Husbyggaren nr 1 2020

NUMMER 1 | 2020

HÅLLBART BYGGANDE

Miljöprofilerat vs Certifierat

Lättbyggnadssytem i trä i ett livscykelperspektiv Nya krav på fastigheters laddinfrastruktur

JURIDIK Att ÄTA eller ÄTAs

SBR Kallelse till förbundsstämma TEMA Anläggning & klimatsmarta hus

GEOFENCING – för en säkrare infrastruktur

SBR lanserar ”Utökat skydd”

Snabbkopplingar – ny säker standard för styrning av brandspjäll.

Dectus installerar och driftsätter du själv utan elektriker. Med individuellt utformade snabbkopplingar är det lätt att göra rätt, snabbt och säkert.

Nyhet Dectus – Styr- och övervakningsenhet för

styrning av 2 till 4 brandspjäll. Utbyggbart med hjälp av ett växande tillbehörsprogram.

Beställ på 036-36 30 90 eller info@hagab.com

hagab.com/dectus

CEMENT FÖR FRAMTIDEN Vår vision är noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel. Följ utvecklingen av framtidens byggmaterial på cementa.se

Rebetdagen 2020, 12 mars Stockholm Waterfront

Skräddarsydda stålbyggnader

Årets tema:

Reparation och ytskydd för att uppnå hållbarhet Dagen bjuder på intressanta föreläsningar och möjlighet till mingel med branschkollegor.

Boka in torsdag den 12 mars för Rebetdagen och även Rebetmiddag på kvällen för de som önskar.

Anmälan på: w w w.r e be t. o r g (senast 28 februari) Medlemsföretag: 2 500 kr Student: 500 kr | Övriga: 3500 kr Middag: 800 kr (alla priser exklusive moms)

Lantbruk • Industri Butik & Affär • Fritidsbyggnader

Tel 044 - 33 70 60 info@temahallen.com

För mer information: nils.davant@gmail.com eller marten.janz@afry.com

Välkommen till alla geoteknikers årliga branschdag sedan 1978! www.grundlaggningsdagen.nu

TORSDAG 12 MARS 2020 S T O C K H O L M S M Ä S S A N Ä LV S J Ö

PARTNER FÖRETAG:

Lyssna på föredrag, besök utställningen och knyt kontakter!

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2020

Nr 1: v.9 Nr 4: v.38

Nr 2: v.16 Nr 5: v.44

Nr 3: v.23 Nr 6: v.50

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Foto: Maria Block Grönbo, Lusthusbacken i Piteå.

Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Miljöpåverkan ökar från byggsektorn

D

ags att skriva ledare! Jag går in på Boverkets hemsida för att se om det finns några spännande nyheter. ”Miljöpåverkan ökar från byggsektorn”, är en av nyheterna. Tyvärr blir jag inte förvånad men söker vidare i Boverkets texter och statistik.

Jag börjar fundera i ämnet hållbarhet och inser snart att jag måste begränsa mig – ämnet är ju gigantiskt. Vad är det med miljöfrågor som är så svårt att greppa? Så svårt att visa upp en bild på att; såhär ligger det faktiskt till och det här behövs för att vi ska nå ”dit”. Jo, måluppfyllelse går att mäta i siffror. Men ändå är det som att själva ämnet inte går att ta på. De flesta av oss känner väl innerst inne att vårt resursslöseri inte kan vara hållbart i längden. Vi är för unga för att ha upplevt det gamla Bondesverige och vi har ju inte upplevt något stort skifte (digitaliseringen undantaget). Hur ska vi förstå vad en riktig livsstilsförändring innebär och kommer till stånd?

Hållbarhetsfrågor har högsta aktualitet i media och utfästelser duggar tätt. Jag bestämmer mig för att ta reda på vad byggsektorn själv vill göra åt klimatpåverkan.

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det har riksdagen bestämt. Det innebär att alla samhällssektorer behöver bidra för att klimatmålet ska kunna nås, det gäller även bygg- och fastighetssektorn som står för en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Byggskedet och driften av en ny

byggnad står ungefär för lika stor andel av klimatpåverkan över dess livscykeln.

Regeringen har initierat Fossilfritt Sverige, ett arbete för flera branscher och sektorer att ta fram egna färdplaner för att bli fossilfria och samtidigt öka sin konkurrenskraft och bidra till ökad sysselsättning.

Bygg- och anläggningssektorn har därför tagit fram en färdplan för en omställning till ett fossilfritt Sverige. Den börjar såhär: ”För att nå färdplanens mål krävs ett livscykelperspektiv när det gäller planering, projektering, byggande och användning av vår bebyggda miljö.”

Vi står inför stora infrastrukturförändringar och klimatutmaningen hänger över oss. Färdplanerna borde därför genomsyra alla projekt. Läs mer på; fossilfritt-sverige. se Den enklaste hållbarhetsdevisen är denna: Innan du river eller slänger bort delar av huset – ställ dig frågan: vad skulle det kosta att tillverka idag? Ibland blir svaret att det inte ens är möjligt efter som vi saknar kunskapen, eller att kostnaden skulle vara orimligt hög. Är det då klokt att kasta bort det?

Jag önskar dig fortsatt intressant läsning och missa inte att anmäla dig till SBRs konsultdagar 14-16 maj i Stockholm med temat Hållbart byggande och Framtidens konsult. ■

MARIE FÄGERMAN

Ledamot förbunds­styrelsen SBR.

47% smartare

Masonite Beams är den energisnåla balken som bevarar de ­svenska­skogarna.­Balkens­smarta­I-profil­gör­att­det­går­åt­ 47%­mindre­­material­jämfört­med­massivt­konstruktionsvirke.­

Till v

ad i Sve r erk

as

s

s

M

M

o n it B ea m e

ige

ad i Sve r erk

as

ige

Ansvarsfullt tillverkad i Rundvik, Sverige.

Till v

Tänk miljösmart. Tänk Masonite Beams.

o n it B ea m e

Masonite Beams ingår i Byggma Group. www.masonitebeams.se

HUSBYGGAREN NR 1.2020

5

Funktion.

Kvalité.

Design.

FÖR RENARE INOMHUSMILJÖ Kåbe Originalmatta är med sina klassiska vågformade gummilameller och stomme i aluminium den effektivaste entrémattan på marknaden.

Sedan 1944 har funktion, design och kvalité gjort oss marknadsledande i Sverige. Kåbe-mattan erbjuder ett komplett program av entrémattor och skrapgaller med tillbehör som passar alla entréer.

kabe-mattan.se

Innehåll #1 | 2020 5 LEDAREN Miljöpåverkan ökar från byggsektorn. Marie Fägerman, ledamot förbundsstyrelsen.

8 HÅLLBART BYGGANDE MILJÖPROFILERAT VS CERTIFIERAT Det går inte att bygga tidsenliga och miljövänliga hus med den livsstil och de bygg­ regler vi har idag. Vi kan däremot bygga sundare och mindre miljöbelastande hus.

Så börjar Felicia Oreholm sin artikel där hon pekar på att flera av de vanligaste certi­fieringarna inte ställer tillräckliga krav, inte driver utvecklingen mot mer miljöinnovativ projektering, byggande och förvaltande, en utveckling som branschen behöver.

20

13 ETT LÄTTBYGGNADSSYSTEM I ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV I Skellefteå och i Piteå har två bostadsområden med flervåningshus i trä uppförts med lätta stommar. Projekten är intressanta då de har en genomgående miljöprofil och en god produktionsekonomi. Artikelförfattaren Maria Block har varit arkitekt och miljösakkunnig vid utvecklandet av detta lättbyggnadskoncept.

20 GEOFENCING – FÖR EN SÄKRARE INFRASTRUKTUR Johannes Berg på Trafikverket skriver om de försök på området geofencing som Trafik­verket nu genomför. Geofencing är samlingsnamnet för den teknik som applicerar ett digitalt staket i den fysiska miljön och på så sätt hindrar exempelvis ett fordon från tillträde tillviss plats under en viss tid.

24 SVENSK INFRASTRUKTUR MOGEN FÖR KLIMATFÖRBÄTTRAT CEMENT I dagsläget är ca 20 procent av all cement som används i Sverige så kallad anläggningscement vilken används inom området infrastruktur. Genom att skifta till en mindre miljöbelastande anläggningscement finns stor potential att minska miljö­ belastningen. Forskarna på Cementas F&U-avdelning skriver om varför tiden nu är mogen för en övergång till den mindre miljöbelastande anläggningscementen.

28 FRAMTIDENS ELFORDON STÄLLER NYA KRAV PÅ FASTIGHETERS LADDINFRASTRUKTUR Beroende på hur Boverket väljer att tolka direktivet uppskattas mellan 33 000 och 50 000 byggnader med totalt 3,3–4,3 miljoner parkeringsplatser åläggas de retro­aktiva kraven i direktivet som innebär att ett minsta antal laddningspunkter installeras i respektive byggnads parkering. Effekterna av det nya direktivet är med andra ord minst sagt omfattande.

32 JURIDIK Att en strikt uppfyllnad av standardavtalens formaliavillkor kan vara skillnaden mellan om man får betalt för ÄTA-arbete eller inte har under årens lopp kommit att bli en dyrköpt erfarenhet för många entreprenörer. Advokat Marcus Eidem på Foyen skriver om några vägledande domar.

24 28 Nästa nummer tema Brand & betong, mässnummer.

Utgivning vecka 17.

TEMA I DETTA NUMMER

π ANLÄGGNING & KLIMATSMARTA HUS

synes ta miljömässigt krokben på sig själv ökar förändringstrycket i form av extremväder men också finansiellt och industriellt. Ett exempel är att BlackRock, världens största fondförvaltare och investerare, gör klimatfrågan central för sina investeringar. I sitt årliga brev ställt till företagsledningar skriver BlackRocks vd, Larry Flink, att de kommer kräva att företagen redovisar klimatrisker och åtgärder för att minska riskexponeringen. Företag som ligger efter i sitt klimatarbete är en för stor finansiell risk. Som bekant utgör samhällsbyggnadssektorns klimatavtryck en betydande andel av de årliga totala utsläppen och där med finns här stora finansiella risker. I detta nummer kan du bl.a. läsa om initiativ för att minska branschens klimatavtryck och vikten av att på riktigt planera klimatarbetet i varje led av en byggnads livs­ cykel. Trevlig läsning!

SAMTIDIGT SOM MÄNSKLIGHETEN

HUSBYGGAREN NR 1.2020

8 7

KLIMATSMARTA HUS

HÅLLBART BYGGANDE

Miljöprofilerat vs Certifierat

Det går inte att bygga tidsenliga och miljövänliga hus med den livsstil och de byggregler vi har idag.

Vi kan däremot bygga sundare och mindre miljöbelastande hus. Vad detta innebär beror på vem man frågar, de som tjänar pengar på det som anses vara mindre miljöbelastande, eller de med kunskap, erfarenhet, intresse av att beställa, bygga och förvalta byggnader som håller väl över tid.

TEXT & ILLUSTRATION: FELICIA OREHOLM

I

Sverige står byggandet och förvaltandet av byggnader för ca 40% av den totala energianvändningen.

Mängder av material krävs också för att bygga, underhålla och renovera hus. Resurser som behöver hushållas med, och cirkuleras i mycket högre ut­sträck­ning för att ekosystemet långsiktigt skall kunna upprätthålla sin produktionsförmåga.

Lagstiftningen kräver större boendeytor för ett beviljande av bygglov då den slår ihop bostäders uppvärmningsenergi med energibehovet för tappvarmvatten – per m2 – som 8

är ett schablonvärde per bostad. Bankerna ger ogärna bolån till mindre bostadshus för permanentboende då dessa är mer svårsålda och därmed är en högre risk som säkerhet för bolån, eller byggkredit. Båda hindrar aktivt produktionen av yt-, och därmed resurseffektivare bostäder.

MARKNAD ELLER LAGSTIFTNING

Byggandet är Sveriges viktigaste bransch, och vi behöver fler kunniga beställare som förstår långsiktigt hållbar byggnation. Vi har byggt mycket bra hus i Sverige sedan lång tid tillbaka. De är inte sällan energi­

krävande och erbjuder heller inte samma komfort som dagens nybyggnadsstandard.

I gengäld erbjuder de oftast ett sunt inomhusklimat för att man byggde med naturligare, och materialsamverkande material för att husen skulle hålla länge. Alla erfarna skadeutredare vet att de äldre husen har färre skador.

Samtidigt som hållbarhet gått från att vi följer lagen till att vara en del av varje affär har Boverket reviderat ner en byggnads livslängd till att vara 50 år, hur gick det till?

Här blir det också intressant att titta på krite­rierna i miljöcertifieringarna gällande

HUSBYGGAREN NR 1.2020

ÖPPEN MILJÖ­P ROFIL VS CERTIFIERAT

Det Hållbara smörgåsbordet PLANERING: Kunskap, intresse, ambition, öppenhet, kvalitetsmedvetenhet, långsiktighet, bygga om före rivning & nybygge, flexibla byggnader för längre livslängd, klimatbudget & balans, utgå från platsens förutsättningar, grundvattennivåer, grönytefaktor, väderstrecksoptimering, ekosystemtjänster (bullerdämpande, luftrenande, vindbrytande, dränerande, flödesbegränsande & översvämningsskyddande, energibesparande vegetation, sociala, trivselskapande, pedagogiska & återhämtande ytor, habitat för pollinering & främjande av biologisk mångfald), symbiotiska grönytor utan kemisk börda, LOD (grönytor, vegetation, perkolations- & öppna system), kretsloppsanpassade avlopp, pedagogiska lärande ytor (odlingslådor, bikupor, gemensamma aktivitetsytor, lekplatser & utegym utan tryckimpregnerat trä) yteffektiva & välplanerad BOA & BYA, krav på redovisade underhållsintervaller, brukaranknuten & involverande (lätt att göra rätt, uppmuntrande/nudging), delningsekonomi, cirkularitet, flexibelt nyttjande, kemikalie- och tungmetallmedvetenhet, hälsofrämjande & socialt värdeskapande (gemensamhetsytor, grönytor, växthus & Co, hissen längst in), p-normer, transporter (MAAS-mobility as a service, cykelfrämjande), konsekvensanalys, tydlig målbild och mod att följa.

Fortsättning på nästa uppslag ▼

byggnader. Är de verkligen berättigade i förhållande till byggnadernas totala miljöpåverkan från vaggan till graven? Vi behöver titta bakåt för att kunna komma framåt.

HÅLLBARHET -EN FÖRTROENDEBRANSCH

Miljöcertifieringarna är kommersiella produkter, oavsett om det är stater eller privata aktiebolag som äger och driver dem då det kostar att ansluta sig till organisationerna.

Sweden Green Building Council – SGBC – som ägs av servicebolaget Building Green in Sweden AB har 397 medlemmar, och medlemskapet kostar mellan 5 000–70 000 kr HUSBYGGAREN NR 1.2020

beroende på företagets omsättning, eller antal invånare kommunen, landstinget eller regionen har. Medlemskapet ger bl.a. rabatter på kurser, konferenser och certifieringar, men inga krav på beställandet, projekterandet eller byggandet. ”Som medlem får du också använda vår logotyp i din marknadsföring och på så sätt visa att ni aktivt tar ställning och jobbar för ett hållbart byggande”.

Vari ligger egentligen jobbandet med ett medlemskap utan krav på prestation?

SGBC är paraplyorganisation för certifieringarna Green Building, Miljöbyggnad, Breeam och LEED. Green Building syftar till

FAKTARUTA ÄNDLIGA RESURSER: Tar mer än två människoåldrar att återproduceras.

T.ex. berg, mineraler, kol, olja, naturgas.

Förnyelsebara om förutsättningarna förvaltas. T.ex. skog, bördig mark, djur, rent sötvatten.

FONDRESURSER:

FLÖDESRESURSER: Oändlig tillgång.

T.ex. sol-, vind- och vattenenergi.

Tekniken för att utvinna dessa kommer från ändliga resurser.

9

KLIMATSMARTA HUS

RÅVARUUTVINNING & MATERIALPRODUKTION: Resurskategori (ändlig eller fond), främjande av långsiktig biologisk mångfald, grundvattenpåverkan (mängd, kvalitet) försmutsning av ekosystemet vid utvinning eller bearbetning (lakvatten från gruvbrytning), irreversibla skador (förgiftning, minskad biologisk mångfald, förlust av odlings­ bar mark), transporter (sträckor, vikt & risk), restprodukter & brukningsgrad & cirkuler­ barhet (förnyelsebar och/eller återvunnet isoleringsmaterial).

att sänka energianvändningen med 25 % på befintlig byggnad, eller minst 25 % lägre än energikraven i BBR vid nyproduktion. Miljöbyggnad har 15 bedömningsområden som till delar har mer tekniskt fokus än utöka byggnadens livslängd och minska miljöpåverkan av dess underhåll. Den har tre nivåer, varav den lägsta, Brons är snudd på identisk med kraven i BBR. Breeam är engelskt, och LEED är amerikanskt system. De används främst av fastighetsbolag med kommersiella innehav på A-lägen, som kan vara intressanta för utländska investerare, eller utländska kunder som endast hyr i certifierade byggnader. Breeam har kriterier på svenska medan LEED kräver att man vänder sig till amerikanska USGBC. Båda systemen fungerar som levande Due Diligence. Här redovisas praktiskt och överskådligt var driftskostnaderna tar vägen, och tekniskt varför, vilket är konstruktivt och praktiskt vid köp och sälj.

I sak är alla systemens kriterier på ett eller annat vis tillgängliga för alla intressenter, men det krävs specifik detaljkunskap för att kunna förstå dem. I praktiken gör det produkten till en konsulttjänst, och därigenom sprider de varken kunskap eller engagemang i de verksamheter där de

beställs, projekteras och byggs med. Att fler byggnader certifieras betyder alltså inte att de är med och utvecklar det hållbara byggandet då huvudfokus ligger på att möta kriteriekrav, istället för att utveckla byggande med lägre miljöpåverkan från ett öppet miljöprofilerat smörgåsbord. I Sverige använder vi resurser som om vi hade fyra och ett halvt jordklot till vårt förfogande,

BYGGFASEN: Kunskap, erfarenhetsrik, öppen, intresserad, samarbetsvillig, ömsesidig respekt, heder, inkluderande, kvalitetsfokuserad, resurseffektiv, skade­ förebyggande, avfallshantering, logistik (lokalare, effektivare fordon, materialtyngd, färre med god planering, samkörning och lossning), fordonsflotta (effektivare, förnyelsebara bränslen, ingen tomgång vid lastning, ecodriving), byggvärme (fossilfri, fjärrvärmeansluten, ändamålsenliga temperaturer), belysning (behovsstyrd, energieffektiv, minskat tungmetallinnehåll), utvärdering av det beställda & levererade, uppföljning & utvärdering & kunskapsöverföring för genomfört projekt.

10

därav är det av stor betydelse att vi stimulerar den hållbara utvecklingen konstruktivt kreativt, för det är allas ekosystem att använda, vårda och vara en del av.

GRETA & BYGGANDET

I somras publicerade DN artikeln ”När når Greta-effekten byggbranschen?”, Anna Hult, forskare i hållbar stadsutveckling på Formas, beskriver Norra Djurgårdsstaden fokus på tekniska framsteg och tillväxt som ett typiskt exempel på ekomodernism. ”Visst fyller stadsdelen en funktion som det nya skyltfönstret för svenska miljöteknik­ företag som vill marknadsföra sig internationellt. Men en rättvis omställning handlar enligt henne snarare om att reparera och återbruka”.

Kriterierna för Svanencertifiering – den mest etablerade av alla certifieringar – reviderades upp först 2016 för att prestera mer än BBR-kraven. Det innebär att allt Svanen­ certifierat byggande innan dess inte är mind­re miljöbelastande än standardbyggandet. I de nya ges exempelvis poäng för

HUSBYGGAREN NR 1.2020

PROJEKTERING: Kunskap & överföring, intresse, innovativ kultur, transparens, kvalitetsmedveten, heder, inkluderande & tydligt ledarskap, utvecklingsdriven, mod & integritet (antikorruption), klimatbudget & balans, utgå från platsens förutsättningar, grundvattennivåer, ljuddämpande, LOD, väderstrecksoptimering, volym vs klimatskal, utformning & energiprestanda, kvalitetsmaterial som kan underhållas resurskategori (ändlig eller fond), underhållbarhet & planering (50/100 år), byggtekniskt före kemiskt skydd av material, cirkularitet (möjlig, utan kemikalieoch tungmetallsspridning), inomhusmiljö (RF & hygroskopi, kemisk belastning, städbarhet med naturligare och materialsamverkande rengöringsmetoder & produkter), innovativ teknik (vattenbesparande & återanvändning, regnvattenanvändning), energieffektiva vitvaror (varmvattenanslutna, lång livslängd, tvättmaskiner med avjoniserat kallvatten, självdoserande tvättmaskiner, torkskåp med energibesparande avfuktningsteknik, värmepumpstumlare), IMD & brukarinkludering, utveckling av etablerad teknik (markförlagd tilluft, geo-ftx, kanalfri ftx, solfångare, solceller, integrerade tak & fasader), materials energiprestanda (värmetröga, ändamålsenliga), energianvändning (energieffektiv utan risk för skador eller osund inomhusmiljö, separerade schakt för kall- och varmvatten), materialsamverkan & tillämpad byggfysik (emissionsrisk, värmetröghet, sund inomhusmiljö, komfort, skadeförebyggande), tydlig målbild och mod att följa.

Att fler byggnader certifieras betyder alltså inte att de är med och utvecklar det hållbara byggandet.

längden på underhållsintervallen som uppstår vid användning av det certifierade?

FÖRVALTA FÖRTROENDEKAPITALET

”fasader där mer än 50 % av fasadarealen är av underhållsfritt trä”, och ”För underhållsfria fasader skall producenten skriftligt intyga att denna, under normala betingelser är underhållsfri i minst 10 år”. De poängpremierar också certifieringen FSC – träprodukter – vars certifieringssystem har regler som anses vara goda, men utan konsekvens för den som bryter mot dem.

Svenska naturskyddsföreningen lämnade FSC i protest redan 2010, då regelbrotten är

alltför vanliga. FSC-certifierade produkter från skogsbolag säljs fortfarande som om de kommer från hållbarare skogsbruk trots dokumenterade regelbrott. Hur kan detta klassas som grönt eller hållbart?

Hur många av de Svanenmärkta färgerna innehåller t.ex. förnyelsebara råvaror såsom vegetabiliska oljor istället för fossil olja? Hur förhåller de sig till diffusionsöppenhet, inte skada underlaget som bemålas, produktens torrviktshalt eller den egentliga

DRIFT: Uppföljning av det beställda & levererade, utvärdering & kunskaps­ överföring, energislag, behovsstyrning (ventilation, värme, belysning), energieffektiv teknik (fläktar, motorer, belysning), resurseffektiv teknik (flödesbegränsade vattenarmaturer & anpassade rörstorlekar och lutningar, regnvatteninsamling, markförlagd ventilation, geo-ftx, kanalfri ftx), skade­ förebyggande (regelbunden rondering, beställd, levererad & etablerad underhållsplan), ekonomisk plan (långsiktig, förutseende, kvalitetsmedveten, utan redovisad underhållsintervall=ingen beställning), avfallshantering (FNI, sortering, kompost, matavfallsinsamling, avfallskvarn, brukar­ inkludering & incitament), pedagogiska & kommunicerande ytor, inkluderande & fräscha miljörum, grönytor utan kemikalier.

UNDERHÅLL:

En förvaltare blir en bättre beställare först då den har kostsamma erfarenheter, och en långsiktig underhållsplan. Billigt blir alltid dyrt, det vet varenda skadeutredande besikt­ningsförrättare. Inga av certifieringarna tar heller upp betydelsen av väl utdragna underhållsintervaller.

Boverkets nya vägledning för livscykelanalyser, LCA, skall förenkla kartläggning av byggnadens totala miljöpåverkan. Fler och fler ser poängen med att LCA är kunskapshöjande och över tid ger duktigare beställare. Det är viktigt att vi ser skillnaden på det gröncertifierade, och det som sparrar till en gynnsam utveckling. För när vi vet bättre, så har vi åtminstone utökat möjlig­heten att göra ännu bättre.

Vill du vara mer hållbar så måste du helt enkelt intressera dig för konsekvenserna av dina valmöjligheter i förhållande till spänsten i systemen. Det spänner alltifrån den biologiska mångfalden för hälsa och produktionsförmåga, små och lokala leverantörs- och byggföretagens fortlevnad, tilliten oss emellan oavsett om det handlar om affärer, justa arbetsvillkor eller att minska det ekologiska fotavtrycket från det byggda.

Ska det byggda bli sundare och mindre miljöbelastande så krävs mer än att du vill att det du beställer, planerar, projekterar och bygger är det. ■

Krav på redovisad underhållsintervall vid beställning, byggteknik & ändamålsenliga materialval före kemisk kompensation.

RIVNING: Kemiskt innehåll & saneringsbehov, återbruk, återvinning, transporter, deponi.

HUSBYGGAREN NR 1.2020

FELICIA OREHOLM

Hållbarhetsstrateg bygg och fastighet

11

Säg hej till senaste innovationen inom horisontellt vajersystem

När säkerhet och bekvämlighet går

Hand i hand

Läs mer om våra branschledande system på www.sfsintec.biz/se | +46 152 71 50 00 | se.info@sfsintec.biz

KLIMATSMARTA HUS

Grönbo, bostadsrätter, Södra Karlgård i Skellefteå.

Balkongfronter mot väster och väderskyddstält i bakgrunden.

ETT LÄTTBYGGNADSSYSTEM I ETT LIVSCYKELPERSPEKTIV

Klimat- och miljöaspekter vid uppförande och drift

Byggandet av stora hus med trästomme har tagit fart i Sverige. 2018 byggdes 13 procent av flerbostadshusen med stommar av trä. Potentialen är stor. Enligt Martin Erlandsson, doktor i hållbart byggande på Svenska Miljöinstitutet, IVL, är det inte orimligt att anta att 50 procent av flerbostadshusen byggs med trästomme inom 10 år.

TEXT & FOTO: MARIA BLOCK

N

är vi talar klimatsmarthet konstaterar Erlandsson vidare efter att under flera års tid studerat den faktiska skillnaden mellan olika byggsystem, att det enklaste sättet att minska klimatbelastningen är att nyttja trä i stommen. På

HUSBYGGAREN NR 1.2020

så vis kan klimatgasutsläppen halveras under byggskedet. Om man dessutom räknar in kolinlagring i byggmaterialen blir träbyggnader oftast klimatpositiva. Under driftstiden är byggnadens klimatbelastning betydande i form av energitillförsel för drift, uppvärmning och underhåll. Det är därför viktigt att vi bygger så energieffektivt att det krävs lite tillförd energi för att värma

upp, alternativt kyla, fastigheterna. Det är också betydelsefullt att vi byggtekniskt uppför hus så att de inte kräver utbyte av stomdelar, eller andra vitala delar, under byggnadens livslängd. om jämförelser när det gäller klimatgasutsläpp av koldioxid i byggandets olika skeden kan ladda ner en

DEN SOM VILL VETA MER

13

KLIMATSMARTA HUS

intressant rapport från Sveriges Byggindustrier daterad 2018 som heter ”Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus – LCA av fem byggsystem”. Här jämförs de tre vanligast förekommande byggkonstruktionerna i betong och två byggsystem med trä i stommen. Villkoren är desamma, det vill säga husen är likadant utformade, de kräver en viss mängd energi per kvadratmeter, de har likadana ljudkrav osv. Det visar sig att träkonstruktionerna är bättre i klimathänseende, oavsett förbättringar genom användning av dagens mest ”klimatsmarta” betong och vid hänsyn tagen till karbonatisering av densamma, vilket innebär en reducering av koldioxid i luften kring byggnaden. Exemp­ let är beräknat på 50 år. Den isolering som man har räknat på är glasull och cellplast.

Det hade varit intressant att se resultatet om de även hade räknat på användning av cellulosafiberisolering i träkonstruktion­ erna, det vill säga någon form av träfiber­ isolering eller isolering tillverkad av cellu­ losafibrer från papper. På förekommen anledning bad undertecknad professor emeritus Mauritz Glaumann, Högskolan i Gävle, som är väl bevandrad i LCA-analyser, att räkna fram en klimatgasjämförelse mellan 1 m2 av Lindbäcks ytterväggsystem med mineralull, och en yttervägg med cellulosafiberisolering – i övrigt lika. Väggen med cellulosafiberisolering visade sig vara ca 40 procent mindre klimatbelastande. mycket fokus på utveckling av stomsystem i massivträ/KLträ för uppförande av flervåningshus i trä.

Men det finns även lätta byggnadssystem, där vanliga reglar av trä används. I USA och Kanada används exempelvis lätta stomsystem även i stora byggnader, upp till ca 5–6 våningar. I Sverige kan lättbyggnadssystem användas till både små och stora byggnader med hjälp av lättbalkar och lättreglar, vilka har funnits på marknaden i flera decennier.

Viktiga systemfördelar med dessa lättbalkar och lättreglar där livet utgörs av ett skivmaterial, baserat på träfiber, ofta spånskiva, eller ”Oriented Strand Board, OSB, och där flänsarna består av rena träreglar eller LVL, Laminated Veneer Lumber, är att det går att bygga högt. Reglarna är ofta grövre nertill i flervåningshus och har mindre grova dimensioner högre upp i byggnaden.

Intressant i tider när vi behöver vara resurseffektiva med råvaror är att 47 procent mindre råvara krävs jämfört med massiva träkonstruktioner för att erhålla samma funktioner med lättbyggnadssystem. En annan fördel med lättreglar/balkar är att köldbryggorna blir minimerade. Liven i mitten är förhållandevis tunna och ger plats för isole-

PÅ SENARE ÅR HAR DET VARIT

14

Grönbo, alltid bygge under någon form av väderskydd. Här tält på Södra Karlgård, Skellefteå.

ring. Utredningar visar att användande av I-balk minskar värmeförluster med ca 75 procent via köldbryggor och U-värdet blir i genomsnitt 15 procent lägre än för konventionella träregelkonstruktioner. Stabilitet i de höga byggnaderna erhålls genom olika kombinationer av skivmaterial, exempelvis LVL, gips och konstruktions­plywood/ K-plywood. LVL-skivor, ex 39 mm från Metsä Wood, kan även användas i bjälklag vid stora spännvidder samt då hisschakt ska bäras upp av trä i stället för betong.

MASONITE BEAMS AB HAR under många år utvecklat ett byggsystem, Masonite Flexibla Byggsystem (MFB), som idag möjliggör byggande av höga trähus upp till 12 våningar.

Man menar att potentialen att bygga 16 våningar ligger i ”pipe-linen”. Byggsystemet är aktörsöppet, det vill säga att de tekniker, konstruktionselement och metoder som utarbetats av Masonite Beams AB är möjliga att använda för byggprocessens alla aktörer som behöver hjälp och inspiration att hitta och använda ett byggsystem som möjliggör byggande av trähus i flera våningar med långa spännvidder, med hög teknisk kvalitet gällande till exempel akustik och energi, eller då man söker ett byggsystem för det lägre huset, med en god totalekonomi. Med MFB är det möjligt att producera bjälklag med spännvidder upp till 8 meter, med en tjocklek från 413 mm. Väggar är möjliga att producera med längder upp till 9 meter

HUSBYGGAREN NR 1.2020

och tjocklekar mellan 300 och 600 mm.

För att klara större spännvidder och laster har tillverkaren utvecklat ett samverkanselement för väggar och bjälklag som också erhållit patent. Samverkanselementet finns i ett flertal modeller avsedda för olika laster, ljudkrav och spännvidder och ingår som en del i MFB. Vidareutveckling och förädling av byggsystem drivs framåt med olika parter i en samverkansform som kal�las MFB Academy. Masonite Beams är den enda svenska tillverkaren av lättbalkar och lättreglar med tillverkning i Rundvik som ligger mellan Umeå och Örnsköldsvik.

Material till flänsar kommer från svensk skog, skivmaterial från Norge och Baltikum.

En annan relativt närliggande tillverkare/ HUSBYGGAREN NR 1.2020

Foto: Olivia Markström.

Grönbo, hyresrätter, Lusthusbacken i Piteå. Projektet nominerat till Årets Bygge 2019, bland annat för sina ekologi-lösningar och innovationer.

Grönbo, Södra Karlgård, Skellefteå. Bygge i fyra våningar plus taklägenheter.

15

KLIMATSMARTA HUS

Horisontalsnitt bärande yttervägg, brandklass REI120, med Termoträ träfiberisolering.

leverantör är tyska Steico med närmaste tillverkning i Polen. I Norge och Sverige används varumärket Hunton för Steicos produkter.

FORTFARANDE KAN MAN RÅKA UT FÖR en del skepsis vad gäller fukt och brand i större träbyggnader. När det gäller system med lättbalkar och lättreglar så har de använts i Sverige i 40 år. Träfiberfabrikatet Termoträ har funnits på marknaden nästan lika länge. Än så länge har varken fukt- eller brandskador uppstått i någon märkbar omfattning. Förstås gäller det att bygga så att fuktskador undviks, och att eventuella vattenskador upptäcks i tid. En bra byggmetod är att använda diffusionsöppna konstruktioner, det vill säga nyttja ångbromsar i stället för heltäta ångspärrar, typ konventionellt plastskikt, i skikt nära ytor mot interiören. Ångbromsar kan utgöras av fiberförstärkt papp, vissa skivmaterial, eller dukar av polyeten som fungerar likt GoreTex®material. Då kan vattenmolekyler vandra in och ut ur konstruktionen, vilket minskar risk för mögel. Inomhusklimatet kan också påverkas positivt då konstruktioner är diffusionsöppna och där materialen samspelar med luftens fuktinnehåll. I skikt nära exteriör gäller att ha ett vindstoppande skikt. Termoträ har en konstant isoleringsförmåga vid fukthalt 5–24 procent (0,037 W/mK), garanterat vid > 20 cm isolertjocklek. Fukthalten ligger på 8–10 procent efter ett år när byggfukten har ventilerats ut.

Efter det kommer inte fukthalten att öka, såvida det inte förekommer uppenbara byggtekniska brister.

handlar om att använda fibergipsskivor (som är bra att hänga upp saker på) eller gips, och att brandfoga noga där det behövs. Brand­ ingenjörer pekar på vikten att följa upp i byggskedet så att de teoretiska lösningarna fullföljs i praktiken, och att man vid even­ tuella framtida ändringar kan säkra brandskyddet. Man pekar även på vikten av brandskydd när man bygger inuti väderskydd. En framtidsspaning är att brand-

NUVARANDE BRANDLÖSNINGAR

16

Demonstration av inblåst träfiberisolering (Termo­trä) i väggar. Inga sättningar förekommer.

Bärande yttervägg för, i huvudsak, hus upp till åtta våningar med Termoträ trä­ fiberisolering som klarar brandklass REI120.

skydd kan gå att lösa med förnybara material i stället för med gipsskivor, exempelvis träskivor impregnerade med miljöskonsamt brandskyddsmedel. Detta för att ytterligare minska klimatpåverkan från en redan låg nivå. Hur ser då en jämförelse ut gällande försäkringskostnader för betongrespek­tive träbyggen? Det finns inget som tyder på att det ena är generellt dyrare än det andra. Försäkringar är ofta objekt- och projektspecifika där konstruktionsmaterialet inte visar sig vara avgörande.

Att bygga med beskrivna konstruktioner är tacksamt ur återbrukssynvinkel. Delarna och träfiberisoleringen går att nyttja till andra byggnader när det är så dags.

Träkon­struktioner med välisolerade ytterväggar och mellanbjälklag av trä tar vanligtvis mer utrymme i anspråk än betongbyggen med modern cellplastisolering. Detta kan ställa till bekymmer när man vill bygga och det finns gamla detaljplaner där förutsättningen förr var betongbjälklag med tjocklek 20–30 cm och ytterväggarna var tunna. För att möjliggöra de tjocklekar på träkonstruktioner som krävs behöver kommunerna vara villiga att godkänna vissa avvikelser från gamla detaljplaner som stipu­lerar en viss byggnads- eller nockhöjd,

och där byggrätten räknades med tunna ytterväggar. Vid utarbetandet av nya detaljplaner är detta inget problem eftersom man då kan ta hänsyn till de mått som krävs för att bygga med trä och reglera planen därefter.

UNDERTECKNAD HAR VARIT arkitekt och miljösakkunnig vid utvecklandet av ett lättbyggnadskoncept som företagen Grönbo, Masonite Beams, Fermacell och Svenska Termoträ står bakom. Även Bjerking (konstruktion), Brandskyddslaget (brand) samt AcouWood (akustik) har deltagit i arbetet.

Grundförutsättningarna har varit att systemet ska ha hög grad av prefabricering plus att väderskydd på byggplatsen alltid används där väderskyddet på plats betraktas som en fortsättning av fabriksmiljön; 5D-projektering, d.v.s. 3D-projektering av byggnader kompletterat med tid och kostnader genom hela processen; högsta möjliga andel trä (förnybar råvara); och en så långt som möjlig användning av ekologiska material utan olämpliga kemikalier. Över 90 procent av husens klimatskal och bjälklag är av trä. För att undvika för människor och miljö dåliga kemikalier gäller att minimera mängder av fogmassor, fästmassor,

HUSBYGGAREN NR 1.2020

GRÖNBOS BYGGKONCEPT MED HJÄLP AV MBF ACADEMY M.FL.

Blockark Maria Block, arkitekt och miljösakkunnig.

Grönbo Byggentreprenör Anders Eriksson och Mattias Henriksson, miljöengagerade bygginnovatörer.

Typkonstruktion vid möte bjälklag och ytter­vägg, särskilt vid prefab-byggande.

Masonite Beams Tommy Persson, 25 år som utvecklingsansvarig av lättbalkar och konstruktionslösningar.

Vertikalsnitt lägenhetsskiljande bjälklagskonstruktion med brandklass REI60.

Svenska Termoträ Reidar Berglund, 30 år som utvecklingsansvarig för träfiberisoleringen.

James Hardie /Fermacellskivor Michael Tönseth, tekniskt ansvarig.

Bjerking Björn Johanson, Markus Nyström och Niklas Stenlund, konstruktion.

Brandskyddslaget Jörgen Thor, brandkonsult.

Acouwood Klas Hagberg, ljud/akustik.

En typisk lägenhetsskiljande bjälklagskonstruktion med brandklass REI60.

och limmade eller rollade tätskikt. Fogskum ska definitivt undvikas och limmer på plats minimeras. Köksinredningar är tillverkade av tåligt massivt trä. I projekt Lusthusbacken i Piteå är den fasta inredningen tillverkad av furulamellskivor med stavlimmade björkluckor. På Södra Karlgård i Skellefteå är köksinredning tillverkad av furulimfog med fanerat ytskikt. färdig stomme med klimatskal ovan grund.

Grundläggning sker separat med önskade metoder och ytskikten kan variera. Exempelvis kan fasadmaterial utgöras av träspån, träpaneler, eller träbaserade skivor. Brandskydd vid höga fasader måste förstås tillgodoses, såsom med brandimpregnerat trä, brandskyddande skivor eller ett skikt av stenull bakom träet. På marknaden förekommer även sprinklers bakom fasadmaterial. Takytbeläggning kan, liksom fasadbeklädnad, förstås variera.

GRÖNBOS BYGGKONCEPT INBEGRIPER

DEN TOTALA TJOCKLEKEN på bjälklag med ytskikt brukar hamna på strax över 500 mm, och lägenhetsskiljande väggar något under 300 mm. Icke bärande väggar är ofta totalt 95 mm. Hur mycket isolering man

HUSBYGGAREN NR 1.2020

önskar i klimatskalet kan variera. I det byggkoncept för flerbostadshus som Grönbo har för närvarande kan isolertjockleken i ytterväggar vara som minst 295 mm och som mest 545 mm. För att uppnå NNEbyggnader, alltså NäraNollEnergi-hus, behöver träbyggnader med cellulosafiber­iso­ lering av trä eller papper ha en viss tjocklek. Ytterväggar kan bli totalt ca 500 mm med ytskikt och yttertakets isolertjocklek ligger på åtminstone 500 mm i sådana fall.

BRAND- OCH LJUDLÖSNINGAR i Grönbos byggkoncept är testade av RISE respektive Acuwood med brandklasserna REI 60 för bjälklag, 90 och 120 för väggar, och där stegljudslösningar har uppmätts till ljudklass A och där luftljud och flanktrans­ missioner nästan har nått ljudklass A. För ljudmiljö och lösningar hänvisas till Klas Hagbergs artikel i Husbyggaren nr 6/2019 där han beskriver den goda ljudmiljö som erfars och uppmäts i två praktiska exempel på denna typ av lättbyggnadssystem.

nr 3/2019 ”Betong dyrare än trä!” undersökt fakta om kostnader för uppförande av flerbostadshus i Sverige under åren 2013– 2017 där man har anlitat Statistiska Centralbyrån och där ansvariga byggherrar har rappor­terat. Det handlade om hus med fler än två våningar och fler än tre lägenheter.

Skillnaderna över landet varierar stort, men det står klart att träbyggandet är mer kostnadseffektivt, i genomsnitt skiljer det nära 6 000 kr/m2 (BOA, boarea) brutto inklusive moms 2017. Företaget Grönbo menar att de ekonomiskt kan matcha vilket som helst annat byggsystem på den svenska marknaden, förutsatt i övrigt samma villkor. kan det vara glädjande att veta att dylikt träbyggande ger arbetstillfällen i glesbygd, inte minst i Norrlands inland. ■

SIST MEN INTE MINST

EKONOMIN HÖR SOM BEKANT till de mest avgö-

rande aspekterna vid byggande. Vilket är billigast, att bygga stommar med betong eller trä? Tidskriften Betong har i en artikel i

MARIA BLOCK

Arkitekt SAR/MSA, Blockark AB

17

Byggstopp 21–24 april!

Missa inte årets viktigaste byggmöte. Vi kommer snacka om hur kan bygga smartare, mer hållbar och med mer innovation.

Registrera dig på nordbygg.se för frib

iljett

Årets viktigaste byggmöte

!

r vi rt

t

ANLÄGGNING

GEOFENCING För en säkrare infrastruktur

Foto: Göran Ekeberg, Trafikverket.

Digitaliseringens effekter genomsyrar allt. Teknisk utveckling har i alla tider förändrat människors livsvillkor och samhällsorganisation och sedan flera decennier tillbaka har den digitala tekniken gjort detsamma.

Mycket talar för en fortsatt stark utveckling även framöver.

TEXT: JOHANNES BERG

D

igitaliseringen av samhället i allmänhet och transportsystemet i synnerhet skapar nya verktyg och möjligheter för Trafikverket att verka för målet om ökad tillgänglighet inom ramen för ett hållbart samhälle. Transportsystemet står inför stora utmaningar när klimatpåverkan ska minska kraftigt samtidigt som en ökad 20

urbanisering och åldrande befolkning ställer höga krav på tillgänglighet för alla. En nyckel för att hantera dessa utmaningar är att vi utnyttjar transportsystemet mer effektivt och flyttar mer människor och gods med mindre resursförbrukning. Det kommer vi inte att klara av att åstadkomma genom att göra som vi alltid har gjort, utan vi behöver också tänka nytt och använda ny teknik för att säkerhetsställa rätt sak på rätt plats vid rätt tid i transportsystemet. Här

har geofencingtekniken potentiellt en viktig roll att spela.

Geofencing är ett samlingsnamn för teknik som applicerar ett digitalt staket i den fysiska miljön som hindrar ett fordon eller en människa med vissa egenskaper från tillträde till viss plats under en viss tid. Det kan till exempel innebära att hastigheten automatiskt sänks, att drivlinan på ett hybridfordon slås om till eldrift inom visst område eller att fordonen helt stannar för

HUSBYGGAREN NR 1.2020

Accesskontroll till geofencad zon.

Hastighetsbegränsning vid inträde i geofencad zon.

Bild: Trafikverket.

Möjlighet till kontroll och övervakning av fordonets position och rörelse.

Zon med övergång till eldrift.

10–15 km/h

30 km/h

att det saknar behörighet. Frågan om teknikens införande aktualiserades nu senast i samband med olyckan med en gasdriven buss som exploderade i Stockholm efter att ha kört in i en för låg tunnel.

Trafikverkets arbete med införandet av tekniken startade efter terrordådet på Drottninggatan under 2017, då Trafikverket fick i uppdrag av regeringen att testa geofencing i demonstrationsprojekt i urban miljö. Arbetet gjordes i nära samverkan med fordonsindustrin samt Stockholms stad och Göteborgs stad. Uppdraget har dels resulterat i en demonstration av koncept för geofencing, dels i en övergripande handlingsplan. Handlingsplanen presenterades i december 2018 och i den pekar Trafikverket tillsammans med sina samarbetspartners ut riktningen för att möjliggöra implementering av geofencing i större skala i svenska städer. Målet är också att etablera en nationell digital infrastruktur som harmonierar med europeisk standard. Arbetet med att implementera handlingsplanen sker inom ett 4-årigt forsknings- och innovationsprogram som finansieras av Trafik­ verket, med syfte att initiera och koordinera utvecklingsprojekt inom området.

HUSBYGGAREN NR 1.2020

40 km/h

Programarbetet leds av Closer tillsammans med Trafikverket och initierades under våren 2019. Aktörskonstellationen karaktäriseras av triple helix, d.v.s. samverkan mellan akademi, offentlig sektor och näringsliv.

HUR TEKNIKEN ANVÄNDS IDAG

Geofecningtekniken har funnits tillgänglig ett antal år och demonstrationer av tekniken har bland annat genomförts i Göteborg där två helelektriska bussar och sju elhy-

När bussen kommer till de inprogrammerade sträckorna sänks farten automatiskt..

bridbussar utrustade med tekniken har rullat sedan 2015. Demonstrationen fungerar så att när buss 55 kör in i digitalt särskilt avgränsade områden längs sin linje ser geofencing-tekniken till att bussarna automatiskt beter sig på önskvärt vis. I extra täta stadsmiljöer slår hybridbussarna om från diesel- till eldrift för att minska utsläpp och buller. Bussarna sänker även farten för att minska risken för olyckor på gator och platser med många gående och cyklister.

Göteborgs stad har goda erfarenheter av geofencing-testerna på linje 55. Bussarna kör inte för fort och de kör med tyst eldrift utan avgaser på gator med många människor. Körningen blir dessutom bekvämare för chaufförerna enligt Malin Andersson, chef för avdelningen utveckling och internationellt på trafikkontoret i Göteborg.1 Utöver Göteborg har även tekniken testas av Dalatrafiken. De bussar som utrustats med systemet i Falun-Borlängeområdet kan programmeras så att bussens hastighet begränsas på vissa sträckor. Gångfarts­ området på Svärdsjögatan vid högskolan i Falun är till exempel begränsat till 7 km/h och Paradgatan i Borlänge är begränsad till 30 km/h vid Tunets skola.

21

När bussen kommer till de inprogrammerade sträckorna sänks hastigheten automatiskt och föraren kan inte koppla ur syste­ met.2 Utanför Sverige har tester med tekniken genomförts i Norge. Hösten 2017 genomförde Statens vegvesen en demonstration i Oslo stad som visade hur geofencing kan användas för att minska utsläppen. En lågutsläppszon byggdes in i den norska nationella vägdatabasen (NVDB) och delades med Volvo via en gemensam nordisk datatjänst. Volvo delade informationen med de två hybridbilarna som användes i demonstrationen, så att dessa tvingades över till det elektriska körläget i det utvalda området/lågutsläppszonen.

Tester av tekniken för tung trafik pågår i dagsläget i Stockholm där nattleveranser med lastbilar utrustade med geofencingteknik sker till McDonalds-restauranger i Stockholms innerstad. Där är normalt tung trafik förbjuden mellan kl. 22 och 06, men under förutsättning att hybridfordonen kör på eldrift för att inte störa boende sker ett undantag. Då tekniken säkerhetsställer dessa egenskaper är Stockholms stad trygga med att tillåta undantag. Hittills har projektet varit framgångsrikt och skulle det skalas upp finns goda möjligheter att öka andelen livsmedelsleveranser som sker nattetid och på det sättet avlasta transportsystemet i rusningstrafik.

Utöver fyrhjuliga fordon så används geofecning idag för att kontrollera egenskaperna på elsparkcyklar. I Stockholm innebär det att dessa inte kan köra fortare än 6 km/h i timmen på vissa gator med mycket fotgängare samt att de inte går att parkera på vissa platser.

FRAMTIDA POTENTIELLA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN

Teknik för geofencing har potential att spela en viktig roll i utvecklingen av framtidens transportsystem. Möjligheten att styra var trafik får tillträde i tid och rum kan potentiellt bidra till effektivare nyttjande av befintlig infrastruktur och minska transportsystemets negativa effekter i synnerhet i urbana miljöer. På sikt kan tekniken tvinga vanliga bilister att följa lagen, något som konstateras av Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon i en intervju med SVT. Hon menar dock att det inte är där vi kommer att börja, utan fokus ligger på yrkestrafiken.

Kan vi få yrkesförarna att hålla hastigheten så vet vi att det kommer påverka övrig trafik och hastigheterna kommer sänkas.3 På lite längre sikt skulle tekniken kunna användas som ett sätt att prioritera trafik samt öka tillgänglighet och kapacitet i den befintliga infrastrukturen. En ökad möjlig22

Foto: Torsten Alm, Trafikverket.

ANLÄGGNING

het till situationsanpassning innebär att trubbiga generella regler och restriktioner kan ersättas av mer flexibla, vilket skapar förutsättningar för ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur

Ytterligare en intressant möjlighet är att koppla samman geofencingteknik med prognosdata för överträdelser av miljö­ kvalitetsnormer för luft. Det går idag att prognostisera överträdelser av miljökvalitetsnormer för kväveoxider genom att

BYGGTRANSPORTER

Ett intressant område är byggtransporter där flera pilotprojekt är planerade. Här finns möjlighet att på vissa sträckor tillåta en tyngre last än vägen egentligen tillåter om hastigheten på ekipaget kan begränsas till en nivå där det inte orsakar skador på infrastrukturen. Detta skulle potentiellt kunna innebära betydande minskningar av antalet transporter av till exempel massor och betong i samband med anläggningsarbete, samtidigt som att väghållaren kan vara trygg med att infrastrukturen inte skadas.

Ytterligare en möjlig tillämpning på samma område är intelligent tillträdes­ kontroll där vissa delar av infrastrukturen under vissa tider enbart ger tillträde till en eller flera olika typer av transporter. Det kan vara kollektivtrafik, nyttotrafik, godstrafik eller specifika drivlinor eller bränslen. En typ av ”gröna körfält” skulle kunna införas som ett steg i riktningen mot målet om att utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken ska minska med 70 procent till 2030. Här pågår till exempel ett pilotprojekt där en lastbil i realtid begär tillträde till ett kollektivtrafikkörfält och beroende på hur situationen ser ut just då så kan denna begäran antigen beviljas eller nekas.

Där finns möjlig­ heter för entreprenörer att göra besparingar genom minskade antal transporter …eller få ökad leverans­ säkerhet… beräkna väder, trafikmängd och vindar för specifika områden. Om denna data i realtid kopplas samman med geofencingteknik så skulle hybridfordon kunna ställa om till eldrift när de kommer in i ett område där miljökvalitetsnormen håller på att överskridas. Detta är primärt av intresse för kommuner som har problem med dåligt luft­ kvalitet på vissa gator, men det finns även sträckor i den statliga infrastrukturen,

HUSBYGGAREN NR 1.2020

UTMANINGAR OCH NÄSTA STEG

Idag saknas två viktiga förutsättningar för att en storskalig introduktion av geofencing ska kunna göras i våra städer – dels en fungerande digital infrastruktur, dels ett tillämpbart regelverk. Det finns idag inte heller någon lagstiftning som kräver att fordon utrustas med tekniken.

För att tekniken på sikt ska kunna få större genomslag behöver det vara enkelt, initialt för näringslivets transporter att ladda ner relevant geofencingdata till sina fordon. Det kan gälla data som hastighet, bärighet för broar och brohöjder på det statliga vägnätet eller lokala trafikföreskrifter för det kommunala vägnätet. Hur denna data hämtas och i vilket format behöver sannolikt harmoniseras på europeisk nivå eftersom många godstransporter är gränsöverskridande. Det finns även internatioHUSBYGGAREN NR 1.2020

Foto: Trafikverket.

i synnerhet i anslutning till stadsmotor­ vägar, där samma problematik finns.

Utöver det offentligas ansvarsområde är ett område som identifierats som intressant att applicera tekniken på avgränsade områden där en stor fastighetsägare dominerar eller samverkar med andra fastighetsägare.

Det kan också vara en centrumförening eller någon annan samverkansform mellan fastighetsägare. Dessa skulle i så fall kunna enas kring krav på att tekniken ska finnas i de fordon som levererar gods till mottagare i området och sedan sätta upp villkor för hur fordonen får bete sig. Det kan till exempel vara att de inte får köra snabbare än 10 km/h och på eldrift när de passerar ett område med mycket människor på uteserveringar om vädret är bra, som t.ex. ett torg.

Utöver det allmänna vägnätet finns potentiellt stora vinster med att applicera tekniken i samband med entreprenader.

Trafikverket står för nästan en tredjedel av den upphandlade entreprenadvolymen i Sverige vilket ger möjlighet att uppmuntra en effektiv användning av tekniken också inom bygg- och entreprenadbranschen.

Både för att effektivisera själva genomförandet, men också för att säkerställa andra viktiga aspekter såsom säkerhet och miljö.

Möjligheten att minska antalet byggtransporter har redan nämnts. Ett annat exempel där geofencingteknik vore intressant att testa är vid entreprenader som utförs i nära anslutning till känsliga områden. Det kan till exempel vara en skyddsvärd biotop som finns i direkt anslutning till det planlagda området. I dessa fall vore det önskvärt om fordonen digitalt kunde avgränsas så att de inte riskerar att röra sig utanför det utpekade arbetsområdet och orsaka skador.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth under geofencingdemonstration i Stockholm.

nella regler att förhålla sig till, exempelvis Wienkonventionen som säger att det är föraren som har kontrollen över fordonet.

Automatiska system måste gå att stänga av.

I nuläget ligger fokus dels på det förutsättningskapande, att utveckla en digital infrastruktur som möjliggör geofecning, dels på att testa nya användningsområden för att visa på nytta och skapa incitament att få ut tekniken i fordonen. Här kommer sannolikt garantier på regelefterlevnad i offentliga upphandlingar att vara ett användbart verktyg. Villkorade dispenser för till exempel bärighetsklass eller vilken tid på dygnet tillträde ges är en annan intressant väg framåt. Där finns möjligheter för entreprenörer att göra besparingar genom att minska antalet transporter eller få ökad leveranssäkerhet genom att de slipper risken att transporter fastnar i köer.

Ytterligare en väg framåt är lokala lösningar för mer attraktiva stadsrum initierade av privata aktörer, här handlar det främst om att få bättre kontroll över sin lokala trafiksituation och därigenom skapa attraktivare fastigheter.

Inom entreprenader möjliggör tekniken att vi kan säkerhetsställa att regler och avtal efterlevs utan omfattande kontroller. Detta underlättar arbetet med att driva på för en schyst konkurrens på marknaden och säkra arbetsplatser. Vi kan även stimulera självuppföljning och innovation samt produktionsutveckling inom anläggningsbranschen.

Sammanfattningsvis finns det många potentiella områden där geofecingteknik kan bidra till att skapa nyttor både inom transportsystemet och inom vår egen verksamhet. Det kvarstår dock fortfarande många frågetecken att räta ut inom teknik, juridik och acceptans. Det är därför viktigt att vi driver på och stimulerar nya piloter och demonstrationer av tekniken för att succesivt bygga upp kunskap som på sikt kan hjälpa oss nå målet om tillgänglighet inom ramen för ett hållbart samhälle. ■

Läs mer: https://www.trafikverket.se/om-oss/nyheter/ Nationellt/2018-12/sa-ska-geofencing-inforas-isvenska-stader/ Referenser 1. https://vartgoteborg.se/digital_teknik_minskar_utslapp_fart_buller__och_terrorhot/ 2. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/ geofencing-sa-funkar-det 3. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/bussens-hastighet-styrs-med-gps-signaler

JOHANNES BERG

Utredningsledare Trafikverket

23

ANLÄGGNING

Svensk infrastruktur mogen för klimatförbättrat cement I dagsläget är cirka 20 procent av all cement som används i Sverige så kallad anläggningscement vilken används inom området infrastruktur. Trafikverket är den enskilt största beställaren av anläggningskonstruktioner och därigenom också en viktig kravställare.

TEXT: MIKAEL WESTERHOLM, STEFAN SANDELIN & ANDERS RÖNNEBLAD

B

etong som används i anläggningskonstruktioner utsätts ofta för aggressiva påfrestningar. Sedan mitten av 80-talet och fram till idag har i stort sett endast anläggningscement, som är ett rent portlandcement, använts för ändamålet.

Detta hänger delvis ihop med ett krav på 24

frysprovning som infördes på 80-talet i vilken anläggningscement visade sig ge bättre frostbeständighet än övriga cement som fanns tillgängliga på den svenska marknaden. Förutom kraven på frysprovning, ställdes även krav på anläggningscement med begränsad värmeutveckling samt lågalkaliska och sulfatresistenta cement.

Ett cement med moderat värmeutveckling används ofta för att minska risken för

temperaturframkallade sprickor (ytsprickor eller genomgående) vilka medför ökade kostnader för sprickreparationer eller i värsta fall leder till sämre beständighet och livslängd. Fördelen med ett lågalkaliskt cement är att beständigheten höjs mot skadligt angrepp i form av alkalisilikareaktioner, vilka kan uppstå vid användning av vissa reaktiva ballastmaterial. Ett sulfat­ resistent cement har god beständighet mot

HUSBYGGAREN NR 1.2020

skadligt angrepp orsakade av höga sulfatkoncentrationer i mark och vatten. Sammantaget har dessa grundläggande krav gjort att vi i Sverige är relativt förskonade från beständighetsproblem i våra anläggningskonstruktioner.

VIKTIGT MED KLIMATFÖRBÄTTRAD BETONG ÄVEN I ANLÄGGNINGSKONSTRUKTIONER

Enligt Trafikverkets miljörapport från 2018 står betong för en betydande andel av den svenska infrastrukturens klimatpåverkan.

Därför är det av mycket stor betydelse att det utvecklas betong med lägre klimatpåverkan även för anläggningskonstruktioner.

I den betong som används idag beräknas mer än 90 procent av klimatpåverkan komma från tillverkningen av cementklinker. Detta är huvudbeståndsdelen i cement och bindemedlet i betong. Genom att använda cement där en del av klinkern ersatts med flygaska kan klimatpåverkan därför reduceras markant. Trafikverket använder i sina projekt en klimatkalkyl där de i alla skeenden av projekthanteringen vill arbeta förebyggande genom att ha utsläppsmål som entreprenörer och konsulter ska förhålla sig till. I takt med utvecklingen kommer dessa mål också att kontinuerligt skruvas åt. Till 2030 har Trafik­ verket som målsättning att klimatpåverkan från den betong de använder ska minska med 50 procent för att vara helt klimatneutral 2045. Dessa klimatambitioner genomsyrar numera Trafikverkets samlade investeringsverksamhet.

KLIMATFÖRBÄTTRAD BETONG TUMMAR INTE PÅ BESTÄNDIGHETEN

För att Trafikverket och övriga anläggningsbeställare ska vara intresserade av att använda en klimatförbättrad betong måste den även vara likvärdig ur beständighetssynpunkt. I annat fall skulle miljöförbättringen vara meningslös eftersom behovet av reparationsåtgärder skulle öka och konstruktionerna behöva bytas ut oftare. Det finns mycket internationell erfarenhet inom området, men för att verkligen säkerställa detta har Trafikverket även finansierat egen forskning för att få ytterligare bevis om hur cement med tillsatsmaterial, som flygaska, för anläggningskonstruktioner påverkas i vårt nordiska klimat med frost och saltning på vägar.

Merparten av Trafikverkets krav för cement och andra delmaterial till anläggningsbetong finns dokumenterad i AMA Anläggning, vilket förvaltas av Svensk Byggtjänst. När AMA Anläggning 13 publicerades öppnades det upp för användning av ett portlandflygaskecement. En viss öppning HUSBYGGAREN NR 1.2020

för användning av tillsatsmaterialet granulerad masugnsslagg gavs också men i relativt begränsad mängd. Vid revidering till AMA Anläggning 17 skedde en viss harmonisering då även ett portlandslaggcement tilläts. Fortsatt begränsas dock tillåten mängd i vissa exponeringsklasser, men i nästa version av AMA Anläggning kommer sannolikt även en harmonisering att ske i dessa exponeringsklasser.

FÖRST NU ÄR MARKNADEN MOGEN FÖR NYTT ANLÄGGNINGSCEMENT

Redan 2013, när förändringarna i AMA Anläggning blev kända, började vi på Cementa arbetet med att ta fram och prova ut en ny produkt med förbättrad miljöprestanda. Produkten heter Anläggnings­ cement FA, vilken möter Trafikverkets krav och målsättning. Det stora utvecklingsarbetet utfördes för flera år sedan, men trots detta har implementeringen av produkten på marknaden dröjt. Vi menar att detta delvis beror på en viss tröghet i systemet, t.ex. att stora anläggningsprojekt projekteras med lång framförhållning och med tidigare versioner av AMA. Även svaga incitament att använda klimatförbättrade cement och betong har påverkat efterfrågan. Nu har intresset ökat markant vilket medfört att det traditionella anläggningscementet, som är ett rent portlandcement, successivt kommer att bytas ut till Anläggningscement FA i våra cementdepåer. Sedan årsskiftet finns Anläggningscement FA i Luleå, Umeå, Sundsvall, Oxelösund och Malmö. Det nya cementet har redan börjat användas med goda erfarenheter i betong både för broar och vindkraftsfundament.

Klimatpåverkan (GWP) enligt EPD för respektive produkt, tillgängliga på cementa.se • Anläggningscement Slite (portland­ cement): 873 kg CO2-Eq / ton • Anläggningscement FA Slite (portlandflygaskecement): 678 kg CO2-Eq / ton TEKNISK BESKRIVNING AV ETT PORTLANDFLYG­ ASKECEMENT FÖR ETT KLIMATFÖRBÄTTRAT ANLÄGGNINGSBYGGANDE

Flygaska som en beståndsdel i cement eller som tillsats i betong är inget nytt utan har använts i betong till såväl husbyggnad som infrastruktur under lång tid. Inte minst i våra grannländer Norge och Danmark. Förutom lägre klimatpåverkan ger betong med portlandflygaskecement (CEM II/A-V) i flera avseenden förbättrade egenskaper, exempelvis beständighetsegenskaper som motstånd mot kloridinträngning, alkalikisel­ syrareaktioner och sulfatangrepp (SBUF-

EXPONERINGSKLASSER

XF 1 Måttligt vattenmättnad, utan avisningsmedel XF 2 Måttligt vattenmättnad, med avisningsmedel XF 3 Hög vattenmättnad, utan avisningsmedel XF 4 Hög vattenmättnad, med avisningsmedel Sammanfattande krav på innehåll av tillsatsmaterial i cement enligt AMA Anläggning. För detaljerade krav se AMA Anläggning online.

AMA Anläggning 13, publicerades 2013 • XF 1, XF 2 och XF 3 tillåts upp till 35 procent flygaska • XF 4 tillåts upp till 20 procent flygaska • XF 1 tillåts upp till 35 procent granulerad masugnsslagg • XF 2 och XF 3 tillåts upp till 10 procent granulerad masugnsslagg • XF 4 tillåts upp till 5 procent granulerad masugnsslagg • Fortsatt krav på lågalkaliska och sulfatresistent cement med moderat värmeutveckling AMA Anläggning 17, publicerades 2017 • Samma halter flygaska som i AMA Anläggning 13 • XF 1 tillåts upp till 35 procent granulerad masugnsslagg • XF 2, XF 3 och XF 4 tillåts upp till 20 procent granulerad masugnsslagg • Fortsatt krav på lågalkaliska och sulfatresistent cement med moderat värmeutveckling.

projekt 12382). Även frostbeständigheten kan betraktas som likvärdig med betong som innehåller portlandcement. Betong baserad på portlandflygaskecement lämpar sig därför väl för anläggningskonstruktioner i tuffa miljöer t.ex. vid motorvägar där betongen utsätts för avisningsmedel och ett växlande vinterklimat. Exempel på resultat från laboratorieprovning med portlandflygaskecement för infrastruktur och anläggningsbyggande kan ses i figur 1 och figur 2.

Flygaska reagerar långsammare än cementklinkern varför enbart ersättning av klinkern ger en betong med långsammare hållfasthetsutveckling och lägre värmeutveckling. Vid tillverkning i en cementfabrik är det möjligt att kompensera för flygaskans långsammare reaktion och på så sätt nå snarlika egenskaper som motsvarande portlandcement.

Anläggningscement FA har anpassats så att dess egenskaper ska vara snarlik det

25

KONSULTDAGARNA BYGG OCH FASTIGHET 14-15 MAJ 2020

Konsultdagarna äger rum i Stockholm på Scandic Continental och erbjuder dig kunskap, nätverk, affärsnytta och trivsel. Detta genom en mängd föredrag inom aktuella ämnen, paneldebatt, mingel, underhållning, middag och möjlighet till trivselaktiviteter eller studiebesök på lördagen. Som deltagare får du ny kunskap, inspiration och ett breddat kontaktnät som underlättar nya utmaningar i praktiken.

Tre av våra föreläsare:

Anna Denell

Peter Svärd

Camilla Lindskog

HÅLLBARHETSCHEF VASAKRONAN

PROJEKTCHEF SLUSSEN

BIMEXPERT PST BYGG

Anna Denell är utbildad

Peter Svärd projektchef för

Camilla Lindskog har jobbat

civilingenjör och har arbetat

en av Sveriges mest omtalade

med BIM sedan 2007, både i

20 år i fastighetsbranschen.

projekt. Slussen ska bli en

produktion och projektering,

Anna fick nyligen utmärkelsen

effektiv och trygg knutpunkt

strategiskt och praktiskt, i

årets hållbarhetchef 2019.

för gående, cyklister och

stora och små projekt. Hon är

Anna kommer tala om vilka

kollektivtrafik. Det ska också

en uppskattad föreläsare och

krav Vasakronan ställer inom

bli en av Stockholms mest

har hjälpt ett flertal

hållbarhet som t ex krav på

attraktiva mötesplatser med

verksamheter att utvecklas

material som det ska byggas

parkliv, nöjen och kultur,

med avseende på BIM.

med vid hyresgästanpassningar.

restauranger och caféer.

LÄS MER OM EVENTET, VÅRA FÖRELÄSARE OCH BOKA DIN BILJETT PÅ: WWW.KONSULTDAGARNA.SE

CEM I (Anläggningscement) CEM II/A-V (Anläggningscement FA)

15

0,6 God frostbeständighet (112 cykler)

0,5 Vct 0,4–4,3 % luft

0,4

Vct 0,45–3,2% luft Vct 0,45–4,3 % luft

0,3

10

Vct 0,5–4,9 % luft

0,2

5

Mycket god frostbeständighet (56 cykler)

0,1

28 dygn

56 dygn

0

182 dygn

0

14

28

42

56

70

84

98

102

126

Antal fryscykler

60 ANL FA

ANL

55 50

49,4

48,9

51,3

51,7

Figur 2. Frostbeständighet hos betong med portlandflygaskecement (CEM II/A-V) provad vid olika vattencementtal och lufthalter enligt SS 137244 i saltlösning. Provningen har utförts av RISE CBI.

Temperatur (°C )

Figur 1. Kloridmigrationskoefficient hos betong med vct 0,40 innehållande portlandcement (CEM I) respektive portlandflygaskecement (CEM II/A-V).

Provad enligt NTBuild 492 där lägre värden motsvarar ett högre motstånd mot kloridinträngning.

Provningen har utförts av RISE CBI.

60

40

20

35

10

8 dygn

14 dygn

ANL FA (medel)

40 30

30

ANL (medel)

50

45

0

0

24 48 72 96 120 144 168 192 216 240 264 288 312 336 Tid (timmar)

Figur 3. Tryckhållfasthet (medel) på utborrade cylind­rar ur de isolerade betongblocken på arbetsplats. ANL FA = portlandflygaskecement, ANL = portlandcement. 14 dygn i blocken uppskattas motsvara ca 28 dygn ekvivalent ålder. Provningen har utförts inom SBUF-projekt 13327.

Figur 4. Jämförelse i temperaturutveckling (medel) mellan portlandflygaskecement (ANL FA) och portlandcement (ANL) för de isolerade betongblocken. Provningen har utförts inom SBUFprojekt 13327.

en så kallad spänningsrigg (TSTM = Temperature-stress-testing-machine) som kan ses i figur 5.

I samband med denna provning utfördes jämförande provning med det klassiska Anläggningscementet (CEM I). En jäm­ förande beräkning mellan de två olika cementen för samma konstruktionstyp (0,8 m tjock vägg) visar att temperaturutvecklingen, likt vid gjutningen av betongblock ovan, var något lägre för Anläggningscement FA, men att spänningskvoten är jämförbar. Det vill säga risken för temperatursprickor låg på samma nivå för betong med de två olika cementen. En av våra slutsatser från detta är att Anläggningscement

FA och portlandflygaskecement med moderat värmeutveckling lämpar sig väl när det finns krav på att begränsa temperaturrelaterade sprickor hos betong i ung ålder.

När det nu finns materialparametrar för cement och betong med lägre klimatpåverkan, tror vi att 2020 blir startskottet för hela branschen att arbeta i riktning mot trafik­verkets mål om en klimatneutral infrastruk­tur. ■

Figur 5. Spänningsrigg (TSTM = Temperature-stress-testing machine) som använts vid framtagning av material­para­ metrar för Anläggningscement FA. Provningen har utförts av SINTEF Byggforsk.

HUSBYGGAREN NR 1.2020

Avflagning (kg /m2 )

20

0

Hållfasthet (MPa)

klassiska Anläggningscementet som är ett portlandcement. Den långsammare hydratationen som normalt erhålls tack vare flygaska har kompenserats med en något mer finmald klinker. Inom ett SBUF-projekt som omfattande både laboratorieförsök och fullskalegjutningar jämfördes egenskaperna hos fabrikstillverkad betong med Anläggningscement FA (portlandflygaskecement) och Anläggningscement (portlandcement).

För att undersöka betongens hållfasthet och värmeutveckling under realistiska förhållanden för grova konstruktioner göts betong i välisolerade 200 liters betongblock.

Hållfastheten som bestämdes på utborrade cylindrar efter 8 respektive 14 dygn visade på snarlik hållfasthet och hållfasthetsutveckling, se figur 3.

Den uppmätta temperaturen följde samma förlopp men med något lägre maxtemperatur för betongen med Anläggningscement FA, se figur 4.

I AMA Anläggning avsnitt EBE.11 ställs det krav på att begränsa risken för sprickor orsakade av temperatur och temperaturgradienter i betong under härdningsförloppet. En förutsättning för att kunna bedöma risken för sprickor och vidta lämpliga sprickbegränsande åtgärder i mer komplexa konstruktioner är att det finns materialparameterar som beskriver betongens egenskapsutveckling i ung ålder.

Portlandflygaskecement (CEM II/A-V) som uppfyller tilläggskrav på moderat värmeutveckling (MH) i AMA Anläggning lämpar sig väl när det ställs krav på begränsning av temperaturrelaterade sprickor.

Cementa har låtit SINTEF Byggforsk prova och utvärdera betong med Anläggningscement FA och ta fram aktuella materialparametrar som kan användas för att bedöma sprickrisk och lämpliga åtgärder för betong med lägre klimatpåverkan. Ett delmoment när materialparametrar tas fram är att utsätta betongen för ett temperaturförlopp motsvarande det för en 0,8 m tjock vägg vid 50 procent tvång och samtidigt mäta spänningsutvecklingen i betongen. Detta görs i

Kloridmigrationskoefficient x10–12 (m2/s)

ANLÄGGNING

MIKAEL WESTERHOLM

Utvecklingsledare, Specialist betong, Cementa Utveckling

STEFAN SANDELIN

Utvecklingschef, Cementa Utveckling

ANDERS RÖNNEBLAD

Utvecklingsledare, Cementa Utveckling

27

ANLÄGGNING

FRAMTIDENS ELFORDON

Ställer nya krav på fastigheters laddinfrastruktur Antalet elfordon på de svenska vägarna väntas öka dramatiskt under de kommande tio åren. Allt fler fastighetsägare och bostadsrättsföreningar väljer att installera laddplatser som en service för boende och kommersiella hyresgäster. Hittills har drivkraften främst varit att erbjuda en service och att stärka attraktiviteten som fastighets­ägare, men snart introduceras lagkrav som innebär att det blir obligatoriskt med laddplatser i såväl befintliga som nybyggda fastigheter.

TEXT: ANNIKA WIHLBORG

I

dagsläget rullar drygt 100 000 elfordon på de svenska vägarna, men andelen elfordon kommer att öka i snabb takt framöver.

–Ökningen av elfordon kommer att vara dramatisk. Det är en marknad med mycket stor tillväxt de kommande åren och omställningstakten kommer att slå oss med häpnad. Vår prognos säger att nybilsförsäljningen i Sverige år 2025 kommer att bestå av femtio procent laddbart. År 2030 kommer andelen att närma sig hundra procent, säger Daniel Kulin, sakkunnig inom E-mobility på Power Circle, elkraftbranschens intresseorganisation.

28

RÄKNA PÅ FASTIGHETENS EFFEKTBEHOV

SNART OBLIGATORISKT MED LADDPLATSER

Han anser att byggherrar som vill att de bostäder de bygger ska vara attraktiva för framtidens bilägare bör ha i åtanke att framtidens bilägare till stor del kommer att vara elbilsägare. När det gäller det tekniska bör byggherrar ha prognosen vad gäller antalet elfordon snarare än nuläget i åtanke.

–Byggherrar som inkluderar elfordonsladdning så tidigt som möjligt i projekteringsprocessen har en stor besparingspotential. Ta hjälp med att räkna på effektbehovet för den specifika fastigheten så du inte blir avskräckt för att du räknar fel.

Tänk att en elbil i snitt behöver 1 kW för att ladda på natten. Det är en rimlig tumregel. Med ett relativt litet behov av styr/reglerutrustning kan laddningen samspela med annan elutrustning i huset, exempelvis värmepumpar och solceller. Det gör att effektbehovet kan hållas nere ytterligare. Dessutom är det billigare att utrusta alla parkeringsplatser med laddare på en gång i samband med att byggarbetet än att efteransluta, säger Daniel Kulin.

Hittills har det varit frivilligt för byggherrar och fastighetsägare att erbjuda elfordons­ laddning i anslutning till sina fastigheter, men den 15 maj 2020 föreslås nya regler träda i kraft som gör det obligatoriskt för fastighetsägare att erbjuda elfordonsladdning. De nya kraven innefattar en övergångsperiod på ett år och innebär bland annat att parkeringsplatser med fler än tio platser som är placerade i byggnaden eller på byggnadens tomt ska utrustas med ledningsinfrastruktur, det vill säga kanaler för elektriska kablar, på samtliga parkeringsplatser i anslutning till bostadshus och minst till var femte parkeringsplats i anslutning till lokalbyggnader. Det främsta skälet till kravet på ledningsinfrastruktur är helt enkelt att det är betydligt mer kostsamt att gräva upp marken och installera de ledningar som krävs om det i efterhand visar sig att behovet av laddplatser ökar i fram­tiden.

–Bakgrunden till att man valt att lagstifta om obligatoriska laddplatser för elbilar är förstås ett behov av en utbyggd laddinfrastruktur. säger Thomas Johansson, energi­

HUSBYGGAREN NR 1.2020

expert och ansvarig för beredningen av det nya lagförslaget på Boverket.

I en rapport från Sweco presenteras det arbete Boverket beställt av Sweco för att ta fram underlag för sitt regeringsuppdrag gällande krav på laddinfrastruktur för byggnader. Sweco har bland annat haft uppdraget att uppskatta antal berörda parkeringar i Sverige. Antalet påverkade byggnader och parkeringsplatser i Sverige har uppskattats med hjälp av en urvalsstudie genomförd på 1 000 fastigheter.

DIREKTIVEN FÅR LÅNGTGÅENDE EFFEKTER

Beroende på hur Boverket väljer att tolka direktivet uppskattas mellan 33 000 och 50 000 byggnader med totalt 3,3–4,3 miljoner parkeringsplatser åläggas de retroaktiva kraven i direktivet som innebär att ett minsta antal laddningspunkter installeras i respektive byggnads parkering. Effekterna av det nya direktivet är med andra ord minst sagt omfattande.

Uppskattningsvis påverkas 700–200 ickebostadsbyggnader med 40 000–66 000 parkeringsplatser av kraven som infaller vid nybygge och större renoveringar av dessa byggnader också detta beroende på hur Boverket väljer att tolka direktivet.

Dessutom uppskattas varje år mellan 500 och 700 bostadsbyggnader med 13 000 till 30 000 parkeringsplatser påverkas av kraven som infaller vid nybygge och större renoveringar av dessa byggnader. Dessa krav innebär att alla parkeringsplatser i parkeringsanläggningen ska förberedas för eventuell installation av laddpunkt genom anläggning av kanaler för elektriska kablar.

STORA FASTIGHETSÄGARE ÄR POSITIVA TILL FÖRSLAGET

Efter att ha haft dialog med fastighetsägare har Boverket valt att hålla sig till miniminivån vad gäller kravet på antalet laddplatser.

Enligt deras lagförslag, som nu lämnats till regeringen ska det bli obligatoriskt med minst en laddplats på samtliga parkeringsplatser med utrymme för minst tio bilar som finns i eller intill lokalbyggnader.

– De större fastighetsägare vi talat med, däribland Sveriges allmännytta, HSB och Riksbyggen, är positivt inställda till de nya lagkraven, inte minst eftersom det medför relativt små tillkommande kostnader i ett byggprojekt. Samtidigt har elbilsbranschen uttryckt önskemål på mer långtgående krav, säger Thomas Johansson.

Anledningen till att Boverket valde miniminivån när de formulerade lagförslaget var att många fastighetsägare redan i dagsläget anger att de redan idag följer kraven.

Boverket har därför gjort bedömningen att HUSBYGGAREN NR 1.2020

FAKTARUTA

Daniel Kulin, Power Circle.

Thomas Johansson, Boverket.

marknaden till viss del kan reglera sig själv på det här området.

– Det som främst kan bli utmanande för fastighetsägare är de retroaktiva krav på laddplatser som vi föreslår ska träda i kraft från 2025. Enligt kraven ska även samtliga befintliga parkeringsplatser i eller intill lokalbyggnader med utrymme för minst tjugo bilar utrustas med minst en laddplats, säger Thomas Johansson.

Daniel Kulin välkomnar lagförslaget men anser att det är något i underkant eftersom det inte kommer att svara upp till framtidens behov. Samtidigt är det inget stort problem eftersom de nya lagkraven även innebär att samtliga parkeringsplatser ska förberedas med den underjordiska infrastruktur som behövs för att successivt öka antalet laddplatser.

Elbilsägare som har tillgång till laddplats hemma föredrar i allmänhet att genomföra merparten av sin laddning på hemmaplan eller i anslutning till sin arbetsplats. Enligt branschorganisationen Fastighetsägarna kör genomsnittsbilen i Sverige 3–4 mil per dag och en elbil drar ca 1,5–2 kW per mil.

Exempelvis ger detta att en laddare med en effekt på 3,7 kW som laddar en elbil under 5 timmar ger motsvarande 5,5 mils körning.

Laddningsbehovet är oftast inte större än att en laddare med relativt låg effekt, mellan 1,4 och 3,7 kW, räcker mer än väl.

FLERA LADDPLATSER MED LÅG EFFEKT MEST LÖNSAMT

– Min rekommendation är att ansluta alla laddare på tre fas och minst 11 kW samt att kombinera det med dynamisk lastbalansering, som ser till att bilarna inte får mer effekt än vad som finns tillgänglig, säger Daniel Kulin.

Om fastighetsägare installerar laddare med hög effekt tvingas de boende i en fastighet samsas om ett antal snabbladdningsplatser, vilket i sin tur gör att de inte kan vara lika flexibla vad gäller vilken tidpunkt de ska ladda sin elbil. Daniel Kulin rekommenderar alltså istället fastighetsägare att investera i laddplatser med låg effekt. En fördel med den typen av laddplatser är att

Boverket föreslår nya krav på såväl förberedelser av laddplatser som installation av laddningspunkter. Kraven gäller vid nybyggnad och i vissa fall av ombyggnad. Parkeringsplatser med fler än tio platser som är placerade i byggnaden eller på byggnadens tomt ställs krav på ledningsinfrastruktur, det vill säga kanaler för elektriska kablar, på samtliga parkeringsplatser i eller intill bostadshus och minst för var femte parkeringsplats i eller intill lokalbyggnader.

För nya- och ombyggda lokalbyggnader ställs krav på ledningsinfrastruktur för minst en femtedel av parkeringsplatserna samt minst en laddningspunkt per bilparkering. De nya lagkraven är en svensk anpassning av befintliga EU-krav.

Boverket föreslår även att laddningsplatserna ska förberedas för elmätning och debitering av elkostnad.

Boverket föreslår också att det ställs retroaktiva krav för lokalbyggnader om de har en bilparkering med fler än tjugo parkeringsplatser i byggnaden eller på byggnadens tomt. Dessa krav börjar gälla den 1 januari 2025. För lokalbyggnader ställs krav på installation av minst en laddningspunkt per bilparkering. Reglerna införs som ett tekniskt egenskapskrav i PBL och Byggnadsnämnderna kommer att ansvara för tillsyn och kontroll.

Reglerna införs senast den 10 mars 2020 med övergångsbestämmelser på ett år.

de boende då kan ladda när elpriset är som lägst, företrädesvis på natten.

Med stöd av prognoser som visar att antalet elbilar kommer att öka dramatiskt under det kommande decenniet kan man enkelt dra slutsatsen att laddplatser är en god investering för fastighetsägare och byggherrar, även om det förstås kan ta emot att göra den initiala investering som krävs.

– Laddplatserna kommer med all säkerhet att bli en god investering för byggherrar och fastighetsägare, i synnerhet för de aktörer som tänker till när de väljer laddutrustning och tänker strategiskt när de väljer prissättningsmodell, säger Daniel Kulin. ■

ANNIKA WIHLBORG

Frilansjournalist

29

BYGGLEVERANTÖRER

MAXIMALT SKYDD FÖR ALLA PLÅTYTOR

CE-märkta rökluckor

036-132245, info@induf.se, www.induf.se

STEGAR.SE

BY

www.röklucka.nu/webbutiken Minst 70 av alla vindarhar har Bygg enligt fuktbrandskyddat med Minst 70% % avoch alla vindar Bygg enligtBBR BBR fuktoch brandskyddat med Minst 70 % % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 av alla vindar har problem med mögel!

Minst 70 % alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda vindsventi Tryggh lation! problem med mögel!

Minst 70 % av alla vindar har Bygg enligt BBR fuktoch brandskyddat med etsVaktens styrda Tryggh etsVaktens vindsventi Tryggh lation! problemstyrda medvindsventi mögel! problem med mögel!lation!

TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventi mögel! lation!

Förebyggmed med Förebygg Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Förebygg med Förebygg med Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

TrygghetsVakten vind Vind - Innebär stängd takfotinga brandceller.

Vind -TrygghetsVakten Innebär stängd takfotinga brandceller.

Stänger ventilation vid höga temperaturer TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten TrygghetsVakten

-•Stänger ventilation vid höga temperaturer - Stänger ventilation vid höga temperaturer Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Innebär stängd takfotingasommartid brandceller.

•Vind Minimalt underhåll - Ventilerar utunderhåll värmeöverskott sommartid •--Minimalt - Ventilerar ut värmeöverskott Skyddar mot byggfukt och mögel Extremt energisnål -•Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Innebär stängd takfotinga brandceller.

- Stänger ventilation vid höga temperaturer - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål - Skyddar mot byggfukt och mögel -•Stänger ventilation vid höga temperaturer • Extremt energisnål Lätt att installera Minimalt underhåll - Ventilerar utatt värmeöverskott sommartid - Stänger ventilation vid höga temperaturer • Lätt installera Minimalt underhåll - Ventilerar ut värmeöverskott sommartid Vind stänger ventilationen när -Lätt Skyddar mot byggfukt och mögel •TrygghetsVakten att installera Minimalt underhåll - Ventilerar värmeöverskott sommartid Extremt energisnål TrygghetsVakten Vind stänger när -•Skyddar mot byggfukt ochventilationen mögel • ut Extremt energisnål det det är fuktigt uteuteoch ventilerar då det är gynngynnär fuktigt och ventilerar då det är TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när - Skyddar mot byggfukt och mögel • Lätt • Extremt energisnål • Lättatt attinstallera installera

Vind

Vind

0573-63 81 00 info@stegcentralen.se

samt. Den är lämplig för alla vindar mellan

MedMed TrygghetsVakten Vind skyddar dugynnvinden samt.

Den är lämplig för alladå vindar mellan Vind skyddar du vinden det ärTrygghetsVakten fuktigt uteTrygghetsVakten och ventilerar det är Vind ventilationen när TrygghetsVakten Vindstänger stänger ventilationen kvm.

20-20 000 kvm. mot000 fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vindnär stänger •20-20 Lätt att installera mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten Vind stänger samt.

Den är lämplig för alla vindar mellan Med TrygghetsVakten Vind duoch vinden det är fuktigt uteute och ventilerar då det är gynndet är fuktigt och ventilerar dåute är gynnventilationen när det ärärskyddar fuktigt och ventilerar ventilationen när det fuktigt ute ventilerar TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när 20-20 000 kvm. samt.

Den är lämplig för allavindar vindar mellan samt.

Den är lämplig för alla mellan mot fukt och mögel.

TrygghetsVakten stänger Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddarVind du Besök oss på Nordbygg Med TrygghetsVakten Vind skyddar du vinden vinden då det är gynnsamt. då det är gynnsamt. det är fuktigt uteennär och ventilerar då det är gynni-För monter AG: 37 ventilationen det är -För torr och säker vind! ute och ventilerar Kontakta oss förfuktigt dimensionering! i monter AG: 37 en torr och säker vind!

Kontakta oss för dimensionering! samt.

Den ärpå lämplig förVind alla vindar Besök oss Nordbygg Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden då det är gynnsamt. i monter -För enAG: torr37 och vind!

Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se

031-760 2000 • 08-4100 18191819 • 040-630 1940 1940 031-760 2000 • 08-4100 • 040-630

www.trygghetsvakten.se

www.trygghetsvakten.se www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 031-760 2000 • 08-4100 1819 1817 • 040-630 1940

031-760 2000 • 08-4100 1817

FOTO: Anders Bergön

www.trygghetsvakten.se

30

031-760 2000 • 08-4100 1817

HUSBYGGAREN NR 1.2020

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Värmex utför Entreprenadbesiktning inom VVS Projektledning, Projektering samt Injustering

www.varmex.se 08 -400 125 00

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

Radon • Mätning • Utredning • Åtgärder

www.fst-ab.com

VI UTFÖR - PROJEKTERING - CAD 2D & 3D - PROJEKTERINGSLEDNING - PROJEKTLEDNING - BYGGLEDNING - BAS-P / BAS-U - ENTREPRENADBESIKTNING - STATUSBESIKTNING - KA-UPPDRAG ENLIGT PBL

www.jefoab.se

info@jefoab.se

Bombus Byggnads & Trädgård Från grus till hus

Besiktning / Konsultation • Entreprnadbesiktning • Markbesiktning/utemiljö • Lekplatsbesiktning • Projektledning • Certifierad kontrollansvarig, KA www.bombusbygg.se Frestavägen 140 192 48 Sollentuna projekt@bombusbygg.se • 0735-19 28 60

RN Projektresurs AB

Verksam inom projekt och förvaltning

Robert Norman Byggnadsingenjör SBR

Org nr 556786-4987

073-962 59 06 norman.robert@telia.com Besöksadr: Värmdövägen 738, Saltsjö-Boo Postadr: Box 146, 132 23 Saltsjö-Boo

Är kunden nöjd är jag nöjd

PK GROUP

MILJÖANALYSER

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 1.2020

VOC, MVOC, PAH, PCB, PCP, metaller äkta hussvamp, ålder och asbest Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

060-12 72 40 | WWW.PKGROUP.SE Ackred. nr 1650 Provning ISO/IEC 17025

31

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

MARCUS EIDEM

Advokat marcus.eidem@foyen.se

Att ÄTA eller ätas – vikten av att följa formalia i entreprenad Att en strikt uppfyllnad av standardavtalens formaliavillkor kan vara skillnaden mellan om man får betalt för ÄTA-arbete eller inte har under årens lopp kommit att bli en dyrköpt erfarenhet för många entreprenörer. Ibland kan det framstå som om dokumentationens vara eller icke vara är en fråga om den enes bröd och den andres död. Samtidigt ska man komma ihåg att formaliakraven är avtalade redan från början i en entreprenad och ur det perspektivet framstår det kanske som mindre ursäktligt när någon i ett senare skede väljer att inte iaktta dem.

ALLMÄNT OM ÄTA

Begreppet ÄTA-arbete (i korthet Ändrings-, Tilläggs- och Avgående arbete) infördes i standardavtalen genom AB 04 och ABT 06 men var redan innan dess ett använt och vedertaget begrepp för denna typ av förändring av en entreprenad. Sedan en tid tillbaka pågår dock nu ett revideringsarbete av standardavtalen och enligt rykten är begreppet på väg bort för att istället ersättas av ett mer allmängiltigt begrepp för ändringar i stort.

Hur det blir med den saken i slutänden återstår att se. Oavsett benämning är frågan om ersättning för ÄTA-arbete ett stående inslag i tvister i entreprenader och även om det kanske inte alltid är den huvudsakliga frågan som tvisten handlar om så är det mer regel än undantag att det ingår som delfrågor.

FORMALIAKRAV OCH PARTSVILJA

ÄTA-arbete kan vara av två slag. Å ena sidan pratar man om beställda (föreskrivna) ÄTA-arbeten och å andra sidan om likställda (föranledda) ÄTA-arbeten. Skillnaden kan

32

sägas vara att de förra ersätter kostnader för ändringar som beställaren har anvisat medan de senare utgör ersättning för beställarrisker där avvikelser av något slag påverkar entreprenörens kostnader. Regleringen kringgärdas av formaliakrav om skriftlig beställning och underrättelse där huvudregeln är att betalning inte ska utgå om dessa inte uppfyllts.

Inte sällan har beställaren även ytterligare skärpt formaliakraven genom särregleringar i de administrativa föreskrifterna.

Det står dock sedan tidigare klart att de formella reglerna inte alltid gäller eller är absoluta. Det är istället partsviljan styr och så länge parterna kommit överens om att göra på annat sätt än vad reglerna anger så är det i sin ordning.

Detta konstaterades bl.a. av Svea hovrätt i mål nr T 869509 den 8 februari 2011. Den praktiska hanteringen av ÄTAarbeten i den entreprenaden hade gått till på så sätt att parterna muntligen diskuterade arbetena varefter entreprenören förde in dem i en ÄTAjournal. ÄTA-journalen lämna-

des sedan över till beställaren inför ekonomimöten där de behandlades och godkändes.

Efter entreprenadens slutförande bestred dock beställaren ett antal fakturor bl.a. på den grunden att ÄTA-arbeten inte hade beställts skriftligen.

Hovrätten konstaterade att parternas hantering av beställningar av ÄTA-arbeten i entreprenaden visserligen innebar ett system som avvek från vad som angavs i avtalet, men att det i sig inte fanns något hinder att frångå detta om man var överens om en annan ordning. Eftersom så hade varit fallet fick beställaren betala entreprenörens fakturor.

Att parterna själva styr över regleringen innebär dock inte att problem eller frågeställningar inte kan uppstå. Om oklarhet råder kring vad man egentligen kom överens om, om personer i organisationen bytts ut eller om minnet tryter måste det lösas på något sätt, och man faller då oftast tillbaka på vad dokumentationen visar och hur kontraktsvillkorens formalia har efterlevts.

Då uppstår frågan om det kan bevisas eller inte att avtal har

ingåtts om ÄTA-arbete.

NÅGRA RÄTTSFALL OM ÄTA-ARBETEN

I det följande redogörs kortfattat för vad som framkommit i några av de domar som kommit från hovrätterna de senaste åren där bl.a. formalia kring ÄTA-krav behandlats ur olika aspekter.

Hovrätten över Skåne och Blekinge den 23 juni 2015, mål nr T 731-14 Tvisten avsåg en utförandeentreprenad gällande stålpartier där entreprenören hade flera olika krav på ersättning för ÄTA-arbete. Hovrätten konstaterade i domen att parternas avtal föreskrev skriftlighetskrav för ÄTA-arbete. Eftersom entreprenören inte hade visat att beställaren gjort sådana tilläggsbeställningar som berättigar till ersättning hade entreprenören inte heller rätt till ersättning för dessa.

Svea hovrätt den 24 november 2017, mål nr T 7136-16 Entreprenaden gällde uppförandet av en sporthall med tillhörande parkering på totalen-

HUSBYGGAREN NR 1.2020

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

treprenad där tvist bl.a. hade uppstått om entreprenörens krav på ersättning för ÄTAarbeten. Hovrätten konstaterade att när det gäller sådana ÄTA-arbeten som beställaren bestrider att det överhuvudtaget skett beställning av, så bör det vara den som påstår att beställning har skett som har bevisbördan för sitt påstående, dvs. entreprenören. En sådan ordning tedde sig enligt hovrätten än mer motiverad i den aktuella entreprenaden där formaliakraven kring beställning även hade skärpts.

Entreprenören hade dock varken lagt fram någon skriftlig utredning om att de aktuella ÄTA-arbetena hade beställts i enlighet med föreskrifterna i parternas avtal eller i övrigt lämnat mer precisa uppgifter om när, var eller hur arbetena beställdes. Entreprenören tillerkändes därför ingen ersättning för dessa.

Utgången blev densamma gällande vissa andra ÄTA-arbeten som entreprenören gjorde gällande där hovrätten konstaterade att entreprenören inte hade visat att en teknisk lösning som beställaren föreskrivit var oriktig och därför inneburit likställt ÄTA-arbete för entreprenören.

Hovrätten över Skåne och Blekinge den 15 november 2018, mål T 1255-18 Tvisten avsåg såväl likställda ÄTA-arbeten som beställda ÄTA-arbeten med anledning av utförd förläggning av vattenledning mellan två orter i en kommun. Hovrätten konstaterade att en formell förutsättning för att separat ersättning ska kunna utgå för likställt ÄTA-arbete är att entreprenören inhämtar beställarens synpunkter i saken. För att detta ska vara relevant och ändamålsenligt måste entreprenören då också senast när synpunkterna inhämtas ha klargjort att det är fråga om likställt ÄTA-arbete på viss angiven grund.

HUSBYGGAREN NR 1.2020

I byggmötesprotokoll framgick det förvisso att entreprenören hade underrättat om förhållanden som upptäckts men det hade inte noterats som ÄTA-arbete utan istället under rubriken ”Hinder och störningar”. Hovrätten ansåg därför, att oavsett om entreprenören hade utfört arbete som skulle berättiga till ersättning för ÄTA-arbete, så hade entreprenören inte visat att synpunkter inhämtats enligt kontraktet. Entreprenören var därför inte berättigad till ersättning utöver kontraktssumman.

När det gällde ÄTA-arbete som entreprenören ansåg hade beställts av beställaren, konstaterade hovrätten att om formaliaföreskriften om att ÄTA-arbete ska beställas skriftligen innan det påbörjas inte efterföljs, så innebär det att entreprenören inte har någon rätt till ersättning. Genom att beställaren inte hade gjort någon skriftlig beställning av ÄTA-arbete kunde det därmed inte anses vara beställt.

Svea hovrätt den 23 november 2018, mål nr T 6895-17 Tvisten avsåg ersättningskrav från en underentreprenör som på utförandeentreprenad hade utfört mark- och stängselarbeten i samband med uppförandet av en godsmottagning och vaktlokal. I domen konstaterade hovrätten att beställaren tidigare hade betalat för ÄTA-arbeten som utförts utan skriftliga beställningar och att parterna hade frångått skriftlighetskravet i avtalet beträffande ÄTAarbeten. Vidare hade muntlig och informell kommunikation varit regelmässig eller i varje fall inte ovanlig. Beställarens invändningar om att betalning inte skulle ske på grund av att entreprenören åsidosatt skriftlighetskravet avvisades därför.

Hovrätten för västra Sverige den 12 april 2019, mål T 4889 Entreprenaden avsåg förny-

else av VA-ledningar och omläggning av servisledningar till ett antal fastigheter i ett villaområde som en markentreprenör utfört på utförandeentreprenad för kommuns räkning. En del av målet gällde frågan om betydelsen av noteringar om ÄTA-arbeten i entreprenörens dagbok. Beställaren hade löpande tagit del av dagboken och även bekräftat detta genom signering av dagboksbladen. Beställarens representant hade även fört en dialog om arbetena på plats med entreprenören. Hovrätten ansåg dock, på samma sätt som tingsrätten gjort i sin tidigare bedömning, att detta inte var tillräckligt för att entreprenören enligt formaliaföreskrifterna i kontraktet skulle anses ha inhämtat beställaren synpunkter och underrättat denne om ÄTA-arbeten.

SLUTSATSER

Går det att dra några slutsatser av vad som refererats ur dessa rättsfall? Det är uppenbart att det finns utrymme och möjlighet att avvika från det ordina-

rie regelverket. Samtidigt verkar de formella kraven många gånger upprätthållas av domstolarna. Det som kan konstateras är att rätten, eller kanske snarare möjligheten, att få ersättning för ÄTA-arbete ofta är beroende av vilken dokumentation och skriftlig bevisning som kan visas upp och att denna blir tungt bärande när det saknas underlag som visar att avtal ingåtts och ord står mot ord.

Sker avvikelser från for­ malia­kraven så är det med andra ord på egen risk. Frågan man ibland ställer sig är hur det kommer sig att någon tycker att det är värt att stå den risken. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

33

Marknadsnytt Återvinningsbart vinylgolv Traditionell fossil råvara ersätts av bio-attribuerad vinyl och biobaserad mjukgörare i Tarketts nya kollektion iQ Natural. Tillsammans med den nyligen lanserade tvättprocessen för gamla golv och Tarketts teknik för återvinning representerar iQ Natural en helt ny generation vinylgolv. Räknat på hela livscykeln ger nya iQ Natural 50 % lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med traditionella homogena vinylgolv uppger tillverkaren. Efter användning kan iQ Natural återvinnas på Tarketts anläggning i Ronneby, där det tvättas rent från lim och spackel med en nyutvecklad metod och mals ned till granulat. Dessa granulat kan sedan användas för att tillverka nya golv av lika hög kvalitet. www.tarkett.se

Lönsam elbilsladdning för BRF

Diagnostiserar och dokumenterar fukt i klimatskal

Elbilarnas och laddboxarnas intåg i flerfamiljshusen är i full gång, och många bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och boende står inför en omställning. Företaget DEFA erbjuder en helhetslösning för elbilsladdning, som hanterar allt från säker drift, administration och betalning till optimering av elutnyttjandet, samtidigt som det ger nya intäktsmöjligheter och högre lönsamhet för fastighetsägaren.

I DEFAs nya lösning för flerbostadshus ingår intelligent lastbalansering, facilityCLU, som i realtid mäter elförbrukningen i en byggnad och allokerar ej utnyttjad el till laddpunkterna enligt en fördefinierad hierarki, vilket hjälper fastighetsägaren att optimera byggnadens utnyttjande av el. www.defa.com

FLIR Systems, lanserar nu byggnadsinspektionssystemet FLIR MR277. Det är FLIR Systems första fuktmätare med IGM™, Infrared Guided Measurement och MSX®-teknik, Multi-Spectral Dynamic Imaging. Den nya allt-i-ett fuktmätarens kombination av värmebilder och hygrometer ger användarna en komplett förståelse av problemområden genom att förstärka IGM-värmebilder med visuella detaljer så att de snabbt kan hitta fukt, luftläckor och luckor i isolering. Förbättrade FLIR MR277, som har konstruerats för personer som jobbar med reparationer, problemlösning och byggnadstillämpningar, innehåller funktioner som krävs för att identifiera, diagnostisera och dokumentera problem med fukt och byggnaders klimatskal. www.flir.com/mr277

Nytt brandspjäll ska förenkla Lindabs nya brandspjäll, FNC1U, är ett cirkulärt brandspjäll som förhindrar att brand och gaser sprids genom ventilationssystemet. Spjället har utvecklats med fokus på att förenkla konstruktionen utan att göra avkall på hög tillförlitlighet och säkerhet.

Spjället är tillverkat i galvaniserat stål med Lindab Safe-anslutning och enligt brandklass EI60S. FNC1U kan enkelt installeras i alla standardtillämpningar, lättväggar, solida väggar, golv/tak och med avstånd från väggen. Med 24V Belimo-motor kan spjället enkelt användas till Lindabs FDS-system med möjlighet för snabb idrifttagning och enkel kontroll av brandspjällssystemet. www.lindab.com 34

HUSBYGGAREN NR 1.2020

Noterat Sveriges Byggindustrier blir Byggföretagen Bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier byter namn till Byggföretagen. I samband med organisationens namnbyte lanseras den nya webbplatsen www. byggforetagen.se där medlemsföretagen får en förbättrad service och rådgivning, full tillgång till Arbetsgivarguiden och utökat stöd för företagarens vardag.

Miljöpåverkan ökar från byggsektorn Boverkets miljöindikatorer visar att bygg- och fastighetssektorn står för cirka 10 till 30 procent av miljöpåverkan i Sverige från svensk produktion. Boverket publicerade i mitten av januari statistik som visar bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan både i Sverige och till följd av import för året 2017 (senast tillgänglig stati­ stik). När både inhemsk produktion och import läggs ihop visar den senaste beräkningen av bygg- och fastighetssektorns miljö­ påverkan en trend med ökade utsläpp och användning jämfört med året innan.

Den ökande trenden gäller för flertalet av de utvalda indikatorerna. Sedan 2008 visar utvecklingen av indikatorerna på en liten minskning av utsläpp av växthusgaser, kväveoxider och partiklar medan energianvändning och användningen av miljöfarliga kemikalier har ökat. www.boverket.se

Ny guide för digitala lösningar på byggplatser Digitaliseringen av byggbranschen går snabbt och innebär stora möjligheter att effektivisera, kapa kostnader och hitta klimatsmarta lösningar. Projektet ”Test i verkliga byggprojekt” har studerat testmetodik för implementering av digitala lösningar i pågående byggprojekt. Resultatet har sammanfattats i en guide och hjälper företag att genomföra nya digitala projekt på byggplatser.

Projektet Test i verkliga byggprojekt är ett strategiskt projekt inom Smart Built Environment och har delfinansierats av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond. Hela guiden går att ta del av via www.skarpatester.com.

Rättelse I Husbyggaren nr 6, 2019 förväxlades bilderna på två priser som Stålbyggnadsinstitutet delade ut.

Mottagare av Silverbalken 2019, Joel Jonsson ser ut så här. Joel är också medlem i SBR, lokalavdelningen i Kristianstad.

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag!

Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott.

Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler.

Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer.

På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

NYTT FRÅN SBR

Kurser & symposier ■ Symposium för Entreprenadbesiktning i Köpenhamn Datum: 7–8 maj 2020.

Plats: Hotell Scandic Copenhagen.

Föreläsare: Byggingenjör Tomas Thulin samt advokat Peter Falk.

Kostnad: 12 000 kr för SBR medlemmar samt 13 100 för icke SBR-medlemmar.

I kostnaden ingår enkelrum den 7–8 maj samt fullt kostpaket inklusive middag den 7 maj.

Det går även att skriva tentamen den 8 maj för de som vill certifiera sig alternativ ska uppdatera sin certifiering.

Symposierna omfattar bland annat: • Fördjupning av regelverken för entreprenadbesiktning enligt föreskrifterna i AB, ABT samt ABS. • Redovisning och diskussioner kring nya domar inom entreprenad.

• Nyheter i lagstiftning m.m.

Anmälan: sbr.se/byggutbildningar/

■ Projektledning och kommunikation i byggprojektet Datum: 27 februari.

Plats: Hotell Scandic Grand, Fabriksvägen 21–23, Örebro.

Kostnad: Kostnadsfritt!

Välkommen till en intressant kväll med föredrag om byggprojektledning med Sven Olsson från Byggdialog. Sven har arbetat mer än 40 år i branschen och har gedigen erfarenhet av tekniska installationer och projektledning. 2017 fick han utmärkelsen Årets projektledare av svenska projektakademin för sina insatser i projektet operationscentrum på Centralsjukhuset i Karlstad.

Därefter fortsätter vi kvällen med en föreläsning med Johan Bengtsson från Foyen advokatfirma. Det är viktigt att veta vikten av hur kommunikationen ska skötas i ett byggprojekt med flera olika underentreprenörer. En miss i kommunikationsvägarna kan annars innebära onödiga och kostsamma utgifter.

Ett utmärkt tillfälle att nätverka med branschkollegor och leverantörer till branschen som finns på plats och visar sina aktuella produkt- och tjänstelösningarna.

Program:

17.30 Förtäring samt mingel

18.00 SBR Byggingenjörerna 18.10–19.10 Byggprojektledning – Sven Olsson, Byggdialog

19.10 Fika 19.30–20.30 Byggjuridik – Johan Bengtsson, Foyen Advokatfirma Begränsat antal platser till träffen. Föredraget är kostnadsfritt och är öppet för alla ingenjörer inom bygg- och fastighetsbranschen – även för er som inte är SBR-medlemmar! Först till kvarn gäller.

Anmälan till aktiviteten är obligatorisk. OBS! No show avgift på 150 kr!

Anmälan: sbr.se/lokalavdelningar/ Varmt välkommen! ■

36

För anmälan och mer info: www.sbr.se/byggutbildningar/

Ny kurs!

SBR utökar kursutbudet, denna gång med en kurs inom ledarskap för byggsektorn.

■ Ledarskap i projekt – en utbildning att bygga på!

Datum: 27 maj.

Plats: Hotell Elite Palace, Stockholm.

Föreläsare: Carina Cederlund.

Förkunskaper: Ett intresse av ledarskap och egen utveckling.

Målgrupp: Kursen vänder sig till dig som är projektledare, byggledare eller projekteringsledare och vill öka din kunskap inom ledarskap. Utbildningen är även till för dig som är projektdeltagare och som är nyfiken på vad det innebär att leda andra människor och att själv bli ledd.

Kursmål och syfte: Utbildningen innehåller en projektledares dagliga utmaningar i att leda människor mot oklara mål, med oklart arbetssätt och med projektmedlemmar som alla har sina egna behov i nya relationer.

Som projektledare behöver du vara skicklig på teknik och din bransch, på människor, och att kunna hantera abstrakta idéer och se helheter. För dig som leder andra människor, är denna utbildning lämplig att bygga på med utöver din redan tekniska byggkunskap.

Fokus på: • Att ledarskap och ledarskap i projekt är annorlunda.

• Att mötas i nya relationer i projekt och snabbt visa på handlingskraft och resultat.

• Verktyg för att utveckla dig själv och projektdeltagarna.

• Att uppskatta andra som är olika dig själv.

• Hur drivkrafter och motivation får oss att agera.

• Grupproller och gruppnormer, gruppens livscykel och grupp­ utveckling.

• Beteendemönster och hur de påverkar oss alla.

• Hur konflikter uppstår och hanteras.

Anmälan: sbr.se/byggutbildningar/

HUSBYGGAREN NR 1.2020

KALLELSE TILL

Förbunds­ stämma

Förbundsstämman 2020 anord­nas på Hotell Scandic Continental 15–16 maj.

Alla medlemmar är väl­ komna att delta på aktiviteter och stämma!

I år äger stämman rum i samband med eventet Konsultdagarna Bygg och Fastighet.

Konsultdagarna erbjuder dig kunskap, nätverk, affärsnytta och trivsel. Detta genom en mängd föredrag inom aktuella ämnen, paneldebatt, mingel, underhållning.

PROGRAM FÖR FÖRBUNDSSTÄMMA 2020

FREDAG 15 MAJ

14.40–15.40 Registrering

(om du inte medverkar på

konsultdagarna innan) 15.45–16.15 Fria diskussioner stämman 16.20 Förbundsstämma 18.30 Fördrink 19.00 Middag med underhållning LÖRDAG 16 MAJ

Trivselaktiviteter, välj mellan: Golf 9.15–16.45 En abonnerad buss hämtar utanför hotellet kl. 9.15 och kör till Vallentuna GK. Starter sker 11.00–12.30. Återfärd med bussen till hotell kl. 16.00.

Pris: 850 inkl. golf, buss och prisutdelning.

Skärgårdskryssning 12.00-15.00 3 timmars skärgårdskryssning med brunch.

Avgång från Strandvägen. Promenadavstånd.

Pris: 650 kr Anmälan stämma senast 1 april: konsultdagarna.se/ Vid frågor kontakta: Anna Nyqvist, anna.nyqvist@sbr.se, tel: 08-462 17 92

HUSBYGGAREN NR 1.2020

SBR UPPSALA

Studiebesök domkyrka Torsdagen den 15 november 2019 gjorde SBR Uppsala ett studiebesök vid pågående renovering av tornspirorna på Uppsala domkyrka. Samling i Katedralkafét intill Domkyrkan där byggledare Viktor Wadelius från PE Teknik & Arkitektur informerade om projektet.

Viktor började med att berätta om alla förstudier och beräkningar av konstruktioner som måste göras innan man kunde påbörja projektet.

Fundamentet till den mäktigt höga kranen är 10×10 meter och 2,40 meter djup och kommer att ligga kvar under mark för framtida behov. Innan fundamentet kunde gjutas utfördes arkeologiska utgrävningar av ett stort antal gravar. Beräkningar av ställningar på torn m.m. har gjorts av flera konstruktörer för att kontrollera belastningar, vindtryck m.m. Arbetet med spirorna måste avbrytas från november till mars beroende på väder och vind. Alla delar av tornkrönen som skall renoveras kommer att utföras i verkstad under den tiden som man inte kan arbeta på spirorna.

Vi åkte hiss upp 52 meter och fick kliva ut på en stor plattform med en fantastisk utsikt över Uppsala. Vi fick gå in i ett av tornen där vi såg infästning av byggställningen samt trapptorn som byggarbetarna fick klättra upp och ner i varje dag. Det är en delad entreprenad med ca 5 byggnadsarbetare på plats, inklusive Viktor som byggledare, arbetsledare och även Bas-U. Arbetet beräknas pågå under 2–4 år beroende på vädret och hur mycket skador det är som måste renoveras. När vi välbehållna kom ner på marken igen avtackades Viktor för ett mycket intressant och givande studiebesök. ■ Vid pennan Bengt Härlin & Dick Söderholm

Uppförandet av västtornspirorna påbörjades 3 maj 1889. Arbetet bedrevs med stor effektivitet. Norra spirans korskrönta topp kunde hissas upp redan 22 juli 1889 och den södra 14 augusti. Sammanlagt ett tjugotal anställda vid Motala Mekaniska Verkstad deltog i konstruktions­arbetena under ledning av ingenjören Carl Lönnholm och förmannen A.M. Kinnander.

37

NYTT FRÅN SBR

SBR lanserar ”Utökat skydd” Under våren 2020 kommer SBR lansera produkten Utökat skydd.

SBR Utökat Skydd är en paketlösning för säljare eller köpare av bostad där besiktning och försäkring ingår.

Syftet är att främja SBRs överlåtelse­besiktningsmän på marknaden genom att erbjuda en produkt med hög kvalité till ett lågt pris för konsumenten.

Utökat Skydd är en sammanslagning av en överlåtelsebesiktning där det ingår en vanlig överlåtelsebesiktning och möjlighet att göra tillval som exempelvis fuktmätning m.m. samt en dolda fel försäkring, utöver det har SBR tagit fram en unik betalningsrutin till den som köper produkten. ■

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se TF STYRELSEORDFÖRANDE

Marie Fägerman VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Anna Nyqvist, 08-462 17 92

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

38

JURIDIK

JIMMY EKLUND Frankinstallationspartner,

FÖRSÄKRINGAR

CHRISTIAN ENSTRÖM Vattholma

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Camilla Werme

Nya medlemmar. Välkomna!

WILLY ADOLFSSON Cortina Projektledning AB, Stockholm LARS ALMQVIST Projekt Managment Sweden AB, Askim HENRIC ANDRE Bromma JONAS AVERSTÅL Sjöstadens Besiktning AB, Stockholm MIKAEL BARNERUD Mid Scandinavia Engineers AB, Strömsund MATS BOBECK Bobecks Bygg & Konsult AB, Aneby FREDRIK BODEN Hägersten DANIEL BOLMGREN Själevad ANDREAS BOSTRÖM BSV Arkitekter & ingenjörer, Jönköping CHRISTOFFER BRASCH Cortina Projekt­ ledning AB, Vaxholm SEBASTIAN BUSTAMANTE Solna PER CARLFJORD Aurum Fastighetsutveckling i Linköping AB, Linköping MARCELO DA SILVA Bengt Dahlgren AB, Skarpnäck EDDY DAHLBOM Bygg och kvalitetskonsult AB, Huddinge TOMMY DAHLGREN Vimmerby NICLAS DROTTLER AUCTORITAS Projektstyrning AB, Älta ARVID EDMAN Solna

Åkersberga

JONAS ERIKSSON Almunge JONATAN ENGH Uppsala HANS ERIKSSON Bombus Byggnads &

Trädgård AB, Sollentuna

NICKLAS ERIKSSON NE Byggprojekt AB,

Saltsjöbaden

PEDER EVERS ÅF-Infrastructure AB, Borås NEIL FOLDES Uppsala TOM FRANSSON Enspecta AB, Sturefors HENRIK GARNEY Ingenjörsfirman MG,

Kalmar

AHMAD GHASEMI Uppsala ATOS GORDH Hifab, Täby URBAN GUSTAFSSON Bengt Dahlgren AB,

Götene

ISMAIL HAJO IH Byggdesign AB, Sandviken JONAS HELLSTRÖM Katrineholm KEVIN HERNANDEZ Enspecta AB, Årsta JOHN JAKOBSSON JJ Byggadministration

AB, Stockholm

ANDERS JOHANSSON Raj design och Bygg-

konsult, Alingsås

FREDRIK JOHANSSON Bold projektpartner

AB, Stockholm

LENNART JONSSON Bodens energi AB,

Råneå

PER JUNGÅ Sweco System AB, Hultsfred DAN JÖNSSON Hässleholm PEDMAM KABIRIFAR Uppsala REBIN KARIM Kista NIKLAS KARLSSON PE teknik/Arkitektur

AB, Katrineholm

JONAS KARLSSON Eriksdals Plåtkonsult

AB, Täfteå

HUSBYGGAREN NR 1.2020

1929 –2019

Lars Jorméus har avlidit Lars engagemang i SBR var stort. Lars verkade i vår förbunds­styrelse i 13 år mellan åren 1974 och 1987 varav de sista 6 åren som ordförande.

I början av 80-talet ökade inte vårt medlemsantal nämnvärt. Lars startade då en insamling hos våra konsultföretag som snart resulterade i 1 miljon kronor. En stor annonskampanj om SBR inleddes med helsidesannonser i rikstidningarna.

Samtidigt hade vi träffar runt om i landet

med bland annat Formel 1 bilar.

Medlems­antalet ökade.

Lars startade flera nya kurser som till exempel byggledning. Det var en kurs under 4 dagar med Lars och vår advokat Hans Pedersen som kursledare. Kursen var fulltecknad i flera år.

Lars moderniserade vår image genom en ny logotype, vilken vi använder än i dag.

Namnet byggnadsingenjör ändrades till det mer moderna byggingenjör.

Lars engagerade sig mycket i vårt samarbete med de finska förbunden Svenska Byggmästareförbundet i Finland och Rakennmestarien Keskusliitto. Samarbetet resulterade bl.a. i införandet av begreppet ansvarig arbetsledare i Finland. Lars fick förbundets förtjänsttecken.

SBR saknar vår vän och heders­ medlem Lars Jorméus. ■ Gunnar Edebrand & Uno Rydholm, hedersmedlemmar

LINUS KARLSSON Uppsala

PHILIP RÄTTÖ Bålsta

TOROS KATMERIAN Norsborg

Entreprenadbesiktning steg 1

PARVIT SAGHARI Huddinge

MATTHEW KIBBIS Västerås

Stockholm, 11–12 mars

KOUROSH SALEHZADEH Bällsta Byggteknik,

Entreprenadbesiktnings steg 1

CLAES KLINTENBERG Kalkylhjälp i Herr-

ljunga AB, Alingsås KLAS KULLANDER Vallentuna JESPER LAKSO Umeå FRANK LARSSON WSP Sverige AB, Vaxholm ANDERS LARSSON Entreprenadkonsult i Jönköping AB, Jönköping HENRIK LARSSON Piteå JIMMY LUNDBERG Electro-Tek Stockholm AB, Älta ÖRJAN MAGNESON Stegra Projekt AB, Trollhättan TOMAS MANSOUR Aurum Fastighetsutveckling i Linköping AB, Linköping AMANJ MEGHAMI Uppsala CARLOS MEJIA Uppsala MIKAEL MODÉN Anticimex, Enskededalen LINDA MOSELL Tyréns AB, Västerås MARTIN MUNKHAMMAR Munk Engineering AB, Åkersberga MARTIN NILSSON Tvååker LENNART NORDSVAN L Nordsvan Consulting AB, Hortlax RICHARD NYBERG Nybergs El & Konsult AB, Ransta PER NYLUND Ramboll Sweden AB, Järfälla PATRIK PAPAJANNOU Teknikkonsult i Huddinge AB, Huddinge CHRISTINA PERAKIS Malmö ANDERS PETTERSSON AFP Huskvalitet, Saltsjö-Boo HÅKAN PETTERSSON Hifab AB, Mantorp MILAOLAJ POL Bara LAITH POLOS Södertälje

HUSBYGGAREN NR 1.2020

Bromma

HENRIK SALOMONSON HESA Projektled-

ning och byggkonsult AB, Bagarmossen

Göteborg, 17–18 mars Överlåtelsebesiktning

FELICIA SEMMEL Åkersberga

Stockholm, Del 1: 26–27 Del 2: 20–21 april

JONAS SJÖSTEN BYGGOK AB, Björketorp

Kontrollansvarig enligt PBL

LINN STILLE Märsta

Göteborg, 30 mars–2 april

CORNELIA STRÖM Motala

Entreprenadjuridik grund och fortsättningskurs

DANIEL SVANBERG Höganäs ANDERS SVENSSON Anders Svensson

Byggkonsult, Lund

MICHAEL SÖRENSSON Byggadministratör

Peter Sörensson AB, Onsala ALEKSANDRA TALEVSKA Byggnadsundersökningar AB, Malmö GUSTAV THORELL Uppsala LASZLO TOTH LT Ingenjörsbyrå AB, Borås JONAS WAGMO Vida arkitektkontor, Hägersten MUSAED WAHIB Norsborg CONNY WIBERG Wikström AB, Falkenberg TOMAS WINTHERFLYKT FE Arkitekter AB, Norrala PATRIK ÅKERBLOM Helsingborg NIKLAS ÖBERG Colab Sverige AB, Sollentuna

Stockholm, 1–2 april Fördjupningskurs för Byggnadsinspektörer

Stockholm, 6 april Byggprojektledning certifieringsgrundande del

Stockholm, 20–23 april samt 4–1 maj BBR

Stockholm, 24 april π MÄSSOR & MÖTEN Fastighetsmässan

Malmö 26–27 februari Arkitekturgalan

Stockholm 10 mars Grundläggningsdagen

Stockholm 12 mars Nordbygg

Kalendariet π KURSER & SYMPOSIER

Stockholm 21–24 april Publika parker i Stadsrum

Avancerad Entreprenadjuridik

Lund 23 april

Helsingborg, 26 februari

Konsultdagarna

Byggprojektledning inriktning Projekteringsledning

Stockhgolm 15–15 maj

Stockholm, 9–12 mars

39

Posttidning B Husbyggaren Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm

PAROC® ZERO -SNABBT OCH KOSTNADSEFFEKTIVT FÖR NÄRA-NOLL-ENERGI

20°

Läs mer på PAROC.SE/ZERO

PAROC® ZERO är ett flexibelt isoleringskoncept som ger en unik lösning för isolering av både nya och befintliga byggnader till nära-noll-energi-standard. Installationen underlättas av den 40 unika självbärande infästningsmetoden PAROC ZEROfix.

HUSBYGGAREN NR 1.2020