Husbyggaren nr 6 2015

NUMMER 6 | 2015

Mögellukt för miljoner Väderskyddat byggande Bygga på förorenad mark Öppen och neutral BIM

DEBATT Tillfälliga bygglov

METODER OCH MATERIAL

TEMA Innemiljö & byggmetoder

Väderskydd ger högre byggkvalitet

Renoverar hus på sommarläger

Yrkesporträtt LJUSDESIGNER

” Belysningen monterades så att bara ljusets funktion blev kvar”

Tänk, att så lite kan skapa så mycket...

ROCKWOOL REDAir® FLEX är ett nytt innovativt ventilerat fasadsystem för nybyggnad och renovering.

Läs mer om REDAir: www.rockwool.se/redair

BRANDLINE

Nyhet! För ett mer omsorgsfullt byggande.

En putsad fasad skapar estetiska och funktionella värden samtidigt som den signalerar äkthet och tradition. Nu har vi utvecklat den dränerande isolerskivan Sto-InnoDrain med ännu bättre prestanda än sin föregångare.

Det innebär nya möjligheter till ett säkert och effektivt byggande.

Sto-InnoDrain ingår i StoTherm Vario D – ett dränerat fasadisoleringssystem som i kombination med StoGuard blir tvåstegstätat.

Nya Sto-InnoDrain.

Sto ligger i framkant när det gäller utvecklingen av effektiva, säkra och estetiska fasadsystem. Att vi hela tiden tänker ’system’ innebär att du får en fasad som håller högsta kvalitet i alla steg.

Skivan erbjuds i dimensioner från 30 mm till 200 mm i steg om 10 mm.

Systemet är godkänt enligt Boverkets normer och skivan ger dig ökad energiprestanda med en dokumenterad brandklassning.

Välkommen att föra en stolt byggtradition vidare in i framtiden. www.sto.se

roxx.se

T2GREEN - FRAMTIDENS GOLVVÄRMEKABEL Komfortgolvvärme för lågenergihus, passivhus och välisolerade byggnader med lågt effektbehov.

• • • • • •

Lågenerigikabel – 5 W/m ger jämn värme även vid låg installerad totaleffekt. Ökar komforten på klinker- och naturstensgolv.

Lågt installerad eleffekt – gör det enklare att uppfylla Boverkets energikrav.

Torkar upp fuktiga golv - förebygger mögel och bakterieväxt.

Enkelt och underhållsfritt.

Används i system med programmerbar klocktermostat för optimal energieffektivitet.

RÄTT FRÅN BÖRJAN. Det behöver inte vara ett lotteri att anlita hantverkare. I varje fall inte inom VVS. Se till att anlita dom som följer bransch­ reglerna och undvik vattenskador och legionella.

De auktoriserade VVS­företagen gör jobbet fackmässigt enligt vad försäkringsbolagen kräver.

Det finns fler än 1 600 företag över hela landet. Kontrollera om företaget är auktoriserat på www.säkervatten.se.

Energibesparing

< 45%

med klocktermostat

Ring våra experter på

020-210 100 Vardagar 6-20 / Helger 9-18

THERMAL BUILDING SOULTIONS

PARTNER

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

Ledare BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90 ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktör: Helena Thorén 070-621 55 11 helena@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60 annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

08-643 11 60 pren@husbyggaren.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2016

Nr 1: v.7 Nr 4: v.37

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.21 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Koncis Kommunikation, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Klättrande väderskydd Foto: Mikael Levander

D

EN FÖR ÅRSTIDEN ovanligt milda

hösten gör att kyla, snö och annat elände ännu inte drabbat oss fullt ut. Mörkret har dock slagit till, trots återgång till normaltid och hösttrött­ heten smyger sig på. Även vintern smyger sig på och det börjar bli hög tid att lägga på vinterdäcken på bilen.

Kris verkar vara det nya ordet på modet.

Det är ingen hejd på alla kriser som drabbar oss. När den ena krisen är över drabbas vi genast av en ny och aldrig verkar det ta slut. Vi har kriser som till största delen härstammar från EU – eurokris, finanskris, greklandskris, flyktingkris och nu senast den terrorkris som drabbat Paris och skickar chockvågor inom de länder som försöker lösa krisen i Syrien och Irak. Dessa kriser måste hanteras av EU och lite har väl hänt, men när det gäller flyktingkrisen är det betydligt svårare – sämjan och viljan att ta ett gemensamt ansvar lyser med sin frånvaro. Vi har också miljökrisen, den är visserligen global. Hoppet om att miljömötet i Paris ska komma fram till någon konsensus får nog anses vara litet.

Egentillverkade kriser har vi också – bostadsbubbla, skuldsättningskris, amorteringskrav, brist på bostäder samt de kriser som uppstår på grund av flyktingkrisen, främst brist på asylboende, men också ökat tryck på kommunernas sociala service och skolor. Vissa kommuner har svårt att leva upp till kraven och har larmat staten om hjälp.

Risk är en annan företeelse besläktad med kris. SOM-rapporten 2015 har listat de risker svenskarna är mycket oroade för (i procent) – miljöförstöring 48, nynazism 47,

terrorism 46, klimatförändring 45 och organiserad brottslighet 40. En samlad bedömning av riskhantering ska behandlas i en riskkonferens med forskare från hela Norden och förhoppningsvis göra det lättare att bedöma risker.

Riskerna på bostadsmarknaden har minskat lite, det vill säga bostadspriserna har planat ut den senaste månaden. Sanslöst säger Stellan Lundström, professor i fastighetsekonomi vid KTH, om den senaste årssiffran siffran på 18 procent ökning av bostadspriserna. Han förordar också en höjning av fastighetsskatten som nästan skulle ge samma effekt som minskade ränteavdrag. Men han sågar förslaget om ett skuldkvotstak, som han menar är väldigt diffust – om folk inte förstår efter att ha tänkt två gånger, så ska man nog låta bli.

Regeringen har kommit med ett nytt förslag för att nå målet med 250 000 nya bostäder färdigbyggda inom fyra år. Bidraget är förenat med krav på motprestation och ges till infrastruktur som i sin tur genererar nya bostäder. Samtidig har Boverket gett slutbesked om hushållsvis mätning och debitering av värme och varmvatten – det är inte lönsamt, varken i befintliga, om­­ byggda eller nya hus. Rapporten är överlämnad till regeringen och den har gått ut på re­miss.

Och så småningom fattas beslut i frågan. Hösten sätter fart och vintern närmar sig.

LARS HEDÅKER

Ansvarig utgivare lars@hedaker.se

VisionPlus

Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för m ­ aterial som inte beställts.

Nu är hösten här – nästan

Fönster för generationer från H-Fönstret i Lysekil H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion!

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | info@hfonstret.se | www.hfonstret.se

HUSBYGGAREN NR 6.2015

5

På ÅF har vi en passion för

Energieffektivisering Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till en bättre framtid. På ÅF strävar vi efter att skapa så kallade smart buildings, fastigheter där man bygger in teknik som övervakar och styr energiförbrukningen vilket leder till effektivisering och lägre driftskostnader.

Med fokus på energieffektivisering tror vi på en bättre framtid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framgångar på www.afconsult.com

Platta paket eller fabriksmonterat?

Förutsättningarna för montage ser olika ut på olika arbetsplatser och vi erbjuder därför olika lösningar som vi hoppas ska underlätta för dig som kund.

Platta paket innebär att vi rymmer fler trappor per transport, det är en miljömässigt bättre affär och vårt standardförfarande vid leverans.

Väljer du fabriksmonterat så får du färdiga trapplöp som ni lyfter på plats - tyngre men snabbare!

Kontakta oss så berättar vi mer, eller besök oss på www.dromtrappor.se | 0910-258 00 | www.dromtrappor.se

Innehåll # 6 | 2015 8 MARKNADSNYTT

Fasadrenoveringssystem, undvik halkolyckor, kabel värmer rör, checklistor för mobila enheter och pepparkakshus.

10 MÖGELLUKT FÖR MILJONER

Är det självklart att vi andas ren luft inomhus? Det här är historien om hur klorfenoler från byggprojekt på 1960–70 påverkar boende än idag.

16 VÄDERSKYDDAT BYGGANDE

10

I Sverige regnar eller snöar det fler dagar om året än det är uppehåll.

Alla vet att byggkvaliteten höjs med väderskydd, men är det lönsamt?

20 METODER & MATERIAL

Byggnadsvårdsläger lockar både erfarna och fritidsbyggare.

22 BYGGA NYTT PÅ MARK SOM KAN VARA FÖRORENAD

Mark som förut inte byggdes på kanske behöver användas i framtiden.

Vad vet du om föroreningar från tidigare verksamhet?

25 DET STORA STEGET FÖR BIM

BIM är etablerat och används i både stora och mindre projekt.

Nästa steg är ett öppet och neutralt format.

28 YRKESPORTRÄTT

16

Ljusdesignern Anna Åkerström prisad för ljussättning i kyrka i Göteborg.

30 FRÅGA JURISTEN

Buller och bostäder – vad gäller?

31 UTBLICK

Hamnkvarter blev bostadskvarter i centrala Amsterdam.

32 DEBATT

Tillfälliga bygglov står inte i konflikt med långsiktiga mål.

37 NOTERAT

Tillfälliga flyktingboenden, byta jobb med varandra, kontroll av ljudmiljön i skolor.

25

38 NYTT FRÅN SBR

Exklusiva expertgrupper, ny försäkringsförmedlare, Knutpunkten i Helsingborg.

I nästa nummer: Klimatsmarta hus & anläggning.

Numret kommer ut vecka 7

TEMA I DETTA NUMMER

■ INNEMILJÖ & BYGGMETODER

Vi tillbringar upp emot 90 procent av vår tid inomhus. Hur står det till med luften vi andas?

Under 1960- och 1970-talet togs byggnadstekniska beslut om klorfenoler i träskyddsmedel som kan påverka innemiljön än idag. Under ett byggprojekts fuktkänsliga del är sannolikheten mycket stor för nederbörd i Sverige. Ändå finns det de som chansar på vackert väder. Varför bygger inte alla väderskyddat i någon form innan klimatskalet är på plats?

I tättbebyggda områden kommer kanske förorenad mark som förut var otänkbar att bygga bostäder på tas i bruk. På över 80 000 platser har riskerna kartlagts och finns i en öppen databas. Hur kan du använda BIM? Är projekten oftast kompletta i BIM idag och vilka kör BIM, är det bara stora och medelstora företag eller även mindre företag? Vad är nästa steg för att utveckla BIM? Det är många frågor och svaren hittar du i detta nummer.

HUSBYGGAREN NR 6.2015

22 7

Marknadsnytt Fasadrenoveringssystem för att nå miljömålen i fastigheter Smartfront är ett patenterat fasadrenoveringssystem som enligt företaget Front AB minskar energianvändningen med minst 50 procent och tar även bort eventuella radonproblem på ett nytt och rationellt sätt så att miljömålen kan nås. Systemet är framtaget för att möte de nya tuffa miljömål som regeringen satt upp och som ska börja gälla från år 2020.

Genom att isolera fasaden, byta fönster, isolera vinden och installera ett FTX luftåtervinningsaggregat, ger systemet upp till 85 procent energibesparingar för fastighetsägaren uppger leverantören av systemet. Besparingen sker genom att luft återvinns i FTX aggregatet och tilluftskanaler dras på utsidan av fasaden samt att tilluft tillförs under befintliga radiatorer. Optimalt för hus som inte har dragna tilluftkanaler invändigt. Smartfront monteras utan störningar för boende och inkräktar inte på yta invändigt vilket är positivt ur hyresperspektiv. www.smartfront.se

Snubbelfritt och snällt mot miljön Hala gångvägar, garageuppfarter och trappor med isfläckar som är gömda under tunna pudertäcken av snö. Att stå på näsan är lätt hänt när vinterkylan med isiga vindar och nederbörd ger sig tillkänna. Och har man otur kan det sluta riktigt illa.

Varje år skadas drygt 30 000 människor så illa i halkolyckor att de måste söka akutvård.

Is-strö & dräneringskross från Hasselfors Garden är en naturprodukt tillverkad av leca som sedan har krossats för att ge ett riktigt bra grepp.

Det är en dryg produkt som inte väger mycket och som är enkel att strö ut.

När isen har smält placerar du ströet i gräsmattan eller rabatten och använder som jordförbättring. www.hasselforsgarden.se

Praktiska checklistor för mobila enheter Vid nybyggnad eller tillbyggnad, renovering och ändring av småhus finns det krav på att utförda arbeten ska dokumenteras. Nu är det möjligt att använda mobila enheter för att exempelvis göra egenkontroller, provningar och intyg.

Det här materialet är framtaget för att på ett enkelt sätt hjälpa byggherrar och entreprenörer att möta samhällets krav på dokumentation. I publikationerna finns sammanställt de vanligaste kontrollerna som bör utföras vid arbeten med en- och tvåfamiljshus samt vid fritidshus. Den ena publikationen rör nybyggnad och den andra rör tillbyggnad, renovering och ändring. Skrifterna behandlar områdena markarbeten och yttre VA, grundläggning, stommontage och tätt hus, invändigt färdigställande, målning, våtrum, ventilation,

8

Ny värmekabel för frostskydd för vattenledningar och avloppsrör Nya F-10 från Ebeco är en värmekabel som kan installeras såväl invändigt som utvändigt och skyddar effektivt vattenledningar, dränerings- och avloppsrör. Kabeln är dricksvattengodkänd enligt kraven i KTW och NSD/ANSI Standard 61.

Värmekablen är parallellresistiv, vilket betyder att den självreglerande kabeln består av två parallella ledare gjutna i ett halvledarmaterial som anpassar sin effekt efter omgivningstemperaturen.

Max anslutningslängd för invändigt montage är 60 m.

Den nya förskruvningen med oval packning är perfekt anpassad till kabelns form och tack vare att den nya an- och avslutningssatsen i silikon limmas slipper man­”heta arbeten”. www.ebeco.se

el, vvs samt en rivningsplan.

I skrifterna hänvisas i egenkontrollerna till paragrafer i Boverkets byggregler, BFS 2011:6, med ändringar till och med BFS 2015:3 (BBR 22).

Denna skrift finns både som tryckt bok och som e-bok (pdf).

Med appen Adobe Acrobat Reader kan du fylla i, signera, kommentera och lagra pdffiler i mobil eller på surfplatta.

Appen finns både för iPhone/ iPad och Android. www.byggtjanst.se

HUSBYGGAREN NR 6.2015

Ljudlös matlagning utan energislukande teknik Matlagning ska sprida glädje och trivsel för alla i ett hem. m. drömkök.

NYT T ED: STYRKEBESK

tor volym som fångar matoset är förutsättning för god funktion vid S Unik på marknaden: Casamja Skåpkåpa, 90 % osuppfångning vid 15 l/s.

Passar i S-, F-, FX- och FTX-system. Välj mellan fast injusteringsventil och

NERAR REVOLUTIO DEN LILLA LÄGENHETEN

Läs mer om våra spiskåpor och hur vi tänker på www.casamja.se

Minimalt underhåll • driftsäker • mycket energieffektiv

I marken finns alltid radon, markbakterier och markväxande mögel.

TrygghetsVakten Pro skyddar mot fukt, lukt och radon i krypgrunder.

Dimensionerings-

ort supp 00 1817 08 - 41

Pro-serien jobbar genom forcerad- och kontrollerad ventilation samt behovsstyrt klimat.

Läs mer på www.trygghetsvakten.se

www.trygghetsvakten.se / 031 – 760 2000 / 08 – 4100 1819 / 040 – 630 19 40

INNEMILJÖ

MÖGELLUKT FÖR MILJONER

– en förbisedd historia om klorfenoler i svenska hus Svenskar tillbringar uppemot 90 procent av sin tid inomhus och alla vill naturligtvis kunna andas ren luft, i hemmen, på arbetsplatser, samt i skolor och förskolor. Vid husbyggnation strävar man därför efter att åstadkomma bra luftkvalitet och så har det säkert varit länge.

Men under 1960- och 1970-talet togs historiska byggnadstekniska beslut som kan ha negativ påverkan på många människor än idag.

10

HUSBYGGAREN NR 6.2015

HUSBYGGAREN NR 6.2015

120 100 Antal nybyggda bostäder, tusental

E

n viktig lärdom från den tiden när sjuka hus blev ett begrepp är att hålla byggnader torra. Fukt ger nämligen möjlighet för mögel att växa till och kan också orsaka oförutsedda kemiska reaktioner i material. Fukt kan sålunda medföra att gasformiga ämnen bildas och avges till luften. En del av dessa så kallade ”emissioner” luktar illa och genom näsan kan man ofta uppfatta om en byggnad har fuktproblem.

Som skolboksexempel på ett fukt-orsakat emissionsproblem brukar man nämna kaseinhaltigt flytspackel lagt på fuktig betong. Alkalisk fukt i betongen kan nämligen bryta ned mjölkproteinet kasein, till bland annat illaluktande aminer och ammoniak, och därigenom orsaka lukt och besvär. Exakt vilka ämnen från flytspacklet som orsakar besvären är okänt, detta gäller förövrigt de flesta kemiska och mikrobiologiska skador i fuktiga hus.

Kasein användes för sina goda flytegenskapers skull, mellan 1977 och 1983, och alla aktörer inom ämnesområdet innemiljö har beskrivit kasein-haltigt flytspackel som ett problem, till exempel myndigheter, arbets- och miljömedicinska kliniker, forskare, skadeutredare och analysföretag.

Däremot är det huvudsakligen analysföretag och praktiker i fält som har uppmärksammat ett annat fuktorsakat innemiljöproblem som tycks vara betydligt mer omfattande, nämligen användningen av klorfenoler i träskyddsmedel. Klorfenoler användes under minst 29 år, mellan 1955 och 1978, när nyproduktionen av hus dessutom var betydligt högre än under de sju år som kasein användes (se figur 1). Förutom att klorfenoler kan avges direkt från behandlat trä kan de också omvandlas av mikrober i träet till mer lättflyktiga och mögelluktande kloranisoler och därigenom, i likhet med kasein, orsaka luktproblematik och besvär.

När innemiljöproblem visar sig bero på träskyddsmedel medför det ofta att de människor som berörs blir oroliga över att deras luft innehåller farliga och numera till och med förbjudna kemiska ämnen. I det läget är det olyckligt att knappast någon information finns att tillgå från offentliga institutioner. Därför har vi från Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet i Stockholm, uppmärksammat problemet, dels via nätverket SWESIAQ från 2012, och dels mer utförligt genom ett projekt finansierat av FORMAS, åren 2014–2016. I projektet medverkar även forskare från Umeå universitet och Eurofins Pegasuslab AB bidrar bland annat med mätdata. Vi har

80 60 40 20 0

1960

1970

1980

1990

2000

2010

Klorfenoler Kasein Figur 1. Antal nybyggda bostäder över tid i förhållande till användning av kasein i flytspackel och klorfenoler i träskyddsmedel.

nyligen publicerat den första studien benämnd ”Chloroanisoles may explain mold odor and represent a major indoor environment problem in Sweden”. Artikeln kan laddas ner gratis från tidskriften Indoor Air (http://onlinelibrary.wiley.com/ doi/10.1111/ina.12207/epdf ). Önskemål har kommit från flera håll om en sammanfattning på svenska och den kommer här, tillsammans med två avslutande tillägg, nämligen hur man såg på klorfenoler i Västtyskland och ett förslag på en ny definition av luftkvalitet som även innefattar luktproblematik.

Artikeln avsåg belysa tre frågor, nämligen: 1. Hur vanligt var det att man använde klorfenoler i träskyddsmedel; 2. Vilka klorfenoler använde man, vilka klorfenoler och kloranisoler finner man i luft – och i vilka halter; samt 3. Kan hälsoeffekter befaras vid de uppmätta lufthalterna?

OMFATTNINGEN AV KLORFENOLER OCH MÖGELLUKT I BYGGNADER

När statliga verk i början av 1900-talet inledde en omfattande utbyggnad av nya kommunikationsmedel i Sverige behövde man behandla syllar och telefonstolpar m.m. för att träet skulle stå emot röta och därigenom hålla betydligt längre än annars.

Med tiden sneglade man mot att använda träskydd även vid byggnation av hus. I studien kom vi fram till att klorfenoler och mögelluktande kloranisoler är vanligt förekommande i svenska byggnader av tre historiska orsaker, nämligen:

Att nationella regelverk och aktörer förespråkade användning av kemiskt fuktskydd istället för konstruktivt fuktskydd, till exempel i svenska byggnormer (SBN) och i arbets- och materialanvisningar (Bygg AMA); Att så skedde samtidigt med rekordåren inom svenskt byggande, från 1961 till 1975, vilket innefattande miljonprogrammet åren 1965–1974, då man renoverade flitigt samt byggde helt nya stadsdelar och alltså inte bara bostäder; samt Att man valde att använda klorfenoler som fuktskydd när man i andra länder använde andra kemikalier eller helt undvek träskyddsmedel och istället fokuserade på konstruktivt fuktskydd, precis som vi numera gör även i Sverige.

TYPER OCH HALTER AV KLORFENOLER OCH KLORANISOLER I LUFT

När träskyddsmedlen användes räknade man uppenbart med att de skulle kunna bli fuktutsatta och med nuvarande insikt förstår man att det ofta bara blir en tidsfråga innan tillräckligt mycket kloranisol har bildats för att skapa luktproblem, alltifrån enstaka år till åtskilliga årtionden. Genom att analysera mätresultat från luft- och materialprover som skickades till Pegasuslab under åren 2009–2013 visar vi att man använde träskyddsmedel lite överallt i byggnader samt att man både ytbehandlade och tryckimpregnerade med olika träskyddsmedel med olika sammansättning av klorfenoler. Det finns totalt 19 varianter av klorfenoler varav ett fåtal var vanligt förekommande i de hundratals ana-

11

INNEMILJÖ

OH

OCH3

OCH3

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

OCH3 Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Cl

Pentaklorfenol

Pentakloranisol

2,3,4,6-tetrakloranisol

2,4,6-trikloranisol

Figur 2. Kemisk struktur för pentaklorfenol (PCP) och tre vanliga varianter av kloranisoler som mikrober kan bilda från PCP och andra klorfenoler.

lyser av träprover som vi tittade närmare på. Vanligast var tryckimpregnering med KP-Cuprinol, som innehöll 2,4,6-triklorfenol, 2,3,4,6-tetraklorfenol och pentaklorfenol. KP-Cuprinol var en patenterad svensk uppfinning och en paradprodukt för träskyddsindustrin ända fram tills mitten på 1970-talet då rapporter kom att klorfenoler ofta innehåller hälsoskadliga klordioxiner.

I samma veva hamnade företaget BT-Kemi, med nära band till KP-Cuprinol, i en omtalad miljöskandal i Teckomatorp.

Vad gäller typer och halter visar vår sammanställning av hundratals analyser av luftprover från problembyggnader att kloranisoler förekommer betydligt oftare än klorfenoler och att halterna i båda fallen är väldigt låga, oftast under 15 ng/m3. Trots de låga nivåerna kan kloranisolerna påverka hur luften uppfattas eftersom människans lukttröskel är extremt låg för några av dem, främst 2,4,6-trikloranisol och 2,3,4,6-tetrakloranisol. Dessa är samtidigt just de kloranisoler som bildas från de vanligaste klorfenolerna i KP-Cuprinol och många andra träskyddsmedel (se figur 2).

EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET

Redan i Bygg AMA 1965 noterades lukt från tryckimpregnerat trä och det bestämdes att trä som luktade illa mer än en månad efter behandling inte skulle byggas in i husen.

Användningen av klorfenoler fortsatte ändå i 14 år, under hela miljonprogrammet, fram till 1978 (se figur 1). Besvär rapporterades också i nybyggda och nyrenoverade hus när klorfenoler fortfarande användes. Hur halterna av klorfenoler och kloranisoler såg ut på den tiden vet vi inte. Vi bedömer dock att det inte föreligger någon risk för klassiska toxiska effekter vid de extremt låga lufthalterna som typiskt förekommer idag.

Detta är troligen den viktigaste slutsatsen i vår studie, eftersom brukare i problem12

byggnader ofta blir oroliga när de uppfattar dålig lukt. Luktsinnet fungerar ju som ett varningssinne.

Denna oro förstärks antagligen av att lukten vanligen uppfattas som mögellukt och därmed i ännu högre grad förknippas med hälsorisk. Faktiskt kan det vara svårt att med näsan skilja en ren mögelskada från en skada med kloranisoler som ofta bildas utan synbar växt av mögel. Det har visats i psykobiologiska studier att dåliga lukter tillsammans med individens egen oro kan bidra till uppkomst av hälsosymptom. Det är tänkbart att sådana mekanismer är inblandade när hälsoeffekter rapporteras från människor som bor i fukt- och mögelskadade hus. Liknande resonemang kan tillämpas på andra ämnen som avger dåliga lukter vid extremt låga lufthalter och där toxikologiska data inte ger stöd för att förklara hälsoeffekterna.

De kloranisoler som ofta ställer till bekymmer i svenska byggnader, främst 2,4,6-trikloranisol och 2,3,4,6-tetrakloranisol, är båda kända för att skapa smak och luktproblem även i andra sammanhang.

Båda kloranisolerna kopplas till exempel ofta samman med ”korkskadat vin”, det vill säga att vinet uppfattas som unket och mögligt. I tillägg kan nämnas att vi i samband med Pegasuslabs erfarenhetsträff för skadeutredare och innemiljöutredare lät deltagarna lukta på 2,4,6-trikloranisol, 2,3,4,6-tetrakloranisol och pentakloranisol och sedan ange vilken lukt som mest liknade fuktutsatt träskyddsmedel. Intressant nog ansåg sig alla deltagare kunna särskilja ämnena och 10 av 12 svarade att 2,4,6- trikloranisol kom närmast.

OLIKA PERSPEKTIV PÅ KLORFENOLER I SVERIGE OCH VÄSTTYSKLAND

I studien tar vi inte upp vilken påverkan klorfenoler kan ha haft på människor när

de en gång i tiden byggdes in i hus och inga sådana data verkar finnas i Sverige. Vi konstaterar dock att man i Västtyskland använde klorfenolhaltiga träskyddsmedel i stor utsträckning inomhus vilket gav upphov till hälsoeffekter och ledde till formulering av ett hälsosyndrom, ”wood preserva­ tive syndrome”. Detta syndrom rapporterades flitigt i tyskspråkig medicinsk facklitteratur och i relation till förgiftningssymptom från biocider och pesticider.

Myndigheten för miljö och naturskydd (Umweltbundesamt, UBA) har också genomfört informationskampanjer om hälsorisker med träskyddsmedel, samt infört ett övervakningsprogram, där man sedan 1987 systematiskt har mätt halter av bland annat pentaklorfenol (PCP) i blod i delar av befolkningen. Halterna i blod minskade efter att ämnet förbjöds år 1989.

I Sverige har synen på klorfenoler varit väldigt annorlunda. När rapporten ”Sunda och sjuka hus” gavs ut år 1987 fanns inte klorfenoler med i kapitlet som handlar om ”Kemiska ämnen i byggnadsmaterial och i produkter för drift och skötsel” (Planverket Rapport 77). Till rapporten bidrog Arbetarskyddstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens planverk och den samlade expertisen i Sverige med syftet att ”ge en översikt över allt som idag är känt om byggnadsbetingade häl­ soproblem”. Vidare nämns klorfenoler endast med några korta meningar i en rapport från 1990 från myndigheten Statens Provningsanstalt med titeln ”Kemisk emis­ sion från byggnadsmaterial – beskrivning av skadefall, mätteknik och åtgärder” (SP Rapport 1990:25). Där finns inget fall beskrivet från Sverige men i samband med en beskrivning av ett hus i Danmark nämns att ”det bland annat i förutvarande Västtyskland finns många undersökningar som har visat på pentaklorfenol (PCP) i rumsluft. PCP har använts i trävirke. Det är sedan 1978 inte til�­

HUSBYGGAREN NR 6.2015

låtet att använda PCP i Sverige. Utöver kreo­ sotångor har det i inventeringen inte påträf­ fats några nordiska fall av aktiv bekämp­ ningsmedelssubstans i inomhusluft”.

Med tanke på att man i Sverige använde träskyddsmedel med klorfenoler som är mer lättflyktiga än PCP är det sannolikt att även många svenskar har blivit exponerade, och då inte enbart för PCP. Men klorfenoler omnämndes knappt i Sverige efter 1975 och varken klorfenoler, kloranisoler eller lukt från träskyddsbehandlat trä finns med i Socialstyrelsens rapport från 2006 om ”Kemiska ämnen i inomhusmiljön” (artikelnummer 2006-123-38). Det är först från 2012 som mögelluktande kloranisoler nämns som ett innemiljöproblem av offentliga institutioner – trots att laboratorieanalyser av kloranisoler och klorfenoler i trä och luft har använts av utredare och varit tillgängliga på den svenska marknaden sedan år 1999, och även har beskrivits av tyska forskare år 2004.

EN ANVÄNDBAR DEFINITION AV LUFTKVALITET

Ett problem som kan ha bidragit till att träskyddsmedelsproblematiken inte har uppmärksammats i Sverige är att ordet luftkvaHUSBYGGAREN NR 6.2015

litet vanligtvis används utan tydlig definition av vad som är bra eller dåligt. Ofta definieras god luftkvalitet enbart så att hälsovådliga nivåer av kemiska ämnen underskrids, på liknande sätt som inom arbetsmiljön där man använder sig av hygieniska gränsvärden från Arbetsmiljöverket. Detta snäva synsätt kan medföra att luftkvaliten klassas som god trots att luften luktar illa.

Det bygger dessutom på två felaktiga antaganden, dels att man alltid vet vad man ska mäta och dels att det inte kan finnas någon påverkan på människor vid halter som är under hygieniska gränsvärden.

Vi föreslår att man istället utgår från brukarperspektivet och människans behov när man definierar luftkvalitet (Indoor Air Quality, IAQ), precis som den danska forskaren P. Ole Fanger före­

slog år 2006 när han ställde frågan: ”What is IAQ?” Fangers definition på bra luftkvalitet är att luften inte ger upp­ hov till sjukdom men dessutom att den uppfattas som acceptabel, eller ännu hellre som fräsch och behaglig. Omvänt kan man uttrycka det som att dålig luft­ kvalitet betyder att luften ogillas, ger obehag, eller ohälsa.

Med en sådan definition hade fuktutsatta träskyddsmedel tidigt kunnat kopplas till ogillande och obehag och man hade haft all anledning att gå vidare med den dåliga luftkvalitén till frågan om ohälsa. Då hade man kanske undersökt om klorfenoler, liksom i Tyskland, orsakat ohälsa och på så sätt kanske bidragit till utvecklingen av det så kal�lade sjuka-hus syndromet i Sverige. ■

JOHNNY C. LORENTZEN Docent STEPHANIE A. JURAN Med. dr GUNNAR JOHANSON Professor

Arbetsmiljötoxikologi, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet

13

m a lm l aa . slel a . s e

vi knep både första och andra plats!

Vi placerar oss åter i topp som den bästa arbetsgivare bland bygg- och teknikkonsulter i Sverige! Att vi dessutom hamnade på prispallen i år och tog hem silvret som Sveriges bästa arbetsgivare blev en extra bonus. Men det viktigaste är ändå, att när våra medarbetare har sagt sitt i Universums undersökning om Sveriges bästa arbetsgivare visar resultatet att dom trivs tillsammans här hos oss.

Stort tack till våra medarbetarna som skapar den kultur, image, lojalitet och det goda rykte som värderas i undersökningen. Vi är så stolta över de här placeringarna och över våra medarbetare som varje dag ser till att hålla vårt företag på topp. Läs mer på sverigesbastaarbetsgivare.se och bengtdahlgren.se.

Vill du också bli en nöjd medarbetare hos oss – hör av dig.

®

KEDER XL FRÅN LAYHER VÄDERSKYDDAR DITT BYGGE!

Fuktsäker produktion av passivhus med trästomme.

Layher levererar en helhetslösning: u u u u

Ett komplett sortiment av ställningar och väderskydd av högsta kvalitet.

Kompetent rådgivning kring Din affär och Dina projekt.

Handfast produktutbildning och teknisk support.

Pålitliga och snabba leveranser.

Kort sagt ett långsiktigt partnerskap som ger Dig Mer Möjligheter.

www.layher.se

Layher_Annons Husbyggaren 06/15_183x129mm.indd 1

2015-11-10 08:16

Inomhusklimat som får dig att må bra TQI är rådgivande ingenjörer inom VVS, kyl- och styrsystem.

I vårt uppdrag ingår att skapa inomhusklimat som får alla som vistas i huset att trivas. Vi har bred erfarenhet av att utforma lösningar för offentliga miljöer, bostäder och lokaler med speciella krav, ett exempel är Stockholms Centralstation.

Hör av dig så berättar vi mer!

TQI / 08-567 021 00 / INFO@TQI.SE / WWW.TQI.SE

BYGGMETODER

Väderskyddat byggande Det är sällan ett byggprojekt är det andra likt och det gör det svårt att jämföra byggen med och utan väderskydd. Vad som är säkert är att det kommer att regna eller snöa. Så varför chansar man? Ett skäl är att det är svårt att räkna hem kostnaden, om inte byggherren ställer krav på väderskyddat byggande.

TEXT: HELENA THORÉN FOTO: LAYHER

P

å våra breddgrader påverkar vädrets nycker byggprojekten i mångt och mycket. Nederbörd riskerar att ge fuktskador och på sikt ”sjuka hus” där boende kan få till exempel astma.

Låga och höga temperaturer under byggtiden påverkar också, först och främst för byggarbetarna men också arbetsmoment som gjutning, murning och putsning.

I Sverige har vi regn eller snöfall i genomsnitt under 186 dagar om året. Värst är det

16

på sommaren (faktiskt 67 procent mer nederbörd än under vintermånaderna) därefter höst och vinter. Minst nederbörd faller på våren. Antalet torra dagar minskar i takt med klimatförändringarna. Sedan 1960 har vi fått tio procent färre dagar utan nederbörd. Det här med fukt är något som alla i byggbranschen är medvetna om och i allt högre grad förhåller sig till. Att blunda för riskerna och chansa på vackert väder verkar då som en dum idé.

– Den största fördelen med att bygga väderskyddat är byggkvaliteten. Det blir

fuktsäkrare byggnader och betydligt mindre risk för fuktproblem. Sedan ger skyddet en torrare och trevligare arbetsmiljö som därigenom också ökar byggkvaliteten, säger Jonas Wahlström på Vasakronan. Han är certifierad KA och varnar för att under vinterhalvåret underdimensionera väderskyddet.

– Om ett projekt startar på hösten och det förlängs under vintern finns en risk att väderskyddet säckar ihop när det kommer snö. Det gäller att dimensionera så att det klarar snölast. Missar man det är man rökt.

HUSBYGGAREN NR 6.2015

Vi fick avbryta arbetet under två dagar när det kom snö, så jag vet, fortsätter Wahlström.

VÄDERSKYDD I FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG

Det finns inget självändamål att använda väderskydd från dag 1. Entreprenören vill ofta sätta upp det så sent som möjligt och använda det så kort tid som möjligt. Ett skäl är att det är i vägen logistikmässigt. Ibland tas beslut om att använda väderskydd reaktivt, det vill säga först när skadan har skett till exempel när fuktkänsliga byggelement har blivit blöta. Det ger en oförutsedd kostnad och kan upplevas som ett nödvändigt ont utan mervärde för byggprojektet. Det är då bättre att göra vägvalet redan innan projekteringsstart. Valet ligger i så fall i händerna på byggherrarna när de skriver förfrågningsunderlag. Idag är kunskapen om väderskydd generellt sett lägre hos dem än ute bland entreprenörer och tekniska konsulter, men trenden pekar mot en allt större medvetenhet även hos byggherrarna.

Väderskyddat byggande som metod har mer än 20 år på nacken. Barnsjukdomar som problem för kranar att lyfta i och ur material har lösts och beräkningar för att klara vindlaster är säkrade. Det finns idag åtta typer av väderskydd: fasadväderskydd på ställning, takväderskydd som lyfts på plats, fasta takväderskydd, mobila takväderskydd, klättrande takväderskydd, fristående hallar, lokal intäckning (små väderskydd) för takarbeten och fönster samt provisoriska lager- och tillverkningslokaler. Ett av de nyaste är de klättrande väderskydden (se omslaget). De fästs på ställningen och lyfts upp våningsvis.

LÖNSAMT MED VÄDERSKYDD?

I byggbranschen handlar allt om pengar, det menar många. Därför har väderskyddat byggande, som kan bli en ganska stor kostnad beroende på val av skydd, används i mindre utsträckning än vad det svenska klimatet kräver och ibland har snålheten bedragit visheten när fukt orsakat skador i byggnaden. Så hur kan man räkna hem ett väderskydd?

Det finns få om ens några jämförande studier över lönsamheten med väderskydd vid byggproduktioner. På institutionen för byggvetenskaper vid Lunds tekniska högskola släpptes en rapport i maj i år. I den jämfördes fem projekt ur olika utfall beroende på säkerhetsmarginaler. I elva av de studerade fallen var väderskydd lönsamt.

Ett av de lönsamma fallen var en radhusproduktion om 18 bostäder som uppfördes för en projektkostnad på 38 miljoner kro-

HUSBYGGAREN NR 6.2015

nor under en total projekttid på 13 månader.

De tidsberoende platsomkostnaderna var 20,9 procent av projektkostnaden. Väderskyddets del av projektkostnaden var 2,4 procent och det användes under sex månader från vinter till sommar.

Särintäkterna från det väderskyddade byggandet var 1,4 miljoner kronor. Det omfattade högre effektivitet, lägre byggfelskostnader och lägre platsomkostnader. Det var bland platsomkostnaderna som man kunde skära mest.

Särkostnaden för väderskydd, montering och demontering var betydande, men gav ändå en vinst på nästan 500 000 kronor.

– För att få en fuktsäker byggprocess som tar hänsyn till både beställarens och regelverkets krav på kvalitet samtidigt som de pressade tidplanerna, drar jag slutsatsen att det finns olika sätt att agera och genomföra en fuktsäker byggproduktion, beroende av produktionsmetod och prefabriceringsgrad, säger författaren av studien Sofie Olin. Hon arbetar numera på NCC. Olin pekar på att genom att höja prefabriceringsgraden av takkonstruktioner på plats under mindre väderskydd som ger snabbare montering kan konstruktionen bli tät på betydligt kortare tid. Vid långvarig stomresning bör väderskydd användas när elementskydd av plast används. Lösvirkeskonstruktioner bör alltid byggas under väderskydd, vilket även bör gälla vid ombyggnad. Hon avråder från att använda träsyll och rekommenderar att plasta in prefabelement. ■ KÄLLOR: Väderskydd vid byggproduktion

– kravställning och lönsamhet, av Sofie Olin, institutionen för byggvetenskaper, byggproduktion, Lunds tekniska högskola maj 2015.

Framtidens byggprocesser – en studie om väderskyddat byggande, Byggherrarna och

FAKTA REGELVERKEN SOM styr väderskyddat

byggande: 1. Standard för beräkning av väderskydd, temporära konstruktioner, FprEN16508 2. Krav på hur väderskydd ska dimensioneras och monteras, AFS 2013:4 3. I AMA AF 12 allmänna råd om hur väderskyddat byggande kan föreskrivas, AFG.751 Väderskydd samt AFG.311 Skydd av arbete 4. I AMA Hus 14 anges tekniska krav, BCS.11 Väderskyddsanordningar vid arbete för hus 5. Ny europeisk standard för dimensionering av temporära väderskydd, SS EN Fpr 16504, för laster från snö och vind, väderförhållanden och säkerhetsfaktorer ERFARENHETER AV väderskydd bland

platschefer och projektchefer: PLUS

+ kvalitet + jämnare produktion med bättre kontinui­tet + en skyddad fabrik från väderpåverkan + bygger effektivt på kort tid och på ett säkert sätt + takproduktion + väderberoende underleverantörer + marknadsföring – ser bra ut mot kund + slipper täcka material MINUS

– hantering och flyttning av väder­ skyddet kräver planering – krånglig hantering, men den tjänsten kan köpas – finns inte pengarna med genom alla led blir det inte bra – risk under svåra väderförhållanden

17

BYGGMETODER

Layher, november 2015.

Naivt att bygga utan väderskydd i Sverige Fuktsakkunnige Johan Tannfors ser en trend att fler och fler bygg­herrar inte vill riskera fuktproblem.

De flesta använder någon sorts deltäckande väderskydd.

TEXT: HELENA THORÉN

I

Sverige bygger vi ofta med utfackningsväggar som består av trävirke under den blöta delen av byggprocessen innan man fått upp ett klimatskydd. Ibland går man även på med lätta innerväggar innan taket är på plats. Under den här delen av byggprojektet skulle byggkvaliteten kunna garanteras av väderskydd. Det bedömer fuktsakkunnige Johan Tannfors på AK Konsult. Han anlitas oftast av byggherrar, och under projekteringen föreskriver han olika typer av väderskydd. Det är mest kommuner som väljer att föreskriva väderskydd.

De sitter med förvaltningen själva och vill inte ha problem med inomhusmiljön efter att bygget är klart. Byggherrar som snabbt säljer fastigheterna till till exempel bostads-

HUSBYGGAREN NR 6.2015

rättsföreningar kanske har mindre erfarenhet av att bygga väderskyddat.

Vissa byggherrar kan förskriva så dåligt i handlingarna att en entreprenör räknar på presenningar och en annan räknar på heltäckande väderskydd vilket givetvis ger helt andra kostnader och risker. De byggherrar som varit med om ett projekt som gått snett får ofta ett högre fuktsäkerhetstänk. De blir mer alerta.

– Det har hänt en hel del de senaste åren.

Förut trodde många att gipsskivor inte kunde mögla, men det har skett ett uppvaknande och det är inte många som vågar ta den risken. Det är få som kör helt öppet.

Sedan har man mer och mer gått ifrån organiskt material. Heltäckande väderskydd är fortfarande ganska ovanligt. De flesta kör deltäckande väderskydd eller en kontrollerad och genomtänkt montageplan.

RÄTT ANPASSAT ÄR DET KOSTNADSEFFEKTIVT

Det gäller att använda väderskydd vid rätt tillfälle och anpassa det till produktionen.

Om man använder prefabricerade betongelement som lyfts i och ur är heltäckande väderskydd ofta i vägen och då kan det bli problem att få det att fungera produktionstekniskt, menar Tannfors. Han har själv

erfarenhet av flera projekt där man använt fuktokänsligt material innan man fått på taket och sedan använt sidoväderskydd på ställningar som ändå ska sättas upp. Det har varit kostnadseffektivt och samtidigt gett nästan alla fördelarna av ett väderskydd.

Tyvärr finns det fortfarande de i branschen som förutsätter vackert väder.

– Det är naivt att bygga utan väderskydd i Sverige idag. I Sverige är det få byggen som inte utsätts för betydande mängder nederbörd. Regnbelastning av betongstommar innan tätt tak kan även skapa problem med långa uttorkningstider och prefabricerade betongbjälklag, så kallade håldeck, som är ihåliga inuti. De kan fyllas med vatten som kan ligga kvar i åratal. Det kan röra sig om flera hundratals liter vatten.

Det finns fallgropar med väderskydd.

Under tältduken bildas kondens som kan orsaka ”tillbakadropp”. Det gäller att hantera fukten i tältet med klimatstyrning. Det finns också tält som inte fungerar som de ska utan läcker in vatten.

– Det är fortfarande många ställningsbyggare som slänger på en presenning. Jag tycker det finns en stor utvecklingspotential för väderskydd i Sverige. ■

19

Byggnadsvårdslägret – en rörelse i tiden Glädjen när man renoverat en byggnad från förr och ser resulta­ tet är mäktig. En väderkvarn eller kungsgård rustas upp under sakkunnig ledning under ett par veckor på semestern tillsammans med andra som också vill bevara historiska byggnader.

Under 2016 går byggnadsvårdsläger på många platser i Sverige.

I Kvidinge står elva personer från olika delar av landet, med olika bakgrund och utan koppling till varandra sida vid sida och putsar fasaden på Tomarps kungsgård. I Östersund har tillresta byggnadsvårdare samlats inför en vecka av gemensamt timmerarbete och spåntaksläggning. På en ö i Fjällbacka skärgård ska den gamla kaptensbyggnaden rustas upp av ideella krafter och i Knivsta har lokalt engagemang och kunskapslystnad dragit nästan 15 personer till det sedan många år förfallna stationshuset.

Det är byggnadsvårdslägret som lockar, möjligheten att nörda ner sig i hantverket på några av Sveriges mer intressanta platser. Bland deltagarna finns både män och kvinnor i olika åldrar. Vissa är yrkesverksamma inom byggbranschen, andra är nyexaminerade studenter och en del är, som de själva uttrycker det, bara vanliga husägare. För Gudrun Svenson blev årets deltagande vid Tomarps kungsgård hennes åttonde i raden av byggnadsvårdsläger. För Evald Jo Strøm, som har åkt hela vägen från Olso med sina två barnbarn Markus och Thomas, är detta det första.

I ÖVER TJUGO ÅR

Sedan 1992 har Byggnadsvårdsföreningen arrangerat läger. Föregångaren går att hitta i den franska frivilligorganisationen Rempart som årligen organiserar runt hundra så kallade restoration camps över hela Europa. Tillsammans med stiftelser, föreningar och myndigheter har Byggnadsvårdsföreningen tagit konceptet till Sverige och idag är verksamheten väl etablerad inom byggnadsvårdskretsar. Stephan Fickler, föreningens verksamhetsledare, berättar.

– Genom åren har närmare 2 000 deltagare utbildats i hur man bättre tar hand om befintlig bebyggelse! Byggnadsvårdslägret 20

Sune och Karl-Johan arbetar på Tomarps kungsgård.

är unikt på flera sätt. Många som kommer till oss är nybörjare, men här utvecklas man fort och bara efter ett par dagar händer något med ens synsätt och självförtroende. Åker man på byggnadsvårdsläger så kommer man hem med ny reell kunskap.

Svaret på varför man väljer att lägga en till två veckor av sin lediga tid på att restaurera någon annans hus är olika beroende på vem man frågar. Vissa ser det som möjlighet till rekreation och en handfast motvikt i tillvaron, andra som ett tillfälle att möta nya, likasinnade människor. Men för de allra flesta handlar det om lockelsen i att förvärva ny kunskap. Lägrets handledare är alltid specialiserade inom sina hantverksområden och handplockas utifrån de planerade arbetsmomenten. På friluftsmuseet Jamtli i Östersund är byggnadsvårdslägret

ett årligt inslag. Där är snickare Anders Nääs och timmerman Stig Nilsson välkända namn i sammanhanget.

– Här pratar vi gedigen kunskap och en hantverkskvalitet som är svårslagen. Deltagarna vet vad de får, vill man lära sig timring så är det till vårt byggnadsvårdsläger man kommer, berättar Olof Edin, läger­ ledare på Jamtli.

VÄDERKVARNAR, STATIONSHUS ELLER HERRGÅRDAR

Förutom timmerkåkar, torp och herrgårdar finns också många andra typer av objekt på listan över Byggnadsvårdsföreningens läger. En mekanisk verkstad i Målilla restaurerades under flera somrar genom sina byggnadsvårdsläger. I år tillkom Knivsta stationshus och sedan 2014 pågår renoveringen av en gammal väderkvarn i Bröttorp tillsammans med Ölands kvarnförening. På ett sådant läger är det tunga jobb som väntar deltagaren. De diplomerade kvarnreparatörerna som driver lägret har helt andra säkerhetsaspekter att förhålla sig till, och egna verktyg att tillhandahålla. I slutet på augusti kan ön dessutom bjuda på riktigt spännande väderförhållanden, det är inte vem som helst som ger sig i akt med att byta jordträn på ett blåsigt Öland.

– Under de här två lägren har vi bytt gångås, sidostöttar och vagnstycke. Vi har tillverkat nya jordträn och vingar och reparerat taket. Vissa av våra deltagare har blivit lite överrumplade av hur tunga och tålamodskrävande momenten varit. Att byta jordträn på en sådan här kvarn innebär att hela konstruktionen till att börja med ska lyftas, och sedan passas ihop med dess nya delar. I år var dock tre av sju deltagare egna kvarnägare och häromdagen var jag och hjälpte en av dem med monteringen av hans, efter lägret, egentillverkade vingar, berättar lägerledare Kennerth Gustafsson.

Just nu är planeringen inför nästa sommars läger i full gång. Anmälan öppnar i början på mars, då all information går ut i Byggnadsvårdsföreningens tidskrift Byggnads­kultur och på hemsidan, www.byggnadsvard.se. ■

LOVISA RÖRSTRÖM

Kommunikatör Byggnadsvårdsföreningen

HUSBYGGAREN NR 6.2015

Marknadens tryggaste och mest säkra grund ?

KOLJERN® är del av FOAMGLAS® www.koljern.se

HPC-balken, den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år.

– Nu med svanen-märkt korrosionsskydd.

Läs mer på www.sveconsteel.se

EN 1090-1

Vi är rätt leverantör vad du än ska bygga!

Helprefabricerat eller industriellt platsgjutet, det är frågan.

Hos oss är valet enkelt. Vi har både och.

Det är vi ensamma om på marknaden.

Vi kan blanda systemen och ge den absolut bästa lösningen – oavsett vad du ska bygga.

Det är vår styrka!

Kontakta oss

www.byggelement.se Quality Hotel View, Malmö

MILJÖ

Bygga nytt på mark som

KAN VARA FÖRORENAD Mark som förut inte togs i anspråk för byggande kommer kanske i framtiden att behövas för byggprojekt i tättbebyggda städer.

Bostadsbristen är stor i storstäderna och många kloka huvudet slås ihop för att hitta lösningar. Mark som varit förorenad kan komma att byggas på. Vad vet vi om riskerna? Naturvårdsverket har gett de 21 länsstyrelserna i uppgift att samla information om områden där verksamheten lagts ned. Över 80 000 platser är kartlagda. De finns i en offentlig databas.

I

nformationen om konstaterat och eventuellt förorenade områdena finns nu samlade i en databas som kallas EBH-stödet. Informationen är offentlig, vilket innebär att du kan kontakta din länsstyrelse för att få hjälp med ett utdrag ur databasen.

– Du kan få ut information om vilka föroreningar som kan finnas på ett område, områdets verksamhetshistoria samt de specifika förutsättningar som finns på platsen, säger CJ Carlbom som är miljöskyddshandläggare på länsstyrelsen i Västmanlands län.

22

KARTLAGT SVERIGE UNDER FEMTON ÅR

På uppdrag av Naturvårdsverket har länsstyrelserna mellan åren 1999 och 2014 arbetat med att identifiera och riskklassificera förorenade områden i Sverige. Riskklassningen bygger på Naturvårdsverkets framtagna metodik för inventering av förorenade områden. Den ger en samlad bedömning av föroreningarnas risker, föroreningsnivå, förutsättningar för spridning samt områdets och omgivningens känslighet och skyddsvärde. Inventeringen omfattar nedlagda verksamheter.

Totalt har länsstyrelserna identifierat

cirka 81 500 områden i Sverige som är eller misstänks vara förorenade. Tusen av dem tillhör den högsta riskklassen. Det innebär att de är områden som utgör den största risken för människa och miljön. Dessa områden har störst behov av att utredas och eventuellt åtgärdas.

– Den ökade kunskapen om de områden som är förorenade är av stor betydelse för bland annat den framtida samhällsplaneringen, säger CJ Carlbom. Informationen i EBH-stödet omfattar nedlagda verksamheter och det finns få ställen där sådan information finns samlad.

FYRA RISKKLASSER

Att arbeta med förorenade områden sker stegvis. Ett område ska först identifieras med bland annat uppgifter om typ verksamhet, koordinater och annat av relevans.

Därefter sker en inventering av bland annat verksamhetstid, produktionsvolymer, kemikalier och hantering av avloppsvatten.

Efter det görs en samlad riskbedömning genom att väga samman föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, förutsättningar för spridning och områdets känslighet och

HUSBYGGAREN NR 6.2015

skyddsvärde. Efter den samlade bedömningen klassas områdena in i följande riskklasser: ■■ RISKKLASS 1

den som är aktuella för bidrag i landet av Naturvårdsverket. I dagsläget är det endast områden som har riskklass 1, som kan vara aktuella för att få bidrag.

Mycket stor risk för människa och miljön VARFÖR ARBETAR LÄNSSTYRELSEN MED

■■ RISKKLASS 2

Stor risk för människa och miljön ■■ RISKKLASS 3

Måttlig risk för människa och miljön ■■ RISKKLASS 4

Liten risk för människa och miljön De områden som klassas med riskklass ett och två är mest angelägna att utredas och åtgärdas.

FÖRORENARENS ANSVAR

Förorenaren är den som genom sin verksamhet (verksamhetsutövare) har medfört att föroreningar har spridits på platsen eller i omgivningen. Förorenaren ska i första hand låta undersöka om det finns föroreningar. Behövs åtgärder ska förorenaren låta genomföra dessa. Detta gäller vanligtvis bara om verksamheten har varit verksam efter den 1 juli 1969. Den som schaktar eller gräver i ett förorenat område, vilket leder till att föroreningar sprids, kan också räknas som verksamhetsutövare.

FÖRORENADE OMRÅDEN?

Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål. Ett av dessa kallas Gift­ fri miljö och har målsättningen att ämnen som har skapats eller framställts av människan inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Länsstyrelsens arbete med förorenade områden är ett led i arbetet med att uppnå miljömålet Giftfri miljö. ■

TECKENFÖRKLARING π Riskklass 1 π Riskklass 2 π Riskklass 3 π Riskklass 4 π Identifierad

FASTIGHETSÄGARENS ANSVAR

Finns det ingen ansvarig verksamhetsutövare kan i vissa fall fastighetsägaren bli ansvarig för föroreningar som finns på den egna fastigheten. För att fastighetsägaren ska bli ansvarig krävs dock att man kände eller borde ha känt till att fastigheten var förorenad vid köpet. Dessutom ska köpet ha skett efter 31 december 1998. En fastighetsägare kan även bli skyldig att omhänderta kemikalier och avfall som en tidigare verksamhetsutövare har lämnat efter sig på fastigheten. Civilrättsliga frågor, till exempel förhållandet mellan köpare och säljare av fastigheter, omfattas inte av länsstyrelsens arbete.

Finns ingen ansvarig verksamhetsutövare eller fastighetsägare kan i vissa fall undersökningar och åtgärder av nationellt prioriterade områden utföras med hjälp av statliga bidragsmedel. Bidragen söks av kommunerna hos länsstyrelsen. En bedömning görs på nationell nivå av vilka områ-

CJ CARLBOM

Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen i Västmanlands län © Länsstyrelsen & SCB

HUSBYGGAREN NR 6.2015

23

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 70 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi. Funktionen är lika god men nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

BYGGMETODER

Det stora steget för BIM BIM, både modellering och digital modell av byggnaden, används i stora projekt men också allt mer i mindre. För att informations­ överföringen mellan modellerna ska bli effektiv behövs en automatisering och sammankoppling av processerna. Nästa stora steg för BIM är öppen och neutral information så att användarna får kontroll över modellerna av byggnaden.

B

IM-begreppet är väl etablerat i den svenska byggsektorn, men det är mång­ tydigt! Det står dels för byggnadsinformationsmodellering (Building Information Modeling), det vill säga processen att skapa, organisera och analysera informationen om ett byggnadsverk, dels för byggnadsinformationsmodell (Building Information Model) det vill säga den digitala modellen av verkligheten där informationen om byggnadsverket lagras.

Modellen är objektorienterad och representerar byggnader och anläggningar (inom kort också vägar, järnvägar, broar och tunnlar) med relaterade utrymmen, bygg-/ installationsdelar och komponenter som kan vara varor och artiklar. Objekten kan ha beräkningsbar geometri, rumslig information och egenskaper (attribut). De digitala objekten innehåller data som beskriver alla relevanta egenskaper för de analys- och arbetsprocesser som behövs för att styra och simulera funktioner och processer hos de representerade bygg- och installationsdelarna över hela byggnadsverkets livs­ cykel.

Under senare tid har BIM även börjat användas för Building Information Management, vilket kan tolkas som ett bredare begrepp som omfattar hanteringen av informationen under hela byggnadsverkets livscykel.

Idag används BIM på olika nivåer – allt från enkla geometriska representationer och överföring mellan enstaka individer/ företag och programvaror till användning av gemensamma projektarkiv/servrar för avancerade tillämpningar med egenskapsuppsättningar för simuleringar och analyser med många aktörer inblandade. BIM används främst i de större projekten, men med den allt större kunskapen och erfarenheten av BIM i sektorn tillämpas tekniken också allt mer i de mindre projekten.

HUSBYGGAREN NR 6.2015

Att BIM kommit att beskrivas som en av de mest viktiga utvecklingsfrågorna för bygg- och fastighetssektorn beror på att tillgången till tydlig och aktuell information är avgörande för effektiva och långsiktigt hållbara processer och byggnadsverk. Det ingår en mycket stor mängd information av olika slag i ett byggprojekt – information om komponenter, material, energiprestanda, leverantörer, leveranstider, kostnader, säkerhetsföreskrifter, arbetsmoment et cetera. Informationen blir snabbt så omfattande att den blir svårhanterlig och omöjlig att överblicka och det krävs därför gemensamma definitioner, ett strukturerat arbetssätt och effektiva IT-verktyg för att hålla

ordning på den senast skapade och uppdaterade informationen. Mycket viktigt blir att komma överens om och tillämpa klassifikation – byggdelar och egenskaper, livscykelskeden och informationsnivåer samt lägesbegreppen – utrymmen och våningar bland annat.

INTEGRATION ÖVER PROCESSER

BIM möjliggör en förbättring av byggprocesserna. Informationen som utväxlas i processen måste dock vara explicit definierad för att möjliggöra automatiska informationsleveranser mellan aktörer och deras programvaror – vilket är viktigt för en effektiv byggprocess. De huvudprocesser som vi har i byggsektorn utgår från ett Kundbehov och är enligt den svenska rekommendationen Bygghandling 90 del 8 för digitala leveranser (SIS, 2008) följande: 1. TILLHANDAHÅLLA FASTIGHETER OCH UTRYMMEN SOM BESTÅR AV UTREDNING FÖLJT av

a. Produktbestämning och Produkt­ framställning eller av b. Förändra genom omdisposition, inhyrning eller avveckling

Undervisningshuset, KTH – valda byggdelar i Solibri Model Checker.

25

BYGGMETODER

2. TILLHANDAHÅLLA SERVICE SOM KAN VARA

a. Tillhandahålla Fastighetsknuten service och eller b. Tillhandahålla Funktionella verksam­ hetsplatser och eller c. Tillhandahålla Verksamhetsknuten service Med integrerad, öppen BIM och ett livscykelperspektiv kan samtliga dessa processer använda ett ”obrutet” informationsflöde som underlag för sina aktiviteter och överlämning till nästa process.

INFORMATIONSNIVÅER

Olika nivåer på innehållet i BIM-modellerna behövs för olika skeden i projekten och tänkbar användning av BIM. I huvudsak kan innehållsnivåerna delas in i tre grupper, inom vilka det finns mindre skillnader mellan de olika byggdelarna: NIVÅ 1 Samverkan och kommunikation mel­ lan projektörer. Byggdelar med beskrivande namn.

NIVÅ 2 ”Pre-design” och skisskedet för energianalyser och mängdavtagningar i anbudsskedet. Byggdelar och byggdelstyper benämns korrekt och modelleras så att kvantiteter och annan väsentlig information för kostnadsberäkningar kan utläsas ur modellen.

NIVÅ 3 Produktionsplanering och inköp för entreprenören. Relevant information för upphandling av underentreprenörer läggs till modellens objekt så att de kan hämtas ur modellen (fönstertyp, delmått, ljudkrav et cetera).

De olika BIM-nivåerna för innehåll måste bestämmas i början av varje projekt för att ge bäst resultat. För till exempel energisimuleringar kan arkitektens modell behöva hålla nivå 2, även om modellen inte behöver en så hög detaljeringsnivå för andra syften. Någon gemensam nationell BIMmanual för svensk byggsektor finns ännu inte för detta, eller för andra viktiga delar av informationens strukturering och definiBIM I TRE BETYDELSER

BIM används för både processen att skapa, organisera och analysera information och för den digitala modellen. På senare tid används begreppet även för hantering av informationen.

BIM – BYGGNADSINFORMATIONSMODELLERING

(Building Information Modeling) BIM – BYGGNADSINFORMATIONSMODELL

(Building Information Model) BIM – BYGGNADSINFORMATIONSHANTERING

(Building Information Management)

26

Undervisningshuset, KTH Campus Skiss: Christensen & Co Arkitekter.

tion. Nationella arbeten pågår dock med bland annat klassifikation, egenskaper och leveransspecifikationer. ÖPPEN BIM

Ett exempel är ”BIM i staten”, ett initiativ från de fem statliga byggherrarna - Specialfastigheter, Akademiska hus, Riksdagsförvaltningen, Statens Fastighetsverk och Fortifikationsverket. Projektet har tagit fram en gemensam strategi samt riktlinjer för arbete och användande av byggnadsinformationsmodeller och informationshantering i projekt och förvaltning. Läs mer på www.bimalliance.se/natverk_och_utveckling/ projekt/bim_i_staten.

I dag sker fortfarande i stort sett all BIMrelaterad informationsöverföring med programvaruspecifika format och är därmed varken öppen eller neutral. Det innebär att användare och kunder inte har kontroll på den information som skapas, används och lagras om deras egna byggnadsverk. De blir beroende av tillgången till speciella programvaror för att kunna läsa och förändra informationen över tiden. Öppen information i modellerna ger alla aktörer och roller tillgång till det som behövs för många (de flesta) av deras arbetsuppgifter. Det stora steget mot automatisering och sammankoppling av processer kräver öppen BIM för att möjliggöra effektiv informationsöverföring mellan heterogena informationsmodeller i de olika programvarorna i processen.

Med öppen BIM – IFC formatet i detta fall – kan mängdavtagning göras med full kontroll av val och kvantitet. En förutsättning för bra resultat är naturligtvis att lämplig

och riktigt utförd klassifikation har gjorts av de olika byggdelarna. I fig 1 visas A-modellen för del av Undervisningshuset på KTH som har projekterats med BIM. I dagarna har nu produktionen nått markplanet.

Modell, ritningar och intervjuer med mera kommer att användas i den framtida undervisningen i flera olika kurser på Samhällsbyggnadsprogrammet på KTH. De olika mängdposterna sorterade och summerade efter klassifikationerna kan enkelt redovisas i tabeller summerade efter önskemål och skickade som rapporter i till exempel excel-format.

FORTSATT UTVECKLING OCH IMPLEMENTERING

Nästa steg i utvecklingen bör vara att öppen BIM används och att BSAB-klassifikation används konsekvent i projekten. Dessutom måste branschen definiera vilka egenskaper på bygg-, installationsdelar och artiklar som vi ska ha med i olika skeden. Arbete pågår i det så kallade BIP-arbetet och BSAB 2.0-utvecklingen.

För mer information om BIP, BSAB 2.0 och BIM (och öppna format) – läs hos BIM Alliance Sweden som är den svenska organisation som driver utveckling och tillämpning av öppen BIM idag. Se www.bimalli­ ance.se för mer information om BIM och öppen BIM i synnerhet! ■

VÄINO TARANDI

Professor i Byggandets IT Kungliga Tekniska Högskolan

HUSBYGGAREN NR 6.2015

Mjukvarulösningar för byggindustrin konstruktion, energi, projektering, produktion

FEM-Design Tredimensionella analys och dimensionerings program för stål, trä och betong.

WIN-Statik Enkla program för vanliga konstruktioner som balkar, pelare och ramar.

PRE-Stress Analys och dimensionering av förspända balkars hela livslängd.

IMPACT

Grymt starka gipsskivor.

BIM system för prefabprojekt. Från ritbord till byggarbetsplats.

VIP-Energy

Nu kan du hänga upp prylar på gipsväggen med vanlig träskruv.

Dynamisk energibalansberäkning för alla byggnadstyper.

BIMcontact Projektsamarbets- och dokumenthanteringsverktyg för byggindustrin.

Med Gyproc Habito lanserar vi gipsskivor som i många fall kan ersätta OSB och plywood. Du kan fästa stort och tungt på en liten punkt och skruva direkt i skivan utan att använda expander. Rekommenderad brukslast, med en vanlig träskruv, är 40 kg.

FEM-Design 15 är nu här! Åkande laster

Åkande laster

Jord & Hydrostatiskt tryck Konsolverktyg Stångändar med valbar infästningsgrad Grundkonstruktioner med markisolering

Jord & Hydrostatiskt tryck

Med Gyproc som partner bygger du starka väggsystem, med komplett dokumentation av ljud- och brandegenskaper, infästningsstyrka och kvalitet.

Se och läs mer på gyproc.se/habito

Konsolverktyg

Utskriftsrapport till .docx format Detaljerad resultatexport till Mathcad & XHTML Marknadsavdelningen i StruSoft AB – avd Nordic/ Baltic, söker en finsktalande byggnadsingenjör.

Skanna av QR koden för mer information om tjänsten

StruSoft AB Fridhemsvägen 22 217 74, Malmö info@strusoft.com 040 53 01 00

www.strusoft.com/husb Sweden | Denmark | UK | Australia | Hungary | Estonia | UAE | India

Din partner inom lättbyggnadssystem för hållbart byggande.

Ad_88x264GyprocHabito (3).indd 1

2015-10-23 15:47:25

Yrkesporträtt LJUSDESIGNER

’’

Ett varmt innerligt ljus återspeglar verksamheten… Montaget är så skickligt genomfört att endast ljusets funktion kvarstår.

ANNA ÅKERSTRÖM ARBETAR som ljusdesigner i Göteborg sedan mer än tre år tillbaka. Hon blev nyligen uppmärksammad när Svenska Ljuspriset 2015 delades ut och ljussättningen i Kristus Konungens kyrka i Göteborg fick ta emot priset (delat med Lunds universitet). Det är inte hennes första jobb, hon var förut arbetsledare på Ericsson, men bytte yrke. Att arbeta med ljus och skuggor var vad hon verkligen ville göra.

Vad var det som drog, varför ville du bli ljusdesigner?

– Som liten var, och fortfarande är, min favoritkonstnär Yrjö Edelmann. Han skapar tredimensionella bilder i sina målningar genom skuggor. Jag blev nyfiken på hur ljus och skuggor påverkar hur vi uppfattar objekt. På gymnasiet gick jag Tekniskt program, inriktning virtuell design. Jag ville skapa och förändra rum. Min gymnasielärare berättade om en ljusdesignutbildning. Det tog tre år innan jag sökte.

Det är ett nytt yrke, vad gör man och vilka samarbetar man mest med?

– En ljusdesigner arbetar i gränslandet mellan arkitekten som ritar huset och elprojektören som ritar installationerna. Vi använder ljuset för att skapa rum och en visuellt vacker miljö.

Det är svårt att förklara. Det handlar både om hur ögat uppfattar ljus och fungerar med adaptation och bländning, och det handlar också om att skapa trygghet och trivsel. Jag kämpar varje dag mot attityder som ”det är bara en lampa”. Bilder på före och efter kan hjälpa till att förklara och jag föreläser en del för arkitekter, landskapsarkitekter, fastighetsägare, byggherrar, projektledare och flera andra i branschen.

Foto: Mats Glamhed

Ni fick pris för er ljussättning inne i en kyrka.

Berätta kort om det speciella med projektet.

– Det är en katolsk kyrka från 1930-talet på Heden i Göteborg

som hade en belysning från 1960-talet. Beställaren kyrkoherde Tobias Unnerstål gillade inte de befintliga armaturerna i kyrkorummet. Vi hittade ingen passande pendlad armatur så vi kom överens med Tobias om att inte använda synliga lampor. Vår vision var istället bara ljus, som att öppna ett takfönster. Nyckeln till att vi lyckades var ett prestigelöst samarbete mellan oss, Tobias och elinstallatören Christian Fasnacht. Alla lyssnade på varandra och ingens åsikt var mer värd någon annans. Det är belysningen av detaljer och arkitekturen i kyrkorummet som ger stämningen. Den stora Jesusbilden i koret längst fram står i fokus. Vi energieffektiviserade kyrkan genom att uteslutande använda LED-teknik. Det gav besparingar på över 90 procent.

Den läsare som blir inspirerad av dig, vad behöver den för utbildning?

– Det finns en tvåårig högskoleutbildning i Jönköping för ljusdesigner. Det är lika delar teknik (el och installation) och estetik (inomhus och utomhus). Varje höst tas cirka femtio nya studenter emot. Den som vill snabbt lära sig en del av grunderna kan gå på Campus Värnamo, tre tillfällen á två dagar med egenstudier under sex månader.

Vad är det roligaste i yrket och den största utmaningen skulle du säga?

– Utmaningen är att få folk att förstå vad vi gör och hur ljus påverkar människan. Att visa framfötterna. Det roligaste är att jobba utomhus för att skapa trygghet i städer: bostadsområden, parker, skolgårdar. Det är oftast belysningen som gör det.

Anna ser ljust (hehe) på framtiden. Hon tror att det kommer att behövas fler erfarna ljusdesigner. Arbetsmarknaden kommer att bli bättre och bättre för ljusdesigner (som Anna) och hos belysningsleverantörer. De kommer att behövas på kommuner och hos fastighetsbolag.

NAMN: Anna Åkerström ÅLDER: 27. ARBETAR SOM: Ljusdesigner på WSP i Göteborg. BOR: Borås. UTBILDNING: ”Design för det goda livet”, Borås högskola, Ljusdesignutbildning, Jönköpings tekniska högskola. ROAR MIG HELST MED: Sång SPÄNNANDE LJUSINSTALLATION: Som råd­ givare för en massiv armatur av fiberoptik och hängande glaskulor på Landvetters flygplats. Spännande dialog mellan kompetenser.

28

HUSBYGGAREN NR 6.2015

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

DESIGN LINE - ett snyggare avslut

www.mtkauktoriserad.se

Hela Design Line sortimentet hittar du på www.trio-perfekta.se Tfn 0479-255 03

Starka, lätta och säkra takkonstruktioner KOSTNADS- OCH ENERGIEFFEKTIVITET

I-balk är ett kostnadseffektivt alternativ för att åstadskomma välisolerade takkonstruktioner.

STARKA OCH LÅNGA

Balkhöjder upp till 500 mm medför att det är möjligt att uppnå takkonstruktioner med stora spännvidder, även med höga snölaster.

LÄTT PÅ BYGGET

I-balkens låga vikt ger fördelar vid montage av takkonstruktioner.

Den låga vikten ger lägre transportkostnader och mindre behov av stora kranar på byggplatsen.

Kontakta oss och läs mer på: www.masonitebeams.se

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA SVARAR

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer. Mejla gärna ett ämne eller en fråga du är intresserad av till fragajuristen@foyen.se.

CATERINA CARREMAN ›

Advokat caterina.carreman@foyen.se ANDRÉA ROSENGREN ››

Biträdande jurist andrea.rosengren@foyen.se

Buller och bostäder–vad gäller?

Under det första halvåret 2015 trädde ett flertal nya bullerregler ikraft avseende utomhusbuller. Vad är det för nya regler och vad innebär dessa? Hur påverkar dessa nya regler bedömningarna inomhus?

Enligt nya bestämmelser i Plan- och bygglagen (PBL) gäller sedan den 2 januari 2015, för detaljplaneärende, och sedan den 1 juni 2015, för bygglovsärende, att bostadsbyggnader ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till möjligheterna att förebygga olägenheter för människors hälsa i fråga om omgivningsbuller samt att bostadsbyggnader ska utformas och placeras på marken på sätt som är lämpligt med hänsyn till omgivningsbullret. Begreppet omgivningsbuller förklaras som buller som härrör från väg- eller spårtrafik, industriell verksamhet eller flygplatser.

BÖR ELLER SKA?

Den 1 juni 2015 trädde också en ny förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (trafikbullerförordningen) ikraft.

Trafikbullerförordningen ska tillämpas både i ärenden enligt miljöbalken och för att avgöra vilka bullernivåer som innebär en lämplig lokalisering av bostäder enligt PBL. Trafikbullerförordningen innehåller riktlinjer för vilka ljudnivåer från olika trafikkällor som inte bör överskridas vid bostäders fasader eller uteplatser och också bestämmelser om så kallade tysta sidor i fall där ljudnivåerna är för höga.

Vid meddelande av bygglov för ny- eller tillbyggnad (utanför detaljplan) ska det i bygglo-

30

vet skrivas in vilka nivåer av omgivningsbuller som beräknats för den nya byggnadens fasad och eventuella uteplats.

Vad gäller trafikbuller innehåller förordningen riktvärden som ska tillämpas i vissa fall, till exempel vid bygglovsprövning (utanför detaljplan) och vid planläggning.

BULLER EN HÄLSOFRÅGA

Inför detaljplaneframtagande ska en kommun låta beräkna vilka ljudnivåer som kommer att uppmätas vid de planerade bostädernas fasader. Vad avser annat buller än trafikbuller är kommunen fortfarande hänvisad till Boverkets vägledning för bedömning av vilka bullernivåer som bör tolereras vid bostäder, men för bullret från en hårt trafikerad väg gäller trafikbullerförordningen. Om bostäder större än 35 kvadratmeter planeras för i en detaljplan bör inte den ekvivalenta ljudnivån överstiga 55 dBA vid fasad. Om ljudnivån överstiger 55 dBA vid fasad bör bostaden ha en så kallade tyst sida, vilket innebär att minst hälften av rummen ska vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids och minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där en maximal (momentan) ljudnivå om 70 dBA inte överskrids nattetid. Samtidigt finns Folkhälsomyndighetens allmänna råd om inomhusbuller, FoHMFS 2014:3, som ska användas om det finns oro för människors hälsa, där inomhusnivåerna rekommenderas såsom max 45 dB och 30 dB som ekvivalent ljudvärde.

SVÅRARE ATT FÖRBJUDA BULLERSTÖRANDE VERKSAMHET

I och med ändringarna i PBL infördes även en ny bestämmelse i miljöbalken som ska hindra förbud eller förelägganden mot en verksamhetsutövare som grundar sig i bullerstörningar vid den nya bostadsbyggnaden så länge de, vid bygglovets meddelande, beräknade bullernivåerna inte överstigs och om det med hänsyn till de boendes hälsa inte finns synnerliga skäl för föreläggande. I det sammanhanget bör man sannolikt kunna ta vägledning från Folkhälsomyndigheten.

De nya reglerna gäller endast för planer och lov som tillkommer efter att lagändringen i PBL trädde ikraft.

Däremot fanns Folkhälsomyndighetens allmänna råd redan innan dess så råden gäller även äldre byggnationer.

Sammanfattningsvis kon­ stateras att buller under de senaste åren har lyfts upp på agendan och att lagstiftaren har blandat tvingande regler med regler som bör gälla och råd. Det är alltså inte lätt att veta exakt vad som gäller. En extra bullerberäkning innan man börjar bygga är att rekommendera. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

Vill du få din f­råga ­publicerad här? ­­ Mejla fragajuristen@foyen.se.

Endast ett urval av dessa frågor kommer att besvaras.

HUSBYGGAREN NR 6.2015

HAMNKVARTER BLEV BOSTADSKVARTER

FAKTA / CITYSANERING AMSTERDAM

PLATS: Westerdok, centrala Amsterdam PROJEKTETS SYFTE: Ruffa hamnkvarter omformas till hippa bostäder PROJEKTPERIOD: 2004–2009

NEDERLÄNDSKA BOSTADS­BYGGANDET HAR länge stått för

Foto: Victor Lacken

inno­vation och arkitekter som tar ut svängarna. Fastighetsbolag experimenterar genom att blanda sociala hyresbostäder med ägarlägenheter och hyreslägenheter med marknadshyra. Ett intressant projekt i Amsterdam är Westerdok med ett attraktivt läge mitt i Amsterdam. Det som förr var en hamn har nu blivit en artificiell halvö fylld med bostäder. Ett av lägenhetskomplexen som blev färdig 2009 ritades av MVRDV arkitekter från Rotterdam. 46 lägenheter samsas med förskola på nästan 6 000 kvadratmeter. För att uppnå optimal öppenhet, insläpp av solljus och utsikt över de intilliggande vattendrag har man ett terrasserad landskap med glas från golv till tak. I direkt anslutning till hamnbassängen med gamla lastfartyg och moderna yachter är husen åtta våningar höga. Bakåt, stiger de upp till tolv våningar, för att ge de boende på de översta våningarna utsikt över floden IJ. ■

HUSBYGGAREN NR 6.2015

31

Debatt

Tillfälliga bygglov står inte konflikt med långsiktiga mål Provisoriska modulbostäder och tillfälliga etableringar bör inte användas rutinmässigt, men de är nödvändiga för att dämpa den befintliga och akuta studentbostadsbristen.

Det skriver Sten Wetterblad, ordförande för projektet Sthlm6000+, i denna debattartikel.

S

THLM6000+ ÄR

ett samverkansprojekt som verkar för att minst 6 000 nya studentbostäder ska stå inflyttningsklara till 2017. Enligt den senaste prognosen ser målet ut att nås, vilket inte hade varit möjligt utan tillfälliga bygglov och modulbostäder. De nya bostäderna kommer att kraftigt dämpa den studentbostadsbrist som funnits i Stockholmsregionen under många år.

Inom initiativet Sthlm6000+ ingår hittills 797 studentbostäder med tidsbegränsade bygglov. De fyller en viktig funktion för att försörja regionen med studentbostäder på ytor som för tillfället inte behövs för annat. Trots att vi som deltar i Sthlm6000+ kan redovisa planer på att öka antalet studentbostäder med 50 procent till 2017 och än mer kommande år, kommer behovet vara större än utbudet ytterligare ett antal år.

I VÅRAS FÄLLDE mark- och miljö-

domstolen i Växjö en dom som sa att tidsbegränsade bygglov för studentbostäder inte bör tillåtas där behovet är permanent. Domen innebar att byggandet av 96 studentbostäder i Kalmar stoppades med motiveringen att kommunen inte presenterat långsiktiga planer på hur bristen på studentbostäder ska åtgärdas.

Planarbetet är en central del i alla kommuners kärnverksamhet. Tidsbegränsade bygglov

32

ARKITEKT Utopia arkitekter · BYGGHERRE ByggVesta

och provisoriska lösningar bör inte användas rutinmässigt eller för permanenta anläggningar.

Men för tillfälliga lösningar står inte bygglov i konflikt med långsiktiga mål, istället utgör de ett viktigt komplement. Görs liknande tolkningar av regelverket av domstolar i resten av landet kan det få omfattande negativa konsekvenser. Byggandet av studentbostäder riskerar att bromsas upp, särskilt på orter med stora behov.

REGERINGEN SATSAR i vårbudgeten

300 miljoner på snabbt uppförda studentbostäder. Något som näst intill förutsätter fler modulbostäder, vilket vi i Sthlm6000+ också välkomnar.

Satsningen är positiv för att

ytterligare komma tillrätta med studentbostadsbristen. De senaste åren har vi också sett flera innovativa lösningar på tillfälliga bostäder av både hög kvalitet och standard, exempelvis Svenska Bostäders nya koncept ”Snabba Hus”. Studentbostäder i form av modulhus som lätt kan nedmonteras kan vara tidsbegränsade både till sin natur och sin användning. De fyller i allra högsta hög grad funktionen av en provisorisk lösning för både kommun och individ.

etableringar. I dag står mark oanvänd för att fastighetsägaren är rädd att tillfälliga lösningar biter sig fast samtidigt som byggherren ser risken att inte få ihop sin kalkyl om det inte går att finna en ny etableringsplats då bygglovet gått ut. Dessutom riskerar fler domar liknande den i Växjö att skapa ytterligare osäkerhet.

För att Stockholm ska kunna fortsätta utvecklas som studentstad behövs en större acceptans för de provisoriska lösningarna och bättre möjligheter att planera för de som bygger. ■

MEN FÖR ATT utvecklingen av och

innovationstakten kring flyttbara modulbostäder ska fortsätta krävs att alla ser att det finns en marknad för tillfälliga

STEN WETTERBLAD

Regiondirektör Akademiska Hus och ordförande i Sthlm6000+

HUSBYGGAREN NR 6.2015

Marknadsnytt Övervakning av referensdon i realtid

Ett kraftfullt lim med kort torktid

CelsiVent är framtagen för effektiv och noggrann övervakning av referensdon vid injustering av ventilationsanläggningar. Med CelsiVent behövs inte två mättekniker som håller kontakt via telefon eller radio. Arbetet går att utföra helt på egen hand eftersom det går att följa referensdonets tryck- och flödesvärden i realtid, med en vanlig smartphone.

Celsivent-mätväskan innehåller allt som behövs för fjärrövervakning av referensdon: En basstation som automatiskt ansluter till mobilnätet utan att några inställningar behöver göras, ett 3G-modem (M2M), en analogadapter, en nätadapter, en högnoggrann trycktransmitter samt silikonslangar. Efter anslutning matar mätteknikern in referensdonets k-faktor och det projekterade flödet på sin smartphone.

Därefter går det att följa referensdonets flöde i procent mot det projekterade värdet samt vilket flöde de övriga donen ska justeras till. Vid tryckförändringar omberäknas värdena och mätteknikern får hela tiden aktuella mätdata från referensdonet. Användargränssnittet kan ställas in för att visa flödet i l/s eller trycket i Pa. www.nordtech.se

Power Bond är ett vattenbaserat monteringslim med direkt monteringshugg och hög slutstyrka. Monteringslimmet fäster på både jämna och ojämna ytor, och ger dessutom en extremt god fyllnad jämfört med vanligt trälim. Limrester tvättas enkelt bort med vatten. Power Bond är framtagen för att limma en mängd olika material, inklusive oporösa. Bostik Power Bond är ett starkt och snabbverkande akryl/vattenburet lim. Slutstyrkan uppnås redan inom 24 timmar – vilket är unikt för högpresterande monteringslim.

Limmet blir yttorrt på 5–10 minuter och bildar en relativt stum limfog. www.bostik.se

Nu lanserar Knauf Insulation en effektiv och smidig isoleringslösning för hustillverkare. Med Supafil Max Frame System får tillverkaren ett skräddarsytt system för isolering av vägg-, golv- och takelement.

Supafil Frame är en lösull från Knauf Insulation med ett lambdavärde på ner till 0,034 beroende på den installerade tätheten. För lösullsentreprenörer har den många andra fördelar som att den är miljövänlig och tillverkas av återvunnet glas, kan användas både på öppna vindar och i slutna konstruktioner samt att installationen är snabb.

Supafil Max Frame är särskilt framtagen för industriellt husoch modulbyggande. Det är ett system som kan skräddarsys för tillverkaren med blåsmaskin, ramar för effektiv blåsning av ullen i konstruktionens olika fack samt stora balar på 174 kilo som kräver mindre tidsåtgångför påfyllning.

Mindre arbete – Med Supafil Max Frame System går processen fortare och kräver mindre manuellt arbete. Och eftersom lösullen passar i alla konstruktioner behöver tillverkaren bara lagra en sorts lösull, säger Daniel Tholén, produktchef på Knauf Insulation Nordic. www.knaufinsulation.se

HUSBYGGAREN NR 6.2015

Foto: Matti Östling

25-årsjubileum för ArkDes pepparkakshusutställning På temat ”Ny lya – bo på nya sätt” bjuds alla in att släppa loss sin kreativitet och hitta nya boendeformer som tidigare känts omöjliga.

I ArkDes pepparkakshusutställning får barn och vuxna tänka som arkitekter och stadsplanerare.

Utställningen skapas av deltagarna själva – deras fantasi och kreativitet samt den stora variationen av uttryck har lockat en stor mängd deltagare sedan starten år 1990. Vid årets Pepparkakshustävling samarbetar ArkDes med Skanska. De tävlande delas in i de tre vanliga kategorierna: Arkitekter, formgivare och bagare, Upp till 12 år och Alla andra som bakar. Vid Husbyggarens pressläggning är är tiden för att anmäla bidrag passerad, men det finns goda skäl att besöka uställningen. Prisutdelningen äger rum lördagen den 19 december kl. 13.30.

Fri entré till utställningen och prisutdelning. Alla bidrag kommer att ställas ut på ArkDes mellan 2 december – 10 januari. www.arkdes.se

Smidig isoleringslösning för hustillverkare

33

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärms-­ entreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel: +46 (0)144-314 09 Fax: +46 (0)144-314 29 Mobil: +46 (0)705 556 576

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner. www.peikko.se

34

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

HUSBYGGAREN NR 6.2015

BS_Husbyggaren_45x58_Layout 1 2013-

BYGGLEVERANTÖRER

Tätskikt för hållbart byggande Derbigum leder utvecklingen av tätskikt. Tätt och hållbart – precis det som samhället behöver! Läs mer på www.buildsmart.se

Murverksarmering -\R[ZpRYHY O\ZNY\UKLY ventisol.se

www.murma.se

Snabb uttorkning · God värmeekonomi Torr grund · Låg totalkostnad · Varm grund

Svarvarvägen 8A · 142 50 Skogås Telefon 08-771 19 10 · Fax 08-771 82 49 www.isodran.com

Prenumera onserbjudande!

Prova tre nummer för 119 kr pren@husbyggaren.se

HUSBYGGAREN NR 6.2015

35

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

LUND

STOCKHOLM

Projekterar, utreder och besiktar VVS, kyla, styr, sprinkler och vattenrening.

STOCKHOLM GÖTEBORG

Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning

• Sprinkler

• Brandlarm

• Gassläcksystem

Vi finns i Solna och Uppsala.

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång 08-564 859 52.

E-mail: torbjorn.lang@pbt.se www.pbt.se

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR · BYGGLEDNING KONSTRUKTIONER

AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN FÖR SPRINKLER-, BRANDLARMOCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, Månskärsvägen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

För bättre samhällen www.tyrens.se

Noterat

Vindkraftsljud som stör

Byta jobb med varandra

Energimyndigheten satsar nästan sex miljoner kronor i två forskningsprojekt för att kartlägga vad som stör i ljuden från vindkraftverk och hur olika aspekter av störningarna inverkar på upplevelsen. Det är stora vindkraftsverk med en rotordiameter på minst 90 meter som studeras. Forskare från sektionen Ljus & vibration på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik samt forskningsprogrammet Vindval vid Uppsala universitet deltar och slutrapporten ska vara klar i juni 2017.

Projekterande konsulter och entreprenörer byter arbetsplats under några veckor för att förstå varandra bättre. Överlämning mellan projekterings- och produktionsskedet blir allt viktigare eftersom andelen totalentreprenaden ökar.

Därför har Tyréns och NCC startat YMPA, yngre medarbetare prövar annans arbetsplats.

Det är ovanligt att företag släpper in varandra i verksamheterna på detta sätt men under hösten 2015 kommer nio medarbetare att byta plats. Förhoppningen är att glapp täpps igen när informationsflöden i projekten blir bättre efter hand som kunskapen om varandras arbeten ökar.

Tillfälliga flyktingboenden Med anledning av det stora behovet av att hysa asylsökande flyktingar upprättar många kommuner tillfälliga boenden. Vad säger lagen om tillfälliga bygglov?

Boverket svarar: Tidsbegränsade bygglov regleras främst i 9 kap. 33 § PBL. En förutsättning för sådant är exempelvis att det brister i någon förutsättning för att bevilja bygglov. Det kan mycket väl vara så att avsikten är att bygga en fabrik eller dylikt på ett visst område. I väntan på att det projektet kommer igång kan man då få tidsbegränsat bygglov för något annat. Problemet är att den här typen av anläggningsboenden inte alltid kan ses som en tillfällig verksamhet. Tidsbegränsat lov kräver därför en hel del utredning som visar att behovet kommer att upphöra, eller att behovet kommer lösas på annat sätt när lovet går ut.

En dom från mark- och miljödomstolen kan ge vägledning. Byggnadsnämnden hade beviljat bygglov för tillfälliga moduler för studenter. Bygglovet blev dock upphävt av domstolen eftersom de ansåg att det inte var visat att behovet var tillfälligt. MMD Växjö 2015-01-15 (P 3558-14). Domen har vunnit laga kraft.

Boverket tillstyrker promemorian ”Anpassade krav för tillfälliga anläggnings­ boenden” förslag till ändring av plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.

Kontroll av ljudmiljön i skolor Stendammslunga Ingen ska behöva drabbas av stendammslunga eller lungcancer på grund av kvartsdamm som andas in på arbetsplatsen, till exempel där sten krossas eller sågas. Enligt en ny föreskrift från Arbetsmiljöverket ska arbetsgivaren bedöma exponeringen till exempel med egen mätning, referensmätning eller branschkunskap. Referensmätningar är större serier av mätningar för en typ av arbete. Mätningarna kan ge kunskap om vad som styr exponeringen.

Ljudmiljön i svenska skolor är dålig, ibland så dålig att eleverna inte hör vad lärarna säger. Det gör det svårare att tillägna sig kunskap. Har eleven dessutom en hörselnedsättning eller annat modersmål än det som undervisningen sker på blir inlärningen ännu svårare.

Forskare anser nu att det är dags att införa ett system liknande OVK för ventilation. Innan ett klassrum tas i drift borde det fysiskt kontrolleras så att lokalen klarar de krav som ställs från myndigheter. Det finns en svensk standard, SS 25268, för vilka akustiska krav en skolbyggnad ska uppfylla.

705000 nya bostäder behöver byggas

fram till 2025 enligt prognos från Boverket.

Det är närmar sig ett nytt Miljonprogram.

HUSBYGGAREN NR 6.2015

37

NYTT FRÅN SBR

Vi finns för dig!

FÖRBUNDET BILDADES 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

FÖR MEDLEMSKAP KRÄVS byggingenjörsexamen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

Kalendariet

2016

Händer i SBR Ny försäkringsförmedlare Hjerta 1 januari Entreprenadbesiktningssymposium Stockholm, 21–22 januari Händer i branschen Plattformsdagarna Stockholm, Boverket, 10–11 december Jämställdhetsdagarna 2016 Malmö, Sveriges Kvinnolobby & MCI Scandinavia 27–28 januari Fastighets- och Elmässa Syd 2016 Malmö, Easyfair, 10–11 februari

Kursprogram 2016 ● ABK 09

● Entreprenadbesiktning 2 – steg 2

● AMA anläggning 13

● Entreprenadbesiktning 2 – tentamen

● AMA Hus 14

● Entreprenadjuridik, fortsättningskurs

● Att planera och styra projekt

● Fuktmätning – fukt och mögelskador

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 1, grundutbildning

● Kontrollansvarig enl PBL

● Byggarbetsmiljösamordnare, steg 2, fördjupningspaket

● LOU upphandling av byggentreprenader och tjänster ● MER Anläggning 13

● Byggarbetsmiljösamordnare, tentamen

● Överlåtelsebesiktning av fast egendom

● Entreprenadbesiktning 1 – grund­utbildning

● Överlåtelsebesiktning, provtillfälle för besiktningsman

Utbildningar schemalagda efter oktober 2015 Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94 Kursanmälan och information om utbildningarna Se www.sbr.se eller ring 08-462 17 94 Företagsanpassade kurser SBR anordnar företagsanpassade kurser.

Vi skräddarsyr kurser för ditt företag.

SBR Byggingenjörerna ■ SBR Byggingenjörerna (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se

Nya medlemmar Monica Göransson Besiktningsman IMSR Invest AB

Mats Heinemark Byggkonsult Projektallians i Sverige AB

Marie Sandberg Ingenjör HSB Nordvästra Skåne

Nicklas Torstensson VD Norrköpings Sot och Vent AB

Thomas Bentzén Projektledare WSP Sverige AB

Fredrik Jonsson Elkonsult Tekab (Teknikkonsulterna i Sundsvall AB)

Jimmy Eriksson VD Byggkonsult JE AB Roger Gustafsson Projektledare Structor Norr AB Kristian Paananen Gruppchef WSP Sverige AB Christian Lumbana Kapasa Byggledningschef Teodoliten Mätteknik AB Henrik Grimborg Byggnadsingenjör Knutby Bygg

Torbjörn Svensson Kontaktledningsingenjör ÅF Infrastructure AB Patrik Mårtensson VVS-Projektör Projektbyggaren Teknik Syd AB Labeat Bickaj Enspecta AB Hanna Rudeklint Studerande Ulrika Johansson Studerande

■ Hemsida: www.sbr.se ■ Styrelseordförande: Lars Hedåker, 040-15 06 34 ■ Verksamhetschef: Björn Edebrand, 08-462 17 95 ■ Medlemsärenden: Lena Pettersson, 08-462 17 90 ■ Kurser: Linn Bessner, 08-462 17 93, Kamilla Björk, 08-462 17 94 ■ Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 ■ Juridik: Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 ■ Försäkringar: SBRs försäkringsservice, 08-697 44 34 ■ Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

38

Missa inte vårens kurser KONTROLLANSVARIG ENLIGT PBL

SBR arrangerar kursen Kontrollansvarig enligt PBL i egen regi den 12–15 april . I kursen får du kunskap om rollen och ansvaret som kontrollansvarig samt vägledning i praktiska metoder för arbetet under ledning av SBR Byggingenjör Mats Löfgren .

Efter godkänd tentamen och certifiering finns möjligheten att ingå i SBRs KA-grupp där du ges tillgång till gruppens nätverk, rådgivning, marknadsföringsstöd samt löpande information.

HUSBYGGAREN NR 6.2015

Knutpunkten i Helsingborg

Exklusiva expertgrupper ATT VARA MEDLEM i någon av våra expertgrupper innebär att du får tillgång till mallar som ger dig verktyg för högkvalitativa besiktningar och kontroller, ett brett nätverk med hög kompetens, marknadsföringsstöd samt löpande information. I och med de symposier som hålls kontinuerligt får du även möjlighet att träffa andra medlemmar och diskutera igenom problem och lösningar som stöter på i arbetet.

Du kan också få dina besiktningar granskade av våra experter.

EN GRÅDASKIG OKTOBERLUNCH samlades runt

25 av Helsingborgsavdelningens medlemmar för en rundtur av tillbyggnaden på Knutpunkten i Helsingborg. Här bygger Wihlborgs på en befintlig byggnad med cirka 10 000 kvadratmeter, mestadels bestående av kontorslokaler.

Den befintliga byggnaden har förstärkts ordentligt för att kunna bära upp de fem nya våningsplanen. Bygget påbörjades våren 2014 och beräknas vara avslutat 2018.

De första hyresgästerna flyttar in redan under våren 2016. Prislappen för bygget hamnar kring 350 miljoner kronor. Byggnaden får miljöklassning guld och inrymmer såväl cykelgarage med omklädningsrum som bilpool för hyresgästerna.

Den centrala reseknutpunkten med sitt formspråk från 1980-talet kommer i och

med ombyggnaden att få en välbehövlig ansiktslyftning både ut- och invändigt.

Charlotte Andersson SBR Helsingborg

Skola byggd helt i massivt trä TORSDAGEN DEN 8 OKTOBER var det åter dags

för ett studiebesök, arrangerat av SBR Stockholm. Denna gång var det Herrestaskolan i Barkarbystaden som fick besök.

Skolan blir den största och första skolan som byggs helt i massivträ och utifrån Miljöcertifiering Guld. Skolan får idrottshall med läktare, danssal, stort bibliotek, slöjdsalar, tekniksalar med mera, samt matsal med eget tillagningskök som utrustas med avfallskvarnar. Skolan ansluts till Barkarby-

Hjerta sköter SBRs medlems­försäkringar Under våren 2015 gick SBR ut med en upphandling av administration och distribution av medlemsförsäkringar. SBRs styrelse tog efter denna upphandling ett beslut om att byta försäkringsförmedlare från AON till ett av Hjertas förmedlarbolag, Philipsson & Partner AB. Skiftet av försäkringsförmedlare gäller från och med 2016-01-01.

HUSBYGGAREN NR 6.2015

stadens sopsugsterminal. På skolans tak kommer det att finnas 1 400 kvadratmeter solceller som kommer att täcka en stor del av skolans energibehov. Skolgården är utformad som en aktivitetspark tillgänglig för alla i Barkarbystaden efter skoltid. Skolan förevisades av Christian Tell, platschef på Skanska.

Erika Lindberg SBR Stockholm

HJERTA ÄR MYCKET GLADA över att ett av våra

förmedlarbolag fått förtroendet att hjälpa SBR. Hjertas VD Robert Edberg anser att de har alla förutsättningar att tillgodose SBRs medlemmar med en hög servicenivå. Bolaget har ett stort antal rådgivare som är geografiskt fördelade över hela Sverige vilka samtliga kvalitetssäkras genom certifiering via Insuresec och följer deras etiska riktlinjer.

2014 granskades Hjerta och deras förmedlare för första gången av Svenskt Kvalitetsindex. Med ett kundnöjdhetsindex på 76,8 hamnade man direkt i branschtoppen.

Hjertas marknadschef Håkan Hellkvist menar att det borgar för att de klarar av att leverera vad kunderna förväntar sig.

Som huvudansvarig förmedlare för SBR kommer Philipsson & Partner att inta en

EXPERTGRUPPERNA SAMLAR spetskompetens inom centrala byggingenjörsområden. Grupperna ansvarar bland annat för ämnesbevakning, specialistutbildningar, kvalificerad rådgivning och symposier. De medverkar i utvecklingen av teknik, marknad, lagstiftning och annat av vikt för byggingenjörer och byggande.

FÖR ATT INGÅ i en expertgrupp krävs

utöver att du är plusmedlem i SBR också att du uppfyller respektive grupps särskilda krav och villkor.

Medlemskapet fungerar därmed som ett personligt kompe­tensbevis.

Våra grupper är: ■■ Överlåtelsebesiktning ■■ Entreprenadbesiktning ■■ Kontrollansvariga

aktiv roll för att vidareutveckla och upprätthålla de försäkringslösningar som SBR erbjuder sina medlemmar. Detta genom att se över nuvarande premie, villkor och rutiner men även ge medlemmar möjlighet att enklare ta del av befintliga försäkringslösningar via Hjertas webbtjänst.

Som organisation består bolaget idag av 305 fristående förmedlare fördelat på 111 bolag och har som ambition att bli en av Nordens största förmedlarorganisationer.

Hjerta ägs av Monyx Financial Group till 51 procent och resterande del av förmedlarbolagen och är en av de största fristående aktörerna på den svenska för­ medlarmark­ naden idag.

39

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

Radhusområde i Örby, Stockholms kommun

Sånga-Säby Hotel & Konferens, Ekerö

Bygg för framtiden. Välj trä.

Med våra prefabricerade byggsystem i trä erbjuder vi hållbara och attraktiva lösningar för framtidens boende – från småhusbebyggelse till flerfamiljshus. + Brett och flexibelt sortiment + Resurseffektiva produkter + Kort ledtid från idé till inflyttning + Kundoptimerad byggprocess + Höga krav på kvalitet och design = Plusshus

www.setragroup.com

WOOD FOR LIFE