Husbyggaren nr 3 2017

NUMMER 3 | 2017

VALLA BERSÅ

Fuktsäkert byggande i massivträ Branschstandard – taksäkerhet Gröna tak och kvalitetssäkring KRÖNIKA Bostadsbristen bidrar till flyktingmotstånd BILDJOURNALISTIK

Universell design JURIDIK TEMA Tak /fasad & träbyggnad

Integrerade solceller i höga hus

När har en konsult rätt att ställa in sin prestation vid beställarens betalningsovilja?

DEBATT Fler kvinnor i byggbranschen tryggar kompetens­ försörjningen

F o t o : w w w. f l i c k r. c o m / p h o t o s / i n t e l f r e e p r e s s

vi har några av SverigeS främSta experter på fukt Behovet av att hantera fuktfrågor och minimera fuktens negativa inverkan har blivit en allt viktigare del av byggprocessen.

Våra diplomerade fuktsakkunniga och byggdoktorer följer dig ifrån det tidiga programskedet, genom projektering och produktion, fram till förvaltningsskedet. Vi hjälper dig också med riskanalys i befintligt bestånd och beslut om vilka fuktsäkerhetskrav som bör ställas. Granskar handlingar, konstruktioner, materialval, produktionsmetoder samt upprättar en fuktsäkerhetsbeskrivning. Upprättar kontrollprogram och gör nödvändiga mätningar och utredningar.

Allt för att nå en hög fuktsäkerhet. Med Bengt Dahlgren är du trygg både innan, under och efter bygget.

Läs mer på bengtdahlgren.se

Cirka 480 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen.

De fyra hörnstenarna i vår verksamhet är Installation, Energi & Miljö, Bygg & Fastighet och Brand & Risk.

Nyhet! StoColor Dryonic® Wood

Bionisk färg med maximalt skydd för träfasader.

Vår nya fasadfärg StoColor Dryonic® Wood är snabbtorkande, färgtonsstabil och har hög mekanisk motståndskraft. Teknologin är inspirerad av strukturen i skalet på den daggsamlande ökenskalbaggen. Den unika ytstrukturen gör att fasaden torkar snabbt efter regn och dagg, vilket ger ett långsiktigt skydd mot alg- och svampangrepp. Läs mer på www.sto.se

ANNONS VILPE® ECO IDEAL WIRELESS — BASPAKET: 1 Användarkontroll (UP) 2 Styrenhet (CU) 3 Fuktgivare (RH)

5

4

3

ÖVRIGA DELAR SOM INGÅR I KOMBINATIONEN:

6 5

2

5

7

6 7

4

7

3

6

6

VILPE® ECO IDEAL WIRELESS — TILLÄGGSKOMPONENTER:

2

1

3

1

1

Smart ventilation fungerar självständigt 4

VILPE.COM/ECO

ÖVRIGA DELAR SOM INGÅR I KOMBINATIONEN:

6

5

2

VILPE® ECo takfläkt + takgenomföring Tilluftsventiler 7 Överluft

5

7

4

7

6

1

3

2 1

Frisk luft är viktig för oss – också inomhus. Dålig inomhusluft känns i näsan: unken, källaraktig lukt kan vara ett tecken på mögel.

Lukterna tar sig vanligtvis in till inomhusluften via fogar och skarvar i strukturerna, golvfogar och fönsterposter. Tillräcklig ventilation i våtrum är särskilt viktig så att fukten inte leder till mögel. Också trötthet och huvudvärk kan vittna om dålig ventilation. Exempelvis är det att man gäspar i ett klassrum eller konferensrum inte alltid tecken på att föreläsningen eller mötet är tråkig. Koldioxidhaltig luft ger upphov till bristfällig tillgång på syre vilket alltså beror på bristfällig ventilation. Våra nordliga förhållanden innebär stora utmaningar för ventilationssystemen.

– Ventilation fungerar inte på samma sätt vid alla temperaturer, berättar VILPE® Sveriges försäljningschef LEIF FREDRIKSSON.

”Inget tjafs”

Det lönar sig att se över ventilationen i tid eftersom tillfälliga lösningar kan ge upphov till desto större kostnader.

– Om inomhusluften i äldre fastigheter från 1950–70-talen inte är hälsosam lönar det sig absolut att byta till mekanisk ventilation, råder Fredriksson.

Istället för kostsamma värmeåtervinningssystem kan man också lösa ventilationen smart.

ECo Ideal Wireless ventilationsstyrsystem kräver en EC-fläkt av typen VILPE® ECo. I VÅV-system monteras flera kanalstråk, i ECo Ideal i bästa fall inget alls. Man kan dra nytta av befintliga luftkanaler vid installationen.

Det som gör installationen smart är att användaren efter slutförd installation i princip inte alls behöver bekymra sig om den.

Systemet reglerar ventilationen enligt rådande luftkvalitet. Den trådlösa sensorn som installeras i badrummet eller tvättrummet mäter den relativa luftfuktigheten. Sensorn överför informationen till styrenheten som reglerar fläkten. Den tredje komponenten i systemet, användarpanelen, medger manuella val vid fall av ändringar i fuktbelastningen. När huset eller lägenheten är utan personbelastning ventileras det inte i onödan.

–Lösningen lämpar sig väl för både nyproduktion och renoveringsåtgärder. Den kan installeras i hus med självdragsventilation, eller fastigheter med mekanisk frånluftsventilation via en gammal fläkt av AC-typ. I praktiken monterar du vår fläkt i ändan på kanalstråket, en ECo Ideal Wireless-kontroll på det och kanske ett par extra vägg- eller spaltventiler så att ersättningsluften räcker till, tillägger Fredriksson.

Paketet innehåller en fuktsensor, därutöver kan man skaffa koldioxidsensor t.ex. till vardagsrum och sovrum. ECo Ideal Wireless är trådlös, endast en eventuell koldioxidsensor

4

Fuktgivare (RH) Koldioxidgivare (CO2) 2 3

VILPE® ECO IDEAL WIRELESS — BASPAKET: 1 Användarkontroll (UP) MER INFORMATION: 2 Styrenhet (CU) 3 Fuktgivare (RH)

5

3

VILPE® ECo takfläkt + takgen Tilluftsventiler Överluft

6

6

VILPE® ECO IDEAL WIRELESS — TILLÄGGSKOMPONENTER: 3 4

Fuktgivare (RH) Koldioxidgivare (CO2)

måste anslutas till husets elnät. Att sedan upp till 20 sensorer MER kan INFORMATION: paras ihop med styrenheten ökar naturligtvis systemets användVILPE.COM/ECO ningsbarhet ytterligare.

Ekologiskt och energieffektivt

EC-fläktarna som dök upp på marknaden för några år sedan förbrukar mindre energi. Men det är först i samband med en intelligent styrning, av typen Eco Ideal Wireless, som en signifikant energibesparing kan genereras.

Fördelen med ECo Ideal Wireless är att den automatiskt reglerar sig själv.

– VÅV-installationer kan kosta från ca 80 000 kr och uppåt och ECo Ideal Wireless lösning från ca 15 000 kr. Det är en kännbar skillnad. Den här lösningen betalar väldigt snabbt sig själv, framhåller Fredriksson.

För VILPE® är miljön viktig. ECo Ideal-fläkten tillverkas i plast, vilket redan i sig innebär energibesparingar. Tillverkningsplasten är gjord på återvinningsmaterial och 99 procent av plastråmaterialet går till produktionen, nästan inget avfall alls uppkommer. ECo Ideal är ett kundvänligt system – allt finns i ett paket, allt är testat och fungerande, och allt levereras med mycket generösa garantivillkor.

LÄS MER VILPE.SE

Ledare BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING

Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk nomföringi före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktionschef: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2017

Nr 1: v.8 Nr 4: v.37

Nr 2: v.17 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Solenergi och gröna tak.

Fotomontage: Husbyggaren Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Högtryck i byggbranschen, hur sköts egenkontrollen?

I

slutet av maj höll SBR Byggingenjörerna sin årliga förbundsstämma. I år var det Norrköpings lokalavdelning som var värdar. Stort tack till arrangörerna för ett utmärkt arrangemang. I dessa rader vill förbundsstyrelsen genom mig uttrycka vårt varmaste tack till avgående ordförande Lars Hedåker för många engagerade år som ordförande i förbundet. När Lars nu lämnar över ordförandeklubban till undertecknad så gäller det för oss i styrelsen att fortsätta på den inslagna vägen, att utveckla verksamheten i och med tiden. Jag återkommer med mer om detta på våra medlemssidor längre bak i tidningen. (Eventuellt och beroende på utrymme och lust).

I dagar som dessa, då byggbranschen går för högtryck, är det lätt att man glömmer bort att ta sig tid och tänka efter. Risken finns att vi agerar med tunnelseende och tappar framförhållningen. Alla aktörer har fullt upp med sitt eget arbete och samordning med andra konsulter och entreprenörer hinns inte med. I alla fall inte i den omfattning som det är önskvärt. Så snart ett projekt är klart kastar man sig in i nästa projekt. - Ibland kan det vara klokt att reflektera över det man gjort. Det är ingen dum idé att ta några djupa andetag, och sammanfatta nya erfarenheter, innan man går vidare.

Idag är det viktigt med egenkontroller.

För att egenkontroller ska fungera gäller det att det verkligen är ett levande dokument.

Det får inte vara protokoll som man, i stor tidsnöd, rafsar ihop i sista stund som något nödvändigt ont. Även om vi i branschen blivit bättre med våra egenkontroller på senare år, finns det mer att önska på den fronten.

KA, den kontrollansvarige i projektet har i första hand som uppgift att granska egenkontroller. Men hur vet man att egenkontrollen är korrekt gjord? Den utpräglade kontrollanten, som var vanligare på byggplatsen förr i tiden, har numera rationaliserats bort på många håll. Därför är det också viktigt att den som utför sin egenkontroll tar uppgiften på största allvar samt även får tid avsatt för detta arbete.

Vi är aktörer i en bransch som är under stark utveckling. Så vitt det går att se kommer byggandet att vara på oförändrat hög nivå ett antal år till. För inte är vi väl inne i en bubbla nu? Eller är vi det? Nåväl, det återstår att se. Nu är det dock hög tid att kasta sig över det intressanta innehållet i detta nummer av Husbyggaren.

MIKAEL MADDISON

Nytillträdd förbunds­ ordförande

Trivsel och harmoni i köket

Casamja Skåpkåpa 16 V/R – lågflödeskåpan - integreras i raden av kökets överskåp

90 % osuppfångning vid 15 l/s.

Passar i S-, F-, FX-, FT- och FTX-system.

Matlagningen blir trivsammare när man får ut matoset men slipper fläktbuller.

Skåpkåpa 16 V/R har en ut- och infällbar fronthuv. Ett mekaniskt spjäll reglerar flödet. Två versioner V: Den väggfasta delen med vit pulverlack.

R: Alla synliga delar av nickelfri rostfri plåt. LED-belysning med inbyggd strömställare – de boende avgör tänd/släkt belysning oavsett fronthuvens position. Plugin-transformator. Inbyggd renslucka.

En ny generation genomtänkta spiskåpor: CASAMJA - SKÅPKÅPA 16 Nybyggnation

ROT

CASAMJA - STUDENTKÅPA Lilla lägenheten

CASAMJA - TH/ROT ROT - Äldre lägenheten

CASAMJA - SH/Universal ROT

Nybyggnation

Läs mer om våra spiskåpor och hur vi tänker på www.casamja.se www.casamja.se

AdSpiskapa16_172x57_170522.indd 1

HUSBYGGAREN NR 3.2017

2017-05-24 13:13

5

Smart, starkt och effektivt Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till framtidens smarta byggnader. Säkra och hållbara konstruktioner med rätt dimensioner är grunden. Sedan lägger vi till inbyggd teknik som övervakar och styr energiförbrukningen.

Resultatet blir smarta byggnader där människor ska bo, arbeta och trivas. Fastigheter med låga driftskostnader, som är hållbara över tid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

Öka din kunskap om ingenjörsmässigt byggande i trä!

Omfattande handbok i tre delar om dimensionering av träkonstruktioner.

För byggnadskonstruktörer, lärare och studerande men även för dig som är arkitekt eller forskare.

Finns både som svensk och engelsk utgåva.

FÖR MER INFORMATION OCH BESTÄLLNING: svenskttra.se/trahandbok

WWW.SVENSKTTRA.SE

Nu uppdaterad till EKS 10

Innehåll #3 | 2017 10 INTEGRERA SOLCELLER I HÖGA HUS OCH LAGRA EL

Det finns flera olika typer av solceller och valet av lösning beror bland annat på hur byggnaden ser ut samt var den ska byggas.

17 BRANSCHSTANDARD TAKSÄKERHET

Från att man tidigare enbart hänvisat till Boverkets byggregler, BBR, vid utförande av taksäkerhet så väljer man nu lämpligen att hänvisa till Branschstandard – Taksäkerhet.

17

22 BILDJOURNALISTIK: GRÖNA OASER PÅ TAKEN MITT I STADEN

Ett ord kan säga mer än tusen ord. Den prisbelönte fotografen Marc Femenia fångar aktuella ämnen i byggbranschen; denna gång Universell Design.

25 KVALITETSSÄKRADE GRÖNA ANLÄGGNINGAR

Planteringar, grönytor och parker placeras ovanpå infrastruktur, på överbyggda parkeringsplatser eller på takbjälklag. Dessa lösningar ställer höga krav på dimensionering och projektering.

31 FUKTSÄKERT BYGGANDE MED MASSIVTRÄ

Läs om goda exempel, hur en konstruktion med massivträ kan byggas kostnadseffektivt och fuktsäkert.

37 KRÖNIKAN: BOSTADSBRIST OCH FLYKTINGMOTSTÅND

25

De flesta vet att det inte är vårt flyktingmottagande som orsakar att efterfrågan på bostäder är högre än utbudet. Samhället har mycket att vinna på ett sakligt samtal.

40 FRÅGA JURISTEN

När har en konsult rätt att ställa in sin prestation vid beställarens betalningsovilja?

46 DEBATT

Mer rosa kan trygga kompetensförsörjningen i en pressad bransch.

31 Nästa nummer tema Fastighet, säkerhet & green building.

Numret kommer ut vecka 37.

TEMA I DETTA NUMMER

■ TAK/FASAD & TRÄBYGGNAD BYGGBRANSCHEN HAR ALLTID varit både trendkänslig och konservativ. Just nu byggs det mycket och avtrycket av rådande mode kommer diskuteras ingående så snart vi kan se oss om i backspegeln. Gröna tak har blivit vanliga, detta blir uppenbart när man betraktar unga stadsdelar från ovan. Det är lätt att förstå att denna typ av lösning ställer höga krav på planering, projektering och utförande. Läs mer om det stora projekt som resulterat i flera handböcker om gröna tak.

för att skapa och vid behov lagra energi finns det gott om, vad skiljer dom och när ska man välja den ena lösningen före den andra? I artikeln författad av Parisa Sehati kan du läsa om olika solcellslösningar som antingen är integrerade i konstruktionen eller monteras på befintlig byggnad samt om olika batterilösningar för att lagra tillfälliga överskott i elproduktionen.

TEKNIKER ATT FÅNGA UPP SOLENERGI

HUSBYGGAREN NR 3.2017

10 7

Marknadsnytt Energieffektivisering och brandsäkerhet i fokus

Ny taklösning för att förebygga översvämningar Det finns en trend av ökad nederbörd i Sverige och när skyfallen kommer i stadsbebyggelse med mycket gator och asfalt har vattnet ingenstans att ta vägen BlueProof – vattenfördröjningssystem för tak är framtaget för att gradvis dränera vatten från tak. Istället för att vattnet som på ett vanligt tak dräneras bort omedelbart, hålls det tillbaka tillfäl­ ligt för att gradvis tömmas ut i avloppssystemet. Detta reducerar belastningen av avloppssystemet avsevärt och minskar risken för översvämning och översvämningsskador.

– Att för en stadsmiljö hantera ett regn på 100 mm över flera da­ gar, är en sak. Men när samma mängd faller under 24 timmar, som i Malmö 2014, ställer det mycket högre krav på infrastrukturen. Det handlar om att kombinera olika lösningar då avloppsnätet idag inte ensamt kan klara av extrema skyfall. BlueProof kan här spela en viktig roll i att verka proaktivt och förebygga översvämningsskador, säger Jens Holmlund, VD på Protan Sverige www.protan.se

PAROC Fatio plus – är en tjockputsskiva av stenull med lambda 33.

Stenull som isolermaterial supporterar och förstärker stenväg­ gens egenskaper vilket är oslagbart för att skapa en energieffektiv, brandsäker och hållbar yttervägg. Med Fatio plus kan man skapa ett slätt putsbärande skikt för tjockputs, samtidigt som ljudiso­ leringen förbättras och risken för brandspridning minimeras.

Tillverkaren Paroc skriver att en putsad fasad ger ett effektivt och hållbart klimatskydd när den kombineras med rätt värmeisole­ ringslösning. Stenull supporterar och förstärker en stenväggs egenskaper. Sten­ullen tillverkas av sten, den är obrännbar och hållbar. Dessutom håller stenullen den bakomliggande väggen varm och torr. Genom ett genomtänkt materialval redan i bygg­ processen kan du enkelt skapa en energieffektiv, brandsäker och hållbar yttervägg. www.paroc.se

Maximal solenergi på minimal yta Den nya generationens solcellspanel, från NIBE Energy Systems, monokristallina kiselcellspaneler med PERC-teknik, fångar solens strålar. Panelens ram är tillverkad i vridstyv anodiserat svart alumi­ nium och solcellspaketen tillhandahålls i fem olika grundeffekter, 3, 6, 9, 12 och 21 kW. Arean för grundpaketen är: 16,5 m2, 32,5 m2, 48,5 m2, 64,5 m2, 113 m2 i respektive grundsats.

Ett grundpaket om 3 kW består av 10 paneler. Nibe skriver att återbetalningstiden är på 8 – 10 år varefter anläggningen produce­ rar kostnadsfri el i ytterligare cirka 20 år. Med NIBEs uppkopplade värmepumpar och NIBE Uplink kan villaägaren mobilt läsa av och styra värmesystemet. Värmepumpen kan anpassas efter rådande omständigheter och utföra extra arbete när solen överproducerar, t. ex. varmare varmvatten, varmare i huset eller poolen. www.nibe.se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd.

Unik konstruktion! w ww.hf onst r e t .se

8

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

HUSBYGGAREN NR 3.2017

TILL ALLA IMORGONPIGGA Det vi gör idag påverkar vår morgondag. På Tyréns jobbar vi med samhällsbyggnad, med målet att skapa bättre förutsättningar för dagens och framtidens städer.

Vill du arbeta med oss för en bättre imorgondag?

Se om vi har tjänsten för dig på tyrens.se/nyttjobb

TAK OCH FASAD

Integrera solceller i höga hus och lagra el Det finns flera olika typer av solceller och valet av lösning beror bland annat på hur byggnaden ser ut samt var den ska byggas. De viktigaste parametrarna är: lufttemperatur, installationsyta, installationsvinkel, instrålning, byggnadens energibehov samt spektralberoendet hos själva solcellerna.

TEXT & ILLUSTRATION: PARISA SEHATI

I

innovationsmiljön Smart Housing Småland, SHS, arbetar man med hållbart byggande och boende i glas och trä. Solceller är en av pussel­ bitarna som kan användas för att öka hållbarheten. När det gäller solceller behövs olika lösningar för fasad och tak i och med att ljusförhållandena är helt olika i olika vinklar och väderstreck.

De byggelement där solceller integreras måste både fortsätta att uppfylla de byggnadskrav som finns samt fungera bra som energialstrare.

I SHS-förstudien ”Underlag för användning av solceller i High6” som OBOS, Smart Housing, Tengbom och RISE Glas utfört optimerade man valet av solceller och batterilagring för ett koncept med en sexvåningsbyggnad i trä som ska stå klar 2018.

I detta fall kom man fram till att bästa val för solceller på tak är antingen HIT-solceller (Heterojunction with Intrinsic Thin layer) eller kristallina kiselsolcellsmoduler (mono och poly). För fasader är det CIGS tunnfilmssolceller (Copper-Indium Gallium Selenide) som gäller. Man kan också använda kristallina kiselsolcellmoduler på fasader men i så fall måste man vara medveten om de förluster man får.

Det är viktigt att redan i projekterings­ fasen planera för integreringen av solcellerna så att lösningen blir tilltalande, får bästa möjliga ekonomi och optimeras för tillämpningen.

10

I översikten nedan finns inte de allra dyraste och mest exotiska varianterna som multi junction-, GaAs-solceller eller Perovskiter med. De är inte aktuella i dagsläget då det ekonomiska incitamentet för integrering blir litet eller för att de är under utveckling. Inte heller solfångare som ger värme eller hybridsystem finns med.

VAD ÄR EN SOLCELL?

En solcell använder solljus för att tillverka elektricitet. Själva solcellen består av en halvledare som är hjärtat (se Figur 1). Halvledarmaterialet täcks av EVA-laminat på bak- och framsidan, har kontakter på bakoch framsidan samt täckglas antingen enbart på framsidan eller på både bak- och framsidan. Valet av halvledare påverkar effektnivån och under vilka miljöförhållanden solcellen presterar bäst.

När en solcell träffas av ljus, absorberas fotoner av halvledaren. De ljusfotoner som har rätt mängd energi kan ”sparka ut” en elektron. Solljuset innehåller miljoner fotoner med olika våglängder vilket ger miljoner utsparkade elektroner. Man samlar upp alla dessa elektroner och kallar det för elektricitet. Det här är den så kallade fotoelektriska effekten som upptäcktes redan på 1800-talet av franska forskaren Alexander Becquerel. Senare fick Albert Einstein Nobelpriset i fysik för en banbrytande förklaring av den.

En vanlig solcell kan inte leverera hur

mycket elektricitet som helst. En solcells prestanda beror på omgivningstemperatur, instrålningsnivå, typ av solcell/halvledarmaterial samt monteringsvinkel. En vanlig kiselsolcell kan vid 25°C och en strålning motsvarande 1 000 W/m² leverera ca 0,6 V. Detta ger en temperatur i solcellen på någonstans mellan 70–80°C. Genom att serie- eller parallellkoppla cellerna i en solpanel kan spänningen och strömmen på den levererade elen påverkas.

INTEGRERING AV SOLCELLSMODULER STÄLLER HÖGRE KRAV

Solcellsmoduler kan antingen integreras i byggnader, Building-Integrated PhotoVoltaics, BIPV, eller helt enkelt adderas/fogas på till exempel ett tak, Building-Attached PhotoVoltaics, BAPV. Om solcellsmodulen integreras i byggnaden innebär det att det integrerade byggelementet ska uppfylla sin funktion och de krav som normalt ställs på den aktuella produkten samt de nya kraven som den integrerade solcellsmodulen medför. Några exempel: ■■ Ökad vikt på byggelementet på grund av integrerad solcellsmodul.

■■

Fukt vid anslutningar och genomföringar.

■■

Vind- och snölast.

■■

Hållfastheten på byggelementen och solcells­modulerna tillsammans.

■■

El- och brandsäkerhet.

HUSBYGGAREN NR 3.2017

Figur 1: Kiselsolcellens olika delar.

FRAMKONTAKT GLAS LAMINAT (EVA) KISEL SOLCELL LAMINAT (EVA) BACKKONTAKT

Figur 2: Förhållandet mellan solcell, en solcellsmodul och en solpanel.

SOLCELL

■■

■■

SOLCELLSMODUL

Livslängden på monteringssystemet och dess komponenter. Det finns till exempel plastbaserade komponenter som är känsliga för UV-ljus.

Vid köp av en utländsk lösning, till exempel tak med integrerade solceller eller fasadlösningar, måste man se till att den uppfyller svenska krav.

SOLPANEL

Det är balansen mellan utrymme/yteffektivitet, följd av verkningsgrad och pris som mest påverkar valet av solcellsmodul. Har man tillgång till stort utrymme kan det vara bättre att överväga solceller som har lägre verkningsgrad men är billigare. Installationskostnaden är då en mycket viktig parameter eftersom en större yta som ska täckas ger mer jobb.

OLIKA TYPER AV SOLCELLER

Det finns olika typer av solceller på marknaden. Det är en växande bransch med nya innovativa lösningar och produkter. För att kunna få en bättre inblick i denna intensiva marknad, kan man dela upp befintliga solceller i två stora kategorier beroende på vad de är gjorda av: kisel eller andra material.

KRITERIER VID VAL AV INBYGGDA SOLCELLER

När det gäller att välja vilken typ av solcellsmodul som passar ett visst byggelement finns en del parametrar som man bör fundera på innan man bestämmer sig: ■■ Verkningsgrad.

■■

Utrymme.

■■

Pris på solcellsmodul.

■■

Solcellsmodulens lutning.

■■

Integrationsmöjligheter (färg och form).

■■

Installationskostnader.

■■

Lagringskostnader (vid behov).

■■

Geografiskt läge (solinstrålning, temperatur och vindhastighet)

■■

Behov av genomskinlighet

■■

Juridiska aspekter. En del lösningar man kan hitta på nätet har tagits fram av företag som gått i konkurs. Om så är fallet måste man vara noga med upphovsrätten. Finns det ett patent som skyddar lösningen?

■■

Eventuella bidrag, skattereduktion samt elhandel på nätet.

HUSBYGGAREN NR 3.2017

SOLCELLSMATERIAL

KISEL

Kristallint kisel

ANDRA MATERIAL

Heterojunction (HIT)

Tunnfilm

Oorganiskt Material

Monokristallint

Amorft kisel

GaAs

Polykristallint

Multijunction

CIGS

Organiskt Material

Dye Sensitized (Grätzel) Organiska polymerer

CdTe

Kategorisering av olika typer av solceller beroende på huvudsakligt material.

11

TAK OCH FASAD

I översikten på nästa sida ges en kort sammanfattning av de viktigaste punkterna för varje solcell.

BATTERIER OCH LAGRINGSSYSTEM

Solcellsmoduler tillverkar el så länge det finns solljus men vad ska man göra när det inte finns tillräckligt med solljus, till exempel på en molnig dag, en mörk vinterdag eller på kvällar och nätter? Vad ska man göra med sitt överskott av tillverkad el på sommaren? Svaret är så klart att lagra energin. För energilagring finns det i princip tre alternativ: 1. Lagra producerad energi i batterier eller annan typ av lagringsmedia (off-grid / stand alone).

2. Lagra energin på elnätet (grid-connected).

3. Kombinera lagringssystem, batterier och nät (grid-connected PV-battery system).

Valet beror dels på priset på lagringssystemet samt kostnaden för inköpt el. Historiskt sett var batterisystem ett självklart val för de platser som inte hade tillgång till nätet. Men i städer där man hade tillgång till nätet ville man undvika att betala för batterier och i stället använda nätlagring.

De senaste åren har priset på solcellsmoduler sjunkit drastiskt, mycket tack vare kinesiska produkter som gynnas av låg arbetskostnad samt enorma subventioner från kinesiska staten som har gjort att deras solceller är billigare än själva råvarukostnaden.

Utöver det har utvecklingen av elbilar också bidragit till fallande batteripriser.

De senaste åren har Tesla Motors satsat och investerat i ett eget laddningsbart batterisystem som kallas för Powerwall och Powerpack. Batterierna ska kunna laddas med solel och vara billiga (de lär kosta 1 000 $ för en 10 kWh-modell) . Tesla har startat massproduktion av de ovan nämnda Li-batterierna Powerwall och Powerpack i Nevada i sin Tesla Gigafactory 1. Målet är att kunna förse Tesla Motors med batterier till 1 500 000 elbilar om året .

Enligt de senaste analyserna från Bloomberg har bilbatteripriserna sjunkit från 1 000 $/kWh 2010 till 350 $/kWh 2015 .

Prognosen är att batteripriserna fortsatt kommer sjunka (det finns studier som förutser att Li-jonbatteripriser kommer att minska med 6–9 % per år ), vilket skulle kunna bidra till mer integrering av solel i samhället.

Det finns olika komponenter i ett solcellsystem och batterilagringssystemet innehåller i sig självt flera komponenter som batteri, övervaknings- och styrsystem samt ett effektomvandlingssystem. En mycket förenklad illustration visas i figur 3.

■■ Solcellsmoduler: Omvandlar solljus till likström (DC).

■■

Laddningsregulator: Reglerar spänning och ström som går till batteriet från solcellsmodulen. Det är en komponent som kan öka batteriets livslängd.

■■

Batteri: Lagring av tillverkad el (DC) för senare användning.

■■

Växelriktare: Omvandlar likström (DC) till växelström (AC). Den kan även mata in överskottselen i nätet.

SOLCELLMODULER DC-OUTPUT

■■

Mätare: Mäter mängden energi som säljs till och köps från nätet.

KRITERIER FÖR VAL AV BATTERIER

Valet av batterisystem och layout kan vara mycket komplext. Man ska besvara två viktiga frågor: 1. Dimensionering: Vilken storlek/kapacitet på batteri behövs för ett specifikt solcells­projekt?

2. Vilken typ av batteri passar bäst?

Med layout menar man hur komponenter i lagringssystemet kopplas till varandra och om det är DC- eller AC-kopplat. Dimensionering av batterissystem bestäms med hänsyn till olika förluster i samband med layouten samt mängden el som batteri och andra komponenter (växelriktare, mätare, regulator med mera) behöver för att fungera eller vara i stand-by-läge.

OLIKA TYPER AV BATTERIER

Med batteri menar man en konstruktion som lagrar energi i form av elektrokemiska reaktioner. Ett batteri är också gjort av celler som kan seriekopplas för ökad kapa­ citet. Till exempel producerar en blybattericell 2V vilket då kräver sex seriekopplade celler för att generera 12 V (Vtot = V1 + V2 + …

V6 = 2 + 2 +…+ 2 = 12). Varje cell består av en uppsättning positiva och en uppsättning negativa plattor som avskiljs med separatorer, nedsänkta i en elektrolytlösning och inneslutna i en behållare.

Det är kemikalier i batteriet som avgör spänningen per cell. Ett blybatteri har 2 V men en Li-jon batteri har 3,6 V per cell.

VÄXELRIKTARE AC-OUTPUT LADDNINGSREGULATOR

HUSHÅLL AC-INPUT

BATTERIER DC-INPUT/ OUTPUT

MÄTARE AC-INPUT/OUTPUT

NÄTET AC-INPUT/OUTPUT

Figur 3: Olika komponenter i ett solcellsmodulsystem med lagring samt växelriktare som är kopplad till nätet. Detta är ett mycket förenklat system.

12

HUSBYGGAREN NR 3.2017

Solcell

Fördel

Nackdel

Färg

Kännetecken

Kristallina kiselsolceller

• Hög verkningsgrad.

• Yteffektivt (pga. hög verkningsgrad krävs färre moduler vilket i sin tur leder till lägre instal­ lationskostnader).

• Lång livslängd (efter 20 år man räknar med ca 80 % av initial verkningsgrad).

• Bland de dyraste • Känslig för värme (för varje °C minskas effekten 0,4–0,5 %).

• Tillverkningen av kiselstavar är mycket energikrävande.

Svart/grått eller blått.

Ser perfekt rektan­gu­lär ut med utskurna kanter.

Poly-kristallina kiselsolceller

• Lägre pris i jämförelse med monokristallina solceller.

• Lång livslängd (efter 20 år man räknar med ca 80 % av initial verkningsgrad).

• Lägre verkningsgrad i jämförelse med monokristallina solceller.

• Känsligare än monokristallina sol­celler mot värme, MEN skillnaden är försumbar.

• Lägre yteffektivitet pga. lägre verknings­ grad.

Blåfärgad men går att köpa i andra färger (färgändring minskar verk­ ningsgraden).

Cellerna har ett metalliskt mosaik-liknan­ de mönster.

HIT solcellsmoduler HIT= Heterojunction with Intrinsic Thin Layer

• Lägre eller samma prisnivå som monokristal­ lina kiselsolcellsmoduler.

• Mycket mindre temperaturkänslig i jämfö­ relse med kristallina kiselsolceller vilket leder till bättre prestanda i varma förhållanden (för varje °C minskas effekten för 0.29 %).

Samma prisnivå som monokristallina kisel­ solcellsmoduler.

Svart/grått eller blått.

Ser precis ut som vanliga monokristallina kiselmoduler, rektangulär med avskurna kanter.

Tunnfilmsceller Amorft kisel

• Bättre prestanda i värme än kristallina kisel­ solcellsmoduler.

• Bättre prestanda i svagt/diffust ljus och inte lika känsliga för skugga.

• Låg vikt och böjbar (i folieformat).

• Billigare än kristallina kiselsolcellsmoduler.

• Lämplig för integrering med glas samt även med textilier.

• Låg verkningsgrad (6–8 %) vilket ger till låg yteffektivitet.

• Snabbare nedbrytning och kortare livs­ längd än kristallina kiselsolcellsmoduler.

• Nästan inga tillverkare i världen.

• Modulformat: brun/rödak­ tigt.

• Folieformat: mörkt blå; rödaktigt eller guld/ grönaktigt.

• Folie eller modul.

• Semitranspa­ rent .

Tunnfilmsceller CdTe

• Mycket billigt.

• Kan tillverkas/beläggas på flexible substrat.

• Låg vikt och böjbar (i folieformat).

• Bättre prestanda under svagt/diffust ljus och inte lika känsliga som kristallina kiselsolcell­ smoduler mot skuggning.

• Bra prestanda i värme.

• Bra prestanda i fuktiga klimat.

• Kadmium är ett mycket giftigt ämne.

• Solcellerna innehåller det mycket ovan­ liga ämnet tellur som finns i jordskorpan.

• Folieformat: brun/lila/ rödaktig eller svart.

• Modulformat: mörkt brun/ svart/blå.

• Folie.

• Modul.

Tunnfilmceller CIGS/CIS

• Högst verkningsgrad bland tunnfilmssolceller: 12–14 % • Billigare än kristallina kiselsolcellsmoduler • Bra yteffektivitet • Låg vikt och böjbar (i folieformat) • Mindre känslig mot värme i jämförelse med kiselbaserade kristallina solceller. CIGSmoduler förlorar uteffekt med 0,37 % per grad ökning av lufttemperatur jämfört med mono­ kristallina kiselsolcellsmoduler som tappar 0,4–0,5 %.

• Låg verkningsgrad i jämförelse med kisel­ solceller • Potential Induced Degradation (PID) effekt: CIGS-moduler tillverkas på glas som substrat och då läcker natriumjoner ut från glaset och tar sig in i halvledar­ materialet successivt. Detta sker då man seriekopplar cellerna, vilket skapar hög spänning som driver jonerna mellan halvledarmaterialet och glaset.

Grå eller svart.

• Flexibla tunn­ filmsmoduler • Glas-glasmo­ duler

Organiska tunnfilmsceller

• Mycket billiga: avknoppningsföretaget Epis­ hine uppskattar sitt tillverkningspris kring 200 SEK/m2.

• Låg vikt och böjbar • Mycket litet klimatavtryck pga. lite material • Mindre känslig mot värme i jämförelse med kisel-baserade kristallina solceller • Bättre prestanda i diffust ljus i jämförelse med kristallina solcellmoduler • Lämpliga för integrering i glaspartier som fönster eller fasadglas

• Känslig mot fukt och syre.

• Låg verkningsgrad: Under 10 %.

Det finns en tendens inom organiska solcellsbranschen att redovisa solcel­ lernas prestanda baserat på uteffekt och inte verkningsgrad. I så fall talar man för Epishines produkter om 50 W/m2. Men förhoppningen är att man inom en nära framtid (3–4 år) ska nå minst 200 W/m2.

Kan tillverkas i olika färger men den vanli­ gast förekom­ mande färgen är ljusblått (randiga

Semitranspa­ renta moduler

Tunnfilmsceller – Grätzelceller

• Mycket billiga.

• Låg vikt och böjbar.

• Mycket bättre prestanda i diffust ljus i jäm­ förelse med kristallina solcellsmoduler (tre gånger bättre). Detta betyder att Grätzelcel­ ler även är lämpliga för diffust ljus samt för inomhusbruk (ljus av lampor).

• Lämpliga för integrering i glaspartier som fönster eller fasadglas.

• Känslig mot UV-strålning, fukt och syre.

• Låg verkningsgrad (men bättre än orga­ niska solceller): ca 11 %.

• Solcellerna innehåller en elektrolyt som riskerar att frysa vid kyla. Därför bör man vara försiktig vid användning av Grät­ zelceller i de Nordiska länderna. Det går att ersätta vätskeelektrolyten med fast elektrolyt, men det försämrar cellernas prestanda.

Kan tillverkas i olika färger.

Semitranspa­ renta moduler.

HUSBYGGAREN NR 3.2017

13

TAK OCH FASAD

Det finns olika typer av batterier på marknaden. Kostnaden för batteriet har en direkt effekt på kostnaden av lagrad el.

Eftersom batterier består av kemikalier påverkar förhållanden som de används vid deras prestanda, kostnad och livslängd.

Batterier brukar behöva bytas cirka var femte år, så man bör ha med detta i sina kalkyler.

De parametrar som påverkar batteriets prestanda är:

Batterityp

Fördel

Nackdel

Bly

• Låg kostnad ($ 300–600/kWh) samt hög tillförlitlighet och effektivitet (70–90 %).

• Innehåller bly • Kort cycle-life: 500–1 000 cykler • Låg energidensitet (30–50 Wh/kg) • Dålig prestanda vid låga tempera­ turer och kräver därför ett ”thermal management system”.

Nickelkadmium

• Hög energidensitet 50–75 Wh/kg • Robust tillförlitlighet • Mycket låga underhållskrav

• Relativt höga kostnader (~1 000 $/kWh) på grund av den dyra tillverkningsprocessen.

• Kadmium är mycket giftigt ämne: hur ska man hantera avfallet?

• Lider av ”minneseffekt”, som beskriver den specifika situationen där NiCd-batterier förlorar sin maximala energikapacitet gradvis om det upprepade gånger laddas efter att endast delvis laddats ur.

Batteriet förefaller att ”komma ihåg” den lägre kapaciteten.

Litiumjon (Li-jon)

• Snabb svarstid (millisekunder) • Hög energidensitet ~ 75–200 Wh/kg • Hög cykeleffektivitet, upp till ~ 97 % • Flexibel urladdningstid: från sekun­der till veckor, vilket gör dem till en mycket flexibel och universell lagrings­teknik.

• Låg självurladdning, ~ 1,5 % per månad

• Höga kostnaderna (> 600 $/kWh) pga. särskilda förpackningar och interna kretsar för överladdnings­ skydd.

• Litiumjonbatteriteknik är fortfa­ rande under utveckling, och det finns en stor potential för ytterligare framsteg.

Natrium­ svavel (NaS)

• Många cykler: ~ 2 500 cykler.

• Hög energidensitet: 150– 240 Wh/kg • Hög effektdensitet:150–230 W/ kg • Hög effektivitet: 75–90 % • Lång utladdningstid: 6–7,2 tim­ mar

• Batteriet måste hållas vid 300– 350 °C så att elektroderna hålls flytande. Tempereringen använder batteriets lagrade energi vilket leder till lägre prestanda.

1. LIVSLÄNGD OCH LIVSCYKEL (CYCLE LIFE)

Ett batteri blir sämre oavsett om det är i bruk eller inte. Med livslängd syftar man på batteriets livlängd då det inte används medan livscykel pekar på batteriets livslängd i bruk. Livscykeln för ett batteri är antalet laddnings- och urladdningscykler som batteriet kan slutföra innan det förlorar sin prestanda avsevärt. Detta brukar anges under en viss temperatur samt urladdningsdjup (Depth of Discharge, DoD). Urladdningsdjupet innebär hur mycket batteriet har urladdats. En tumregel: Ett fulladdat batteri som endast kan leverera 60–80 procent av den ursprungliga kapaciteten antas vara vid slutet av sin livscykel därför säger man att livscykel innebär åldring på grund av ”temperatur”.

Livslängden är antalet år batteriet kan lagras i inaktivt tillstånd innan det förlorar för mycket prestanda (ca 80 procent av den initiala kapaciteten). De primära parametrarna som påverkar batteriets livslängd är temperatur och tid, då livslängd är ett mått på åldrande på grund av ”tid”.

2. URLADDNINGSDJUPET (DEPTH OF DISCHARGE, DOD)

Urladdningsdjupet är ett begrepp som talar om hur mycket av batteriets kapacitet som har använts och uttrycks vanligtvis som en procentandel av batteriets fulla energikapacitet. Ju mer ett batteri urladdas, desto färre antal cykler förväntas det hålla för.

Om ett batteri urladdas med 10 procent säger man att DoD är 10 procent. Det kan därmed utföra flera laddnings-/urladdningscykler än ett batteri med 20 procent DoD. 3. OMGIVNINGENS TEMPERATUR

Omgivningstemperaturen är en mycket viktig parameter. Höga omgivningstempera­ turer orsakar inre reaktioner och många batte­rier förlorar kapacitet snabbare i varma klimat. Höga temperaturer kan också orsaka korrosion och gasutveckling som kräver ventilation. Reaktioner kan vara långsamma i mycket kallt klimat och urladd­ ning kan sluta helt och hållet. Elektrolyten 14

kan också frysa. Några batteri­typer, som litium-jon och blybatterier, kan kräva ett termiskt styrsystem (thermal management system) vid installationen för optimal prestanda och säkerhet. Litium-jon-batterier är dock i allmänhet inte lika känsliga för tempe­ratur som blybatterier.

4. TILLÄMPNING

Olika elektriska systemtjänster kräver olika laddnings- och urladdningsprofiler samt effektkrav. Till exempel frekvensreglering som sker i korta tidsperioder (sekunder) kräver många snabba laddnings- och urladd­ ningscykler. Överskott av förnybar energi lagras för senare användning. Detta kräver längre laddnings- och urladdningscykler.

Vissa batterityper och konstruktioner kan vara bättre anpassade till vissa krav ur prestanda- och livslängdssynpunkt än andra. ■

QR-länk till SHS förstudie.

PARISA SEHATI

RISE Samhällsbyggnad, byggteknik, glas parisa.sehati@ri.se 010-516 63 58

HUSBYGGAREN NR 3.2017

Lyft blicken

Ett breddat uttryck plannja.se

Närproducerat från Plannja

Produkt:

Plannja Planplåt Specifikation: Mattsvart GreenCoat BT PL01 Bredder: 470, 570, 670 mm

Ursprung: Utvecklad i Järnforsen Sverige

Beskrivning: En enhetlig fasad med livfullt uttryck som motstår väder och vind. Det var det som Tham & Videgård Arkitekter sökte för detta hus i Stockholms yttre skärgård.

Valet blev bandtäckning med Plannja Planplåt, som varierats i tre olika bredder.

Den mattsvarta dubbelfalsade plåtfasaden består av återvunnet material och smälter in såväl i naturomgivningar som i ett miljömedvetet tänkande.

Lyft blicken och upptäck plåtens gränslösa möjligheter på plannja.se

Industritakskjutport SPU 67

VENTILATION

För friskt inomhusklimat För all ventilation och genomföringar.

Kontakta oss för mer information;

Snabbrullportar

t-emballage.se

Lastningsteknik

Färggaranti - 10 år Funktionsgaranti - 20 år

Europas största industriportprogram • Nr 1 i Europa: Över 75 års erfarenhet av porttillverkning • Bästa värmeisolering: U-värde ner till 0,51 W/(m²•K)* • Dygnet-runt-service: Vi finns alltid där för dig

* vid industritakskjutport SPU 67 Thermo med ThermoFrame

Officiell samarbets­ partner till Svenska Fotbollförbundet

206-17 (gewerbliche Endkunden)

TAK OCH FASAD

BRANSCHSTANDARD – TAKSÄKERHET

Foto: Ulf Gustavsson/Weland Stål.

I denna artikel skriver PeO Axelsson om branschstandard för taksäkerhet som är ett välkommet verktyg för att detta viktiga och nödvändiga arbete ska ske säkert.

TEXT: PEO AXELSSON

ILLUSTRATIONER: HANS SANDQVIST

S

edan våren 2015 finns en Branschstandard – Tak­ säkerhet som tolkar alla de lagar, förskrifter och standarder som styr vilka anordningar som ska finnas på byggnaders tak så att arbete på tak och vistelse nedanför tak ska kunna ske med acceptabel risknivå. De lagar och föreskrifter som berör taksäkerhet är: Boverkets byggregler, Arbetsmiljöverkets föreskrifter Byggnads- och anläggningsarbete, Skydd mot skada genom fall, Användning av arbetsutrustning, Per­ sonlig skyddsutrustning, Lagen om skydd mot olyckor och Ordningslagen. Genom att följa Branschstandard – Taksäkerhet slipper man att själv utreda och tolka dessa lagar för att se vad som kan behövas.

Med taksäkerhet menas tillträdesleder HUSBYGGAREN NR 3.2017

upp till taket, anordningar för säker förflyttning på taket, anordningar för att kunna stå säker vid vissa arbetsmoment, anordningar för att kunna förankra sig med personlig fallskyddsutrustning på tak för att komma till alla platser på taket, samt snörasskydd som minskar risken för att snö och is faller ner och skadar personer och egendom på marken.

För att komma fram till vilka anordningar som ska finnas på tak har riskanalyser genomförts för ett stort antal aktiviteter och situationer.

Taksäkerhetskommittén har utfört utredningsarbetet inför branschstandarden och håller den också aktuell. Taksäkerhetskommittén består av representanter från de organisationer vars medlemmar är verksamma på tak samt av företag som tillhandahåller produkter som används för att

skapa säker vistelse på tak. Även Arbetsmiljöverket och Boverket sitter med i Taksäkerhetskommittén. Taksäkerhetskommittén genomför även utbildning av sakkunniga i taksäkerhet och informationsinsatser till andra grupper samt svarar på frågor i ämnet.

NU SAMLAS ALLA LAGAR OCH FÖRESKRIFTER GENOM EN BRANSCHSTANDARD

Från att man tidigare enbart hänvisat till Boverkets byggregler, BBR, vid utförande av taksäkerhet så väljer man nu lämpligen att hänvisa till Branschstandard – Taksäkerhet så att fastighetsägarna inte överraskas av problem i samband med tillsyn, underhåll av och mindre åtgärder på tak och anordningar på tak. Avsaknad och brister på taksäkerhet innebär att dessa arbeten inte kan utföras på ett tillfredsställande säkert sätt.

Utförare riskerar dryga sanktionsavgifter vid bristande fallskydd. Risken är också att tillsyn och underhåll blir eftersatt och fastighetsägarnas skyldighet att underhålla takets funktion och se till att snö och is inte faller ner på personer och egendom. Med hänvisning till Branschstandard – Taksäkerhet vid projektering och upphandling finns det

17

TAK OCH FASAD

600 MM

GÅNGBRYGGA

0-12°

GÅNGBRYGGA MED RÄCKE

HORISONTELL TOLERANS ± 3°

MAX 450 MM

FASADSTEGE

TAKTRAPPSTEGE

700

TAKTRAPPSTEGE ÖVER 25°

900

3M 8–45°

TAKLUCKA MED RÄCKE HORISONTELL TOLERANS ± 3°

möjlighet att få taket tillräckligt försett med lämplig utrustning för att fastighetsägaren ska kunna sköta sina åligganden.

ALLMÄNT

För att kunna ta sig till anordningar på taket som ska servas ska det finnas tillträdesleder i tillräcklig omfattning. Beroende på takets utformning krävs det takstegar, gångbryggor, tillträdesluckor eller säkra fasadstegar eller tillfälliga markstegar. För att kunna gå säkert på stegar och gångbryggor och för att säkert utföra arbeten på andra ställen på taket krävs att man antingen är skyddad mot fall genom skyddsräcken eller är ”löpande förankrad”, d.v.s. att man hela tiden, med sele och fallskyddsutrustning etc, är förhindrad att falla mer/längre än vad kroppen kan klara av.

STANDARDER

Europeiska och svenska standarder utgör spelregler för tillverkare av taksäkerhetsanordningar. Detta ska garantera att de produkter och system som monteras har tillräcklig hållfasthet, lämplig utformning och acceptabel beständighet för att ge betryggande vistelse på taken. Standarder ställer även krav på att tillverkare tillhandahåller tillräcklig information så att produkterna och systemen kan monteras och underhållas på rätt sätt. Det finns harmoniserade europeiska standarder för gångbryggor och takstegar. I Sverige ska endast gångbryggor och takstegar, med Klass 2, som är avsedda 18

att förankra personlig fallskyddsutrustning i, användas. Det finns för närvarande ingen harmoniserad europastandard för permanenta förankringsanordningar men en sådan är under utarbetande och beräknas vara klar i slutet av 2018.

TAKSÄKERHET

Tillträde till tak sker via: 1. Tillträdeslucka på taket eller från dörr/ lucka på uppbyggnad på taket. På sluttande ytor ska takluckans storlek vara minst 700 � 900 mm (vid snedställd lucka 800 � 800 mm). På branta tak, ≥ 60 grader, och väggar ska luckans öppningsmått vara minst 700 � 1200 mm. Sker tillträde vid vindsutrymme måste även denna del av tillträdet ha acceptabla mått. Bredd minst 700 mm. Höjd i större byggnader 2100 mm och i villor etc.

1400 mm. Luckornas mått gäller även vindsluckor. Kring tillträdesluckor behövs ofta skyddsräcke och vilplan.

2. Fasadstege upp till högst 8 meter tillträdes­ höjd. Är fasadstegen högre upp än 4 meter ska den vara försedd med fallskydd i form av vajer eller skena för förankring av personlig fallskyddsutrustning. Skyddsbåge (ryggskydd) anses inte vara ett fullgott fallskydd men kan ge viss trygghet vid klättring. Upptill ska fasadstegen ha handledare. Avsluta 3 meter från mark för att minska risken för ovälkomna besökare.

3. Markstege och fast glidskydd vid takfot.

Stegen ska normalt vara placerad vid sidan av den fasta takstegen. Vid takstegar över 45 grader kan markstegen placeras rakt under. Markstegen ska vara godkänd enligt EN 131 eller motsvarande.

Markstege kan användas upp till 4 meter tillträdeshöjd. Med vissa villkor, nytt starkare glidskydd och stegbreddare m.m, kan den användas upp till 5 meter.

Uppe på tak med taklutning mer än 1:10 (6 grader) sker förflyttning på gångbrygga, taktrappstege eller takpinnstege. Vid hala eller sköra ytor även vid lägre lutning.

Gångbrygga 0–12 grader, taktrappstege 8–45 grader, takpinnstege 27 grader och brantare. Gångbryggor och takstegar ska i Sverige vara av Klass 2 och Typ B (350 mm breda). Gångbrygga och takstegar är krav för att nå anordningar på taket som kräver tillsyn, underhåll och service. Det ska även vara möjligt att nå nocken, förflytta sig efter nocken på takstegar och gångbryggor.

Numera monteras ofta vajer- eller skensystem på gångbryggor och takstegar för att göra förflyttning och förankring av personlig fallskyddsutrustning ergonomiskt acceptabel. På gångbryggor kortare än 5 meter anses ofta vajer- och skensystem för kostsamt och i förhållande till nyttan. I många fall kan ett fast skyddsräcke på gångbryggan vara mer användbart.

För att nå andra delar av taket för tillsyn och underhåll utgör gångbryggor ofta för-

HUSBYGGAREN NR 3.2017

GÅNGBRYGGA med vajer eller skena

NOCKRÄCKE med vajer eller skena > 800

GÅNGBRYGGA med vajer/skena

NOCKRÄCKE med vajer eller skena > 500 Snörasskydd

≥500 <20m < 10m SNÖRASSKYDD

>500

Beräkningsyta yttre konsol

45° Snörasskydd med konsoler

ankringsanordning för personlig fallskyddsutrustning. Ofta i form av vajer- och skensystem. På låglutande tak (≤ 6 grader) finns vajer- och skensystem som gör det möjligt att enkelt förflytta sig och hela tiden vara förankrad. Dessa ska vara placerade minst 2 meter in från takkant. Vid takytterhörn ska alltid finnas möjlighet att förankra sig, ofta i en extra förankringsögla 2 meter in från respektive takkant. Detta för att hålla pendelrisken vid ett eventuellt fall över takkant på en acceptabel nivå (teoretisk pendelhöjd ≤ 0,83 meter). Detta mått kan även användas för att kontrollera att förankringsanordningarna placerats på lämpligt sätt.

Ibland kan förankringsanordningar monteras på uppbyggnaders fasader eller i takterrassräcken etc. Kontakta tillverkare av förankringsanordningar och skyddsräcken.

SNÖRASSKYDD

Snörasskydd placerade längst ner på sluttande tak och vid behov ytterligare snörasskydd eller snöglidhinder uppe på taket, gör det möjligt att minska behov av snöskottning och under kontrollerade former ta bort snö och is som kan skada taken, anordningar på taken eller personer och egendom nedanför taken. Det är absolut nödvändigt att kontrollera att snörasskydden dimensioneras i förhållande till aktuella snölaster. Enligt gällande svensk standard för snörasskydd klarar dessa minst 5 kN/m (500 kg/m) i takfallets riktning. Se till att det på aktuellt tak inte kan förekomma HUSBYGGAREN NR 3.2017

mer last än vad monterade snörasskydd och takets konstruktion kan klara. Korta snörasskydd ovanför entréer har sällan möjlighet att hantera de laster som kan förekomma. Inte bara snön rakt ovanför räcket ger belastning utan även stora snömängder vid sidan belastar särskilt de yttre konsolerna. Kontrollera korta snörasskydd, t.ex. genom tillverkarnas beräkningsprogram, på deras hemsidor.

TAKSÄKERHET OCH SOLPANELER

Även tak som förses med solpaneler ska ha tillsyn och underhåll. Även solpaneler ska ha tillsyn och underhåll för att ge maximal energi. Det ska vara möjligt att nå takkanter utanför och nedanför solpaneler. På sluttande tak ska normala snörasskydd placeras minst 800 mm nedanför solpaneler för att kunna stoppa snö och samtidigt inte leda till att snön ligger kvar på de nedersta solpanelerna. Kan snön tillåtas glida ner från taket ska det ändå finnas plats för att ta sig till och förflytta sig nedanför solpanelerna. För detta kan då snöglidhinder (lägre) fungera som fotstöd. Det ska då finnas minst 400 mm plats nertill. Vid brantare tak kan större mått behövas.

telsen säkrare. Information om var man kan gå och var man kan förankra sig med personlig fallskyddsanordningar har saknats. Taksäkerhetskommittén arbetar nu för att få alla att, med minst en skylt vid tillträdesstället, ge nödvändig information om vem som monterat/besiktigat taksäkerhet och när. Kompletterande information kan ges genom länkning (QR-kod) till, till exempel fastighetens övriga dokumentation.

Har du frågor, eller vill läsa mer om Branschstandard – Taksäkerhet och underliggande utredning, gå in på: www.taksakerhet.se. ■

QR-länk till Taksäkerhet.se.

SKYLT VID TILLTRÄDESSTÄLLET

PEO AXELSSON

Det har hittills mycket sällan funnits någon information vid tillträdesstället till tak om vad som finns på taken i form av anordningar, takfönster, taksäkerhet som kunnat underlätta aktiviteter på tak och gjort vis-

Tekn dr.

Utbildare för sakkunnig i taksäker­ het/Taksäkerhetskommittén.

Ordförande i SIS TK193 – Takpro­ dukter och taksäkerhet.

19

Husbyggar tak og fasad.qxp_Layout 1 19.05.2017 13.04 Side 1

Produkter för tak och fasad!

Isola utvecklar och levererar funktionella tak-och fasadprodukter till den nordiska byggbranschen.

Vi har ett brett produktprogram av exponerade och inbyggda produkter.

- Bitumenbaserade tätskiktsmattor och membraner - Takshingel - Plåttak Powertekk - Underlagstäckningar/underlagsdukar - Gröna tak - Tyvek® Vindskydd

Torra och sunda hus

www.isola.se

T

TAKSÄKERHET Per Wikstrand har mer än 30 års erfarenhet av taksäkerhetsprodukter.

Vi erbjuder olika typer av räcken, takbryggor, vajersystem och tak- och fasadstegar. Vårt kompletta sortiment levereras omgående.

Produkterna kan fås varmförzinkade eller lackerade.

Per Wikstrand AB Dössjonsvägen 10 • 792 36 Mora 0250-289 80 info@perwikstrand.se • www.perwikstrand.se

Micorea – for tette tak epoxy – polyuretan – polyurea

elmico Elmico AS – Sagmoen 100 – N-2223 Galterud – Org.nr: 815 370 112 – Tlf: (+47) 62964646 – www.elmico.no

elmico

Komplett skydd Krävs ständig förankring?

Gör det permanent.

För att kunna erbjuda ett komplett utbud av fallskyddslösningar introducerar Combisafe nu Söllsortimentet av permanenta förankringssystem från Miller® Honeywell. Detta nya tillägg kompletterar det befintliga utbudet av personlig fallskyddsutrustning och kollektiv fallskyddssäkerhet. Combisafe är den enda leverantören med ett fullständigt sortiment av säkerhetslösningar för arbetsplatser i Sverige som inkluderar kollektiva fallskydd, personlig fallskyddsutrustning och permanenta förankringslösningar. Skaffa ett fullgott skydd med Combisafe och Söll.

05-17-330 ©2017 Honeywell International

Bildjournalistik

Universell design…

ETT RELATIVT NYTT BEGREPP

för design, framställd för universell tillgänglighet

och användbarhet.

Universell design omfattar lösningar för byggnader, produkter och miljö som är användbara för alla – inte bara för personer med funktionsnedsättningar.

Med en åldrande befolkning och medicinska framsteg som räddar många med allvarliga skador och sjukdomar ökar intresset för universell design.

Biotopen med takterrass och bar på Sveavägen 44 i centrala Stockholm med gröna och tillgängliga ytor fångar delar av Universell design. Men är dessa miljöer anpassade för alla, hur långt vill vårt samhälle, fastighetsägare och byggherrar föra tillgänglighetsbegreppet?

Foto: Marc Femenia

22

HUSBYGGAREN NR 3.2017

HUSBYGGARENâ&#x20AC;&#x2030;NR 3.2017

23

I Benderskoncernen produceras tak, mark, natursten, infrastruktur, isolering, vägg, prefabricerade stomlösningar samt trappor i betong.

FÖLJ OSS PÅ INSTAGRAM @benderssverige

BENDERS - EN KOMPLETT LEVERANTÖR Det naturliga valet www.benders.se

TAK OCH FASAD

KVALITETSSÄKRADE SYSTEMLÖSNINGAR

för gröna anläggningar

Perenn och gräsplantering på Emporia, Malmö.

Foto: Carl-Magnus Capener

Dagens vision om morgondagens stad är att den blir både tät och grön vilket i sig kan vara motsägelsefullt. Genom att förtäta och bygga våra hittills relativt glesa svenska städer inåt får fler människor plats i attraktiva storstadsområden samtidigt som trycket minskar på närlig­ gande jordbruks-, natur- eller park- och rekreationsmark.

I

den täta staden kan transporter och infrastruktur fungera effektivt och här finns ett tillräckligt stort underlag för arbetstillfällen, kultur och stimulerande stadsliv. Samtidigt byggs värdefulla rekreationsområden bort, mark som kan fungera som lunga och som renar och fördröjer dagvattnet. För att lösa detta problem läggs mycket fokus på gröna tak i olika politiska HUSBYGGAREN NR 3.2017

sammanhang och styrande dokument för städernas utveckling.

I allt större omfattning föreskrivs idag miljöstadsdelar med gröna lösningar som kan öka den biologiska mångfalden, möta klimatförändringar och till och med skapa mötesplatser för rekreation. Byggherrar åläggs därmed helt enkelt att bygga med gröna anläggningar på betongbjälklag, såsom gröna hustak, gröna terrasser, gröna

innergårdar och gröna hela stadsdelar. Från och med juni 2017 kommer Stockholms stad att kräva grönytefaktor 1 för samtliga nya anläggningar.

BEHOV AV KUNSKAP OCH STÖD

Gröna tak börjar utgöra en vanligare syn i våra allt kompaktare städer. Planteringar, grönytor och parker placeras ovanpå infrastruktur, på överbyggda parkeringsplatser, eller på takbjälklag. Dessa anläggningar ställer emellertid större krav på noggrann dimensionering och projektering än anläggningar som har kontakt med befintlig mark.

De får inte utgöra en alltför stor last på underliggande konstruktion, men ska ändå möta vegetationens krav samtidigt som vegetationen på ett bjälklag oftast blir mer utsatt än på naturlig mark. Växtbäddarna blir i regel mycket grundare än i naturen.

Det innebär att rotutrymme och vattenmagasin begränsas, vilket lätt leder till torka

25

TAK OCH FASAD

fram följande publikationer vilka beskrivs utförligare längre fram i artikeln: ■■ Grönatakhandboken – Växtbädd och Vegetation ■■

Grönatakhandboken – Betong, Isolering och Tätskikt

■■

Grönatakhandboken – Vägledning

■■

Rapport – Arbetsprocessen

Projektet, som har koordinerats av CBI Betonginstitutet, har under sitt genomförande mellan 2014 och 2017 försökt möta upp det stora behov som finns av riktlinjer och vägledningar för svenska gröna tak och anläggningar på betongbjälklag och fokuserar på ett helhetstänk med nolltolerans mot läckage.

Utmaningen ligger i att lösa de problem som finns kring kvalitetssäkring av gröna anläggningar genom tvärvetenskaplig transektoriell samverkan. Projektet har lett fram till ny kunskap, handböcker kring tätskikt och gröna anläggningar samt en vägledning för beställare och byggherrar. Projektets konsortium har utvecklats till en viktig kunskaps- och erfarenhetsorganisation och genom projektets resultat kan en beställare förhoppningsfullt känna större trygghet i samband med en upphandling av gröna tak vilket resulterar i säkrare anläggningar.

Handböckerna och vägledningen beskrivs kortfattat nedan och kan laddas ned från projektets hemsida, www.green­ roof.nu.

EFFEKTER AV GRÖNA TAK

Illustration: Patrik Granqvist

Det finns en rad fördelar som ofta lyfts fram för gröna anläggningar och tak. Ur ekologisk synvinkel skapar gröna tak nya möjligheter för liv inne i städer och har en positiv inverkan på biodiversitet.

Figur 2. Överbyggnad på bjälklag kan delas in vegetation, växtbädd, bevattning, dränering, avvattning och rotskydd.

26

Biodiversitet Genom att anlägga gröna tak ökar andelen gröna ytor i staden vilket kan gynna de växter och djur som finns både i den urbana miljön och i dess periferi. Nya livsmiljöer (habitat) kan skapas och miljöer från närliggande naturmark kan efterliknas. Gröna tak har potential att öka stadens ekologiska konnektivitet och därmed gynna utbredningen av nyttodjur såsom pollinerande humlor, bin och fjärilar.

Dagvattenhantering En annan stor miljömässig vinst från gröna tak ligger inom dagvattenhantering, vilket ofta nämns som motivering till val av gröna tak. Genom att installera växtbädd med vegetation på tak kan regnvatten upptas och sedan avdunsta tillbaka till atmosfären.

Det vatten som inte tas upp av vegetationen

Foto: Anna Pettersson Skog

under torra perioder. Samtidigt riskerar växtbädden att bli för blöt och vattenhållande under regniga perioder vilket kan orsaka syrebrist hos vegetationen. Dessutom får vegetationen ofta utstå större påfrestningar i form av vind och solexponering. Risken för läckage upplevs som det största rent byggnadstekniska hotet med denna typ av gröna anläggningar och många byggherrar drar sig därför för att bygga konstruktioner med gröna anläggningar på bjälklag. Beställare och kravställare känner sig osäkra i sin roll eftersom anvisningar och kravspecifikationer i många fall saknas.

En hel del kunskap har tidigare saknats och konsekvenserna har därför kunnat bli förödande. Genom ett samverkansprojekt (UDI Steg 2), Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage, som genomförts inom Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation – Hållbara attraktiva städer, har kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar och tak delvis utretts. Projektet har tagit

Blommande tak i London.

och substrat behöver först röra sig genom växtbädden och andra lager i det gröna taksystemets uppbyggnad innan det rinner av taket. Detta bidrar till minskad avrinning och därmed fördröjning av dagvatten vilket i sin tur minskar trycket på stadens dagvattensystem. Den årliga avrinningen kan minskas med 30–86 % beroende på typ av uppbyggnad. Avrinningskoefficienten för gröna tak varierar mellan 0,1–0,8, ju lägre värde desto bättre vattenabsorptionsförmåga/vattenhållningskapacitet. Det är i första hand växtbäddsdjup och taklutning som avgör vilken retentions- och fördröjnings­ kapacitet som det gröna taket har.

Resiliens mot klimatförändringar och urbana värmeöar En förutsättning för ekosystemens resiliens är biologisk mångfald eftersom det innebär en spridning av riskerna och större möjlighet till omorganisation efter eventuella störningar inom ekosystemet. Vegetation förbrukar koldioxid under fotosyntesen och bidrar därmed till att en kolsänka skapas. Evapotranspirationen2 från gröna tak ger en kylande effekt som motverkar den värmeabsorberande (och strålande) effekten som finns hos icke gröna, hårdgjorda ytor och som bidrar till högre urbana temperaturer, så kallade urbana värmeöar.

Genom att fukt återgår till omgivningen via avdunstning, kan solvärmelasten reduceras på t.ex. gröna takytor. Växtlighetens yta skuggar och reflekterar dessutom mer solstrålning jämfört med en traditionell tak­ utformning vilket ger en avkylande effekt.

Ytterligare fördelar som ofta lyfts fram med gröna tak Den kylande effekten genom avdunstning

HUSBYGGAREN NR 3.2017

Foto: Carl-Magnus Capener

Grön takträdgård ovanpå Zorlu Center i Istanbul.

Foto: Jonatan Malmberg

från gröna tak, kombinerat med en ökande termisk massa genom substratuppbyggnaden, kan i vissa fall minska ett eventuellt kylbehov hos byggnader och därmed motsvarande koldioxidutsläpp från energikällan. Den här effekten är dock något som lyfts fram för varmare klimat än vad vi har i Sverige. Dessutom kan gröna tak bidra till ljuddämpning och minska bullereffekter från stadsmiljön. Beroende på utformning kan gröna tak även tillhandahålla värdefulla rekreationsytor, vilket bidrar till en social funktion. Ofta nämns en isolerande effekt från gröna tak i litteratur och marknadsförningsmaterial från leverantörer. Det är dock ovanligt att en isolerande effekt kan uppnås med standardutförande och i svenskt klimat.

RESULTAT FRÅN PROJEKTET – HANDBÖCKER OCH VÄGLEDNING

Vid projektering och anläggning av gröna tak är många discipliner inblandade och det är lätt att information går förlorad i kommunikationen mellan dessa. Målet med vägledningen tillsammans med de handböcker och checklistor som tagits fram är att alla inblandade parter ska få en god förståelse för vad som krävs för att uppnå ett önskat resultat samt ge råd och kunskap.

HUSBYGGAREN NR 3.2017

Grundläggande för ett lyckat grönt tak är information och kommunikation, men framförallt att det finns en tydlig bild eller idé från tidigt skede om vad man vill att det gröna taket skall leverera i form av utse­ ende alternativt social eller ekologisk funk­ tion. En anläggning som primärt är instal­ lerad för att ta om hand om dagvatten kan t.ex. se väldigt annorlunda ut jämfört med en som ska fungera som vistelse­yta för

Grön takträdgård ovanpå 6-våningshus med tjock växtbäddsuppbyggnad i Wien.

boende i ett flerfamiljshus. För ett lyckat resultat bör därför en ingående diskussion föras om vilka värden man planerar att det gröna taket skall leverera, vilken nivå och omfattning på skötsel man kan tänka sig för ytorna och hur man ser på ytornas kommande användning.

27

Grönatakhandboken – Växtbädd och Vegetation Handboken har utgått från val av vegetationssystem vid projektering och anläggning eftersom vegetationstypen kommer att ha stor betydelse för kraven på alla underliggande lager såsom växtbädd, dränering, tätskikt och betongbjälklag. Handboken fokuserar på gröna tak med långsiktigt hållbar vegetation. Generellt kan ett grönt tak avse allt från mycket tunna sedumväxtbäddar som anläggs på vanliga hustak, till tjocka växtbäddar med buskar och träd som anläggs på mycket kraftiga bjälklagskonstruktioner.

Vid utformning och anläggning av överbyggnaden måste man också ta hänsyn till, och inte skada, underliggande strukturer som tätskikt, isolering och bjälklagskonstruktion. Handboken behandlar vegetation, växtbädd, bevattningssystem, dränering, avvattning och rotskydd men innehåller även kortfattad information om brandoch taksäkerhet, förankring och tilläggslösningar så som systemkomponenter för skyddande och separerande textilier, system för stabilisering av träd, stativ för solceller och fallskydd.

Grönatakhandboken – Betong, Isolering och Tätskikt Det är viktigt att lyfta fram vissa grundförutsättningar och krav beträffande projektering, materialval, utförande och kontroll för den del av den gröna anläggningen som ligger under växtbädd och vegetation d.v.s. betong, tätskiktssystem och isolering. Här ingår även rotskydd, skyddslager och detaljer av olika slag ingå. Rotskydd kan vara speciellt viktigt i sammanhanget beroende på val av vegetation. Den framtagna handboken är tänkt att användas vid projektering som stöd för att kunna välja rätt material och lösning för ett väl fungerande tätskiktssystem. Även om laster från olika typer av gröna överbyggnader redovisas här tas ingen hänsyn till betongkonstruktionens bärighet utan endast toleranser för ytstruktur, lutning och ytbehandling tas upp. Den innehåller bland annat råd för val av produkter/ system, detaljskisser för kritiska detaljer, kravnivåer för material samt checklistor för installation och täthetskontroll. Även rekommendationer för hur man ska skydda tätskikt under byggtiden tas upp. Projekteringsanvisningarna berör huvudsakligen lutningar, taktyper, avvattning och skyddsanordningar.

Grönatakhandboken – Vägledning Den tekniska vägledningen knyter ihop pro28

Foto: Carl-Magnus Capener

TAK OCH FASAD

Biotoptak under uppförande, Norra Djurgårdsstaden i Stockholm.

jektresultaten och är tänkt att användas som information och stöd i samband med anläggandet av gröna tak-/anläggningskonstruktioner – från projektering till installation och underhåll. Vägledningen följer arbetsprocessen, från planering till förvaltning och hänvisar till aktuella kapitel i handböckerna för överbyggnad och underbyggnad.

Vägledningen utgår från vegetationen eftersom valet av vegetationstyp kommer att ha stor betydelse för kravställningen på samtliga underliggande lager såsom växtbädd, dränering, tätskikt, isolering och bjälklag. I ett kapitel presenteras till exempel arbetsprocessen och de huvudskeden som identifierats där genom de fallstudier som genomfördes under projektet och redovisas i Rapport – Arbetsprocessen och för samtliga skeden lyfts viktiga aspekter avseende kvalitetssäkring och fuktsäkerhet fram. Här ges även en introduktion till aktuell lagstiftning, bygg- och branschregler och projektspecifika krav samt till ekosystemtjänster och miljöklassningssystem som ofta ligger till grund för val av gröna tak.

Målet med vägledningen, tillsammans med de handböcker och checklistor som tagits fram, är att alla inblandade parter ska få en god förståelse för vad som krävs för att uppnå ett önskat resultat.

gröna anläggningar att ingå och vägledning och handböcker att utvärderas, både nationellt och internationellt.

Parallellt med projektet Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/ tak har RISE deltagit i det av Vinnova finansierade projektet C/O City (www. cocity.se) som behandlar urbana ekosys­ temtjänster. Som en del av det projektet utvärderas gröna klimatskal, både tak och väggar, avseende fukt- och energiaspekter för fallstudier i Sverige, bl.a. följs ett bio­ toptak i Norra Djurgårdsstaden. Slutresul­ taten från det projektet kommer att redovi­ sas under hösten 2017. ■ 1. Grönytefaktor (GYF) är en typ av planeringsredskap som används för att säkerställa mängden vegetation eller vattenförekomst i bebyggd miljö.

2. Den totala avdunstningen från växter (transpiration) och övriga ytor som mark, ytvatten och interception (evaporation).

CARL-MAGNUS CAPENER

Teknisk doktor, Byggnadsteknologi.

Forskare och gruppchef, RISE Research Institutes of Sweden.

UTVÄRDERING AV GRÖNA TAK OCH

YLVA EDWARDS

FORTSÄTTNINGSPROJEKT

Teknisk doktor, Vägteknik Docent i Brobyggnad (från KTH) Seniorkonsult, Ylva Edwards Material­teknik AB.

Ett fortsättningsprojekt, följdinvesteringsdel (UDI Steg 3), planeras för projektet Kvalitets­säkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak. I detta Steg 3 kallas projektet Gröna Täta Tak (GTT) och här behandlas resultaten från samverkansprojektet (Steg 2). Resultaten lanseras, nyttiggöras och utvärderas. Om projektet blir beviljat av Vinnova kommer ett stort antal

JONATAN MALMBERG

Miljövetare och specialist urban grön infrastruktur Projekt- och utvecklingsansvarig, Scandinavian Green Roof Institute.

HUSBYGGAREN NR 3.2017

TENMAT Brandstopp

För brandsäkra luftningar i takfot och fasad.

Typgodgänd & uppfyller kravet enl BBR. 1. Rulla ut Brandstoppet i luftspalten på ett stabilt underlag.

Max luftspalt är 48mm.

3. Häfta, skruva eller spika fast brandstoppet med ett avstånd om max 250mm mellan varje fästelement. Använd 14mm korrosionsfriklammer alternativt skruv eller spik med huvud om max 11,5mm i diameter.

2. Skär av brandstoppet med passande längd. Bandet ska passa snävt mellan takstolarna.

Skarvning görs kant i kant utan överlapp.

4. Vid en brand expanderar Brandstoppet och stänger till takfoten så den uppfyller brandklass EI30-60.

För specifika utföranden av takfotsventilation kontakta Flameguard.

TENMAT Brandhylsa

Rörisolering och Strypare i ETT. Med TENMAT Brandhylsa uppnår man kraven både på obruten isolering och brandtätning med strypare för plaströr

Isolerar röret och är en CE-märkt brandtätning med strypare på samma gång. Finns i olika sorlekar 16mm – 160mm. Brandtätning av plaströr kräver strypare eller brandmanschett och att man tar bort rörisoleringen vid montaget för att det skall bli godkänt. Samtidigt kräver rörinstallationen att isoleringen är obruten för att uppfylla ställda krav. Detta är en av utmaningarna på byggprojekt som ofta är svårt att lösa.

TENMAT Linjärtätningar

Flexibel brandlist för drevning av konsturktionselement.

• Brandklass EI120, EI180 och E240 • Sammanpressbar upp till 50% • Passar vanligt förekommande spalter • Tillåter fogrörelser • Ingen ytterligare tätmassa krävs Används för att stoppa brandspridning mellan radhus och brandsektioneringar på vindar.

Hör av dig till oss så hjälper vi till att anpassa utförandet för att uppnå kraven enligt BBR, monteringsanvisningar och typgodkännanden!

Ring 08-712 52 00 eller besök oss på www.flameguard.se där du kan läsa mer om våra lösningar, se monteringsanvisningar, bilder, filmer och beställa produkter.

Smarta I-balksystem för bjälklag, tak och väggar.

Produkterna är mycket enkla att hantera och bearbeta. masonitebeams.se

SWL Stålkonstruktioner AB • Box 23 • 777 21 Smedjebacken • Tel 0240-66 87 50 • www.swl.se

Mataki Power är här. Ett 100% elinstallerat tätskikt, digitala montageansvisningar och proffessionella taktekniker säkerställer ett tätt tak långt in i framtiden.

Vi vet att bra alltid kan bli bättre. Genom avancerad produktutveckling har vi skapat framtidens tätskikt.

Mataki Power är vårt nya tätskikt framtaget för 100% elmontage. Våra taktekniker och vår nya montörsapp ser till att montaget av Power blir den täta lösningen ditt tak förtjänar långt in i framtiden.

Vi kompromissar aldrig!

TRÄBYGGNAD

FUKTSÄKERT BYGGANDE

vid byggande i massivträ

I Valla Berså Linköping förverkligar Peter Lindstén sina ambitioner att bygga ett lågenergi­ hus med massivträstomme i fem våningar. I denna artikel vill jag visa goda exempel på hur en konstruktion med massivträ kan byggas kostnadseffektivt och fuktsäkert.

I och med denna byggnation, Valla Berså, har man skapat ett unikt hus där byggaren med lite inlärningsproblem lärt sig hantera byggande i massivträ på ett imponerande sätt.

TEXT OCH FOTO: PER KARNEHED

U

nder vinterhalvåret 2015/2016 deltog jag som fuktsakkunnig i ett annat projekt, uppförandet av en njurformad byggnad med stomme i massivträ beläget i Gränbystaden i Uppsala. Byggnaden uppfördes med stomme av stålpelare, limträ HUSBYGGAREN NR 3.2017

och korslimmande massivträelement. Av ekonomiska skäl valdes konventionellt väderskydd bort och produktionen skedde under bar himmel.

Parallellt med den pågående byggnationen i Uppsala klev jag på som energi- och fuktsakkunnig i denna artikels huvudprojekt, Valla Berså, Linköping. Lindstén Fastig­heter hade vunnit en markanvisning

och nu pågår uppförandet av ett runt hus i fem våningar. Peter Lindstén har med tydliga visioner om lågenergihus, miljöhänsyn och hållbart byggande bestämt att byggnaden uppförs i massivträ. I detta projekt har jag kunnat dela med mig av flera erfarenheter från projektet i Gränbystaden i Uppsala som jag nämnde inledningsvis.

31

TRÄBYGGNAD

MASSIVTRÄ OCH VÄDERSKYDD

Enligt svensk standard är massivträskiva en skiva som består av trästycken som limmats ihop i skikt. Träguiden.se utvecklar definitionen något och beskriver det enligt följande: En flerskikts massivträskiva består av två yttre skikt med inbördes parallella fiberriktningar och åtminstone ett inre skikt med fiberriktningen vinkelrätt mot dess yttre skikt. Flerskikts massivträskiva brukar även betecknas som korslimmade skivor, KL-skivor, av trä. Den stora och kanske helt avgörande betydelsen för att byggmetoden kan användas utan väderskydd, är att massivträet är just massivt. Med hjälp av lim byggs stabila skivelement upp som kan vara från 70 mm till 250 mm eller tjockare. Är det ingående virket torkat till rätt nivå under tillverkningen har byggelementen vanligtvis en fuktkvot på mellan 9 och 12 vikt-% när de levereras.

LÄRDOM – ATT LÄMNA MASSIVA TRÄYTOR ÖPPNA I ALLA LÄGEN

Under den första fuktronden för massivträbygget i Uppsala använde jag en elektrisk resistansfuktmätare med hammarelektroder för att kontrollera träets status. Ytorna var i många fall fuktiga med fritt vatten och snö stående på ytan och fuktkvoter, FK, mellan 18 och 28 vikt-% mättes upp. När virke uppnår fibermättnad, vid FK = 28 vikt%, ger resistansfuktmätaren inte längre korrekta värden, trots att instrumentet anger till exempel 35 eller 40 vikt-%. Protokoll som anger FK över 28 vikt-% bör därför undersökas lite närmare så att man kan säkerställa att mätteknikern verkligen vet hur och var man ska mäta fukt i virke. Bra information om hur man ska utföra fuktmätning i virke finns både på träguiden.se samt hos Fuktcentrum.se. Lite längre in i virket, på ett djup större än 20 mm, var fuktkvoten mellan 14 och 17 vikt-%. 50 mm ner mättes 12 vikt-% upp. Rekommendationerna från min sida till byggaren var att försöka få tätt tak så snabbt som möjligt och att avlägsna stående vatten och snö från horisontella ytor så att fukten inte skulle krypa längre ner i massivträet.

Vid den andra ronden tre månader senare i mars var taket tätt, men terrassen på plan 2, var fortfarande oskyddad. Väggblocken var på utsidan torra och fuktkvoten nere under 12 vikt-% på ytan. 50 mm in i massivträet, både på väggblock och horisontella bjälklag, var fuktkvoten mellan 8 och 10 vikt-%. Det innebar att virket höll på att torka och stomkomplettering kunde påbörjas så snart byggnaden blev tät. Ytan på bjälklagen var missfärgade av mikroorganismer och detta fick slipas bort och 32

behandlas med teknisk sprit för att döda sporer. Den främsta orsaken till missfärgningen var att vatten blivit stående under längre tid och att presenningar och plastfolie lagts ut på ytor i ett försök att skydda dem utan att fukt kunnat torka bort. Plastfolier som läggs ut på ytor verkar göra mer skada än nytta eftersom det alltid kommer in vatten genom små hål och då kan fukten inte torka bort igen. Lärdomen var här att lämna massiva träytor öppna i alla lägen.

Används väderskydd ska de byggas upp minst en meter ovanför träytorna och til�låta luftväxlingar så att virket kan torka ordentligt samtidigt som risken för kondens på undersidan minskar.

NYA UTMANINGAR I LINKÖPING

På bygget i Linköping tampades platschefen Anders Sandell med nya utmaningar i sitt första massivträprojekt. Det gick för fort att montera elementen och leverantören av massivträelementen kunde inte få fram leveranserna snabbare. Det innebar att invändig produktion fick påbörjas innan taket blivit tätt, vilket naturligtvis inte är optimalt. Därför genomfördes fuktmätningar regelbundet och fokus lades på att få varje bjälklag tätt och leda bort vatten så snabbt det bara gick. Tekniken går ut på att betrakta massivträytan som tät och tejpa och försegla alla elementskarvar, både horisontellt och vertikalt så snabbt det bara går.

På grund av husets runda form, kunde inte provisoriska presenningar monteras eftersom det tog för lång tid att lyfta av och på dessa. Med tanke på halkrisker och de vindlaster som presenningar utsätts för, ansågs det även för riskfyllt att använda denna typ av väderskydd som också var

tvungna att lyftas bort med korta intervaller eftersom nya våningar byggdes löpande.

Med tejpförsegling av samtliga skarvar och ingen lös plastfolie på ytorna, kunde ytan på massivträet torka upp mellan alla regnväder. Mellan bjälklagen tejpades en gummikappa fast med nedhäng mellan elementen och fall bort mot fasaden som en enkel form av ränndal. Detta visade sig fungera över förväntan och fuktkvoterna i under­ liggande våningar höll sig normalt under 12 vikt-% i massivträet. Endast vid lokala läckage där fritt vatten letade sig ner upp­ ifrån tillfördes fukt till stommen och våtsug och värmefläktar flyttades runt dit de behövdes. Enligt min erfarenhet är 3M FAST-F, G eller UC bäst tejp just nu för invändig och utvändig tätning.

LUFTTÄT BYGGNAD

För att kunna garantera tätheten i stommen anvisade leverantören att det skulle monteras en PE-folie invändigt. Vis av erfarenheterna från bland annat Uppsala, att aldrig låta plastfolie ligga mot en massiv träyta, valde jag bort plastfolien helt och föreslog istället en lösning där alla invändiga skarvar mellan väggblock och bjälklag tejpades tätt.

Under byggskedet utfördes en tidig provtryckning för att verifiera att det verkligen blev lufttätt. Målet 0,2 l/s/m2 klarades utan större problem. Tejplösningen fungerade både som vädertätning under byggtid och för att få en lufttät byggnad.

Med 22 graders invändig temperatur och RF = 50 procent är daggpunktstemperaturen 10,5 °C. Det vill säga att på ytor kallare än 10,5 grader kommer kondens att fälla ut.

Man vill därför inte ha träreglar eller organiskt material i konstruktionen som är kal�-

HUSBYGGAREN NR 3.2017

lare än så för att undvika fuktskador orsakade av luftläckage. För hur noga man än är kommer varm inomhusluft att läcka ut genom små otätheter i konstruktionen.

Det kan därför vara bra att bygga robust och förutsätta att det läcker på några ställen utan att konstruktionen mår dåligt av det. Utan plastfolie eller annan ångbroms kan massivträet torka både inåt och utåt under åren som går. ÅNGTÄTHET

Massivträ är i sig lufttätt och ångtätheten är relativt hög. Med en stomme i massivträ som är 25 mm eller kraftigare, behövs därför i normalfallet ingen ytterligare ångbroms i klimatskalet. Det är gynnsamt både under byggtid och vid drift eftersom infästningar i ytterväggar, genomföringar och annat alltid kan tätas mot det stabila massivträet både på insidan och utsidan utan att det uppstår fuktrisker. Detta under förutsättning att ångöppna material monteras utanpå massivträet. PIR-isolering eller tät cellplast bör undvikas. Däremot kan diffusionsöppna produkter som Kooltherm eller Ignucell användas om det är acceptabelt ur brandsynpunkt. Brandsäker mineralull är annars ett lämpligt val för utvändig isolering av stommen. Byggsystemet är helt enkelt robust och har en stor vingelmån.

Används bra tejp till elementskarvarna och genomföringar kommer massivträstommen att hålla mycket länge.

mineralull och lambdavärdet ligger kring 0,14 W/m K. För att ge byggnaden bra detaljlösningar vid bjälklagskanter, knutpunkter och liknande ska bärlinor ligga så långt in mot den varma sidan som möjligt. Fasadisolering ska därför monteras på utsidan av stommen där den gör mest nytta. Massivträet håller då i det närmaste 20 grader året runt vilket medför att konstruktionen är torr vid normala bostadsförhållanden.

Torrt virke rör sig minimalt och risken för fuktrelaterade skador kan betraktas som låg. Eftersom isolering läggs på utsidan av väggarna är det även enkelt att kontrollera utförandet på stora ytor där glipor och felställen kan hållas nere till ett minimum.

Köldbryggor undviks nästan helt och fokus kan istället läggas på utformning av balkonglösningar och annat som ska fästas in i stommen.

Förutom risker med kondens från den varma sidan på vintern, utgör slagregn den stora fuktrisken för fasader. Med en stomme av massivträ kan tryckfallet alltid säkerställas över den inre stommen. Lufttrycket utomhus är därmed i stort sett lika i hela den yttre isoleringen på stommens utsida. Fasaden fungerar därför som en tvåstegstätad konstruktion där rinnande vatten kan avledas med droppnäsor. Kommer fukt ändå in till träet, kan det torka ut igen eftersom stommen är varm och har relativt stor förmåga att buffra fukt.

FÖNSTERMONTAGE – FÖNSTERLÅDOR

KLIMATSKAL OCH FUKTSÄKER FASAD

Massivträet har bra värmeisolerande egenskaper och kan jämföras som en tredjedel av isolervärdet för traditionell mineralull.

300 mm massivträ motsvarar då 100 mm HUSBYGGAREN NR 3.2017

Den bästa lösningen så här lång som jag sett, är att prefabricera fönsterlådor i K-plywood. Det blir robust och passformen var på millimetern korrekt! Att bygga dessa fönsterlådor är inget som byggnadssnickare

ska ägna sig åt, utan det är millimeterprecision som kräver exakt sammanfogning och utförs lämpligast av snickeriverkstäder.

Fönsterplaceringen är ur ett energiperspektiv bäst att utföra långt in i fasaden eftersom fönsterkarmar ska överisoleras för att ge låga värmeförluster. Arkitekter verkar däremot vilja ha glaset i fasadens yttre del vilket gör att karmen vanligtvis inte kan monteras i massivträet. Ska fönstren kragas ut från massivträet blir vattenavledningen både under byggtid samt under drift en utmaning. Lämpligt vore att ha en lutande ovansida där gravitationen leder bort vatten, men det ökar kostnaden eftersom det invändigt blir sneda ytor. Kanske kan någon klura ut en bra lösning? I Valla Berså tejpades alla skarvar täta i plywoodlådorna och även på insidan och utsidan mot massivträet. Sekundärtätning med tejp utformades som en balja på plywooden under fönsterkarmen och 200 mm upp på sidorna.

När fönstret eller dörren monterats tejpas sedan ovansidan samt sidorna helt täta för att stoppa regnvatten. Bara drevmånen under karmbottenstycket lämnas diffusionsöppen. För att hitta rätt montageordning av plywoodlådor, tejpning, montage av karm, vädertätning av fönster och till slut lufttätning på insidan genomfördes provmontage och inblandade arbetsledare funderade lite på från vilket håll skruvar ska monteras och hur långa de kan vara utan att förstöra tejpningen. Med allas hjälp blev resultatet bra och under byggtid upptäcktes inget läckage och när fasaden blir klar bedöms risken för fuktskador som liten.

FÖRDELAR MED MASSIVTRÄ

33

TRÄBYGGNAD

Först och främst, massivträ som tillverkas industriellt med kontrollerade fuktkvoter och små toleranser i fabriksmiljö, är ett fantastiskt material att bygga med! Komponenterna är enkla att hantera med mindre kranar, det finns alltid något att fästa skruvar i och ytorna är behagliga att arbeta med. Lite som man byggde förr i tiden med stockar och plankväggar. På en lastbil ryms förvånansvärt många vägg- och bjälklagselement eftersom de är så tunna och relativt lätta.

Det gör att tiderna för monteringen kan bli korta och med god planering kan tätt tak fås mycket snabbt. Därefter kan stomkomplettering och isolering av ytterväggar börja. Under byggprocessen är det tystare eftersom inga slagborrmaskiner hörs och stomljud sprids inte långt i virket. Trä är som bekant en förnybart, det ekologiska avtrycket är relativt litet och jämfört med stål och betong är koldioxidbelastningen minimal.

PLANERING – AVGÖRANDE FÖR HÖG BYGGTAKT

Vid nästa projekt som jag medverkar i med massivträ, kommer jag att göra allt för att få byggaren att hålla en mycket hög takt under stomresningen. Samtliga element­ skarvar tejpas omgående och alla bjälklag görs vattentäta och förses med en vattenutledande ränna av gummiduk. Horisontella ytor kan förseglas med diffusionsöppen och vattenavvisande färgtyp StoGold Coat.

Denna lösning med färg används i Kanada och minskar risker för påväxt under byggtid. Massivträ ska användas även i lägenhetsskiljande väggar som sedan får kompletteras med fribärande ljudisolerade väg34

gar i efterhand. Träreglar ska undvikas till varje pris, eftersom de inte alls är lika tåliga mot fukt som massivträet. Det översta bjälklaget utformas med fördel med lutning som underlättar vattenavrinning eftersom det tar tid att få till ett tätt tak. Varje droppe vatten som hålls borta från underliggande bjälklag är värt mycket! Vidare ska massivträ som ställs mot en betongyta lyftas upp 100 mm med en betongklack. I Valla Berså märkte vi för sent att det var omöjligt att hålla allt vatten borta från betongen vilket ledde till att nederdelen av massivträet långa tider stod blött. Så mura ett varv Leca eller gjut en klack i betong så slipper ni åtminstone dessa bekymmer. Vid trapphus och under bjälklag som inte kan hållas täta kan enkla vattenuppsamlande presenningar monteras med slangar som leder bort vattnet. Över schakt och trapphus kan provisoriska väderskydd användas som lyfts upp efterhand som byggnaden växer på höjden. Man ska räkna med att vatten rinner in under byggtid och vara tydlig med att informera alla om vart vattnet ska ledas och hur skadeförebyggande åtgärder ska utformas. Kan stommen monteras fort kommer fuktriskerna sannolikt att vara hanterbara och stomkomplettering kan utföras så snart taket är tätt och fönster är monterade.

FAKTARUTA: VALLA BERSÅ

Valla Berså består av 69 hyresrätter, samt lokaler för butiks- och caféverk­ samhet.

BYGGHERRE: Lindstén Fastigheter AB ARKITEKT: Winell & Jern Arkitekter AB ENTREPRENÖR: Åhlin & Ekeroth Bygg­ nads AB STOMENTREPRENÖR: Martinsons UPPVÄRMNING: Husets energi tas från solceller på taket och från tio borrhål, 230 meter djupa BYGGSTART: Våren 2016 INFLYTTNING: Senhösten 2017

Allt ska utformas med trä och inga bärande eller stabiliserande trapphus i betong ska behövas. Som fuktsakkunnig i detta projekt ska undertecknad försöka hjälpa övriga projektörer att hitta möjligheter och risker under byggtid och drift. Det ska bli spännande att se hur denna byggprocess fortlöper. Det finns en kompetent projektledning och de inblandade parterna samarbetar intimt vilket känns betryggande inför det fortsatta arbetet. Sannolikt finns det anledning att berätta om erfarenheterna från detta projekt i en framtida artikel i Husbyggaren. ■

HÖGHUS HELT I MASSIVTRÄ I SKELLEFTEÅ

White arkitekter har fått i uppdrag att projektera ett nytt Kulturhus i Skellefteå. Tanken är att stommen ska utformas helt i massivträ och en hotelldel utgör kärnan i byggnaden som planeras bli 17 våningar hög.

PER KARNEHED

SBR ing, Energiexpert och Diplomerad Fuktsakkunnig.

Karnehed Design & Construction AB www.kdcab.se

HUSBYGGAREN NR 3.2017

Programvaran för effektiv dimensionering av pelare, balk och träförband Dimensioneringsprogrammet för dig som arbetar med träoch stålkonstruktioner. Snabbt, säkert och tidsbesparande.

Kontakta oss så ordnar vi en personlig webbdemo. statcon@elecosoft.se, 010-130 87 00

www.elecosoft.se

Allt

du behöver!

I nya Limträhandbok Del 1-3 finns all information samlad. Här finns fakta om limträ, vägledning vid projektering, konstruktionsberäkningar och beräkningsexempel på olika limträkonstruktioner.

Pris från 395 kr exkl. moms för alla tre böckerna.

Expeditionsavgift och frakt tillkommer.

BESTÄLL DINA EXEMPLAR IDAG! svenskttra.se/limtrahandbocker

WWW.SVENSKTTRA.SE

Säker På TakeT Förbered dig för det värsta - använd brandskyddfärg från Teknos

Teknos erbjuder brandskyddande ytbehandlingssystem godkänt enligt B-s1, d0, K210/B-s1, d0, K110/B-s1, d0, SP-Fire 105 samt CEN/TS15912 DRF INT1, INT2, EXT. Dessa färgsystem skapar nya möjlighet för trä att användas på platser där det tidigare inte varit möjligt på grund av brandsäkerhetsrisker.

Den arkitektuella friheten för trä har nu blivit ännu större.

a d d La vår hem p! ap

Ny version av appen Weland Ståls app gör det enkelt att ta fram gällande krav på taksäkerhet när du är på taket.

Du kan snabbt nå monteringsanvisningar och göra risk-analyser. Nya funktioner i appen är bland annat en uppdaterad snörasskyddsberäkning. Det är även möjligt att scanna informationsskylten via en QR-kod.

Kontakta oss för frågor och mer info 0325-61 95 00 info@teknos.se

Paint with Pride

www.welandstal.se

www.teknos.com

Industrivägen 1 • 523 90 Ulricehamn Tel: 0321-261 60 • E-post: info@welandstal.se

Krönika

Att skifta samtalet om bostadssituationen till en kreativt laddad diskussion och ett kollektivt idéarbete har många vinnare.

Foto: Shutterstock

Bristen på bostäder har blivit ett argument för flyktingmotståndare. Det är något som bostadsbyggare och samhällsplanerare behöver förhålla sig till. De flesta med inblick i bostadssituationen vet att det inte är vårt flyktingmottagande som orsakar att efterfrågan på bostäder är högre än utbudet.

F

ör några år sedan var situationen inte särskilt olik dagens, fast då berodde bristen på bostäder på att fler bostäder inte blev byggda. Det berodde inte heller då på flyktingmottagningen. Argumentationen gror på olika sätt på olika håll. Det kan vara en gymnasist i Linköping som efter ett föredrag jag håller kommer fram till mig och säger att det som oroar honom med Sveriges flyktingmottagning är att han nu inte kommer kunna flytta till Stockholm för att studera, som han hade tänkt. Det kan vara en kommuntjänsteman i en mindre Norrlandskommun som säger att de inte kan ta HUSBYGGAREN NR 3.2017

emot fler flyktingar än de gör eftersom det inte finns tillräckligt med bostäder.

Min erfarenhet ger vid handen att marknaden har och kommer alltid att föredra överskott på efterfrågan framför överskott på utbud. Om norrlandskommunen ökar sin befolkning med 100 invånare kommer det aldrig att byggas bostäder för 100. Som mest för 90. Men ökar invånarantalet kommer det också att byggas fler bostäder. Det är inte av en magisk tillfällighet som både antalet påbörjade och färdigställda bostäder var högre än på 20 år i Sverige 2016, samma år som befolkningsökningen var högre än den varit på 20 år. Eller att befolkningsökningen, plus 144 000, precis som tidigare år ligger något högre än antalet

personer som kan tänkas rymmas i de 57 000 färdigställda bostäderna.

Jag svarar killen i Linköping att det antagligen inte är så att flyktingmottagningen gör det svårare för honom att flytta till Stockholm. Ställer han sig i Stockholm stads bostadskö finns studentbostäder för honom att hugga på, liksom han kommer att möta olika erbjudanden om boenden riktade till just hans åldersgrupp och situation. Han kommer sannolikt att ha lättare att få hyra en lägenhet eller ett rum i andrahand i Stockholms innerstad än de han identifierat som sina konkurrenter på bostadsmarknaden.

När jag träffar honom har jag precis varit på ett av de boenden som en av Stockholms

37

Krönika

ÖKA FÖRSTÅELSEN

Det finns några saker i detta som byggherrar, fastighetsägare och planerare kan bidra med i det här läget. Det är viktigt att synligoch tydliggöra bostadsbyggandets mekanismer – vad byggandet av bostäder beror på och till vilken grad det är kopplat till antalet flyktingar vi tar emot. Att en region som Stockholm, med 2,3 miljoner invånare, får 37 000 nya invånare innebär inte att nittonåringar från andra delar av Sverige kommer 38

väntningarna, hälften tyckte det var som väntat och fjärdedel var besviken på Sverige och tyckte det var sämre än väntat. Den besvikna fjärdedelen talade ofta om bemötande från lokalbefolkningen i kommunerna där de bodde som en parameter denna besvikelse byggde på. Motstånd genom allt från flygblad och glåpord till brandattacker eller påkörningsförsök. Motsatt gällde den glatt överraskade fjärdedelen – de hade positiva erfarenheter av hjälpsamma och vänliga nya grannar och hopp om framtiden. I den gruppen tenderade också respondenterna att vilja bo kvar i kommunen oavsett om det var Haparanda eller Stockholm. Och motsatt gällde förstås när de hade känt sig oönskade.

FLYKTINGARNAS ORO

I kvarteret Marman vid Årstaberg planerar Familje­ bostäder för 220 nya hyresrätter. Möjlig byggstart hösten 2018 med inflyttning 2020.

samhälle. Något av detta har alltid kommit före och något efter. I vissa fall som i de tidiga ABC-förorterna eller senare Västra hamnen och Hammarby sjöstad har infrastrukturen kommit först och invånarna sedan, vanligare har det omvända varit.

Och även när all infrastruktur på förhand planerats har det inte nödvändigtvis klaffat.

Karaktären på inflyttarna kan ha blivit annorlunda än på förhand gissat, det är sällan särskilt noga kalkylerat och skolor eller utbud av service missriktat. Det är samhällets och marknadens natur att denna växelverkan sker, i början lite grövre och hårdare när de stora glappen behöver överbryggas, så småningom med allt mindre rörelser.

Att tydliggöra denna dynamik ligger i hela Sveri­ges intresse och därmed även byggarnas. Vi tjänar på alla vis att minska på slitningarna som uppstår när vi tar emot flyktingar och går in i en skuldbeläggande retorik. Det stärker motståndet mot flyktingmottagandet och därmed försämrar det också bemötandet våra nya invånare får.

Och desto sämre det här blir desto mer uppförsbacke blir det för dem som kommer och för oss som samhälle.

Redan i den studien såg vi att flyktingarnas egen största oro inför framtiden var möjligheten till en bostad. Mot slutet av år 2016 gjorde vi också studier med kommunanvisade, som hade fått uppehållstillstånd, och även om de hade en bostad var det fortfarande en oro. Flera delade boende, antingen i andra hand, vitt eller svart, och flera bodde i vandrarhemsliknande komplex som det jag beskrev tidigare. Vid sidan om svårigheten att få till stånd en familjeåterförening var bostadssituationen den som tärde mest på dem. På den här kanten har också alla inblandade i bostadsbyggande en roll att spela. I våra intervjuer återkommer önskan från de vi träffat om att få vara nyttiga – de som önskar sig en bättre bostadssituation gör det inte bara ut i tomma luften, vanligare är att de vill hjälpa till, med allt från att resonera och planera hur det bäst skulle kunna bli bättre, till att själva vara med och bygga. Att involvera de som kommit som flyktingar i frågan som en viktig del av deras framtid ger med all säkerhet både fördjupad kunskap om vägar framåt och dessutom ett meningsfullt engagemang.

Det jag skrev om i min förra krönika, i

BEMÖTANDE OCH FÖRVÄNTINGAR

Under 2016 arbetade jag med en studie där vi intervjuade 456 flyktingar på asylboenden runt om i Sverige, de flesta hade varit här kortare tid än ett år och väntade på sitt besked om uppehållstillstånd. En fjärdedel upplevde att Sverige hade överträffat för-

Foto: Migrationsverket

Foto: Migrationsverket

VAD KAN BRANSCHEN GÖRA FÖR ATT

att bli snuvade på möjligheten att plugga i Stockholm. Eller att en kommun som ökar sin befolkning också kommer att öka sitt bostadsutbud – så småningom. Ingen exakt koordination av jobb, bostäder och annan infrastruktur har någonsin skett i något

Foto: Familjebostäder

kranskommuner ordnat för sina kommunplacerade, alltså de som fått uppehållstillstånd och anvisats till att bo i en särskild kommun. Boendet påminner om ett vandrarhem, där de som fått en bostad där delar sovrum med någon som de inte känner sedan tidigare eller kunnat välja att bo eller inte bo med. Dusch, toalett, kök och matsal delar de med alla andra på boendet, ett femtiotal personer. När jag hälsar på en vän till mig som bor där, måste jag anmäla och skriva in mig hos de två vakterna som möter mig vid ingången. Och jag får inte stanna längre än till klockan 21.00. Frågan är om killen i Linköping ens skulle vilja leva så?

Kommuntjänstemannen i Norrland börjar först prata om att själva mottagandet har varit svårt. När vi resonerade kring hur det med bättre planering och framförhållning hade kunnat fungera bättre, kom han in på att det var hög arbetslöshet. Och när vi resonerade kring vägar framåt i den frågan berättade han att det ändå inte skulle finnas bostäder till de som kom. Vi pratar om en av det antal mindre kommuner i Sverige som de senaste åren haft som sitt största problem att befolkningen minskat och tillväxten därmed hamnat i en negativ spiral. Som under tiotalets första år åkte ner till utflyttarmässor i Holland för att locka folk från Nederländerna att flytta till dem.

HUSBYGGAREN NR 3.2017

Foto: Familjebostäder

I Norra Djurgårdsstaden, ett av Stockholms miljö­ profilerade områden, ligger Familjebostäders Kvarte­ret Gotska Sandön 2 med 109 lägenheter.

inte satt oss ner och pluggat in ordentligt: Det går inte att prognostisera flyktingmottagning. Forskningen som försökt hitta vägar att räkna ut och prognostisera flyktingrörelser har kommit fram till att det inte är möjligt. Flykt bygger helt enkelt på alltför slumpartade och svåruträknade situationer för att det ska gå att prognostisera.

En konflikt kan bryta ut när som helst och snabbt eskalera. En naturkatastrof kan drabba en region med många invånare utan förvarning och så vidare. När antalet flyktingar som kommer ökar kan vi tillfälligt minska det igen genom strängare regler, kontroller och gränsbevakning.

Historien visar att nivån alltid efter den tillfälliga nedgången, vänder och går upp igen, för att så småningom överstiga det tidigare antalet. Det hände efter vår senaste svenska gräns- och lagutveckling 1989, det hände efter att EU införde Frontex 2005 och det kommer hända igen både hos oss i Sverige och för EU som helhet. Det vi inte vet är när, inte ens på ett ungefär. Det kan vara nästa år det går upp igen eller om tio år. Och när det går upp igen kan sannolikt den toppen igen bli högre än den vi hade år 2015 eftersom fler människor totalt kommer att befinna sig på flykt i närområdet. Vi har alltid haft migration, ingenting har stoppat den och så kommer det fortsätta att vara. Därför har vi att välja på att förlita oss på den historiska empirin eller bli överraskade och tagna på sängen när historien upprepar sig.

VI HAR ALLTID HAFT MIGRATION

BEREDSKAP OCH FLEXIBLA BOSTÄDER

Ett annat viktigt spår att komma in på är också det som rör framtida flyktingmottagningar. Allt fler kommuner börjar uppmärksamma ett faktum som länge fått rätt lite gehör: Vi vet inte hur många flyktingar vi kommer att ta emot i framtiden. En anledning till att känslan av kaos uppstod 2015 var att vi inte var beredda på att just det antalet som kom. Antalet i sig var inte nödvändigtvis oöverkomligt. Tar vi ner de 162 000 som sökte asyl på konkret nivå så motsvarar det för ett samhälle med 1 000 invånare att det fick fyra familjer som flyttade in inom loppet av ett år. Migrationsverket hade dock prognostiserat för drygt 100 000 asylsökande, och när det blev mer än så var vi – kommuner, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen – helt enkelt inte beredda på de extra 60 000. Men antalet i sig var inte nödvändigtvis problematiskt – två, tre, fyra eller fem familjer per tusen invånare gör ingen enorm skillnad, sett till antalet.

Att vi inte var beredda beror på att vi har en viktig läxa att lära som vi fortfarande

Det vissa kommuner börjar göra nu är helt enkelt att ha en större beredskap för nästa topp och passar på att planera för hur de ska hantera nästa topp nu när det är en period av mindre flyktingmottagning. Här behöver alla inblandade tänka till: Vad kan vi som bygger och planerar hus ha i beredskap om en kommun plötsligt får en tredubblad folkökning? Både vad gäller det direkta mottagandet, anläggningar som kan göras i ordning för mottagandet av asylsökande men också så småningom privata bostäder för de som får uppehållstillstånd och stannar eller hänvisas till kommunen.

Hur går det att tänka där? Går det att utveckla beredskapsupphandlingar som beror på olika grader av befolkningsökning? Kan fastigheter byggas för ändamål som är tillfälliga tills den dagen då vi får en ny flyktingtopp för att då snabbt göras i ordning till ett asylboende?

Ett givet spår i det kreativa arbetet är förstås också det omvända, att planera för att vid nästa flyktingtopp bygga asylboenden som kan omvandlas till olika typer av boen-

HUSBYGGAREN NR 3.2017

den för äldre. Delen av vår befolkning som är 80 år och äldre ökar stadigt och kommer enligt Statistiska centralbyrån att öka med ungefär 700 000 invånare under de kommande 40 åren. Runt 17 000 nya åttioplussare per år.

Att skifta samtalet om bostadssituationen till en kreativt laddad diskussion och ett kollektivt idéarbete har många vinnare.

En av dem är byggbolagen och fastighets­ ägarna vars anseende skulle få en injektion som säkert skulle innebära en ökning i tillit till viljan att skapa. Kommunerna är en annan vinnare med en tryggare befolkning.

Tryggare både vad gäller sin egen framtid och i relation till flyktingmottagningen som med dagens bostadsretorik genererar fördomar och rädsla till en grad som inte skulle vara nödvändig. Största vinnaren skulle Sverige som helhet bli, både våra befintliga invånare och de nya som kommer i framtiden. Tro och hopp på bostadsmarknaden kommer att betyda mycket för allas framtid.

Men redan på kort sikt finns ett viktigt mål, kanske det viktigaste: Att med en bättre förståelse för bostadssituationen och bostadsbyggandet minska risken för den ryktesspridning och oro som idag leder till det flyktingmotstånd som bidragit till att vi släpper in färre av de flyktingar som är i nöd och knackar på Sveriges dörr. ■

Foto: Shutterstock

årets första nummer, är något som kommer upp allt mer när vi intervjuar personer som nu har fått uppehållstillstånd och haft en period av bostadssökande: Möjligheterna att få ett kontrakt är obefintliga, inte nödvändigtvis på grund av kötid – fler börjar söka sig till de fastighetsbolag som lottar eller har först till kvarn-principer för de som väntar. Huvudkruxet är att få ett kontrakt, givet att hyresvärdarnas preferens för fast inkomst genom anställning, gärna en längre period tillbaka i tiden, får dem att hamna längst bak i kön hur de än gör. Även här finns insatser att göra för planerare, fastighetsägare och byggherrar.

CARLOS ROJAS

Samhällsanalytiker Sweden Research CR17

39

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

PERNILLA SAMUELSSON

Biträdande jurist pernilla.samuelsson@ foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

När har en konsult rätt att ställa in sin prestation vid beställarens betalningsovilja?

Det händer då och då att beställare, av olika skäl, inte betalar konsulten belopp som konsulten har fakturerat för utförda tjänster. Varje timme som en konsult lägger ner i uppdraget blir en osäker fordran och det uppkommer ett för konsulten trängande behov av att minimera det belopp som konsulten kan komma att förlora i uppdraget. om beställaren anser sig ha rätt till skadestånd men av olika skäl inte kan eller vill precisera sitt skadeståndsanspråk. Att precisera ett skadeståndsanspråk mot en konsult kan vara en tidsödande uppgift, särskilt för en oerfaren beställare. Andra skäl till att en beställare inte betalar kan vara att beställaren anser att ÄTA-arbeten som konsulten har anmält och fakturerat inte är ÄTA-arbeten eller inte är anmälda i tid. Det finns såklart fler anledningar till utebliven betalning av fakturor. I stora byggprojekt med ”engångsbeställare” som kunder, händer det inte alltför sällan att beställaren misstar sig beträffande konsultens rätt till betalning för utfört arbete och håller inne betalning till konsulten.

SÅ KAN VARA FALLET

en konsult då lägger ner i uppdraget blir en osäker fordran och det uppkommer ett för konsulten trängande behov av att minimera det belopp som konsulten kan komma att förlora i uppdraget.

VARJE TIMME SOM

som konsult då göra i ett pågående (kanske stort) uppdrag där betalning av fakturor uteblir och man inte vill riskera att förlora mer intäkter när anledningen är betalningsovilja (och inte betalningssvårigheter) hos

VAD KAN MAN

40

beställaren eller ett misstag hos beställaren t. ex. beträffande beställarens rätt till skadestånd m.m. Det finns en sällan utnyttjad rätt i ABK 09 för konsulten att ställa in arbetet, d.v.s. konsultens prestation, till dess att betalning har skett.

Den rätten finns i kap 6 § 11 i ABK 09. Bestämmelsen föreskriver en ömsesidig rätt för både konsult och beställare att hålla inne sin egen prestation för det fall det finns starka skäl att anta att den andra parten inte kommer att uppfylla en väsentlig del av sina skyldigheter enligt parternas avtal. Om en part vill ställa in sin prestation ska den andra parten genast underrättas om detta och om parten då ställer godtagbar säkerhet för fullgörandet av sina förpliktelser har parten inte längre rätt att hålla in sin prestation. Detta är en bestämmelse om s.k. stoppningsrätt som har sin förlaga i 61 § Köplagen (1990:931).

EFTERSOM KAP 6 § 11 I ABK 09 base-

rar sig på köplagen har även köp­lagens förarbeten relevans för hur bestämmelsen ska til�lämpas. Köplagens förarbeten anges som exempel på när det finns så starka skäl att stoppningsrätt kan vara aktuell att beställaren i något avseende har handlat på ett sätt så att betalningsviljan kan ifråga­ sättas. Det är således inte så

mycket som krävs för att starka skäl ska finnas. Vad gäller kravet att det ska vara en väsentlig del av förpliktelserna har det i doktrin framhållits att det som regel redan är ett väsentligt kontraktsbrott redan att vara i dröjsmål med betalning. Ett väsentligt kontraktsbrott är hävningsgrundande och då finns det också en rätt att ställa in sin prestation. Min slutsats av detta är att även mindre belopp som en beställare väljer att inte betala av en faktura ger konsulten en rätt att ställa in sin prestation trots att det i bestämmelsen talas om att det ska vara en väsentlig del av förpliktelserna. då göra om beställaren ställer en säkerhet när beställaren väl har underrättats om att konsulten ställer in sin prestation. Ja, vad skulle en godtagbar säkerhet kunna vara i fall av betalningsovilja? Min uppfattning är att det då måste handla om en säkerhet vars infriande beställaren inte kan påverka, t.ex. en bankgaranti som kan göras gällande ”on demand”.

VAD SKA MAN

har konsulten en betydligt mer långtgående rätt att ställa in sin prestation enligt ABK 09 kap 6 § 11 än vad bestämmelse vid första anblicken ger sken av. Konsulten kan därutöver vara ganska

kräsen med att acceptera säkerheter som ställs och behöver, vid beställarens betalningsovilja, inte godta sådana som beställaren kan förfoga över. Det gäller för konsulten att ha is i magen i dessa fall och att inte återuppta arbetena förrän beställaren antingen har betalat utestående belopp eller ställt en godtagbar säkerhet. Som anges ovan är som regel redan dröjsmål med betalning ett väsentligt kontraktsbrott som i sig är hävningsgrundande. Skulle det vara så att beställaren har rätt att innehålla sin prestation så är dock att notera att ett felaktigt innehållande från konsulten kan vara ett kontraktsbrott från konsultens sida.

HAR DU FRÅGOR om artikelns innehåll kontakta: Pernilla Samuelsson Biträdande jurist på Foyen Advokatfirma pernilla.samuelsson@foyen.se

SAMMANFATTNINGSVIS

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 3.2017

l i n d a b | v i f ö re n k l a r b y g g a n d e t

En sandwichpanel som klarar både brand och kraftiga stötar?

Inga problem.

Panel med både brand- och M-klass Att brandsäkra väggar byggs med obrännbara mineralullselement vet de flesta – men att klara brandväggar med tillägg för mekanisk påverkan har tidigare varit förbehållet tyngre konstruktioner i exempelvis betong. Lindab har utvecklat en patentsökt lösning med ett enkelt sandwichelement som klarar kraven till EI 90-M utan komplicerade förstärkningar.

Läs mer om våra sandwichpaneler på www.lindab.se

Årets Innovation 2016

Kaknästornet fyller 50 år

Vid en högtidlig tillställning på Ingenjörsvetenskapsakademien den 25 april utsåg SBUF utvecklingsprojektet PSI Personlig Säkerhets Instruktion och projektledaren Johan Svedlund, Skanska Maskin AB, till årets innovation.

Motiveringen till Årets Innovation 2016 lyder:

När Kaknästornet invigdes 1967 bestod det svenska tvnätet av en enda svartvit, analog kanal. I dagsläget passerar över 600 kanaler Kaknästornets utrustning för vidare distribution till Teracoms olika kunder. Till skillnad mot vad många tror, sker ingen regelrätt utsändning från Kaknästornet, trots höjden. Det är istället Nackamasterna som förser Stockholmsområdet med marksänd TV och radio. Kaknästornet fungerar istället som distributions- och logistikcentral för rörlig bild och ljud. Via satellit och fiber tas hundratals kanaler emot, därefter paketeras innehållet om till lämpligt format och skickas vidare ut i olika nät.

Projektet har resulterat i en databas med standardiserade säkerhets­ blad för hyrmaskiner. Säkerhetsbladen ger en introduktion till varje enskild hyrmaskin för att minska riskerna vid användningen. Syftet är att förebygga maskinrelaterade olyckor och förslitningsskador på arbetsplatser inom byggbranschen.

Säkerhetsbladen ger förbättrade möjligheter till högre säkerhet och reducerade förslitningsskador vid användning av handhållna maskiner.

Arbetet har varit mycket omfattande och resulterat i fler än 2 200 säkerhetsblad – till stor nytta för yrkesarbetare, arbetsledare, arbetsmiljö­ ansvariga, byggutbildningarna med flera.

Mer information om det vinnande projektet finns på www.sbuf.se under Projektresultat (ID 13002).

KORTA FAKTA OM KAKNÄSTORNET

Fotograf: Lars Hamrebjörk

■■

Började byggas 1963

■■

Invigdes 1967

■■

Höjd: 155 meter, 170 inklusive mast

■■

Våningar: 34

■■

Hissar: Två stycken snabbgående (18 km/tim)

■■

Vikt: 10 600 ton

■■

Antal kanaler som passerar: 600

Johan Svedlund, Skanska Maskin AB tillsammans med ordförande Kristina Gabrielii (vänster) från SBUFs styrelse och Vd Ruben Aronsson (till höger).

Fönstren i Kaknästornet är belagda med en tunt lager guld som reflekterar en stor del av solstrålningen. Tornet är byggt för att motstå vindstyrkor på upp till 40 m/s vid marken respektive 50 m/s i tornets topp.

Cirkelsågar och vinkelslipar brister i säkerhet oavsett pris

Byggregler för nyanländas bostäder

I Arbetsmiljöverkets test av cirkelsågar och vinkelslipar hade alla modeller minst en säkerhetsbrist. De vanligaste bristerna var felaktigt angivna buller- och vibrationsvärden vilket ökar risken för arbetsskador. Det fanns heller inget tydligt samband mellan inköpspris och antalet brister.

I testet granskades hur väl tio vanliga modeller av cirkelsågar och tio vanliga modeller av vinkelslipar uppfyllde ett urval krav i gällande regler.

Skador från vibrationer kan visa sig direkt men även efter lång tids användning och orsaka stora problem för den som drabbas. Vita fingrar, nerv-, muskel- och ledskador är några exempel på vad man kan drabbas av. Mer information och undersökningen hittar ni på Arbetsmiljöverkets hemsida www.av.se

Boverket har fått ett antal förfrågningar om vilka byggregler som gäller för bostäder för nyanlända. Därför har Boverket sammanställt frågor med svar som kommer in till Boverket.

Vem räknas som nyanländ, vilka regler gäller för att få uppföra modulhus för nyanlända, kan en kontorsbyggnad tas i bruk som boende för nyanlända i strid med detaljplanen är några av frågorna med svar som publicerats. Läs mer här:

42

HUSBYGGAREN NR 3.2017

Foto: Mats Lundqvist

Noterat

ÄR DU FULLÄRD I HUR VS SKA PROJEKTERAS? Om inte, finns nu möjlighet för dig som VS-projektör att utbilda dig i branschregler Säker Vatteninstallation och se till att ditt konsultföretag blir auktoriserat.

Idag finns närmare 1 800 auktoriserade VVS-företag som kan installera enligt gällande branschregler. Gå in på www.säkervatten.se för att läsa mer om auktorisationen av konsultföretag.

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

Marknadsnytt Ett nytt fallskyddssystem SFS intec lanserar ett nytt säkert fallskyddssystem, Soter, ett vajersystem med stötdämpande stolpar. Stolparna som monteras direkt på den yttre taktäckningen bidrar till att sprida ut och skingra stötbelastningen även om flera personer faller samtidigt. På så sätt skyddas användarna samtidigt som taket förblir intakt. Soter kan enkelt monteras på befintliga tak utan stora ingrepp När arbete ska utföras på ett tak så kopplas skyddslinan in med en karbinhake i systemet. Löparen som nu är kopplad till användaren håller fast i vajern och passerar fritt över alla fästpunkter, stolpar och hörn. Det möjliggör för den/de som befinner sig på taket att helt fokusera på sitt arbete.

Lösningen med de stötdämpande stolparna bidrar till, förutom att den skyddar de som arbetar på taket och takkonstruktionen, att färre stolpar behövs vilket gör att installationen också går snabbt.

SFS Intec lämnar 25 års garanti på Soter-systemet och det passar alla typer av tak uppger tillverkaren. www.sfsintec.biz

Ny tätningstejp halverar tiden En helt ny innovativ tätningstejp, från 3M, halverar monteringstiden jämfört med konventionella metoder vid såväl sekundärtätning kring TDV-öppningar som runt genomföringar. Den nya tejpen är extremt flexibel och lätt att anpassa till krökta fönsterkarmar och hörn så att man slipper skarva. 3M™ FAST-UC 8045P är ett resultat av 3M:s egen forskning och bygger på beprövad teknik för tillverkning av tejper i beständig akrylfoam. Det gör att den går att stretcha i samt­ liga riktningar och även att den kan sträckas mer än 300 procent utöver sin ursprungliga längd utan att förlora vidhäftningsförmågan.

3M:s nya tätningstejp kan användas under dammiga och fuktiga för­ hållanden ner till några få plusgrader och fäster snabbt på de flesta material utan förbehandling med primer. www.3m.se

Kakelugnen fyller 250 år.

Firas med jubileumsmodell.

Ljusbågscertifierade skyddsplagg GORE-TEX® PYRAD® Technology är konstruerat av ett material som utöver ljusbågsskyddet även är certifierat mot hetta/flamma, antistat, begränsat kemskydd och lättare svetsarbete. Skyddet mot ljusbåge beräknas i kalorier per cm2 och Puvabs nya produktserie uppvisar ett skydd på hela 51 cal/cm2. Plaggen som även är vind och vattentäta kan i sin komfort och design liknas vid avancerade alpin­ produkter med den skillnaden att fickor och funktion nu är anpas­ sade för energibranschen. Tack vare Puvabs systemtänk att klä sig rätt, inifrån och ut, kan plaggen bäras året om. www.puvab.se 44

Den mest omfattande utvecklingen av kakelugnens konstruktion skedde till följd av att bruken och bostäderna i Sverige förbrukade stora mängder ved vilket orsakade en energikris. På uppdrag av kung Gustav III utvecklade Cronstedt och Wrede en femkanalig konstruk­ tion, med luckor och spjäll, som presenterades 1767. Därmed an­ sågs Sverige ha världens bäst upp­ värmda bostäder. Gabriel Kakelug­ nar tillverkar idag en förfinad ugn som bygger på denna 250-åriga konstruktion och som uppnått en verkningsgrad på hela 92 %.

I år är det 250 år sedan den femka­ naliga kakelugnen presenterades vilket uppmärksammas genom att Gabriel Kakelugnar tillverkar en exklusiv jubileumsmodell i endast tio numrerade exemplar. www.gabrielkakelugnar.se

HUSBYGGAREN NR 3.2017

Debatt

Mer rosa kan trygga kompetensförsörjningen i en pressad bransch Det var framförallt min mamma som fostrade mig i att jag som kvinna har lika värde och är jämställd männen. Som nyexaminerad ingenjör i början av ett 1990-tal märkt av lågkonjunktur blev jag dock varse annat.

J

ag hade lyckan vid min sida och fick jobb i byggbranschen som friställde allt fler.

Jag var då biträdande byggledare på brobyggnation eller konstbyggnader som det vackert kallades. Där och då förstod jag hur tufft det var och att vara en 20-årig tjej i byggbranschen när jag mötte ”den gamla stammens” brobyggare. Det var mycket ”flicka lilla”.

FAKTA LEDNINGSGRUPPER

De svenska börsbolagens ledningar beräknas vara jämställda år 2040, enligt en ny rapport från stiftelsen Allbright. (källa: www.allbright.se) ◻ Enligt rapporten är nu var femte i börsbolagens ledningsgrupper kvinna. ◻ Med 27 procents andel jämställda ledningsgrupper är finansbranschen den bransch som har tagit störst kliv framåt. ◻ Totalt sett ser det dock inte lika ljust ut. Nio av tio svenska börsbolag är fortfarande mansdominerade. ◻ 77 bolag har inte en enda kvinna i led­ ningen och åtta har varken en kvinna i ledningen eller i styrelsen. ◻ Mest jämlik är fastighetsbranschen med 33 procent kvinnor i ledningarna.

IDAG HAR JAG GLÄDJEN och förmånen att driva ett byggkonsultbolag i byggbranschen som ägs till 80 procent av kvinnor med helt jämställd styrelse. Av de anställda är 30 procent kvinnor. Genom att i första hand fokusera på kompetens och värderingar, oavsett kön, vid rekryteringar och i verksamheten har vi idag en jämställd och inte minst kompetent organisation.

ANDELEN KVINNOR inom bygg och konsultbranschen ökar. Jag är ordförande i SBRs lokalavdelning i Helsingborg samt ledamot av SBRs förbundsstyrelse. Båda dessa styrelser representeras idag av ca 25 procent kvinnor. Det går åt rätt håll inom SBR. Men hur står det till i resten av branschen?

Hur är fördelningen i styrelser och ledningsgrupper? Hur är fördelningen bland de anställda? Varför består styrelser av övervägande män?

FORSKNING VISAR ATT MÄN väljer män. Hur ska vi slå hål på detta? Ska vi kvotera in kvinnor i ledningar och styrelser? Själv vill jag ha min plats för att jag förtjänat den och har något att tillföra, inte för att jag kvoterats in. Samtidigt har jag landat i att vi måste kvotera för att skapa skillnad i nästa genera-

HUSBYGGAREN NR 3.2017

TITEL: ”Män väljer män” – En fallstudie om kvinnans låga representation på högre chefspositioner. Författare: Hiba Charkas och Fatmeh Neama, VT 2013.

tion. Kvoterar vi nu kommer det att bli normali­tet med en blandning på lika villkor.

Jag tror på och min erfarenhet säger mig att en grupp, organisation eller styrelse, mår bäst av en blandning i ålder, kön, härkomst med olika egenskaper som kompletterar varandra. Där var och en får bidra med det den brinner för.

kvinnor. Så tjejer sträck på er, ta på ert rosa läppglans och ta för er! Oavsett kvotering eller ej, vi har några fantastiska byggår framför oss så vi kan göra skillnad redan idag och för nästa generation. ■

SÅ KÄRA KOLLEGER i branschen rekrytera rätt,

bered plats, gör medvetna val och framför­ allt, släpp fram de kompetenta kvinnorna.

Det kommer ditt företag att tjäna på.

Idag är tack och lov branschen på väg åt rätt håll och har kommit långt men än finns det plats för så många fler kompetenta

CAMILLA WERME

Ordförande lokal­ avdelningen Helsingborg Ledamot FS SBR

45

BYGGLEVERANTÖRER

www.lapwall.se

SPARA MER ÄN 60% AV DINA ENERGIKOSTNADER www.smartfront.se • Tel. växel: 016-17 11 30

Årets tör Innova a un i Eskilst 2016

Combisafe har ett komplett utbud av säkerhetslösningar för arbete på höjd, inklusive kollektiva fallskydd, personligt fallskydd och permanenta förankringslösningar.

Designade entrétak

Släpp in dagsljuset med Takljuskupoler.

Skapa en välkomnande entré med ett snyggt entrétak!

• • • • • •

Flera modeller och storlekar Enkel montering Unik aluminiumkonstruktion Lång livslängd Minimalt underhåll Brett produktsortiment 100% svensktillverkat

 Flera av våra tak levereras med infällda spotlights Entrétak som passar såväl till villor, flerbostadshus som kontor- och industrifastigheter.

Besök oss på www.designtak.se

PRENUMERATIONSERBJUDANDE! Prova tre nummer för 119 kr pren@husbyggaren.se

Nytec Plast AB

Smålandsstenar www.nytec.se 0371-33590

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 31429 Mobil +46 705 556 576

www.fasadglas.se

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

MER INFO OCH RÅDGIVNING Tel 0451-898 77 info@jape.se

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

www.ventgolv.se

PEIKKO SVERIGE TILL ER TJÄNST Den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år.

HPC-balken för bästa totalekonomi!

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner.

Vi levererar även alla typer av pelare.

Läs mer på www.sveconsteel.se

HUSBYGGAREN NR 3.2017

EN 1090-1

www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

47

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Byabacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com 08-510 104 70

PB teknik – specialist på projektering VVS

GÖTEBORG

www.pbt.se Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning

LUND

TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

48

HUSBYGGAREN NR 3.2017 HUSBYGGAREN NR 1.2017

Symposium, Entreprenad­besiktning i Prag Den 4–6 maj anordnade vi ett symposium inom entrepre­ nadbesiktning. Kursledare var Tomas Thulin, Byggingenjör SBR och advokat Lars Hag.

DAG 2, började på morgonen och inleddes med en presentation av grupparbetet om olika rättsfall. Det är inte helt enkelt med juridiken men mycket kompetenta Lars Hag guidade deltagarna på ett bra sätt. Därefter var det lunch på hotellet och sedan gick vi en guidad tur genom Prag under tre timmar. Efter turen var några deltagare med på romprovning.

Foto: Shutterstock

DAG 1, torsdagen, startade symposiet kl.

14.00 så att samtliga skulle hinna ner till Prag i tid. Symposiet startade med att Linn Bessner, utbildningsansvarig SBR, talade om nyheterna i SBR. Det Linn bland annat berättade om var SBRs webbshop, SBR karriär, samt medlemsprogrammet. Därefter tog Tomas Thulin över och talade om deltagarnas utlåtanden. Efter symposiet var det middag som serverades på hotellet.

Dansande hus, Prag,Tjeckien, färdigställt 1996 DAG 3, fortsatte med juridik och därefter fick deltagarna ställa frågor som de hade tagit med sig till symposiet. Dessa handlade bland annat om juridik och mallar samt

bilagor. Efter lunch var det fem personer som passade på att skriva tentamen för att förnya sina certifikat. I och med detta avslutades symposiet i Prag. ■

Byggbranschdag i Skaraborg För andra året i rad har SBR Skaraborg och Sveriges Bygg­industrier genomfört en gemen­sam byggbranschdag där de 10 större offentliga beställarna i Skaraborg har berättat om sina pågående och kommande projekt.

Projektgenomgången omfattade både infrastrukturprojekt med en omfattande utbyggnation av E20, husbyggnadsprojekt där lokaler för vård, omsorg, skolor och bostäder kommer att dominera.

Vi fick en genomgång av Skövdespåret som innebär att nyanlända eller arbetslösa har ett snabbspår för att få arbete som yrkesarbetare i byggbranschen. Snabbspåret genomförs i samarbete mellan kommu-

HUSBYGGAREN NR 3.2017

nen, arbetsförmedlingen och byggföretagen. Det startar med att språk och intresse för yrket utvärderas och därefter genomförs en tre månaders utbildningsanställning som följs av en 12 månaders yrkesutbildning. Det leder till anställning på ett entreprenadföretag om alla parter är överens.

Motsvarigheten för tjänstemän har påbörjats och är under utveckling.

Dagen avslutades med information om den nya ingenjörsutbildningen på Högskolan i Skövde som planeras att starta hösten 2018. Fokusområden för att skapa en attraktiv ingenjörsutbildning är samarbetet med näringslivet, forskningsmöjligheter och att ta vara på den kommande digitaliseringen i branschen som en naturlig del i utbildningen.

Träffen avslutades med gemensam lunch för alla 85 deltagarna som verkade vara mycket inspirerade och nöjda. ■ Text och bild: Carl Beskow

På scen: Greve Otto Sparre, gestaltad av komikern Erik Rolfhamre, som deltog från Arbetsmiljöverket och gjorde en oanmäld inspektion med komisk träff­ säkerhet.

49

NYTT FRÅN SBR

Det finns många spännande gamla bygg­ nader i Stockholm. Den 5 april besökte 20 medlemmar i SBRs Stockholmsavdelning en av dem, Kungliga Operan, för en guidad visning med inriktning på husets teknik.

Under en timme blev vi förevisade framför allt de mycket speciella tekniska utrymmen som finns bakom och under scenen.

Operans säkerhetschef informerade oss också om det komplicerade brandskyddet i en K-märkt byggnad som denna. Denna kväll höll man på med generalrepetition av baletten Drömmen om Svansjön. De av oss som ville, fick stanna kvar efter visningen för att se föreställningen. ■ Text: Erika Lindberg

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlem­ mar i 27 lokalavdelningar. SBR utveck­ lar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätver­ kande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det euro­ peiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtid­ ningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51

50

Foto: Adam Mørk

Stockholms­ avdelningen på Kungliga Operan SBR Malmö hälsade på i Hubhult I början av april besökte SBR Malmö, IKEAs nya kontor i Malmö, döpt till Hubhult. Vi fick en givande genomgång av ett modernt kontor av Lars Wingren och Klas Ekström, båda på IKEA. De berättade om planering och organisation, om husets uppbyggnad och tekniska system. Kontorsstorlek, mötesplatser + arbetsplatsdel är 21 000 m2.

Entréplanet är utfört som ett minivaruhus.

På markplan finns café och matsal för anställda. På yttertaken är lagt 2800 m2 sedumtak. Trädgården är planerad med 210

träd i ängsmark. Solcellsanläggningens storlek är 1 482 m2, med effekt 200 kW, och energi 200 MW/år. Samtliga 3 700 armaturer är LED, närvarostyrda och dagsljusstyrda. Huset har uppnått högsta möjliga hållbarhetscertifiering som finns idag, BREEM Outstanding. Huset har också fått Malmö Stads Hållbarhetspris, Gröna Lansen. I anslutning till Hubhult planeras IKEA hotell. ■ Lars Olderius, SBR Malmö

VD

TOMMY FRONDA Byggkonsult, Projekt­

MEDLEMSÄRENDEN

MATTIAS HALLBERG VVS-Ingenjör, Energi

UTBILDNING

PIERRE HÅKANSSON Projektledare,

Björn Edebrand, 08-462 17 95 Lena Pettersson, 08-462 17 90

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94 EKONOMI Uno Rydholm, 08-462 17 96 JURIDIK Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBRs försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Nya medlemmar MAGNUS AXELSSON Vd,

Magnus Axelsson Konsult AB LEIF BENGTSSON El-ingenjör, Pidab JONAS BERGSTRÖM Akustiker, Bjerking GUSTAF BJÖRKMAN Besiktningsman, Besiktningsbolaget Sydost AB SAID ELMI Byggnadsinspektör, Svea Byggkontroll AB LENNY EZELIUS Vd, Kvalitetsbygg THOMAS FRANZÉN Teamledare, Rejlers

ledarna Bygg & Fastighet i Sverige AB Funktion Komfort, Skandinavien AB

Ramböll

ANDREAS HÄGG Konstruktör,

AH Konstruktion

JEANETTE IMMO Konsult,

Anläggning & Utemiljö AB

HARIS JASAREVIC Cad ritare, Finja BENGT JEPPSSON Projektledare, Bengt

Jeppsson Byggkonsult AB

PER JOHANSSON Projektledare, Ramböll BJÖRN JONASSON Vd, Elmetod ERIK JÖRNLIND Entreprenadchef,

RA Bygg AB

MAGNUS KIERI Projekteringsledare,

Arkitekthuset Monarken AB

ROGER KLAESEN Besiktningsman/Vd,

Besiktningsbolaget sydost AB

EUGEN KROON Platschef, Exicon BJÖRN LARSEN Besiktningsman,

Björn Larsen Firma

MARKO LINDBERG Vd, Marko Lindberg JONAS LINDQVIST Marknadsområdeschef,

ÅF

ANDREAS LINDROOS Teamledare, Rejlers

HUSBYGGAREN NR 1.2017

Förbundsstämman, välordnat och glatt av Norrköpingsavdelningen Årets förbundsstämma ägde rum 19–21 maj i ett Norrköping som visade sig från sin allra bästa sida. Strålande solsken i fyra dagar, årets första sommarhelg inramade stämman.

På fredagen spelades golfmästerskap på Bråvikens golfklubb. Vann gjorde Karl-Fredrik Olsson från Stockholmsavdelningen med 36 poäng.

Välkomstmiddag avnjöts på restaurang Laxholmen i Arbetes Museum där det bjöds på utsökt buffé och underhållning av ena halvan av reklamduon Edit & Edit, Carina Perenkranz bördig från Norrköping.

Stämmoförhandlingarna hölls på Grand Hotell.

SBRs Vd, Björn Edebrand, kunde presentera ett bra år för förbundet och på framtida satsningar i höst och under 2018.

Avgående ordförande Lars Hedåker avtackades med någon form av maltdryck och varma applåder från ombuden från lokalföreningarna och övriga deltagare.

På kvällen hölls en högtidsmiddag som följdes av musik och dans till storbandsorkester.

Nästa stämma organiseras av Helsingborg i maj om ett år. ■

Grand Hotell Norrköping. SBRs förbundsstyrelse: Michael Maddison, Marie Fägerman, Anders Englund, Anders Hedén, Michael Spångberg, Camilla Werme

Lars Hedåker avtackas av nye ordföranden Michael Maddison.

JOEL LINDSTRÖM Vd, Byggsamordnare

HÅKAN UNANDER Uppdragsledare,

BENGT LINGEGÅRD VVS-Ingenjör, ÅF

LARS ÅSBERG Byggingenjör,

i Sverige AB

ANDERS LOOD Bygg-projektledare,

CMB Projekt AB

Ramböll

Lars Åsberg Byggkonsult

PATRIK BERGENSTAV Studerande

JOHAN LUNDQUIST Vd, LundquistGruppen

MAX BRAUN Studerande

PER LUTHSTRÖM Avd.chef, Luleå Kommun

WILHELM HANSSON Studerande

LARS-ÅKE NORDSTRÖM Byggledare,

MARIA KAVCIC Studerande

Bosmedjan

FREDRIK PERSSON Teknisk förvaltare,

Energiteknik i Helsingborg AB RONNY PERSSON Projektledare, Seroc VICTOR PETERSON Affärsområdes­ ansvarig, Diagona NICLAS PUKARI Byggkonsult, TPr LEONARDO RIQUELME Cad ritare, Finja JESSICA SADJAK Besiktningsman, Projektidé AB KENNET SEPÄNMAA Förvaltare, Förvaltnings AB Castor SIMON SVENSSON Bygghandläggare, Våra Gårdar NICLAS SYRÉN Byggprojektledare, Loft Sweden AB THOMAS THORSELL Byggnadsfysiker, Thorsell konstruktion AB KRISTIN TOREBERG Projektledare, A-sidan arkitektkontor AB

HUSBYGGAREN NR 1.2017

SARA LANDBERG Studerande JOHAN LUFTBERG Studerande FANNY WELKER Studerande JOAKIM WIBERG Studerande

Kalendariet π HÄNDER I SBR ÖB-symposium

25–26 september i Malmö Symposiet vänder sig till personer som arbetar med Överlåtelsebesiktningar.

Syftet med symposiet är att: • utveckla besiktningsmännens kompetens • utbyta erfarenheter mellan kollegor • uppdatera besiktningsmännen om den juridiska situationen • förmedla information om reklamations­ ärenden och gällande försäkringsvillkor • förmedla information om Överlåtelse­ besiktningsgruppens interna arbete

Storbandet.

• utvärdera och bedöma enskilda besikt­ ningsmäns utförda uppdrag m.m.

Entreprenadbesiktning steg 2 & tentamen

Stockholm 20 augusti Symposium, Entreprenadbesiktning

Rånäs Slott, 28–29 augusti Kurs, Entreprenadbesiktning steg 1

Stockholm, 18–19 september Symposium, Överlåtelsebesiktning

Malmö, 25–26 september Symposium KA

Stockholm, 28–29 september Mässor & möten Vallastaden

Linköping, 2–24 september Betongdagen

17 oktober ByggReis Deg

Norge, 17–21 oktober Brandskydd 2017

Upplands Väsby, 8–9 november Nordbygg 2018

Stockholmsmässan, 10–13 april

51

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

EN BÄTTRE BYGGPROCESS MED VÄDERSKYDD Ett fullgott väderskydd ger dig: u Färre fuktskador och högre kvalitet u Bättre arbetsmiljö u Lägre totalkostnad Keder XL från Layher uppfyller kraven i AFS2013:4 och SS-EN16508:2015.

WWW.VADERSKYDD.NU samlar användbar information för beställare, tekniska konsulter och entreprenörer.

www.layher.se