Husbyggaren nr 2 2017

NUMMER 2 | 2017

Brandskydd i hållbara hus Heta arbeten och brandfarlig vara Optimalt ytskydd av parkeringsdäck Läckande mäthål i betong

NYHET! BILDJOURNALISTIK

KRÖNIKA

Störst, högst, längst och tunnast , en utveckling mot mer integrerade produkter TEMA Brand & betong

Anlagd brand – en risk för alla att förhålla sig till

JURIDIK

Ger nya regler en effektivare planoch bygglag?

Vårkänslor i hela Sveriges fönsterfabrik Med våren kommer ljuset. Det är nu det händer. När solens första strålar träffar själen och sinnena tinar upp efter en lång mörk vinter. Som svensk fönstertillverkare innebär det full fart i fabriken, vilket märks hos våra återförsäljare med riktigt bra erbjudanden på hela Sveriges fönster. Varmt välkommen!

Hitta närmaste återförsäljare på elitfönster.se Elitfönster är en del av Inwidokoncernen - Europas största leverantör av fönster och en av de ledande dörrleverantörerna.

Vi skapar hem och levande platser Det händer mycket kring Bonava just nu.

Nära 9 000 bostäder är under utveckling i norra Europa och vi kommer att rekrytera många nya kollegor. Så räkna med att se allt mer av oss. Vi förädlar mark till nytt hållbart boende. Vår vision är att skapa hem och levande platser.

Följ oss på vår resa på bonava.se

Bonava är en ledande bostadsutvecklare i norra Europa. Bonava har sitt ursprung i NCC och har skapat hem och områden sedan 1930-talet. Idag har Bonava 1 600 anställda med verksamhet i Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge, Sankt Petersburg, Estland och Lettland och en omsättning på 13,5 miljarder kronor.

Bonava är noterat på Nasdaq Stockholm.

Ledare BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktionschef: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2017

Nr 1: v.8 Nr 4: v.37

Nr 2: v.17 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Byggarbetsplats norr om Stockholm.

Foto: Husbyggaren Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Förbundsstyrelsens olika ansikten

S

BRs förbundsstyrelse bestämde vid senaste styrelsemötet att vi ledamöter ska turas om att skriva ledaren i vår tidning Husbyggaren. Vi hoppas därmed att ge SBR flera ansikten utåt samt kunna ge vår personliga reflexion över angelägna ämnen vi stöter på i vår vardag och yrkesutövning.

Husbyggaren ges ut i smått fantastiska 11 200 exemplar och mottages av drygt 8 000 utöver SBRs medlemmar. Lägg där till att i snitt läses varje exemplar av tidningen därtill av 3 personer. Husbyggaren är vår medlemstidning men också en branschtidning, en viktig sådan.

SBR har ett centralt kansli och 27 lokal­ avdelningar utspridda i Sverige.

SBR utvecklar ingenjörers kompetens och kvaliteten i deras arbete. Viktiga områden är; medlemsservice, expertgrupper, kompetensutveckling och kursverksamhet, ansvarsförsäkringar och tidningen Husbyggaren.

SBRs expertgrupper är ledande inom sina områden och en otroligt viktig samlad kunskaps- och erfarenhetsbank. I dagsläget har vi tre expertgrupper; Entreprenadbesiktning, Överlåtelsebesiktning och Kontrollansvarig. Expertgrupperna är också remissinstanser och medverkar i olika offentliga sammanhang. En fjärde grupp är under bildande inom Projektledning. Utmaningen är att hela tiden bli bättre på att samla vår egen och omvärldens erfarenhet så att den kommer till nytta för våra medlemmar, kunder och för hela branschen. Jag upplever en positiv framåtanda inom SBR och en övertygelse av att vi behövs idag och i framtiden. Kanske du

Smarta I-balksystem för bjälklag, tak och väggar.

som läser detta är en blivande medlem?

Kansliet är navet i SBR och dit kan man alltid ringa. Via hemsidan är alla medlemmar sökbara inom sina respektive specialområden.

Temat för detta nummer är brand och betong. Brandskydd är ett övergripande område och ständigt aktuellt. En artikel benar ut begreppen om heta arbeten och brandfarlig vara. Anlagda bränder, går det att göra mer för att mildra konsekvenserna vid en anlagd brand? En tredje artikel diskuterar brandskydd i hållbara hus. Gemensamt för dessa tre artiklar är att de lyfter fram hur vi i vår profession kan bidra till att minska antalet bränder och dess konsekvenser. Även fuktsäkert byggande är ett övergripande och ett ständigt underskattat område.

En artikel behandlar den tuffa miljön som parkeringsdäck är utsatta för! Där beskrivs utvecklingen av testmetoder för ytbeläggningar, riktlinjer och ett beställarverktyg.

Fuktmätning i betong, exempelvis grunder, har blivit allt viktigare för att säkerställa ett fuktsäkert byggande med dagens korta byggtider. Idag finns det tillämpbara mätmetoder men det krävs en ökad kunskap i alla led av byggprocessen, särskilt i beställarledet. Om detta och mer kan du läsa i utgåvan du håller i handen.

Trevlig läsning!

MARIE FÄGERMAN

Styrelseledamot FS SBR

Produkterna är mycket enkla att hantera och bearbeta. masonitebeams.se

HUSBYGGAREN NR 2.2017

5

Vi är grunden för hållbart samhällsbyggande.

Utan cement och betong stannar Sverige. Med nollvision, innovation och kunskap bygger vi ett hållbart samhälle i betong. Läs mer på cementa.se.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 62 000 medarbetare i fler än 60 länder.

Twitter: @cementaab • Facebook: facebook.com/CementaAB • Instagram: @CementaAB

Smart, starkt och effektivt Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till framtidens smarta byggnader. Säkra och hållbara konstruktioner med rätt dimensioner är grunden. Sedan lägger vi till inbyggd teknik som övervakar och styr energiförbrukningen.

Resultatet blir smarta byggnader där människor ska bo, arbeta och trivas. Fastigheter med låga driftskostnader, som är hållbara över tid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

Innehåll #2 | 2017 10 HETA ARBETEN OCH BRANDFARLIG VARA

Om regelverk och hur systematiskt arbete lett till en positiv utveckling när det gäller bränder på byggarbetsplatser.

15 BRANDSKYDD I HÅLLBARA HUS

Nya lösningar för byggnaders konstruktion och tekniska system tas ständigt fram. De snabba förändringarna väcker farhågor om konflikter mellan miljövänliga och energieffektiva åtgärder och brandskyddslösningar.

10

18 ANLAGD BRAND - EN RISK ATT FÖRHÅLLA SIG TILL

Anlagd brand är ett problem som tyvärr alla behöver förhålla sig till.

Detta oavsett om man äger en fastighet, är hyresgäst eller besöker fastig­ heten som entreprenör eller byggkonsult.

22 DET GÅR LÅNG TID MELLAN DETALJPLAN OCH FÄRDIG BYGGNAD

Ett ord kan säga mer än tusen ord. Den prisbelönte fotografen Marc Femenia fångar aktuella ämnen i byggbranschen; denna gång vinsthunger.

26 OPTIMALT YTSKYDD AV PARKERINGSDÄCK

Inom detta SBUF-projekt har det tagits fram riktlinjer, en testmetod och ett verktyg för optimering av utformning av parkeringsdäck, val av ytskydds­ beläggning och underhåll. Under 2017 och framåt ska laboratorieresultat mot verkligt slitage i fält utvärderas.

30 LÄCKANDE MÄTHÅL I BETONG

Ett mäthål kommer oavsett tätningsteknik alltid att läcka vattenånga eftersom det tätas mot ånggenomsläpplig betong. Vad kan göras för att värdera denna osäkerhet?

18

35 KRÖNIKA UTVECKLING MOT MER INTEGRERADE PRODUKTER

Störst, högst, längst och tunnast – så går kapplöpningen ständigt vidare inom de flesta gebit. Så även byggandet i stort och nu även träbyggandet, som vi kan se utvecklas mot nya höjde. För att når de nya höjderna behöver trä, betong och stål samverka.

39 FRÅGA JURISTEN

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss från den 16 februari 2017 fyra nya steg som syftar till att effektivisera och förenkla plan- och bygglagen, PBL. Kommer detta att snabba upp byggprocessen?

26

49 NYTT FRÅN SBR

SBR centralt är ute på turné och träffar lokalföreningarna. Detta sker i samarbete med Foyen, SBR:s juridiska partner, och takleverantören Protan.

SBR Karriär är lanserat, läs mer på medlemssidorna.

Nästa nummer tema Tak &fasad.

Numret kommer ut vecka 23.

TEMA I DETTA NUMMER

■ BRAND & BETONG

Två av artiklarna skriver om vad vi kan göra för att minska risken för brand under byggprocessen. Den tredje artikeln lyfter fram att räddningstjänst och byggare möter nya gemensamma utmaningar i det nya byggandet med allt fler höga flervåningshus i trä och Energihus med ökad isoler­ing och nya tekniska system. Risk för intresse­ konflikter.

TRE ARTIKLAR OM BRANDSÄKERHET.

BETONG ÄR ETT AV BASMATERIALEN i vårt samhällsbyggande. Mycket har gjorts och görs för att minska miljöbelastningen vid användandet av betong, Bl.a. nya mindre miljöbelastande samansättningar av betong. Hållbart byggande är också att välja rätt materialsystem och ytskyddsbeläggning vid exempelvis utformningen av parkeringsdäck. Ett annat sätt att skona miljön är att göra rätt från början. Exempelvis genom att säkerställa att betongen har rätt RF innan ytbeläggning appliceras.

HUSBYGGAREN NR 2.2017

35 7

Marknadsnytt Golvavlopp för vårdmiljöer och tillgänglighetsanpassning

Sandwichpanel som klarar både brand och kraftiga stötar För att en brandsäker vägg ska klara mekanisk påverkan har det tidigare behövts tyngre konstruktioner i framförallt betong. Nu ritas kartan om. Lindab har utvecklat en patentsökt lösning med ett enkelt sandwichelement som klarar kraven till EI 90-M utan komplicerade förstärkningar.

Brandsäkra väggar byggs med obrännbara mineralullselement och kan därför stå emot bränder väldigt bra. För att väggarna även ska klara mekaniskt motstånd under en brand, om t. ex. ett tak rasar in, har det krävts kompletterande konstruktioner framförallt i betong.

– För att uppfylla kraven i standarden ska väggen klara att det släpps en säck med blykulor som väger 200 kg från 1,5 meters höjd mot en vägg som utsatts för kraftig brand i 108 minuter, inte bara en, utan tre gånger! Det är inspirerande att vi på Lindab är i framkant och först i byggbranschen med den här typen av lösning, säger Ulf Karlberg, försäljningschef Lindab.

Testerna på Lindabs paneler är genomförda hos SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås som är certifierade för att utföra denna typ av tester. www.lindab.com

unidrain® Vinyl är ett golvavlopp utvecklat för vårdmiljöer.

Ett jämnt fall mot golvrännan ökar tillgängligheten för personer på ostadiga ben och underlättar också hanteringen av rullstolar och duschsängar. Genom olika längder och anpassad placering av golvrännan får våtrummet en bättre avrinning och därmed en tor�rare miljö. unidrain® Vinyl tillverkas i rostfritt stål och är mycket enkel att hålla ren och fräsch. Gallret hålls på plats med kraftiga magneter och vid behov av rengöring av vattenlås lyfts gallret enkelt bort. www.unidrain.se

Mer välgörande ljus med ny takfönsterkupa Forskning visar att dagsljus har en betydande effekt på människors hälsa och välmående. Nu lanseras en ny takfönsterkupa som släpper in extra mycket ljus. En traditionell takkupa är en tillbyggnad på taket med ett vertikalt fönster och ett eget platt tak. På VELUX nya takfönsterkupa ersätts takmaterialet av fönster vilket gör att ljusinsläppet blir tre gånger så stort. Ljuset når dessutom långt in i rummet. www.velux.se

Arbetsplagg i 100 procent ull En modern arbetströja i 100 procent tovad ull, med fokus på naturliga material, hållbar, lokal produktion och funktionell design – det är utkomsten av ett nära samarbete mellan L.Brador och det anrika svenska sportklädesmärket Ivanhoe.

L.Brador by Ivanhoe är en arbetströja som håller värmen oavsett fukt och som står emot dåliga lukter. Arbetströjan är ett hållbart och lokalproducerat plagg som håller en jämn kroppstemperatur oavsett väderförhållanden och oavsett om man blir blöt eller svettas medan man jobbar. www.lbrador.com

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd.

Unik konstruktion! w ww.hf onst r e t .se

8

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

HUSBYGGAREN NR 2.2017

BRAND

Heta arbeten och brandfarlig vara

Antalet bränder och dess konsekvenser kopplade till Heta arbeten har minskat påtagligt sedan 1990.

Hur denna utveckling varit möjligt utan skärpt lagstiftning och vad man på plats bör känna till om Heta arbeten och hantering av brandfarlig vara behandlar brand­ingenjörerna Helena Hermansson och Joakim Sender i denna artikel.

TEXT & FOTO: HELENA HERMANSSON & JOAKIM SENDER

H

eta arbeten är arbetsmoment som är förenade med ökad uppkomst för brandstart och omges av en tydligt uppstyrd uppsättning förhållningsregler. De regler som finns kring Heta arbeten är officiellt inte del av något regelverk eller lagrum. Dessa har istället arbetats fram av för10

säkringsbranschen och Brandskyddsföreningen då det som nu definieras som Heta arbeten orsakade stora brandskador under 1980-talet. För att minimera skadetillfällena och därmed även skadekostnaderna, togs det normverk fram som idag avses när man pratar om Heta arbeten. Resultatet av att normen med Heta arbeten började tillämpas visade sig mycket effektivt, bl.a. be­­ döms skadekostnaderna ha minskat med

75%. Detta har i praktiken blivit ett krav på alla arbetsplatser och betraktas idag som del av regelverket.

Den som har gått utbildning i Heta arbeten får ett certifikat som sedan behöver förnyas med visst intervall. Även den som på en arbetsplats utfärdar tillstånd för att utföra Heta arbeten ska ha certifikat för att själv utföra arbetet.

Ofta nämns två olika begrepp, Heta arbeten och hetarbeten. Med hetarbeten avses Heta arbeten i anslutning till områden där det hanteras brandfarlig vara som kan antändas. Detta innebär alltså ett arbetsmoment som är kopplat till ökad sannolikhet för brandstart nära ett område där konsekvensen av en brand kan bli stor. Det vill säga en kombination som är förenad med stora risker, Risk = Konsekvens � Sannolikhet. På en byggarbetsplats kan det innebära Heta arbeten i anslutning till bränslebehållare för arbetsmaskiner, gasflaskor för gasolvärmning etc.

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Certifikat för att utföra heta arbeten.

Vid tidigare lagstiftning fick hetarbeten inte utföras utan tillstånd från Räddningstjänsten. Detta har ändrats och ansvaret åligger istället den egna verksamheten.

Naturligtvis krävs extra försiktighetsåtgärder innan hetarbete påbörjas där brandfarlig vara hanteras. Utöver den ordinarie processen ska tillstånd även utfärdas av den som är föreståndare för brandfarlig vara inom anläggningen. Som tumregel kan sägas att alla Heta arbeten som utförs inom 25 meters avstånd från ett ställe där annan brandfarlig vara hanteras ska betraktas som hetarbete med de extra försiktighetsåtgärder det innebär.

BRANDFARLIG VARA

Kopplingen mellan Heta arbeten på en byggarbetsplats och hanteringen av brandfarlig vara är dubbel. Dels innefattar Heta arbeten ofta användning av brandfarlig gas till exempel i form av svetsning med acetylen. Gastuberna måste förvaras korrekt HUSBYGGAREN NR 2.2017

även när svetsningen inte pågår. Dels måste eventuell förekomst av brandfarlig vara vara känt för den som ska utföra någon form av hett arbete så att hen har möjlighet att utföra arbetet utan att riskera att antända de brandfarliga vätskorna.

Vad som är farligt eller inte, brukar definieras utifrån vilka negativa konsekvenser det kan få vid felaktig hantering. För att hålla risken på en rimlig nivå hanteras detta genom att minimera sannolikheten för händelsen (Risk = Sannolikhet � Konsekvens).

Då är det av största vikt att alla som berörs av riskerna är medvetna om dem och bidrar till att minimera sannolikheten för oönskade händelser t.ex. brand.

Termen brandfarlig vara avser vätskor och gaser som är mer eller mindre lättantändliga. Brandfarlig gas är alla gaser som kan antändas vid rumstemperatur medan indelningssystemet för brandfarliga vätskor är något mer komplicerat. Brandfarlig vätska delas upp i klasserna 1, 2a, 2b samt 3, där klass 1 är mest lättantändlig t.ex. bensin, medan klass 3 t.ex. diesel inte avger brännbara ångor förrän vid 55°C. Det är viktigt att inse att det inte är hela den hanterade vätskan som behöver värmas upp.

Om en behållare med diesel blir uppvärmd i en punkt genom varma arbetsmaskiner eller en stickflamma från Heta arbeten, kan

Hantering

det räcka för att antända vätskan just där och sedan snabbt sprida sig till övriga delar.

LAG OCH RÄTT

Före den 1 oktober 2013 var byggarbetsplatser generellt undantagna från kravet på tillstånd för hantering av brandfarlig vara.

Istället räckte det med att den som skulle hantera de brandfarliga varorna anmälde detta under vad som gick som ”tillfällig hantering”. Denna möjlighet finns dock inte längre utan byggarbetsplats betraktas som vilken annan verksamhet som helst och tillstånd ska sökas, se nedan.

I lagen om brandfarliga och explosiva varor med tillhörande förordning och föreskrifter regleras hur och i vilka mängder som brandfarliga varor får hanteras.

Om det på en tomt hanteras mängder över de som redovisas i tabell 1, d.v.s. för en byggarbetsplats med flera sidoentreprenörer är det den totala mängden brandfarlig vara som avgör om tillstånd erfordras. Inte den hanterade mängden hos var och en.

Tillstånd söks hos räddningstjänsten.

Antingen söks tillstånd för varje byggarbetsplats eller så kan en entreprenör söka tillstånd för alla byggarbetsplatser inom en kommun. Då behövs endast en avsyning av räddningstjänsten inför att en ny byggarbetsplats etableras i kommunen. För en

Volym (liter)

Brandfarliga gaser

Extremt brandfarliga eller brand­ farliga aerosoler

Brandfarliga vätskor med flampunkt högst 60°C

Brandfarliga vätskor med flampunkt högre än 60°C upp till och med 100°C

Byggarbetsplats inomhus

250

500

500

10 000

Byggarbetsplats utomhus

1 000

3 000

3 000

50 000

Tillståndspliktiga mängder (förenklad tabell).

11

BRAND

entreprenör som har många olika projekt igång inom samma kommun kan detta vara en fördel.

Volymen för gas räknas utifrån behållarens storlek – inte den faktiska mängden gas i behållaren. Det betyder att om en flaska inte är tom ska den uppfylla alla krav

som ställs som om den vore full. En vanlig storlek på gastub för acetylen är 37 liter och en så kallad P11 för gasol rymmer ca 26 liter.

Det betyder att en enstaka svetskärra sannolikt inte kräver något tillstånd eller brandtekniskt avskild förvaring.

Oaktat om tillstånd erfordras för hante-

ringen måste ändå övriga krav i lagstiftningen uppfyllas. För att tillse att dessa krav uppfylls ska det finnas en föreståndare för de brandfarliga varorna. För hantering inom byggnad är tumregeln att endast dagsbehovet ska vara framme. Större mängder ska förvaras i egna skåp eller brandceller beroende på mängd.

Alla gasflaskor utgör en fara vid en brand då de exploderar om de blir uppvärmda.

Räddningstjänsten är därför försiktiga med att gå in i en byggnad där det finns gasflaskor om de inte på ett säkert sätt kan säkerställa att de inte är brandpåverkade. Därför är det viktigt att, när det är möjligt, placera gasflaskor vid dörr i fasad när de inte används. Då kan räddningstjänsten lätt kontrollera och föra dem i säkerhet.

Brandfarlig vara utomhus ska hanteras på ett betryggande avstånd, både horisontellt och vertikalt, till närliggande byggnader. Det innebär att om ett skyddsavstånd ska uppnås till en byggnad kan de brandfarliga varorna inte förvaras på taket av denna eftersom det vertikala avståndet till bygganden då blir 0 meter. Avstånden beror på om byggnaden tillhör samma eller annan verksamhet. Avstånden varierar mellan ca 3 m och 100 m beroende på mängder, om byggnaden är brännbar eller inte samt vilken verksamhet det är i byggnaden. Mer infor-

Två gasolflaskor som nyttjas för att driva en gasolvärmare.

Bilden visar en fasad med stora ytor exponerad cellplast.

12

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Det finns många exempel på när cellplast­bränder på byggen inneburit stora ekonomiska och tidsmässiga negativa konsekvenser. mation finns i föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Vid osäkerhet kan projektets brandkonsult alltid hjälpa till.

BRANDFARLIGA BYGGMATERIAL

Även då brandfarlig vara inte hanteras på byggarbetsplatsen finns det andra material som är kopplade till ökad brandfara. Dessa är extra viktiga att uppmärksamma i samband med Heta arbeten. Ett material som har blivit allt vanligare på byggarbetsplatser är cellplast. Cellplast är ett samlingsnamn för expanderade plaster som ofta används som isolering. Ofta talar man om EPS, XPS, PUR eller PIR som alla är olika typer av cellplast men har väldigt olika egenskaper. Ur ett brandperspektiv är EPS det som är mest brandfarligt då det är mycket lättantändligt och kan smälta till brinnande pölar. Om man inte är helt säker bör all cellplast betraktas som brandfarlig. Det finns många exempel på när cellplastbränder på byggen inneburit stora ekonomiska och tidsmässiga negativa konsekvenser.

Faktorer som bidrar till att ökad brandfara med cellplast är t.ex. att dess kraftiga rökutveckling kan skada verksamheter utanför det egna arbetsområdet. Under byggnationen kan stora ytor av monterat isolermaterial lämnas exponerade för brandrisk, vilket kanske inte syns på andra sidan väggen där Heta arbeten bedrivs. Isolermaterialens stora volymer gör att det också krävs stora ytor för att lagra den med lämpligt skyddsavstånd. Rekommenderat skyddsavstånd ligger mellan 10–20 m för upp till 150 m³.

Utöver cellplast finns andra brännbara byggmaterial. I Sverige har vi en stolt tradition att nyttja trä. Idag ser vi en ökning av byggandet i trä som sannolikt främst beror på materialets arkitetktoniska egenskaper.

Lättväggar byggs ofta med träreglar eller med skivmaterial i trä innanför den yttersta HUSBYGGAREN NR 2.2017

gipsen för att förenkla montaget utanpå väggen i senare skede.

Cellplast nyttjas främst i ytterkonstruktionerna i en byggnad vilket medför att en eventuell brand i stort sett sker ute i det fria. Trämaterial nyttjas främst inne i en byggnad efter att klimatskalet är på plats.

Trä brinner inte lika kraftigt som cellplast och förekommer sällan i samma volymer.

Vid exempelvis en brand i ett upplag av träskivor sker det sannolikt inne i byggnaden vilket ger en kraftigare brandpåverkan på omgivande konstruktioner samt ökad risk för att personer i omgivningen skadas av röken som hålls kvar inne i byggnaden.

En annan vanlig brandrisk på en byggarbetsplats är uppsamlingen av använt material eftersom det där kan finnas både brännbart och obrännbart material. En fara förknippat med detta kan vara att vid avslutat hett arbete finns risken att material som fortfarande är uppvärmt kastas i samma container som lättantändligt material, med brandstart i containern till följd. Vid många byggarbetsplatser i flera plan upprättas även långa sopnedkast. Dessa leder från de övre planen ner till en container på markplan. Vid mer än ett tillfälle har personal varit oförsiktig och utfört gnistbildande Heta arbeten t.ex. kapning med vinkelslip i anslutning till ett sådant sopnedkast utan att vidta åtgärder. De omfattande gnistorna har sedan sprutat in i sopnedkastet och fallit hela vägen ner till containern där de startat en brand.

INTERNA KRAV OCH PÅGÅENDE VERKSAMHET

Som synes är både hantering av brandfarlig vara, cellplast och Heta arbeten omgärdat av många regler och normer. Ofta är de dock relativt väl definierade och en genomarbetad checklista som följs av alla de som berörs av hanteringen är ett mycket stort steg mot en säker hantering.

Utöver de regler och normer som samhället har ställt upp kan det finnas interna krav avseende brandriskerna antingen från egna företaget eller från närliggande verksamheter. Sådana krav kan innebära övertäckning av brännbart material när detta inte nyttjas, förbud mot gasolvärmare etc.

På en byggarbetsplats är brandriskerna olika i de olika skedena. I början av en nybyggnation är konsekvenserna kanske relativt små då byggnaden bara är ett betongskelett där en eventuell brand kan ge relativt lindrig påverkan. Å andra sidan finns inga naturliga avgränsningar vilket betyder att gnistor etc. från Heta arbeten kan sprida sig över stora ytor. Senare när klimatskalet är på plats finns sannolikt även större mängder brännbart material inne i

ATT TÄNKA PÅ:

Heta arbeten ◻ Skriftliga tillstånd ska finnas. ◻ Inventera omgivningen på brännbara material (även bakom väggar eller nedan­för kanter). ◻ Kontrollera om brandfarliga varor finns på arbetsplatsen. ◻ Ha släckutrustning till hands. ◻ Följ upp arbetet efteråt när allting svalnat.

Brandfarlig vara ◻ Behöver tillstånd sökas? ◻ Vem är föreståndare? ◻ Samordnas hanteringen mellan olika sidoentreprenörer? ◻ Behöver varorna förvaras brand­ tekniskt avskilt? ◻ Låses varorna in efter arbetstid?

Checklistor ”Heta arbeten”.

byggnaden, då kommer påverkan från en eventuell brand att bli större. I denna fas finns större möjlighet att begränsa påverkansområdet från Heta arbeten och att avskilja brandfarliga varor från arbetsmoment som kan ge upphov till antändning.

Därför bör brandskyddet på arbetsplatsen uppdateras löpande efter de olika faserna, exempelvis efter stometablering, montering av installationer och uppregling av invändiga väggar, ytskiktsarbeten samt eventuellt för en fas om ordinarie verksamhet för fastigheten pågår parallellt med byggprojektet. ■

HELENA HERMANSSON

Brandingenjör och Civilingenjör Riskhantering Bengt Dahlgren AB

JOAKIM SENDER

Brandingenjör Bengt Dahlgren AB

13

Vi erbjuder utbildning i heta arbeten.

Ett stort antal bränder, ofta med betydande materiella skador som följd, orsakas av bristande kunskap om brandriskerna vid arbete med öppen låga och gnistbildande verktyg.

SL

NG NI

ÄC KS

WES+ fire a construction UT BIL D

M TE YS

UTRYMNING

SE R VICE

KO

U

M

NS

LT AT IO

LA

N

R

PR O D U K TER

Låt Presto guida dig till ett säkert brandskydd! www.presto.se | 010-45 20 000

bästa brandskyddet på bygget med wes+

w

Lättinstallerat brandlarmssystem för maximal säkerhet dygnet runt.

WES+ är det mobila brand- och utrymningslarmet för byggarbetsplatser, tillfälliga boenden och andra miljöer där fasta brandlarm ännu inte kan installeras. Ingen kabeldragning behövs, de trådlösa WES+ fire alarms for detektorerna ansluts genom ett enkelt knapptryck och ett temporary use… obegränsat antal detektorer kan anslutas. WES+ flyttas även smidigt med till nya byggprojekt.

• Install during maintenance or refurbishment when main system is inactive • Protect areas while awaiting installation of permanent fire alarm

Dafo BranD aB l Vindkraftsv 8 l Box 683 l 135 26 Tyresö l Tel 08-506 405 00 l fax 08-506 405 99 l info@dafo.se l www.dafo.se

• Monitor temporary accommodation units / camps • Fire safety cover for locations without electricity • Provide 24 hour protection for remote buildings

• Monitor hazardous locations (hot works) • Easy identification of source of fire • Reusable units

electronics

+44 (0) 746 714 8959 adam.kovics@ramtech.co.uk

www.wesfire.co.uk

BRAND

BRANDSKYDD I HÅLLBARA HUS Som del av den hållbara samhällsutvecklingen byggs klimatsmarta och slitstarka hus. Nya lösningar för byggnaders konstruktion och tekniska system tas ständigt fram.

De snabba förändringarna väcker farhågor om konflikter mellan miljövänliga och energi­ effektiva åtgärder och brandskyddslösningar.

I

en hållbar byggnad granskas både de ingående materialen och de färdiga systemen. Dessa ska fungera långsiktigt utan att skapa negativa ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser. Att hänsyn tas till hållbarhetsfrågor ställer krav på nyskapande lösningar, även för brandsäkerheten. Ny utformning av miljöoch klimatsmarta byggnader kan också ändra brandriskerna.

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Dessutom påverkar utformningen av de gröna byggnaderna räddningstjänstens insatser och räddningspersonalens säkerhet. För att nå en hållbar framtid måste räddningstjänsten utvecklas för att möta de nya riskerna samtidigt som riskerna synliggörs och utvärderas i byggprocessen.

Om bränder kan förhindras eller begränsas genom rätt utformning av brandskyddet kan byggnaden bli mer hållbar genom min­ skad miljö- och samhällspåverkan från branden, släckarbetet och byggåtgärderna som följer. En effektiv byggprocess där brandskyddsfrågorna finns med redan från början bidrar till de positiva effekterna.

BRANDENS DEL I DEN HÅLLBARA UTVECKLINGEN

En brand påverkar samhället bland annat

genom minskad trygghet, förlorade bostäder och arbetstillfällen samt genom de ekonomiska påfrestningar som följer. Bränder påverkar också miljön negativt genom utsläpp av brandgaser och släckvatten som innehåller miljöfarliga ämnen. Byggåtgärderna efter en brand har också negativ klimatpåverkan. Om byggnadens totala livslängd betraktas, med risken att en brand utbryter, resulterar det i större kostnader och klimat- och miljöstörningar än om vi

15

BRAND

endast betraktar byggnaden under brukstid utan olyckor eller störningar. Om bränder kan förhindras eller begränsas genom rätt val av brandskyddslösningar kan byggnaden därmed bli mer hållbar genom minskad miljö- och samhällspåverkan från branden och efterföljande återställande av byggnaden och dess verksam­heter.

FÖRÄNDRADE BRANDRISKER

Risken för att det ska börja brinna och brandens spridning påverkas av en byggnads miljösmarta utformning. Exempel på åtgärder i hållbara hus som påverkar brandsäkerheten är nya energisystem, nya isoleringsmaterial i väggar, tak och gröna ytor på tak.

Brännbara konstruktions- eller isoleringsmaterial ger en högre brandbelastning och skapar vägar för brandspridning i byggnaden, vilket påverkar förutsättningarna både för projektörer och räddningstjänsten som ska släcka branden.

Brandskyddet i en byggnad går allt mer från att vara mekaniskt styrt till att kontrolleras digitalt. Avancerade styrsystem ställer stora krav på projektörer och installatörer att förstå de funktioner som påverkar brandsäkerheten. Om installationer ska styras vid en brand, som att starta brandgasfläktar eller ändra ventilationsflöden, så är det nödvändigt att det finns tydliga instruktioner om hur styrning sker.

Nya typer av utemiljöer påverkar tillträdesvägar för räddningstjänsten till byggnaden, vilket kan avgöra hur snabbt personer kan räddas och hur snabbt branden kan släckas. Om räddningsvägar till exempel går över växtbeklädda markytor innebär det att marken behöver utredas för bärighet och framkomlighet för räddningsfordon. De nya miljöerna kring byggnaden och komplicerade tak- och terrasskonstruktioner kan alltså göra det svårare för räddningstjänsten att komma in i byggnaden.

Information och tydlighet under bygg­ skedet kommer därför att bli allt viktigare.

HÅLLBARA LÖSNINGAR

Brandsäkerhet i en byggnad planeras oftast med utgångspunkten att lagkrav ska uppfyllas så kostnadseffektivt som möjligt. Ett tillfredsställande brandskydd enligt Boverkets byggregler handlar främst om människors säkerhet – det ska finnas tid och möjlighet att utrymma om det uppstår en brand.

Människors säkerhet ska självklart prioriteras, men om vi långsiktigt ska ta hand om vårt samhälle och vår miljö måste brandskyddet också utformas för att skydda våra byggnader. Om brandsäkerheten ska bidra

16

till byggnadens varaktighet kan det som synes kostnadseffektivt idag visa sig inte vara det på lång sikt.

Relationen mellan brandsäkerhet och hållbar utformning av byggnader behöver identifieras för att förhindra att ökade brandrisker uppstår. Industrin som skapar mer miljövänliga byggtekniker och byggsystem behöver bli medvetna om de risker som finns, samtidigt som räddningstjänsten måste ta fram nya tekniker anpassade till de hållbara byggnaderna. Samverkan

bidrar till möjligheten att hitta positiva bieffek­ter av de nya lösningarna som i sin tur kan bidra till ökad brandsäkerhet och bättre möjligheter att bygga långsiktiga hus med bra brandskydd. ■

LISA BJÖRK

Brandingenjör Brandskyddsföreningen

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Endast hos Hörmann Maskineri SupraMatic HT

Bekvämt brandskydd: brandskjutportar • NYHET: Prisvärd och bekväm maskinerilösning med SupraMatic HT • Endast hos Hörmann: mycket tålig tack vare den galvaniserade Pearlgrainytan • Levereras i stål och rostfritt stål samt som universalskjutport

MZ

T30

T90

RS

208-17 (gewerbliche Endkunden)

BRAND

ANLAGD BRAND

en risk att förhålla sig till

Anlagda bränder i och i anslutning till byggnader förekommer i större eller mindre stor utsträckning.

Hur hanterar dagens byggregler och samhälle denna uppenbara risk? Det går att göra mycket för att minska sannolikheten för anlagd brand och mildra eventuella konsekvenser.

TEXT: CHRISTIAN STÅLEKER

F

okuset i denna artikel ligger primärt på att mildra konsekvenserna vid uppkomst.

Anlagd brand är ett problem som tyvärr alla behöver förhålla sig till. Detta oavsett om man äger en fastighet, är hyresgäst eller besöker fastigheten som entreprenör eller byggkonsult.

18

HUR SER BYGGREGLERNA UT?

Dagens byggregler fungerar i grunden väl när det gäller förebyggande brandskydd.

Detta oavsett om brand uppstår av brandanläggelse eller av andra orsaker. Byggreglerna i Sverige har under många årtionden hållit en hög nivå. Vid en internationell jämförelse ligger svenska byggregler och tillämpningen av dessa i framkant.

Detta välutvecklade regelverk, ibland

kanske med en väl hög skyddsnivå, ger en extra säkerhet bl.a. vid anlagd brand där initialbranden ofta skiljer sig från ett normal­förlopp. Exempel på sådana fall är när branden startas med hjälp av brännbar vätska i någon form eller i de mer extrema fallen där branden startar på mer än ett ställe. De skyddsnivåer som gäller vid nybyggnation idag ger en viss ”fallhöjd” om brandskyddet förvanskas över åren. Höga krav på t.ex. ytskikt gör att en relativt god skyddsnivå ändå kan upprätthållas även om ommålning skett ett antal gånger under årens lopp.

Det finns inga uttalade krav i byggreglerna som är till för att motverka just anlagd brand. Inte heller i äldre byggregler återfinns sådana krav. Det mest specifika kravet som kan anknyta till att hantera risken för anlagd brand är det krav som ställs på att miljörum/soprum ska utföras som en egen brandcell. Det torde historiskt sett vara så att kravet primärt ställts för att hantera den

HUSBYGGAREN NR 2.2017

förhöjda brandrisken med dåligt släckta cigarettfimpar som slängs med hushålls­ soporna.

Det finns förvisso ett antal krav i byggreglerna som innebär att en anlagd brands konsekvenser kan minimeras. Nedan nämns de som primärt bedöms ha störst betydelse. Dessa tas upp i denna artikel då reglerna behandlar utformningen av de delar av en byggnad dit flera personer kan ha tillträde till, mer eller mindre legalt.

Om en brand anläggs på en förrådsvind kan det ofta innebära stora konsekvenser.

Att branden startar i en större volym med en inte sällan hög brandbelastning gör att det ofta blir omfattande konsekvenser.

Starkt bidragande orsak till detta är att en sådan brand kan utvecklas under en relativt lång tid innan den upptäcks. En vindsbrand är komplicerad att bekämpa för räddningstjänsten och släckinsatsen innebär tyvärr dessutom att nedanförliggande våningsplan ofta drabbas av vattenskador.

Att det finns krav på att förrådsvindar ska sektioneras innebär dock att ett högre egendomsskydd erhålls. Krav ställs på att förrådsvindar ska sektioneras i brandceller i klass EI 30 om som mest 400 m². Är vinden större ställs dessutom krav på att en brandcellsgräns i lägst klass EI 60 ska upprättas för var 1200 m².

För byggnader med fler än två våningsplan ställs krav på att fasader ska utföras av obrännbart material eller att fasadsystemet ska uppfylla testmetoden SP Brand 105.

Denna testmetod används för att bl.a. värdera risken för brandspridning längs med fasaden och utgår egentligen från att efterlikna en brand som börjar inne i byggnaden med lågor som slår ut genom ett fönster.

Med en obrännbar fasad eller en fasad som uppfyller SP Brand 105 minimeras dock risken för att en utvändigt anlagd brand ska kunna få fäste och utveckla sig. Värt att notera är att träfasader medges upp till åtta våningar givet att byggnaden förses med automatisk vattensprinkler enligt BBR, avsnitt 5:551. Dock med tillägget att bottenvåningens fasad ska uppfylla A2-s1,d0, d.v.s. i princip obrännbar. Detta krav är helt klart en vinkling mot att hantera en extern brand som inte sprinklern ger något skydd mot, exempelvis en brand i anslutning till fasaden.

Det sista kravet utifrån Boverkets byggregler, BBR, som kan lyftas upp under detta tema är ytskiktskraven på väggar och tak.

Primärt när det gäller ytskikt i trapphus och hissar kan en anspelning ges mot att bl.a. hantera risken för anlagd brand. De höga ytskiktskraven har ställts utifrån att trapphus utgör den primära utrymningsvägen HUSBYGGAREN NR 2.2017

Det finns gott om cellplaster exponerat för brandrisk under byggets olika skeden.

men också angreppsvägen för räddningstjänsten. Det är klart att om en brand anläggs i en entréhall eller i en hiss, och dessa har bra ytskikt minimeras konsekvenserna av branden.

DET KANSKE VIKTIGASTE REGELVERKET – LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR

Lagen om skydd mot olyckor får anses vara den lagstiftning som, om den tillämpas strikt, har störst betydelse för att hantera risken mot anlagd brand och dess konsekvenser. Att med stöd av denna lagstiftning ställa långtgående krav på ”allmän ordning och reda” i t.ex. ett flerbostadshus innebär givetvis att risken för anlagd brand beaktas på ett bra sätt. Primärt får det krav som kan ställas på att inget brännbart eller hind­ rande material får finnas i utrymningsvägar sammantaget ge den största effekten. Det finns rättsfall på att detta är ett skäligt krav att ställa och innebär t.ex. att barnvagnar inte får ställas upp i trapphusentréer eller

att kassar med exempelvis tidningar för pappersåtervinning får placeras där, inte ens temporärt.

BRANDSKYDD UNDER PÅGÅENDE BYGGPROJEKT

Under pågående byggnation är risken för brand generellt sett högre än när en byggnad står färdig och är inflyttad. Byggarbetsplatser innebär tyvärr också att det är lättare för obehöriga att ta sig in till dessa ytor.

Lyckligtvis är anlagda bränder inom byggområden inte särskilt vanliga och vi ser ingen ökning i antalet. Kunnig personal på byggplatsen och en god arbetsmiljö minskar naturligtvis all form av risk. Man kan fundera över en ökad risk för anlagd brand på byggen där inte hanteringen av inkommande brännbart gods eller brännbara sopor inte fungerar tillfredställande.

En intressant situation är också användandet av brännbar isolering i fasadsystem och där fasaden inte förrän den är färdigställd uppnått rätt brandskydd, t.ex. genom

19

BRAND

den slutliga putsen. Många flerbostadshus som tilläggsisoleras med cellplast har en absolut förhöjd risk för omfattande brandskador. Det är av stor vikt att entreprenörens brandskydd under byggtid fungerar väl och att man beaktar säkerheten för de som eventuellt bor kvar under pågående byggnation. Frågan är om det ens är försvarbart med kvarboende vid dylika projekt?

Det finns även exempel där fungerande automatisk vattensprinkler eller brandlarm är en förutsättning för brandskyddet, men där det förekommer långa perioder då dessa system inte är driftsatta. Detta trots att byggnaden mer eller mindre är färdigställd i övrigt.

VAD KAN RENT PRAKTISKT GÖRAS?

Oavsett lagkrav eller ej finns det ett antal åtgärder som kan vidtas för att minska risken för anlagd brand. I grunden ger en god utbildning och information om vad en brand kan få för konsekvenser störst effekt och där bör samhället med skolan i spetsen vara en viktig del. Traditionell fostran om vad som är rätt och fel är också en självklar och viktig faktor. Trots förebyggande arbete måste vi förhålla oss till att anlagd brand förekommer. Det finns många olika anledningar till varför någon anlägger en brand, allt från nyfikenhet, sjukdom till ren hämnd eller annat uppsåtligt brott. Att minska risken för anlagd brand kan göras på flera sätt och sammanfattningsvis är allmän ”ordning och reda” en bra utgångspunkt.

Minimera tillgängligt brännbart material i de delar som är lättåtkomliga, t.ex. källarkorridorer, trapphus samt i och kring supple­mentbyggnader.

■■

Placering av återvinningskärl i direkt anslutning till husfasader av trä ska undvikas.

■■

Se till att dörrar hålls stängda och låsta.

Detta minskar risken för att personer tar sig in och kommer åt de ytor där det finns möjlighet att anlägga en brand.

■■

Ha bra belysning i och kring de byggnader där allmänheten inte uppehåller sig så frekvent. Detta minskar intresset för den som vill anlägga en brand att vistas där.

■■

Installera aktiva skyddssystem, allt från kameraövervakning och inbrottslarm till brandlarm inne i byggnad. Ytterligare åtgärder är exempelvis värmedetektorkabel i takfot.

NYA HOT, KRÄVER DET NYA REGLER?

Den eskalerade utveckling som skett i vissa städers utsatta områden eller i samband med särskilda händelser, innebär att man kan fråga sig om det krävs en utveckling av 20

Vrinnevi Motionscentral, Norrköping, mars 2017. Grannbyggnaden blev lågornas rov efter en förmodad anlagd brand. Tyvärr en uppenbar och hög risk för äldre byggnader i trä och i delar av tätorter där de som vill anlägga en brand kan agera relativt ostört.

regelverket. Svaret är både ja och nej beroende på vilket regelverk som åsyftas. När det gäller byggregelverket är svaret nej. Däremot finns det anledning att se över andra regelverk, eller tillämpningen av dem. Detta för att förbättra möjligheterna att binda någon till en anlagd brand och säkerställa att eventuellt brott får de påföljder för gärningsmannen som lagstiftarna avsett.

Kanske ligger inte felet i regelverken.

Den negativa utveckling som sker i samhället inom flera områden kopplar jag till en delvis lamslagen social funktion såsom samspelet mellan skola, socialtjänst och polis. Att inte ha lyckats ge förståelse och moraliska ramar kring t.ex. anlagd brand och dess konsekvenser är ett misslyckande.

Nya regler för att minska risken för omfattande brandspridning förefaller inte vara aktuella för stunden. Det regelverk som finns är relativt uppstyrt inom området. Det kan vara värt att fundera över Boverkets allmänna råd om omfattande brandspridning – där det i allmänt råd anges att en brandcell inte bör överstiga 1250 m². Detta råd är i vissa fall mycket krävande och kostnadsdrivande trots att brandrisken är relativt låg. Vad som är kan vara värt att beakta är om en mer nyanserad rådstext bör implementeras baserat på brandrisk och brandbelastning. I vissa fall kan man utifrån anlagd brand fundera på varför man reglerar brandceller för vindar men inte för källare?

VAD HÄNDER NÄR BRANDANLÄGGARNA UTVECKLAR SIN TEKNIK?

En jobbig framtidstanke är om de som medvetet anlägger bränder utvecklar sin teknik för detta. För att kunna göra det krävs en viss kunskap om hur byggregelverken är uppbyggda men också hur byggnader uppförts historiskt. Skulle någon med väl utstuderat sinne för brandanläggelse kombinera detta med god kunskap om byggreglerna kommer med stor sannolikhet de sistnämnda att behöva ändras radikalt. Kommer det då att vara möjligt att bygga med brännbara byggnadsdelar i t.ex. Br 1-byggnader? Är det då möjligt att ha ett enda trapphus som utrymningsväg, även om det är utformat som ett Tr 1- eller Tr 2-trapphus? Eller vad händer om olika brandskyddstekniska system medvetet sätts ur drift av förövaren innan en brand anläggs?

Avslutningsvis och med en positiv framtidstro borde allas vår strävan vara att byggnader och byggandet kan fortsätta att utvecklas i positiv riktning och inte styras av förekomsten av anlagda bränder. ■

CHRISTIAN STÅLEKER

Brandingenjör Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Handbok i brandskydd för bostadsHus

Trygga fastigheten

Uppdatera brandskyddet

Allt du behöver veta om brandskydd för att kunna planera, projektera, bygga om och förvalta bostadshus på ett kostnadseffektivt sätt med rätt säkerhetsnivå.

Här behandlas bland annat strategiska vägval vid nyproduktion, brandskyddskrav vid ändring, erfarenheter från bränder, lagstiftning och vägledning till hur denna kan uppfyllas.

Boken riktar sig bland annat till fastighetsägare, projektledare, arkitekter, teknikkonsulter, entreprenörer, bostadsrättsföreningar och byggnadsnämnder.

När du behöver en expert på:

Utrymningsvägar Utrymningsplaner Brandposter Skyltning Vägledande markeringar Golvlinjer Brandskyddsdokumentation Brandvarnare Brandsläckare

Boken är och ca på 200 sidor or on kr kostar 690 s om m exkl

En smart app som gör brandskyddsarbetet enklare, snabbare och effektivare

Läs mer på utvagen.se Beställ boken på bengtdahlgren.se/handbok

DIN EXPERT PÅ UTRYMNINGSSÄKERHET, BRANDSKYDD OCH TILLGÄNGLIGHET

WWW.UTVAGEN.SE

TEL 018-56 80 80

Minst 70 % avoch alla vindar har Bygg enligt BBR fuktbrandskyddat med TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventil mögel! ation!

Annons Husbyggaren Utvägen kvart.indd 1

Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

- Stänger ventilation vid höga temperaturer • Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål

• Lätt att installera TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt.

Den är lämplig förVind alla vindar Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden 20-20 000 kvm. mot fukt och mögel. TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt.

-För en torr och vind!

Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940

2017-03-29 08:33

Bildjournalistik

22

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Ännu i träda… sedan man började bygga på tomterna runt om. Några gulbruna fjolårstuvor sticker upp på en stor tomt i det attraktiva Kista norr om Stockholm har ännu inte det första spadtaget tagits. Kista är en glödhet marknad där det inte går att uppbringa någon ledig lokal när Husbyggaren letar i mars. Det går inte ihop – varför finns den här öde tomten?

En granskning som Dagens Nyheter gjorde 2016 visade att det tar i snitt tio år från att en detaljplan tas fram till en ny byggnad står på plats.

DET HAR GÅTT ÅTTA ÅR

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Mer är hälften av den tiden, fem och ett halvt år, förflyter efter att detaljplanen vunnit laga kraft till bygglovsansökan skickas in. Vissa menar att byggherrar vill bygga etappvis i ett område för att inte priserna ska sjunka.

Om det förhåller sig så är det en cynisk och en i grunden girig inställning, inte värdigt en bransch som kallar sig samhällsbyggare.

Foto: Marc Femenia

23

Med Pyrobel Vision Line erbjuder vi nya eleganta lösningar och möjligheter för design och arkitektur. Pyrobel Vision Line är testat och godkänt för EI 30 och EI 60 i stål, aluminium och träprofiler.

Lösningen för brandskydd, säkerhet och transparens. www.Yourglass.com AGC Flat Glass Svenska AB 08-768 40 80 sales.svenska@eu.agc.com

lindab | v i fö re nklar b y g g a n d e t

En sandwichpanel som klarar både brand och kraftiga stötar?

Inga problem.

Panel med både brand- och M-klass Att brandsäkra väggar byggs med obrännbara mineralullselement vet de flesta – men att klara brandväggar med tillägg för mekanisk påverkan har tidigare varit förbehållet tyngre konstruktioner i exempelvis betong. Lindab har utvecklat en patentsökt lösning med ett enkelt sandwichelement som klarar kraven till EI 90-M utan komplicerade förstärkningar.

Läs mer om våra sandwichpaneler på www.lindab.se

BETONG

ETT SBUF-PROJEKT

OPTIMALT YTSKYDD AV PARKERINGSDÄCK Parkeringshus och garage tillhör den mest utsatta typen av betongkonstruktion, framför allt när det gäller armeringskorrosion. Idag saknas det klara riktlinjer för val av lämplig skyddsbeläggning för parkeringsdäck.

S

BUF-projektet1, Svenska byggbranschens utvecklingsfond, startade 2013 och dess fjärde etapp avslutades i december 2016. Syftet med projektet var att ta fram underlag för hur ett parkeringsdäck bör utformas, bland annat med avseende på ytskyddsbeläggning och hur det bör underhållas på ett optimalt och ekonomiskt hållbart sätt.

I projektet ingår dels provläggningar av totalt 22 olika beläggningssystem vid tre parkeringsgarage på tre olika orter i Sverige och dels laboratorieprovning. Förslag till riktlinjer och kravspecifikation har tagits 26

fram liksom ett beställarens hjälpverktyg vid val av skyddsbeläggning. Vår förhoppning är att utfallet av detta projekt kommer att underlätta för beställare, tillverkare och entreprenörer vid val av beläggning.

Skador i form av rostande armering uppstår huvudsakligen i bjälklag, ramper och i de nedre delarna av väggar och pelare i garaget. Denna typ av skador kan emellertid till stora delar undvikas med rätt betongkvalitet, tillräckligt tjocka betongtäckskikt över armeringen och väl fungerande tätskikts- och beläggningssystem.

BELÄGGNINGSSYSTEM

De tre huvudtyperna av ytskyddsbelägg-

ning som används i golvnivå till parkeringshus och garage utgörs av plastbaserad beläggning, bitumenbaserad beläggning eller hårdbetong/cementbaserad beläggning.

Beläggningssystem bestående av gjut­ asfalt i kombination med tätskiktsmatta är vanligast förekommande och tjockare än andra system – som regel 30 mm tjockt.

Härdplastsystem kan variera från cirka 3–8 mm i tjocklek och den generella uppbyggnaden görs som regel i flera skikt av härdplast (polyuretan, polyurea, epoxi eller akryl) inklusive stenmaterial i form av sand och filler. Beläggningssystem med hårdbetong kan också variera i tjocklek, 5–50 mm

HUSBYGGAREN NR 2.2017

och vara modifierade på en rad olika sätt.

Beläggningens livslängd beror på flera faktorer. Förutom beläggningstjocklek, val av material och ett lyckat utförande är parkeringsdäckets konstruktionsuppbyggnad, rådande miljöförhållanden och trafikbelastningen av stor betydelse liksom underhåll och reparation. Tjockleken har, speciellt för härdplastsystem, avgörande stor betydelse.

SLITSTYRKA

I svenska och nordiska parkeringshus utsätts beläggningen för dubbdäcksslitage, vilket inte är fallet i de flesta andra länder.

Detta måste beaktas vid val av beläggning och provningsmetod för bestämning av nötningsresistens. Beständighet mot klorider och andra på ett parkeringsdäck förekommande kemikalier är en annan viktig egenskap som måste provas och redovisas.

PROVLÄGGNING AV BELÄGGNINGSSYSTEM

Baggen – Gjutasfalt på tätskiktsmatta läggs ut.

Provläggning genomfördes mellan 2013 och 2015 med totalt tjugotvå olika beläggningssystem i tre olika parkeringsgarage. Samtliga provfält har följts upp, inspekterats visuellt och dokumenterats under 2014– 2016.

■■

Kville i Göteborg under november 2013 – nio provytor och beläggningssystem.

■■

Åkeshov i Stockholm under augusti 2014 – sju provytor och beläggningssystem.

■■

Baggen i Linköping under juli 2015 – sex provytor och beläggningssystem.

Inledningsvis har hela provytan i respektive garage blästrats eller slipats. Varje beläggningsprovyta är mellan 30–35 kvadratmeter i storlek.

Provningsutrustning vid ISAC, Institut für Strassenwesen i Aachen.

RESISTANCE TO SCUFFING, EN MODIFIERAD LABORA­TORIEMETOD

I anslutning till varje provläggning applicerades betongprovplattor för respektive beläggningssystem. Provplattorna förbehandlades på motsvarande sätt som de större provläggningarna för att åstadkomma jämförbara förhållanden.

En för svenska förhållanden anpassad laboratoriemetod för att prova ett beläggningssystems resistens mot dubbdäcksslitage har tagits fram. Idag är metoden klar för användning av tillverkare och andra.

Metodbeskrivningen utgår från prEN 1269750 ”Resistance to Scuffing” som har modifierats med parametrar som tagits fram och fastlagts inom projektet. Metoden behöver dock följas upp och stämmas av mot verkligt slitage i fält.

Resultat från provning enligt tidigare nämnda modifierade metod ovan redovisas HUSBYGGAREN NR 2.2017

Detalj vid provning av Scuffing resistance med dubbdäck.

27

BETONG

Tjockleksminskning (%)

Scuffing 60 min

100 90 80

FORTSÄTTNING

70

En fortsättning med specifikt fokus på ytbeläggningar har nyligen beviljats av SBUF. Under 2017 genomförs ytterligare uppföljning av projektets provläggningar. Uppföljningarna behövs för att kunna korrelera erhållna provningsresultat i laboratoriet med verkligt slitage i fält över tid. Förslagsvis genomförs uppföljningar under minst en kommande 5-årsperiod. Användningen av den nya laboratoriemetoden följs upp i samarbete med ISAC (Institut für Strassenwesen) i Aachen. Resultat av provningar på nya beläggningssystem som genomförs vid ISAC under 2017 delges projektet.

Hjälpverktyget, benämnt P-BAPP, som utvecklades under 2016, och som utgörs av en Excelapplikation, är kopplat till specifikationen i riktlinjerna. Den kombinerar beställarens behov och önskningar vad gäller beläggningssystem med det aktuella garagets verkliga miljö. Både riktlinjer och hjälpverktyget beskrivs utförligt i bilagor i slutrapporten1. Riktlinjer och hjälpverktyg behöver nu lanseras och komma till användning i praktiken. Synpunkter behöver samlas in och sammanställas, så att riktlinjer och hjälpverktyg kan förbättras efter behov.

Användare kontaktas och tillfrågas för att ingå i utvärderingsprocessen. Intervjuer genomförs. Resultat, synpunkter och förslag på förbättringar dokumenteras.

Ett utbildningspaket för beställare och entreprenörer, angående beläggningssystem på parkeringsdäck, tas fram i samverkan med de aktörer som ingår i projektet och som även medverkat i samtliga etapper av SBUF-projektet. Kurserna genomförs inom CBI:s kursverksamhet. π

60 50 40 30 20 10 PG J Be A Po ton ly u g Po ret ly an u Po ret ly an u Po ret ly an u Po ret ly an ur e Po tan ly ur ea Ak ry Be l to n Be g to ng Ak ry l Po Akr ly yl ur e Po tan ly ur ea Ep o Po xy ly ur ea Ak ry PG l Po JA ly ur e Be a to ng Ak ry l

0

Scuffing – Slitage uttryckt i ungefärlig procentuell tjockleksminskning efter 60 minuter vid 20°C, samtliga 22 system. Systemen har lagts in med start från toppen i Kville (9 system), Åkeshov (7 system) och Baggen (6 system).

FAKTARUTA: PROJEKTDELTAGARE

Projektansvariga: CBI Swerea KIMAB Finansiellt stöd erhölls av: SBUF NFB, Norsk forening for betongrehabilitering Rebet Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Tillverkare: Elmico Flowcrete International/Akzo Nobel Mapei Modern Betong Sika

28

i diagrammet till vänster. Provningstiden bestämdes till 60 minuter och resultatet redovisas i procentuell tjockleksminskning.

Sto SBK Spännbalkkonsult Entreprenörer: GAFS – Duo asfalt Industrigolv Injo Golv Lingfjords SBK Fastighetsbolag: Stockholmsparkering Göteborgs Stads Parkeringsbolag Dukaten Konsulter: Golvanalys Ylva Edwards Materialteknik AB

Referens 1.

Edwards Y., Sederholm B., Optimalt skydd av parkeringsdäck vid nybyggnad och renovering Etapp IV, SBUF-rapport 13212, 2016.

Läs rapporten här…

YLVA EDWARDS

Teknisk doktor i Vägteknik och docent i Brobyggnad (KTH).

Seniorkonsult Ylva Edwards Materialteknik AB.

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Eradur Parking -Slitstarkt och snyggt

Perfekt i garage!

Investera i ditt golv – det lönar sig!

Eradur Parking är ett beläggningssystem för parkeringshus och andra ytor med fordonsbelastning.

inträngande vatten och salt. Ytan är mycket slitstark och resistent mot oljespill och andra tuffa föroreningar. Du får ett golv som är enkelt att städa och underhålla, och ditt garage kommer att vara snyggt under lång tid framöver.

Ring eller besök oss på www.eradur.com för mer information.

Eradur AB - Granitgatan 11 - 254 68 Helsingborg. Tel: 042-29 22 50 - Epost: info@eradur.com

BETONG

Så står man där igen med en betongmätning som är för blöt för att få lägga mattan. Någonstans har kedjan klickat och trots att alla lovat att det skulle vara klart så är det ”fel” siffra i mätprotokollet.

Konsten att förstå sig på

LÄCKANDE MÄTHÅL I BETONG Så står man där igen med en betongmätning som är för blöt för att få lägga mattan. Någonstans i kedjan har det klickat och trots att alla lovat att det skulle vara klart så är det ”fel” siffra i mätprotokollet.

S

tora omplaneringar, forceringsåtgärder och viten hotar vardagslunken! Men är värdet rätt? Alla mätningar innefattar mätfel.

Om beslut ska baseras på mätresultat är det därför avgörande att kunna identifiera om det finns mätfel som är så stora att mätresultaten borde förkastas. Den här första artikeln i en serie om tre artiklar handlar om hur analys av trendkurvor kan avslöja grova systematiska fel vid fuktmätning i betong beroende på mäthål som har för stora ångläckage.

30

MÄTHÅLETS ÅNGLÄCKAGE GER ALLTID RABATT PÅ MÄTRESULTATET

Ett mäthål kommer oavsett tätningsteknik alltid att läcka vattenånga eftersom det tätas mot ånggenomsläpplig betong. Hastighet på läckaget beror även på andra faktorer såsom med vilken teknik mätrören monteras samt kvaliteten på tätningen av mätrören. Så länge torkmiljön inte är blötare än betongen kommer ett avläst värde därför alltid att innefatta en rabatt mot verklig relativ fuktighet, RF, i betongen. En principiell enkel jämvikt kan ställas upp där flödet till hålet ska bli lika med flödet från hålet, se figur 2.

När diskussioner kring rimliga mätresultat dyker upp är det bra att få tag i fler mätvärden och mätvärden i profil på djupet. Profil + trippelpunkt kan bli många mäthål koncentrerade på en liten yta nu när uttaget prov inte går att lita på längre.

Eftersom målsättningen är att nå ett mätvärde så nära betongens RF som möjligt i hålet blir drivkraften in i hålet (ånghaltsskillnaden mellan betong och mäthål) normalt mycket mindre än drivkraften ut ur hålet (ånghaltsskillnaden mellan mäthål och torkmiljö). Det gör att tätningen av borrhålet behöver vara mångdubbelt tätare än motståndet i betongen för att inte ge en för stor rabatt på mätvärdet. Hur snabbt hålet når jämvikt efter montage av mätrör beror också på hur nära jämvikt hålet och mätutrustning befinner sig vid montage samt de totala buffringseffekter som finns i systemet. I tabellen på nästa sida redovisas

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Förläng torktid

INDATA

PROGNOS UTTORKNING

Betongrecept

TorkaS

Ytmaterial

BIDry

Fukthärdning

(Lathunden)

Nederbörd innan tätt hus

Uppmätta värden

OK

GJUTNING

VÅT FAS

Fukthärdning

Vattenpölar

Trend mät

Graddygn

Förläng torktid

Slut mät

OK

Forcera

OK

Golvmontage

Materialbyte

Materialbyte

Omfördelningsberäkning

Torkmiljö

Torrklimat Tider Konstruktion Pågjutningar

Flödesbalans i ett fiktivt mäthål (20°C)

SKAPA / SÄKRA TORKKLIMAT FIGUR 1 Polygon och AK-konsults flödesschema för säk-

ring av betonguttorkning. Vid negativa mätresultat behövs omtag i projektet för att gå i mål (röda flöden).

85%RF – 84,4%RF

84,4%RF–20%RF

ΔV (BETONG – HÅL)

ΔV (HÅL–TORKMILJÖ)

Z (BETONG – HÅL)

Z (HÅL–TORKMILJÖ)

1

100

FORMEL Teoretiska flödesjämvikt i ett mäthål. Vid en viss temperatur ges en mättnadsånghalt som, beroende på förhållandet av tätheter, ger en RF-fördelning. Hur nära flödesbalansen ett mäthål kan komma är betydligt mer komplext. Ofta uppnås aldrig jämvikt fullt ut eftersom materialdata och klimatdata

påverkas av den pågående omfördelningen. I formeln är ett flöde balanserat.

Siffrorna i exemplet är hämtade från andra raden i tabellen nedan. I tabellen finns fler klimat- och täthetsförhållanden uträknade.

Jämvikt i borrhålsmätning – faktorer

Z1 (betong)

Z2 (betong)

RF vid jämvikt

20 grader 85–20

1

200

84,7

20 grader 85–20

1

100

84,4

25 grader 85–15,6

1

100

84,3

20 grader 85–20

1

20

81,9

20 grader 85–20

1

10

79,1

15 grader 85–27

1

10

79,7

20 grader 85–60

1

200

84,9

20 grader 85–60

1

100

84,8

25 grader 85–46

1

100

84,6

20 grader 85–60

1

10

82,7

25 grader 85–46

1

10

81,5

FIGUR 2 Principer för jämvikt i ett mäthål. Ånghalts­skillnaden

15 grader 85–79,4

1

10

84,5

(Vbetong-Vhål) måste vara nära noll för att kunna mäta hur blöt betongen är via fuktmätning i hålet.

20 grader 90–60

1

100

89,7

Flöde till = Flöde ur Jämvikts RF i mäthål ≠ RF i betong

Flöde till hålet

V betong Z betong– hål

Buffring i givarteknik och montageteknik

Flöde ur hålet

V hål

en enklare beräkning på hur det kan slå vid jämvikt. Låt oss anta att ett vanligt montage har en tätning som har 100 gånger högre motstånd än betongen. Vi vill mäta 85% RF i betongen vid 20 grader vintertid med 20% RF i luften över hålet. Rabatten blir i det här fallet 0,6% RF. Om betongen skulle bli 10 gånger tätare alternativt håltätningen 10 gånger sämre, allt annat likvärdigt, ökar rabatten till 5,9% RF. Sommartid när drivkraften mot torkmiljön blir mindre (ånghalten ökar i luften över betongen) minskar mätfelet och blir då vid 60% RF i torkmiljön 2,3% RF. Principiellt innebär det följande: Ju HUSBYGGAREN NR 2.2017

V torkmiljö Z hål–torkmiljö

tätare betongen blir desto större mätrabatt kommer att presteras om inte tätningstekniken utvecklas i motsvarande grad. Vid ett systematiskt montage kommer även mätrabatten att vara helt systematisk. Det gör tyvärr att rabatten blir mycket svår att upptäcka och kvantifiera (om få montagetekniker med likvärdiga läckage används). Har inte montage skett med full systematik i tätningen blir mätresultaten spretigare och läckage kan avslöja sig på varierande jämviktsnivåer och uttorkningshastigheter.

Detta kan upptäckas förutsatt att det finns flera mätpunkter i närheten av varandra som läses av trendmässigt via flera efterföl-

TABELL Beräknad avläst RF på sensor vid flödes­balans. Rabatten kan bli stor vid täta betong­produk­ter alternativt läckande montage­ teknik. Även vid gynnsamma täthetsförhållanden kommer verklig RF i betongen att vara flera tiondelar över den RF som mäts upp i borrhålet.

jande avläsningar i tid per punkt. Innan jämvikt uppnåtts kan förflyttningen mot jämvikt lätt uppfattas som en snabb uttorkning av betongen. När mäthålet börjar torka kommer materialytan i mäthålet att få ett större ångmotstånd. Med större motstånd för fukttransport till hålet flyttas jämvikten och mätfelet kan därför öka över tid och då visa ett relativt lägre mätvärde än det verkliga.

En specialsituation som uppstår är vid pågjutningar med material som är mycket ångöppnare än betongen som ska mätas.

Då kan övre tätningens funktion i princip försvinna och mätfelet kan fördubblas.

31

BETONG

Rimlighetsbedömning 87,0 86,0 85,0 360

390

420

450

84,0 RF (%)

83,0 82,0 81,0 80,0 79,0 78,0 77,0

TORKTID BETONG (DAGAR) Beräknad RF Torka 3,2 MP1b mot avjämning

FIGUR 2 Läckagevägar runt borrhålstätningar går i

alla riktningar. Mängden betong som bromsar läckaget kan bli kraftigt reducerat vid ångöppna pågjutningar där fukten lätt transporterar sig förbi övre tätningen.

Justerad RF

MP1a mot avjämning

MP1c mot avjämning

MP2 mot betong

FIGUR 3 Trippelpunkt monterad mot torr avjämning visar helt annan uttorkningshastig-

het än mätpunkt 2 där avjämningen bilats bort.

Probebyte med förbättrad tätning i mäthål 93 92 91 90

RF (%)

89 88 87 86 85 67

72

77

82

87

92

97

102

107

112

84 FIGUR 5 Polygon och AK-konsult håller just nu på

med ett stort kvalitetssäkringsprojekt gällande montageteknik och mätteknik i fält. Här syns delar av mätuppställningen i laboratoriemiljö där ett antal mättekniker och montagetekniker korstestas mot varandra i syfte att upptäcka systematiska skillnader.

REKOMMENDATIONER

■■

Vill du veta om ditt mätvärde är stabilt bör du ha minst två avläsningar samt bedöma det mot en uttorkningsprognos.

Torkar det mycket snabbare än prognos kan det vara läckande mätpunkter som spökar. Är det en osäker analyssituation så fortsätt läsa av kontinuerligt tills det finns en trendkurva som går att tolka.

■■

Det underlättar med ett analysverktyg som visualiserar skillnader mellan förväntat och uppmätt värde.

■■

Montera mätrör mot betongen om du vill veta hur blöt betongen är.

■■

Försiktighetsprinciper bör råda. Det är lätt att förklara ett orimligt lågt mät-

32

83

TORKTID BETONG (DAGAR) Probetyp 1 byts till probetyp 2

Probetyp 1

FIGUR 4 Vid läckande mätrör visas för låga mätvärden. Vid förbättrade montage ändras

jämvikten och mäthålen kommer närmare betongens RF.

värde med läckande mäthål. Det är mycket svårare att förklara hur uppfuktning över betongens fuktnivå kan ske efter tätt hus. Därför bör de höga mätvärdena normalt bedömas som ”troligare” än låga mätvärden om de uppmätts samtidigt.

Beslut blir oftast inte bättre än beslutsunderlaget. I en kommande artikel i Husbyggaren kommer vi att ta upp hur en för hög mätsiffra kan hanteras för att komma vidare i sitt projekt. Att mäta rätt siffra är avgörande för att kunna ta ett beslut men det gäller också att kunna värdera risken med den siffran beroende på projektets förutsättningar. ■

Referens: G.Hedenblad TVBM 7146. Mätosäkerhetsberäkningar för relativ fuktighet i betong, LTH avdelningen byggnads­ material.

PETER BRANDER

Teknologie licentiat i Byggtorkning Diplomerad fuktsakkunnig, Byggdoktor.

Polygon/AK

KENT BERGSTRÖM

Teknik och utbildningsansvarig Polygon/AK

HUSBYGGAREN NR 2.2017

“Hur har din dag varit?”

Vi vill skapa fler bra dagar. Det gäller dig – och för alla som dagligen vistas i husen som du varit med att skapa.

”VI GÖR MEST NYTTA

Nu gör vi det lätt att brandisolera stål. Vår nya brandskyddsskiva Aestuver passar både i torra och fuktiga miljöer, både inne och ute.

NÄR VI FÅR VARA MED TIDIGT I PROJEKTET.”

Brandtester finns för en mängd konstruktioner: R30 –R240. Läs mer om Aestuver på vår hemsida. cembrit.se

CHRIS GAUNT PROJEKTLEDARE ABETONG

Abetong är med dig hela vägen – från början till färdigt hus Som prefableverantör skapar vi på Abetong långa och lönsamma relationer tillsammans med våra kunder. Med Primula i Stockholm har vi drivit flera framgångsrika bostadsprojekt genom åren. Senast i raden är ett flerbostadshus i kvarteret Bornholmaren i Blackeberg med 10 våningar plus källare, totalt 55 lägenheter.

Abetong har levererat den kompletta betongstommen, och som alltid har vi varit tekniskt och ekonomiskt bollplank under projektet.

– Vi vill ha långsiktiga relationer med dem vi jobbar med.

Tillsammans med Abetong bygger vi upp en gemensam erfarenhetsbank och kan tidigt prata detaljer i en både teknisk och ekonomisk – och tidsbesparande – dialog.

Jonas Petré, projekteringsledare och inköpare, Primula Byggnads AB

– Det är roligt och givande när vi får vara med tidigt i projektet. Vi samarbetar med kunderna kring nya byggmetoder, vilket är mycket lärorikt för alla parter.

Chris Gaunt projektledare Abetong Kv. Bornholmaren, Blackeberg.

Läs mer om Bornholmaren och andra projekt på abetong.se.

Cembrit_Ads_88x264mm_Aestuver_HB_20170406.indd 1

07.04.2017 10:47:20

Vi kan Betong – lär dig mer!

Kurser erbjuds inom följande områden:

• Betongreparationer

• Platsgjutning klass I och II

• Fixeringssvetsning

• Fabriksbetongtillverkning klass I och II

• Betongelementtillverkning klass I och II

Komplett kursutbud med innehåll finner du på vår webbsida.

Boka din kurs på webbsidan eller ring.

Du kan också maila till: info@teknologiskinstitut.se

KURSNYHET!

Produktionsplanering Betong - PPB

Välkommen till mer kunskap!

www.teknologiskinstitut.se

031-350 55 00

Vi sätter PROFIL på Sverige

nybrocement.se I 0481-160 60

Prefab är vinnaren i längden!

Behöver du en

smart lösning för stora öppna

ytor med långa spännvidder?

Då har vi

bjälklaget som passar ditt projekt.

Vi erbjuder ett förspänt bjälklag med längsgående kanaler och låg materialåtgång.

Håldäck är det långsiktiga valet för dig!

Quality Hotel View, Malmö

www.byggelement.se

Krönika

Utveckling mot mer integrerade produkter, komponenter och system Störst, högst, längst och tunnast – så går kapplöpningen ständigt vidare inom de flesta gebit. Så även byggandet i stort och nu även träbyggandet, som vi kan se utvecklas mot nya höjder. Dock är det stora utmaningar som man brottas med inom den träbaserade konstruktionstekniken. Flera nu aktuella, alternativa lösningar inbegriper andra material än trä, för att klara de prestanda som förväntas av en modern flervånings­byggnad.

Text och foto: Andreas Falk

Hisschakt i betong till Brock Commons, väldens för närvarande högsta trähus, i Vancouver, Canada.

D

en nya träbyggnadstekniken som utvecklats under de senaste årtiondena innebär stora nya landvinningar och öppnar nya marknadssegment för trä. Ökad industrialisering och prefabricering i kombination med ökat intresse för förnyelsebara HUSBYGGAREN NR 2.2017

råvaror har drivit fram en förändrad marknadssituation, där träbyggandet växer. Men det är inte bara träindustrin som har mycket att vinna på att träbyggandet utvecklas. Träbyggandet är snabbt, torrt och transporteffektivt och spelar därmed en betydelsefull och viktig roll i omställningen av byggsektorn mot mer resurseffektivt byggande med mindre klimatpåver-

kan. Alltmer i samhället handlar om hur vi hanterar våra resurser på ett mer effektivt sätt, för att om möjligt kunna komma ner till en årskonsumtionsnivå där vi inte konsumerar mer än vad ett jordklot – vårt enda – förmår producera under ett år. Å ENA SIDAN OCH Å ANDRA SIDAN

Det är idag emellertid inte funktionellt opti-

35

Krönika

Test av samverkan mellan betong och fanérträ (Laminated Veneer Lumber, LVL) vid ETH Zürich i Schweiz.

malt att utnyttja enbart trä i byggsystem för exempelvis riktigt höga hus. Trämaterialet är mycket starkt i förhållande till sin egen vikt men materialets låga vikt gör att problem lätt uppstår i fråga om ljudisoleringsprestanda, nedböjning, svikt, vibrationer och vindstabilisering. På dessa områden pågår för närvarande mycket forskningsoch utvecklingsarbete, inte minst inom projektet Höga trähus, en satsning inom utvecklingsinitiativet BioInnovation. Höga trähus samlar en rad aktörer inom akademi och industri, som antagit utmaningen att ta fram tekniska lösningar för byggnader med 8–16 våningar. Inom projektet spänns bågen även mot 20-våningshus i trä.

Lyftkrafterna på ett flervåningshus i trä hanteras exempelvis genom integrerande av genomgående stålstag som håller ner byggnaden och fixerar den vid grunden, eller genom utnyttjande av byggnadsdelar – primärt hisschakt och trapphus – av betong som förankring. När det gäller prestanda hos bjälklag är det primärt komfortkrav som det är fråga om. Idag förekommer olika betongbaserade lösningar för att öka 36

egenvikten och styvheten hos bjälklagselement samt för att minska svaj i konstruktionen när den utsätts för höga vindlaster.

Det handlar om integrerade materialkombinationer där olika material i samverkan kan möjliggöra nya resurseffektiva och även konstruktivt väl fungerande alternativ.

Världens för närvarande högsta trähus är studentbostadshuset Brock Commons i Vancouver. När det står klart nu i sommar, når det 18 våningar där bottenvåningen är i betong och de följande 17 våningarna är i trä. Byggsystemet bygger på en pelardäckstomme med limträpelare och bjälklag av korslimmade träskivor (KL-trä). Systemet stabiliseras av två hisschakt i betong, som gjöts först, till full höjd, varefter trästommen följde efter.

Går man vidare till andra träbaserade initiativ att bygga högt i trä – till exempel LCT ONE, LifeCycleTower 1, i österrikiska Dornbirn, av den erfarne träarkitekten Hermann Kaufmanns kontor – innebär flertalet av dessa system samverkan mellan trä och olika typer av betongelement, som pågjutningar på bjälklag, skjuvlås i stommen, och

alternerande mellan trä- och betongbjälklag. En stomme med alternerande trä- och betongbjälklag kan ses i det 14 våningar höga Treet i norska Bergen.

Den amerikanska konsultfirman Skidmore, Owings & Merrill, SOM, i Chicago samarbetar med det amerikanska forskningsinstitutet Forest Products Laboratory om ett hybridkoncept för riktigt höga byggnader – upp till 42 våningar – där betong utnyttjas i stabiliserande kärnor, i kantbalkar och eventuellt i upplag för träbjälklag.

SOM vill utnyttja hybridkoncept för att optimera förhållandet mellan styrka, styvhet, massa, akustik, brand, och inte minst kostnad. Man ser stor potential gällande kortare byggtid, god kvalitet på ytfinish, minskad energiåtgång och besparingar gällande grundläggningen. Det finns alltså stora möjligheter och goda skäl till samverkan mellan trä och betong, liksom mellan träindustrioch betongindustriföretag. Idag saknas specifik kunskap om hur materialen fungerar tillsammans för att erhålla synergieffekter liksom mer noggrant studerade lösningar för att hantera materialens olika egenska-

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Krönika

Provbelastning av prototyp för ett bjälklag, där ett trädäck pågjutits med träfiberinblandad betong, Fribourg, Schweiz.

per. I sammanhanget är träets anisotropi – att materialet uppvisar olika egenskaper i olika riktningar – och dimensionsförändringar vid varierande fuktinnehåll, viktiga fenomen att beakta.

BETONG, STÅL OCH TRÄ

I Brock Commons har särskilda ståldetaljer tagits fram för att hantera upplagspunkterna för KL-träbjälklagen. Detta för att undvika att träplattorna belastas tvärs sin fiberriktning, där de lätt annars komprimeras. Inhängda bjälklag är givetvis en annan lösning på detta problem. Redan dessa ståldetaljer innebär en egenskapsförbättrande modifiering av trästommen och på systemnivå kan hisschakten betraktas på samma sätt. Betongen har ypperliga egenskaper, vilka på ett effektivt sätt bidrar till helhetens förhöjda prestanda.

Det finns en stor innovationspotential i att utveckla betongbaserade lösningar som förbättrar egenskaperna hos träkonstruktioner och även en stor tidsmässig och ekonomisk vinstpotential genom optimerat resursutnyttjande.

HUSBYGGAREN NR 2.2017

SAMVERKAN

Sett i det perspektivet så finns det mycket att vinna på vidareutveckling av samverkanslösningar. Våt betong på trä – som vid pågjutning av bjälklag – innebär ett potentiellt problem för trä, och den uttorkningstiden som krävs kan för träet, beroende på tillverkningsprocessen och prefabrikationsgraden, innebära en fördröjning av leverans till kund. Detta bör rimligtvis kunna hanteras genom en utvecklad tillverkningsprocess med rätt avpassade delsteg.

Nya typer av prefabricerade byggkomponenter kan utformas för att både ta tillvara egenskaperna och funktionerna hos de ingående materialen i kombination, och för att passa in i rationaliserade byggprocesser.

Byggindustrin står inför en stor förändring i och med ökad digitalisering, där BIM, Building Information Modelling, bara är början.

Implementering av integrerat datorstöd genom hela produktionsprocessen från råmaterial till färdig byggnad är en central aspekt av den så kallade fjärde industriella revolutionen. Denna omdaning av byggsektorns processer för resurshantering, pro-

jektering och produktion öppnar dörren till helt nya typer av skräddarsydda byggprodukter och byggelement. Utvecklingen av trähusbyggandet har redan slagit in på vägen mot ökat integrerande av andra material. Därför kan den – och bör den – för både träindustrin och betongindustrin ses som en spännande utmaning, en möjlighet till nya byggtekniska lösningar för en förändrad approach av miljö- och resursrelaterade frågeställningar. Detta är en brännande fråga, en fråga som utan tvekan är mycket viktig för vårt framtida samhällsbyggande. π

ANDREAS FALK

Arkitekt SAR/MSA, Tekn. Dr. Arkitekturkontoret andreas@husbyggaren.se

37

Väggar?

Vi levererar betongelement för alla typer av projekt. Med våra väggelement får du en snabbmonterad stomme, en ekonomisk fördelaktig konstruktion samt låga krav på underhåll.

www.lkb.se

Allt

du behöver!

I nya Limträhandbok Del 1-3 finns all information samlad. Här finns fakta om limträ, vägledning vid projektering, konstruktionsberäkningar och beräkningsexempel på olika limträkonstruktioner.

Pris från 395 kr exkl. moms för alla tre böckerna.

Expeditionsavgift och frakt tillkommer.

BESTÄLL DINA EXEMPLAR IDAG! svenskttra.se/limtrahandbocker

WWW.SVENSKTTRA.SE

NY UT GÅ VA

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

PIA PEHRSON ›

Advokat och delägare pia.pehrson@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

REBECKA MAGNUSSON »

Biträdande jurist rebecka.magnusson@ foyen.se.

Fyra steg i riktning mot en effektivare plan- och bygglag?

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss från den 16 februari 2017 fyra nya steg som syftar till att effektivisera och förenkla plan- och bygglagen, PBL. Lagrådsremissen innehåller åtgärder som innebär införande av en tidsfrist för länsstyrelsens beslut efter överprövning, och möjlighet för kommunen att begära att länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked samt ytterligare undantag från kraven på bygglov vid t ex byte av byggnadens färg, fasadbeklädnad eller mindre tillbyggnader så som balkong eller burspråk. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2017.

Det är det så kallade bostadspolitiska paketet som innehåller förslag på 22 åtgärder för att öka bostadsbyggandet vilket regeringen presenterade den 21 juni 2016 som ligger bakom det nu aktuella lagförslaget. I detta bostadspolitiska paket syftar specifikt fyra av åtgärderna till att effektivisera och förenkla byggprocessen.

Det handlar om kommunens möjlighet att kunna begära att Länsstyrelsen lämnar ett planeringsbesked, införande av en tidsfrist för Länsstyrelsens beslut efter överprövning, ökad delegation till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden samt att fler bygglovsfria åtgärder ska tillåtas.

ringen från statens sida. Länsstyrelsen ska ge planeringsbeskedet inom sex veckor, om inte längre tid är nödvändigt med hänsyn till ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter. Innan kommunen begär ett planeringsbesked ska kommunen ge berörda myndigheter m.fl. tillfälle att inkomma med synpunkter på åtgärden. Enligt regeringen bör planerings­ beskedet ses som en möjlighet att så tidigt som möjligt avgöra vissa grundläggande förutsättningar för detaljplaneringen, vilket leder till ett effektivare planförfarande till fördel för såväl kommun som byggherre.

EN ÖVERVÄGANDE DEL av remiss-

FÖRSLAGET SOM INNEBÄR att en

kommun under detaljplaneprocessen ska kunna få ett planeringsbesked från länsstyrelsen i de frågor som staten råder över har ett tvådelat syfte. Det syftar dels till att minska risken för att kommunen planerar i onödan och dels till att i ett tidigt skede kunna klarlägga om det finns skäl för ingripande mot plane-

HUSBYGGAREN NR 2.2017

instanserna är positiva till förslaget om införandet av planeringsbesked. Ett flertal remissinstanser ifrågasätter dock om förslaget kommer att effektivisera planprocessen eftersom dagens regelverk redan ger kommunerna möjlighet till tidiga besked från länsstyrelsen genom översiktsplanering, områdesbestämmelser eller genom samråd under detalj-

planeprocessen. Några remissinstanser har också framfört att det ofta krävs ett relativt omfattande och detaljerat underlag för att tidigt i processen kunna ta ställning till enskilda frågor på ett slutligt sätt. Detta skulle kunna leda till negativa eller villkorade besked för att undvika att binda sig.

FÖRSLAGET OM ETT införande av

en tidsfrist om två månader för länsstyrelsen att vid överprövning upphäva beslut från kommunen att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse syftar till att länsstyrelsen ska prioritera dessa ärenden. Detta eftersom det ofta förekommer att handläggningen av överprövningsärende drar ut på tiden. Remissinstanserna är i huvudsak positiva till förslaget och anser att tidsfristen om två månader, räknat från den dag då länsstyrelsen beslutade om överprövning, är rimlig. I lagrådsremissen föreslås även att länsstyrelsens beslut om planeringsbesked ska kunna överklagas till regeringen, men att

det enbart bör vara kommunen som ska kunna överklaga ett sådant besked. Begränsningen i överklaganderätten motiveras med att det ytterst är kommunen som avgör om planarbetet ska fortsätta, trots innehållet i planeringsbeskedet, samt att enskilda m.fl. fortfarande har möjlighet att överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan. Därigenom menar regeringen att begränsningen i rätten att överklaga ett planeringsbesked inte innebär någon minskning av det demokratiska inflytandet.

FÖRSLAGET ATT FLER detaljplaner

ska kunna antas av kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden har i syfte att minska kostnader för kommun och exploatör genom förkortade handläggningstider. Detaljplanen ska dock fortfarande antas av kommunfullmäktige när genomförandet av en detaljplan medför stor påverkan på omgivningen eller är av större vikt. Detta motiveras främst av att kommunfullmäktiges samForts på sid. 40

39

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

manträden är offentliga och därmed möjliggör insyn och offentlig debatt.

FÖRSLAGET OM ATT ytterligare åtgärder ska undantas från kravet på bygglov syftar till byggnadsnämnderna ska få ett minskat antal bygglovsärenden så att resurser kan läggas på andra åtgärder. I fråga om vilka ytterligare åtgärder som ska kunna undantas kan det handla om byte av en byggnadsfärg, fasadbeklädnad eller mindre tillbyggnader som balkong eller burspråk. Undantagen gäller inom områden med detaljplan och åtgärden får inte vidtas på byggnader eller inom bebyggelseområden som

40

är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Remissinstanserna är dock övervägande negativa till förslaget och har bl.a. framfört att sannolikheten för omfattande problem med tillämpningen är stor samtidigt som vinsterna förväntas bli minimala.

DET ÄR I GRUNDEN givetvis positivt med förslag som syftar till att effektivisera PBL och underlätta för bostadsbyggandet i landet. Det är också viktigt att kommunernas och länsstyrelsernas resurser används till det som är avgörande och prioriterat samt att stat och kommun har ett väl funge-

rande samarbete vid detaljplanering. Risken är dock att effekterna av de åtgärder som nu föreslås inte blir så genomgripande som önskat och att nyttan förtärs genom t.ex. ökad arbetsbörda för länsstyrelser i samband med att meddela planeringsbesked och genom en ökning av antal tillsynsärenden till följd av att ytterligare åtgärder undantas från bygglovskravet. PBL har ändrats otaliga gånger sedan lagen trädde i kraft den 2 maj 2011 vilket innebär att det är svårt för många aktörer att hänga med i svängarna.

HAR DU FRÅGOR om bygglov och

detaljplaner? Kontakta:

Pia Pehrson Advokat och delägare pia.pehrson@foyen.se Rebecka Magnusson Biträdande jurist rebecka.magnusson@foyen.se.

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Programvaran för effektiv dimensionering av pelare, balk och träförband Dimensioneringsprogrammet för dig som arbetar med träoch stålkonstruktioner. Snabbt, säkert och tidsbesparande.

Kontakta oss så ordnar vi en personlig webbdemo. statcon@elecosoft.se, 010-130 87 00

www.elecosoft.se

NY

Den nya generationen funktionsgolv.

HE

BYGGHÖJD 35-337 mm Mer än 50 års erfarenhet och kunskap om golv har väglett oss när vi utvecklat SubFloor – den nya generationen funktionsgolv. Varje detalj i konstruktionen är noga utarbetat med smarta lösningar för både design och materialval.

Upptäck de många fördelarna med uppreglat golv kryddat med sunda och praktiska funktioner.

SubFloor har lösningar för alla golvtyper.

Finns även som stålregel!

Läs mer på subfloor.se

SubFloor säljs och marknadsförs av Prästängen Byggsystem Telefon 0500 – 46 98 60 Mail info@prastangen.se Web prastangen.se

T!

Noterat Nya utgåvan av AMA Anläggning är nu klar meddelar Svensk Byggtjänst.

I den aktuella utgåvan har en mängd justeringar och tillägg införts. Enbart i BSAB-tabellen har omkring 350 förändringar gjorts. Arbetet med AMA Anläggning 17 påbörjades i september 2015 och totalt har omkring 50 teknikspecialister deltagit. Närmare 1 500 synpunkter har inkommit från ett 50-tal remissinstanser.

Ny ordförande i Svensk Betong I ett pressmeddelande från Svensk Betong meddelas att Carina Edblad valts till ny ordförande i samband med föreningens årsmöte 6 april. Carina tillträder efter Fredrik Holst som nyligen slutat som Vd på Strängbetong.

– Jag är stolt att vara ordförande i en bransch som genomgår en sån stark utveckling inom hållbart byggande. Nu ska vi fokusera på att nå ut med allt vi gör, säger Carina Edblad.

Laserskanningen av Slussen Ombyggnationen av Slussen i Stockholm pågår för fullt. För att bevara minnet av den 80 år gamla trafikplatsen fick teknikkonsulten Norconsult uppdraget att dokumentera området, med terrester laserskanning.

Resultatet blev ett punktmoln som representerar Slussen med omnejd i 3D med hög detaljnivå. För att färgsätta punktmolnet togs cirka 1200 bilder under projektets gång, och dessa utgör i sig en övergripande 2D-dokumentation av Slussen, vid sidan om laserskanningen. Det slutliga, registrerade punktmolnet av hela Slussenområdet består av över en miljard punkter.

Laserskanningen av Slussen är ett exempel på projekt inom dokumentation av platser som inte längre finns i den fysiska världen, men som tack vare den moderna tekniken kan bevaras digitalt för kommande generationer. Källa: Norconsult.

Nära-nollenergi­ byggnader i Sverige Regeringen beslutade 8 december 2016 om en ändring i plan- och byggförordningen, PBF. Ändringen medför att det övergripande ramverket för näranoll­energibyggnader nu är definierat.

Den ändrade förordningen träder i kraft den 1 april 2017.

Enligt artikel 9 i direktivet om byggnaders energiprestanda 2010/31/EU ska medlems­staterna se till att: • alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är nära-nollenergibyggnader • nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter är nära-nollenergibyggnader senast den 31 december 2018.

Bostadsbyggandet ökade med 34 procent 2016 Statistiska centralbyråns preliminära rapport för bostadsbyggandet i Sverige visar att det under 2016 påbörjades ca 63 100 nya lägenheter jämfört med 2015 då 47 209 lägenheter påbörjades. Det är en ökning med 34 procent. 63 100 nya lägenheter är det högsta antalet påbörjade lägenheter sedan 1990.

I storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö skedde det en kraftig ökning av antalet påbörjade lägenhetsbyggen, men även hela riket i stort så har det skett en markant ökning.

Vi mår bra av trä Det menar forskarna i ett treårigt europeiskt forskningsprojekt som just avslutats. Där har man visat att trä i byggnader, möbler och på väggar är bra för människans hälsa och välbefinnande.

Forskarna i projektet konstaterar att trä har hög hållfasthet i förhållande till sin vikt, är lätt att arbeta med, är förnybart och att det finns tillgängligt i stora mängder. Det går snabbt att bygga med, ger en bra arbetsmiljö på byggplatsen, är flexibelt och ger designern stora friheter. Trä binder och lagrar koldioxid, jämnar ut luftfuktigheten inomhus och är återvinningsbart.

I projektet ingår ett femtontal partners från sex länder, inklusive forskare från Building Research Establishment, BRE, i Storbritannien, Holz Forschung i Österrike, Treteknisk i Norge, Aalto University i Finland och Linköpings universitet i Sverige.

Finansieringen kommer från WoodWisdom-Net forskningsprogrammet tillsammans med nationella finansiärer inom ramarna för ERA-NET plus Action WoodWisdom-Net+. Mer om projektet och resultaten finns att läsa på www.wood2new.org.

Ett fragment ur det slutliga punktmolnet av Slussen. Bild Norconsult.

42

HUSBYGGAREN NR 2.2017

ÄR DU FULLÄRD I HUR VS SKA PROJEKTERAS? Om inte, finns nu möjlighet för dig som VS-projektör att utbilda dig i branschregler Säker Vatteninstallation och se till att ditt konsultföretag blir auktoriserat.

Idag finns närmare 1 800 auktoriserade VVS-företag som kan installera enligt gällande branschregler. Gå in på www.säkervatten.se för att läsa mer om auktorisationen av konsultföretag.

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

Marknadsnytt Minskad projekteringstid med reducerad risk för monteringsfel

Martinsons lanserar industri­hotell Industrihotellen riktar sig till fastighetsägare som vill erbjuda lokaler för bland annat serviceverkstäder, hantverks- och verkstadsföretag.

Martinsons industrihotell är en skalbar konceptbyggnad som erbjuds med plats för tre till tolv verksamheter. Kärnan i konstruktionen består av limträstomme och bärande väggar i KL-trä, det vill säga korslimmade massiva träskivor. Varje fack har en bottenyta på 154 kvadratmeter, men där det är enkelt att anpassa storleken genom att ta bort väggarna mellan facken.

Martinsons färdiga industrihotell omfattar en komplett isolerad byggnad, med bärande stomme i limträ och KL-trä och flexibel planlösning med innerväggar och bjälklag. Tack vare att Martinsons byggdelar är klimatneutrala är industrihotellen även ett mycket fördelaktigt miljöval. www.martinsons.se

I och med lanseringen av ROCKWOOL fasadisoleringssystemet REDAir MULTI slipper arkitekter, entreprenörer och montörer många av de frustrationer som kan uppstå vid konstruktion och montering av fasadisolering uppger tillverkaren. Den bärande konstruktionen behöver inte längre anpassas efter isoleringen. Systemet är uppbyggt av få komponenter som inte kräver något underhåll på många år framöver. Ett integrerat stålregelsystem av plug-and-playtyp gör projekteringen och monteringen lätt. Det är ett system med stålreglar, beslag, isolering och skruvar som levereras i ett enda system. Systemet är utformat med en fasads hela livstid i åtanke – från den första skissen på arkitektbyrån till monteringen. Målet är att underlätta byggprocessen från designstadiet tills den sista skruven är fäst med avseende på både tid och komplexitet. REDAirMULTI är 100% oorganiskt vilket innebär minimalt underhåll. www.rockwool.se

Släcker litiumbatteribränder Brandsäkerhetsföretag Housegard lanserar nu AVD, (Aqueous Vermiculite Dispersion), ett helt nytt släckmedel för brand i litiumbatterier. Med hjälp av en vattenbaserad samling av små mineraler bildas en keramisk platta som kyler ner branden och lägger sig som ett tätt skal över brandhärden.

Litiumbatterier blir allt vanligare i produkter som kräver mycket energi, som exempelvis datorer, mobiler, fjärrkontroller och leksaker.

Batte­rierna erbjuder en mycket hög energidensitet, men kan i vissa fall innebära risker.

För att energin inte ska skena, så kallad ”Thermal Runaway”, finns ett antal olika säkerhetssystem. Skulle något av säkerhetssystemen slås ut av kraftiga stötar eller slag, eller av hög värme finns risk att batterierna exploderar och brinner med mycket hög temperatur.

Skulle en litiumbrand uppstå fungerar inte de traditionella metoderna. Vatten bildar vätgas som ökar branden och skumsläckare håller bara nere elden så länge skummet sprutas på elden skriver tillverkaren.

Med AVD har Housegard tagit fram en ny lösning som effektivt klara att släcka bränder i litiumbatterier.

Metoden kan användas som traditionell brandsläckare eller genom en stationär sprinkleranläggning. www.housegard.com

44

Skruvat program klarar byggskivan Skivleverantörerna utvecklar idag nya skivor med egenskaper för att vara fukttåliga, slagtåliga, lätta att bära men få skivor är utvecklade för att vara lättmonterade. Därför har Gunnebo Fastening lagt två års arbete på att tillsammans med skivtillverkare och hantverkare kartlägga 455 skivor. 45 olika skivkombinationer har fysiskt testats för att utveckla effektiva och snygga montage av byggskivor.

Gunnebo Fastening lanserar 29 nya artiklar som tillsammans med övriga skivskruvar kan erbjuda ett komplett system av skruv för skivor som möter de allra högsta kraven från den professionella hantverkaren.

Gunnebo Fastening har även tagit fram en Skivskruvsguide där besökaren via www. guidecenter.se får tillgång till guiden och kan bygga upp väggmoduler, lager för lager och få en fungerande skruv­ rekommendation.

HUSBYGGAREN NR 2.2017

Marknadsnytt Belysning för en god arbets­kvalitet Det nya släpljuset STL 450 är ett idealiskt hjälpmedel för kvalitetskontroll av perfekta ytor. Redan under arbetet kan man se ojämnheter och brister i ytan och kan därmed åtgärda dem direkt i stället för att behöva lägga tid och pengar på efterbearbetning.

Släpljuset är utformat som en stavlampa: LED:erna koncentrerar ljuset till en smal, men extremt stark ljusstråle. Lampans LED:er har inte bara hög lyskraft utan också lång livslängd. Med hjälp av adaptern (tillbehör som finns som tillval) kan släpljusets höjd och lutningsvinkel snabbt ställas in. www.festool.se/belysning

Förbättrat takavvattningssystem Geberit Pluvia har funnits på marknaden i över 40 år. Istället för att låta vattnet rinna ut genom rörledningar med fall, fylls Pluvias kompakta rörsystem snabbt upp och suger bort regnvattnet från taket genom det undertryck som bildas.

Med systemet krävs det färre takbrunnar, mindre rördiameter och färre röranslutningar. Och eftersom Pluvia inte behöver monteras med fall, ger det även större designfrihet. Systemet är också helt självrengörande tack vare trycket som bildas när rören fylls upp och transporterar vatten i en hastighet av 0,5 m/s.

Nu förbättras systemet ytterligare med Geberit Pluvias nya 12och 25-liters takbrunnar. Fördelen med såväl de nya som de uppgraderade produkterna är främst konstruktionen som gör de lätta att hantera, installera och underhålla.

Pluvia takavvattningssystem finns anpassade för de allra flesta takkonstruktioner och är speciellt lämpade för stora, platta tak. De nya produkterna finns tillgängliga från april 2017. www.geberit.se

Medalj till trådlös fuktmätare HMBox får Nordbyggs guldmedalj för årets bästa produktnyhet 2017.

Produkten mäter fukthalten i betongunderlag och meddelar via Internet när de är tillräckligt torra för golvläggning. Englund-Gruppen, som lanserat HMBox på den svenska marknaden, får motta priset från juryn under april.

Juryns motivering: ”HMBox kombinerar enkel hantering med smart, digital informationsöverföring.

Den är lätt att använda och förebygger fuktproblem i golvkonstruktioner. Juryn uppmuntrar mätning och uppföljning som gynnar effektiviteten i byggbranschen.”

Bakom priset står Nordbygg, tidningen Byggindustrin och Svensk Byggtjänst. www.englund -gruppen.se

HUSBYGGAREN NR 2.2017

45

BYGGLEVERANTÖRER

www.lapwall.se

SPARA MER ÄN 60% AV DINA ENERGIKOSTNADER www.smartfront.se • Tel. växel: 016-17 11 30

Årets tör Innova a un i Eskilst 2016

Combisafe har ett komplett utbud av säkerhetslösningar för arbete på höjd, inklusive kollektiva fallskydd, personligt fallskydd och permanenta förankringslösningar.

Läs mer om BYGGLEVERANTÖRER och KONSULTERANDE INGENJÖRER på husbyggaren.se/leverantörsguiden

husbyggaren.se

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 31429 Mobil +46 705 556 576

www.fasadglas.se

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

MER INFO OCH RÅDGIVNING Tel 0451-898 77 info@jape.se

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

www.ventgolv.se

PEIKKO SVERIGE TILL ER TJÄNST Den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år.

HPC-balken för bästa totalekonomi!

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner.

Vi levererar även alla typer av pelare.

Läs mer på www.sveconsteel.se

HUSBYGGAREN NR 2.2017

EN 1090-1

www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

47

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

STOCKHOLM

STOCKHOLM

PB teknik – specialist på projektering VVS

GÖTEBORG

www.pbt.se Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning

LUND

TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

48

HUSBYGGAREN NR 2.2017 HUSBYGGAREN NR 1.2017

Lokalavdelningsaktiviteter Under 2017 anordnar SBR centralt i samar­bete med Foyen advokat­firma och Protan träffar med lokal­avdelningarna runt om i landet. Träffarna vänder sig även till dig som ännu inte är medlem i SBR.

1

FÖRSTA TRÄFFEN ägde

rum i Malmö den 28 februari med temat Byggjuridik med föreläsare Per Vestman från Foyen advokatfirma. Kvällen började med lättare förtäring och mingel följt av SBRs VD Björn Edebrand som välkomnade de fyrtio deltagarna och berättade om SBR och förbundets verksamhet.

2

ANDRA TRÄFFEN ägde rum den 2 mars.

Denna gång i Sundsvall och med tak som tema.

Linn Bessner, utbildningsansvarig i SBR, var på plats och välkomnade de trettio deltagarna till förmingel med förtäring och därefter berättade hon om SBR. Efter var det dags för en föreläsning med tema tak där föreläsarna kom från Protan AB.

3

TREDJE TRÄFFEN hölls

den 16 mars i Skövde, återigen med temat Byggjuridik och denna gång var det Carl Fläring från Foyen som föreläste. Kvällen började med att Alex Cohen, som arbetar med Kurs- och medlemsärenden på SBR, hälsade hälsade de cirka tjugo deltagarna välkomna samt informerade om SBRs verksamhet

Träff i Sundsvall.

Foto: Carl Beskow

Träff i Skövde.

Foto: Linn Bessner

HUSBYGGAREN NR 2.2017

49

NYTT FRÅN SBR

Symposium för Överlåtelse­besiktning

Plåt i teori och verklighet

Syftet med symposiet är att:

Vid besiktningar uppstår inte sällan diskussioner om utförandet av plåtarbeten. Bristfälliga handlingar samt generella hänvisningar till AMA Hus innebär ofta varierande kvalitet och utformning. Därför är det viktigt att ha dels grundläggande kunskaper om olika plåtmaterial, dels kunskap om föreskrifterna i AMA Hus för att agera rätt som besiktningsman eller kontrollansvarig.

Datum: 4 maj i Stockholm

■■ utveckla besiktningsmännens kompetens ■■ utbyta erfarenheter mellan kollegor ■■ uppdatera besiktningsmännen om den juridiska situationen ■■ förmedla information om reklamationsärenden och gällande försäkringsvillkor ■■ förmedla information om Överlåtelsebesiktningsgruppens interna arbete ■■ utvärdera och bedöma enskilda besiktningsmäns utförda uppdrag m.m.

Datum: 8–9 maj i Stockholm

Ge din karriär ett försprång!

Vi har nu lanserat SBR-karriär på vår hemsida sbr.se. På SBR karriärsida hittar du möjlighet till mentorskap, praktikplats och examensarbete, inspiration och utvecklingsmöjligheter samt ingenjörsjobb. På den sidan finner du även SBRs nya talangprogram. Programmet är ett 1-årsprogram med syftet att spetsa din kompetens inom bygg och fastighetsbranschen samt skapa ett kunskapsutbyte och ett utökat nätverk. ■

SBR finns för dig!

HEMSIDA www.sbr.se

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se.

Lars Hedåker, 040-15 06 34

MAGNUS DAHL Byggledare, Cowi AB

VD

SIMON NILSSON Handläggande byggnads-

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se

50

STYRELSEORDFÖRANDE

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94 EKONOMI Uno Rydholm, 08-462 17 96 JURIDIK Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBRs försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Nya medlemmar ROBERT GEIBORG Projekt manager,

J&G Teknikkonsult AB

TORBJÖRN OLLAS Byggprojektledare

och Arkitekt, Helm project management AB PETER FAHLÉN Vd, Byggkompassen AB HENRIC HAMMARSLÄTT Besiktningsman, Hammarslätt Besiktning

PHILIP STERNEBY Projektledare,

Plynova AB

konstruktör, CM Byggkonsult i Helsingborg AB JOHAN ERICSSON Projektledare, Bylero AB JOHANNES ANDERSSON Konstuktör, WSP Byggprojektering MIKAEL WICHALJ Projektledare, Projektbyggaren Teknik Syd AB TOMMY ALÉN Projektledare, Projektengagemang LARS FRISK Senior Projektledare.

WSP Management LARS OLIN Vd, Ingenjörsfirman Lars Olin AB ERIK CARLBERG Produktionsplanerare, Försvarsmakten MAGNUS GUSTAFSSON Enhetschef, Ramböll Sverige AB JOHAN ERIKSSON Produktionsledare, Bylero AB MARCUS TÖRNLUND Projektledare, Hower AB PATRIK ENELING Projektledare, Structor Nyköping AB

HUSBYGGAREN NR 1.2017

Association of European Experts in Building and Construction, AEEBC Den 6–8 april hölls det årliga vårmötet för AEEBC, denna gång i Ålborg Danmark på University College of northern Denmark, UNC. Med på mötet var företrädare från de olika medlemsorganisationerna runt om i Europa. Linn Bessner, utbildningsansvarig bevakade konferensen för SBR:s räkning. Första dagen ägnades åt de olika arbetsgrupperna som AEEBC har och därefter en redovisning i storgrupp. Diskussioner fördes bland annat om det certifikat som AEEBC tagit fram för de ingenjörer

inom bygg och fastighetsbranschen i Europa som uppfyller AEEBC:s europeiska standard. Alla som är medlemmar i SBR kan ansöka om detta certifikat.

Andra dagen låg tyngdpunkten på föreläsningar om BIM. Föreläsare som idag arbetar aktivt med BIM delgav sina erfarenheter kring arbetssättet.

Nästa möte är i november i Portugal.

Mer om organisationen finner ni på deras hemsida www.aeebc.org.

SBRs webbshop för arbets- och profilkläder JOAKIM PETTERSSON Teknisk chef,

Cembrit AB

EVA GUSTAFSSON Vd, Conservator Fukt­

reducering Svenska AB KARIN QWARNSTRÖM Landskapsingenjör, Ramböll Sverige AB STEFAN KLEMT Byggprojektledning, Klemt AB MAGNUS WESTERBERG Projektledare, Cowi AB CHRISTER BJÖRÖ Projektledare, Consilium Bygg- och Fastighetskonsult DANIEL LJUS Handläggande Byggnads­ konstruktör, WSP Sverige AB ISRAEL ANDINO Arbetsledare, SSM Bygg & Fastighets AB PER-OLOV ENGVALL Projektledare, Bylero AB LARS HULTH VVS-konsult, Lars Hulth Konsult och Entreprenad AB KATARINA IVARSSON Byggledare, Bylero AB DANIEL ÖSTLUND Ägare, Er byggkonsult i Nykvarn AB ANDERS DAHLSTEDT Konsult, Anders Dahlstedt Anläggningstjänster AB

SBR:S WEBBSHOP med arbets- och varselkläder för medlemmar är öppen. I utbudet ingår skor, varselkläder, piké med mera, allt med SBRs logotyp. Möjlighet finns att beställa med din företagslogotyp direkt i shopen eller om du hellre önskar genom din befintliga leverantör.

Webbshoppen finns på sbr.se.

CHRISTIAN ÖSTERSTRÖM Entreprenad­

besiktningsman, ByggOK AB MICHAEL MORAU Byggledare, Morau Byggkonsult AB JAN BRÄNNEHED Kontorschef, Lidköpings Byggstyrning AB JOHAN RASMUSSON VVS-Konsult, Johan Rasmusson VVS Konsult AB KARL-JOHAN EDBLOM Studerande ANDRAS FEJER Studerande ANTON JAKOBSSON Studerande Kalendariet π HÄNDER I SBR

Förbundsstämma

Norrköping 19-20 maj Kurs, Entreprenadbesiktning steg 2

Stockholm, 29 maj Kurs, BAS Fördjupningskurs

Stockholm, 1 juni Mässor Byggmässan Syd

Malmö, 26–27 april El Fack

Svenska Mässan, Göteborg 9–12 maj Brand 2017

Kurs, Bas Fördjupningskurs

Linköping, 16–18 maj

Malmö, 4 maj

Vallastaden

Kurs, Bas Grundkurs

Linköping, 2–24 september

Stockholm, 16-17 maj

Betongdagen

Kurs, LOU för byggentreprenader och konsulttjänster

17 oktober

Malmö, 11–12 maj Kurs, AMA VVS & Kyl 16

Umeå, 11 maj Kurs, AMA Hus 16

ByggReis Deg

Norge, 17–21 oktober Brandskydd 2017

8–9 november

Stockholm, 23 maj HUSBYGGAREN NR 1.2017

51

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

PASSIVHUSCERTIFIERAT Byggsystem utvecklade för nordiska normer Sapa Building System erbjuder mångsidiga fasadsystem i aluminium och glas med pålitliga funktioner och hög flexibilitet redan i standardutförande. Våra system ger arkitekten stor valfrihet i design och utformning och är alltid utvecklade med energihushållning i fokus för att klara våra stränga nordiska förhållanden och krav.

Fasadsystemen finns i flera isoleringsutföranden, från kallfasad till certifierad för passivhus.

Genom möjligheten att integrera solavskärmning och solceller på ett estetiskt sätt kan fasaden hjälpa dig att både kontrollera och generera energi.

Kontakta gärna vår arkitektsupport för rådgivning på 020-74 20 60.

SAPA BUILDING SYSTEMS AB SE-574 81 Vetlanda www.sapabuildingsystem.se