Husbyggaren nr 4 2016

NUMMER 4 | 2016

Stress minskar säkerheten Säkert ställningsbyggande Bostadsbyggarpolitik Äga eller hyra lokaler Resurssparande teknik för vatten Klimatsmart norr om polcirkeln Minska CO2 från cementtillverkning

FORM &TEKNIK

Det nya träbyggandet TEMA Säkerhet, fastighet och grönare byggnader

Säkra(re) bostads­ byggande

JURIDIK

Elektroniska personalliggare

Vi är med och skapar ett hållbart samhälle Med 135 års samlade kunskaper och erfarenheter är Cementa idag ett modernt högteknologiskt företag och vi satsar stora resurser på att utveckla nya produkter och användningsområden. Vår vision för noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel går målinriktat vidare. Följ oss i vår utveckling av framtidens material för hållbar samhällsbyggnad. Läs mer på www.cementa.se.

Twitter: @cementaab • Facebook: facebook.com/CementaAB • Instagram: @CementaAB

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 52 500 medarbetare i fler än 40 länder.

malla.se

Hållbart byggande är ingen barnlek!

En av dagens viktigaste utmaningar är att bygga miljömässigt hållbart för kommande generationer. Flera olika typer av miljöcertifieringar finns och begreppen är många. Våra miljökonsulter utför dagligen miljöklassningar, miljöledning, samordning och projektledning av olika byggnationer.

Vi har även LEED-certifierade konsulter och BREEAM-assessorer. Behöver du kvalificerad hjälp med miljöfrågor inför ditt nästa byggprojekt så kontakta oss på Bengt Dahlgren.

Vår populära miljöklassningsguide ger dig svar på de vanligaste frågorna som bl a; vad är miljöklassning - vilket system bör jag välja - och vad kostar det? Beställ Miljöklassningsguiden kostnadsfritt på: www.bengtdahlgren.se

För oss är miljötänket den naturligaste sak i världen. Över 400 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fem hörnstenarna i vår verksamhet är VVS, Energi & Miljö, Styr & Övervakning, Brand & Risk och Teknisk Förvaltning.

Ingenjörskonst, helt enkelt

Ledare BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktör: Helena Thorén 070-621 55 11, helena@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

08-643 11 60, pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2016

Nr 1: v.7 Nr 4: v.37

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.21 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Koncis Kommunikation, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Globen tvättas inför Eurovision Song Contest av Klätterservice.

Foto: Johan Marklund Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Släpp hyrorna fria

S

Å HAR DÅ SOMMAREN varit och hälsat på och håller nu så smått på att avveckla sig. Fast september kan ju bjuda på fint sensommarväder, låt oss hoppas på det. Hösten och vintern kommer tids nog.

På det bostadspolitiska området har det ännu inte hänt så mycket, trots ny bostadsminister. Han behöver väl lite tid på sig för att sätta sig in i allt det som han är satt att lösa. Och så har det för all del varit sommar och då står ju inte de stora politiska förslagen som spön i backen precis. Fast helt sysslolös har han inte varit, bostadsministern. Han har presenterat regeringens förslag till ökat bostadsbyggande och det är väl så här långt gott nog - se mer om detta under Noterat. Vi avvaktar till lite senare i höst, så får vi se om det kommer mera.

Under Noterat kan vi också läsa om hur byggherrar ligger och bromsar byggtakten av visst skäl. Men det finns också andra skäl att inte gå för fort fram. Kapacitetsbrist som har en tendens att dra upp byggkostnaden, finansieringen och byggherrens egna kapitalinsats, infrastrukturen ska hinna med gator, skolor och annan service med mera. Det är inte lätt att alltid få som man vill.

Boverket har kommit med ny statistik och glädjande nog så har påbörjandet av bostadslägenheter det första halvåret överstigit prognosen. Den skriande bristen på små billiga lägenheter kvarstår dock och gör sig mest påmind på universitets- och högskoleorterna och påverkar antalet

antagningar. Något som är högst aktuellt i dessa dagar när besked kommit om var studenterna har fått en studieplats. På många håll försöker man lösa problemet med tillfälliga bygglov för uppställning av baracker - paviljonger låter bättre - men det är ändå bara en tillfällig lösning. Det är uppenbart att det inte finns några snabba lösningar. Men en sak kunde man göra omgående, som dessutom inte kostar något – släpp hyrorna fria i nyproduktionen. Incitamentet för att öka investeringarna i hyresrätter borde enligt marknadsmässiga principer öka.

Carlos Rojas text om miljonprogrammet är intressant läsning, särskilt med tanke på att vi nu står inför att göra om samma sak – eller? Säga vad man vill om miljonprogrammet, men det löste i alla fall ett svårt bostadssocialt problem.

Och vi väntar fortfarande på förslagen som ska lösa alla, eller åtminstone de flesta, problem på bostadsmarknaden.

Sommaren är snart över och vi förbereder oss så sakta på det som så småningom kommer – hösten i första hand.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars@hedaker.se

Ställ rätt krav på din våtrumsentreprenör GVK ställer krav på både företag och montörer att följa branschreglerna för att säkerställa fackmässiga våtrumsinstallationer. GVKs uppdaterade branschregler säkra våtrum ger praktiska instruktioner för hur man bygger våtrum på rätt sätt. Läs mer på www.gvk.se

HUSBYGGAREN NR 4.2016

5

Vi på Gröning Board är mycket stolta över vårt eget varumärke — MagnaBoard®. En intressant skivprodukt, med egenskaper som ger fördelar i många byggkonstruktioner.

MagnaBoard® kan användas i ett flertal sammanhang där skivmaterial förekommer. Skivan har utmärkta brand- och ljudegenskaper, är okänslig mot fukt, mycket stöttålig och produceras helt utan miljö- och hälsofarliga råvaror.

Jämfört med motsvarande produkter på marknaden garanterar denna tillverkning en minimal energiåtgång och en mycket låg inverkan på miljön.

MagnaBoard® är P-märkt av SP Certifiering, godkänd av Sintef, Byggvarubedömningen, BKR och GVK samt A-bedömd av SundaHus. Argumenten för att välja MagnaBoard® är många!

Produktionen sker genom en kemisk process, där vatten tillsätts materialet och härdningen sker naturligt utan värmetillförsel.

Smart, starkt och effektivt Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till framtidens smarta byggnader. Säkra och hållbara konstruktioner med rätt dimensioner är grunden. Sedan lägger vi till inbyggd teknik som övervakar och styr energiförbrukningen.

Resultatet blir smarta byggnader där människor ska bo, arbeta och trivas. Fastigheter med låga driftskostnader, som är hållbara över tid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

Sedan en tid har det pågått en debatt angående fuktproblem hos vissa magnesiumoxidskivor. För att påvisa att detta inte gäller MagnaBoard®, har skivan genomgått ett extremtest för fuktegenskaper hos SP Certifiering. Vid avslutat test visade MagnaBoard® inte några som helst tecken på de brister som åberopats i debatten, det vill säga att fukt uppstår på skivans yta och sedan avgår som vatten.

Med detta kan vi intyga att MagnaBoard® är en säker produkt att använda och som alla kan känna sig trygga med i sitt byggande.

Innehåll #4 | 2016 9 POLSKA SÄKRA BYGGNADSSTÄLLNINGAR

Olyckorna på byggarbetsplatser ska minskas i Sverige och Polen.

En polsk tävling i att bygga ställningar så säkert som möjligt inspirerar.

10 STRESS PÅVERKAR ARBETSMILJÖN

Knackar det på dörren kan det vara Arbetsmiljöverket på inspektion.

Under året får 1 800 byggbolag besök. Tidsbrist visar sig vara en bov i arbetsmiljöarbetet.

13 ATT BYGGA BOSTÄDER UTAN POLITISKA PIRUETTER

Tänk om Miljonprogrammet aldrig lanserats som politisk reform.

Finns det något att lära av historien nu när bostadsbristen ska byggas bort igen?

10

17 SKA KOMMUNEN ÄGA ELLER HYRA LOKALER?

Många kommuner väljer idag mellan att äga eller hyra, och det är inte lätt. En korrekt ekonomisk kalkyl gör valet enklare.

21 VATTENTEKNIK OCH DEN HÅLLBARA BRUKAREN

I Sverige testas nya innovationer, till exempel inom vattenteknik, eftersom vi anses teknikmogna. Vad är resurssparande och hållbart?

21

29 SJUNDE HUSET I KIRUNA

Går det att bygga klimatsmart norr om polcirkeln? Sjunde huset är passiv­huset fyllt med teknik som nominerades till Årets bygge.

32 FORM OCH TEKNIK

Det nya träbyggandets fördelar kan främst delas in i två: lean-tänkandet inom trähusproduktion och det korslaminerade träet, KL-trä.

36 MINSKA CO2-UTSLÄPPEN FRÅN CEMENTTILLVERKNINGEN

Betong är självklart i samhällsbyggandet, men vid cementtillverkning släpps stora mängder koldioxid ut. År 2030 ska det vara slut med det.

45 FRÅGA JURISTEN

Elektroniska personalliggare 49 NYTT FRÅN SBR

Branschdag i Skaraborg tillsammans med BI, kurser för KA enligt PBL och i avancerad entreprenadjuridik. Frågor om intäkts- och sjukvårdsförsäkring reds ut.

29 I nästa nummer: ROT, grundläggning och geoteknik.

Numret kommer ut vecka 43

TEMA I DETTA NUMMER

■ SÄKERHET, FASTIGHET OCH GRÖNARE BYGGNADER STRESSIGT PÅ JOBBET? Då är du inte ensam.

De flesta grubblar ibland på jobbet, mycket av oron handlar om tidsbrist.

Platschefer har till exempel för lite tid till arbets­miljöarbete visar inspektioner.

Stressen påverkar säkerheten på byggen.

I Polen tävlar ställningsbyggare om att bygga så säkert som möjligt.

I SVERIGE HAR VI BOSTADSBRIST som börjar nå samma nivå som på 60-talet. Vad kan vi lära oss av Miljonprogrammet? Och hur kan kommunerna göra de bästa valen?

Vi reder ut och ger verktyg.

Det går att välja resurssnål vattenteknik.

Det går att bygga passivhus som klarar polarnatten då solen aldrig stiger upp. Det går att bygga högt i trä och det kommer att gå att producera basmaterialet cement utan att tippa över uppvärmningen av jorden. Allt går, det är mest en tidsfråga.

HUSBYGGAREN NR 4.2016

9

36 7

Marknadsnytt Vattenutkastare med stil

Frostigt SMS larm

Sedan några år tillbaka utvecklar och producerar Trio Perfekta VVSdetaljer för moderna interiörer.

Senaste tillskottet i produktsortimentet Design Line är en vattenutkastare. Med modernt formspråk matchar den moderna exteriörer.

Produktegenskaperna är många, fryssäker, självdränerande och med en keramisk tätning för lång livslängd. Med typgodkänd backventil och enkel installation är den ett smart val hälsar tillverkaren. www.trio-perfekta.se

Det går fort när sommaren väl är över och redan nu kan man räkna med frost nattetid på vissa platser.

Frostskador i odlingar kan bli kostsamma och vatten som fryser i rör kan får förödande konsekvenser.

Ett SMS-larm för temperatur är ett enkelt och billigt sätt att skydda sig mot de skador som uppkommer vid för låga temperaturer. SMS-larmet har extern givare och går att få i vattentät kapsling. Larmet är batteridrivet men det går även att driva larmet med nätspänning. Då finns det möjlighet till larm om strömmen går tack vare det inbyggda batteriet. www.intab.se

Europas största brandskyddade glas Inom byggbranschen är större glaspartier inuti byggnader en tydlig trend. Nu lanserar Vetrotech Saint-Gobain ett gigantiskt glas som uppfyller samtliga krav på brandsäkerhet och isolering. Vetrotech skriver att Contraflam® Mega är ett svar på ökad efterfrågan från arkitekter efter höga glaspartier mellan golv och innertak, utan fogar eller ramar. Med en maxbredd på 2300 mm och höjd på 4600 mm är Contraflam® Mega det största klara, isolerande och brandskyddade säkerhetsglaset som finns på den europeiska marknaden.

De stora måtten ger större öppningsstorlekar, vilket passar i atrium, lobbyer och trapphus. För arkitekter innebär Contraflam® Mega mer frihet inom design och en rad olika val som ljudisolering eller screentryck för individuell utformning, samtidigt som brandskyddet bibehålls. Integrering av Contraflam Mega i Jansen VISS-fasadprofilerna har mynnat ut i utformning av en elegant systemlösning, som ökar den visuella transparensen och tillåter mer dagsljus att komma in i byggnaden uppger tillverkaren. www.vetrotech.com

Användning av Contraflam Mega i Forbury Place i Reding, England

8

Ny renoveringspanel ska ge fasaden ett lyft Paroc lanserar nu PAROC® REFACE™ – en diffusionsöppen renoveringspanel som installeras utanpå byggnadens existerande väggar.

Eftersom befintliga väggar kan stå kvar reduceras både tidsåtgång och kostnader för en energirenovering avsevärt.

Nu lanserar Paroc en helt ny typ av lösning för att underlätta energirenovering av affärsfastigheter – PAROC Reface. Reface är ett lätt, diffusionsöppet sandwichelement med en kärna av stenull, ett material som gör panelen både fukt- och brandsäker med mycket goda isolervärden. Elementet har ett ytskikt av tunn stålplåt och kärnan av stenull har fuktavledande ventilationskanaler. Paroc Reface-elementen är testade av finska VTT (Finlands Tekniska Forskningscentral) med avseende på fuktsäkerhet och termisk prestanda.

Den diffusionsöppna panelen installeras vertikalt eller horisontellt utanpå byggnadens befintliga väggar vilket ger många fördelar för fastighetsägaren uppger Paroc.

PAROC Reface ser ut som övriga sandwichelement från Paroc och kan också kombineras med PAROC Built-On lösningen om målet är att skapa en ny sofistikerad fasad beklädd med andra material. ”Sandwichpanelens moderna yta av stål förbättrar snabbt fastighetens utseende och ökar fastighetens värde. Den förbättrade isoleringen och en tätare byggnad minskar energianvändningen vilket i sin tur reducerar driftskostnaderna och kortar återbetalningstiden för investeringen avsevärt”, säger Juha Laihonen , Affärsområdesansvarig på Paroc Panelsystem. www.paroc.se HUSBYGGAREN NR 4.2016

SÄKERHET

POLSKA SÄKRA

byggnadsställningar I Polen pågår, precis som i Sverige, diskussioner om nödvändigheten av att minska olyckorna på byggarbets­platserna.

Under förra året omkom i Polen 67 byggnadsarbetare bara i samband med ställningsbyggande. Givetvis 67 för många.

TEXT: LENNART SANDBERG SBR BYGGINGENJÖR FOTO: JACEK PIETROVSKI

G

N Knit och Jurgo heter två polska byggföretag i norra Polen närmare bestämt i staden Olsztyn (Masurien).

Företaget Jurgo arbetar med ställningsuthyrning och GN Knit AB är ett medelstort byggföretag. Företagsledningen i de båda företagen började diskutera om man på något sätt kunde medverka till att minska/eliminera olyckorna som sker i samband med ställningsbyggande – då föddes idén att anordna någon form av tävling i ställningsbygge där inte tiden – utan säkerheten skulle stå i fokus.

Kontakt togs med polska Arbetsmiljöverket, Räddningsverket samt ett 30–tal byggföretag i norra Polen om deras intresse att delta i ovanstående ”tävling”. 19 byggföretag deltog med vart sitt lag. Varje lag skulle bestå av fyra man som skulle genomföra två arbetsmoment. Som domare fungerade inspektörer från Arbetsmiljöverket lokalt och från Warszawa.

I tävlingsmomentet ingick att bygga och demontera en fristående arbetsplattform med arbetshöjden fyra meter samt på närHUSBYGGAREN NR 4.2016

liggande byggnad uppföra och demontera fasadställning upp till sex meter, återigen säkerheten inte tiden skulle vara i fokus vid byggandet. Tävlingsmomenten avslutades med teoretiska frågor.

Ett krav var att samtliga deltagare hade genomgått utbildning i ställningsbyggande, detta kontrollerades före start. Samma fabrikat av ställning samt säkerhetsutrustning användes av samtliga deltagare.

Det var speciellt intressant att se hur olika man hanterade sin personliga säkerhetsutrustning speciellt när det gällde avstånd till infästning av säkerhetslinor.

Detta påpekades också av domarna i deras slutrapport där man också noterade att några lag utfört förankringar av ställningsspiror till element som i sin tur inte varit komplett monterade.

Sammanfattningsvis var inspektörerna nöjda med de deltagande lagen utom ett lag som diskvalificerades på grund av att man saknade förmågan att rätt använda sin säkerhetsutrustning. Intressant var också att se vilket stort intresse de olika lagen visade för att bygga ställningen rätt och därmed också säkert. Även inspektörerna var

mycket aktiva, och livliga diskussioner med de olika lagen förekom ofta efter utfört arbete.

Den som vann och som genomförde helt korrekta och därmed säkra ställningsbyggen var ett byggföretag från Szczecin (30 mil sydväst om Olsztyn) och andra plats var ett byggföretag från Warszawa.

Samtidigt som ställningsbyggandet pågick visade den lokala räddningstjänsten hur man på en trång arbetsplats där inga liftar/hissar får plats och från 14 meters höjd kunde vinscha ner en skadad person. Räddningsarbetet fick naturligtvis stor uppmärksamhet och räddningsarbetarna hade säkerligen en utmärkt träningsdag. Ett annat utmärkt inslag i arrangemanget var att studenter från två yrkesskolor fick närvara och deras besök kompletterades med teoretisk utbildning i säkerhetsarbete.

Polsk radio samt tv och press uppmärksammade också detta och det är redan beslutat att nästa år återkomma med denna aktivitet. Avsikten är då att också bjuda in representanter från svenska Arbetsmiljöverket för ett förhoppningsvis framtida samarbete i arbetsskyddsfrågor. ■

9

SÄKERHET

STRESS PÅVERKAR

Foto: Johan Marklund

arbetsmiljön på byggföretag

10

HUSBYGGAREN NR 4.2016

Arbetsmiljöverket startade förra året en omfattande inspektion av bygg- och anläggning. En del i projektet var att inspektera byggföretag med minst 250 anställda.

– Vi ser mycket bra arbetsmiljöarbete och en vilja från många arbetsgivare att arbeta med de här frå­ gorna. Likväl finns det en hel del som behöver förbättras för att arbets­miljön ska vara säker och trygg, säger Pierre Gustaf­son, projektledare på Arbetsmiljöverket.

S

tress är ett utbrett problem på byggarbetsplatser idag.

Det innebär att arbetsmiljöarbetet inte alltid hinns med. Dessutom gynnar inte fördelningen av arbetsuppgifter på större byggen säkerheten. Att platschefer har så lite tid till arbetsmiljöarbete är något som varit tydligt i inspektionsarbetet. Ansvaret läggs därför ofta på arbetsledare, eftersom de är på plats ute på byggen. Tyvärr saknar de ofta resurser för att genomföra uppdraget.

– Vi har ställt många krav på en tydlig delegationsordning, så att arbetsgivarna har kontroll på att arbetsledarna verkligen har den tid och de kunskaper de behöver, säger Pierre Gustafson.

STRESSAR MER

Stressen har ökat och märks inte minst bland de unga. Svensk Byggtjänst undersökte vad som håller medarbetare på byggbolag vakna om natten. Svaren var slående, många ligger och grubblar på jobbet. I åldersgruppen 25–35 år anger hälften att de ofta ligger vakna och 82 procent gör det ofta eller ibland. Den största oron handlar om tid och ekonomiska utmaningar. De upplever att de inte har tid att genomföra sina arbetsuppgifter tillräckligt noggrant på grund av hög arbetsbelastning. Det är ofta svåra tekniska problem som ska lösas under tidspress. Hela 85 procent känner rädsla för att inte ha kontroll över sitt arbete.

– Allt mer tid går till administrativa sysslor, vilket stjäl tid från bland annat arbetsmiljö- och säkerhetsarbete, menar Pierre.

ske istället behövt titta på ergonomi i trånga utrymmen, säger Pierre Gustafson.

RAPPORTERA OLYCKOR

Små företag brister också i inrapporteringen av olyckor. De har inte resurserna för att rapportera.

– Det har blivit bättre, men vi kan göra mer. Vi behöver informera och följa upp mer, avslutar Gustafson.

Inspektionerna av byggföretag kommer fortsätta under resten av året och under år 2017. 1 800 byggbolag med färre än 50 anställda kommer att få besök av inspektörer under året. Det är både kontors- och arbetsplatsbesök. Hela inspektionsprojektet inom bygg och anläggning pågår under 2015–2017, i syfte att minska riskerna för olyckor och ohälsa. ■ Källa: Arbetsmiljöverket och Svensk Byggtjänst

UPPDATERA PLANERNA UNDER BYGGPROCESSEN

Det är centralt att arbetsmiljöplanen uppdateras kontinuerligt, eftersom det händer mycket under en byggprocess.

– När det är dags för elektrikerna att komma in, vilka nya risker dyker upp då, och hur ska jag som arbetsgivare förebygga dem?

HJÄLPMEDEL PÅ PLATS

Statistik visar att över hälften av alla arbetssjukdomar i byggbranschen under åren 2009–2013 orsakades av tunga lyft eller andra ansträngande arbetsrörelser. Det har ställts krav på ergonomi under inspektionerna. Kunskaper om hur man lyfter rätt saknas och de hjälpmedel som finns används inte alltid. Personal kan istället bära tungt i trappor helt i onödan.

– Vi ser också att stress leder till belastningsskador. När det är väldigt bråttom är det lätt att börja slarva och därmed ökar risken för att skada sig.

BYGGOLYCKOR

Anmälda arbetsolyckor (med sjukfrånvaro) är nästan dubbelt så vanliga inom bygg som inom andra branscher; 11 olyckor per tusen anställda och år jämfört med genomsnittet, som ligger på 7. Bygg och anläggningsbranschen ligger också högt när det gäller dödsolyckor.

Under 2015 skedde 3 446 olyckor på byggarbetsplatser i Sverige. I jämförelse med 2014 är det en ökning med 128 olyckor.

TIPS!

Ladda ner en guide för arbetsmiljöplan med mallar för 13 åtgärder som exempelvis risk för fall. http://www.sbuf.se/ampguiden/

ANPASSA SKYDDEN FÖR VARJE BYGGE

Ett annat vanligt krav i inspektionsinsatsen är att arbetsmiljöplanen inte varit anpassad efter förutsättningarna på just det bygget.

– I ett bygge inomhus behövs kanske inte fallskydd, trots att det står i företagets standardformulär, utan arbetsgivaren hade kanHUSBYGGAREN NR 4.2016

11

EN BÄTTRE BYGGPROCESS MED VÄDERSKYDD Ett fullgott väderskydd ger dig: u Färre fuktskador och högre kvalitet u Bättre arbetsmiljö u Lägre totalkostnad Keder XL från Layher uppfyller kraven i AFS2013:4 och SS-EN16508:2015.

WWW.VADERSKYDD.NU samlar användbar information för beställare, tekniska konsulter och entreprenörer.

www.layher.se

FASTIGHET

ATT BYGGA BOSTÄDER

utan politiska piruetter Vad hade hänt om Miljonprogrammet inte hade blivit lanserat som en politisk idé? Om de regerande Social­demokraterna bara hade möjliggjort för en fortsatt ökad byggtakt, utan politiska piruetter?

Foto: Miljöpartiet

TEXT: CARLOS ROJAS

Nuvarande bostadsminister Peter Eriksson i talarstolen valet 2010.

L

äget 1965 var krävande – det fanns 300 000 personer i bostadskö och några bostäder till dem fanns inte. Året efter, 1966, väntade ett nytt riksdagsval.

Början på 1960-talet hade sett en ökad byggtakt där ungefär 80 000 bostäder om året hade byggts. 1963 och 1964 gick det upp till 90 000 och någonstans där satt ett gäng på regeringskansliet och började se saker och ting influffade i guldstoft: en liten knuff till skulle innebära 100 000 bostäder per år, och på tio år skulle det bli…

I forskningsantologin ”Miljonprogram och media – Föreställningar om människor och förorter” beskriver forskarna Irene Molina, Per-Markku Ristilammi och Urban Ericsson hur medierna redan på idéstadiet angrep Miljonprogrammet. Förutom det potentiella lösnummersäljande dramat, fanns där förstås en grundläggande antagonistisk hållning till socialdemokratiska idéer, och en avsikt att ”skadeskjuta” deras projekt.

Forskarna klargör hur medierna systeHUSBYGGAREN NR 4.2016

matiskt framställde Miljonprogrammet som något hotfullt, farligt och dömt att bli ett misslyckande. Och hur den negativa rapporteringen om Miljonprogrammet började redan när det var under uppbyggnad. En

typ av berättelse och bilder fokuserade på att lyfta fram barn som vistades i de miljöer som var under uppbyggnad, farliga och otillgängliga miljöer, enligt tidningarna.

Ett exempel ur Expressen 29 oktober 1969:

ANDERS BOR I TENSTA, ETT AV TUSENTALS BARN I STENBROTTET

Anders, 5, lever farligt. Hela hans ung a värld är fylld av olycksrisker. Hans föräldrar tvingas gå i stän dig oro. När Expressens fotograf Jan Delden gick ut en hös tdag för att skildra den nya Järvastaden fann han Anders uppklän gd på ett rangligt och vasst byggstängsel. Inget kunde förmå hon om att lämna sin riskabla utkikspost. Egentligen är det inte så märkligt. Byggstängslet är det enda ”lekredskap” Anders har i sin nya omgivning. Det är inte heller mycket säkrare på marken. Drivor av sprängsten, med knivskarpa kanter, rostiga armeringsjärn, bräder och plankstumpar fyller varje kvadratmeter.

13

FASTIGHET

TONEN SOM SATTES togs så småningom efter av

tidningar med politisk tillhörighet även till vänster och av Public Service. Beskrivningen av Miljonprogrammet som forskarna berättar om blev den rådande redan på sextiotalet och är sannolikt bekant för många än idag. Fyra diskurser menar Irene Molina var de som dominerade rapporteringen om Miljonprogrammet då: ”Det enorma betongblocket”, ”Orenheten”, ”Invandrarskapet” och ”Det ifrågasatta moderna”. Ett halvsekel senare studsar vi inte längre mot Miljonprogrammets moderna idéer – snarare pratar vi om att tidens tand fått dem att vara fallfärdiga – men att det är skräpigt och vanvårdat, fullt av invandrade och en betongdjungel är så här ett halvsekel senare mer eller mindre vedertagna utgångspunkter i medierapporteringen och därmed uppfattningen bland folk generellt och inte nödvändigtvis mindre bland folk i byggbranschen eller politiker.

HURUVIDA DESSA UPPFATTNINGAR stämmer är ju

i slutändan en subjektiv uppfattning men att det skulle vara några större skillnader mellan miljonprogramsområden och andra områden vad gäller nedskräpning, byggnadsslitage eller betonghalt finns inga belägg för. Visserligen har miljonprogram oftare än andra områden en större andel som har invandrat, och när antalet som kommer till Sverige och söker asyl ökar finns det indicier på att fler familjer i miljonprogram huserar både nära och mer fjärran släktingar (och på så sätt avlastar staten med att ordna asylboenden). Huruvida det skulle vara dåligt med högre andelar som invandrat i ett område är dock också svårbevisat, och ofta har vi en föreställning om att det är fler än vad det egentligen är som har invandrat. I stort och smått så är det fler och fler som drar slutsatsen att den bild som blivit rådande om Miljonprogrammet, dess områden och invånare, inte stämmer med den faktiska verkligheten.

Inte minst menar invånare i miljonprogramsområden själva att så är fallet. Vid två tillfällen 2012 och 2014 har tusen invånare i miljonprogram och liknande områden i enkäten ”Sveriges miljonprogram”, som görs av Miklo, tillfrågats om vilka de ser är nackdelarna med sitt område. En tredjedel svarar att det inte finns några nackdelar, och den största enskilda nackdelen som de som ser nackdelar menar finns, är ”ryktet”.

Alltså inte något i eller med själva området. och Ericsson har fler forskare upptäckt samma mönster av överdrivet negativ rapportering, även i kvantitativa studier där antalet negativa FÖRUTOM MOLINA, RISTILAMMI

14

Bild 1a. En del av den här bilden ska representera betongförorten. Se även bilden nedan där den publicerade rutan i bilden ska ge en känsla av en oändlig betongmur med fönster som enda inslag i landskapet. Aftonbladet 11 februari 1977. Foto: Percy Oscarsson. Aftonbladet Bild Bild 1b. Landskapet reduceras till betong och fönster.

Aftonbladet 11 februari 1977.

Foto: Percy Oscarsson.

Aftonbladet Bild

Bostadsområden i miljonprogrammet målades upp som enorma betongblock.

Källa: Forskningsantologin ”Miljonprogram och media – Föreställningar om människor och förorter”

nyheter räknats i proportion till antalet brott i ett område. En sådan är ”Medieskugga” av Gunnar Nygren och Lars Nordh, som också kom 2002, och Nygrens uppföljning ”Skilda medievärldar”, som kom 2005. Där framgår att innerstaden hade störst andel positiva nyheter, 36 procent, medan kranskommunerna hade 25 procent positiva nyheter. En tiondel av rapporteringen från kranskommunerna var neutral och 65 procent negativ, och framförallt handlade den om brott, olyckor och sociala problem.

Huruvida den här utvecklingen hade blivit annorlunda om Miljonprogrammet aldrig hade blivit ett begrepp eller ett projekt, utan fler bostäder bara hade byggts, går

förstås inte att veta. Men det är värt att fundera kring. Det är lite som det blev med Zlatan Ibrahimovic under fotbolls-EM. När han en månad tidigare själv hade sagt om sig själv att han var en legend, kunde alla som av någon anledning ogillade honom eller ville honom illa lättare plocka poäng när han inte levde upp till förväntningarna under EM, häckla honom som självgod och säga att han inte alls var någon legend.

UNDER DET SOM har gått av 2016 har idén om

ett ”nytt miljonprogram” fått spinn. Från regeringen så har en konkret siffra på det tänkta byggbehovet lagts fram, som den här gången är 700 000 bostäder. I samband med detta har en diskussion tornat upp sig

HUSBYGGAREN NR 4.2016

Rinkeby i västra Stockholm. Ett område som tillsammans med Hammarkullen i Göteborg och Rosengård i Malmö ofta exemplifierar miljonprogrammet.

Foto: HSBs arkiv

Foto: Holger Ellgaard 1988

Stadsplanemodell 1960-talet.

att använda begreppet Miljonprogrammet som något positivt och hoppingivande. En diskursanalys av årets inlägg i frågan skulle sannolikt visa upp en mycket tydlig dikotomi mellan dessa båda läger, baserade på just begreppet som negativt eller positivt. en situation som liknar den vi var i 1965. Byggtakten har ökat, och ökar. Från att knappt 20 000 bostäder byggdes klart under år 2010 byggde vi förra året klart nästan 35 000. Förra året påbörjades också byggandet av över 45 000 bostäder, och första halvåret 2016 ligger vi än en gång högre än förra året både vad gäller påbörjat byggande och färdiga bostäder.

Om det nya miljonprogrammet handlar om att komma upp i 700 000 bostäder på tio år, är det några knuffar kvar till det och frågan är om knuffarna då kommer att lanseras som ett politiskt prestigeprojekt eller helt enkelt göras i lugn och ro, tyst och duktigt. Ska vi göra bostadsbyggandet alla vill se till en konflikthärd den här gången med, eller kan politikerna ett halvsekel senare dra lärdom av historien, hålla låg profil och göra sitt jobb? ■

VI BÖRJAR NÄRMA OSS

Foto: Spårvägsmuseet

Statsminister Tage Erlander i talarstolen under 1:a majdemonstration.

rörande lämpligheten i att bygga ett ”nytt miljonprogram”. I april skrev sex forskare som är ledande inom stadsutveckling att ett nytt miljonprogram var en unik chans att lösa fler frågor än bostadsbyggandet, och hänvisade till att det kunde bli en motor för att ”ta itu med vår tids stora utmaningar som integration, tillväxt och hållbarhet.”

Men innan det en gardering: ”Ett nytt miljonprogram kan förskräcka, men kan vara just vad Sverige behöver.”

Reaktionerna har också kretsat kring det olämpliga i att bygga ett nytt Miljonprogram, inte att det skulle vara olämpligt att bygga 700 000 nya bostäder. Reaktionerna begreppet genererar sammanfattas väl av ett debattinlägg från Samhällsbyggarnas vd HUSBYGGAREN NR 4.2016

Sara Haasmark i Dagens Samhälle i slutet på 2015: ”Otrivsamma miljöer som enbart erbjuder bostäder i stor skala leder till uppdelning och segregering. Stora områdesprojekt, med stora likriktade volymer, kan därför gå fort att bygga, men riskerar då också att bli upprepningar av 1960-talets eftermäle. Istället ska vi lära av historien och bygga framtidens bostäder genomtänkt, inkluderande och hållbart.”

UNDER DET HÄR ÅRET har röster från höger ofta med emfas pekat på det existerande Miljonprogrammets baksidor och därmed risken för ett nytt, samtidigt som de varit för att det byggs många bostäder. Röster från vänster har samtidigt återkommit till

CARLOS ROJAS

Frilansjournalist Miklo

15

Lyft blicken

Ett breddat uttryck plannja.se

Närproducerat från Plannja

Produkt:

Plannja Planplåt Specifikation: Mattsvart GreenCoat BT PL01 Bredder: 470, 570, 670 mm

Ursprung: Utvecklad i Järnforsen Sverige

Beskrivning: En enhetlig fasad med livfullt uttryck som motstår väder och vind. Det var det som Tham & Videgård Arkitekter sökte för detta hus i Stockholms yttre skärgård.

Valet blev bandtäckning med Plannja Planplåt, som varierats i tre olika bredder.

Den mattsvarta dubbelfalsade plåtfasaden består av återvunnet material och smälter in såväl i naturomgivningar som i ett miljömedvetet tänkande.

Lyft blicken och upptäck plåtens gränslösa möjligheter på plannja.se

FASTIGHET

Ska kommunen äga eller hyra lokaler?

Det är lätt att begå kalkylfel när kommuntjänstemän ska ta fram beslutsunderlag för om man ska äga eller hyra lokaler, till exempel skollokaler. Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan beskriver hur kommuner kan göra oberoende och jämförande analyser av lokal­behoven och presenterar en kalkylmodell.

TRE SITUATIONER

TEORI

Många kommuner funderar idag på om det är rationellt att äga lokaler eller om man istället ska hyra. Ser man närmare på debatten kan man dock urskilja flera olika situationer:

Låt oss börja med att se på hur vi som privatpersoner agerar. Vi kan då konstatera att vi hyr dyrare saker som vi bara använder sällan, till exempel en mindre lastbil när vi ska flytta. Man hyr vissa dyra maskiner för att fixa något med huset. Vi hyr en frack när vi ska på en fin tillställning. Det man använder regelbundet och långsiktigt ägs normalt, till exempel en bil.

En intressant trend är dock den växande marknaden för privatleasing av bilar och där kan man se ett annat motiv för att hyra.

Att hyra gör normalt att utgifterna blir mer förutsägbara och att andra löser eventuella problem. Hyr man sin bostad vet man vad det kostar varje månad, och om något går sönder är det hyresvärdens sak att fixa det och betala. Att hyra minskar vissa risker.

■■ Kommunen som idag äger sina lokaler och funderar på att sälja, men sedan hyra tillbaka dem från köparen. Ett flertal privata aktörer har gett sig in på marknaden för samhällsfastigheter med just denna typ av affärer, till exempel Stenvalvet, Hemfosa och Rikshem.

■■ Kommunen som vill att det ska byggas en ny arena eller kulturhus och funderar på att genomföra det tillsammans med privata aktörer istället. I praktiken innebär dessa samarbetsprojekt ofta att kommunen hyr delar av anläggningen som ägs av en privat aktör. I komplexet kan finnas kommersiella lokaler av olika slag som kommunen då slipper ansvara för.

■■ Kommunen som har en växande befolkning och behöver fler skol- och förskoleplatser, men vet inte hur långsiktig efterfrågan är. Ska kommunen bygga en ny permanent skola/förskola eller ska man hyra in flyttbara byggnader från en privat aktör?

HUSBYGGAREN NR 4.2016

ATT RÄKNA RÄTT

Att ta ställning till om man ska äga eller hyra är inte lätt och en viktig fråga är hur man ska göra en ekonomisk kalkyl på rätt sätt.

Ett klassiskt misstag är att jämföra internt debiterade kostnader med vad man får betala på marknaden, och att man göra kalkylen ur en viss förvaltnings perspektiv.

Efter fastighetskrisen i början av 90-talet fick både kommuner och landsting erbjudande om att hyra billiga lokaler på den privata marknaden. Den enskilda förvaltningen jämförde denna låga hyra med en relativt hög internhyra som man betalade till fastighetskontoret och tyckte det var en bra affär att hyra på den privata markna-

den. Men internhyran var ju inga verkliga pengar ur kommunens perspektiv.

Det korrekta hade varit att jämföra den privata hyran med hur mycket kommunen skulle få om de sålde eller hyrde ut de tomma kommunala lokalerna - och det var inte många kronor vid den tidpunkten. En kalkyl bör fokusera på pengar in och pengar ut ur hela organisationens perspektiv.

Liknande kalkylfel kan göras om kommuner funderar på att sälja fastigheter för att få loss pengar och sen hyra tillbaka. Då ska man inte jämföra hyran på marknaden med den egna redovisade kostnaden idag. Det senare är ju också en intern kostnad. Om försäljningen görs för att få kapital till investeringar så är det relevanta att jämföra pengar in och pengar ut ifall kommunen lånar till investeringen kontra pengar in och pengar ut ifall man istället får in pengarna genom att sälja och sedan hyra tillbaka.

En korrekt ekonomisk kalkyl är framåtblickande och redan nedlagda resurser ska inte påverka kalkylen. Vad det en gång i tiden kostade att bygga en skola är till exempel ointressant om man idag funderar på att sälja och hyra tillbaka. Att nedlagda kostnader är irrelevanta för dagens beslut kan illustreras med en stiliserad variant att Hallandsåsprojektet.

Låt oss anta att en första kalkyl visade att nyttan av tunneln i form av tidsvinster med mera var 10 miljarder och att kostnaden bedömdes bli 7 miljarder. Kort sagt, det såg ut som en lönsam investering. Man sätter igång projektet och när man spenderat säg 3 miljarder upptäcker man problem som gör att den totala kostnaden bedöms öka till 11 miljarder. Ska man då fortsätta eller ska man lägga ner projektet? De 3 miljarderna som vi spenderat är dock redan borta

17

FASTIGHET

så frågan nu är egentligen: Ska vi investera ytterligare 8 miljarder för att få en nytta som motsvarar 10 miljarder? Och då är ju faktiskt den tillkommande nyttan större än den tillkommande kostnad vi behöver lägga ner! När vi sen spenderat ytterligare 4 miljarder upptäcker vi att vi varit för optimistiska igen, men att det bara krävs 8 miljarder till för att slutföra projektet…

POSTER I KALKYLEN: ÄGANDE

POSTER I KALKYLEN: HYRA

■■

■■

■■ ■■ ■■ ■■ ■■

ÅTER TILL KOMMUNERNA

Att sälja och hyra tillbaka skollokaler motiveras ibland med att kommunen behöver få loss pengar till investeringar, men detta är knappast ett starkt skäl eftersom kommunerna i regel kan låna till låg ränta. Om privata aktörer kan förvalta billigare kan det dock sänka kostnaderna för kommunen jämfört med om man äger själv. Att skriva långa hyreskontrakt kan dock skapa nya risker. Vad ingår egentligen i hyran och vad ska betalas separat? Vad kommer olika indexeringsklausuler att leda till på sikt och vad händer när kontraktet löper ut?

Här ska vi emellertid koncentrera oss på den tredje situationen ovan. Idag växer befolkningen i många kommuner, men osäkerheten om befolkningsutvecklingen är stor och om hur många som väljer privata alternativ. Då kan det vara intressant att jämföra nybyggnad med att hyra in flyttbara skol- eller förskolelokaler och idag finns flera företag som levererar sådan lokaler med hög kvalitet.

EN KALKYLMODELL

Under 2015 blev jag och några kollegor på KTH (Anders Hellström och Lena Borg) kontaktade av det finska företaget Parmaco som var på väg in på den svenska marknaden. Eftersom vi gjort rapporter åt Sveriges Kommuner och Landsting om olika fastighetsfrågor, bland annat äga kontra hyra, ville de diskutera möjligheterna på den svenska marknaden.

Vår erfarenhet rörande risken att «räkna fel» ledde till ett samarbete där vi som en oberoende aktör tog fram en kalkylmodell som enligt vår mening är uppbyggd på ett teoretiskt korrekt sätt och där man också kan räkna på värdet av den högre flexibilitet som hyresalternativet innebär.

En första viktig punkt är som sagt att en investeringskalkyler ska ta upp inbetalningar och utbetalningar: pengar in och pengar ut. Har man en begränsad kalkylperiod – och vi rekommenderar 20 år som en lämplig period – så finns ett värde vid periodens slut ifall man beslutar att bygga och äga. Man kan hypotetiskt tänka sig att kommunen säljer efter 20 år och att det då blir pengar in vid kalkylperiodens slut. Värde18

■■

■■

minskning ska alltså inte vara med som en årlig post – det är ju inte pengar ut – utan kommer indirekt med i kalkylen genom skillnaden mellan investeringsbeloppet och restvärdet. En relativt lång kalkylperiod motiveras av att antaganden om restvärdet annars skulle spela en avgörande roll vilket skapar större osäkerhet i kalkylen.

Vi rekommenderar att man gör kalkylen utan hänsynstagande till lån, men att kommunens låneräntor, med någon procents risktillägg används som kalkylränta.

I tabellerna här ovan listas de poster som finns med i det vi kallar grundkalkylen. När man hyr lokaler är det i regel så att hyresgästen står för uppvärmning och andra mediakostnader och därför finns dessa kostnader med i båda fallen.

När man gjort grundkalkylen kan man i vår modell både göra en känslighetsanalys och en mer avancerad kalkyl där behovet av lokaler till exempel minskar om ett antal år och delar av de inhyrda lokalerna kan lämnas tillbaka.

Det är viktig att göra en känslighetsanalys för att se vad som händer om det visar sig att någon post felbedömts. De största problemen kan finnas i: ■■ Byggkostnaden i ägandefallet. Det är välkänt att budgetar för byggprojekt överskrids och även om man tar höjd för osä-

kerhet i kalkylen bör man undersöka hur kalkylen påverkas om kostnaderna till exempel blir 30 procent högre än beräknat. Även reparationerna kan bli kostsammare än väntat.

■■ Framtida behov. Vad händer om efterfrågan faller om säg 10 år? Då kan man lämna tillbaka inhyrda lokaler, men finns det då en alternativ användning av de ägda lokalerna? Denna osäkerhet kan i kalkylen hanteras genom sänkt restvärde.

Som nämndes ovan är riskerna i regel större i ägandefallet, men modellen ger inga rekommendationer. Det kommer ju att bero på lokala förhållanden och hur man bedömer framtiden och vilka risker man tycker det är värt att ta. Syftet med modellen är enbart att försöka bidra till ett bättre beslutsunderlag och därmed förhoppningsvis rationellare beslut och bättre hushållning med skattepengar. ■

HANS LIND

Professor Fastighetsekonomi Kungliga Tekniska Högskolan

HUSBYGGAREN NR 4.2016

Cibes ECO-Lift • Cibes Lifts hisslösningar uppfyller kraven enligt BREEAM • Vi tar ett miljöansvar från produktion till installation • Våra hissprodukter är återvinningsbara • Vi tillhandahåller BIM-ritningar som förbättrar arbetsflödet i byggprojekt • Med vår energikalkylator beräknar du energieffektiviteten i våra produkter

Planera hisslösningar med Cibes BIM-objekt

Ladda ner byggobjekt för Revit från bimobjects.com

Planera med Cibes hissmodeller i ett tidigt skede

Cibes hissmodeller förenklar hela

Reducera projektkostnad och tid från simulering till besiktning

Så uppfyller Cibes hissar energikraven • Hissen går i standby-läge efter en förutbestämd tid • Våra hissmodeller har frekvensomvandlare • LED-lampor utgör belysningen på kontrollpanel och i schakt • Belysningen har automatisk avstängning • En förinställd låsningstid på dörrarna, minskar den årliga energiförbrukningen

Cibes energikalkylator ger mer information Cibes Lift har i samarbete med företaget Greencon skapat en modell för att beräkna energieffektiviteten. Energikalkylatorn hittar du på vår hemsida: www.cibeslift.se

Cibes Lift : Utmarksvägen 13, 802 91, Gävle | Tel: 026 17 14 00 | www.cibeslift.com | info@cibeslift.com

Få kontroll över livscykelkostnader och energiåtgång

BRANDLINE

StoTherm Vario D Utvecklad med omsorg En putsad fasad skapar estetiska och funktionella värden samtidigt som den signalerar äkthet och tradition. Nu har vi utvecklat den dränerande isolerskivan Sto-InnoDrain med ännu bättre prestanda än sin föregångare.

Det innebär nya möjligheter till ett säkert och effektivt byggande.

Sto-InnoDrain ingår i StoTherm Vario D – ett dränerat fasadisoleringssystem som i kombination med StoGuard blir tvåstegstätat.

Kvalitet i alla steg.

Sto ligger i framkant när det gäller utvecklingen av effektiva, säkra och estetiska fasadsystem. Att vi hela tiden tänker ’system’ innebär att du får en fasad som håller högsta kvalitet i alla steg.

Skivan erbjuds i dimensioner från 30 mm till 200 mm i steg om 10 mm.

Systemet är godkänt enligt Boverkets normer och skivan ger dig ökad energiprestanda med en dokumenterad brandklassning.

Välkommen att föra en stolt byggtradition vidare in i framtiden. www.sto.se

GRÖNA BYGGNADER

VATTENTEKNIK

och den hållbara brukaren KONDENSATION FUKTIGA LUFTMASSOR NEDERBÖRD

SNÖ/IS AVDUNSTNING OCH TRANSPIRATION

INFILTRATION OCH PERKOLATION

GRUNDVATTENSTRÖMNING

Hydrologiska systemet.

HUSBYGGAREN NR 4.2016

21

GRÖNA BYGGNADER

Hållbarheten har kommit att bli en hygien­faktor. Och vad är det för hållbarhet vi talar om? Minskad energianvändning?

Resurshantering? Avfall i fel form på fel ställe? Förgiftning av klotet? Övergödning? Fördelningsperspektiven? Männi­ skornas fysiska och psykiska hälsa? Och under vilka villkor har det vi konsumerat framställts? Utmaningen är att det gått så snabbt att det inte finns kompetens att hantera ”riktig hållbarhet” i den utsträckningen marknad och samhället på många sätt efterfrågar.

I

alla boendekvalitetsundersökningar hamnar närhet till, eller annan tillgång till natur och grönytor alltid väldigt högt upp bland de saker som ger boendet högre livskvalitet. Detta samtidigt som vi kommit att bli än mer omedvetet distanserade till vad denna natur gör för oss. De så kal�lade ekosystemtjänsterna.

De är våra naturliga tjänstesektor och en symbiotisk eller synergisk kedja, alternativt nät. Det är svårt att föreställa sig vad som skulle hända om den här servicesektorn upphörde att existera. Det är nämligen på väg att hända, och vi ser tydliga tecken på konsekvenserna. Kanske är det också därför Hållbarhet, eller dess egentliga betydelse Uthållighet kommit att närma sig statusen Hygienfaktor.

EARLY ADOPTERS

Sverige är ett otroligt teknikmoget land, utöver det faktum att vi är så kallade early adopters. Vi är helt enkelt en bra kultur att prova nya innovationer på. Teknik är metoder för att förbättra metodiska hjälpmedel.

Få saker och skeenden att fungera mer friktionsfritt, smidigare, enklare, lönsammare och så vidare.

Térèse Kuldkepp, energikonsult och affärsområdesansvarig för energi och hållbart byggande på Incoord i Stockholm tog initiativet till Elin Melin och Hedda Gunnarsons kandidatexamensarbete, Brukarrelaterad energianvändning i flerbostadshus, på Industriell Teknik och Management Energiteknik på KTH. Arbetet handlar om möjliga beteendeförändringar hos brukarna i flerbostadshus.

DET SKA VARA LÄTT ATT GÖRA RÄTT

”Det ska vara lätt att göra rätt” är en i sammanhanget tämligen sliten klyscha. Vi kanske bör ta steget från att dansa runt talesättet likt en julgran, och fråga oss istället HUR 22

gör vi det då? Ett av svaren på frågan ligger givetvis i vilken underhållskultur vi kommer från. Har vi växt upp med att ha sett vårdande och lagande som en del av det vardagliga livet, eller har vi växt upp med konsumtion utan eftertanke som norm. IKEA är en del av vårt svenska kulturarv, och har sannolikt varit en del av implementeringen av samma slit & slängmentalitet. Sverige är i sig ett rikt land med gott om resurser som inte hade något egentligt behov av fysisk uppbyggnad efter andra världskriget. Incitamenten för hushållning försvann helt enkelt med generationen som föddes mellan första och andra världskriget.

Elin Melin Hamber och Hedda Gunnarsons kandidatexamensarbete tar upp den tekniska utvecklingen för ventilation och uppvärmning av byggnader, som anses effektiviseringsmättad och hur byggnaderna har blivit så energieffektiva att den brukarrelaterade energianvändningen nu överstiger byggnadernas egna energibehov.

Arbetet tar också upp att vitvaror och belysning i byggnader har blivit mer energieffektiva, samtidigt som vår IT-användning har bidragit till ökad energiförbrukning.

Samma arbete tar även upp individuell mätning och debitering, IMD, och att denna metods påverkan är helt knuten till individer, och deras aktuella livssituation. Ska man komma vidare med mer resurseffektiva beteenden bör psykologin anpassas efter den individuelle brukaren för att få större, eller maximal effekt.

HÅLLBARHET VADÅ?

Eftersom hållbarhet, eller uthållighet inte bara innefattar energianvändning utan även som ovan nämnt konsumtionen av klotets resurser, framtagandet av dem, och hantering av förgiftande resurser och processer så krävs en mer pedagogisk och sannolikt ett förhållningssätt till en förbättrad framtida planetnytta. Det har nämligen

visat sig att omtanke om miljön i sig inte räcker som incitament idag. Däremot fungerar besparing som morot, men till störst del för de som har mest ekonomiskt ansträngd situation. Och då Sverige generellt är ett synnerligen ekonomiskt välmående land, så faller även det allmänna incitamentet. Det vill säga, vi som har störst påverkan tar oftare minst hänsyn till miljön och klotets resurser.

ENKEL OCH EFFEKTIV TEKNIK

Tekniskt sett kan en byggnad vara optimal, eller åtminstone ge optimerade förutsättningar för brukaren. Men förstår inte brukaren tekniken, eller skälet till behovet av den effektiviserande tekniken, ja då går optimeringen förlorad. Det behövs pedagogiska och styrande incitament. Ja, anknytning till VAD resurser ÄR för någonting. Vilken betydelse, och vilka begränsningar och möjligheter vi har. Nu ger vi oss privilegiet att konsumera över klotets tillgångar för att vi helt enkelt kan, och har svårt att knyta överkonsumtionen till konsekvenserna.

Med tanke på hur lättstyrda vi männi­ skor i Sverige är så är det lätt att i vardagen invaggas i tanken att någon annan skall fixa situationen. Styra upp oss. Oftast är det en förväntan som ligger på politiker. Men en politiker kan ju inte få oss att stänga av det rinnande varmvattnet, hindra oss från att byta ut ett fullt fungerande kök, eller sluta hälla ut giftiga kemikalier i avloppet. Det är ju något vi måste förstå, och relatera till som ett personligt ansvar. Eller vänd på det, den makt vi har över vår planet och våra medmänniskors vällevnad.

Tar vi sedan den resurshanterande tekniken som brukaren dagligdags hanterar så kan även den bli mer pedagogisk eller till och med styrande. Ett mycket bra exempel är moderna blandare med funktioner som exempelvis kallstart. Moderna blandare av god kvalitet, vilka vi har relativt gott om på den Svenska marknaden, har engreppsöppning och stängning, vilket gör att det är enkelt att sätta på och stänga av rinnande vatten –resurs-. De har också en mjukstängande funktion med fördröjd vattenstrypning, vilket gör att det blir mindre belastning på rörsystemets kopplingar, som i sin tur förlänger livet på byggnadens vattendistributionssystem –materialresurs–. Kallstarten i sig innebär att när blandargreppet står rakt fram så kommer endast kallt vatten istället för framledning av varmt vatten för ljummen start. På så vis slipper man att utan att behöva uppvärmt vatten –energiresurs– dra ut varmt vatten i rörsystemet som sen bara står och kallnar till inget mervärde. Ibland hinner inte ens det varma

HUSBYGGAREN NR 4.2016

Bygglovsboken - en ovärderlig hjälp i bygglovsprocessen

ÄR DU FULLÄRD I HUR VS SKA PROJEKTERAS? Om inte, finns nu möjlighet för dig som VS-projektör att utbilda dig i branschregler Säker Vatteninstallation och se till att ditt konsultföretag blir auktoriserat.

Idag finns närmare 1 800 auktoriserade VVS-företag som kan installera enligt gällande branschregler. Gå in på www.säkervatten.se för att läsa mer om auktorisationen av konsultföretag.

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

Bygglovsboken av Annika Gustafsson ger den kunskap som krävs för att kunna hantera de olika momenten i bygglovsprocessen.

Boken reder ut de väsentliga frågorna vid bygglovshandläggning och navigerar dig rätt bland plan- och bygglagens (PBL) och förvaltningslagens (FL) bestämmelser.

Läs mer och köp boken på studentlitteratur.se eller din närmaste bokhandel.

GRÖNA BYGGNADER

procent genom kallstartande blandare. Det går inte att jämföra en flygplats med en bostad, men icke desto mindre är det tekniska hjälpmedlet ihop med brukaren ett lyckat exempel.

NORMAL KERAMIK

BLYFRITT OCH ANSVARET (V) Varmt

(K) Kallt

KALLSTART KERAMIK (K) Kallt

(V) Varmt

Illustration över hur kallstartsfunktionen fungerar.

vattnet nå blandaren, eller tappstället innan behovet av vattnet inte längre finns där. Även då har man dragit fram varmt vatten i systemet utan erhållen vinst.

Resonemanget bakom kallstarten är att tekniken hjälper oss att minska vårt slöseri genom att tvinga oss att göra ett aktivt val för att få fram ledning av varmt vatten. På Arlanda har de exempelvis fått ner energianvändningen för tappvarmvatten med 60

Sen har vi hälsoaspekterna på de ingående delarna i blandarna. Den europeiska lagstiftningen, det vill säga vår lagstiftning, REACH som reglerar skadliga ingående ämnen är till största del utformad av kemikalieindustrin och inte av våra kemikaliehanterande myndigheter. Det är därför man i bland annat byggmaterial och produkter inte behöver uppge det totala innehållet av ingående ämnen. För hälsoskadliga ämnesinnehåll behöver man inte uppge innehåll under en (1) volymprocent. Är ett ämne klassat som hälsofarligt så ligger nivån för krav på redovisat innehåll på 0,1 volymprocent.

De flesta som gått ut grundskolan är medvetna om att exempelvis kvicksilver är oerhört giftigt vid mycket låga doser. Bara som ett exempel för att illustrera hur konstig lagstiftningen kom att bli. Konsekvensen av detta är att man juridiskt korrekt kan kalla en blandare blyfri trots att den innehåller bly. Men då under 0,1 volymprocent. Detta trots att bly är ett hälsofarligt utfasningsämne, och självfallet inte borde komma i kontakt med dricksvatten alls. Bly orsakar bland annat kognitiva utvecklingsstörningar hos barn. Och barn kan utan omskrivning också ses som självklara resurser.

Vill man ha en blyfri blandare så har alltså lagstiftningen lagt ansvaret för detta på beställaren eller slutkonsumenten. Man måste alltså själv undersöka att blandaren är 100 procent blyfri. Det finns ett fåtal på den svenska marknaden och det finns ett

<

Produktbild på 100% blyfria blandare.

24

Vilseledande Pb-symboler då blandarna endast är 99,9% blyfria.

flertal svenska märken som marknadsför sina blandare som blyfria samtidigt som de fortfarande innehåller en låg andel bly.

Dessa blyfria, men ej 100 procent blyfria blandare finns dessvärre upptagna som godkända i materialdatabaserna Sunda Hus och Byggvarubedömningen. Vid besök i ett av Stockholms större byggvaruhus så uttryckte säljaren av blandare frustration över att behöva ha 100 procent blyfria blandare på ett podium och sen 99,9 procent blyfria men med märkningen lead free på podiet bredvid. Så blir lagen och den säljande marknaden då lobby och producenterna inte vill ställa om till en riktig hållbar utveckling. En urholkad tillit gör ett samhälle ohållbart.

RESURSER OCH RYKTEN

Snålspolande blandare och munstycken blandar in luft i vattenflödet för att minska vattenförbrukningen. De riktar också strålarna i duschmunstycket för att de skall få spridning och ge en god känsla av fullt och rikligt flöde trots mindre vattenflöde per sekund. Det är vanligt att brukare som inte har dessa munstycken har en mycket bestämd uppfattning om att de måste duscha dubbelt länge för att få bort tvål och schampo, trots att detta inte stämmer som standard.

Det finns dock andra problem runt vattenbesparande teknik. Det första är att många säger sig sakna incitament här i Sverige för att vattnet är mycket billigt, och dessutom tror en alldeles för stor majoritet att vi har obegränsad tillgång på friskt och rent vatten. Gotland och Öland ÄR inte de enda ställena där det friska och drickbara vattnet är begränsat. I Kallinge i Blekinge är dricksvattnet förgiftat av Försvarets brandsläckningsövningar med giftigt brandskum. I sommarstugeområdena 15 minuter från huvudstaden, som numer permanentbos så inte bara sinar de enskilda brunnarna – ej utbyggt kommunalt VA – Snålspolande utan den drickbara vatblandare.

HUSBYGGAREN NR 4.2016

Vad är det här för en filur?

Någon som har ångest över att det fina huset ligger så långt från bussen? Eller som bara är lycklig för att ni byggt hennes drömhem?

Sånt här vet vi. Skaffa en partner som känner dem ni bygger för.

FASTIGHETSBYRÅN / TELEFON 08-54 54 55 00 / FASTIGHETSBYRÅN.SE/NYPRODUKTION/BYGGHERRAR

UNIDRAIN - SHOWERLINE SNABBARE BADRUMSBYGGNATION MED KVALITÉTSSÄKRAT GOLVFALL

Beställ vår ShowerLine broschyr på info@jafo.eu eller via QR koden

Unidrain - ShowerLine är en vidareutveckling av Unidrains linjeavloppsarmaturer vilket ger stora byggtekniska fördelar samt ett kvalitétssäkrat golvfall.

Hela arbetsprocessen med att bygga golvfall och att utföra golvavjämning i ett badrum / våtrum kan utföras snabbare än med konventionella metoder. Det kvalitétssäkrade golvfallet får man på köpet.

Golvytan utanför duschzonen kan utföras helt plan enl gällande branschregler. Dock får aldrig bakfall förekomma. Unidrain ShowerLine kan placeras i vänster- eller högerhörn samt även mitt på en vägg om man vill ha en så kallad walkin dusch.

Golvfallet utförs med valfritt golvspackel

INBYGGT GOLVFALL SOM UPPFYLLER GÄLLANDE BRANSCHREGLER = KVALITETSSÄKRING

Golvfall och golvavjämning före tätskiktsläggning

= Plan yta

= Lokalt fall mot golvavloppet

Finns i 3 olika grundmodeller, höger, vänster och walk-in.

www.unidrain.se | www.jafo.eu | 046 33 39 00

GRÖNA BYGGNADER

tenkvaliteten är begränsad, bara för att ta några exempel.

Utöver detta går det åt mängder med energi för att rena vatten via vattenreningsverken. Användningen av kemiska tillsatser vid rening är också stor, och sist men inte minst så klarar vattenreningsverken inte av att rena alla de hälsoskadliga, och till och med giftiga ämnen som vi häller i avloppen, kissar ut, och som tillförs vattenreningssystemet via dagvattenledningar.

Ett annat problem med vattenbesparande teknik är att den är utformad för moderna rörsystem med större dimensioner och modern prestanda. Börjar man snålspola, och tvätta disk och kläder med lägre vattenmängder uppstår ökad risk för stopp i befintliga äldre ledningssystem.

FRAMTIDA TEKNIK

Avfallskvarnen finns sedan länge i många amerikanska hem som en bekväm komfort.

Ner i vasken med biologiskt avfall, på med motorn och sen är den sopan ur världen.

Hur den hanteras i avloppet är det ingen privatperson som tänker nämnvärt på. Men det skall hanteras någonstans, och frågan är med vilka konsekvenser. Då transportsektorn står för både försmutsning av luft, stora resursuttag och koldioxidutsläpp så behöver onödiga transporter elimineras.

Där kommer kvarnen in som praktisk lösning. Frågan är bara hur energin genom avloppsledningarna kommer kretsloppet bäst tillgodo, då vi sannolikt kommer att få mer och mer slutna kretslopp. Det vill säga, hur skall största möjliga mängd energi återföras till ekosystemet, och det utan att ledningar sätts igen och energi försvinner på vägen. Här finns en oerhörd potential, och

Avfallskvarn.

HUSBYGGAREN NR 4.2016

Vattenfelsbrytare.

forskningsambitionen och möjlighet till ledningssystemens anpassning kommer att visa vägen.

om det handlar om förebyggande teknik, eller långsiktigt byggfysikaliskt hållbart kvalitetsbyggande.

SKADOR OCH RESURSER

MEDVETENHET OCH MÖJLIGHETER

Alla besiktningsmän som läser Husbyggaren är om några medvetna om vilka konsekvenser vattenskadorna har på byggnader.

Det har funnits påtryckningar för att göra vattenfelsbrytare obligatoriska i nybyggnation, men utan framgång. Vattenskador är kostsamma, och därmed lönsamma för byggbranschen, samtidigt som de är både riskfyllda och med potentiellt mycket kännbara konsekvenser för brukares hälsa och den gemensamma samhällsekonomin genom skattefinansierad sjukvård.

Däremot har marknaden för denna typ av enkelt installerad teknik växt, och på årets Nordbygg fanns hela fem olika varumärken från att tidigare bara ha funnits två på den svenska marknaden.

Brytaren kopplas på det tillkommande vattnet, och stänger framförallt av de riskfyllda droppläckagen. De som står och sipprar ut vatten utan att vi märker att vi drabbats av läckage förrän skadan har blivit stor med betydande hälsorisker och fastighetsägarens ekonomi. Allt skadeförebyggande är bra för miljön och klotets resurser, oavsett

I en hållbar vardag så frågar vi oss varifrån kommer resursen till det jag använder nu? Är resursen förnyelsebar? Är framtagningen giftfri, och hur var arbetsvillkoren?

Vad händer med det jag nu brukar då jag är klar med den? Har den en självklar väg tillbaka in i kretsloppet? Här har vi en stor del av lösningen; medvetenhet och att förstå vårt sammanhang och potentialen vi besitter. För vem vill inte vara en del av en lösning istället för ett problem? ■

FELICIA OREHOLM

Miljöstrateg och föreläsare inom sunt och miljöprofilerat byggande

27

GRÖNA BYGGNADER

Sjunde huset i Kiruna

Att bygga ett passivhus i Kiruna, Sveriges nordligaste stad, som ligger 20 mil norr om polcirkeln, kräver stor anpassning till klimatet.

I Kiruna råder subarktiskt klimat, vilket innebär att den genomsnittliga medeltem­ peraturen ligger över tio grader enbart under två månader om året, det vill säga endast under juli och augusti kan husen räknas som uppvärmningsfria. Subarktiskt klimat innebär även långa och kalla vintrar.

– 30 grader och kallare är inte ovanligt, vilket innebär att byggnader måste dimensioneras för en lång kall period. En extra utmaning är den så kallade Polarnatten, den tid på året när solen inte når över horisonten. Polarnatten medför dels att det inte finns något värmetillskott från solen under december och januari, dels att huset inte får tillskott från solceller som är brukligt för passivhus under en period när behovet av tillskottsvärme är som störst.

TEXT: JUTTA SCHADE & LENA GOLDKUHL FOTO: ERIK MÅRTENSSON & JOANNA REDMAN HEDENSJÖ NCC, & YOUEN PERICAULT , LTU

HUSBYGGAREN NR 4.2016

29

GRÖNA BYGGNADER

Sjunde huset har en kompakt form, vindfång skapar en sluss som förhindrar att onödig värme läcker ut när man öppnar ytterdörren.

U

r ett miljöperspektiv krävs att vi bygger energisnåla byggnader såsom lågenergihus och passivhus, enligt principerna att använda bra isolering, god lufttäthet och ventilationssystem med bra värmeåtervinning. Passivhus är ett välutvecklat och utvärderat koncept som har använts i över 20 år i Centraleuropa. Utmaningen har varit att tillämpa detta koncept i Kiruna.

Sjunde huset är ett samverkansprojekt mellan NCC, Kiruna kommun och Luleå tekniska universitet. Vid projekteringen av Sjunde huset, ett passivhus som nu uppförts i Kiruna, lades stor vikt vid husets utformning och den tekniska utrustning som behövdes för att sänka energianvändningen.

Själva utgångspunkten för utvecklingen av Sjunde huset var NCC:s tidigare koncepthus Kuben som uppgraderades till passivhus. Anledningen till att NCC valde att vidareutveckla ett koncepthus var den pågående stadsomvandlingen i Kiruna. Genom att ta fram ett passivhus som koncepthus anpassat för Kirunas förhållanden, kan huset reproduceras till lägre produktionskostnad. Därtill kommer huset att få mycket låga driftkostnader på grund av den låga 30

energiförbrukningen. Ett välfungerande passivhuskoncept torde därmed vara ett attraktivt alternativ vid nyproduktion av hus i Kiruna. Ur ett hållbarhetsperspektiv är också den nya generationen av hus ett bra miljöval.

SJUNDE HUSETS KLIMATSKAL

Sjunde huset har en kompakt form utan onödiga vinklar i fasaden för att minimera andelen köldbryggor i klimatskalet. Till skillnad från koncepthuset Kuben har Sjunde huset byggts med vindfång för att skapa en sluss som hindrar att onödig värme läcker ut när man öppnar ytterdör-

ren. Huset är ett parhus med två lägenheter i två plan. Varje lägenhet har en boarea om 140 m2. Vindfång, förråd och carport är byggda utanför klimatskalet. Balkongen har byggts fristående för att undvika köldbryggor.

Sjunde huset har ett extremt välisolerat klimatskal med välisolerade fönster och dörrar (U-värde från 0,65–0,7 W/m2K) och extraisolerade ytterväggar. För att håller nere väggtjockleken har en del av mineralullen bytts ut mot två lager (70 mm) PIR isolering. PIR står för polyisocyanurate och är ett effektivt högpresterande isoleringsmaterial med lägre U-värde än traditionella

SNITT AV YTTERVÄGG • 80 ISOVER FASADSKIVA 31 • 6 MINERIT • 45×145 c600 REGLAR • 145 MINERALULL • 70+70 PIR MED FÖRSJUNKTNA SKARVAR • 0,20 PLASTFOLIE • 45×45 LÄKT c450 • 45 MINERALULL • 11 OSB • 13 GIPSSKIVA

HUSBYGGAREN NR 4.2016

isoleringsmaterial. PIR-isolering har ett U-värde på 0,022–0,026 W/m2K jämfört med mineralull som ligger mellan 0,034 och 0,39 W/m2K. Taket isolerades med 100 cm lösull istället för 40 cm som används för standardhus.

Bottenplattan är isolerad med 40 cm grafitcellplast. Klimatskalet har en genomsnittlig värmegenomgångskoefficient Um på 0,16 W/ m2K i stället för Um på 0,4 W/m2K som är kravet på klimatskal enligt BBR. Att den isolerade konstruktionen är lufttät är viktigt av flera anledningar. Lufttätheten reducerar inte enbart infiltration av kall luft som leder till kallt drag och ökat värmebehov. Lufttätheten skyddar även konstruktionen mot exfiltration där varm, fuktig luft från insidan kan leda till kondens och byggnadsskador. Passivhuskrav för lufttäthet ligger på 0,3 l/m2 s vid en tryckskillnad på ± 50Pa. Sjunde husets konstruktion har en lufttäthet som ligger under 0,3 l/m2 s vid en tryckskillnad på ± 50Pa. MILJÖVÄNLIGA LÖSNINGAR

Varje lägenhet är utrustad med cirka 15 m2 solceller som har placerats på fasaden för att optimera effekten även på vintern. Placeringen på väggen har valts för att ta tillvara reflektionen från snön vilket ökar elproduktionen från cellerna även när solen står lågt. Placeringen medför också att man undviker att solcellerna blir täckta av snö vintertid, vilket skulle ske om de hade installerats på taket.

Taket i sin tur har försett med sedum, så kallat grönt tak, som bidrar bland annat till bättre miljö i städer genom att de fungerar som luftfilter, fördröjer avrinning av regnvatten från tak samt bidrar till bullerdämpning. Gröna tak minskar också klimatpåverkan genom att växterna binder koldioxid samt att taken i sig bidrar till att spara energi. I Sjunde huset testas hur gröna tak fungerar i subarktiskt klimat. Huset är byggt med två olika sorters sedumtak, ett med gräs och ett med örter, för att kunna undersöka vilka växter som klarar det krävande klimatet bäst, samt även kunna utvärdera vilka fördelar gröna tak kan ge i sådant klimat.

TEKNISKA INSTALLATIONER

Värmen i huset distribueras med luftburen värme. De ventilationsvärmeväxlare (FTX) som har installerats har en verkningsgrad på över 80 procent. Fjärrvärme försörjer ventilationsaggregatets värmebatteri, tvättmaskin, torktumlare samt diskmaskiner.

Den specifika energianvändningen har beräknats till cirka 50 kWh/m2 per år. Jämförelsevis kan nämnas att BBR-kraven för HUSBYGGAREN NR 4.2016

Kiruna är 130 kWh/m2 per år. Energianvändningen för Sjunde huset, exklusive hushållsel, är beräknad till cirka 7 000 kWh/år.

För att minska vattenförbrukning och minimera energiförbrukning för uppvärmning av varmvatten har lägenheterna utrustats med den så kallade NASA-duschen.

Duschen ska enligt tillverkarens uppgift spara 90 procent vatten och 80 procent energi genom att återanvända duschvattnet. Vatten som rinner ut i golvbrunnen samlas upp, renas och pumpas tillbaka till duschmunstycket. Därmed kan samma vatten användas om och om igen. I den interna reningsanläggningen finns ett filter som drar till sig partiklar, bakterier och virus. Vattnet spolas ut först när man har duschat färdigt. Till en tiominutersdusch åtgår endast fem liter vatten. Vattnet förlorar ungefär två grader i temperatur från duschmunstycket till golvbrunnen, vilket medför att vattnet behöver värmas upp igen med hjälp av en elpatron i duschanläggningen.

Huset har även utrustats med energisnåla vitvaror och belysning för att ytterligare minska energibehovet. Vitvarorna är inkopplade på fjärrvärmen. Belysningen består av LED-belysning, vilket medför en besparing på upp till 80 procent för samma ljusflöde jämfört med vanliga glödlampor.

Tekniska verken i Kiruna arbetar aktivt med att hitta lösningar som sänker kostnaderna för infrastrukturen så att det blir ekonomiskt möjligt att ansluta lågenergihus till fjärrvärme. Bostadsområdet där Sjunde huset ligger har en speciell infrastruktur för vatten, avlopp och fjärrvärme. Ett lågtempererat fjärrvärmenät har samförlagts tillsammans med vatten- och avloppsledningarna som då värms upp av spillvärmen.

Därmed har vatten- och avloppsnätet kunnat läggas på cirka 70 cm djup, istället för på de tre meter som är frostfritt djup i Kiruna. Eftersom Kiruna är byggt på berggrund minskas därmed förläggningskostnaderna drastiskt.

Samförläggning av fjärrvärmenät med vatten och avlopps­ledningar på cirka 70 cm djup i bostads­ området där Sjunde huset är byggt.

UTVÄRDERING AV HUSETS FUNKTION

JUTTA SCHADE

GENOM FORSKNING

Biträdande universitetslektor Byggkonstruktion och byggproduktion Inst. f. Samhällsbyggnad och naturresurser Luleå tekniska universitet

Sjunde husets funktion, inklusive de boendes synpunkter på boendemiljön, utvärderas för närvarande av ett tvärvetenskapligt team av forskare från Luleå tekniska universitet, tillsammans med de medverkande företagen och kommunen inom ramen för forskningsprojektet Attract, som bland annat finansieras av Vinnova. Syftet är att utvärderingarna ska ge kunskap till en ny generation av passivhus anpassade till Kirunas klimat. ■

LENA GOLDKUHL

Fil. Doktor Arkitektur och vatten Inst. f. Samhällsbyggnad och naturresurser Luleå tekniska universitet

31

Form &Teknik

Det nya träbyggandet Träbyggandet har historiskt sett präglats av stockens och brädans proportioner. Liggtimmertekniken utvecklades via resvirke till systemet med två-tum-fyra som adopterades från USA. Det är en formtradition som varit intimt förknippad med trämaterialets egenskaper och som följt utvecklingen av verktygen för bearbetning – yxan, sågen, hyveln – och som idag präglas av hög industrialiserings- och prefabriceringsgrad. Idag framstår två fenomen som de star­ kaste konkurrensfördelarna för träbyggandet: det adopte­rade lean-tänkandet som implementerats inom trähus­produktionen och korslaminerat trä, KL-trä.

TEXT: ANDREAS FALK · ANDREAS @HUSBYGGAREN.SE FOTO: LILJEWALL ARKITEKTER & SKANSKA

T

rämaterialet är ett nästan ojämförligt lättbearbetbart material. Den långa historien av att utnyttja trä för otaliga produkter och funktioner visar på en ständigt föränderlig och innovationsbejakande användning. Ser man till de olika träprodukterna som utvecklats, så ser man att de spänner från sådana koncept som utnyttjar cellulosafiber och spån över skiktade produkter som plywood till reglar och förädlade limträprodukter, och därtill möjligheten att utnyttja rundvirke i bärande konstruktioner. Det senaste är inte så vanligt i Sverige idag, men desto oftare förekommande i Mellaneuropa. Det handlar då både om rena träkonstruktioner och om samverkanskonstruktioner med betong.

Exteriör vy av Herrestaskolan, där det utnyttjats 3100 kubikmeter KL-trä för totalt 8200 kvadratmeter lokalyta.

ARKITEKT: Liljewall Arkitekter KONSTRUKTÖR: Smith and Wallwork edngineers, Cambridge, Storbritannien ENTREPRENÖR: Skanska

32

HUSBYGGAREN NR 4.2016

Form &Teknik

Sporthallen under uppförande, med limträbalkar som spänner över 30 meter och de längsta CLT elementen i sporthallens lutande vägg är cirka 16 meter.

Just samverkan med betong återkommer senare i artikeln, på förekommen anledning.

EN TRÄRENÄSSANS AV RANG

Träbyggandet upplever idag en tydligt märkbar renässans. Över hela världen bedrivs idag innovativt och framgångsrikt utvecklingsarbete som stärker trämaterialets positioner på marknaden, genom både konstruktivt och arkitektoniskt pregnanta koncept. Ett antal mycket intressanta produkter och system, och inte minst produktionslösningar, har under senare år resulterat i iögonfallande byggprojekt internationellt – exempelvis fanérträ (LVL), gridshells, vikskal med flera – men den tydligaste brytpunkten från svensk horisont, och en av de mest framträdande sett ut industriperspektiv, är korslaminerat trä, allmänt förkortat KL-trä, som efter en långsam etablering nu har förutsättningar att komma på bred front.

Efter en 20 år lång utvecklingsperiod kan produkten idag konstateras vara väletablerad, främst i Mellaneuropa men även internationellt, där senaste spridningen skedde till Nordamerika. I Kanada överförde forskningsinsitutet FPInnovations 2013-2016 kompetens och knowhow från Europa, som reaktion på ett regionalt poli34

tiskt beslut att öka träanvändningen i byggandet. Man har implementerat produkten på den kanadensiska marknaden och givit ut en handbok som även antagits i USA, och marknaden i Kanada är på väg upp, även om ökningen ännu är starkast förknippad med regionala politiska initiativ att satsa på träkonstruktion i nybyggen.

PREFABRICERINGENS POTENTIAL

KL-trä har på många sätt förändrat träbyggandets förutsättningar och förbättrat konkurrenskraften. Prefabricering underlättas, dels på grund av bearbetbarheten och dels på grund av dimensionsstabilitet och styvhet hos skivelementen, vilket gör prefabelementen anpassningsbara och tåliga. Emellertid finns en stor outnyttjad potential som kan borga för stärkta marknadsandelar om de bara tas tillvara och utnyttjas för att få efterfrågan att växa och bli mer varierad.

Produktionsmässigt så kommer möjligheterna att öka inom en snar framtid, då Martinsons i Bygdsiljum, som startade svensk produktion av KL-trä 2003, tar sin nya produktionslinje i bruk tidigt 2017. De får då en produktionskapacitet som är jämförbar med de tidigare dominerande produktionslinjerna i Österrike. Prefabrikationsgraden kan ökas med större elementstorlekar, och hela byggprocessen föränd-

ras, då byggprocessen kan gå snabbare och stabiliteten bli enklare att åstadkomma genom färre element och därmed lägre antal knutpunkter.

Själva produkten är mycket mångsidig, med möjligheter att variera virkeskvalitet och träslag, beroende på användningsområde och andra krav och önskemål. I Schweiz, Tyskland och Österrike pågår forskningsprojekt på att utnyttja bokträ i KL-trä, där man vill dra nytta av de goda hållfasthetsegenskaperna hos bokträ, exempelvis för element med pågjutningar av betong. Det som gör bokträ intressant är dels dess konstruktiva egenskaper och dels att bok i dagsläget ofta bränns istället för att utnyttjas inom byggandet, vilket gör att marknadsvärdet är lågt och den möjliga värdeökningen är stor. I Norden är givetvis gran det naturliga valet idag, men på sikt, med förändrat klimat och nya trädarter som sprids norrut, så kan detta komma att förändras.

ALLA MÖJLIGA HUS

Det finns även en stor potential i andra byggnadskategorier än flerbostadshus. Det så kallade Nationella Träbyggnadsprogrammet som initierades av regeringen 2005 – och än mer det uppföljande programmet ”Trästad 2012” – riktades primärt in på att

HUSBYGGAREN NR 4.2016

Väggelement av KL-trä med håltagningar, under uppförandet.

uppmuntra flervånings bostadsbyggande i trä. Satsningen har varit framgångsrik och lett till att exempelvis Växjö och Skellefteå närmast profilerat sig som träbyggande kommuner och detta har bidragit till att marknaden för industriellt träbyggande kunnat växa till, med benägna byggherrar som medverkande drivkrafter och avnämare av de produkter som trähusindustrin utvecklat för byggsektorn.

I Storbritannien har istället skolbyggnader inneburit det stora genombrottet för KL-trä. Kommersiella lokaler kan i allmänhet uppvisa en mer offensiv marknadsföringspotential för byggteknik och material, än bostäder, så det kan vara nästa fullt rimliga fokus för att öka träbyggandets marknadsandelar. Ett i Sverige nyligen avslutat skolprojekt i Järfälla – Herrestaskolan – visar på möjligheterna med denna byggnadskategori, samtidigt som projektet i efterhand har visat att det är av avgörande betydelse att alla inblandade har rätt kunskap och kompetens.

Stora utmaningar under denna period av utveckling har varit brand och akustik, frågor som alltjämt står i fokus, både inom trähusindustrin och i den externa kommunikationen med regelverk, entreprenörer och slutanvändare på marknaden. Trämaterialets brännbarhet och låga vikt är pivotpunkHUSBYGGAREN NR 4.2016

ter kring vilka de flesta frågeställningar har kretsat och alltjämt kretsar. Detta är även naturligt när trenden mot ökad urbanisering och stadigt ökande hushöjder sedan länge sätter fokus på byggnadslösningar för höghustyper som kan konkurrera med andra material, gällande ekonomi, tillförlitlighet och arkitektoniskt uttryck.

ATT TÄNKA HÖGT

Idag är den starkaste trenden just att tänka och bygga högt. Ju högre byggnaderna blir, desto större blir också inverkan av vindlaster där träets relativt låga egenvikt gör stommar känsliga. Den idag högsta moderna träbyggnaden i världen är det norska, 14 våningar höga Treet, färdigställd i Bergen i november 2015. Det projektet består av prefabricerade volymsmoduler i träregelkonstruktion, som stabiliseras av ett hisschakt i KL-trä och ett storskaligt fackverk av limträ. Nästa i raden av rekordbyggen är under uppförande i Vancouver. Det är ett studentbostadshus som kommer att nå 18 våningar nästa sommar, med pelare av limträ och bjälklag av KL-trä, stabiliserade av två hisschakt i betong. Dessa två projekt visar på de nya möjligheterna att bygga med trä, att det är fullt möjligt och realistiskt att utnyttja biobaserade material för såpass stora stommar och projekt. Men

projekten ger även exempel på att det i fråga om riktigt höga hus lämpar sig att kombinera inte bara ett träbyggnadssystem, utan flera, och även att kombinera trä med andra material, för att nå allt högre.

Trämaterialets låga vikt är en stor fördel när man ser till prefabricering, transport och grundläggningsbehov, men en presumtiv nackdel vid riktigt höga hushöjder om man inte dimensionerar och utformar byggnaden rätt, när vindlaster, sidostabilitet och vibrationer tas med i beräkningen.

KL-trä har en betydande potential, men kan rimligtvis inte klara vad som helst, och att sikta mot det orimliga är att binda både tekniskt och ekonomiskt ris åt egen rygg.

Kostnaden för produkter och lösningar bör rimligtvis vägas mot behållningen. Sett i det ljuset så är krasst räknat byggnadshöjder mellan sex och tolv våningar det spann där materialet och KL-trä som produkt till kapacitet och kostnad har de bästa konkurrensförutsättningarna idag. Men det är också en mycket viktig och positiv reflektion för den träorienterade, som med visshet kan konstatera att det är en mycket intressant, och fullt rimlig möjlighet i anta utmaningen att låta trä ingå som bärande element i riktigt stora – och höga – projekt. Tvivelsutan så har KL-trä utvidgat möjligheterna att bygga i trä. ■

35

GRÖNARE BYGGMATERIAL

MINSKA KOLDIOXIDUTSLÄPPEN

från cementtillverkningen Cirka en halv kubikmeter per person är den årliga konsumtionen av betong i Sverige idag. Det gör betongen till en av de mest använda materialen. Samtidigt är den svenska betongkonsumtionen den lägsta i hela Europa och be­ tydligt lägre än behovet i tillväxtländerna eftersom det krävs mycket betong vid samhälls­byggande av infrastruktur, industri och bostäder.

TEXT: BODIL HÖKFORS, TEKN.DR, CEMENTA UTVECKLING · ANDERS RÖNNEBLAD, TEKN.LIC, CEMENTA UTVECKLING STEFAN SANDELIN, TEKN.LIC, UTVECKLINGSCHEF CEMENTA FOTO, GRAF & ILLUSTRATION: CEMENTA

B

indemedlet i betong är främst cement. Eftersom tillverkning av cement idag är energi- och koldioxidintensivt fokuseras mycket av Cementas utvecklingsarbete på att minska koldioxidemissionerna från produktionsenheterna i Slite, Degerhamn och Skövde. I denna artikel presenteras några av de projekt som pågår inom detta område. ”Vi har kommit en bit på väg men fortfarande ligger en stor del av arbetet framför oss”, menar Bodil Hökfors, Anders Rönneblad och Stefan Sandelin.

NOLLVISION

Ambitionen är att nå noll koldioxidutsläpp under produkternas livslängd. En vision som är satt att uppnås till 2030 ¹. Visionen är uppdelad i fem delar som varje del bidrar till det sammanvägda resultatet. I figuren nedan ges en schematisk bild av hur de fem delarna tillsammans bidrar till målet.

ENERGIEFFEKTIVISERING

Det första området är energieffektivitet. Det stora energieffektiviseringssteget gjordes då Cementa ställde om från våtugnsprocess till torrugn. Det gjordes långt före 1990.

Energieffektivisering handlar numera om

mindre effektiviseringar i samband med underhåll och nyinvesteringar vid fabrikerna. Energieffektiviteten hänger nära samman med produktionsvolym.

BIOMASSA

Det andra området är ökad användning av biobränslen och alternativa råmaterial. Att fasa ut konventionella fossila bränslen är ett viktigt mål men samtidigt medför det en liten ökning av energiåtgången per producerat ton. Användandet av alternativa bränslen inom cementindustrin har kraftigt ökat sedan början på 90-talet. Idag försöker varje cementproducent i möjligaste mån ersätta de jungfruliga fossila bränslena med alternativa avfallsbaserade bränslen som i högst möjliga grad innehåller biomassa.

Förbränning av biomassa ger inga nettoutsläpp av koldioxid. Cementa var relativt tidigt ute med att söka alternativa bränslen, men möttes av utmaningar då fabrikerna ligger långt från storstadsregioner och den lokala tillgängligheten på avfall. Tillverkningen har däremot möjlighet att vid två av fabrikerna dra nytta av det sjöläge fabriken har vilket möjliggör en import av bränsle den vägen. Målet är att kontinuerligt öka användandet av alternativa bränslen så som biomassa, hushålls- och industriavfall med blandfraktioner av papper och plast och bildäck. Energiåtervinning av avfall/alternativa bränslen är ett miljömässigt effektivt

KOLDIOXIDEMISSIONER

Vid tillverkning av cement erhålls koldioxid främst från två källor, dels från kalksten och dels från bränsle. Dessutom ger den elanvändning som krävs till exempel för att driva motorer en klimatpåverkan. Kalksten är det dominerande råmaterialet vid tillverkning av cement. Vid upphettning avger kalkstenen koldioxid och kvar blir den kalciumoxid som behövs för att bilda cementklinker. För att nå de temperaturer som krävs för att bilda cementklinker så används bränsle som i sin tur ger koldioxidemissioner vid förbränningen. Av den totala klimatpåverkan kommer den största delen, cirka 55 procent, från kalksten.

Bränsle är orsaken till 35 procent och elanvändning svarar för 10 procent. Cementas miljöarbete strävar mot att minska produkternas miljöbelastning.

36

KG CO2 / TON CEMENT 1000 900

Energieffektivisering

800

Biobränslen & alternativa råmaterial

700 600

CO2

500 400 300 200

Nya cementsorter Koldioxidupptag i betong Koldioxidavskiljning, lagring eller återvinning (CCS eller CCR)

100 0 1990

1994

1998

2002

2006

2010

2014

2018

2022

2026

2030

Minskning av koldioxidutsläpp (kg) per ton cement från 1990 till 2030.

HUSBYGGAREN NR 4.2016

Vi bygger livskvalitet!

Vi tänker: • • • • •

Energisnålt Behagligt inomhusklimat Bra ljudisolering Bra värmeisolering Minimalt underhållsbehov

Med våra prefabricerade monteringsfärdiga betongväggar får du allt detta!

Kontakta oss

Friskis&Svettis, Stenungsund

Vi är rätt leverantör vad du än ska bygga!

Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det är frågan.

Hos oss är valet enkelt. Vi har både och.

Det är vi ensamma om på marknaden.

Vi kan blanda systemen och ge den absolut bästa lösningen - oavsett vad du ska bygga.

Det är vår styrka!

Kontakta oss Helsingkrona studentboende, Lund

www.byggelement.se

GRÖNARE BYGGMATERIAL

ALGODLING

BIOBRÄNSLE ALT. DJURFODER

KOL

ÅTERANVÄNDNING AV KOLDIOXID

RÅMATERIAL OCH BRÄNSLEN

CEMENTTILLVERKNING

ALTERNATIVA BRÄNSLEN OCH BIOBRÄNSLEN

SYRE

CO2 I ATMOSFÄREN ELEKTRICITET

METANGAS

KALKSTEN

MASUGNSSLAGG

BRUKSSKEDE BETONG

RIVNING BETONG

KALCIUMKARBONAT

Koldioxidflödet vid cement­ tillverkning och för betong.

sätt att hantera det avfall som uppstår i samhället samtidigt som koldioxidutsläppen reduceras och deponerade avfallsmängder minskar. En sådan användning av avfallet i samhället är en viktig del av en hållbar avfallshantering. 2015 belönades Slite­fabriken med första pris och utsågs till bästa cementfabrik i världen för användningen av alternativa bränslen som ersättning för fossila bränslen. Priset delades ut på den årliga CemFuels-konferensen.

SLAGG FRÅN MASUGNAR

Eftersom största källan till koldioxidemissioner totalt sett kommer från kalkstenen i råmaterialet bör alternativa råmaterial användas. Man använder kalksten för att det är det mineral som innehåller högsta koncentrationen av kalcium ². Dock innehåller kalksten karbonat som bildar koldioxid vid upphettning. De material som finns tillgängliga innehållande kalcium men ingen koldioxid är bland annat masugnsslagg som är en restprodukt från ståltillverkning. En fördel är att till skillnad från masugnsslagg som används som tillsatsmaterial i cement och betong behöver denna inte granuleras utan bara luftkylas för att kunna tillsättas direkt i ugnen. Masungsslagg kan bara delvis ersätta kalksten på grund av dess kemiska sammansättning och tillgång.

Koldioxidemissionerna minskar både till följd av att råmaterialet innehåller mindre koldioxid samt att mindre energi krävs för att nå önskade kemiska produkter.

38

KARBONATISERING

KOLDIOXIDLAGRING

NYA CEMENTSORTER

KOLDIOXIDUPPTAG I BETONG

Det tredje området inom nollvisionen är att ta fram nya cementsorter med minskad andel cementklinker i cementet. Cementklinker är den viktigaste komponenten, men kan tillsammans med ersättningsmaterial så som flygaska och granulerad masugnsslagg ge bra och ibland bättre cementoch betongegenskaper samtidigt som koldioxidutsläppen blir lägre. Främst minskar den så kallade korttidshållfastheten, vilket kan leda till lite längre avformningstider på byggarbetsplatsen och lite längre gjutcyklar i prefabfabriken. För att minska denna effekt krävs att betongtillverkaren vidtar motåtgärder som att värma formbord och att se till att delmaterialen inte är för kalla.

Det krävs en del utvecklingsarbete, men här finns lågt hängande frukter att plocka.

När det gäller sluthållfastheten påverkas den mindre än korttidshållfastheten vilket gör det till ett mindre problem att hantera.

Betongens beständighet säkerställs av betongstandarderna. Slagg- och flygaskecement är lite tätare jämfört med ett rent portlandcement, vilket har positiv inverkan på beständigheten i många avseenden, men kan även öka uttorkningstiden något.

Cement- och betongsektorn skulle aldrig göra något som försämrar betongens långa livslängd. Vid cement- och betongstandardisering gäller alltid försiktighetsprincipen så att beständigheten inte försämras i någon exponeringsklass.

Det fjärde området är karbonatisering av betongprodukter. Karbonatisering innebär att betongkonstruktioner tar upp koldioxid från omgivande luft. En process som pågår under och även efter konstruktionens hela livslängd. Detta betyder att betongen i praktiken tar upp delar av den koldioxid som avgetts i cementproduktionen. Svenska betongforskare är framstående inom området karbonatisering. Tillsammans med dessa forskare initierade Cementa ett projekt med målet att kvantifiera koldioxidupptaget. Projektet pågick mellan åren 2007 och 2012 och resulterade i en vetenskaplig artikel ³ och ett antal forskningsrapporter.

Hur mycket koldioxid som tas upp varierar kraftigt mellan olika byggapplikationer. En tunn takpanna av betong tar upp all den koldioxid som avgetts från kalkstenen vid cementtillverkningen redan efter några enstaka år, medan en kraftig anläggningskonstruktion av tät betong nästan inte tar upp någon koldioxid alls under sin driftsfas.

Den betong som används för husbyggande tar upp ungefär 10–15 procent av den totala mängd koldioxid som avgetts vid tillverkningen under dess livslängd. Andelen koldioxid som tas upp kan väsentligen öka om hanteringen av krossad betong förbättras.

Svenska representanter arbetar nu aktivt på europeisk nivå inom standardiseringskommittén CEN med att implementera projektresultatet i standarderna för miljövarudeklarationer i enlighet med EN 15804.

HUSBYGGAREN NR 4.2016

Pilotförsök av koldioxidavskiljning hos Norcem AS i Bervik, Norge.

KOLDIOXIDAVSKILJNING

Det femte och sista området är koldioxidavskiljning och lagring (CCS) och/eller återvinning (CCR). För effektiv koldioxidavskiljning önskas högre koncentrationer av koldioxid i rökgaserna från cementugnarna. Det kan göras genom att förändra förbränningsluften i processen och återcirkulera rökgaser.

Man kan alternativt bygga på ytterligare ett reningssteg för rökgaserna. När koncentrationerna av koldioxid är tillräckligt höga i rökgaserna komprimeras gasen som därefter lagras. På så sätt kan ett nära-nollutsläpp uppnås vid tillverkning. Det krävs dock fortfarande en del utvecklingsarbete för att finna en energieffektiv avskiljningsteknik.

Cementas systerföretag i Norge, Norcem AS, är föregångare i och med att de har utvärderat flera tekniker för koldioxidavskiljning. Den teknik som har nått högst mognadsgrad använder aminer som reagerar med rökgaserna och binder koldioxiden. Lösningen värms sedan upp så att koldioxiden kan separeras och aminerna återanvändas. Cementtillverkningsprocessen är lämplig för koldioxidavskiljning då det finns en punktkälla där koldioxid finns lättillgängligt och där spillvärme kan användas som energikälla för avskiljningsprocessen.

LAGRA KOLDIOXID I BERGGRUNDEN

Transport av lagrad koldioxid kommer troligtvis att ske med båt men även pipeline är möjligt. Det sista steget är lagring vilket sker i lämpliga geologiska formationer till exempel under havsbotten. Det är förstås viktigt att lagringstekniken får acceptans.

För Sveriges del finns det lämpliga platser framförallt i Östersjön men även Nordsjön är tänkbar. Man pumpar ner koldioxiden i porösa bergarter som är övertäckta med täta bergarter. Lagringsplatsen ligger på stort djup så att trycket gör att gasen förblir HUSBYGGAREN NR 4.2016

Cementfabriken i Slite.

flytande. Denna teknik har använts i norska gasfält under flera årtionden. ÅTERANVÄNDA KOLDIOXIDEN

Det finns även flera olika sätt att återanvända koldioxid. Med hjälp av elektrolys kan man i en process omvandla koldioxid till metangas, men processen kräver mycket elenergi. Det öppnas dock upp möjligheter till att använda tekniken under de perioder då elnätet har överskott. Ofta blåser det som mest vid vindkraftverken när behovet i nätet är lågt. I våra grannländer, med stor andel väderberoende elproduktion, är negativa elpriser vanliga sedan några år. Det betyder alltså att de aktörer som köper el på den nordiska elbörsen, Nordpool, och tar emot den får betalt. Även det svenska elnätet kommer inom en snar framtid att få perioder med negativa elpriser och problemet spås öka. Det finns idag inget bra sätt att lagra denna överskottsenergi. Cementa deltar i projektet Power to gas på Gotland där möjligheterna till att binda koldioxid från cementproduktionen och därmed lagra en del av överskottselen.

Projektet kommer under 2016 att komma ut med en studie inför en planerad pilotanläggning på Gotland. En annan möjlighet till återanvändning av koldioxid är att leda rökgaserna från skorstenen genom dammar eller odlingssäckar och där odla alger.

Dessa alger har flera möjliga användningsområden till exempel som djurfoder och biobränsle. Det är egenskaperna i oljorna i algerna som är avgörande för användnings-

området. I algprojektet vid fabriken i Degerhamn hämtas mikroalger från Östersjön.

Projektet är ett samarbetet med bland annat Linnéuniversitetet och resultaten ser mycket lovande ut.

MILJÖDEKLARATIONER

Tillverkningen av cement är idag energioch koldioxidintensivt, samtidigt som betongprodukter har en längre livslängd jämfört med många andra byggmaterial.

För att rättvist kunna bedöma och jämföra olika produkter bör produktens hela livslängd beaktas. Cementa har tagit fram miljövarudeklarationer för aktuella cementsorter i enlighet med EN 15804 och dessa är granskade av oberoende tredje part.

Betongtillverkare kan i sin tur använda dem vid framtagande av egna miljövarudeklarationer för deras produkter baserade på cement. ■

REFERENSER

1. Cementas nollvision, http://www. cementa.se/sv/nollvision 2. Eriksson, M., Sustainability measures in quicklime and cement clinker production, 2015 3. Andersson R et al., Calculating CO2 Uptake for Existing Concrete Structures during and after Service Life, Environmental Science & Technology (ES&T), September 05, 2013

BODIL HÖKFORS

Tekn.dr, Cementa Utveckling ANDERS RÖNNEBLAD

Tekn.lic, Cementa Utveckling STEFAN SANDELIN

Tekn.lic, utvecklingschef Cementa

39

Det lätta valet

SMARTA I-BALKSYSTEM FÖR TAK, VÄGGAR OCH GOLV Lätt • Stark • Rak • Lång

Masonite Beams AB är en av Europas ledande producenter av träbaserad I-balk, anpassad för allt från villor till höghus i trä.

Produkterna skräddarsys efter kundens önskemål och är mycket enkla att hantera och bearbeta.

masonitebeams.se

Allt

NY U

TG ÅV A

du behöver!

I nya Limträhandbok Del 1-3 finns all information samlad. Här finns fakta om limträ, vägledning vid projektering, konstruktionsberäkningar och beräkningsexempel på olika limträkonstruktioner.

Pris från 395 kr exkl. moms för alla tre böckerna.

Expeditionsavgift och frakt tillkommer.

BESTÄLL DINA EXEMPLAR IDAG! svenskttra.se/limtrahandbocker

WWW.SVENSKTTRA.SE

40

HUSBYGGAREN NR 4.2016

TAMEDIA I ZÜRICH, SCHWEIZ TAMEDIA ÄR ETT schweiziskt mediabolag, lika anrikt som våra svenska tid-

ningsdrakar grundat 1893. De ger ut ett trettiotal tidningar och ett tiotal magasin. De har också investerat i digitala plattformar.

Huvudkontoret ligger i Zürich och 2014 flyttade de in i nya lokaler ritade av den japanske arkitekten Shigeru Ban. Han är inte bara en innovativ urkraft i byggbranschen utan även en filosofisk sådan. Han grundade Voluntary Architects Network och har ritat lösningar för människor som drabbats av katastrofer, hemlöshet eller blivit tvångsförflyttade. 2014 vann han Pritzker-priset med motiveringen att hans arkitektur utstrålar optimism.

FAKTA OCH SIFFROR VÅNINGAR 7 (inklusive entré galleri) ARBETSPLATSER 480 st 2 GOLVYTA I DEN NYA BYGGNADEN 8 905 m 3 KUBIKVOLYM NYA BYGGNADEN 39 085 m YTTERLIGARE UTRYMMEN 2 STAUFFACHERQUAI 8 1 350 m TRÄ SOM ANVÄNDS I KONSTRUK­TIONEN

2 000 m3 gran från Österrike ARKITEKT Shigeru Ban Arkitekter Europa, Paris PROJEKTÖR Itten + Brechbühl AG, Zurich GENERALENTREPRENÖR

HRS Real Estate AG , Frauenfeld

TRÄKONSTRUKTION

Blumer – Lehmann AG, Gossau

Foto: Didier Boy de La Tour och Reto Oeschger.

HUSBYGGAREN NR 4.2016

41

Noterat Nye bostadsministern vill

Säkra byggnads­ ställningar Den 1 januari i år började de sista två kraven i föreskrifterna om ställningar (AFS 2013:4) att gälla efter en övergångstid för att branschen skulle anpassa sig till förändringarna.

För det första ska den som uppför, väsentligen ändrar eller monterar ner väderskydd ha utbildning. Som grund för denna utbildning ska de först ha gått den särskilda utbildningen om ställningar.

För det andra ska alla ställningar som upplåts ha typkontrollerats. Tidigare räckte det att de hade typgodkänts.

Internationella arbets­ miljödagen Snart har vi under alla årets dagar något särskilt att fira, som kanelbullar eller kvinnor. Den 28 april tillägnas arbetsmiljön och det uppmärksammades i byggsektorn med Säkerhetsdagen. Det var många som hörsammade det i våras både i sociala medier, #säkerhetsdagen, och IRL (in real life). Nollvisionen för dödsolyckor på byggarbetsplatser tog bland annat arbetsmarknadsminister Ylva Johansson upp.

Vi får se hur dagen firas nästa år.

Byggherrar bromsar bostadsbyggandet Dagens Nyheter har granskat samtliga 25 000 bostäder i lägenhetsfastigheter som byggdes 2015. Granskningen visar att byggherrarna inte vill bygga snabbt.

De skriver ”Det i snitt tar tio år att bygga från det att tjänstemännen får i uppdrag att ta fram en ny detaljplan. En av de största flaskhalsarna är att det i snitt tar 5,5 år – mer än hälften av byggkedjan – från att detaljplanen vinner laga kraft tills dess att bygglovsansökan skickas in.

Att det tar lång tid kan ha flera förklaringar, men ett skäl är att byggherrar medvetet bygger bostäder etappvis. Det beror bland annat på att bolagen inte vill att det ska komma ut för många bostäder i ett område samtidigt, vilket då skulle kunna resultera i att priserna sjunker.”

42

I början av sommaren gav den nye bostadsministern Peter Eriksson (Mp) besked om regeringens förslag för att öka bostadsbyggandet. Det handlar bland annat om att få fram mer byggklar mark av statlig och kommunal mark och att sänkta byggkostnaderna.

Regeringen vill även förkorta ledtider både genom att utveckla översiktsplanerna och begränsa detaljplanerna men också genom att se över länsstyrelsernas roll. De vill också utveckla hyressättningsmodellen och upplåtelseformerna för att bygga fler hyresrätter.

Boverket fick i uppdrag att föreslå hur kommunerna ska befrias från viss kontroll av serietillverkade hus. Myndigheten ska också se över byggreglerna så att de förenklas och främjar konkurrensen utan att äventyra hälsa, säkerhet och ett långsiktigt hållbart byggande.

Attrahera utländska teknikkonsulter Konjunkturbarometern som presenteras av EFCA (European Federation of Engineering Consultancy Associations) visar att återhämtningen i södra Europa fortsätter medan mellersta Europa stabiliserats ordermässigt.

Av arton deltagande länder rapporterade åtta en förbättrad orderingång senaste halvåret och lika många tror på en fortsatt ökning under kommande sex månader.

– I Sverige har branschen klarat sig bättre än i många av sina europeiska grannländer. Det beror framförallt på omfattande infrastrukturinvesteringar under åren efter finanskrisen och en byggsektor som fått fart under de senaste två åren, säger David Cramér, marknadsanalytiker på Svenska Teknik & Designföretagen.

Just nu har Sverige goda möjligheter att attrahera arbetskraft och kompetens från andra europeiska länder, där det i dagsläget är ont om uppdrag och ett överskott av kapacitet.

EFCA-Barometern tas fram två gånger per år av den europeiska associationen för teknikkonsulter, EFCA i samarbete STD-företagen, FRI i Danmark och ORI i Belgien.

Mutad fastighetschef fick 3,5 år Det strängaste straffet som någonsin dömts ut för mutbrott inom statsförvaltningen, tre år och sex månader, fick en fastighetschef på Kriminalvården. När han var anställd tog han emot mutor bland annat från en arkitektfirma för att inte upphandla projektering och byggnationer på ett korrekt sätt. Två företagare döms för bestickning till fängelse i två år respektive villkorlig dom.

Digital byggvarudeklaration Föreningen för Byggvarudeklarationer har uppdaterat och bytt digitalt format för byggvarudeklarationen, eBVD, för att hantera kommande krav på miljöinformation av byggvaror. Det ska bli lättare att hitta dokumentation för inbyggda varor under drift och förvaltning. En nyhet är att informationen kopplas till certifieringssystem som LEED, Breeam och Miljöbyggnad. En annan är att för de byggmaterial som har prestandadeklaration, CE-märkning, anges det. Om produkten även har en europeisk tredjepartsgranskad miljödeklaration, EPD, anges det. För tillverkare sker registreringen direkt på nätet.

HUSBYGGAREN NR 4.2016

30 000 ton aska ökar vårt miljöansvar

Vi fortsätter att utveckla och optimera våra produkter med tanke på miljön. Ett sätt är att blanda flygaska i betongen för att på så sätt minska miljöbelastningen.

BI Optimal – ansvar i alla led Läs mer på www.betongindustri.se

Luftspalter upp till 44mm Typgodkännande nr. 1317

Marknadsnytt En svensk klassiker i ny tappning

Mataki Test hittar takläckan när ögat inte räcker till Mataki Test är en innovativ lösning för att kontrollera takets täthet.

Den hittar läckage som är svåra att upptäcka vid en okulär besiktning. Det underlättar takläggarens arbete och ger fastighetsägaren en ökad trygghet.

Mataki Test är en handburen maskin som lokaliserar läckage och säkerställer tätskiktskvaliteten på låglutande tak. Den är effektiv och enkel att använda. Användaren skär ett hål i tätskiktet och för in ett munstycke. Sedan blåser maskinen in rök under tätskiktet med hjälp av en kraftfull fläkt. Trycket gör att tätskiktet reser sig och eventuella läckage indikeras där röken tränger ut. Upp till 300 kvadratmeter kan testas vid varje tillfälle, beroende på takytans form. www.mataki.se

Rätt glas på rätt plats Pilkington Optiphon™ är framtaget för miljöer med kraftigt buller från vägar, järnvägar, flygtrafik eller andra bullerkällor som fabriker, nattklubbar, mm. Till PilkingtonOptiphon™ används en speciell PVBfolie (polyvinylbutyral). Folien ger ett högkvalitativt akustiskt laminerat glas med utmärkt bullerskydd som inte påverkar ljusinsläppet.

Genom att kombinera varierande tjocklekar på glas och PVB-folie får man önskad kraft i bullerskyddet.

Det finns ett stort antal produktkombinationer med Pilkington Optiphon™ som gör det möjligt att uppfylla olika specifika krav på bullerskydd, oavsett om bullret kommer utifrån eller finns interiört mellan olika delar i byggnaden. Ett stort urval av ljudreducerande glaskombinationer från Pilkington gör att man även i områden med besvärande buller öppna upp väggar och tak för att släppa in rikligt med dagsljus. www.pilkington.com

44

Hultafors lanserar hösten 2016 en ny version av sitt klassiska vatten­pass MST 180. Nya smarta detaljer ska göra att Hultafors MST även i framtiden är det valet för den som ställer högsta krav på precision.

– Att göra Hultafors MST bättre är inte lätt. Därför har vi satsat på att vidareutveckla detaljer som gör att upplevelsen för användaren blir ännu bättre, berättar David Schönström, teknisk produktchef på Hultafors Group AB. De nyutvecklade okrossbara libellerna med +30% förstoringsglas gör passet enklare att läsa av ur alla vinklar.

– Bytet från rörlibell till blocklibell på Hultafors MST har medfört ökad precision vid själva monteringen och kunnat sänka toleransvärdet från 0,5 till 0,3 mm/meter, säger David Schönström.

Ny form och placering av handtagen ger bättre balans och skönare hantering. Vattenpassets gedigna aluminiumprofil har fått en lätt timglasform som gör det lätt att torka bort eventuell smuts från profilen. En ny funktion är hålen i profilen som underlättar vägghängning av skåp, en lika enkel som användbar finess. www.hultafors.se

Vägg för bullerutsatta lägen Silent Wall gör det möjligt att bygga energieffektiva bostäder i bullriga miljöer med lätta konstruktioner samtidigt som en behaglig ljudmiljö uppnås inomhus uppger tillverkaren Saint-Gobain.

För att driva på och öka byggandet införde Boverket ifjol en ny bullerförordning. Den innebär att lägenheter på 35 kvadrat eller mindre inte behöver ha en tyst sida så länge bullret vid den exponerade fasaden är maximalt 60 decibel. Tidigare var motsvarande gräns 55 decibel. Det motsvarar bullret från ca 2500 bilar per dygn jämfört med tidigare 900 bilar, en tydlig skillnad.

Ytterväggskonstruktionen är gemensamt fram­ tagen av varumärkena Gyproc, ISOVER och Weber inom SaintGobain. Väggen är en lätt konstruktion som gör det möjligt att bygga vid större stads­gator som trafikeras av både biltrafik och tunga fordon. Silent Wall från Saint-Gobain väger endast 85 kg/m2, vilket är en fjärdedel av vikten för motsvarande vägg i betong.

Väggen är konstruerad så att den är både fuktsäker och energi­ effektiv. Med olika val av isolering kan ett U-värde på 0,12–0,14 W/ m2K uppnås. Med Saint-Gobain Silent Wall uppnås ljudklass B, vilket är en bättre ljudnivå än vad regelverket kräver.

Väggkonstruktionen är testad vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP). Vid 65 dB utanför fasaden klarar den 26 dB innanför, vilket är lägre än de 30 dB som krävs för ljudklass B. Det är en dränerande tvåstegstätning med glasullsisolering och tjockputs, som uppnått P-märkning, bland annat tack vare de fuktsäkrade lösningarna vid anslutningar och genomföringar. U-värde på 0,12 W/m2K uppnås vilket innebär att den är både energieffektiv och ekonomisk. Brand EI 60. www.gyproc.se · www.weber.se · www.isover.se

HUSBYGGAREN NR 4.2016

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

MIKAEL KARLSSON ›

biträdande jurist mikael.karlsson@foyen.se OSCAR WACKLING »

Advokat oscar.wackling@foyen.se

Elektroniska personalliggare De nya reglerna om elektroniska personalliggare i byggbranschen trädde i kraft den 1 januari 2016. Sedan den 1 juli 2016 tar Skatteverket ut kontrollavgifter om Skatteverket upptäcker brister i hur reglerna tillämpas av berörda aktörer. Denna artikel kommer att redogöra för de mest centrala delarna i de nya reglerna som branschen har att förhålla sig till.

De nya reglerna innebär att det ska föras elektroniska personalliggare på byggarbetsplatser där byggverksamhet bedrivs, förutsatt att vissa kriterier är uppfyllda.

Lagen uppställer skyldigheter för såväl byggherren som för den som bedriver byggverksamhet på byggarbetsplatsen. Skyldigheterna kan sammanfattas enligt följande.

BYGGHERREN

■■

Anmäla att byggverksamhet påbörjas och avslutas.

■■

Tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på byggarbetsplatsen.

■■

Hålla personalliggaren tillgänglig för Skatteverket.

DEN SOM BEDRIVER BYGGVERKSAMHET

■■

■■

Föra personalliggare och i denna dokumentera erforderliga uppgifter.

Hålla personalliggaren tillgänglig för byggherren och Skatteverket.

En byggherre kan vara såväl en fysisk som en juridisk person.

För att personen ska omfattas av lagens definition av byggherre ska personen för egen räkning utföra eller låta utföra

HUSBYGGAREN NR 4.2016

projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

Lagens definition av byggarbetsplats är en plats där byggverksamhet bedrivs.

GÄLLER INTE KONSUMENT­ ENTREPRENAD

Det finns vissa förutsättningar som ska föreligga för att skyldigheterna ska gälla. För det första gäller skyldigheterna först när det kan antas att den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten uppgår till fyra prisbasbelopp (177 200 kronor år 2016). I den sammanlagda kostnaden ska räknas in såväl arbetskostnad som materialkostnad exklusive mervärdeskatt. För det andra gäller inte skyldigheterna då byggherren är en fysisk person som inte i näringsverksamhet utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivningseller markarbeten. Skyldigheterna föreligger alltså som utgångspunkt inte vid en konsumententreprenad. ÖVERLÅTA SKYLDIGHETEN

Byggherren kan genom avtal överlåta de skyldigheter som lagen uppställer till annan näringsidkare. Skyldigheterna kan endast överlåtas till en generalentreprenör som utför arbete på totalentreprenad

eller utförandeentreprenad och endast i dess helhet. Det är alltså inte möjligt för byggherren att överlåta skyldigheterna om det är fråga om en delad entreprenad eller till en underentreprenör. Ansvarsöverlåtelsen ska vara skriftlig.

Skyldigheten att föra personalliggare innefattar krav på att bevara de dokumenterade uppgifterna under två år efter utgången av det kalenderår då det för näringsverksamheten gällande beskattningsåret gått ut.

SKATTEVERKET GÖR TILLSYN

Skatteverket är den myndighet som utövar tillsyn över att reglerna efterlevs. Om reglerna inte följs tar Skatteverket ut kontrollavgift med för närvarande 2 500 kronor, 12 500 kronor eller 25 000 kronor beroende på vilken förseelse det är fråga om.

byggherre och en entreprenör i fråga om tidsåtgången för nedlagt arbete i en entreprenad. Många gånger karakteriseras dessa tvister av ett bristfälligt underlag över den nedlagda arbetstiden. Genom de elektroniska personalliggarna kan såväl beställaren som entreprenören överblicka det nedlagda arbetet under och efter entreprenadtiden.

Eftersom de nya reglerna sannolikt kommer att medföra en mer utbredd användning av elektroniska personalliggare i branschen finns det skäl att anta att fler entreprenader än tidigare kommer ha ett tydligare redovisat underlag för hur mycket arbete som lagts ned på entreprenaden. Vår bedömning är därför att den nya lagen sannolikt kommer att resultera i ett minskat antal tvister som grundar sig i att parterna har olika uppfattning i fråga om hur mycket arbetstid en entreprenad har tagit i anspråk. ■

SUNDARE KONKURRENS OCH FÄRRE TVISTER

Det finns skäl att anta att de nya reglerna kommer att föra med sig positiva effekter vid sidan om lagens huvudsakliga syfte det vill säga att motverka svartarbete och främja en sundare konkurrens inom byggbranschen. Det är inte ovanligt att tvister uppstår mellan en

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se.

Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

45

BYGGLEVERANTÖRER

-\R[ZpRYHY O\ZNY\UKLY Snabb uttorkning · God värmeekonomi Torr grund · Låg totalkostnad · Varm grund

Svarvarvägen 8A · 142 50 Skogås Telefon 08-771 19 10 · Fax 08-771 82 49 www.isodran.com

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

Besök oss på Nordbygg Monter C02:61

www.ventgolv.se

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

46

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

HUSBYGGAREN NR 4.2016

BYGGLEVERANTÖRER

www.fasadglas.se

Läs mer om BYGGLEVERANTÖRER och KONSULTERANDE INGENJÖRER på husbyggaren.se/leverantörsguiden

husbyggaren.se HUSBYGGAREN NR 4.2016

47

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening.

Vi finns i Solna och Uppsala.

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång 08-564 859 52.

E-mail: torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se

GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031­40 05 20 • Fax 031­40 22 33

HELSINGBORG

LUND

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARMOCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

48

HUSBYGGAREN NR 4.2016

Branschdag i Skaraborg med SBR och BI

Cirka hundra deltog i byggbranschdag.

Skaraborgs byggbranschdag arrangerades för första gången 19 april i samverkan mellan SBR lokalavdelning och Sveriges Byggindustrier BI. I SBRs arbetsgrupp ingår John P Lövqvist, Hans Bäck, Peter Sundell och Carl Beskow.

Mötet hölls på Billingehus med cirka hundra deltagare från hela branschen.

Inbjudna talare var de sju största beställarna inom stat, kommuner, landsting och bostadsbyggare som presenterade sina pågående och kommande projekt.

Syftet med arrangemanget var att utveckla branschen genom en gemensam träff med diskussioner, föredrag och mingel. Tanken är att det ska bli ett återkommande arrangemang med olika fokusområden.

Kontrollansvarig med Mats Löfgren enligt PBL 10–13 oktober, Stockholm KA:s roll är ett bemyndigande som finns angivet och definierat i PBL, Plan- och bygglagen.

Det är viktigt att ha denna definition som utgångspunkt när man kommunicerar rollen med andra parter som byggherrar, kommuner, entreprenörer, projektörer et HUSBYGGAREN NR 4.2016

cetera. Det vanliga är dock att alla inblandade parter inklusive KA själv har missuppfattat KA-rollen och dess begränsningar.

Att verka som KA eller byggkonsult är i lagens mening två helt skilda uppgifter.

Som KA är uppgiften att se till att byggherren följer lagstadgade regler som PBL, PBF samt Boverkets förordningar och föreskrifter. För detta ändamål skall en kontrollplan

Vi var många som blev förvånade över den stora utbyggnadstakten som väntar de närmaste tio åren i Skaraborg och deltagarna var överens om att branschen måste samarbeta för att skapa tillräckliga resurser.

Förmiddagen avslutades med föredrag om hela byggbranschens utmaningar för rekrytering et cetera. Det känns väl igen! Ett lyckat arrangemang som avslutades med lunch.

Carl Beskow SBR Skaraborg

OM MATS LÖFGREN:

Mats är byggingenjör SBR och sitter med i KA-gruppens styrelse. Han har erfarenhet inom både nationella samt internationella uppdrag och har arbetat inom Sveriges största byggföretag. Mats håller i kurser för kontrollansvariga enligt PBL samt är föreläsare på våra KA-symposium. upprättas enligt PBL, kap. 10 §§ 6–8.

Eftersom KA-rollen idag i de flesta fall tenderar att omfatta uppgifter som inte faller inom den ram som PBL föreskriver är risken för byggfel och missuppfattningar större. Detta vill jag motverka genom den KA-kurs inför certifiering som från och med i år anordnas i SBR:s regi.

Mats Löfgren 49

NYTT FRÅN SBR

Sommarfest Onsdagen den första juni var vi ett gäng från SBR Stockholm som besökte Fjäder­ holmarnas Bryggeri. Som namnet berättar ligger Bryggeriet på Fjäderholmarna i Stockholms inlopp. Ett mycket litet bryggeri som startades av några öl-entusiaster för ett par år sedan. Vi provade öl, visades runt i bryggeriet och åt en god middag.

Erika Lindberg, SBR Stockholm

Avancerad Entreprenadjuridik Kursen kommer att innehålla genomgångar av de senaste rättsfallen inom entreprenadjuridiken med hjälp av grupparbeten. Genomgång av frågorna och svar samt alternativa lösningar sker gemensamt.

Genomgång av administrativa föreskrifter och dess svagheter diskuteras och gås igenom, med särskild inriktning på det senaste inom branschen. Är det möjligt att skriva rätt i de administrativa föreskrifterna?

Kursen bygger på ett aktivt deltagande av kursdeltagarna och omfattar alla fackområden där AB 04 och ABT 06 tillämpas.

Jämförelse sker även med andra stan-

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se.

dardavtal som förekommer inom entreprenadbranschen. Kursen ges i: GÖTEBORG

27 september, Scandic Rubinen Föreläsare: Advokat Bo Svensson MALMÖ

25 oktober, Scandic St. Jörgen Föreläsare: Advokat Peter Falk STOCKHOLM

27 oktober, Scandic Alvik Föreläsare: Advokat Daniel Fogelberg 14 december, Scandic Alvik Föreläsare: Advokat Lars Hag

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Lars Hedåker, 040-15 06 34 VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

EKONOMI Uno Rydholm, 08-462 17 96

Nya medlemmar MATTIAS EJNESTRAND Projektledare,

NEAB (Nordic Education AB)

TOMAS KARLSSON Projektledare,

Östergötlands Bygg & Projektpartner AB

LENNART ERIKSSON Konsult,

Projektengagemang

GÖRAN OLSSON Projektledare,

Ramböll Sverige AB

ERIK CARLSSON Projektledare,

WSP Sverige AB

ANDERS ISAKSSON Vd, Jaiab AB NICLAS JENSEN-MIJATOVIC Ingenjör,

Levin VVS-Konsult AB

LARS BISPGÅRD Vd, Bispgård Tak och

Fasadkonsult AB

JURIDIK Foyen Advokatfirma AB,

BO WIGER Projektledare,

FÖRSÄKRINGAR

LARS-GÖRAN JÅHBER Elingenjör,

BOKHANDEL

PIER RINALDI KMA-Ingenjör,

08-506 184 00

SBRs försäkringsservice, 08-23 33 10 Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

Projektbyggaren AB

Bjerking AB

NCC Construction AB

FILIP MALM Projektledare, Vivéntem AB JOEL RINGH Besiktningsman, Bjerking AB

50

HUSBYGGAREN NR 4.2016

FRÅGOR OM FÖRSÄKRING FRÅGA

FÖRSÄKRINGSEXPERTEN SVARAR

Hej jag är SBR-medlem och har funderingar på att skaffa en intäktsförsäkring via SBR för att skydda mitt företag mot ekonomiska påfrestningar om jag som ägare eller någon av mina anställda blir sjuk eller drabbas av en olycka. Jag är dock lite osäker på när och hur denna gäller vid ett eventuellt sjukdomsfall?

Ersättningsreglerna för intäktsförsäkring gäller för den person som försäkringen är tecknad för vid skada, sjukdom eller dödsfall. Rätt till ersättning träder i kraft efter 30 dagar och gäller under max tolv månader. Försäkringsskyddet är tänkt att täcka företagets fasta kostnader, som exempelvis lön, hyra, leasingavtal med mera. Försäkringsutbetalning kan även användas till att täcka merkostnader så som resekostnader och traktamente för vikarie.

Ersättningen betalas ut med en fast ersättning månadsvis i efterskott på cirka 20 000 kronor alternativt cirka 33 000 kronor (beroende på vald procentsats av prisbasbeloppet som försäkringsskydd), samt beroende på vilken nivå av sjukskrivning.

Jag har en sjukvårdsförsäkring via SBR som jag vid ett par tillfällen har utnyttjat och som jag är mycket nöjd med. Jag har kommit upp i åren något och undrar hur länge jag kan ha den kvar?

Sjukvårdsförsäkringen (som SBR erbjuder medlemmar via försäkringsbolaget If) går att teckna mellan 18–66 år och gäller fram till den dag du fyller 75 år.

Har du frågor?

Maila dessa till forsakringsfragan@phpa.se SBR försäkringar har tagits fram i samarbete mellan SBR försäkringar och Hjerta AB. Administration, råd och stöd kring SBR försäkringar hanteras av Philipsson & Partner AB, en del av hjertorganisationen.

SBR Försäkringsservice

Telefon: 08-23 33 10 · E-post: sbr@phpa.se

KARL WETTERLUND Projektledare,

Sweco Management AB PATRIK WENNERSTEN Ingenjör SBR, WCO Bygg PEROLOF MELIN Projektledare, Poprojektledning RAFID RIYAHMANSOR Ingenjör, Sweden Bygg & Konsult AB CHRISTIAN DAHLBACK Teknisk konsult, Firma Christian Dahlback ULF MÅRTENSSON Ingenjör, Ej verksam JIMMY KULLBERG Chef, Byggkoordinator i Linköping AB GERT BJÖRNBERG Vd, Firma Gert Björnberg NIKLAS HENESTÅL Besiktningsman, Bjerking AB PÄR BRUNDIN Senior Projektledare, Hifab AB ANDERS PETTERSSON Besiktningsman, JN Elinstallatörer AB HANS LARSSON Byggledare, Hans Larsson Anläggningskonsult EMIL GUSTAFSSON Byggkonsult, Sustend AB

HUSBYGGAREN NR 4.2016

MARCUS NILSSON Byggingenjör,

Haaks Stenhus

KARIN AMANDUSSON Byggingenjör,

Åkermans

JONAS BJÖRKLUND Vd, OBM Jönköping AB OWE ADOLFSSON Vd,

Bygg o Projektkonsult AB MAGNUS KÖHLER Skadeutredare, Konsultfirman Magnus Köhler AB RICHARD NILSSON Vd, FSD Malmö AB KRISTOFFER EKEROTH Besiktningsman, Östgöta Husbesiktning AB LARS LILJEBLAD Besiktningsman, Östgöta Husbesiktning AB JAN REGNANDER Projektledning, Jan Regnander VS-Konsult AB PER KARNEKE Målerikonsult, Tikkurila Sverige AB MATS KARLSSON Projektledare, Hifab AB JOHAN NILSSON Vd, Yngström & Nilsson Fastighets AB BENGT OLOF RUDBERG Byggkonsultchef, HSB Södra Norrland OLA HARTMAN Ingenjör, Energibyrån Q AB

JONAS BLOM Studerande FABIAN SVANBERG Studerande MICHAEL JOHANSSON Studerande ANDREAS BURMAN Studerande

Kalendariet π HÄNDER I SBR Studieresa till Hong Kong

5–11 november Hong Kong är ett av Kinas ekonomiskt viktigaste område med cirka 120 miljoner invånare. Ta del av nya urbana områden med ett flertal stora infrastrukturprojekt.

Vi gör en utflykt till Macau och besök i Folkrepubliken Kina.

Studieresa till Hong Kong och Australien

11–26 november Fem dagar med delar av programmet i Hong Kong och därefter Melbourne och Sydney. Australien är världens tolfte största ekonomi. Vi tar del av erfarenheter inom modern konstruktion, hållbart byggande, infrastruktur och stadsplanering och träffar ett av världens största bygg­ företag Landlease.

51

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

BJÄLKLAG

NYHET!

VÄGGAR

BJÄLKLAG

BALKONGER

BJÄLKLAG

BJÄLKLAG

GARAGE VÄGGAR I GARAGE GRUNDPLATTA PÅLSKALLE

THOMAS MILJÖSTOMME® Ett unikt byggsystem för platsgjutna stommar med 30 % lägre CO2-avtryck.

Helhetslösning för betongstommen från en leverantör.

Flera egenutvecklade, innovativa produkter och lösningar ingår.

Minskar CO2-avtrycket med 30 % jämfört med en konventionell betongstomme.

Bättre och tryggare arbetsmiljö.

För att boka ett möte om Thomas Miljöstomme för ditt projekt, kontakta gärna vår tekniska säljare i din region.

Specialisterna på betong

Thomas Betong AB | Tel: 0104 50 50 00 | info@thomasbetong.se | www.thomasbetong.se