Husbyggaren 2011 Nr 6 by Husbyggaren

SBR · Svenska Byggingenjörers Riksförbund BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

6 11 Nedanstående är annons från Skandinaviska Byggelement

nr 6 B 2011 husbyggaren

husbyggaren nr 6 B 2011

nr 6 B 2011 husbyggaren

husbyggaren nr 6 B 2011

nr 6 · 2011 | Årgång 53 SBR | SVENSKA BYGGINGENJÖRERS RIKSFÖRBUND B BYGG B EL B VVS B ANLÄGGNING

ISSN 0018-7968

Organ för SBR–Svenska Byggingenjörers Riksförbund ANSVARIG UTGIVARE

Lars Hedåker REDAKTÖR

Margot Granvik, Granvik Produktion Lövholmsgränd 12, 117 43 Stockholm Tfn 08-743 04 73 Fax 08-642 20 33 e-brev: redaktionen@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Björn Mårtenson Lena Rösund Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 e-brev: husbyggaren@mediarum.se Djursholmsvägen 62 183 52 Täby PRENUMERATIONSÄRENDEN

Tfn: 08-462 17 90 e-brev: pren@fc.sbr.se PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år 395:– Lösnummer, plus porto 70:– Samtliga priser exkl moms. Plusgiro: 55 34 25-0

Bankgiro: 241-0058

UTGIVNINGSPLAN 2011

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

v 4 v 10 v 15 v 22

Nr 5 v 36 Nr 6 v 43 Nr 7 v 49

TRYCKERI

Prinfo Ystads Centraltryckeri Box 82, 271 22 Ystad Tfn 0411-736 10 Fax 0411-173 53 e-brev: cty@cty.se Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av Husbyggaren uttrycker SBRs ofﬁciella uppfattning endast då det särskilt anges. Redaktionen ansvarar inte för material som inte beställts.

Sidan 6 Att grundlägga framtidssäkert när man har hälften berg och hälften blålera som går 15 meter ner kräver kompetens. Att inte göra markarbetet korrekt, så att leran någon dag sticker iväg eller sjunker under husen, kostar å andra sidan en rätt stor slant. De stora svenska lerskreden har fått beställare att börja tänka efter före. I Stockholm grundförstärks centralstationen, medan Slussen är både en dröm och en mardröm för en geotekniker. I Malmö användes terrassering på en gammal soptipp. Foto: Mats Thorner

INNEHÅLL 6 8 12 16 18 24 26 32 34 36 38 40 41 45 55

Lerskreden har ökat viljan att satsa på markarbeten Centralens grund förstärks utan att traﬁken störs Äldre soptipp stabiliserades med cementinblandning RD-pålvägg säkrar schakt i känslig stadsmiljö Injekteringspålar testas under nya Slussen Berggrund och kvicklera mäts med vibrationer Utemiljöer bör besiktigas av folk med fackkunskap Foton tagna före och efter fyller AB 04:s beviskrav Juridik: Hovrättsdom kan leda till ändrade försäkringsvillkor IT: BIM kräver en tidigare och låst tidsplanering Form & Teknik: Där jord möter himmel omfördelas massor Debatt: Naturgrus måste ersättas med krossat berg Noterat Marknadsnytt Nytt från SBR

Bilaga medföljer

I nästa nummer: Byggmetoder & Innemiljö Tidningen utkommer i vecka 49 nr 6 B 2011 husbyggaren

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING De stora lerskreden i sörmländska Vagnhärad år 1997 och vid Småröd i Bohuslän år 2006 har gjort det lättare att vara grundläggningsentreprenör. Idag har säker grundläggning högre acceptans hos beställarna.

Lerskreden har ökat viljan att satsa på markarbeten Av mats thorner , frilansjournalist

venska lerskred har varit ett återkommande fenomen i framför allt Västsverige och i Göta älvdalen ända sedan 1940-talet. Men även Sörmland och Östergötland är exempel på områden i Sverige där de geotekniska och topograﬁska förutsättningarna är sådana att risken för skred lokalt kan vara stor. För Anders Olssons företag, A Olsson Grund & Betong AB, AGB, är problematiken vardagsmat. Anders Olsson driver företaget tillsammans med sin bror Erik och de arbetar i Västsverige där de ständigt stöter på uppdrag på platser där förhållandena är besvärliga. – Frågor som rör geoteknik vid grundläggning har fått högre status, bekräftar grundläggningsentreprenörerna. Företaget är specialiserat på mark- och

betongarbeten och AGB har nischat sig på att utföra helhetsuppdrag.

Framgångsrik helhet – Vi utför allt från projektering och de förberedande markarbetena ända fram till färdiggjuten grund, berättar Anders och Erik Olsson. Det innebär att AGB har egna grävare, lastbil och utrustning för pålning, samt har kompetensen inom hela spektrumet av arbetsuppgifter fram till färdig grund. Helheten i affärsidén har varit framgångsrik. På en tioårsperiod har AGB utvecklats från ett enmansföretag till att vara ett eftertraktat specialistföretag på mark- och betongarbeten. Idag har man ungefär 30 anställda och en omsättning kring 40 miljoner kronor. Spännvidden i uppdragen är stor. En-

treprenaderna handlar om allt från garageplattor på uppdrag av villaägare, till större projekt i mångmiljonklassen. På köpet har man skaffat sig bra erfarenhet av grundläggning i de geologiskt besvärliga områdena i Västsverige och de två bröderna ser hur attityderna successivt förändras. – Alla är mer vakna när det gäller de geotekniska bedömningarna. Det görs allt ﬂer geotekniska undersökningar med hjälp av borrning och kommunerna är vaksamma och kräver undersökningar när det råder osäkerhet om markförhållandena. Ofta ﬁnns kravet på geotekniska borrningar inskrivet i byggloven.

Småröd en bra läxa för alla Anders och Erik Olsson pekar framför allt ut raset i Småröd år 2006, som den hän-

Grundläggningsarbetet i Munkeby nära Lysekil är en utmaning med både fast berg och som mest 15 meter lera. Foto: Mats Thorner

husbyggaren nr 6 B 2011

Pålning har skett var femte meter, en av pålarna sticker upp i förgrunden. Foto: Mats Thorner

delse som fortfarande sätter avtryck i attityderna. Då rasade en del av E6 ut i en å, med följd att vägen ﬁck dirigeras om under 1,5 år innan en ny vägkropp byggts upp. Orsaken till raset i Småröd var att schaktmassor från bygget av E6 hade lagrats på olämpligt sätt vilket rubbat viktbalansen i marken och tryckt igång skredet. – Det som hände i Småröd gör att det är enkelt att förklara riskerna om man inte utför grundläggningen även för byggnader på ett bra sätt, menar Anders Olsson. Medvetenheten är på detta sätt väckt och alla minns Smårödsraset – bland annat därför att omdirigeringen av traﬁken under så lång tid inte kunde gå någon obemärkt förbi.

Häften berg, hälften lera När han berättar står vi på en byggarbetsplats precis i havsbandet nära Lysekil. Munkebyvarvet (ett småbåtsvarv) ska bygga en ny reparations- och lagerhall för båtar och AGB har entreprenaden på grundläggningen. Ända från projekteringen, och sprängning, krossning, schaktning, fram till formbygge, armering och gjutning. Och grundförhållandena i Munkeby är minst sagt besvärliga. – Halva grunden vilar på fast berg, andra halvan på blålera och en blandning av lera och tidigare markutfyllnader. Att bygga grund på sådant underlag är besvärligt. Det allra bästa är att helt enkelt gräva bort leran och fylla med fastare utfyllnadsmassor som grunden kan vila på. Men det är långt ifrån alltid som detta är möjligt. I Munkeby gick det inte. Det handlar om alldeles för mycket lera, som dessutom är som mest drygt 15 meter djup. – Det blir orimligt att schakta bort och vi har ingenstans att göra av så mycket massor, förklarar Anders och Erik Olsson. nr 6 B 2011 husbyggaren

Bröderna Anders och Erik Olsson ser hur respekten för lerskred ökat. Nu är det vanligare än förr att geotekniska undersökningar sker som en del av projekteringen inför grundläggningsjobb. Foto: Mats Thorner

Lösningen är istället att påla och konstruera en grund som är så hållfast att pålarnas stödpunkter i grunden räcker för att ge samma styrka i stödet som det fasta berget ger grunden i övrigt.

Pålar själva AGB har utfört pålningen på egen hand. Den sker med hjälp av en Hitachigrävare, som bär en pålningshammare på 0,5 ton. Pålarna står med fem meters mellanrum och är dubblerade vid de punkter där byggnaden ska få stödpelare. Munkebyvarvets nybygge är 1 530 kvm stort. – Som mest har vi ett påldjup på drygt 15 meter. För sprängningarna har vi haft borrhål på 7,5 meter. Totalt nära 25 meters nivåskillnad i den här grundläggningen, konstaterar bröderna. I det här fallet är de lugna vad gäller framtiden. Den här grunden kommer att stå intakt och tryggt – men så är det inte alltid överallt. AGB:s kompetens gällande grundläggning är känd och det händer att de får uppdrag att rädda situationen där markarbetena inte utförts som de ska. Bättre bra från början – Det är inte ovanligt att man bygger hus med torpargrund och att tjälskjutning sedan förstör hela grunden. Vi har också varit med om att utföra förstärkningsar-

beten under beﬁntliga grunder, där leran börjar sticka iväg, eller sjunker under husen. Motsatt, så har de också erfarit hur medvetna byggare satsar på säkra kort redan från början. – Det är ju bättre att satsa några hundra tusen kronor på schaktningar och utfyllnad, än att i efterhand rädda en dåligt utförd grund. Det blir alltid dyrare. Men visst kan det svida att få oväntade överraskningar och kostnader om man inte varit medveten om vad som krävs redan från början. Att lösa problem vid en grundläggning och få till stånd en säker konstruktion på ett underlag som ligger stilla för all framtid kan ha många lösningar. Att, som nämnts, schakta bort leran och ersätta den med hållfasta massor är en lösning. När det inte går så kan man påla. Men inte heller pålning kan ske överallt. – I en del områden med känslig lera, får vi inte påla, eftersom det kan påverka stabiliteten i ett stort område. I sådana fall återstår att åstadkomma en massbalans. Lera motsvarande vikten på den blivande byggnaden grävs bort och ersätts med cellplast eller leca. Sedan kan grunden konstrueras och huset byggas varefter viktbalansen i marken är densamma som före byggnationen. D

Faktaruta SVENSKA LERSKRED UNDER 35 ÅR:

Den drygt 1 500 kvm stora grunden vilar till hälften på fast berg och till hälften på lera. Bra grundläggningsjobb är avgörande.

Tuveraset, Göta älvdalen strax utanför Göteborg, 30 november 1977. Agnesbergsskredet, Göta älvdalen strax norr om Göteborg, 14 april 1993. Ballaboskredet, Göta älvdalen, Lilla Edet, 16 april 1996. Skredet i Vagnhärad, Ödesby, 23 maj 1997. Småröd, strax söder om Munkedal i Bohus-

Foto: Mats Thorner

län, 20 december 2006.

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Centralstationen i Stockholm grundförstärks för 450 miljoner kronor. Det är ett komplext jobb, inte minst för att tågtraﬁken inte får störas och verksamheten ska fortsätta i nästan alla butiker, restauranger och kaféer.

Centralens grund förstärks utan att traﬁken störs Av fredrik lundberg , frilansjournalist

entralstationen sjönk sakta men säkert och år 2007 beslöt Jernhusen, som år 2001 köpte fastigheten av SJ, att göra något

åt saken. – Man kunde se sprickor i putsen, men det var ingen rasrisk, påpekar Mikael Willdal på Jernhusen. – I och med att man måste förstärka grunden bestämde man att också modernisera. Den sammantagna kostnaden beräknas till 975 miljoner kronor. Det är lika stora entreprenader som när tunnelbanan drogs in på 1960-talet, säger Mikael Willdal, projektansvarig på Jernhusen.

Uppbyggd på träpålar Forsen Projekt har projektledningsuppdraget och projektet drivs som ett Con-

struction Management projekt med många entreprenörer som samordnas. De första etapperna av grundförstärkningen genomfördes av Skanska och i de senare etapperna har Lemminkäinen fått uppdraget. Stationens äldsta delar är från år 1871 och är uppbyggd på träpålar i sjöbottnen ner i en utfylld sjö, Klara sjö. – Träpålarna slogs ner så långt det gick med en hejare. Ibland nådde de ner till berggrunden, men ofta inte, förklarar produktionschefen Erick Zootjes vid Forsen projekt. – Pålarna sticker ner som en nåldyna i sjöbotten, säger han. – Den ursprungliga grunden som nu förstärks är från 1870-talet och 1920-talet. Det är otroligt mycket sten under sta-

tionen. Grundmuren väger lika mycket som själva huset, säger Mikael Willdal.

Mycket sten Ett av skälen till att grundförstärkningen behövs är att den tunga grunden sjunkit med drygt en millimeter per år ner i den gamla sjöbottnen. Nu slår man ner stålrörspålar som bär upp stationen och tar bort delar av grundmuren som är en kallmur – stora stenar staplade på varandra – och rustbädden av gamla plankor. – Det är en logistisk utmaning, säger Erick Zootjes. Transporter går på natten Stora delar av logistiken måste ske på nätterna. Det är då de tunga transporterna Fortsättning s. 10 P

Centralstationen i Stockholm grundförstärks. Samtidigt byggs stationen om rejält, eftersom man inte vill ha två stora projekt efter varandra. Inne i boxen byggs en rulltrappa i Centralhallen. Foto: Fredrik Lundberg

husbyggaren nr 6 B 2011

nr 6 B 2011 husbyggaren

God logistik ska undvika alltför mycket stök när Stockholms centralstation grundförstärks och moderniseras. Tågtraﬁken ska inte påverkas. Foto: Fredrik Lundberg

Mikael Willdal och Erick Zootjes framför kallmuren från år 1871.

Erick Zootjes pekar på var gamla golvnivån gick. Foto: Fredrik Lundberg

Även puben ska ha sin produkt framdragen. Foto: Fredrik Lundberg

Foto: Fredrik Lundberg

sker. Rivningsmassor ﬂyttas ut och byggmaterial in. Hela projektet och genomförandet kräver en minutiös planering, vilket inte alltid är så lätt utifrån ritningar från 1870-talet. Det är inte bara att det är trångt. Stora delar av byggnaden är kulturminnesmärkt.

Tar upp nischer i muren Den metod man använder kallas Aftonbladare, en metod som första gången användes vid grundförstärkningen av det som var Aftonbladets hus vid Tegelbacken, på nära gångavstånd från stationen. Det går till så att man skär ut nischer i den bärande muren från sidan med en meters mellanrum, tillräckligt stora för att få in en pålmaskin. Först borrar man fyra hål för nischens hörn. Sedan skär koromantskären ut nischens sidor och även baksidan. Innehållet tas bort med brytblock. Pålarna borras ned, cirka 16 meter, och gjuts fast i berggrunden. De bär upp byggnaden. Sen gjuts nischerna igen. På en del håll består kallmuren av lö10

sare staplade stenar som visade sig ramla in i nischen så där måste man borra uppifrån istället och förstärka med stål.

Nya rulltrappor – Man kan likna grundförstärkningen som en plog som går fram genom byggnaden och där vi i kölvattnet också genomför ombyggnader med nya rulltrappor och annat, säger Mikael Willdal. Hela projektet tar 55 månader och ska vara klart våren 2013, 11 månader längre än ursprunglig plan. Det krävs en mycket omfattande provisorisk ledningsdragning. Vatten, avlopp, el, ventilation, värme, kyla och ﬁberkabel ska fungera för de 56 hyresgästerna. Även mer speciella rördragningar för speciella medier förekommer: som ledningar för öl till puben O’Learys. – Vi ﬁck en faktura för 150 liter öl som måste tömmas ur ledningarna vid en av rivningarna, berättar Mikael Willdal.

Mikael Willdal visar en wiresågad nisch som tas ut för att få in pålmaskin. Foto: Fredrik Lundberg

Hallen moderniseras Rivande, grävande och pålning pågår hela tiden bakom plank. Mitt i Centralhallen står en jättelik box. Inne i den ljudisolerade boxen byggs en rulltrappa. husbyggaren nr 6 B 2011

Det är en del av moderniseringen av stationen. Traﬁken ökar hela tiden, och 200 000 personer passerar varje dag genom stationen. Det kräver ett fungerande ﬂöde – inte bara för de pendlare som vet precis vart de ska utan också för turister. Att rulltrapporna syns väl, mitt i hallen är en förutsättning för att folk ska gå dit direkt. Tidigare trappor och den då enda rulltrappan var halvt dolda i gallerierna. – Det kunde leda till att det var lång kö till Pressbyrån på övre plan men ingen kö på nedre plan, berättar Mikael Willdal.

Återvinner värme Ombyggnaden innebär också att det blir mer dagsljus i nedre planet. Samtidigt ökar man lokalytan med 3 600 kvadratmeter genom att sänka golvnivån på delar av det nedre planet, gräva ut tidigare outgrävda delar samt att stationen byggs ut mot norr.

nr 6 B 2011 husbyggaren

Jernhusen arbetar aktivt för att minska energianvändningen och arbetar tillsammans med sina hyresgäster med detta. Ett medel är att synliggöra energiförbrukningen hos varje enskild hyresgäst, ett annat att ställa krav på lågenergilampor och återvinning av värme hos hyresgästerna.

Det krävs mycket provisorisk ledningsdragning för att affärer och butiker ska hålla igång. Foto: Fredrik Lundberg

Energiförbrukningen ska sänkas med minst 25 procent köpt energi, vilket krävs för att nå målet att klassas som Green Building enligt EU-kommissionens system.

Kyla av Klara sjö Jag träffar Mikael Willdal i Jernhusens huvudkontor som ligger i det alldeles nya Kungsbrohuset, ett stenkast från stationen. Det uppges vara en av världens energieffektivaste kontorsbyggnader och får en del av sin värme från Centralstationens överskottsvärme – i sista hand från de människor som passerar där. I gengäld får stationen kyla från Kungsbrohuset. Kylan tas från Klara Sjö. D

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING En ny cementdepå i Malmö hamn skulle byggas ovanpå en tidigare soptipp för hushållsavfall. För att stabilisera marken och stoppa metangas från sopnedbrytningen grävdes soporna upp, blandades med cement och grävdes ner igen.

Äldre soptipp stabiliserades med cementinblandning

tt solidifiera och stabilisera en normal svensk deponi för hushållsavfall är egentligen ingen konst. Med traditionell beprövad markbyggnadsteknik samt innovativa och engagerade entreprenörer, konsulter och beställare, och inte minst bra personal och maskinentreprenörer, kan ett så pass oprövat projekt, som cementstabiliseringen av en före detta deponi för hushållssopor i Malmö hamn, genomföras på ett högst utmärkt tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt sätt. När en ny cementdepå i Malmö hamn planerades, bestämdes att platsen för den nya depån skulle bli ett område som delvis utgjordes av en gammal sopdeponi.

Metangas ur avfall från hushåll Området som var invallat användes under mitten av 1900-talet för deponering av hushållsavfall. Undersökningarna konstaterade att föroreningsnivån i mark och grundvatten generellt var låg, men metangashalter på 70 procent uppmättes. Gasproduktionen och den nedbrytning av organiskt material som gasproduktionen tydde på, kunde också ge upphov till framtida sättningar. Blandar in cement En åtgärdsutredning utfördes där tre tänkbara alternativ studerades; gasavledande lager, kemisk stabilisering av avfallet samt total urgrävning av avfallet. I samråd med miljöförvaltningen i Malmö beslutades att alternativet med stabilisering av avfallet skulle genomföras i syfte att höja pH-värdet till en nivå där metangasbildning inte längre är möjlig. Cement som retardator för metangasproduktion har i laboratorieförsök påvisat god överensstämmelse med antagna 12

förutsättningar av en förändrad pH-nivå. Provtagningar under produktionen har veriﬁerat dessa antaganden. Att använda cement som inblandningsmedia bidrar även till en effektiv produktionsmetod med god bärighetshöjning. Inblandningstekniken i kombination med den utsorterade materialmängden har gjort det möjligt att återföra samtliga sopor till deponiområdet. För att stabilisera marken samt avbryta den pågående metangasproduktionen i deponin föreslogs att soporna skulle grävas upp, blandas med cement och sedan läggas tillbaka igen.

Täcktes av betongkross De utförda undersökningarna, som gjordes av Tyréns AB, visade att hushållsavfallet täcktes med ett lager av i huvudsak betongkross. Avfallsmassornas överyta varierade mellan +0,5 och +1,0 m vilket också bedöms utgöra ungefärlig normal grundvattennivå. Sopdeponin hade överlagrats av utfyllnad med främst lermorän och sand. Hushållssoporna var utfyllda på den naturliga havsbotten med avsatta ler- eller sand-

En ny cementsilo skulle uppföras i Malmö hamn ovanpå en äldre soptipp. Foto: Heidelberg Cement/Cementa

FÖRFATTAREN

Av roland fridh, autodidakt geotekniker, Malmö gatukontor

Roland Fridh är anställd på Malmö gatukontor. Han arbetar som entreprenadombud, byggledare och innovatör. Som autodidakt geotekniker deltog han i cementstabiliseringen av sopdeponin i Malmö.

lager, och underlagrade av lermorän till kalkberget, inom hela undersökningsområdet. Av kartmaterial från Malmö hamn framgick det att även områden väster, norr och öster om undersökningsområdet har vallats in och fyllts ut med sopor. Cellerna/bassängerna där soporna fyllts begränsades av vallar utförda av material med bättre bärighet och hög täthet. Dessa vallar hade också i vissa fall använts som körvägar. Vallar av detta slag har lokaliserats inom fastigheten.

Vattenprov togs I deponin bedömdes föroreningsnivån i marken ligga under Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning. I ett område fanns dock ett ytligt jordlager med metallhalter, som var anmärkningsvärt höga, som man bedömde behövde efterbehandlas. De vattenprover som tagits ur provgropar och observationsrör inom det aktuella området visade relativt samstämmigt på ett vatten som är representativt för en äldre deponi med främst hushållsavfall. Karaktäristiskt är ett i huvudsak neutralt pH, låga halter av metaller, förhöjd husbyggaren nr 6 B 2011

Schakt av sopor med en mäktighet på cirka 3–3,5 m. Foto: Malmö gatukontor och Svevia

konduktivitet och förhöjd ammoniumhalt. Klororganiska eller andra främmande organiska föreningar som alifater, aromater, PAH:er eller lösningsmedel påträffades inte i sådana halter att de skulle utgöra problem att avleda vattnet till spillvattennät eller ytvattenrecipient.

i soporna ansågs vara att göra det i lager, med en jordstabiliseringsmaskin, enligt beprövade terrasstabiliseringsmetoder.

en via en stenvall med ﬁlterduk. Provtagning av lakvattnet gjordes en gång om dagen vid pumpstället och vid lagunen. För att begränsa sedimenteringen i lagunen anordnades en siltgardin och innanför denna en oljeläns då man misstänkte att det kunde ﬁnnas oljerester i pumpvattnet.

Risk för ﬁckor med metangas Under planeringen så beaktades arbetsmiljöfrågor som medför särskild fara för hälsa och säkerhet. Vid arbetet med att sortera ut fraktioner och blanda materialet för stabilisering så fanns det risk för att komma i kontakt med ﬁckor i materialet som är fyllda med metangas. Inom området förekom tydlig deponigasbildning. Det fanns även risk för att avfall från exempelvis sjukhusverksamhet och industriverksamhet fanns i deponin. Det bästa sättet för att genomföra en säker och effektiv inblandning av cement

Arbetar i tre steg Arbetena genomfördes i tre faser: en schaktfas, en fyll- och cementstabiliseringsfas, samt en återställningsfas. Återfyllningsfasen bestod av att ovanpå de stabiliserade massorna lägga ett gasavledningslager med makadam med en ”tät” täckning med lermorän. Lakvatten, och det förmodade tillrinnande grundvattnet i samband med urschaktning av avfallet, behövdes pumpas upp och omhändertas. Likaså skulle grundvattennivåerna eventuellt behöva hållas nere i samband med att det cementstabiliserade avfallet återfylldes. Lakvattnet från schakten pumpades ut i ett dike och leddes ner i en invallad lagun som hade förbindelse med hamnbassäng-

Avfallet sorterades med gallerskopa.

I nästa steg sorterades avfallet med grip.

Jordstabiliseringsfräsen.

Foto: Malmö gatukontor och Svevia

nr 6 B 2011 husbyggaren

Uppgrävda tunnor kontrollerades Till att börja med schaktades det täckande lermoränlagret bort och lades i ett mellanupplag. Schakt av avfallslagret påbörjades och länspumpning i det öppna schaktet utfördes. Efter hand sjönk vattennivåerna i grundvattenrören, vilket veriﬁerade en tät cell utan förbindelse med havet och omgivande grundvatten. Tidigt upptäcktes också den södra invallningen mot havssidan och schakten följde denna. Fortsättning s. 14 P

Vid uppschaktningen av deponimassorna kontrollerades materialet, i första hand genom lukt och okulär kontroll, om det var förorenat eller inte. Utökade kontroller utfördes i områden med stark lukt, inom det metallförorenade området, samt av uppgrävda tunnor med tjärhaltigt in– nehåll.

Soporna sorterades För att jordstabiliseringsfräsen skulle kunna blanda in cementen i soporna antogs att max ”stenstorlek” borde ligga runt 200 mm. En process för att sortera soporna påbörjades. Direkt vid uppschaktningen lades stora föremål som betongrör, större stenar, träbjälkar och stålbalkar åt sidan, för att sedan köras till ett mellanupplag med källsortering. Föremål mindre än cirka 1 m var fortfarande kvar i massorna. För att se om man kunde sortera ut mer fasta föremål provades ett sorteringsverk som matades med hjullastare. Men då soporna till en stor del bestod av plast satte detta igen sorteringsverket och kapaciteten var otillfredsställande låg. På tre dagar hade man endast sorterat fram cirka 150 m3 användbara massor. Ungefär 30 procent av det utsorterade materialet skulle då kunna användas för att återgå till stabilisering. Cirka 70 procent skulle behöva köras bort till ny deponi. Resultatet ledde till att man provade att skaka fram massor med en gallerskopa på grävmaskinen. Det fungerade bra och kapaciteten ökade betydligt. Men eftersom avståndet mellan ribborna i gallerskopan enbart var 100 mm, fick man ett för stort överskott. Andelen material som kunde användas till stabiliseringen ökade till cirka 70 procent. Resultatet var otillfredsställande. I nästa steg tog man bort vartannat galler i skopan och uppfann ”Rollesorteringsverket”, vilket minskade överskottet. Vi fick en godtagbar kapacitet på sorteringen. Den utsorterade mängden började nu närma sig den förväntade nivån på bortsorterat återvinningsbart material på cirka 10 procent av de befintliga soporna. Tre grävmaskiner sorterade Ytterligare ett moment infördes i sorteringen för att minska andelen material 14

En graﬁsk presentation över metoden att arbeta med terrasstabilisering. Skiss: Malmö gatukontor och Svevia

som skulle behöva köras bort. Med grip på grävmaskinen plockade man ut och sorterade alla fasta oorganiska delar >200 mm. För att sorteringen skulle hålla jämna steg med cementstabiliseringen krävdes det till slut tre grävmaskiner med gallerskopor och gripar. Det andra steget med sortering med grip var extra tidsödande och intensiﬁerades efter hand som sorteringen med gallerskopor avslutades.

Arbetsdjup på 30 cm De sorterade soporna med fasta fraktioner under 200 mm lastades på dumper och togs emot av en bandschaktmaskin med maskinmottagare mot laser för att säkerställa tjockleken på lagren. Lagertjockleken för de sorterade soporna var 30 cm som utgjorde stabiliseringsfräsens arbetsdjup. Cementen lades ut med ett utläggningsfordon med mängden cirka 30 kg/ m2, för att motsvara 100 kg/m3, som var den mängd som beräknats för att metangasproduktionen skulle inhiberas över tid. Ur bärighetssynpunkt så skulle cementmängden kunna halveras. Därefter påbörjades arbetet med infräsning av cementen med jordstabiliseringsfräs. Varje lager justerades och packades med självgående vält. Dessa moment upprepades i lager för lager tills soporna i mellanupplaget var slut. Under arbetena gjordes kontroll av nivåer, fuktkvot före cementstabilisering och kontroll av utlagd mängd cement. Geotekniska kontroller utfördes genom CPT och trycksondering. Kontroll av bärighet efter fem dagar gjordes med statisk plattbelastning och gav ett medel-

värde på Ev2 = 164,4 Mpa. Kontroll av föroreningar utfördes av lakvatten, uppgrävt förorenat material, schaktväggar och schaktbotten.

Klarade målsättning Målsättningen i projektet var att högst 10 procent av deponins innehåll skulle behövas föras bort från området. Helst skulle inget material behöva gå till annan deponi med höga kostnader som resultat. Denna målsättning uppnåddes nästan då cirka 13 procent av de deponerade soporna sorterades bort, men endast 0,2 procent av materialet gick till deponi och övriga material som betong, trä, sten, metall och gummi kunde återvinnas eller återanvändas. Fakta finns om deponier Erfarenheten av detta projekt är att försöka undersöka deponin med genomgående provgropar till största möjliga djup för att lokalisera deponins sammansättning. Deponier är både förr och nu mycket väldokumenterade så det finns alltid kartmaterial för hur dessa är uppbyggda och vad som finns i dessa, även om en del ”misstag” har begåtts genom att andra material har blandats in för att stabilisera deponin under dess uppbyggnad. Grund- och lakvatten är oftast inget problem eftersom deponier i allmänhet är täta och innehåller ringa mängder av föroreningar bland hushållssopor. En total uppgrävning av deponin ger en full kontroll över allt innehåll och gör det möjligt att begränsa borttransport av material till deponi. Arbetet med att sortera uppgrävt material ger stora ekonomiska vinster. D husbyggaren nr 6 B 2011

nr 6 B 2011 husbyggaren

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING RD-pålvägg är en rörspont som installeras med borrning. Pålarna sammanfogas inbördes med spontlås som svetsats fast på fabrik. Pålarna lämpar sig utmärkt för byggnation i stadsmiljö.

RD-pålvägg säkrar schakt i känslig stadsmiljö

R-pålvägg är en spontkonstruktion som använts flitigt vid hamnbyggnad. Flera projekt är utförda i nordiska hamnar, till exempel i Umeå/Holmsund och Göteborgs hamnar i Sverige. Pålväggen installeras med slagning och är försedd med bergsko. Vanligen kombineras pålväggen med vanliga spontprofiler och bildar då en RR-kombivägg. Rörpålväggen drivs igenom lösa jordlager och stoppslås normalt i moränlager eller på berg. Den vidareutvecklade RD-pålväggen bygger på samma teknik, med fastsvetsade spontlås. Innovationen är att spontlåsen modifierats och anpassats till ringborrkronor och därmed kan de fördelar som borrning ger nyttjas även vid byggande av spontväggar. Vid byggande av enhetliga rörpåleväggar kan man vara säker på att underkant spont installeras på erforderlig nivå även om det är i berg.

Spontlåsen ﬁnns i två utföranden och svetsningen av spontlåsen sker på fabrik. Detta är en viktig och noggrann process, som ska garantera att rörgeometrin är den utlovade även efter att spontlåsen svetsats.

Svetsas på fabrik RD-pålvägg bygger på Ruukkis ordinarie sortiment av RD-pålar med dimensionerna RD170–RD1200 och vanligtvis är det borrningsutrustningen som begränsar pålstorleken.

Lera i Trondheim En fördel med borrning som metod är att det är skonsamt mot miljön i och med att mängden jord- och bergmaterial som motsvaras av pålens volym spolas upp genom röret. Borrning används därför vid

Omgivningspåverkan Bild 4 visar vanliga geotekniska proﬁler i stadsmiljöer, samt effekt av otillräckligt djup på spontfot (vänstra bilden). Vanligtvis krävs det att dubbar installeras för att säkra spontfoten mot rotation, och dessutom en omfattande injektering för att motverka grundvattenläckage under spontfot. Vid 1 och 2 ses inläckande grundvatten under spontfot och vid 3 läckage från bergets överyta, se bild 4. Bild 5 visar hur en RD-pålvägg kan installeras i motsvarande geologi och hur den därmed säkrar stabiliteten samt effektivt förlänger läckagevägen för inströmmande grundvatten.

Bild 1. Ingående delar samt tekniken med RD-pålvägg.

FÖRFATTAREN

Av mats larsson , teknisk chef grundläggning, Ruukki Sverige AB

Mats Larsson är teknisk chef för grundläggning på Ruukki Sverige AB. Han har tidigare arbetat som geotekniker på Banverket, Kjessler & Mannerstråle och SGI.

pålgrundläggning i känsliga stadsmiljöer. Den nyutvecklade pålväggen har använts i ﬂera projekt. Bland annat så valde Vegvesendet i Norge att använda RDpålvägg i ett projekt i Trondheim, efter omfattande provinstallationer i Helsingfors och Trondheim. Syftet med pålväggen i E6-projektet var att minimera omgivningspåverkan för schakt i kvicklera. Geologin består av mellan 10–25 meter lera på morän och berg. Alla pålarna i spontväggen avslutades i berg. Pålarna var RD 600/12,5 med förstorad ringborrkrona.

Morän i Motala I Sverige har traﬁkverket valt RD-pålvägg som spontkonstruktion för en ny gång/ cykelport inom Motala stationsområde. Viktigt för projektet var att inte störa grundvattenförhållandena under byggnation. Geologin består överst av fyllningsjord på silt/sand och därunder blockig ﬁnkornig morän på sedimentärt berg (sandsten). Kontaktzonen mellan morän och berg är mycket vattenförande och denna zon var skyddsvärd. Pålarna avslutades i husbyggaren nr 6 B 2011

Bild 2. Installation av RD-pålvägg med borrning.

Bild 3. Installation av RR-kombivägg i Umeå hamn i Holmsund.

Bild 4. Vanlig situation i stadsmiljö.

Bild 5. Den nya pålväggen i stadsmiljö.

Bild 7. Förstorade ringborrkronor.

Bild 8. RD-pålar med fastsvetsade spontlås.

Bild 6. Provinstallation i berg i Trondheim.

såväl morän som berg enligt konstruktionshandlingen. Pålarna var RD 400/12,5 med förstorade ringborrkronor, se bilderna 7 och 8. Tomrummet mellan pålen och omgivande jord, som är en konsekvens av användandet av förstorade ringborrkronor i överkonsoliderad jord, fylldes med betong genom injektering. D Fotnot:

Läs mer på www.ruukki.se/infra Bild 9: Den vänstra bilden visar utformning av traditionell temporär spontlösning samt permanent betongkonstruktion. Den högra bilden visar hur RD-pålvägg kan nyttjas som temporär konstruktion och med fördel även som permanent konstruktion.

nr 6 B 2011 husbyggaren

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Slussen är grundläggarens dröm – och mardröm. Berg strax under markytan, men också närmare 70 meter fyllning, sand, silt och lera. Plus vatten. Just nu talar det mesta för att valet faller på injekteringspålar. Ett ﬂexibelt arbetssätt blir nödvändigt.

Injekteringspålar testas under nya Slussen

lussen är en dröm för en grundläggare för där finns alla grundläggningsproblem man kan tänka sig inom en mycket begränsad yta. Men Slussen är också en mardröm av samma skäl, men också för att på den komplicerade åsformationen finns konstruktioner som är så skadade att det kommer att bli mycket svårt att till och med riva dem. Lite av en mardröm för mig som tekniker är också att många motsätter sig omdaningen av emotionella skäl utan hänsyn till att anläggningen omgående borde ersättas med en säkrare och mer ändamålsenlig anläggning. Men det känns skönt att det rimligen inte kan finnas någon, som kan hävda ett affektionsvärde hos Slussens grundläggning!

Anläggningen har sjunkit Anläggningen över mark var för sin tid en

fantastisk satsning på kommunikationen i en stad med storstadsambitioner i en modern industrination, men under mark är det ett tekniskt misslyckande. Till i dag har delar av anläggningen sjunkit mer än 0,3 m vilket också gett stora rörelser i horisontalled och spänningar mellan Slussens 24 olika betongdelar. Dessa betongmonoliter, som ska kunna stå själva utan att överföra laster till intilliggande konstruktioner, vilar nu mot varandra i varierande omfattning. Vad som sker med en monolit när de intilliggande rivs kan inte säkert bestämmas innan man börjar riva de olika delarna.

Svårt undersöka När man rör sig i de djupare delarna av Slussenkomplexet, vissa delar ger associationer till katakomber, blir man som tekniker rätt förundrad. Där ﬁnns exem-

FÖRFATTAREN

Av axel hallin , civilingenjör, Grontmij

Axel Hallin

är väg- och vattenbyggare från Chalmers år 1975. Han arbetar med geotekniska frågor i ledningsorganisationen för projekteringen av Slussen. Axel Hallin har under de senaste 30 åren arbetat med grundläggning i Stockholmsområdet.

pel på de ﬂesta olika brottmekanismer, som man senast såg som avskräckande exempel på föreläsningar. Det kan tyckas konstigt att man bygger en så framsynt anläggning men fuskar så med grundläggningen. Men det kanske också var okunnighet, dåliga möjligheter att undersöka marken och dåliga möjligheter att veriﬁera det utförda arbetet.

Lager av sand och lera Förutsättningarna att bygga mellan Södermalm och Gamla Stan har alltid varit synnerligen besvärliga. I söder ligger berget omedelbart under markytan medan det i nordväst är mer än 67 meter djupt till berg. På berget vilar en del av Stockholmsåsen med lager av sand, grus, silt och lera, allt i en varierande blandning i höjd- och sidled. Enligt professor De Geers analyser av åsens bildning ligger Slussens sand och gruslager förskjutna något väster om huvuddelen av anläggningen. I åsen vet vi från andra ställen i staden Installation av provpålar för den första provpålningen i Sjöbergsplan. Foto: Johan Olovsson, ELU

Fortsättning s. 20 P

husbyggaren nr 6 B 2011

nr 6 B 2011 husbyggaren

Tolkningen av de geotekniska förutsättningarna försvåras av alla byggnadsdelar som ﬁnns under mark. Även tolkningen av deformationer kommer att bli svårt. Arkivbild.

att vi kan ha lager med stora runda stenar, kattskallar, utan ﬁnmaterial mellan stenarna under löst lagrad sand. När man stör lagringen kan sanden försvinna ner i det öppnare lagret. Vi vet också att variationerna är stora inom begränsade områden. Undersökningar som görs visar hur det är i just en punkt men ger helt otillförlitlig information om förutsättningarna fem meter bort.

Känsliga för deformationer På åsen finns rester av många, många hundra års verksamheter; försvarsanläggningar, bryggor och soptippning. Normalt förväntar vi oss cirka 20 meter fyllda massor uppe på åsen. I anslutning till det område som kommer att påverkas finns byggnader med mycket varierande grundläggning och olika känslighet för deformationer. I Kv. Överkikaren, där Taubehuset ligger, uppkom skador när nuvarande hotell Hilton byggdes. I Gamla Stan finns byggnader med pågående rörelser, trots att vissa av dessa är grundförstärkta med pålar i modern tid. Förutom de grundläggningstekniska förutsättningarna finns ju också ett krav 20

på dels en kostnadsoptimerad grundläggning, och dels på en grundläggning med 100 års livslängd med vattennivåer som prognostiseras utifrån SMHI:s klimatscenario.

Nuvarande grundläggning Delarna runt Södre Torn är grundlagda på plattor på åsmaterial och har små sättningsskador. Grundläggningen som de mest skadade delarna mot Saltsjön vilar på är så kallade Frankiepålar. Dessa gjuts i ett i marken nedslaget stålrör, cirka 0,5 meter i diameter, där betong pressas ut i jorden runt pålen när röret dras upp ur marken. På vissa platser har pålarna misslyckats. Marken runt pålen har varit så svag att betongen tryckt bort marken runt röret och ingen betong stannade i det som skulle vara pålen. Pålen har fått midja eller helt enkelt, det fattas en bit av pålen mellan pålens botten och toppen. Så vitt det kunnat undersökas har pålar också grundlagts i lager av avskräde utan bärkraft i stället för i åsen, som var en förutsättning för att metoden skulle fungera. Det kan också vara så att vissa skikt i fyllningen varit vattenförande så att vattenströmningen spolat bort betongen, innan

den härdat. Även då kan en bit av pålen saknas. Slussens konstruktioner och SL:s anläggningar har under en lång följd av år noga övervakats. Det finns därför en god bild av hur anläggningen rört sig. Successiva förstärkningsarbeten har utförts och delar av trafikapparaten har förändrats då delar avstängts för tung trafik. Taket över tunnelbanan, Rysstorgets betongplatta, fick till exempel ny grundläggning, med stålkärnepålar till berg, på 1980talet.

Marken undersöks Mot bakgrunden av den information som kunnat samlas in och de förutsättningar som är rimligt säkra har utredningsarbetet strukturerats. Målet är att bygga en optimerad grundläggning för hela Slussen som är anpassad för dagens behov och möjligheter. Men också för att få en anläggning som kan anpassas till behov som kan antas uppstå i framtiden. Efter att all tillgänglig information sammanställts och värderats upprättades undersökningsprogram för att minska osäkerheten i de grundläggningstekniska förutsättningarna. Programmet genomförs i ﬂera etapper husbyggaren nr 6 B 2011

Det är inte uteslutet att det ﬁnns stora kvarlämnade håligheter som kommer att förbrylla under utredning och genomförande. Arkivbild.

för att möjliggöra analys och anpassning till den nya informationen borrningarna ger. Projektörerna anpassar också undersökningarna till de mest troliga utförandemetoderna så att man letar efter svar på speciﬁka frågor på speciﬁka platser. Parallellt med denna process klarnar vilka laster som kommer att grundläggas inom områden med likartad karaktär och likartade jorddjup.

Svårt ta prov Ett stort problem vid undersökningarna är att marken i skikt är så hård att normala geotekniska sonderingsutrustningar inte håller för de krafter som fordras för att nå ner till de stora djup som ska undersökas. Med många borrmetoder är det inte heller möjligt att forcera trävirke. Även provtagning på stora djup under grundvattennivån är mycket besvärligt, då det ﬁnaste materialet, ﬁnsand och silt, rinner ur provtagaren med vattnet och proven inte blir representativa. Även när man blåser upp materialet ur rören för bedömning av kornfördelning blir resultaten osäkra. På grund av de svåra förhållandena har mycket borrning gjorts genom att först nr 6 B 2011 husbyggaren

rör, så kallade foderrör, borrats genom fyllningen varefter sonderingen fortsatt under foderröret i åsen där pålen ska fästas.

Två pålningssätt analyseras I detta skede av utredningsarbetet har två huvudalternativ bedömts som mest fördelaktiga ur alla aspekter. Där djupet till berg är stort och åsen mäktig är injekteringspålar den mest kostnadseffektiva metoden. Där åsens överyta ligger nära berg bedöms stålkärnepålar som mer rimliga vid stora laster. En stor fråga är hur den verkliga bärkraften av en utförd injekteringspåle ska verifieras. Normala undersökningsmetoder, dynamisk provbelastning, kan inte nyttjas då injekteringszonen runt pålen skadas vid denna typ av provning. Statisk provbelastning av alla pålar förefaller också praktiskt och ekonomiskt orealistiskt. Av detta skäl söker projektören sätt att verifiera pålen under utförandet. Fyllda med slagg Förutom grundläggning finns frågan om stabiliteten i befintliga kajer och större slänter. Stabilitet i Munkbrohamnens kaj

kan idag inte beräknas eftersom resultaten från tidigare undersökningar inte ger ett tillförlitligt underlag. Detta gäller också kajen på Söder Mälarstrandssidan. Där är de tidigare konstruktionerna delvis utförda med lättfyllning av slagg. Utan att vi kunnat ﬁnna säkert underlag kan man tolka att stabiliteten behövde förbättras med lättfyllning när kajen byggdes. Att stabiliteten fordrar extra uppmärksamhet hänger samman med att avtappningskapaciteten ur Mälaren i Slussen ska ökas från 280 m3 per sekund till cirka 1 400 m3 per sekund. Detta kommer att medföra muddringar och förändring av kajerna med risk för ökad erosion utmed dessa. I och med att det ﬁnns inlagrade lerskikt i åsen är dessa beräkningar mycket osäkra utan ytterligare undersökningar.

Injekteringspålar verkar bäst Huvudalternativet är för närvarande injekteringspålar. En injekteringspåle är en borrad stålpåle där cement används som ”borrvätska” och trycks ut genom borrkronan under borrningen. Då borrkronan har större diameter än pålen kommer Fortsättning s. 22 P

Valet av borrkrona kommer att variera beroende på vilken typ av hinder som kommer att ﬁnnas. Vid provpålningen testas ytterligare installationssätt. Foto: Johan Olovsson, ELU

verkligheten när rivning, schakt och pålning sker. Genom att strukturera all insamlad gammal information på ett sätt som gör det möjligt att koppla den till den direkta informationen från mätningar på bygget kommer ett riktigt beslutsunderlag att kunna skapas. Plan över Slussens olika grundläggningssätt. Siffrorna är de olika betongmonoliternas nummer. Skiss: Grontmij

hela pålen att omges av cement uppblandad med rester av det genomborrade materialet. Kraften som pålen kan belastas med är beroende av jordens hållfasthet och hur stor injekteringszonen är. Flera olika sätt att verifiera utförandet finns. I samband med den provpålning som genomförs är strävan att förbättra dessa metoder. Genom att mäta borrsjunkning, matningstryck och cementflöde kan information om marken fås. Genom att kontrollera att cement hela tiden kommer upp till markytan under borrningen kan man undvika att cementen rinner bort från pålen i löst lagrat material så att injekteringszonen minskar.

Stora maskiner måste undvikas Alternativet med sekantpålar/grävpålar där stora laster kommer från stommen har bedömts som förhållandevis osäkert. Djupet till berg och vattentrycket i kom22

bination med trärester och ﬁnkornig friktionsjord och obegränsat med vatten gör metoden svår. Sannolikt fordras mycket stora entreprenadmaskiner för att nå ner till berg. Samtidigt är platsen mellan olika traﬁkleder genom området begränsad och bärigheten i större delen av området för dålig för denna typ av jättemaskiner. Det mest sannolika är olika typer av borrade pålar ner i åsen eller vidare ner i berget. Det är helt uppenbart att undersökningar och utredningar inte kommer att kunna ge ett fullständigt och säkert underlag för att genomföra en riktig grundläggning i alla delar. Det är också helt uppenbart att i samband med rivning kommer arbetet med schakter och pålning att påverkas av och påverka intilliggande konstruktioner. Grundläggningsarbetet måste därför kunna anpassas till vad som händer i

Prov utförs i full skala Parallellt med detta har också injekteringspålar, vilka bedömts som de mest lämpliga där åsen är mäktig och djupet till berg är stort, provats i full skala. Vid provpålningen har pålarna och marken kontrollerats med ingående mätningar dels av var längs den injekterade zonen pålens last överförs till marken, dels av hur stor last pålen tar. Även vilka deformationer i pålen och marken som uppkommer vid installation och belastning har kontrollerats. För att säkerställa livslängden kommer pålens del genom fyllning av organiskt material och andra korrosiva material att utföras med foderrör. Problem undgå påhängslaster Tidigare mätningar visar att betydande sättningar pågår i den mäktiga fyllningen. En stor del av sättningen bedöms uppkomma när landhöjningen gör att organiskt material kommer upp i luften och börjar brytas ner. Denna sättning ger stora lasttillskott, husbyggaren nr 6 B 2011

påhängslaster, i pålarna. Men då fyllningen inom vissa delar är korrosiv blir det ett problem att korrosionsskydda pålen, utan att påhängslaster från foderröret förs över till pålen. Hur detta bäst löses provas också i samband med provpålningen. Målet under provpålningen är också att ﬁnna säkra veriﬁeringsmetoder av utförandet och hur dessa resultat ska omvandlas till varje påles bärkraft.

Vattenströmning i jorden En orsak till att Frankiepålarna misslyckades kan vara vattenurspolning av den nygjutna betongen i genomsläppliga marklager långt under markytan. Därför utförs i samband med provpålningen en bestämning av vattnets strömningshastighet på olika nivåer i jorden. Detta görs genom ett så kallat utspädningsförsök där en saltlösning pumpas ner i ett perforerat rör. Filterröret är vanligen två meter långt. Genom att mäta hur koncentrationen i lösningen förändras per tidsenhet kan strömningshastigheten, på den nivå röret har sina hål mot omgivande mark, beräknas. Strömningshastigheten är också viktig för att bedöma om risk finns för att vattenhastighetsökningen som uppkommer, genom att delar av näset blir tätare med alla injekteringspålar, ger upphov till inre erosion i de finare friktionsjordsskikten. Detta skulle ge upphov till marksättningar. Vid den provpålning som nu planeras kommer den injekterade zonen att minskas då ingen påle kunde tryckas till ett regelrätt brott vid de genomförda proven. Vad som nu också ska provas är olika borrningsmetoder. Databas skapas Med tanke på att alla förutsättningar inte kommer att kunna bestämmas, till en rimlig kostnad, måste beslutsunderlag kunna skapas snabbt och säkert under hela grundläggningsarbetet. Beslutssystemet måste också innehålla gränser för hur till exempel deformationer ska ske och vilken storlek som är teoretiskt rimlig med de antaganden som gjorts under projekteringen. Om gränserna överskrids ska det finnas alternativa metoder, förstärkningar eller nr 6 B 2011 husbyggaren

Principskiss för grundläggningen. Grundläggningen förväntas ske med stålkärnepålar till berg samt med injekteringspålar ner i åsen. Foto: ELU

annan arbetsordning att fortsätta arbetet med. Dessa alternativ ska vara väl genomtänkta och också förberedda så att inte entreprenadarbetet avstannar för att det ska börja grubblas. För att kunna hantera all information som gäller grundläggningen kommer en Slussenspeciﬁk mätdatabas att ﬁnnas. För att analysera vad som ska mätas och hur gränsvärden ska sättas kommer arbete med riskanalyser att vara en viktig del.

Varför den geotekniska projekteringen blir ovanligt besvärlig beror inte bara på geologin och soporna. Genomförandet styrs i mycket stor utsträckning av att alla som dagligen passerar Slussen ska kunna göra det på ett säkert och effektivt sätt under hela byggtiden. Detta medför att arbetet i många fall kommer att behöva drivas på ett ur grundläggningsperspektiv mindre lämpligt sätt. Det kommer inte heller att gå att riva anläggningen i den tekniskt sett bästa ordningen. D

Arbetsordning för entreprenader Genom att arbeta med händelsekedjor kan organisationen bättre bedöma hur en risk påverkar övriga arbeten och konstruktioner, och om den kan påverka övriga risker.

Faktaruta Efter 75 år i allmänhetens tjänst är Slussen utsliten och behöver rivas och byggas upp från grunden. Samtidigt ska området anpassas för att möta behoven hos morgondagens stockholmare. Framtidens Slussen byggs för att bli en effektiv och trygg

Stockholms stads slutgiltiga planförslag som ställdes ut under maj–juni 2011 kommer att ligga till grund för framtidens Slussen. Kommunfullmäktige väntas anta detaljplanen hösten 2011. 2013. Planerad byggstart.

gas. Trafiken leds under byggtiden på den västra bron. 2017. När de östra delarna av anläggningarna är klara flyttas trafiken dit och de västra delarna rivs och anläggs. 2020. Den nya lösningen

knutpunkt, men också en attraktiv mötesplats där det unika läget mellan Mälaren och Saltsjön tas tillvara.

2014. De östra delarna av Slussen rivs och anläggs. Den nya bussterminalen i Katarinaberget börjar byg-

invigs. Åren därefter färdigställs övrig bebyggelse.

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING För att veta var man bäst placerar ett borrhål vid exempelvis ett vägbygge behövs information om berggrunden. Även kvicklera kan undersökas genom seismiska mätningar med geofoner som registrerar vibrationer som skickats ner i marken.

Berggrund och kvicklera mäts med vibrationer Av magnus andersson , doktorand, Uppsala universitet

Mäter med vibrationer Det finns flera metoder; reflektions-, refraktions-, borrhåls- och ytvågsseismik. Gemensamt för metoderna är att man sänder ut seismiska vågor (signaler) från en källa på en känd punkt. De seismiska vågorna sprider sig åt alla håll i marken.

Man placerar ut geofoner nerstuckna i marken utefter en eller flera profiler. Geofonerna registrerar vibrationer i marken och dessa sparas i en datafil i form av ett seismogram. I marken finns vibrationer från andra källor också, de kan till exempel skapas av vind som sätter gräs och träd i rörelse eller från trafik. Detta kallas brus.

Mätningarna stackas Geofonen kan inte skilja på vad som är önskade vibrationer som kommer från källan (signal) och vad som kommer från andra källor (brus). En del brus kan ﬁltreras bort eftersom det har en annan frekvens än signalen. En annan metod är att skapa den seismiska signalen ﬂera gånger på samma plats. Efter mätningen lägger man ihop alla mätningar, man ”stackar dem”, vilket ger ett högre signal/brus-förhållande. För att

FÖRFATTAREN

eismik är en geofysisk mätmetod som kan vara användbar för att skaffa information om berggrundens egenskaper, men också för att ta reda på djup till berggrunden och för att få information om jorden ovanpå berget. Seismik är en oumbärlig geofysisk metod vid prospektering för olja och gas, men används också i viss utsträckning inom gruvprospektering. Vidare används seismik vid större infrastrukturprojekt för att skaffa information om djup till bergytan och bergkvalitet.

Magnus Andersson är doktorand i geofysik på institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet. Han studerar Alnö Ringkomplex med hjälp av geofysiska mätningar, bland annat reﬂexionsseismik.

ytterligare förbättra signal/brus-förhållandet och för att kunna bygga upp en bild av berggrunden så flyttar man källan till flera platser längs den seismiska profilen.

Olika sätt att skapa vibrationer Den seismiska signalen kan skapas med olika källor, till exempel genom en sprängladdning eller med hjälp av en hydraulhammare. Man kan också låta en vikt falla mot marken. Om man bara är intresserad av väldigt ytnära information kan man använda en vanlig slägga som man slår mot till exempel en stålplatta placerad på marken. Sprängning ger en kraftigare signal, men på vissa platser får man inte använda sprängladdningar, då kan en hydraulhammare vara ett bra alternativ.

Profil med reflektionsseismik i Dannemora-Forsmark. Illustration: Malehmir med flera, 2011.

Var blir det bra med borrhål Geofysikavdelningen vid Uppsala universitet har nyligen utfört reflexionsseismik i området Dannemora–Forsmark. Man gjorde en profil i nord-sydlig och en i öst-västlig riktning. Profilerna var cirka två mil vardera. Mätningarna har gjorts husbyggaren nr 6 B 2011

Med hydraulhammare kan man skapa seismiska vågor som är kraftfulla nog att registrera seismiska reﬂektioner ner till fem kilometers djup. Hur djupt man når beror på berggrundens egenskaper. Foto: Alireza Malehmir

En geofon är en sensor som registrerar vibrationerna i marken. Här placerad direkt i berget för att få bästa möjliga signal. Foto: Alireza Malehmir

som en del i forskningen som syftar till att öka kunskaperna om storskaliga strukturer, bland annat förkastnings- och krosszoner. Den öst-västliga profilen passerar rakt över gruvområdet i Dannemora och på denna kan man se intressanta reflektioner på djupet. En reflektion (S1) har tolkats som Österbybruk–Dannemora skjuv-

zon. Två andra, R1 och R2, kan vara relaterade till järnmalm. Reﬂektionerna kan användas för att bestämma var man ska placera borrhål. Först när man borrat vet man om reﬂektionerna kommer från en järnmalmsfyndighet. Mätningarna i Dannemora–Forsmark har gjorts för att se storskaliga strukturer,

och då placeras geofonerna med ett relativt långt avstånd, 20 meter.

Studerar kvicklera Om man letar efter mer ytnära strukturer så kan man ha ett mycket mindre geofonavstånd, för att få en bättre upplösning. Vid ett nu pågående projekt utanför Lilla Edet så använder man fyra meters geofonavstånd. Målet med det projektet är att öka förståelsen om kvicklera och för att bättre kunna förutsätta var det är stor risk för jordskred. I detta projekt är ﬂera svenska och utländska universitet och institut involverade. Seismik är bara en av metoderna som används utanför Lilla Edet. Ofta kan man få ut mer av att kombinera seismik med andra metoder, till exempel resistivitetsmätningar av marken. D Fotnot:

Seismikmätningarna i Dannemora–Forsmark ﬁnansierades av Sveriges geologiska undersökning, SGU. Mätningarna utanför Lilla Edet utfördes under september 2011 i samarbete med Geovetare utan gränser/ Society of Exploration Geophysicists. Se www.seg.org/web/foundation/misc/ geoscientists-without-borders/projects/ current#SW Referens:

Malehmir, A., Dahlin, P., Lundberg, E., Juhlin, C., Sjöström, H., Högdahl, K., 2011. Reﬂection seismic investigations in the

Dannemora area, central Sweden: insights into the geometry of poly-phase deformation zones and magnetite-skarn deposits. www.agu.org/journals/jb/papersinpress.shtml

nr 6 B 2011 husbyggaren

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Så länge inte gröna besiktningsmän kopplas in för att utföra besiktningar av utemiljön riskerar beställare att få betala dyrt för missar. Kommuner upptäcker till exempel att utemiljön vid skolor och daghem inte fungerar som avsett.

Utemiljöer bör besiktigas av folk med fackkunskap Av kerstin nilsson , grön besiktningsman, Taggen Markkonsult

Gräsmattan är inte anlagd Köparen skriver på ett köpekontrakt på en friliggande villa. Köpekontraktet skrivs på samma dag som slutbesiktningen genomförs. I utlåtandet över slutbesiktningen antecknas att gräsmattan inte är anlagd. De nyblivna villaägarna upptäcker när väl trädgården färdigställts av säljaren, att regnvatten blir stående i en stor pöl. Gräsmattan anläggs först cirka ett år efter slutbesiktningen. Ska ta hand om sitt ytvatten Villaägaren får även en skrivelse från kommunen med klagomål från grannen att vatten rinner ner på granntomten. Köparen klagar hos sin säljare. Köparen får ingen rättelse, utan anlitar en besiktningsman som gör en särskild besiktning cirka knappt ett halvår senare. Vid denna besiktning konstateras att gräsmattan lutar mot den nedanför liggande granntomten. Advokat till hjälp Köparen anlitar en advokat för att få rättelse på det som är felaktigt utfört. Det är här jag kommer in i bilden. Säljaren är en av småhusleverantörerna i landet. Fastigheten ingår i en gruppbebyggelse med likadana hus. Marken som exploaterats är en skånsk lerig åkermark. Vid min undersökning kan jag konsta26

tera att marken är mycket kompakterad. Det är inte alls konstigt att vattnet står kvar ett bra tag efter att det slutat regna. Det rör sig om mer än några timmar innan ytan är ”torr” igen. Det som gäller vattenavrinning ner på granntomten syns säljaren inte ha föranstaltat på något sätt för att förhindra.

Utan möjlighet att bedöma Här står då köparen med felaktigheter på fastigheten som han inte haft möjlighet att bedöma i samband med undertecknandet av köpekontraktet, det vill säga samma dag som slutbesiktningen utfördes. Cirka ett år efter att köparen anlitat en besiktningsman för särskild besiktning anlitar säljaren en certiﬁerad entreprenadbesiktningsman som i sitt utlåtande över synen han gör, påstår att fastighetens överlåtelse/försäljning har skett enligt Jordabalken. För mig är överlåtelsebesiktning och Jordabalken applicerbart på en begagnad fastighet. Det skulle alltså

Vatten stående i både gräsyta och i en nyplanterad yta. Foto: Fastighetsägaren, juni 2009

FÖRFATTAREN

et finns gott om grundläggande problem inom området besiktning av utemiljöer. Artikeln beskriver olika fall där det skett missar, bland annat vid en gruppbebyggelse av villor och vid en småländsk kyrkogård. Även fusk med E-plantor och utemiljöer kring skolor och daghem berörs.

Kerstin Nilsson är verksam som grön besiktningsman på Taggen Markkonsult. Hon har arbetat som grön besiktningsman sedan 1970-talet och även medverkat i olika råd kring markbesiktningsfrågor i 30 år.

ha varit köparen som hade undersökningsplikt. Denne besiktningsman konstaterar dessutom i sitt ”protokoll” att jorden är lerig och att leran är svårgenomtränglig för vatten speciellt när den är packad. Han påstår också att detta rättar till sig själv efter vintrars uppfrysning. Jo det kanske det gör, om packningen är i ytskiktet ner till plogsulan och om det är vintrar med tjäle och utan ett skyddande snötäcke. Längre ner tränger sällan tjäle i de skånska lerorna i alla de villaområden som byggs här. När det gäller byggnaden avstår jag från att kommentera. Men marken, det vill säga trädgården, var inte färdigställd vid tillfället för köpekontraktets undertecknande. För denna icke färdigställda del av fastigheten kan knappast föreligga någon undersökningsplikt från köparens sida.

Bidrar till att lura konsument Detta sätt att sälja nyproducerade bostäder till enskilda konsumenter måste vara om inte olagligt så i alla fall högst tvivelFortsättning s. 28 P

husbyggaren nr 6 B 2011

nr 6 B 2011 husbyggaren

Vatten stående över stora delar av gräsyta. Foto: Fastighetsägaren, juni 2009

Problemen med packad lera har inte rättat till sig. Tomtens grönyta färdigställdes våren 2008. Foto: Fastighetsägaren, augusti 2011

aktigt. Säljaren lurar in köparen i en situation som denna inte har möjlighet att själv bedöma. Jag vill rikta en uppmaning till kåren av överlåtelsebesiktningsmän att inte medverka till att lura in vanliga konsumenter i en situation som inte är rimlig. Det här fallet har ännu inte kommit upp i tingsrätten. Självklart väntar ﬂera med spänning på utgången.

växtmaterial. Det håller inte den kvalitet som har föreskrivits. I ﬂera fall har hon träffat på att entreprenören inte har handlat upp E-plantor som föreskrivits, utan istället köpt ”vanliga” plantor. E-plantor är växter som är framtagna i Sverige, odlade hela tiden i Sverige. De är alltså växter som är härdiga och som har god resistens mot olika sjukdomar. Dessa ger på lite längre sikt bättre etablerbarhet, lägre kostnader i skötsel, med mera. Att byta dessa felaktiga plantor är en självklarhet. Det går aldrig att genom värdeminskning, förlängd garantitid – eller vad nu entreprenören vill ta till – kompensera felaktigheten. Detta fel går inte att gottgöra med något annat växtmaterial!

Uppförande av stenmur En kollega till mig hade som uppdrag att besiktiga en nyuppförd mur till en kyrkogård. Enligt beskrivningen skulle muren utföras som en kvadermur, se skissen. Den utförda muren är något helt annat än en kvadermur, se fotot. Det här är ju ett fel som entreprenören får stå för.

För här visar det sig att felet ligger i att entreprenören – det stora byggföretaget – inte hade beställt det som stod i handlingarna. Upphandlaren på byggföretaget har inte haft en aning om vad en kvadermur är. Denna har beställt en stenmur – vilken som helst kanske. Och resultatet blev inte alls som den mur som var projekterad.

Läs handlingarna När ska upphandlarna lära sig att handla upp det som står i handlingarna? I det här fallet fanns inga tveksamheter om vad som skulle ingå i entreprenaden. När ska upphandlarna på allvar ta reda på de facktermer som råder och gäller inom det område som de själva inte behärskar, för att göra en korrekt upphandling? Felet är ju ett faktum. Entreprenören får stå för att utföra en ny mur. Här var det ju faktiskt synd om gubbarna ute som antagligen inte fått ta del av markbeskrivningen och som försökt få ihop en mur av det levererade stenmaterialet, se tabell 1. I häftet Utemiljö utgivet av Sveriges Stenindustriförbund ﬁnns beskrivet hur en kvadermur ska utformas och se ut. Redan i Mark-AMA 72 fanns en skiss över hur en kvadermur ska se ut.

Foto: Göran Andersson

Håller inte utlovad kvalitet En annan kollega möter alldeles för ofta problem i samband med besiktning av

Skiss på kvaderrmur.

Tabell 1. Utdrag ur besiktningen.

Nyuppförd kyrkogårdsmur.

För få ”gröna” besiktningsmän Det är nog inte så svårt att vara trädgårdsanläggare/markentreprenör i Norrland eller för den delen i områden i vårt avlånga land som ligger långt från storstadsområden. Risken att råka ut för en nitisk och naturligtvis fackkunnig besiktningsman på utemiljön är inte så stor. Här kan rätt grava fel på utemiljön slinka igenom. I bästa fall tar sig husbesiktningsmannen an utemiljön, med den brist på kunskap denna har, om i alla fall det gröna. En kollega i en av de expansiva kommunerna i den övre delen av landet klagar Fortsättning s. 30 P

husbyggaren nr 6 B 2011

nr 6 B 2011 husbyggaren

ningen inom sitt uppdrag att besiktiga byggnaden. Det är bara att konstatera att vi inte kan ersätta varandra hur som helst. Jag som besiktningsman av utemiljö skulle inte komma på tanken att stövla in i husbyggnadsbesiktningsmannens revir. Jag kan inte detta område. Lika lite som husbesiktningsmän kan mitt område. Det hjälper liksom inte att man som referenskunskap är villaägare och har 2 500 m2 gräsyta att klippa.

Tabell 2. Lista över några exempel på antecknade fel.

över att fastighetskontoret handlar upp entreprenörer – inte efter mottot mest fördelaktiga anbud – utan lägsta pris. Och när det gäller utemiljön kring exempelvis skolor och daghem, så blir det också därefter. I det fall jag nu ska berätta om har det tydligen skett en viss ”förskjutning” av positionerna inom fastighetskontoret, det vill säga hos beställaren. En ”ny kvast” ser hur det går till; hur dåliga resultaten blir och hur dyr driften blir. Han vill att besiktningen görs av en med kunskaper inom facket utemiljö. En ”grön” besiktningsman får chansen att göra markbesiktningen. Resultatet är katastrofalt – för båda parter. Det bästa hade varit att antingen avbryta besiktningen eller inte godkänna den, blir den reﬂektion man gör när man

E-certiﬁkat.

ser listan över de antecknade felen. Här handlar det om en entreprenör/underentreprenör som har noll koll på vad som krävs för att bygga utemiljö.

Listan över fel I bilagan ﬁnns cirka 40 olika fel antecknade, varav nio stycken är generella fel. Exempel på generella fel: Icke etablerade, ogräsbemängda gräsytor, fel grusmaterial i alla grusytor, alla träd feluppbundna och så vidare, se tabell 2. Så här har det sett ut under många år, i många entreprenader. Båda sorter behövs ”Huvudbesiktningsmannen” har inte en susning om hur man korrekt gör en besiktning av utemiljön, men har ändå under många år tagit på sig att utföra besikt-

Vem får betala för felen Vad blir resultatet för en kommun och för dess bestånd av förskolor, skolor, daghem, äldreboende? Ja inte blir det den utemiljö som beställaren, projektören med ﬂera har sett framför sig. Min kollega beskrev ett exempel där en ”trädgårdsanläggare” var i färd med att plantera marktäckande växter i en jordyta som visade på stort innehåll av kvickrot. Här har mycket brustit. Som fackkunnig lägger man inte en kvickrotsbemängd jord i en yta som är avsedd att göra någon form av plantering i. Det är skrämmande att man inte är mer noggrann med skattepengar, människors förväntan på en fungerande utemiljö eller ser på den framtida kostnaden för driften av anläggningen. Använd fackkunniga Det ﬁnns fackkunniga besiktningsmän att tillgå även i Norrland. Ja det är naturligt-

Fördelar med E-plantor.

husbyggaren nr 6 B 2011

vis inte tätt mellan dem. Jag vill dock påstå att alla beställare skulle tjäna pengar på att låta sina utemiljöer bli besiktigade av personer med denna fackkunskap. Det är inte billigt att få en undermålig och farlig anläggning som havererar innan garantitiden har gått ut och som måste förnyas kanske bara efter något år för att den inte håller och inte går att sköta. Annars rekommenderar jag beställare i dessa ”glesbygdsområden” att ”göra ingenting” när det gäller utemiljön. Låt naturen ta över och vegetationen kolonisera marken så att inte undermåliga anläggningar utförs i onödan. Anlägg bara ytor i grus/stenmjöl så att

människor kan ta sig fram torrskodda och säkert. Detta istället för att anlägga ytor som den upphandlade billiga entreprenören inte kan utföra rätt, ingen beställare ids eller har tid att följa upp och kontrollera, ingen besiktningsman med kunskap inom grönytesektorn får besiktiga eller ingen förvaltning/skötselentreprenör kan sköta, därför att anläggningen är undermålig. Det skulle räddas ett icke föraktligt antal miljoner för bättre ändamål på detta sätt. Jag rekommenderar också beställare i samma områden i Sverige att söka kontakt med de personer som faktiskt ﬁnns men som kanske inte är så rutinerade el-

ler har ﬂera års besiktningserfarenhet. Alla barn i början. Det är inte droppens tyngd som urholkar stenen … Jag förmodar att det behövs skrivas mycket, ofta och under lång tid om besiktning av utemiljö. Det är fortfarande alltför många som tror att vi som besiktigar utemiljö inte behövs!? D Fotnot:

Läs mer om ”gröna besiktningsmän” på www.beum.se

Vi kvalitetss‰krar pÂlningen genom

ï StˆtvÂgsm‰tningar ï Integritetstester ï CAPWAP- & WEAP-analyser ï PropileÆ ñ Digitala pÂlprotokoll

www.palanalys.se nr 6 B 2011 husbyggaren

GEOTEKNIK & GRUNDLÄGGNING Fotograﬁer tagna innan och efter en entreprenad kan bli viktiga bevis vid tvister. Det kan till exempel hända att en entreprenör måste ﬁxa fel utan att hinna få ja från beställaren. I 36 paragrafer i AB 04 kan bilder fungera som bevis.

Foton tagna före och efter fyller AB 04:s beviskrav

et finns paragrafer i AB 04 där dokumentation krävs för att ersättning för tillkommande, eller avdrag för avgående, arbetsmoment ska göras. I den här artikeln analyserar jag när fotograﬁer kan fungera för dokumentationen, samt ger exempel. Sannolikt är det relevant med fotodokumentation i 36 paragrafer i AB 04. Innebörden i paragraferna är att dokumentation behövs för att påstådda förhållanden eller omständigheter ska kunna bevisas. I många fall är bilder det enda möjliga sättet att påvisa något, eventuellt kompletterade med en skriftlig bevisning.

Kap 1 § 6 och kap 2 § 4 Enligt kap 1 § 6 svarar beställaren för att alla givna uppgifter i förfrågningsunderlaget är riktiga. Skulle så inte vara fallet och avvikelsen leder till merarbeten med

kostnader som följd ska dessa kostnader enligt kap 2 § 4 betalas av beställaren. Entreprenören måste dock kunna visa att uppgifterna i förfrågan varit felaktiga och på vilket vis. Han måste dessutom kunna visa att de arbeten detta medfört har kommit till stånd och i vilken omfattning, och slutligen vilka merkostnader som uppstått. För att klara det är fotodokumentation viktig, och i vissa fall den enda möjligheten. Entreprenören ska kunna visa att ett förhållande har beskrivits felaktigt i förfrågningsunderlaget. Ett fotograﬁ kan visa hur det faktiskt såg ut innan några arbeten kommit till stånd, och att det avviker från hur de beskrivits i förfrågan. Därmed har entreprenören den bevisning som erfordras för att han ska kunna kräva ersättning. Se bild 1.

Kap 1 § 7 och kap 2 § 4 Enligt kap 1 § 7 övertar entreprenören ar-

Bild 1. Ett foto kan visa hur det faktiskt såg ut innan några arbeten utförts. Foto: Boris Kaplja

FÖRFATTAREN

Av jens holmquist , civilingenjör VV, Jens Holmquist Markteknisk rådgivning AB

Jens Holmquist är väg- och vattenbyggare från Chalmers. Han är pensionerad major vid väg- och vattenbyggnadskåren. Som pensionär arbetar han fortfarande med kontraktstolkningar och tvister i byggbranschen.

betsområdet i det skick det hade vid anbudslämnandet. Eventuella förändringar som inträffat innan arbetena kan sättas igång ska enligt kap 2 § 4 regleras mellan parterna. Detta betyder att arbetsplatsen måste dokumenteras dels vid anbudslämnandet, dels just innan arbetena påbörjas. I praktiken betyder det att entreprenören måste fotografera av området två gånger, både vid anbudslämnandet och innan han börjar arbetena. Se bilderna 2 och 3. Eventuella avvikelser kan då konstateras och mätas in. Det är mycket viktigt att fotograﬁerna tas från samma plats och i samma riktning. Fotograferandet måste dokumenteras på en planritning av arbetsområdet, och det måste ske i minst skala 1:1000. Har entreprenören gjort detta har han den dokumentation som krävs för att han senare ska kunna visa att tillkommande arbeten kommer att bli nödvändiga. Dessa tillkommande arbeten måste sedan i sin tur dokumenteras. Det betyder sannolikt att även inmätningar kommer att fordras, men fotograﬁerna kan komplethusbyggaren nr 6 B 2011

Bilderna 2 och 3. Ibland måste entreprenören fotografera både vid anbudslämnandet, samt innan arbetena påbörjas. Det är viktigt att fotograﬁerna tas från samma plats och i samma riktning. Foto: Boris Kaplja

Bild 6. Entreprenören kan behöva visa att fel under garantitiden uppstått på grund av exempelvis vanvård. Foto: Boris Kaplja

Bilderna 4 och 5. När det tillstöter problem som omedelbart måste åtgärdas kan det behövas bevis. Foto: Boris Kaplja

tera bilden med eventuella tillstötande svårigheter, till exempel hinder och andra komplikationer som kan vara svåra att mäta men där ett foto kan påvisa dem. Fotograferingen kan och bör bli omfattande.

I dylika fall är fotografering nästan det enda sättet att kunna bevisa att omständigheten faktiskt fanns innan arbetena kom igång, och därmed också att kunna visa att reglering av kontraktssumman ska ske.

Kap 1 § 8 och kap 2 § 4 Om det i förfrågan saknas viktiga uppgifter om arbetsområdet som kan kosta pengar, eller minska kostnaderna, ska anbudslämnaren enligt kap 1 § 8 gissa om dessa förhållanden men utan att behöva göra kontroll på arbetsplatsen. Han ska gissa fackmässigt men han ska ta hänsyn till bland annat den omständigheten att anbudslämnaren måste gissa så optimistiskt som möjligt då detta normalt ger det lägsta priset. Den som lämnat lägsta pris får som regel jobbet. Detta betyder att om det saknas uppgifter om väsentliga förhållanden med kostnadskonsekvenser är anbudslämnaren inte normalt sett skyldig att räkna med dem även om han kan se dem med blotta ögat. Det avgörande är att uppgifterna inte fanns med i förfrågningsunderlaget.

Kap 2 § 7 Om det under arbetets utförande tillstöter omständigheter som fordrar ett omedelbart ingripande av entreprenören för att inte konsekvenserna ska bli för stora, kan det vara viktigt att dokumentera situationen. Det kan behövas att man senare kan visa att det omedelbara ingripandet varit nödvändigt för att inte göra situationen värre än den var, med stora kostnader som följd. Det normala är annars att entreprenören ska invänta beställarens besked om vad som ska göras. Dokumentationen ska alltså visa vad som höll på att inträffa och vad som gjordes. För fotografen kan detta vara mycket svårt att få fram på ett normalt fotograﬁ – varför avancerad optik kan vara nödvändig. Dessutom bör kanske en geotekniker

nr 6 B 2011 husbyggaren

inkallas om problemet till exempel gäller jordars egenskaper. Se bilderna 4 och 5.

Kap 5 § 5 Enligt paragrafen ansvarar entreprenören inte för fel under garantitiden som uppstått på grund av vanvård, onormalt brukande eller annat som kan hänföras till beställaren. Emellertid måste entreprenören kunna bevisa felen. Detta betyder att entreprenören även under garantitiden då han normalt sett inte ﬁnns på platsen ska kunna visa att fel uppstått. Det vill säga han måste kontrollera objektet även sedan han lämnat platsen. Hur detta ska gå till, med en rimlig insats, är inte lätt att förstå. I en sådan situation kan fotografering vara den enda rimliga åtgärden. Det kräver även god kvalitet på bildmaterialet. Se bild 6. D Fotnot:

Samtliga 36 paragrafer där AB 04 mer eller mindre kräver fotodokumentation ﬁnns beskrivna i en skrift. Är du intresserad, mejla till Jens Holmquist, e-post: jhmrab@bredband2.com

JURIDIK En hovrättsdom kan leda till att försäkringsvillkoren för byggbranschen förändras. Fallet handlar om ett vattenläckage som försenar bygget av en kontorslokal. Den avgörande frågan är om kostnaden för förseningen ska betraktas som vite eller skadestånd. Av martin hemberg , biträdande jurist, Foyen Advokatﬁrma

Hovrättsdomen kan leda till ändrade försäkringsvillkor

en dom från Svea hovrätt i mars månad i år (mål nummer T 1479-10) tog domstolen ställning i en fråga som handlade om huruvida ett anspråk hade karaktär av vite eller skadestånd. Målet överklagades sedermera till Högsta domstolen. Jag kommer i denna artikel att redogöra för målets bakgrund och varför domen kan få konsekvenser för ansvarsförsäkringarna i byggbranschen.

Försenades av vattenläckage En beställare uppförde en ny kontorsbyggnad i Malmö enligt avtal med en entreprenör. Entreprenaden var en totalentreprenad och för avtalet gällde standardavtalet ABT 94. Entreprenören anlitade i sin tur en underentreprenör för utförande av bland annat rörinstallationer. Även för detta avtal gällde ABT 94. Entreprenören skulle enligt avtalet med beställaren färdigställa entreprenaden i april 2004.

§ §§ Ett vattenläckage gjorde dock att entreprenaden blev försenad. Läckaget var orsakat av en av underentreprenörens montörer, varför underentreprenören var ansvarigt för detta.

Väckte talan mot försäkringsbolaget Entreprenören ﬁck på grund av förseningen utge ett förseningsvite om cirka nio miljoner kronor till beställaren. Entreprenören krävde sedan underentreprenören på beloppet. Underentreprenörens försäkringsbolag meddelade att försäkringsskyddet inte omfattade entreprenörens anspråk. Tvist uppstod mellan entreprenören 34

och underentreprenören. Tvisten avgjordes genom skiljedom år 2008. Skiljenämnden förpliktade med stöd av ABT 94 kap 5 § 14 första punkten underentreprenören att utge sammanlagt nästan 5,2 miljoner kronor, varav drygt fem miljoner avsåg vitet som entreprenören tidigare hade betalt till beställaren.

§ §§ Underentreprenören väckte därefter talan mot sitt försäkringsbolag vid Stockholms tingsrätt. Underentreprenören grundade sin talan på att man erlagt betalning till entreprenören, sin beställare, enligt skiljedomen och att betalningen var ett skadestånd som täcktes av ansvarsförsäkringen man hade tecknat hos försäkringsbolaget. Försäkringsbolaget bestred kravet och gjorde gällande att den erlagda ersättningen var ett vite och därför inte täcktes av försäkringsavtalet. Den aktuella bestämmelsen i försäkringsavtalet hade följande lydelse. ”Försäkringen gäller inte för böter och viten eller för straffskadestånd (punitive damages) eller annan liknande ersättning med karaktär av straffskadestånd.” Frågan som domstolen skulle ta ställning till var alltså om betalningen från underentreprenören till entreprenören hade karaktär av skadestånd eller vite. Detta var avgörande för huruvida underentreprenörens försäkring skulle täcka anspråket.

Skillnader mellan skadestånd och vite Skadestånd och vite är båda typer av er-

sättning som en part måste utge på grund av att den på något sätt inte har uppfyllt sina kontraktsenliga förpliktelser. Härutöver ﬁnns emellertid många skillnader mellan de båda ersättningsformerna. För att skadestånd ska utgå måste den skadelidande till en början kunna påvisa att han lidit skada. Med skada i juridisk mening förstås, såvitt gäller nu, ekonomisk skada. En annan förutsättning för skadeståndsskyldighet är att den skadeståndsskyldige har orsakat skadan. Man brukar inom juridiken tala om ett orsakssamband mellan handlingen och den inträffade skadan, en kausalitet. Orsakssambandet måste också vara mer än slumpmässigt, det måste ligga i farans riktning att handlingen orsakat skadan. Det krävs med andra ord en adekvat kausalitet.

§ §§ Den tredje förutsättningen som vanligtvis brukar krävas är att skadan har orsakats genom vållande. Med vållande menar man att den som orsakat skadan ska ha gjort det genom uppsåtligt eller oaktsamt handlande. Vad som är oaktsamt måste bedömas från fall till fall, men rent allmänt kan sägas att man är oaktsam om man inte handlar med den aktsamhet som allmänt iakttas. Det är även dessa förutsättningar som gäller enligt ovan nämnda regel (ABT 94 kap 5 § 14 första stycket). Man kan säga att ett skadestånd har till syfte att kompensera den som lidit en skada.

Normerat skadestånd För att slippa beräkningen av ett skadestånd är det som bekant vanligt att parhusbyggaren nr 6 B 2011

terna istället avtalar om vite när det gäller förseningsansvar. Vitet bygger på en beräkningsmodell, som i avtalet talar om hur stor ersättningen blir. Det kan till exempel röra sig om en procent av kontraktssumman per påbörjad vecka som entreprenaden är försenad. Vite är en form av normerat skadestånd som inte kompenserar den skadelidande för exakt den skada denne lidit, utan istället ger ett förutbestämt belopp. Vitet kan i vissa fall bli mindre än den verkliga skadan. I andra fall kan den drabbade ”tjäna” på vitet, eftersom det blir större än den faktiska skadan. För att vite ska utgå krävs det alltså inte att skada över huvud taget kan påvisas. Till skillnad från vid skadestånd krävs inte heller någon vårdslöshet eller något orsakssamband mellan försening och skada.

§ §§ Vite eller skadestånd? Hur bedömde domstolarna det aktuella fallet? Tingsrätten resonerade på så vis att samma handlande från underentreprenörens sida hade legat till grund för såväl entreprenörens skyldighet att betala vite till beställaren som entreprenörens krav mot underentreprenören på skadestånd. Rättsligt sett kunde det enligt tingsrätten inte vara möjligt att bortse från att det krav som senare kommit att kallas skadestånd är ett vite. Tingsrätten fann därför att kravet utgjorde ett vite som inte berättigade till ersättning ur ansvarsförsäkringen. Hovrätten tolkade det aktuella villkoret och konstaterade att undantaget i försäkringsvillkoren avser ersättning som utgår som en sanktion på grund av ett visst i förväg bestämt förhållande som till exempel att dröjsmål inträffat. För att vite ska falla ut krävs alltså inte att någon ersättningsgill skada uppkommit eller att det ﬁnns ett orsakssamband mellan skada och skadegörande handling. Hovrätten fann att underentreprenörens ersättningsskyldighet enligt skiljedomen grundades på den bestämmelse i avtalet enligt vilken en part är skyldig att ersätta motparts skada som orsakats av nr 6 B 2011 husbyggaren

vårdslöshet eller försummelse (ABT 94 kap 5 § 14 första stycket). För att entreprenörens anspråk i skiljenämnden skulle bifallas, krävdes alltså vårdslöshet samt att ett orsakssamband mellan den direkta skadan (vattenskadan) och följdskadan (vitet) konstaterades. Underentreprenörens skyldighet att ersätta entreprenören för utbetalt vite grundade sig följaktligen inte på vitesklausulen i avtalet utan på skadeståndsbestämmelsen. Den utbetalda ersättningen var därför ett skadestånd och inte ett vite. Hovrätten fann således att ersättningen inte var en sådan som var undantagen från ansvarsförsäkringen.

Försäkringsvillkor varierar Försäkringsvillkoren inom byggbranschen varierar mellan olika typer av försäkringsbolag. Hos vissa bolag är det klart att ersättning utgår för den här typen av skada, medan andra bolag använder sig av samma villkor som försäkringsbolaget använde sig av i detta fall. Hur många bolag som använder sig av denna formulering är för mig okänt. Klart är dock att domen från hovrätten har skapat oro hos försäkringsbolagen. Domen kan alltså i framtiden komma att få betydande effekter för ansvarsförsäkringarna i byggbranschen.

§ §§ Förändrade villkor Den riskbedömning som försäkringsbolagen gör när premierna för ansvarsförsäkringar i byggbranschen fastställs har alltså i många fall utgått från förutsättningen att försäkringsbolagen inte är skyldiga att utge ersättning för kostnader som kan uppstå för att ersätta byggentreprenörens viteskostnader. Effekten av hovrättens dom kan således bli att försäkringsbolagen blir tvungna att revidera sina försäkringsvillkor om de vill undanta anspråk som det förevarande. En annan effekt kan bli att försäkringsbolagen i och för sig låter det aktuella villkoret stå kvar, men att man istället höjer premierna. Domen från hovrätten medför troligtvis att ﬂer situationer kommer

att betraktas som försäkringsfall, varför det då är naturligt att premierna blir högre. Vissa försäkringsbolag har ju uppenbarligen räknat med att kostnader för att ersätta byggentreprenörens viteskostnader undantas enligt försäkringsvillkoren. Detta har hovrätten alltså svarat nekande på. En prövning i varje enskilt fall måste ske för att bedöma om det är ett vite eller – som hovrätten kom fram till – ett skadestånd som beställaren drabbats av. Om försäkringspremierna för till exempel installatörerna höjs kan detta i sin tur innebära att installatörerna måste höja priserna i sina anbud.

§ §§ HD prövar inte fallet Försäkringsbolaget överklagade domen till Högsta domstolen, som nyligen beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Hovrättens dom står alltså fast. För egen del hade jag hoppats att Högsta domstolen skulle välja att pröva frågan och ge ett slutgiltigt besked, då en viss osäkerhet nu har spridit sig i branschen. Att Högsta domstolen väljer att inte meddela prövningstillstånd betyder inte att hovrättens dom är korrekt. Det betyder endast att Högsta domstolen inte anser att frågan är av betydelse för rättspraxis, vilket framstår som något märkligt i mina ögon. Vi får alltså hålla till godo med hovrättens ställningstagande, som trots allt kan betraktas som vägledande i avvaktan på att Högsta domstolen prövar frågan i något annat mål. D

IT BIM Tidsplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt skiljer sig från traditionell planering på en väsentlig punkt. Gestaltning och systemval blir tidigt låsta. Möjligheten att påverka minskar och kostnaden blir hög vid förändringar. Detta måste respekteras. Av marko granroth , uppdragsledare, Sweco

BIM kräver en tidigare och låst tidsplanering

säger ”Jag vill ha en beskedslista.” och följer upp detta uttalande med ”…och en tidsplan.”. Då känns det tungt och jag tänker, ansvaret för tidsplaneringen borde nog ligga hos projekt- och projekteringsledaren.

Risk att budget skenar Hur skapar vi en strukturerad tidsplan i ett BIM-projekt? Idag saknar de flesta erfarenheter från verkliga BIM-projekt. Vi måste ifrågasätta tidsplaneringen för att inte projektet ska bli ett så kallat ofullständigt BIM där fokus på värdeskapande delar är lågprioriterat eftersom mycket information och många beslut och antaganden måste forceras fram i slutet av förfrågningsskedet. Alla förändringar kommer att ta längre tid och möjligheten att utföra samordning och kollisionskontroll försvåras eller uteblir, se figur 1, nr 1, samt att budgeten skenar, se figur 1, nr 2.

Byggskedet

Förfrågningsskedet

Systemskedet

Förstudie- och programskedet

Insats/Kostnad/Arbetsﬂöde

et har nu gått ett tag sedan semestern tog slut och vi är snart inne i den mörka tiden av året. Uppdragen rullar på och många svettas på sina kammare med projekt som ska vara klara till nästa långledighet. Det är inte bara det att uppdragen rullar på, det ska faktureras, budgeten ska stämmas av och nya projekt ska dras igång innan de gamla har avslutats. Det nya projektet drar igång och i anbudet fanns ordet ”BIM” med. När alla inblandade sitter på det första mötet i det nya projektet ﬁnns det en fråga som jag tänker tyst för mig själv: ”Vem av alla dessa har erfarenhet av BIM?”. Det största problemet är inte den okunniga kollegan, som har en separat budget för att införskaffa nya erfarenheter och brinner för nya utmaningar, utan det företag som saknar de rätta erfarenheterna och inte har insett det. När projektledaren på samma möte

Figur 1. Möjligheten att göra förändringar vid en speciﬁk tidpunkt kontra vad det kostar, vid ofullständig BIM. 1 visar att möjligheten att påverka minskar, och 2 att kostnaden blir hög vid sena förändringar. Z = möjlighet att påverka kostnad och utförande. K = kostnad för att förändra. E = arbetsﬂöde, traditionell ritningsorienterad.

I ett examensarbete, som behandlade ämnet tidsplanering, under sommaren 2011, fick jag förmånen att följa studenten som KTHs handledare. Vissa saker är självklarheter, andra delar bekräftade för mig att vi måste ifrågasätta den som gör tidsplanen. Några reflektioner var att det är viktigt att göra sin läxa som projektledare innan man träffar alla konsulter, för att skapa en genomförandeplan där det framgår vilka nyttor som är viktiga i projektet, formulera mål och bestämma vad man vill ha ut av BIM. Dessa är några delar som hjälper till att skapa bättre förutsättningar för tidsplaneringen. En annan sanning, som gäller alla i projektet, är engagemang! Dock vilar ett stort ansvar på att projektledaren engagerar sig i högre grad i tidsplaneringen och att projekteringsledaren får komma in i ett tidigt skede för att hjälpa till, samt att man tar hjälp av en erfaren person som kan BIM. Det som skiljer en traditionell tidsplan från en BIM-tidsplan är inte så mycket. Dock finns det en väsentlig sak som man måste tänka på inom BIM-världen, det är att ta hänsyn till vilken information man ska skapa, när den ska levereras och nyttan, istället för att se på vilka juridiska handlingar som ska levereras. En slutsats man kan dra är att de metoder och verktyg som finns idag, för traditionella projekt, fungerar bra för BIM. Det handlar mer om hur duktig projektledaren är på att bryta ned projektet i mindre delar för att studera relationen mellan de olika aktörerna och informationsflödet. Samt att man inte hemlighåller konsulternas tidsplan och upparbetad tid.

Analysera planen Då är frågan vad man menar med relationen mellan aktörerna? En viktig del av arbetet är att analysera tidsplanen för husbyggaren nr 6 B 2011

projekteringen. Projektledaren bör ge alla konsulter en nedbruten tidsplan att utgå ifrån. Konsulterna lägger upp sin resursfördelning [h] som sedan jämförs mot den tänkta tidsplanen och inbördes mellan konsulterna. Då det är få som har erfarenhet av BIM-projekt, bör man göra en traditionell tidsplanering av timmarna. När alla konsulter har överlämnat sin resursfördelning kan det se ut som i ﬁgur 2. Det är projektledarens ansvar att granska, sammanställa och rekommendera ändringar av resursfördelningen i tidsplanen så att de inbördes kurvorna stämmer med varandra. Troligen kommer det att krävas upprepade justeringar av tidsplanen innan resursfördelningen, inbördes mellan konsulterna, verkar rimlig och alla känner tillit till tidsplanen. Genom att välja BIM som en arbetsmetod, ställer det andra krav på fördelningen av arbetstakten jämfört med traditionell projektering. BIM som arbetsmetod kräver en större arbetsinsats i de tidiga skedena i och med att program- och systemhandling blir mer omfattande. Den kraftfulla starten i ett BIM-projekt gör att gestaltning och systemval måste låsas mycket tidigare än i ett traditionellt projekt. Mer information läggs in för att kunna göra säkrare analyser av kostnader, energi, inneklimat, arbetsmiljö, kundnytta och livscykelanalyser. Detta är kritiskt för att nå de formulerade målen.

Bör arbeta framsynt Det är viktigt att ta hänsyn till de ”tidiga kompetenserna” i tidsplaneringen, speciellt arkitekten som påverkar alla övriga i projektet. Arkitekten måste arbeta särskilt framsynt för att klargöra förutsättningarna, för de efterföljande disciplinerna. Uteblir information eller om det blir sena ändringar av förutsättningarna genereras det nästan automatiskt en stor mängd merarbete, stressen ökar i projektet och kvaliteten sjunker, varför detta måste undvikas i möjligaste mån. Det är viktigt att i varje skede lägga in tid för samgranskning, kollisionskontroll och finjusteringar för att ytterligare höja kvaliteten i projektet. I figur 3 syns det som sjunkande kurvor i slutet av varje skede. I figur 4 förevisas en sammanställning av den totala resursfördelningen. I figurernr 6 B 2011 husbyggaren

Figur 2. Traditionell tidsplan med resursfördelning över längre tid, cirka 120 veckor.

Figur 3. BIM-tidsplan med resursfördelning över längre tid, cirka 120 veckor.

Figur 4. Den totala resursfördelningen för projekteringen med stöd av BIM, jämfört med ett traditionellt projekt.

na 2 och 3 framgår skillnaden tydligt mellan en traditionell och en BIM-tidsplan.

Ofullständig BIM I de fall resursfördelningen av BIM-projekteringen havererar så pass mycket att den övergår till en traditionell projektering, kan man kalla det för ofullständig BIM, se ﬁgur 1. Det är viktigt att vi börjar ifrågasätta, prata om och redovisa resursfördelning-

en inom projektet. Om tidsplanen är en hemlighet för projekt- och projekteringsledare finns det ingen chans att konsulterna kan påverka tid, budget och/eller kvaliteten. Detta var en snabb återblick i ett ämne som alltid påverkat oss alla. Med moderna arbetsmetoder blir det än viktigare att reflektera över hur vi jobbar och min förhoppning är att krönikan ger intressanta diskussioner över fikat på jobbet. D 37

FORM & TEKNIK Det mesta av vår byggenskap försiggår i ett tunt mellanskikt i gränsen mellan jord och luft. Samtidigt är inte gränsen deﬁnitiv. Med vår byggnadskultur tänjer vi gränserna i gränszonen och beger oss både uppåt och neråt myllan. Av andreas falk , arkitekt SAR, tekn dr, ateljefalken@yahoo.se

Där jord möter himmel omfördelas massor

ver oss virvlar himlen med sina många stjärnor, moln och satellitrester. Under oss dväljer sig daggmaskarna, graniten och friktionspålarna som vi drivit ner genom jordlagren. Däremellan tänjer våra byggnader på gränserna.

Diktarpräst äras Jag sitter och läser danska Arkitekten. Senaste numret erbjuder en exposé av Snøhettas projekt. Det första som slår mig, på artikelns första sida, är korsandet av gränsen, förvrängandet av gränszonen mellan luft och mark. Det är norska Petter Dass Museum, uppfört för att förvalta och betona arvet efter prästen och diktaren Petter Dass. På hemsidan står att läsa på norska att byggnaden ”skal være et nasjonalt dokumentasjons- og kompetansesenter for dikterpresten Petter Dass og hans plass i den norske og nordiske kulturhistorien. Stedet skal formidle kunnskap og opplevelse som inspirerer til undervisning, forskning, kunstnerisk skapende arbeid, fordypning og kontemplasjon, og dialog om kultur- og verdispørsmål.” Museet inbegriper idag ﬂera byggnader, varav den senaste stod klar på Alstahaug år 2007, en massiv byggnadskropp som sitter som en monolit nersänkt i en nedsprängd skreva i berget. Den bryter gränsen. Nytillskottet ställer sig i kontrast till de övriga byggnaderna där den äldsta utgörs av en prästgård från tidigt 1700-tal.

Under och över Byggnadskroppen ligger nedsänkt och hukar mellan släta schaktsidor och höjer ett tak välvt i längsled över bergsklacken och den höljs i snö. Stämning. Vinter. Berget har sprängts bort för att ge plats 38

för en ersättningskil. Är inte Oslooperan en liknande gest? Kjetil Thorsen, en av Snøhettas ledargestalter, uttrycker i intervjun att han ser operan som ”ett stycke extremt urban arkitektur”, inte i den mellaneuropeiska meningen baserad på förhållandet mellan byggnad och mellanrum utan snarare ett uttryck för fördelning av massa. Och är det inte just det som vi arbetar med när vi bygger? Just omfördelning av massa? Att bry sig om mötet med jorden innebär så mycket mer än grundläggning, pålning och jordmurar. Det handlar om en nedärvd känsla för markens kraft. Jo, jag menar det i ordens verkliga och fullt fysiska bemärkelse. Och konstigt vore väl annars, i detta de eskalerande jordbävningarnas tidevarv. Ett luftfoto av byggplatsen där Oslooperan reser sina isﬂaksmetaforer över den omgivande marken och traﬁklösningen ger en tydlig illustration av detta. Kjetil Thorsen uttrycker det som utnyttjandet av monumentala aspekter för att åstadkomma bestämda upplevelser. Sublimitet. Det överväldigande ligger nära till hands.

Transpositionering? Ett grundläggande grepp som Thorsen framhåller är att låta olika specialister ta sig an varandras problemställningar, att låta violinisten i en orkester spela på trumpeten och så vidare. Avsikten är att låta olika personer aktivt ta del av varandras förutsättningar och problemställningar och därmed både förstå och stötta varandra i respektive roller och uppgifter. Också det är en form av grundläggning. Att alternera verksamheten över jord med den därunder, att uttryckligt med en byggnad ﬂäta samman luftens och jordens medium, är en annan form av trans-

positionering, att byta värdemätare mellan olika symbolbärare. Snøhettas projekt i Ras Al-Khaimah, i Förenade Arabemiraten, ger uttryck för detta mellanting. Jord som öppnar sig för himlen och luft som tränger ner under sanddynerna och bildar beboeliga blåsor. Här på gränsen mellan den konkreta – det som är – och det som nästan inte är, blir uppgiften central att forma en skapad zon mellan himmel och jord. Dansken Jørn Utzon skapade med Sydneys operahus en symbol, en ikon som företrädare för ett eget unikt universum, likaså Spreckelsen som utformade La Grande Arche i Paris med dess stramt inspända membranmoln i den av byggnaden inramade öppningen. Projekten vittnar om personliga tragedier och konﬂiktzonder, men byggnadsverken kvarstår som monument. Men dessa symboler är ändå ”bara” objekt placerade på gränsytan. Inte transpositioneringar.

Parallella vägar Oslooperan och en liten servicebyggnad i Eggerum från år 2007, för Norske Turistruter, uttrycker båda två, som kontrast, en mellanform där byggnaden inlemmas i marklinjen och förändrar denna. Oslooperan bryter upp marken, vattenlinjen, horisonten, som ﬂaken av fruset vatten på havet som går upp om våren, eller älven under islossningen. Byggnaden i Eggerum visar med en minimal gest var skåpet ska stå genom att marken runt omkring fösts undan för att skapa en rundad förgård. När vi pratar om grundläggning, markarbeten och landskapsplanering vänder projekt som dessa oss ryggen och visar att en annan kreativ stig går just här intill, parallellt med vår. D Referenser:

www.petterdass.no

www.turistveg.no

husbyggaren nr 6 B 2011

nr 6 B 2011 husbyggaren

DEBATT Friluftsområde, grundvattenreservoar eller grustäkt? Våra grusåsar har ﬂera kvaliteter. Men naturgruset är en ändlig resurs. Därför är det viktigt att företag, myndigheter och forskare hjälps åt för att minska uttaget av naturgrus till förmån för ersättningsmaterial. Av anna åberg , avdelningschef, Samhällsplanering, SGU

Naturgrus måste ersättas med krossat berg

åra grusåsar har ﬂera hett eftertraktade kvaliteter. Men utnyttjar vi dem ovarsamt så förstör vi såväl människors möjlighet till att vistas i naturen, som nuvarande och framtida generationers tillgång till dricksvatten. Med en gemensam plan kan vi växla bort naturgruset och säkra våra barns dricksvatten.

Behovet ökar Med ett samhälle i utveckling följer också behovet av en god infrastruktur och bebyggelse. För att lösa samhällets behov är tillgången till byggnadsmaterial, sten och grus av rätt kvalitet nödvändig. Med regeringens satsning, över 500 miljarder kronor på infrastruktur på tio år, kommer behovet att öka ytterligare. Länge har vi använt naturgrus som ballast vid byggandet av vägar och järnvägar, vid betongtillverkning och mycket annat. Samtidigt är grusåsarna i många fall värdefulla frilufts- eller kulturområden. Dessutom är de våra allra viktigaste

En ändlig resurs. Grustaget Rådatäkten ligger väster om Lidköping. Foto: Karin Grånäs

grundvattenreservoarer och bidrar i stor utsträckning till Sveriges nuvarande och framtida försörjning av dricksvatten. Därför är det viktigt att så långt det är möjligt bevara denna ändliga resurs. För att nå en miljömässigt hållbar utveckling på lång sikt ställer samhället krav i form av miljömål. Det så kallade Grusmålet är idag ett delmål för miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Grusmålet handlar om att fasa ut naturgruset till förmån för ersättningsmaterial, i första hand krossat berg.

Det finns alternativ Tack vare ett gediget arbete från forskningen och den industri som förser samhället med grus, krossberg och natursten, finns det idag ekonomiskt och tekniskt rimliga alternativ för flera användningsområden. Som exempel kan nämnas vägoch järnvägsmakadam, ledningsbäddar, filtersand, sättsand eller halkbekämpning. Men det räcker inte! För mycket tyder på att användningen av naturgrus inte minskat nämnvärt under år 2010. Att naturgruset dessutom är ojämnt fördelat över landet och att områdena med brist på naturgrus sammanfaller med de befolkningstäta, expansiva regionerna gör det ännu mer kritiskt. Och för vissa tillämpningar, som betongsand, filtersand, ridbaneunderlag, material till självutjämnande golv och till golfbanor, där det är tekniskt möjligt med ersättningsmaterial, råder i vissa regioner brist på lämpligt material. Geologisk information För att industrin ska kunna möta kraven i miljömålen krävs därför mer kunskap. Och det kräver samhällets stöd – stöd från såväl expert- och tillsynsmyndigheter som tillståndsgivande myndigheter.

Ett verktyg som SGU arbetar med att ta fram för att hjälpa industrin att hitta bra ersättningsmaterial är materialförsörjningsplaner. Eftersom frågor om materialförsörjning ofta är kommunövergripande, särskilt i tätbebyggda regioner, bör materialförsörjningsplanering göras på regional nivå, lämpligen på länsnivå för att fungera som stöd för kommunernas hantering. En stor del av den geologiska information som behövs för detta planeringsarbete ﬁnns på SGU och vi bistår gärna länsstyrelserna med underlag.

Allt går inte att ersätta – än! Det finns också tillämpningar för vilka det helt enkelt inte finns ersättningsmaterial till naturgruset ännu. Det gäller exempelvis bruk, gjuterisand, fallsand, betongpannor och kvartssand för glastillverkning. Och här krävs helt enkelt ännu mer forskning. Att förse vårt samhälle med ballast och samtidigt bevara naturgruset kräver samsyn och det kräver insatser från såväl forskare och företag som myndigheter. Därför har SGU tillsammans med branschen och ett antal länsstyrelser gjort en sammanställning av kunskapsläget och gemensamma rekommendationer för användningen av naturgrus som ska fungera som en vägledning i täktärenden. Måste börja nu Men det är bara början. Allteftersom ersättningsmaterial och metoder utvecklas kommer riktlinjerna att modifieras. På sikt hoppas vi att de tillämpningar där ersättningsmaterial saknas helt kommer att utgå. Men det kräver att vi tillsammans börjar arbeta på allvar för att växla över från naturgruset till möjliga alternativ. Och vi måste börja nu! D husbyggaren nr 6 B 2011

Noterat Studerar begreppet ansvar

Ansvarsbegreppet kan ha ﬂera olika betydelser, som ansvar för andra människor, ansvar för vållande av skador, eller entreprenörens eller konsultens ansvar för att åstadkomma ett avtalat resultat. I den nya boken Ansvar inom entreprenadjuridiken behandlas frågor inom entrepre-

nadjuridiken som kan samlas under begreppet ansvar. – Det ﬁnns många frågeställningar som kanske ytligt sett kan besvaras med hänvisning till paragrafer i förekommande regelverk men som vid närmare eftertanke ingalunda är så enkla. Så motiverar entreprenadjuristen Stig Hedberg tillkomsten av sin nya bok Ansvar inom entreprenadjuridiken. I skriften behandlar han olika ansvarsformer och skadeståndsregler så som de behandlas i AB 04 och ABT 06. Därutöver behandlas ansvarsregler i ABK 09, Konsumenttjänstlagen och ABS 09. Se mer på: www.byggtjanst.se D

Ger stöd vid upphandling Den offentliga sektorn upphandlar årligen varor och tjänster för uppskattningsvis 500 miljarder kronor. Kammarkollegiets upphandlingsstöd har sedan januari 2009 regeringens uppdrag att bidra till en förenklad upphandlingsprocess för såväl upphandlande myndigheter och enheter som leverantörer. I september öppnades en helpdesk dit upphandlare och leverantörer kan vända sig för kostnadsfri rådgivning i upphandlingsfrågor. Helpdesken drivs av upphandlingsstödet. – Vi tar i dagsläget emot en stor mängd frågor både via telefon och mail, och för att öka tillgängligheten för våra tjänster så erbjuder vi hädanefter rådgivning på fasta tider, säger Elisabeth Wallander, projektledare för helpdesken. Upphandlingsstödets experter svarar på frågor om nr 6 B 2011 husbyggaren

upphandlingsprocessen, men går inte in i enskilda ärenden. – Vår förhoppning är att vi kan erbjuda ett lättillgängligt stöd för företag och upphandlande myndigheter. Framför allt hoppas vi bidra till att underlätta för ﬂer företagare att delta i offentlig upphandling, säger Elisabeth Wallander. Helpdesken är öppen måndag, onsdag och fredag mellan klockan nio och elva. Upphandlingsstödet erbjuder idag stöd i upphandlingsprocessen bland annat genom att ta fram praktiska vägledningar, arrangera seminarier om upphandlingsfrågor och sprida kunskap och goda exempel. Se mer på: www.upphandlingsstod.se D

Noterat Certiﬁerad i högsta klassen

Saluhall lockade tävlande

Från och med årsskiftet kan landets brandkonsultföretag ansöka om certifiering. Syftet med certifieringen är bland annat att säkerställa tillräcklig kvalitet på brandkonsulttjänster. Certifieringen finns i tre nivåer, enkel (E), normal (N) och kvalificerad (K). Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB har nu blivit ett certifierat brandkonsultföretag. Certifieringen gäller högsta nivån, K-nivån. – Vi är mycket stolta över certifieringen och ser med största tillfredsställelse på att vara det första certifierade brandkonsultföretaget med möjlighet att projektera alla former av analytisk och förenklad dimensionering av brandskyddet, säger VD Kjell Fallqvist.

Intresset är stort för en ny saluhall i Kvillebäcken i Göteborg. 72 förslag på hur den nya saluhallen ska se ut har kommit in och över 500 personer har laddat ner tävlingsmaterialet. I mars utlyste Göteborgs stad, tillsammans med Sveriges Arkitekter, en allmän arkitekttävling om saluhallens gestaltning. I september började en jury arbetet med att utse en vinnare. I juryn sitter bland andra Gert Wingårdh, arkitekt och Magnus Sigfusson, stadsbyggygg nadschef Göteborgs stad. ad.

Initiativet till den nya certifieringen har tagits av branschorganisationen Sveriges brandkonsultförening (BRA) som bildades år 2009. Föreningen har tolv av de största branschföretagen som medlemmar och dessa representerar två tredjedelar av landets brandkonsulter. Underlaget till normen som är grund för certifieringen har tagits fram av Brandskyddsföreningen Sverige med en referensgrupp från branschen. Arbetet med certifieringsreglernas utformning har skett i samförstånd med Boverket och Svensk brand och säkerhetscertifiering. Den sistnämnda är den organisation som utfärdar certifieringarna. D

Älvstranden utveckling kommer att bygga och äga saluhallen som ska vara klar att tas i bruk våren 2013. – Vår ambition är att det ska bli en färgsprakande marknadsplats och en viktig mötesplats i området. Byggnaden ska vara enkel men originell och förstärka det som ﬁnns på insidan, det vill säga en mångfald av närproducerat med inslag av det exotiska, säger Cecilia Strömer på Älvstranden utveckling, som också sitter med i juryn. D

När Göteborg utlyste en arkitekttävling om att gestalta en ny Saluhall i Kvillebäcken rasslade det in förslag. Här är några.

Prisades för helhetssyn

Maria Lundgren, seniorvärd på MKB, tillsammans med Astrid Hylén, kund hos belönade MKB. Foto: Gugge Zelander

MKB Fastighets AB har fått Sveriges allmännyttiga bostadsföretags, Sabo:s, bopris för sitt sätt att arbeta med sina seniora kunder. – Vi vill underlätta för äldre att bo kvar i sina lägenheter, vi är lyhörda för deras behov och vi ser det som en fördel när kunder i olika åldrar bor i samma trappuppgång. Priset är en 42

bekräftelse på att vi är på rätt väg, säger Maria Lundgren, seniorvärd på MKB. Bopriset hade i år temat Boende för äldre. Seniorerna är en växande kundkategori och många allmännyttiga bostadsbolag arbetar aktivt för att tillgodose deras behov. Det som ﬁck juryn att utse MKB till vinnare var företagets helhetssyn och vilja att sammanföra hyresgäster i olika åldrar. – Vår grundinställning är att våra seniora kunder ska kunna bo kvar i sina lägenheter så länge de kan och vill. Därför är det viktigt att vi är ﬂexibla inför kundernas önskemål, som varierar över tiden. Vi arbetar nära olika seniorgrupper för att förstå deras behov, säger Anna Wiking, konceptutvecklare hos MKB. Som ett komplement till boendet arbetar MKB med aktiviteter på särskilda mötesplatser. D husbyggaren nr 6 B 2011

Noterat Naturcentrum i korslimmat trä

Vill utveckla svensk miljöteknik

Stora Enso introducerar en ny byggnadsteknik för korslimmat trä i byggandet av Finlands naturcentrum Haltia i Esbo strax utanför Helsingfors i Finland. Centret kommer att vara den första ﬁnländska offentliga byggnaden som använder CLT-teknik. – CLT-elementen skräddarsys till lämpliga storlekar och prepareras för snabb installation. Ur kundens synvinkel innebär detta minskade byggtider och kostnader. Tätheten i de färdiga elementen förbättrar också byggnadernas ener-

Regeringen har satsat tio miljoner kronor på inkubatorutveckling inom miljöteknik. Innovationsbron AB har beviljats pengarna inom ramen för regeringens strategi för utveckling och export av miljöteknik 2011–2014. Satsningen innebär att ﬂer unga miljöteknikbolag får möjlighet att utvecklas med stöd av specialistkompetens inom affärsutveckling på inkubatorer. Avsikten är att öka miljöteknikinnovationers möjlighet att utvecklas till framgångsrika tillväxtföretag och främja export av svensk miljöteknik. Regeringens miljöteknikstrategi omfattar bland annat

gieffektivitet avsevärt, säger Hannu Kasurinen på Stora Enso Wood Products. – Förutom miljöfördelar kommer vår lösning att göra det möjligt för kunden att påbörja kritiska arbeten inomhus, som golvgjutning, betydligt tidigare. Företaget tror att utsikterna för CLT-baserade lösningar är goda. Naturcentrumet ska visa Finlands ﬂora och fauna. Det ska öppnas för allmänheten i början av 2013. D

stöd till innovationer och främjande av export, med målet är att svensk miljötekniksektor ska bidra till en bättre miljö i Sverige och globalt. Inom Innovationsbrons inkubatorprogram BIG Sweden (Business Incubation for Growth) erbjuds inkubatorer kompetensutveckling, affärsutvecklingsstöd och stöd i sin egen processutveckling samt konkurrensutsatt driftsﬁnansiering. Inkubatorerna stöttar i sin tur nystartade företag med affärsutveckling, uppbyggnad av team, nätverk och tillgång till ﬁnansiering i syfte att unga företag ska utvecklas snabbare och komma starkare ut på marknaden. D

Samhällsmål styra upphandlingar

Brädor av korslimmat trä valdes till Naturcentrumet. Foto: Arkkitehtitoimisto Lahdelma Mahlamäki

Svanenmärkt ﬂerbostadshus I augusti blev det första Svanenmärkta ﬂerbostadshuset i Norden färdigbyggt. Husets uppbyggnad halverar hushållens koldioxidutsläpp och minskar energianvändningen nr 6 B 2011 husbyggaren

med minst 40 procent. Även andelen miljö- och hälsoskadliga ämnen i byggmaterialet har minimerats. Det är Veidekke som uppfört huset. D

Hur ska offentliga upphandlingar bäst bidra till olika samhällsmål? Frågan har diskuterats på en internationell forskarkonferens. – När både EU:s och våra svenska regler för offentlig upphandling ses över är det viktigt att belysa för- och nackdelar med att låta upphandlingen syfta till diverse samhälleliga mål, säger Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom. – En viktig utgångspunkt för översynen av regelverken är att se till att våra skattepengar hanteras på ett klokt och transparant sätt till nytta för oss alla. Med tiden har allt ﬂer röster höjts för att låta offentlig upphandling vara ett sätt att med samhällets resurser styra marknadsutvecklingen, till exempel när det gäller miljöfrågor. – Om offentliga upphandlingar används för att försöka nå ﬂera olika mål riskerar reglerna att bli komplicerade och krångliga. Detta kan minska konkurrensen om offentliga

kontrakt med sämre ekonomiskt utfall för det allmänna som följd, och leda till att små och nystartade företag missgynnas, säger Dan Sjöblom. För att skattebetalarna ska få ut det mesta och det bästa när det offentliga gör inköp behövs tydliga regler som ska garantera att konkurrensen upprätthålls och att ingen leverantör favoriseras framför en annan. – Det är viktigt att belysa olika aspekter och ta tillvara de erfarenheter som ﬁnns nu när reglerna står inför en reformering, framhåller Dan Sjöblom. I Sverige upphandlas det för minst 500 miljarder kronor årligen. Sedan en tid pågår ett arbete inom EU för att förändra reglerna för offentlig upphandling. Samtidigt arbetar en statlig utredning, under ledning av Anders Wijkman, med en översyn av det svenska regelverket på området. D

Noterat Stora Tullhuset vann ROT-priset 2011 Stora Tullhuset vann Stockholms Byggmästareförenings ROT-pris 2011. Det tidigare mycket nedgångna gamla tullhuset på Stadsgårdskajen på Söder i Stockholm har fått nytt liv genom att uthyrningsbara ytor har skapats samtidigt som exteriören i tegel har blivit nästan helt återskapad. Juryns motivering är att ”… man med stor skicklighet återställt byggnadens ursprungliga exteriör. Byggnadens inre har optimerats på ett utmärkt sätt så att nya uthyrningsbara ytor har tillskapats bl. a. genom ian-

språktagande av de tidigare ej uppvärmda lagerutrymmena och genom en sänkning av källarvåningens golv, utfört med en byggnadstekniskt intressant sprängningsmetod med svartkrut.” – Det har varit ett mycket spännande projekt att arbeta med. Det blev en lång process som fungerade tack vare ett gott samarbete mellan alla parter, säger Sven Pettersson, vd Rotgruppen AB, som byggt om Stora Tullhuset. – Jag är imponerad av hur

alla inblandade har lyckats skapa nya möjligheter i det här fantastiska huset, säger Johan Castwall, vd Stockholms Hamn AB, som är ägare till huset. Från början var det tänkt att ett ABBA-museum skulle inrymmas i huset, men planerna ändrades under ombyggnaden. Idag huserar Fotograﬁska där tillsammans med ett kryssningscenter och kontorslokaler. ROT-priset, som instiftades av Stockholms Byggmästareförening år 1990, är ett årligt pris som tillkommit för att främja ombyggande i Stock-

holm. Priset ges till den beställare, arkitekt respektive byggentreprenör som bäst tillvaratagit byggnadens särdrag och kvaliteter. D Stora Tullhuset

Byggentreprenör: Rotgruppen AB Arkitekt: Ettelva Arkitekter AB Byggherre: Stockholms Hamn AB Projektkostnad: 265 miljoner kr Byggyta: 11 613 kvm

Stora Tullhuset. Foto: Per-Erik Adamsson/Stockholms Hamnar

husbyggaren nr 6 B 2011

Marknadsnytt

Platsannons

Längre garanti på kamera Flir Systems har infört en ny garantipolicy. Företaget ger nu två års garanti på värmekamera och tio års garanti på den okylda detektorn för alla handhållna produkter, som används vid förebyggande underhåll och bygginspektioner. Om något problem uppstår

inom garantitiden byter Flir Systems kostnadsfritt ut den okylda mikrobolometerdetektorn, eller hela värmekameran om det behövs. D Flir Systems +31 (0) 765 79 41 94 ﬂir@ﬂir.com

Fuktsäker isolering

Byggnader som isoleras med cellglasisolering har låga driftskostnader enligt företaget Foamglas. Produkten

Foamglas® tillverkas genom jäsning av glas, där över 66 procent är från återvunnet glas, som frontrutor från bilar och avfall från fönsterindustrin. Produkten är fri från miljöskadliga ämnen, samt är vatten- och ångtät. Materialet har hög tryckhållfasthet, är obrännbart och krymper eller sväller inte. D Foamglas Nordic AB 0733-44 24 26

Smälter snön i stuprör

Finjusterar belysning

Ett problem de senaste vintrarna har varit igenfrusna stuprör och istappar som hänger ner från takrännor. Ebeco har tagit fram en mobil och lättinstallerad produkt för stuprör och takrännor. Frostvakt 25 är en värmekabel som smälter bort snö så att den inte kan frysa fast och täppa igen. Alla kan montera den själva, även utan behörighet. Värmekabeln läggs i rännan, fästs med Ebeco

Helvar lanserar ett komplement till iDim-konceptfamiljen. Ett kompaktdon och en fjärrkontroll med tillhörande mjukvara gör det möjligt att ﬁnjustera parametrar. Konceptfamiljen består av ﬂer produkter för att styra be-

nr 6 B 2011 husbyggaren

Clips och ansluts med stickpropp till ett jordat vägguttag. D Ebeco AB 031-707 75 50 julia.lorenz@ebeco.se

hovsanpassad belysning med närvaro- och frånvarostyrning, så kallad dagsljusreglering. D Helvar Sverige 08-556 968 61 thomas.eliasson@helvar.com

Marknadsnytt Mäter fukt och värme Intab presenterar en innovation inom fjärrmätning. ComfortLog är en fjärrmätande datalogger med SIM-kort. Genom att ansluta loggerns kontakt i väggen får man automatiskt upp temperatur och luftfuktighet via en inloggnings-

Verktyg i stål

sida på internet. Här kan användaren se förändringarna över tid. Det är även möjligt att få sina mätvärden skickade med e-post. D

ter, ﬁnns både universalavdragare och speciellt utformade avdragare för speciﬁka ändamål. Verktygen är tillverkade i en kombination av kolstål och stål legerat med krom och molybden eller krom och vanadium. D

Intab Interface-Teknik AB 0302-246 00

I Kamasa Tools avdragarprogram, med ett 30-tal produk-

Kamasa Tools 08-92 32 61 lovisa.blomberg@kgk.se

Dämpar strykande ljud

Fuktar inomhusluften En relativ luftfuktighet på mellan 40 och 60 procent ger en inomhusluft som de ﬂesta mår bra i. Canvacs produkt Q Breeze befuktar upp till 50 kvm och är försedd med en automatisk fuktkontroll som håller luftfuktigheten på 55 procent. D

Akustikbranschen fokuserar på att dämpa strykande ljud, det vill säga de ljudvågor som uppstår parallellt mellan golv och tak. Dessa ljudvågor fångas inte upp av tak som är släta. I rum med exempelvis lite möbler och annat som fångar ljud, kan det resultera i längre efterklangstid. För att dämpa strykande ljud kan bärverkstak komplet-

teras med Absoflex´ senaste produkt Valvett. Det är en ljudabsorbent som med hjälp av sin form hänger ner 50 mm från befintligt tak och på så sätt dämpar det strykande ljudet. Produkten finns i olika färgkombinationer. D B&L Lund AB 0500-49 13 55 anna@absoflex.se

Canvac AB 0501-39 90 09 anna-lena@canvac.se

Minskar energiåtgången Mieles nya värmepumpstorktumlare PT5137WP är för ﬂer-

familjstvättstugor. Företaget påpekar att med 53 procent lägre energiförbrukning är den både ekonomisk och miljövänlig. PT5137WP är försedd med en effektiv kondensor och ett ﬁltersystem som minimerar underhållsbehovet. Torkningsprocessen är skonsam med cirka 25 procent lägre torktemperatur. D Miele AB 08-562 295 21 joakim.danielsson@miele.se

Lättklämd fogpistol Fogpistolen TecGun från Relekta kommer i en ny version. En egenskap hos fogpistoler är hur mycket kraft som behövs för att få massan ur patronen. Den tidigare versionen av TecGun hade en hög utväxling på 1:12, medan den nya har en utväxling på 1:18. Den nya versionen har också en antidrip-funktion som gör att kolven, som driver massan

ur patronen, går tillbaka lite när man släpper pistolhandtaget. D Novatech 031-13 54 90 mikael.palmgren@novatech.nu

husbyggaren nr 6 B 2011

Marknadsnytt Slipdammet samlas upp

Satsar på infästningar

HTC Greyline™-serien utökas med två dammsugare med en prestanda som gör dem lämp-

Essve satsar på infästningslösningar för bygg- och verkstadsindustrin. Företaget ska utveckla sitt produktsortiment som omfattar skruv, in-

liga för mer avancerade golvslipmaskiner. De nya 1-fas maskinerna HTC GL 25 D och HTC GL 35 D är konstruerade enligt den senaste tekniken inom dammuppsamling. Maskinerna använder systemet Longopac™ för uppsamling av slipdamm. De är utrustade med Hepa 13 ﬁlter och antistatiska slangar för ökad kvalitet och säkerhet. Maskinerna är enkla att manövrera och är höj- och sänkbara vilket ger en total höjd på enbart 1 180 mm i transportläge. D HTC Sweden AB 0121-294 00

Ställbar längd på omrörare Aspelin-Motek AB breddar sitt Protool-program genom att introducera Protools omrörare som har justerbara arbetshöjder. Programmet omfattar fem modeller. Med ett enkelt handgrepp kan längden på

nr 6 B 2011 husbyggaren

omröringsverktyget, vispen, ställas in i fem olika nivåer beroende hur lång en person är. D

fästning, spik och industrifästelement. D Essve +46 8 623 61 35 magnus.nilsson@essve.se

Stoppar brand på spisen Franke Futurum lanserar en spisﬂäkt som stoppar spisbränder. Spisﬂäkten har en inbyggd spisvakt. Den larmar och stänger av spisen automatiskt om spisen glömts på. Om

det börjar brinna släcker spisvakten spisbranden. D Safera Oy Sverige 070-299 53 40 peter.holms@safera.se

Aspelin-Motek AB 016-200 20 00 daniel.forslund@motek.se

BYGGLEVERANTÖRER

Betong ett naturligt val www.kc-betong.se

0150-34 99 00

TAKCENTRUM Unika tätskiktsystem för plana • låglutande • branta • gröna tak

www.takcentrum.se

www.svenskbetong.se

husbyggaren nr 6 B 2011

BYGGLEVERANTÖRER

EUROTAK AB

Spjutvägen 5, 175 61 Järfälla. Tel: 08-795 94 80. Fax: 08-761 61 53. eurotak@eurotak.com www.tata-tak.com

www.pordran.se

nr 6 B 2011 husbyggaren

BYGGLEVERANTÖRER

Fuktsäkrar husgrunder! • Snabb uttorkning • Torr grund • Varm grund

• God värmeekonomi • Låg totalkostnad

ISODRÄN AB - Rörvägen 42 136 50 JORDBRO Tel: 08-609 00 20 - Fax: 08-458 11 58 e-post: infoiso@isodran.se webbsida: www.isodran.se

www.gnf.eu Tel: +46(0)144-314 09 Fax: +46(0)144-314 29 Mobil: +46(0)705 556 576

husbyggaren nr 6 B 2011

Marknadsnytt Visar mycket av elden Svenska Contura kommer med två nya serier braskaminer: 700-serien och 800-serien. Contura 700-serien har generösa glas som gör att elden syns från olika delar av rummet. Brännkammaren är högt placerad och för den som vill ha kaminen som en rumsdelare ﬁnns den som pelarmodell med vridplatta. Contura 800-serien är en liten och kompakt kamin med stora sidoglas för maximal upplevelse av elden. Kaminen är lättplacerad i små utrymmen. D

Ytmaterial av restprodukter ECO by Cosentino® är ett nytt ytmaterial inom arkitektur och inredningsdesign. Materialet skapas av avfallsprodukter, som trasiga tallrikar, kakel, toaletter, fönster och speglar, eller av överskott från produktion och spillmaterial från fabriker. Resultatet är ett kompakt och hårt material som är resis-

tent mot stötar och repor. Dessutom har det låg vattenabsorbtion och är därför lämpligt för kök och badrum. Materialet ﬁnns i 1,2, 2,0 och 3,0 cm tjocklek och i format på upp till 327x159 cm per skiva. D Cosentino Group Scandinavia 0722-52 81 52 johanna.stromberg@prat.se

Contura 070-190 04 26 catharina.bjorkman@contura.se

Leder bort grundvatten ViaCon AB levererar dräneringsröret Ess-drän, som har en konstruktion med enbart en skyddad insläppsöppning på undersidan, vilket minskar risken för igensättning. Ett dräneringsrör ska framför allt ta hand om regn- och smältvatten som sjunkit ner till grundvattennivån, när grundvattnet börjar stiga. Dräneringsröret ska då säkerställa att grundvattnet leds bort och inte stiger ovanför tillåten nivå

LED-armatur för kontor

och orsakar skada på exempelvis en husgrund. D ViaCon AB 0510-600 40

Nu kommer Fagerhult med Multilume Flat som är en infälld LED-armatur för allmänbelysning. Den är effektivare än en T5-armatur och producerar mer än 80 lumen per watt. Enligt företaget kan produkten användas även i mer krävande belysningsmiljöer som till exempel kontor. Ar-

maturen mäter 50 mm på höjden och har en ﬂexibel driftdonsbox fäst med kardborrband. Multilume Flat ﬁnns i tre olika modulanpassade modeller – två kvadratiska och en rektangulär. D Fagerhult +46 36 10 85 83 lars.eriksson@fagerhult.se

Kombinerar uttag Elko kommer med ett multiuttag i RS-serien som är avsett för utanpåliggande montage och som kan monteras på standard apparatdosa. Multiuttaget är ett komplement, till exempel för installationer bakom teven där man behöver uttag och vill slippa skarvsladdar. D Elko AB 08-449 27 06 thomas.wahlberg@elko.se

nr 6 B 2011 husbyggaren

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

HELSINGBORG

Gudmundson Byggråd AB SITAC-certiﬁerad besiktningsförrättare & Byggkonsult SBR

Tel 016-51 80 10 Fax 016-51 80 44 Careliigatan 2 - 632 20 Eskilstuna • • • •

BYGGPROJEKTERING KONTROLLER BESIKTNINGAR KVALITETSANSVARIG-K

Besiktningar: entreprenad- renoveringsoch överlåtelsebesiktningar Byggskadeutredningar e-post: byggrad@comhem.se Domaregatan 1C • 256 59 Helsingborg Tel 042-18 19 10

STOCKHOLM Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning/Konsultation/Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Vitnäsvägen 54, 142 42 SKOGÅS info@brandskyddsbesiktning.com 08 - 510 104 70

GÖTEBORG Mårtensson & Håkanson AB B Y G G R Å D G I V A R E

Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031 - 40 05 20 • Fax 031 - 40 22 33

ST CLEMENS GATA 45, 252 34 HELSINGBORG, TEL. 042-12 00 10 www.akermans.se

BESIKTNINGAR

BYGGLEDNING

KONSTRUKTIONER

KARLSKRONA

BKN - KONSULT BYGGKONSULENT KJELL NULAND SBR

E A Rosengrens gata 27 421 31 V. Frölunda Tel 031-29 71 66. Fax 031-89 40 60 e-post: bkn@swipnet.se

LUND

HELSINGBORG

SKÖVDE

husbyggaren nr 6 B 2011

KONSULTERANDE INGENJÖRER STOCKHOLM

STOCKHOLM

Kontroll, Besiktning, Måleribeskrivning, Inventering m.m. Kontakta

STOCKHOLM

NITRO CONSULT AB Box 32058, 126 11 Stockholm Tel 08-681 43 00, Fax 08-681 43 36 Spräng- och bergteknisk rådgivning Planering och projektering av berg och markanläggningar Programhandlingar, Vibrationskontroll, Riskanalys Syneförrättning, Skadeutredningar, MKB, Kontrollplan Instrument (hyra och försäljning) Utbildning och Träning Kontor i: Luleå, Umeå, Sundsvall, Norrköping, Karlstad, Karlskrona, Göteborg

Tel 08-580 321 49 info@selia.se Medlem i

Sveriges Målerikonsulters Förening

MEKANISKA PRÖVNINGSANSTALTEN AV FÖRSÄKRINGSFÖRBUNDET AUKTORISERADE/ CERTIFIERADE BESIKTNINGSMÄN

Mark-, Väg-, Traﬁk-, Järnväg-, VA-projektering, Landskapsplanering, Projektledning, Kontroll och Besiktningar. Kanalvägen 17 183 30 Täby Växel 08-638 23 30 Fax 08-768 23 70 info@markstyrkan.se www.markstyrkan.se

FÖR SPRINKLER-, BRANDLARM- OCH INERTGASANLÄGGNINGAR MPA AB, MÂnsk‰rsv‰gen 9, 141 75 Kungens kurva Tel 08-410 102 30 Fax 08-722 39 40 www.mpa.nu

UMEÅ

ETT MEDLEMSFÖRETAG I

UPPSALA

NACKA • SÖDERTÄLJE • VARBERG • 08-567 021 00 WWW.TQI.SE

nr 6 B 2011 husbyggaren

Tel 018-37 03 19 mobil 070-657 21 45 Genvägen 14 fax 018-37 06 83 740 30 BJÖRKLINGE E-mail: j.k.ingbyra@telia.com www.jankallman-ingbyra.se

KONSULTERANDE INGENJÖRER VÄSTERÅS

ÖSTERSUND

Arkitekt SAR/MSA Byggnadsingenjörer SBR

- Arkitektur

- Inredning

- Byggteknik

- Byggledning

- V‰rderingar

- Kontroll

Saknad kan inte beskrivas i ord.

- Riksbehˆrighet som kvalitetsansvarig enl. PBL nivÂ K

Tullgatan 35, 831 35 Östersund Tel 063-12 47 40 Fax 063-18 15 40

Postgiro: 90 20 90-0

www.mansson-hansson.se

Annonsörer Annonser: Björn Mårtenson/Lena Rösund Djursholmsvägen 62 183 52 Täby

Tfn 08-644 79 60 Fax 08-643 11 60 husbyggaren@mediarum.se Sid

Sid

Sand & Grus Jehander . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Flowcrete Sweden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

SBR Byggingenjörerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

H-Fönstret i Lysekil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

Scandia Steel International . . . . . . . . . . . . . . .

Hercules Grundläggning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SealEco . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Isodrän . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

SK Tuote . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Modellera . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Skandinaviska Byggelement . . . . . . . . . . . .

MRD Sälj & Bygg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

Stockholms Geomekaniska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Mätforum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Supergrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Nordtec Instrument . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Svensk Byggtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Oras . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2:a omslag

Terra Tec . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Pittsburgh Corning Scandinavia Foamglas . . . . . . . . . . 35

Via Con . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

Plannja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

Wikells Byggberäkningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Plast- & Kemiföretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

WSP Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Bostik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Pålanalys . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

4:e omslag

1:a omslag, 4

ÅF Infrastruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 4

Rheinzink Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

husbyggaren nr 6 B 2011

Nytt från SBR Nya medlemmar Kansli Byggingenjörerna SBR Folkungagatan 122, 116 30 Stockholm Tel: 08-462 17 90, Fax: 08-642 20 33, E-post: info@sbr.se Styrelseordförande: Urban Tjernström, 011-18 01 95 Förbundsdirektör: Magnus Janson, 08-462 17 97 Medlemsärenden: Ingrid Rung, 08-462 17 92 Kurser: Kamilla Björk, 08-462 17 94 Grupper och kurser: Carina Eriksson, 08-462 17 93 Ekonomi: Uno Rydholm, 08-462 17 96 Juridik: Foyen Advokatﬁrma AB, 08-506 184 00 Försäkringar: SBR:s försäkringsservice, 08-661 68 98 Bokhandel: Svensk Byggtjänst, www.byggtjanst.se Förbundsstyrelsen Urban Tjernström, Norrköpingsavdelningen, ordförande Veronica Jensen, Malmöavdelningen, vice ordförande Lars Bengtsson, Kalmaravdelningen Marie Fägerman, Norrbottensavdelningen Roger Johnson, Stockholmsavdelningen Björn Selling, Stockholmsavdelningen Ulf Sönegård, Skaraborgsavdelningen Nils Wittgren, Göteborgsavdelningen Byggingenjörerna SBR som bildades 1951 är en ideell yrkesorganisation med kompetenskrav på sina medlemmar. Förbundet ger tillgång till en tvärfacklig mötesplats för diskussion och fortbildning som tar sikte på att stödja medlemmarnas yrkesroll. Byggingenjörerna SBR har 2 600 medlemmar och anslutna fördelade på 27 lokalavdelningar. Kraven för medlemskap är: • Ingenjörs- eller fastighetsföretagarexamen. • Ett aktat namn. • Att efter examen under minst två år ha utövat självständiga och kvaliﬁcerade arbetsuppgifter inom byggverksamhet, alt högskoleexamen från 3 års studier. • Rekommendationer från medlemmar och lokalavdelningar. Blanketter för medlemsansökan kan beställas från kansliet eller hämtas via förbundets hemsida, www.bygging.se

Förbundsverksamheten Rymmer en mängd olikartade aktiviteter, t ex information och rådgivning till medlemmar och allmänheten, remissyttranden, myndighetsuppvaktning, kontakter med lokalavdelningarna och systerorganisationer utomlands.

Försäkringar Förmedlas såsom sjukvård-, liv-,

nr 6 B 2011 husbyggaren

olycksfall-, barn och sjukförsäkring men också kontors- och konsultansvarsförsäkringar.

Kursverksamheten Omfattar kurser i allmänna ämnen i branschen, för energiexperter, samt projektledarutbildning, entreprenad- och överlåtelsebesiktning, miljöinventering och utbildning till kvalitetsansvarig enligt PBL. De fyra sistnämnda kurserna leder till certiﬁering.

Husbyggaren är en etablerad facktidning som prenumereras och läses av branschfolk, medlemmarna i Byggingenjörerna SBR, Svenska Byggmästareoch ingenjörsförbundet i Finland r f, Ålands Byggmästareförbund, Arkitektservice m ﬂ.

Kennet Ahlbom, byggingenjör,

Per Lindström, egen företa-

Projektengagemang Aria AB, Vintrosa Per Albinsson, besiktningstekniker, Anticimex AB, Åkersberga Sören Andersson, konsult, FLK Sverige AB, Karlskrona David Bergerheim, byggnadsingenjör, Coor Service Management, Hisings Kärra Tony Bergsten, projektledare, Fekta Bygg & Projektpartner AB, Kinnarumma

gare, Wennersten Bygg & Måleriﬁrma AB, Värmdö Mats Lindwall, egen företagare, Proek, Valdemarsvik Christer Magnusson, VD, Kristianstad Anders Mathson, egen företagare, Udden AB, Västerljung Oskar Nilsson, produktionsledare, Skanska Sverige AB, Göteborg Jan Nyh, VD, Enspecta AB, Malmö Anders Obäck, egen företagare, Anders Obäck AB, Saltsjö-Boo Patrik Olofsson, egen företagare, L.P.K Tyresö AB, Tyresö Magnus Olsson, besiktningstekniker, Anticimex, Nyköping Jonas Persson, konsult, Enspecta AB, Malmö Magnus Pålsson, projektledare, Cowi AB, Råå Mita Radosavljevic, egen företagare, DMR Bygg AB, Segeltorp Andreas Rihovsky, besiktningsman, Svensk Kvalitetssäkring i Sverige AB, Tyresö Hans Ring, elkonsult, Ellapark Elkonsult AB, Täby Micha Stosic, byggnadsingenjör, Sandellsandberg Arkitekter, Enskede

Karl-Gustav Björklund,

kontrollansvarig, Sölvesborgs kommun, Kivik Hans Blinck, VD, Eneeco AB, Åkersberga Mustafa Charif, Helsingborg Göran Dahl, projektledare, Riksbyggen Bostad, Enskede Per Danielsson, projektör/ BIM-koordinator, Malmö Lars Emvik, egen företagare, Allt om fastigheter, Sävedalen Torgny Fredling, egen företagare, Fredling byggkonsult KB, Enköping Johanna Fridenberger, energiexpert, Browik Installation i Örebro AB, Pålsboda Jörgen Gustavsson, egen företagare, Energirådgivning Syd, Karlskrona Annika Herlin, Uppsala Jonas Hjalmarsson, byggingenjör, Båstad Magnus Hylander, biträdande arbetschef, JM AB, Kävlinge Lennart Jonsson, egen företagare, LJ Byggassistans, Skara Adolf Karlsén, arbetsledare, NCC Construction AB, Stockholm Petri Karppinen-Blomdahl,

Konsultgruppen med 250 företag och sammanlagt 1 000 anställda har till uppgift att tillvarata de mindre konsultföretagens möjligheter och problem.

Övriga grupperingar Entreprenadbesiktning Överlåtelsebesiktning Kvalitetsansvariga enligt PBL Dessa anordnar symposier för fortbildning och utger en medlemsförteckning som också kan nås via Internet.

gruppchef, WSP Management, Enköping Åke Keck, besiktningsman, Anticimex AB, Enskede Milan Klacar, vägprojektör, Reinertsen Sverige AB, Malmö Katarina Lidström, egen företagare, Alingsås Ola Lindgren, byggnadschef, Kifab i Kalmar AB, Kalmar Sofia Lindqvist, Uppsala

Thomas Ström-Holmfeldt,

egen företagare, MilliCon AB, Tyresö Lennart Svanberg, Jan-Erik Hansson Fastighetsbyrå AB, Ollered Robert Thimberg, egen företagare, Roth Consulting, Steningehöjden Ylber Zegin, Arlöv Leif Öhman, egen företagare, Trähjulet Stockholm AB, Vendelsö

Nya anslutna Karl Blad, Saltsjö-Boo Richard Ek, Solna Niklas Engström, Uppsala Karl Lampinen, Angered Niclas Lindner, Göteborg Erik Rynnes, Uppsala

Nytt från SBR Aktuella kurser

SBR i Almedalen

Entreprenadbesiktnings-

Byggarbetsmiljösamordnare,

symposium

Grundutbildning, steg 1*

10–11 november, Stockholm

8–9 november, Sundsvall 16–17 november, Stockholm

Under första veckan i juli var det dags för den årliga Almedalsveckan i Visby på Gotland. SBR var under ett par dagar representerade av Urban Tjernström och Magnus Janson. Årets politikervecka kunde konstateras vara minst lika intensiv som förra årets ”valårsvecka”. Under dagarna närvarade SBR vid ett antal seminarier. Vidare genomfördes per-

Entreprenadbesiktning, grundkurs

Byggarbetsmiljösamordnare,

3–4 november, Göteborg

Fördjupningspaketet, steg 2*

1 november, Stockholm 30 november, Göteborg

28 oktober, Göteborg 15 november, Malmö 22 november, Luleå 8 december, Stockholm 12 december, Sundsvall

Konsumententreprenad

Entreprenadjuridik, grundkurs*

Nyhet!

9 november, Malmö 24 november, Umeå

Entreprenadbesiktning, steg 2 och prov

25 oktober, Göteborg 8 november, Stockholm

Entreprenadjuridik, Putsade fasader

fortsättningskurs*

25 oktober, Stockholm

25 oktober, Malmö 7 november, Göteborg 10 november, Stockholm

PBL

27 oktober, Stockholm LOU – upphandling av Rådgivningsansvar

byggentreprenader och

Nyhet!

tjänster*

1 november, Stockholm

16 november, Göteborg

Fuktmätning –

Projektledning*

fukt och mögelskador

27–28 oktober, Malmö 8–9 november, Göteborg 30 nov–1 dec, Stockholm

22–23 november, Stockholm

sonliga möten med ett antal politiker och beslutsfattare. SBR passade bland annat på att föra dialog kring LOU och den uppfattning som förbundet har om att allt för liten hänsyn tas till kompetens och erfarenhet vid upphandlingarna. Flera av de branschkontakter som togs kommer att följas upp under hösten. Magnus Janson, förbundsdirektör SBR

Studenter prisades Byggingenjörsstudenterna Ajdin Sadikovic och Ylber Zeqiri på linjen för byggteknik vid Malmö högskola delar i år på SBR Byggingenjörernas utmärkelse Årets avgångsstudent. Pristagarna har framröstats av lärare och studenter vid högskolan. Priset utgörs av ett stipendium på 5 000 kronor var. Priset utdelas sedan år 2008 till studenter som uppvisar en

kombination av goda studieresultat och social kompetens. – Ajdin Sadikovic och Ylber Zeqiri får priset inte bara för goda studieresultat, de har också visat prov på god samarbetsförmåga och social kompetens – något som är viktigt i det framtida arbetet som byggingenjör, säger Lars Olderius vid SBR i Malmö, som överlämnade priset. D

Eurokoder

30 november, Stockholm

* Kurser markerade med* genomför SBR i samarbete

AMA Anläggning 10*

med EGA

Nyhet!

25 oktober, Östersund 7 november, Malmö 23 november, Luleå MER Anläggning 10*

Nyhet!

26 oktober, Östersund 8 november, Malmö 24 november, Luleå AMA Hus 08, grundkurs*

Företagsanpassade kurser

SBR anordnar företagsanpassade kurser. Vi skräddarsyr en kurs för just ditt företag. Kontakta SBR, tfn 08-462 17 94. För ytterligare information och kursanmälan, se www.sbr.se/kurser eller ring 08-462 17 94. D

26 oktober, Malmö

Från vänster: Ylber Zeqiri, Lars Olderius och Ajdin Sadikovic. Foto: SBR

Rabatt på facklitteratur

Medlemmar och anslutna i SBR får tio procent rabatt!

Beställ facklitteratur och handböcker direkt från Svensk Byggtjänst www.byggtjanst.se

Gå in på Svensk Byggtjänst och registrera dig. Glömt din rabattkod? Ring SBRs kansli, 08-462 17 90

husbyggaren nr 6 B 2011

FIBERCEMENT – gör mer

thermisol.se

masonite lättelement www.m-l.se

TÄTA TAK DERBIGUM EUROTAK AB www www.tata-tak.com

Posttidning B Husbyggaren Folkungagatan 122 116 30 Stockholm

1 1 1 0 9 6 2 0 0