggarna själva som bestämmer hur projekten ska drivas och vad de slutgiltigt kommer att kosta.

Det som dominerar den svenska byggbranschen idag är det som kallas för samverkans­ entreprenad eller ”partnering”.

Och samverkan låter ju alltid bra. När det i själva verket leder till oligopol, dyrare och långsammare byggprojekt – och i förlängningen bromsar det byggande som Sverige så väl behöver.

Samverkansentreprenad innebär i korthet att byggherren har en enda motpart – en huvudentreprenör, som i sin tur upphandlar och ansvarar för alla underentreprenörer.

Samverkansentreprenader är inget entydigt begrepp, men brukar inledas med ett konsultskede tillsammans med entreprenören, som sedan följs av totalentreprenad - ofta på löpande räkning.

HUSBYGGAREN NR4.2015

Detta är ett system som hyllas av många. Byggherrarna får en bekvämare resa, risken för överklagan på LOU-projekt minskar när det bara behövs en upphandling, facket och Arbetsmiljöverket tycker att det är praktiskt, och även Konkurrensverket tycker att samverkansentreprenad är den bästa metoden vid stora komplicerade byggprojekt. Kunden får en faktura, en entreprenad och har en motpart att skylla på om det går åt skogen.

Så vad är problemet?

Jo, systemet leder i praktiken till att konkurrensen försvinner och att de största byggföretagen får monopol på stora byggprojekt.

De största byggföretagen kontrollerar också stora delar av underleverantörssektorn. Och även om de handlar upp alla underentreprenörer och redovisar anbuden för byggherren, så synliggörs i många fall inte den årsrabatt som ofta innefattas i avtalet mellan byggföretagen och underentreprenören.

De största byggföretagen, det vill säga samverkansentreprenören, sitter helt enkelt i förarsätet och kan styra både tekniska lösningar, kalkyl och budget. Samtidigt kan byggföretagen dubbla sin vinst medan beställaren får ta de flesta riskerna.

Det här är ett problem inte bara för byggbranschen, utan för hela samhället. Alla politiker försöker övertrumfa varandra om hur många bostäder, skolor, sjukhus och järnvägar som ska byggas, samtidigt som de uppmuntrar ett system som begrän-

Nyckelordet är konkurrens.

Ett väl projekterat projekt som handlats upp i konkurrens till fast pris blir billigare än motsvarande på löpande räkning. sar precis detta. Och när offentliga beställare väljer den här vägen och låter byggarna bestämma – då är det våra skattepengar de slösar med.

Så hur löser vi problemet?

Nyckelordet är konkurrens.

Ett väl projekterat projekt som handlats upp i konkurrens till fast pris blir billigare än motsvarande på löpande räkning. Det driver teknikutvecklingen, ger bättre och miljövänligare lösningar till bättre priser och en bättre samhällsekonomi. Om byggherrarna är mer aktiva och väljer andra genomförandeformer får de plötsligt tillgång till många fler underleverantörer, kan sänka kostnaderna och får full kontroll över processen.

Det finns flera sätt att åstadkomma detta – genom att bygga i egen regi, bryta ner projektet i mindre delar eller tillämpa exempelvis Construction Management (CM), som har visat sig

vara framgångsrikt vid flera stora byggprojekt. CM, där en projektledare går in och stärker byggherrens organisation istället för att ”bara” vara leverantör, innebär flera fördelar: Projektledaren fungerar som kundens egen byggavdelning, utan att ha några egenintressen.

Han eller hon är oberoende och har inga kopplingar till andra aktörer. Därför kan alltid det bästa projektteamet skapas för varje projekt.

Beställaren får full insyn i projektet och en partner genom hela processen.

Projekttiden förkortas eftersom projektering sker löpande och parallellt med upphandling och produktion.

Upphandlingarna sker etappvis, vilket ökar flexibiliteten vid projektförändringar och möjliggör sena ändringar utan större negativa konsekvenser.

Entreprenadarbetena delas upp i delentreprenader, vilket maximerar konkurrensen inom varje del och sänker totalkostnaden.

Vi uppmanar därför Sveriges byggherrar att överväga andra genomförandeformer. Visst, det är lite jobbigare och kräver ett större engagemang. Men belöningen är en större kontroll över kvalitet och ekonomi, tillgång till större resurser – och snabbare byggprocess till en lägre kostnad. Och det gynnar både byggherrarna själva, branschen och hela samhället.

HÅKAN UNDIN

Grundare och partner Forsen Projekt

37

Form &Teknik

RENOVERING

Slit- och slängkulturen håller alltjämt stånd emot hållbart tänkande i grunden, på de allra flesta fronter. Det är ingen hejd på hur mycket resurser, råvaror, material och energi som förslösas till ingen nytta, utom möjligen ett för stun­ den lättat kortsiktigt ekonomiskt sinne. Men det finns vägar att gå för att bättre hushålla med den lilla boll av materia, som vi kallar vår Jord. Att inte bygga nytt, är en rimligare väg, än att riva.

speglingar av den verklighet som anses vara etablerat, eventuellt påtvingat, comme il faut i samhällskontexten. Men koldioxid är ändå ett praktiskt mått att mäta en del av vår miljömässiga påverkan med. Det ger en för många begriplig bild av vad som framstår som ett realistiskt samband.

Om man kan jämför koldioxidutsläpp i olika scenarier relaterade till byggverksamhet så kan lärdomar dras och riktningsvisande råd erhållas. Det kan konstateras att det åtgår en viss mängd energi och material för att uppföra en byggnad. All den energi och materia som tillförs byggnaden under dess livstid kan räknas samman till ett byggnadens energivärde, dess ”embodied energy”. Sålunda ökar den sammanlagda förbrukade mängden energi och materia genom underhållsinsatser, renoveringar och tillbyggnader, till dess att byggnaden rivs. Blir man så mycket klokare av att konstatera sådana summor? – Nej, klart inte, de måste analyseras och leda till konkretiserade effekter av möjliga, alternativa handlingar.

TEXT & FOTO: ANDREAS FALK · ANDREAS @HUSBYGGAREN.SE

GAMMALT VS. NYTT

en gyllene medel­väg?

I

takt med att vi gröper ur mer och mer volymer av material ur jorden, för att tillfredsställa mer eller mindre kortsiktiga ekonomiska och förvisso i viss grad även materiella så kallade behov, krymper det tidsperspektiv som vi rimligen kan ha inför oss, innan vi når peak-earth. Stora delar av samhället och industrin bävar inför peak-oil som det oroats för sedan länge nu, nästan som när Peter gång på gång ropar att vargen kommer. När kommer den att inträffa?

Hur länge till kan vi låta bensinkranarna stå öppna? Finns det inte outnyttjade resurser under några isbjörnars hemvist någonstans, så att vi kan rätta till slipsknuten ännu en gång?

PEAK-EARTH?

Frågan är kanske om peak-oil dröjer så länge att peak-earth inträffar samtidigt? – Nej, du tänker rätt, peak-earth är ännu inte något etablerat begrepp. Det har hittills bara förekommit som en liknelse i en del miljö- och hållbarhetsresonemang, men det ligger en hel del rimlighet bakom en sådan tankekonstruktion. ”Jorden klarar sig alltid, det är bara de nuvarande livsformerna som kommer att dö och avlösas av andra.” var det någon som uttryckte det härom veckan.

Måhända är det så, men vems sinne lättas av ett sådant synsätt? Med peak-earth 38

menas i den här krönikan en gräns, vid vilken Jorden inte längre klarar av mer påfrestningar av människans framfart, utan att förutsättningarna för liv – i den mening som vi normalt lägger i det trestaviga begreppet – upphör.

Vad klarar egentligen Jorden och hur länge? Det vet vi inte, vi bara gissar, och hoppas. Men vi kan dra rätt så långtgående slutsatser om huruvida vi kan ödsla och förbruka så som vi gör sedan så länge, i en fortfarande så snabbt eskalerande takt. Vi bygger för att maximera vinst. Vi river när vinsten inte maximeras längre och vi bygger nytt för att maximera ännu mer genom en ännu större vinst. Låter det klokt? Vi lever i ett slutet system där det bara är pengar som kan skapas ur intet. Och pengar skapar vi till den milda grad att vi tappat fotfästet i den insikt om pengars koppling till faktisk fysisk substans som är förutsättningen för pengars värde. I den påföljande ekonomiska lavinen rusar vi fortfarande förtvivlat mot toppen.

BUZZWORDS

Nu är det mycket som sägs, förmanas och eftersträvas rörande koldioxid och dess utsläpp i atmosfären. CO2 har blivit ett buzzword i successionsordningen av credon som likt pengar i inflationstider faller raskt i värde. Buzzwords är på sätt och vis

Enkla jämförande studier visar att det många gånger åtgår mindre energi och material vid en ombyggnad, än vid en nybyggnad som kräver den ursprungliga byggnadens rivning. Vid en konferens i Tokyo i april i år, deltog flera praktiserande konstruktörer som presenterade liktydiga analysresultat av projekt som de varit inblandade i. Konferensen IASS 2015 Tokyo Colloquium hade biobaserade material och hållbara byggkoncept för miljömässigt hållbart byggande som tema. Ekonomiskt sett så är det väldigt ofta mer gynnsamt att riva och bygga nytt, vanligen för att man då snabbare kan anpassa byggnaden till en ny (eller gammal) hyresgästs nya eller ändrade behov och funktionsanspråk och även ta ut högre hyra, eller sälja den nya fastigheten till ett högre pris än vad den gamla skulle möjliggjort.

Anledningen till den ekonomiska fördelen kan givetvis också vara att byggnadens fortsatta användning kräver så stora förändringar av den befintliga stommen, att en ombyggnad blir orimlig. Energi- och materialmässigt är det dock fullt möjligt att en renovering i många fall skulle vara mer gynnsamt ur resursperspektiv. Förstärkningar av stommar för att klara högre laster eller möjliggöra nya väggplaceringar kan innebära tidskrävande och tekniskt avancerade ingrepp, men en fråga som mången i bygg- och fastighetssektorn borde ställa sig är huruvida det inte vore möjligt att åstadkomma mervärde i ett resursmässigt hel-

HUSBYGGAREN NR 4.2015

Den byggda staden, ett landskap som tål att åldras eller som ständigt måste förnyas?

hetsperspektiv, i stället för att gå rivningsvägen.

BYGGA SOM ATT SPELA SCHACK

Självfallet krävs ett avsevärt mått av eftertanke och förmåga att tänka som en schackspelare, i flera led framöver, när en ny byggnad planeras och uppförs. En del byggnader är och förblir genom dålig och oförutseende utformning, ohjälpligt begränsande för förändrade eller nya behov och användningar intill sin död och då återstår till slut bara demolering. Men rätt mycket torde ändå kunna åstadkommas genom att modellera om och fräscha upp det existerande. Flexibla byggnader talas det mycket om, och det eftersträvas i många byggprojekt, men hur den inbyggda flexibiliteten de facto kan tas till vara 20, 30 eller 50 år senare är långt ifrån genomtänkt. Många finurliga lösningar har sett dagens ljus, utan att komma till nytta när behoven senare förändrats.

WANTED – $10.000

Det ligger stora, intressanta utmaningar i förvaltandet av det byggda och det borde sättas upp Vilda Västernplakat både här och där som efterlyser framsynta fastighetsägare och innovativa byggare, arkitekter och konstruktörer med ombyggandets adelsmärke på rockslaget, till att hantera den byggda miljön på ett i alla avseenden – inte bara de ekonomiska – hållbart sätt. ■ HUSBYGGAREN NR 4.2015

39

Greenwash sköljde bort värdefull byggnad Miljömärkningar används för att putsa företagens image och fram­ ställa produkter som mer miljövänliga än de är. En miljömärkning ger produkten en marknadsmässig fördel gentemot konkurren­ terna – märkningen har alltså blivit en kommersiell produkt. Effek­ ten blir att märkningar tappar i trovärdighet som i fallet med det Svanen-märkta Aspö Eko-logi i Skövde.

Svenska byggnadsvårdsföreningen har granskat ett aktuellt exempel på hur byggföretag använder miljömärkningar för att putsa sin miljö-image: Aspö gård i Skövde som marknadsförs hårt under namnet Aspö Eko-logi. I reklamen från kommunala Skövdebostäder kan man läsa att projektet är unikt med tre olika miljöcertifieringar: Svanen, Miljöbyggnad Guld och passivhusstandard Feby12. Och den som invigde projektet var självaste bostadsministern, miljöpartisten Mehmet Kaplan.

Men miljömärkningarna av Aspö Ekologi är vilseledande. Vad som talats tyst om är att man rivit en gedigen jugendbyggnad från 1909 för att ersätta med ytterligare några nya hus i området. Det anses tydligen mer miljövänligt att riva ett hållbart hus för att bygga nya hus på samma plats – är det resurshushållning? Miljömärkningen grumlas ytterligare av att Naturskyddsföreningen samlat in 3 000 namnunderskrifter i protest mot bygget, eftersom Aspö gård ligger i 40

ett område med viktiga naturvärden. Nu är naturområdet rumphugget och huvudbyggnaden riven – har Mehmet Kaplan tänkt på att han blivit en del av greenwashen?

Ett av företagen som utfärdat miljömärkningen är det statligt ägda Svanen. På Svanens hemsida kan man läsa att de ”ställer krav på byggprocess, material och energibehov. Hänsyn tas till miljön genom hela tillverkningsprocessen, från råvaror till färdig byggnad.”

Svanen replikerar att de bedömer produkter från alla miljöaspekter och under produkternas hela livscykel. De menar att de ändå måste avgränsa sig någonstans och gör en liknelse: lika lite som vi kan kontrollera vad man skriver på ett Svanenmärkt papper kan vi bestämma på vilken plats man uppför ett Svanenmärkt hus.

Kontentan är att Svanen bara bedömer den nya produkten, inte byggprocessen som helhet som till exempel rivningen av ett funktionsdugligt hus. De menar att det

hus som ska byggas i Aspö gård har de tillstånd som krävs. Är byggloven eller andra beslut och godkännanden i ärendet tvivelaktiga, eller rent av felaktiga, får man givetvis beklaga och överklaga i de instanser som utfärdat dem. Svanen skriver att de stått för sin del. De har bedömt och kontrollerat husets material, inneklimat, energiprestanda och att en miljöriktig byggprocess skett under själva uppförandet.

Det gör Svanenmärkningen av Aspö Ekologi till en ganska uddlös miljömärkning.

Det finns naturligtvis ekonomiska aspekter på greenwashing. En miljömärkning ger produkten en marknadsmässig fördel gentemot konkurrenterna – märkningen är alltså en kommersiell produkt. Till exempel kan en fastighetsägare ta ut högre kontorshyror i ett miljöcertifierat hus.

För stora företag är kostnaden för märkningen försumbar i förhållande till vinsten, men många små företag har sällan råd med avgifterna för märkningen. Detta faktum diskvalificerar många av de mest miljövänliga företagen och produkterna i byggbranschen, särskilt inom byggnadsvården där ekologiska produkter och resurshushållning är norm.

Byggnadsvårdsföreningen tycker att en miljömärkning bland annat bör ta hänsyn till om man har rivit fungerande byggnader för att kunna uppföra det nya huset och om det nya husets komponenter och material går att underhålla den dagen det är dags eller måste slängas på tippen och ersättas med nya. Och det är viktigt att företagen som utfärdar märkningar är oberoende av branschen.

På senare år har märkningar av varor och tjänster fått brett genomslag och det är ett viktigt arbete som görs. Man kan som konsument snabbt se om produkten är ekologisk, innebär förbättrade arbetsvillkor i fattiga länder, är skonsam för allergiker, innehåller miljövänliga råvaror och så vidare. Men organisationerna som säljer märkningar bör vara uppmärksamma mot greenwash och vidga sina kriterier för resurshushållning, anpassa för småföretag och därigenom bli mer trovärdiga. ■

STEPHAN FICKLER

Byggnadsantikvarie Verksamhetsledare på Byggnadsvårdsföreningen

HUSBYGGAREN NR 4.2015

Ett projekt, 22 trappor och 14 modeller Fler och fler vill kunna göra sina personliga val när det gäller den fasta inredningen till sina nybyggda hus.

Kök, badrum, golv och förstås trappan.

När ni köper trappor av oss till ert projekt hjälper vi gärna till med tillvalen. Utifrån era specifika önskemål i allt från träslag och ytbehandling till räckesdetaljer och olika trappmodeller.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller besök oss på www.dromtrappor.se | 0910-258 00 | www.dromtrappor.se

OM VÄSTAFRIKA, HÅLLBARHET OCH FRAMTID

FAKTA / LE MONDIAL DU BÂTIMENT

PLATS: Paris Nord Villepinte.

PROJEKTETS SYFTE: Stor fackmässa som samlar tre byggrelaterade mässor under samma tak.

PROJEKTPERIOD: 2–6 november 2015 MÄSSINFO: http://www.lemondialdubatiment.com/en/

I NOVEMBER I ÅR öppnas den stora

mässan Le Mondial du Batiment 2015. Mässan samarrangeras sedan 2013 av organisationerna BATIMAT, INTERCLIMA +ELEC och IDÉOBAN. BATIMAT är en stor byggmässa som täcker alltifrån stommar och in- och utvändiga detaljer till verktyg, utrustning och byggrelaterad IT; INTER­ CLIMA+ELEC behandlar inomhus­klimat, energieffeiktivitet och smarta lösningar för bland annat styr och regler och elgenerering; IDÉOBAN är de franska badrumsindustriernas största mässhändelse. Mässan lockar både utställare och besökare internationellt: uppemot 50 % av utställarna kommer från andra europeiska länder än Frankrike och besökarna kommer från Europa, Afrika och Sydamerika.

Hållbart byggande och smarta bygglösningar uppmärksammas bland annat genom två internationella utmärkelser, The Energy Performance and Architecture Award för hållbar byggkonstruktion och Smart Home & Building Award för smart teknologi. Ett särskilt utställningstema är The Building for the Future vilket ska omfatta lösningar och prototyper för morgondagens byggindustri. Arkitektur och klimat kommer även att uppmärksammas i en särskild vandringsutställning som refererar till FN:s kolmatkonferens COP21 som hålls i Paris i december.

En intressant aspekt av mässan är att årets fokus är Västafrika söder om Sahara.

Detta kommer att ge mässbesökarna ökad inblick i förutsättningar och potentiella marknader i Senegal, Elfenbenskusten, Kamerun, Gabon och Nigeria. Det kommer att anordnas möten med arkitekter, utvecklare och entreprenörer från dessa länder.

Ett flertal västafrikanska myndighetsdelegationer kommer också att delta under mässdagarna. ■ 42

HUSBYGGAREN NR 4.2015

Yrkesporträtt FÖRVALTNING, OMRÅDESANSVARIG

’’ förvaltning av bostäder i Stockholm. Han har gått hela vägen inom fastighetsbolaget Balder. För nio år sedan började han som fastighetsskötare, kom sedan in på kontoret, blev förvaltningsassistent, förvaltare och nu områdesansvarig. Han vill arbeta med förändring i en trögrörlig bransch. Balder äger 25 procent av beståndet i Vårby gård. När de tillträdde 2009 var Balder det femte kommersiella fastighetsbolaget på 15 år och möttes av stor skepsis. Tidigare ägare hade låtit området och de 750 bostäderna förfalla, inte levererat vad de lovat. Under de första fem åren arbetade Balder ikapp eftersatt underhåll så att de nu parallellt kan rusta området socialt och fysiskt. De vill stärka bykänslan och göra Vårby gård attraktivt att bo i igen.

NIKLAS DABROWSKI ARBETAR MED

Foto: Mauro Rongione.

Miljonprogramsområden byggdes för 40–50 år sedan. På många håll behöver fastigheterna rustas upp rejält.

Hur arbetar du med de bostäder Balder äger?

– Vi har långsiktiga underhållsplaner, allt från tak, hissar och entréer. Vår avsikt är att behålla fastigheterna. Tidigare var de köpevara.

Chockhöjda hyror och hyresgäster som inte har råd att bo kvar eller eftersatt underhåll. Vad är nyckeln för att få en god relation till de boende?

– Vi har en tät dialog med hyresgästerna.

Vi räknar så klart på direktavkastning men det får ske i samklang med betalningsvilja och kundnöjdhet. De måste känna att de får valuta för hyreshöjningar genom att vi visar vad pengarna går till. Som enda fastighetsbolag i Sverige har vi anställd en komiker som kommunikatör. Ståupp-komikern Thomas

Det är karma att få jobba iV årby gård

Oredsson kan bryta isen med sin humor och samla goda krafter i området. Vi har vårt kontor centralt i Vårby gård. Granne med oss invigdes lokalpolisens kontor 2008. Dagen innan invigningen brändes kontoret ner. En tio meter lång brandoch bombsäker jalusi sattes upp. Det är det första man ser när man kommer till Vårby gård. Vilken bild ger det? De klottrades varje vecka och sanerades varje vecka. Thomas föreslog 2012 att en airbrushmålare skulle måla jalusierna så att det ser ut som att de är öppna och man ser in i lokalen. Man ser mötesrummet där en polismössa hänger kvar, köket med lite disk, en hund som tittar ut och så vidare. Sedan den dagen har det inte varit något klotter. Man kan hitta alternativa lösningar.

Det finns de som vill förtäta områdena och andra som vill bevara dem. Du som arbetar med förvaltning i miljonprogramsområden, vad tycker du?

– Absolut förtäta där det finns möjlighet utan att skapa trångboddhet. Behålla det geniala med bilfria innergårdar där barnen kan röra sig fritt. De flesta miljonprogramsområdena är generöst byggda och det går att nyttja befintlig mark till dynamiska boendemiljöer. Genom att blanda hyresrätter med bostadsrätter bygger vi liv istället för segregation. Barnen ska växa upp här. Utformningen gör att det är lätt att släppa ut barnen. Det är tryggare här än i Stockholms innerstad.

Vilket är ditt bästa råd till den som funde­rar på att arbeta med fastighetsförvaltning?

– Vi söker många gånger en anställd entreprenör som vill förändra. För att platsa behöver man vara intresserad av socialt arbete och ansvarstagande. De är

inte helt lätta att hitta, många är ändå entreprenörer utan att veta om det.

Efter utbildningen i förvaltning märker man att verkligheten ser annorlunda ut än i teorin. Det här är ett kombinationsyrke av både psykologi och byggnadsteknik. Vi uppmuntrar våra anställda att hitta nya lösningar och lyssna på hyresgästerna. Vi lever efter två mantran: det finns inga idioter och det finns inga problem. En hyresgäst kan vara arg och missnöjd, men aldrig en idiot. Vi är jämlika. Respekt, glädje och trygghet är vad vi vill stå för.

Det bor många i miljonprogramsom­ råden runt om i Sverige. Vad kan de förvänta sig i framtiden?

– Att husen kommer att vara välskötta.

Att vi lyfter området till att bli attraktivt.

Hyresgäster som varit på botten är så oerhört tacksamma för en så enkel sak som att entrén målas om och ny belysning sätts in. Vi vill ha med oss dem så att de nya åtgärderna inte blir förstörda.

Underhåll sker löpande i långa processer. Vi finns i området, vi diskuterar med hyresgästerna och håller vad vi lovar. Vi har fastighetsägarträffar med de andra bolagen för att se helheten, till exempel sådant som att vi har samtidig sandupptagning. Mycket ligger i samarbeten och Thomas är spindeln i nätet.

NIKLAS DABROWSKIS FÖRSTA egna lägenhet låg i miljonprogramsområdet Hagsätra i Stockholm. När han ser tillbaka på de åren tycker han att på plussidan finns de många grannarna, många var med på grillfesterna vid höghusen och kontakten var god. På minussidan tycker Niklas att det var tvärdött efter klockan 19 på kvällen, inget liv och rörelse i området.

Det är något att hitta en lösning på.

NAMN: Niklas Dabrowski ÅLDER: 32. ARBETAR SOM: Områdesansvarig i Vårby gård. BOR: Vasastan, Stockholm. UTBILDNING: Grundskola.

KOPPLAR HELST AV MED: Sportskytte (pistol). UNIKT MILJONPROGRAMSOMRÅDE I SVERIGE: Fisksätra i Nacka kommun, bilfritt med parkering under husen och utformat så att barn kan röra sig mellan gårdarna och husen.

HUSBYGGAREN NR 4.2015

43

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

LUND

STOCKHOLM

STOCKHOLM GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening Vi finns i Solna och Uppsala.

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

MEKANISKA ­PRÖVNINGSANSTALTEN

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR · BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER 44

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET ­AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE ­BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, B ­ RANDLARMOCH ­INERTGASANLÄGGNINGAR

För bättre samhällen www.tyrens.se

MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

HUSBYGGAREN NR 4.2015

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

PER-OLA BERGQVIST ›

Advokat per-ola.bergqvist@foyen.se LINNEA GUSTAVSSON ››

Biträdande jurist linnea.gustafsson@foyen.se

Offentlig upphandling:

Kursändring avseende orena anbud på gång?

Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva om det i visst fall är förenligt med proportionalitetsprincipen att inte utvärdera en leverantörs anbud till följd av en avvikelse från förfrågningsunderlaget.

Det är mycket vanligt förekommande att en upphandlande myndighet är tvingad att förkasta ett bra anbud på grund av brister eller avvikelser från obligatoriska krav i förfrågningsunderlaget. Bristerna ifråga är ofta av formell karaktär eller utgör krav utan betydelse för kvalificeringen, utvärderingen eller upphandlingsföremålet varför det obligatoriska förkastandet ofta kan tyckas omotiverat eller till och med direkt oskäligt.

Rättsläget har nämligen länge varit sådant, bland annat mot bakgrund av EUdomstolens rättspraxis att det anses strida mot likabehandlings- och öppenhetsprincipen att anta anbud som inte uppfyller ställda krav på anbudets form och innehåll samt innehåller reservationer mot avtalsvillkoren eller de tekniska specifikationerna. Utifrån den utgångspunkten har

svenska förvaltningsdomstolar tenderat att vara mycket stränga i dömandet och har utvecklat ett strikt förhållningssätt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter i princip alltid måste förkasta ett anbud för minsta brist eller avvikelse i förhållande till förfrågningsunderlagets krav.

Rättspraxis på området som medgett undantag från denna strikta princip har hittills varit begränsat till lägre instanser.

Detta fram tills nu då högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen, har beviljat prövningstillstånd i det så kallade ”Sodexomålet” (mål 555-15) som rör Nacka kommuns upphandling av drift av storkök.

Kammarrätten konstaterade i sin dom, som nu alltså överklagats, att ska-kravet i förfrågningsunderlaget avseende näringsberäkning och ett angivande av enkelomättat fett, var klart och lättförståeligt.

Kammarrätten uttalade att även om man kan räkna ut mängden enkelomättat fett i anbudet, eftersom det motsvarades av skillnaden mellan den totala mängden fett och de redovisade mängderna fler-

FRÅGA Vilken betydelse har proportionalitetsprincipen i rådande rättsläge?

I avvaktan på avgörande från högsta instans finns det enligt vår uppfattning utrymme att argumen­tera för att det är oproportionerligt att förkasta anbud pga. en brist eller avvikelse från krav som saknar betydelse för såväl kvalifice­ ringen som utvärderingen eller upphandlings­ föremålet i stort.

HUSBYGGAREN NR4.2015

omättat fett och mättat fett, var inte ska-kravet uppfyllt.

Enligt Kammarrätten kunde det anses vara proportionerligt att kommunen upprätthållit det i förfrågningsunderlaget uppställda ska-kravet och ansåg således att kommunen gjort rätt som inte utvärderade anbudsgivarens anbud.

Som angetts ovan finns det dock avgörande som i flera fall gett utrymme för en tillämpning av proportionalitetsprincipen och där det ansetts vara oproportionerligt att förkasta ett anbud på grund av avvikelse eller brist i krav som ansetts irrelevant eller oväsentlig. Likaså har det i några mål ansetts vara orimligt att framhärda oproportionerliga krav som vid en samlad bedömning saknar nämnvärd funktion i upphandlingen. Även ska-krav som ansetts vara av enbart informativ eller rent upplysande karaktär har konstaterats vara oproportionerliga att tillämpa som grund för förkastande.

Enligt rådande rättsläge ska, som huvudprincip, orena anbud förkastas oavsett vilken brist som föreligger. Dock är det kanske en kursändring på

FRÅGA Kommer Högsta förvaltningsdomstolen sätta ner foten i Sodexomålet?

Högsta förvaltningsdomstolens dom är efterläng­ tad och av stor betydelse för både upphandlande myndigheter och leverantörer. Förhoppningsvis uttalar sig domstolen på ett vidare plan som kan vara vägledande för andra fall men det kan inte uteslutas att domstolen begränsar domen till situationen för handen.

gång. I rättspraxis har det från kammarrätterna nu i flera fall lämnats utrymme för en til�lämpning av proportionalitetsprincipen. Högsta förvaltningsdomstolen ska nu pröva om det är förenligt med nämnda princip att inte utvärdera ett anbud på grund av en avvikelse från förfrågningsunderlaget. Det ska också tilläggas att Högsta förvaltningsdomstolen, med hänvisning till Sodexomålet, även beviljat prövningstillstånd i det så kal�lade ”VAMAS-målet” (mål 2691-15) där frågan för prövning är ”om en upphandlande myndighet med hänsyn till proportionalitetsprincipen och likabehandlingsprincipen kan godta en leverantörs anbud trots att det avviker från krav som ställts upp i förfrågningsunderlaget”. Det återstår att se om Högsta förvaltningsdomstolen dömer till förmån för det strikta förhållningssättet där anbud ska förkastas för minsta brist eller om domstolen öppnar upp för ett mer generöst förhållningssätt utifrån proportionalitetsprincipen. Tillsvidare får vi sitta still i båten och invänta Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden – huruvida det blir kursändring får framtiden utvisa. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se.

Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

45

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46 (0)144-314 09 Fax: +46 (0)144-314 29 Mobil: +46 (0)705 556 576

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

MER INFO OCH RÅDGIVNING Tel 0451-898 77 info@jape.se

46

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

www.ventgolv.se

HUSBYGGAREN NR 4.2015

BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

BYGGLEVERANTÖRER

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer på www.buildsmart.se

Säkra taket!

Tegel för restaurering

Fuktsäkrar husgrunder! ventisol.se

Snabb uttorkning • God värmeekonomi Torr grund • Låg totalkostnad • Varm grund

www.murma.se

Prenumerationserbjudande!

Prova tre nummer för 119 kr

pren@husbyggaren.se

HUSBYGGAREN NR 4.2015

47

Marknadsnytt Certifiering för hållbar stads­utveckling Tyréns har tillsammans med Swedish Green Building Coun­ cil genomfört workshops med elva kommuner, som en del i utvecklingen av ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Nu lanseras en pilotversion av Citylab Action, en av tre delar av hållbarhetsforumet Citylab. www.tyrens.se

Kameraövervakning Sonys 4K-teknologi ger kameraövervakning ett kraftfullt sätt att få en full översikt. Den tåliga övervakningskameran Sony SNCVM772R 4K ger detaljrikedom både dag och natt. Förutom detta har kameran en rad ytterligare funktioner inklusive intelligent beskärning och multispårning, samt stillbilder i hög upplösning för de fall det behövs bildbevis. www.gatesecurity.se

Egen trädgård för miljonprograms­områden Hyresgäster i miljonprogramsområden till Stockholm som förorten Norsborg har fått egna trädgårdar vid lägenheterna i markplan.

Botkyrkabyggen lanserade i våras ett nytt boendekoncept kallat TrädgårdsBo. Ett 90-tal lägenheter i flerbostadshus fick då trädgårdar på mellan 90-120 kvadratmeter. Hyresgästerna kunde välja till eluttag utom­ hus, utebelysning, förråd, staket och hjälp med att ställa i ordning marken mot ett tillägg på hyran. Sedan var det bara att sätta igång att plantera. Tanken är att både trivsel och växter ska blomstra. www.botkyrkabyggen.se

Kompismoln visar vem som känner vem Nu är det enkelt att utforska vem som känner vem i svenskt näringsliv. En smart graf visar direkt chefens professionella nätverk när du söker på ett företag. Dessutom visas hur det står till med jämställdheten i ledningen.

Det här innovativa ”kompis-molnet” gör det snabbt och enkelt att kartlägga banden i närings­ livet. Länkarna bygger på bolagsinformationen om vem som sitter i vilka styrelser. www.hitta.se

48

HUSBYGGAREN NR 4.2015

JF100 – snabbt, enkelt och säkert.

• 2-i-1-ventil: jobba med skumpistol eller spraymunstycke.

Nyhet! Unikt t vattenbasera isolerskum.

• Isocyanatfri – kan användas utan handskar.

• Jämna av och ta bort överskott på direkten.

• Skölj eller torka bort med vatten.

• Ingen efterexpansion – skapar inget tryck.

• Elastiskt – klarar rörelser i konstruktionen.

• Snabbt och enkelt – få tid över till annat.

Glöm allt du vet om att isolera med skum.

JF100 från illbruck är ett helt nytt vattenbaserat isolerskum, med likvärdiga värme- och ljudisolerande egenskaper som andra skum – bara lättare och säkrare att jobba med. Till skillnad från konkurrerande produkter fortsätter inte JF100 att expandera under härdning. Du ser direkt hur skummet fyller ut och behöver inte oroa dig för att fylla för mycket. Skulle det hamna skum vid sidan av eller om du får det på huden är det ingen fara på taket. JF100 är helt fri från hälsofarliga isocyanater och går lätt att skölja eller torka bort med vanligt vatten. Dessutom går jobbet snabbt! Du behöver inte vänta på att skummet ska härda innan du tar bort eventuellt överskott. Bara fyll, jämna av och du är klar! www.illbruck.se/jf100

FYLL.

JÄMNA AV.

TORKA RENT.

KLART.

Noterat Enklare handläggning i samverkan mellan fastigheter Den 1 juli trädde nya lagar i kraft som bland annat berör samfälligheter. Lagändringarna syftar till att göra handläggningen av ärenden om gemensamhetsanläggningar och enskilda vägar enklare och mer rationell. Samma ersättningsprinciper ska gälla för likartade situationer, till exempel införs en ny ersättningsgrund när en gemensamhetsanläggning eller vägupplåtelse begränsas eller upphävs. En sådan rätt till ersättning vid inskränkning av rättigheter finns redan för andra liknande situationer. Ändringarna gör att ersättningssystemet blir mer rättvist och lättare att förstå och tillämpa.

Hemlöshet är ett bostadsproblem Cirka 34 000 människor är hemlösa i Sverige (skattningen omfattar inte fattiga EUmedborgare). Att ha tillgång till en bostad för vila, sömn, matlagning och personlig hygien, är en mänsklig rättighet. Många kommuner ser hemlöshet som ett individuellt problem som socialtjänsten arbetar med och inte som ett bostadsproblem.

Länsstyrelserna menar att många kommuner behöver bli bättre på att samverka mellan sina förvaltningar. Kommunerna har ansvar för att skapa balans mellan behov och utbud så att inga grupper utestängs från bostadsmarknaden. Länsstyrelserna arbetar på uppdrag av regeringen för att motverka hemlöshet, bland annat genom de kommunala bostadsföretagens sociala och allmännyttiga roll. I början av 2016 lämnar de en slutrapport till regeringen.

Det byggs mer än på 20 år

Foto: Johannes Jansson/norden.org

Bostadsbyggandet ökar för tredje året i rad. I år kommer 47 500 bostäder att börja byggas enligt Boverket. Under 2015 och 2016 färdigställs cirka 90 000 bostäder.

Antalet hyresrätter bedöms öka kraftigt, men även fler bostadsrätter och småhus förutspås byggas.

Trots det ökade byggandet täcker det inte behovet. Sveriges befolkning har vuxit sedan 2006 och de närmaste åren förväntas tillväxten bli stor. För att matcha befolkningsökningen skulle det behöva byggas runt 70 000 nya bostäder varje år fram till 2020.

Gratis arbetsplats Det är många som arbetar hemifrån emellanåt. Det senaste är att göra det tillsammans. Hoffice heter ett nätverk som startade i Stockholm och nu sprider sig över Sverige och till andra länder världen över, som Kanada och USA. De som är med i nätverket kan anmäla att de öppnar sitt hem för en grupp under en dag, eller att de vill komma hem till en annan person i nätverket. Arbetsdagen följer en mall med 40 minuters arbetspass med gemensamma pauser. De som är med säger att de har roligare och arbetar mer koncentrat än om de är ensamma hemma.

50

Mobiltäckning i energi­snåla täta hus I nybyggda hus, som är täta och energisnåla, fungerar ofta mobiltelefoner fungerar dåligt eller inte alls eftersom radiovågorna inte når fram. Ett forskningsprojekt lett av experter på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har nu fått stöd av Energimyndigheten för att studera problematiken och titta på möjliga tekniska lösningar.

I princip alla fönster har numera beläggningar av silver eller metalloxider på minst ett glas. Det gör att värmestrålningen reflekteras men också radiovågorna. Därmed försvåras trådlös kommunikation genom fönstren. Även vanliga betongväggar dämpar radiovågor och ger dålig mobiltäckning.

Forskarna ska också försöka få ökad förståelse för hur radiovågor breder ut sig i byggnadskonstruktioner. Förhoppningar finns om att skapa ett kombinerat verktyg för både beräkningar av energi och trådlös kommunikation.

Projektet har fått stöd inom programmet ”E2B2 – Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende” som genomförs av IQ Samhällsbyggnad och Energimyndigheten.

3

miljoner till innova­tivt byggande för unga

I juni beviljade Boverket tre miljoner till innovativt byggande av bostäder för unga. Stödet går till sex projekt för att öka utbudet av bostäder för unga.

HUSBYGGAREN NR 4.2015

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 60 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi. Funktionen är lika god men nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

Noterat

Ny branschorganisation Leverantörer, grossister och plåtslagare gick ihop och bildade branschorganisationen Svensk Byggplåt i augusti 2015.

Syftet med organisationen är att aktivt arbeta för att stärka och lyfta fram plåtens fördelar som byggnadsmaterial samt att underlätta hela projekterings- och byggprocessen för den som väljer byggnadsplåt.

– Framtidens byggande ställer högre krav på miljö, hållbarhet och flexibilitet. Byggnadsplåten har just alla de förutsättningarna.

Vi vill att fler ska upptäcka byggplåtens möjligheter och fördelar och uppdatera den allmänna synen på byggplåt, säger Svensk Byggplåts ordförande Johan Lindström, tillika vd för Entreprenörföretagen.

Tankarna på en organisation av den här typen har grott länge och för snart ett år sedan började planerna ta form. Svensk Byggplåt kommer att arbeta på ett sätt som ungefär motsvarar organisationer och föreningar som exempelvis SPEF och Svensk Ventilation.

Startskottet för organistionen var hemsidan www.svenskbyggplat.se som lanserades i augusti. En digital portal för byggnadsplåt med inspiration och samlad information om material och produkter och även guider för arkitekter, husägare, byggherrar, fastighetsägare med flera. I slutet av september lanserar Svensk Byggplåt ett nytt arkitekturmagasin med fokus på metall i arkitekturen.

Målet är att inspirera och informera arkitekter, fastighetsägare och byggherrar om byggnadsplåt.

Det är vi som är Svensk Byggplåt: ArcelorMittal, Bevego, Dala-Profil, Entreprenör­företagen, IB-Metall, Lindab, Outokumpu, Plannja, Prefa, Rheinzink och SSAB. Bild: Styrelsen för Svensk Byggplåt

Golfbanor ger solenergi I Japan kommer golfbanor som övergavs när golfboomen sprack att byggas om till solenergianläggningar. En av dem som ska öppnas i Kyoto 2017 beräknas försörja 8 100 hushåll med energi.

52

Nytt stadshustak till Nobelfesten Drygt 90 år efter att Stockholms stadshus invigdes är det dags att förnya taket. Stockholms stads fastighetskontor har handlat upp ett projekt som omfattar omläggning av takfallet mot Hantverkargatan, inklusive nedre delen av ett torn samt en skorsten.

Stockholms stadshus tillhör Sveriges främsta byggnadsverk i nationalromantisk stil. Då byggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde ska renoveringen bevara och återskapa det ursprungliga utförandet. Takentreprenören LW Sverige AB har stor erfarenhet av gamla koppartak genom exempelvis renoveringar av kungliga Myntverket och Oscarsteatern i Stockholm.

– Det är en ära att få vara med och renovera stadshuset. Logistiken är en stor utmaning i detta projekt med tanke på det centrala läget och alla turister. Här gäller det att hitta på kreativa lösningar.

Materialleveranser och kranlyft görs före klockan sex på morgonen. Eftersom det inte finns någon naturlig plats att förvara material så har vi byggt en plattform för detta uppe på byggnadsställningen, säger Linda Wållgren, projektledare hos LW Sverige.

Totalt rör det sig om cirka 1200 kvadratmeter kopparplåt som ska bytas ut. I bygghandlingarna har Roslagens plåtkonsult föreskrivit att Mataki Haloten Steel ska användas som underlagstäckning för det nya taket. Taket är väldigt brant så entreprenören har tillverkat specialstegar för att plåtslagarna ska kunna arbeta säkert och effektivt. Projektet startade i april 2015 och ska vara klart till Nobelfesten den 10 december.

– När vi började arbetet var det endast 3-4 grader i luften vilket kan medföra att vanlig underlagspapp stelnar och spricker.

Mataki Haloten Steel är elastisk och smidig att jobba med även vid låga temperaturer. Den sandfria ytan ger bra fotfäste. Man slipper oroa sig för sand som blåser omkring på taket och riskerar att repa plåten, säger Dandy Wolff, arbetsledare hos LW Sverige.

För att det ursprungliga koppartaket på stadshuset skulle bli verklighet krävdes en insamling bland stockholmarna. Cirka 3000 personer ställde upp och varje kopparplatta kostade 25 kronor.

Namnen på alla som hjälpte till finns dokumenterade i stadshuset.

De sponsrade kopparplattorna är stämplade och numrerade. I samband med takrenoveringen återanvänds en del av de gamla plattorna för täckning av skorsten och torn, medan övriga sparas som ett historiskt dokument.

HUSBYGGAREN NR 4.2015

SBR efter byggingenjörstiteln är ett objektivt kvalitetsbevis.

Du har allt att vinna på att bli medlem!

Du som uppfyller våra krav på kompetens och erfarenhet kan bli medlem i SBR Byggingenjörerna.

Och får därmed rätt att lägga SBR till din titel.

Dessa tre bokstäver visar vad du går för och fungerar som kvalitetsgarant för kunden.

Att vara Byggingenjör SBR är en klar konkurrensfördel.

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

Läs mer om yrkesförbundet som ger dig tre bokstävers försprång på www.sbr.se

www.mtkauktoriserad.se

Minst 70 % avoch alla vindar har Bygg enligt BBR fuktbrandskyddat med TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventilation! mögel!

Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

- Stänger ventilation vid höga temperaturer • Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål

• Lätt att installera TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt.

Den är lämplig förVind alla vindar Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden 20-20 000 kvm. mot fukt och mögel. TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt.

-För en torr och vind!

Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940

NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig! och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se FÖRBUNDET BILDADES 1951

Nya medlemmar Johan Widesson Byggkonsult JW Byggkonsult

Bengt Lundberg Byggnadskonstuktör Sydark Konstruera

Anders Eson Welin Projektledare Bygg-Fast Projekt AB

Mattias Larsson Besiktningsman M Larsson Projekt AB

Magnus Ericson Ägare Fx bygg & industrikonsult

Magnus Augustsson VVS ingenjör Magnus VVS-teknik AB

Niklas Ahlstedt Projektledare Drift & Installationsteknik i Sverige AB

Lars Adelbertson Avdelningschef Dynamate Industrial Services

Mats Nilsson VD Elektroinstallationer AB Kristofer Strååth Projektledare PQ Projektledning

Kursprogram 2015 ● ABK 09

● Entreprenadjuridik, grundkurs

● AMA anläggning 13

● Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

● Att planera och styra projekt

● Fuktmätning – fukt och mögelskador

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1, grundutbildning

● KA-symposium

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 2, fördjupningspaket ● Byggarbetsmiljösamordnare, tentamen

● Kontrollansvarig enl PBL ● MER Anläggning 13 ● Offentlig upphandling av byggentrepre­nader och tjänster ● Plåt i teori och verklighet

● Entreprenadbesiktning 1 – grund­utbildning

● Överlåtelsebesiktning av fast egendom

● Entreprenadbesiktning 2 – steg 2

● Överlåtelsebesiktning, provtillfälle för besiktningsman

● Entreprenadbesiktning 2 – tentamen ● Entreprenadbesiktningssymposium – för certifierad eller godkänd besiktningsman

Utbildningar schemalagda efter augusti 2015 Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94 Kursanmälan och information om utbildningarna Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94 Företagsanpassade kurser: SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr kurser för ditt företag.

SBR Byggingenjörerna ■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se ■ Hemsida: www.sbr.se ■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34 ■ Verksamhetschef: Björn Edebrand, 08-462 17 95 ■ Medlemsärenden: Lena Pettersson, 08-462 17 90 ■ Kurser: Diana Undén, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 ■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 ■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 ■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-697 44 34 ■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

54

Michael Sommer Byggkonsult Byggsupporten M2-hus AB Johan Westermark Projektledare Bjerking AB Freddy Martinsson Byggingenjör Fastgården – Tradition – Kvalitet – Omtanke Pasi Rönkkö Projektledare WSP Sverige AB Valentina Perica Assisterande byggkonsult Sustend AB Alexander Vintish Konsult VINTISH consulting AB Fredrik Wirf Projektledare WSP Management Claes Persson Byggkonsult Projekthuset Claes Persson AB Marcus Antonsson Byggkonsult Antonsson Engineer & Management AB Daniel Carlsson Arbetsledare Värmdö Mätteknik AB Anette Lindstrand Byggnadsingenjör ATRIO arkitekter AB Daniel Gustavsson Byggnadsingenjör ATRIO arkitekter AB Veine Hallberg Konsult Hallberg Byggkonsult Magnus Eriksson Projektledare Ramböll Sverige AB Alf Mickelsen Byggkonsult Linro Konsult AB

Mikael Dagerstål Bygg & Projektledare WSP Sverige AB Magnus Elfström VD Sigma Sävab AB Mattias Ivarsson Teknisk specialist NCC Construction Sverige AB Mats Jonaeson Ägare Jonaesa Consulting Johan Jonasson Projektör Byggkonsult KNSS AB Anders Klerkefors Ägare Improve And Adapt Bengt Klintberg Besiktningsman Bengt Klintberg elkonult Camilla Larsson Byggnadsingenjör Fredriksson Arkitektkontor Jafar Mahmoudi PhD IRIS.no Tina Nordlund Arkitektprojektör Byggkonsult KNSS AB Claes Råberg Besiktningsman Värmex Konsult AB Camilla Tibratt Projekteringsledare Accent Arkitekter AB Anders Öberg Projekteringsledare AÖProjektledning AB Tony Österman Konsult Besiktningsbolaget Eklund & Eklund AB Javier Vallejos Studerande Christofer Almen Studerande Jonas Andersson Studerande Oskar Thörn Studerande

HUSBYGGAREN NR 4.2015

Kalendariet

2014–2015

Händer i SBR SBRs studieresa 2015 går till Brasilien: Sao Paulo, Brasilia och Rio de Janeiro 19 – 27 september

Händer i branschen Sweden Green Building Conference 2015 Kista, Sweden Green Building Council 30 september – 1 oktober

Överlåtelsebesiktnings­ symposium Göteborg, 29–30 september

Ekobygg 2015 Kistamässan, 30 september – 1 oktober

Överlåtelsebesiktnings­ symposium Entreprenadbesiktnings­ symposium Stockholm, 10–11 oktober Symposium för kontroll­ ansvariga Örebro, 15–16 oktober

Barnsäkerhetsforum 2015 Karlstad, Myndigheten för säkerhet och beredskap 6 – 7 oktober

Stockholms slott renoveras under 25 år

Samhällsbyggnads­ dagarna Stockholm, Samhälls­ byggarna 14–15 oktober

Som sista aktivitet för våren ordnade SBR Stock­ holm ett studiebesök på Stockholms slott.

Där pågår sedan 2011 en renovering av fasaderna.

Renoveringen genomförs i 22 etapper och beräknas vara klar 2036.

Entreprenadbesiktnings­ symposium, Inriktning installationer Helsingborg, 20–21 oktober

Ny försäkrings­ förmedlare 2016 Vi på SBR tog i början av året beslut om att se över rutiner av försäkringsadministration och rådgivning som vi under en längre tid tillhandahållit av vår sam­arbetspartner till lika försäkringsförmedlare Aon. Detta har gjorts som ett naturligt steg för att se vad marknaden i övrigt kunnat erbjuda.

Utifrån de upphandlingsofferter som inkommit till SBR har styrelsen gjort bedömningen att ett byte av försäkringsförmedlare ska ske från och med årsskiftet 2016.

Ny förmedlare kommer att bli Philipsson och Partner AB vilka ingår som del­ägare i paraply­organisationen Hierta.

Hierta är en av Sveriges större förmedlarorganisationer.

Bedömningen är att detta kommer att leda till en ökad servicenivå samt en mer effektiv administration.

Nuvarande försäkringslösningar kommer inte att förändras i ett inledande skede men

HUSBYGGAREN NR4.2015

på sikt kommer dessa att ses över till förmån för våra medlemmar. Sådana förändringar kommer då att aviseras i god tid innan en förändring genomförs.

Fram till årsskiftet är Aon fortsatt SBRs förmedlare och kontaktperson gällande samtliga medlemsförsäkringar.

Vi träffades innanför det inhägnade området som utgör etableringsyta för denna etapp. Där bjöds vi på smörgåsar och information om projektet. Ola Svensson, plåtkonsult i projektet och Hans Ericsson från M3 Bygg guidade oss sedan runt fasaden och upp på taket till högvaktsflygeln. I restaureringsarbetet åtgärdas den skadade fasadstenen på olika sätt. De mest skadade fasadstenarna byts ut, andra stenar huggs om och återmonteras.

Dessutom ska plåt och fönster åtgärdas vid behov.

Erika Lindberg, SBR Stockholm

Ny medarbetare Linn Bessner börjar arbeta på SBR den 10 september som utbildningsansvarig. Nedan följer Linns presentation av sig själv: ”Linn Bessner heter jag och ser mycket fram emot att jobba hos SBR. Jag är utbildad personalvetare på Örebro universitet och har de senaste åren arbetat mycket med administration och verksamhets­ utveckling inom föreningslivet.

Jag har i mitt nuvarande arbete personal och budgetansvar samt är ansvarig gällande kontakt med externa partners. Utöver detta har jag lång erfarenhet av att arbeta med utbildning och fortbildning av medlemmar, anställda och styrelse vilket jag tycker är en mycket viktig del för organisationer och företag.

På fritiden tycker jag om att vara aktiv, gärna genom att träna och resa samt engagera mig ideellt.

Jag är en person som drivs av framåtanda och har förhoppningen att jag med mina erfarenheter och kunskaper kan bidra till att utveckla SBR ytterligare.”

55

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

SNURRIGASTE TRAPPAN I NEW YORK På Eurostair gillar vi utmaningar. Vi har kunskapen och produkterna. Tillsammans med våra uppdragsgivare vill vi ge lite extra för att leverera bästa tänkbara produktlösning.

Du är alltid välkommen att höra av dig till oss vare sig du finns i Värnamo eller New York!

Eurostair – när varje steg räknas.

ISO 9001

EUROSTAIR AB - Regnvindsgatan 8B - SE-652 21 Karlstad - Tel +46 54 85 00 40 - Fax +46 54-85 00 60 - info@eurostair.se - www.eurostair.se SPIRALTRAPPOR

RAKA TRAPPOR

MODULRAMPER

GALLERDURK

ISO 14001