Husbyggaren nr 1 2019

NUMMER 1 | 2019

NYA SPONTHANDBOKEN

Ett bättre stöd vid dimensionering av sponter

Brister i vårt logiska tänkande ett hinder för klimatkloka beslut

JURIDIK Kontrakts- eller ÄTA-arbete, det är frågan?

SBR Överlåtelsegruppens nye ordföranden TEMA Anläggning & klimatsmarta hus

Framtidens elnät är dynamiska

ADDERA BRANDSKYDD

Cellplastisolering

+

Nya PAROC FireSAFE™ ®

BRANDSKYDDA CELLPLASTISOLERINGEN. Med vår nya produktfamilj PAROC® FireSAFE™,

speciellt framtagen för att addera brandskydd åt konstruktioner som isolerats med cellplast, uppfylls gällande brandkrav. Läs mer på PAROC.SE/FIRESAFE.

=

En mer brandsäker byggnad

Ledare Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR, Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Redaktör: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se Teknisk redaktör: Mattias Johansson mattias.johansson@syncprojekt.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2019

Nr 1: v.8 Nr 4: v.38

Nr 2: v.13 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Simris, Österlen Foto: E.on Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Utbildning för framtiden

J

ag heter Anders Hedén och är ordförande i SBR:s expertgrupp för byggprojektledning.

Arbetet med utveckling av nya expertgruppen för byggprojektledning har tagit stora kliv framåt under det gånga året. Utbildningen till certifierade projektledare i de olika kursblocken är nu för fullt igång. Blocken är projektutveckling (tidiga skeden), projekteringsledning, produktion samt ett sammanfattande och fördjupande block som även innehåller tentamen för certifiering. Mottagandet har varit väldigt positivt hos kursdeltagarna där de kompetenta och pedagogiska föreläsarna särskilt lyfts fram vid kursutvärderingen. I takt med att gruppens medlemsantal ökar kommer även symposier och nätverksträffar igång.

Vad kommer då bli SBR:s utmaningar framåt i tiden? Trenden har senaste tiden varit positiv för kursverksamheten som nu utgör en dominerande del av SBR:s verksamhet. Fortsatt övergång till digitala verktyg och plattformar kommer krävas med vad det innebär för utveckling av verksamhet och organisation. SBR ska fortsätta vara en ledande aktör i branschen och gärna med moderna arbetsmetoder.

För 2019 redovisar Boverket i sin senaste prognos ett behov av 67 000 nyproducerade lägenheter. Man beräknar samtidigt att 51 000 kommer byggas. Ett stort behov som tillsynes inte kommer att mötas.

Men det ser olika ut i olika delar av landet. Statistik från SCB tillsammans med Boverkets prognos visar att byggandet av

nya bostäder utvecklas ojämnt i landet.

Påbörjade nya lägenheter ökar t.ex. med ca 10% i Storgöteborg samtidigt som Storstockholm utvecklas åt andra hållet med en minskning med 35%. Från samma källa kan man också finna en kraftig minskning av påbörjade bostadsrätter särskilt i Storstockholmsområdet. Även här utgör Göteborg ett undantag där antalet påbörjade bostadsrätter istället ökar. Vi hoppas att en jämviktsnivå nu är nådd och att det stora raset som allt som oftast media skriver om uteblir.

SBR:s kansli har under hösten etablerat sig i nya lokaler vid Hornstull i Stockholm.

En efterlängtad förändring då gamla lokalen var trång och ventilationen under­ målig.

I år arrangerar SBR:s lokalavdelning i Uppsala förbundsstämma, 24–25 maj. Med i denna utgåva distribueras program och kallelse till förbundsstämman och jag passar på att uppmana dig som är medlem att anmäla dig till stämman. Det gör du på www.sbr.se, så ses vi i Uppsala. ■

ANDERS HEDÉN

Ordförande SBR:s Expertgrupp för Byggprojektledning

Välj ett auktoriserat plåtslageri

www.pvforetagen.se

HUSBYGGAREN NR 1.2019

3

VI SKAPAR UTRYMME FÖR DIN VERKSAMHET

Starkast på stål.

6*)

Torsdag 14 mars 2019 ▪ Stockholmsmässan

40

GS N I N GRUNDLÄGG 40!

R E L DAGEN FYL

a Svenska Geoteknisk n i r e Föreningen bjud av n a till den 40:e upplag en!

Grundläggningsdag

40

På hemsidan kan du fortlöpande läsa om allt som händer.

www.grundlaggningsdagen.nu

Innehåll #1 | 2019 3 LEDAREN Anders Hedén, ordförande i SBRs Expertgrupp för Byggprojektledning.

6 MARKNADSNYTT 8 NYA SPONTHANDBOKEN Sponthandboken har efter drygt 20 år kommit ut i ny omarbetad utgåva. Den nya Sponthandboken är utgiven av Pålkommissionen och presenteras här i Husbyggaren av Anders Kullingsjö, specialist på geoteknik på Skanska Sverige.

15 FRAMTIDENS ELNÄT ÄR DYNAMISKA I takt med att andelen förnyelsebar elenergi ökar behöver nationella och lokala energinäten bli mer dynamiska. Fredrik Lundberg skriver om tekniker som redan i dag används om än i liten skala för att balansera spänningen i näten.

8

20 ENERGIDEKLARATIONER I TVÅ VÅGOR I examensarbetet Energideklarationen i två vågor har man för första gången använt data från svenska energideklarationer för att jämföra energiprestandan hos svenska flerbostadshus. I denna text lyfter Carolina Holmberg och Jenny von Platten fram några av de erfarenheter och slutsatser de fann i samband med deras examensarbete.

20

23 SVÅRT ATT TÄNKA KLIMATKLOKT Glädjande är att allt fler byggprojekt och företag vill arbeta med att minska utsläppen av växthusgaser från våra byggnader och göra dem mer miljöanpassade. Samtidigt visar forskning att vi ofta gör felaktiga bedömningar när vi ska bedöma hur mycket olika val påverkar klimatet.

27 BOKNYHETER 32 JURIDIK Kontraktsarbete eller ÄTA-arbete.

37 NYTT FRÅN SBR Martin Bjerking, ny ordförande i överlåtelsebesiktningsgruppen.

Branschträff med god uppslutning i Uppsala. SBR Försäkring presenterar nya försäkringssamarbeten.

23 Nästa nummer tema Brand & Betong.

Utgivning vecka 13.

TEMA I DETTA NUMMER

π ANLÄGGNING & KLIMATSMARTA HUS PÅ ÖSTERLEN I BYN SIMRIS pågår just

nu ett projekt där samhället under försöksperioden är helt självförsörjande på förnybar och lokalproducerad el. Läs om Simris och andra dynamiska lösningar i elnätet i Fredrik Lundbergs artikel.

produktion och nyttjande av våra bostäder behöver vi mäta, följa upp och förändra tills vi når uppsatta klimatmål. Vi måste hålla oss informerade för att kunna göra kloka miljöval men vi behöver också tänka rätt – så att vi gör rätt saker. Om detta och annat kan ni också läsa i detta nummer av Husbyggaren. Trevlig läsning!

FÖR EN PÅ RIKTIGT HÅLLBAR

HUSBYGGAREN NR 1.2019

15 5

Marknadsnytt Infälld kanal för kontor

Låglutande infästningssystem för solpaneler

BKIS fönsterbänkskanaler ger snygga lösningar som dessutom gör rummet lättare att möblera. Den helt infällda kanalen ger ett modernt och stilrent intryck och kan installeras både horisontellt och vertikalt. Lösningen är framtagen för snabb montering och finns som standard i vitt eller svart och i enkelt eller dubbelt utförande.

Utöver sparat utrymme i rummet får man även fördelar av ett lättstädat och lättmöblerat rum och städkostnaderna kommer gå ner eftersom de infällda kanalerna inte samlar damm. BKIS är designad för att passa i kontor, skolor och andra offentliga lokaler. www.hager.com

Weland Stål, ett företag med lång erfarenhet av taksäkerhet och infästningar i tak, har utvecklat infästningssystem för solpaneler anpassade för nordiska förhållanden och erbjuder nu ett nyutvecklat infästningssystem med få detaljer för låglutande montage på 15 grader från taket. En ny lösning för platta tak med infästningspunkt i varje hörn på solpanelen.

Solpanelerna monteras till ett lågt fäste i framkant och ett högt fäste i bakkant. Panelen lutar 15 grader från taket för att optimera avrinning och möta solinstrålningen. Nästa panel monteras vid sidan om första panelen till samma fäste vilket ger ett sammankopplat system med få infästningspunkter.

Fästena monteras med fördel till Welands tätplåt och vid flera rader förankras högfäste och nästa rads lågfäste i samma infästning. Fästena är förberedda för upphängning av kabelskenor och vid montage med tätplåt förbinds jordningen via infästningen.

Systemet kan även monteras med ballast och förses med vindplåtar och lösa jordbleck. www.welandstal.se

Förbättrat vattenlås i golv

Ny app för takmontörer

JAFO Golvbrunnar PS 75 ROT M2 och PS 50 M2 är nya modeller med förbättrat vattenlås. Mått, kapacitet och funktion är i övrigt lika som utgående golvbrunnarna PS 75 ROT och PS 50.

Det nya vattenlåset med handtag i rostfritt stål är anpassat för ett cirkulärt säte och har en integrerad tätning. Med ett enkelt handgrepp delar man vattenlåset för en snabb och effektiv rengöring.

Producerat i svetsbar PEH-plast.

Det nya vattenlåset är anpassat till alla JAFO plastgolvbrunnar från 1991 fram till dagens golvbrunnar med cirkulärt vattenlås.

Det nya vattenlåset införs successivt på alla plastgolvbrunnar och som reservdel under hösten 2018. Modellerna finns finns även i flera varianter med rostfri sil, rostfri eller grå klämring. www.jafo.eu

Mataki har tagit fram en webbapp för att underlätta montering av underlagstäckning på tak samt luft- och ångtätning av väggar.

Appen innehåller produktinformation och pedagogiska monteringsanvisningar, både i filmform och stillbildssekvenser. Den illustrerar en rad olika tips och lösningar för snickare och takmontörer. Monteringsfilmerna är språklösa för att passa alla användare.

Det finns även en proffsflik med inloggning för personer som genomgått någon av Matakis utbildningar Solution Tak eller Solution Vägg. Här kan man exempelvis skriva ut egenkontroller, produktgarantier och företagets vattentätgaranti för underlagstäckning. Appen finns på app.mataki.se och fungerar på dator, surfplatta och mobiltelefon.

6

HUSBYGGAREN NR 1.2019

malla.se

Bäst i klassen på energiBeräkning!

Allt större krav ställs på byggnaders energianvändning. Genom energiberäkningar och simuleringar av inneklimatet får man kontroll över byggnadens prestanda. Ända sedan 70-talet har vi på Bengt Dahlgren, i nära samarbete med högskolor och leverantörer, varit aktiva med att utveckla modeller, applikationer och programvaror för energiberäkningar. Under åren har vi gjort mängder av energiberäkningar för alla typer av byggnader, allt ifrån kontor, skolor och restauranger till laboratoriemiljöer och vi jobbar självklart alltid med de senaste verktygen. Så på alla frågor om energi- och byggnadssimuleringar räcker vi upp handen.

Cirka 600 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige.

Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen. De fyra hörnstenarna i vår verksamhet är Bygg & Fastighet, Energi & Miljö, Installation och Brand & Risk.

www.bengtdahlgren.se

ANLÄGGNING

NYA SPONTHANDBOKEN

Ett bättre stöd vid dimensionering av sponter

Det har gått drygt tjugotvå år sedan den tidigare versionen av Sponthandboken gavs ut (1996) och sedan dess har tillämpningsområden, beräkningsteknik och krav i samband med sponter med stämp eller ankare som stödjande konstruktioner utvecklats och ändrats.

Den Nya Sponthandboken är utgiven av Pålkommissionen i rapport 107 och presenteras här av Anders Kullingsjö, specialist på geoteknik på Skanska Sverige.

TEXT: ANDERS KULLINGSJÖ, SKANSKA SVERIGE AB

I

har de förändringar som skett beaktats och något som särskilt betonas är att sponter är samverkanskonstruktioner. Detta innebär bl.a. att den möjliga belastningen på sponten beror på spontens deformationer. Det måste finnas en lämplig säkerhetsmarginal dels mot förväntade påkänningar och deformationer i bruksstadiet och dels mot effekten av kraftigt reducerad hållfasthet i jorden vid brottstadiet. Krav på säkerhetsmarginal grundas på den europeiska standarden för dimensionering av geokonstruktioner EN 1997:2005.

8

NYA SPONTHANDBOKEN

Vid sidan av de traditionella metoder som utgår från analytiska jämviktsberäkningar behandlas även mer komplexa samverkansberäkningar. Dessa har fått en ökad betydelse och används numera regelmässigt vid alla djupare eller på annat sätt mer komplicerade sponter. Den Nya Sponthandboken ersätter både Sponthandboken från 1996 och Förankrade Sponter från 1979.

Vidare har finita element (FE) analyser blivit ett vanligt beräkningshjälpmedel. Här har tidigare tydliga riktlinjer hur dimensioneringen skall gå till saknats. Även inom detta område innebär Nya Sponthandboken en tydlig vägvisare hur dimensioneringen

bör utföras.

En utmaning med Nya Sponthandboken har varit att hitta en konsensus mellan traditionell analytisk dimensionering och samverkansanalyser. För att inte äventyra säkerheten fokuseras därför på att tillräcklig säkerhet måste erhållas dels för förväntade påkänningar (bruksgräns) och dels vid en brottgränssituation initierad av kraftigt försämrad hållfasthet i jorden.

STÖDKONSTRUKTIONENS FUNKTION OCH BETEENDE

Det som primärt avses med stödkonstruktion i det här sammanhanget är en kon-

HUSBYGGAREN NR 1.2019

RESPONS BEROENDE PÅ RÖRELSERIKTNING

σ´h

RESPONS PÅ AKTIV- RESPEKTIVE PASSIVSIDAN AV EN SPONT

σ´h

Pp

σ´h0

Dränerande förhållanden Passivsidan

schaktPp under botten

σ´h0

Pa Rörelse från jorden

Pp

Reduktion pga. minskad vertikalspänning

Dränerande förhållanden

Pa

FAKTARUTA PÅLKOMMISSIONEN

σ´h0

Pa

Rörelse mot jorden

Aktivsidan under schaktbotten Spontrörelse

Figur 1: Jordtrycksrespons beroende på rörelse.

struktion som installeras genom drivning, borrning eller lokal schakt följt av gjutning.

Stödkonstruktionen möjliggör därefter schakt på ena sidan av konstruktionen.

Vartefter schakt bedrivs kan stödkonstruktionen behöva kompletteras med någon form av stöttande system.

Exempelvis kan dessa stödkonstruktioner ”sponter” nyttjas för att ta ut schakten för källaren. Här beror den lämpligaste metoden dels på geotekniken men också på geometrin. Är det relativt grunt till berg är det oftast lönsamt att installera sponten till berg och förankra den med bergstag. Är det däremot långt till berg så kompliceras arbetet med att den kan bli nödvändigt med stämp som försvårar uttaget av schakten.

Vid dimensionering av en stödkonstruktion krävs en helhetssyn. Konstruktionen är ett ”kraftomfördelningssystem” eftersom den stöttar vissa delar av jorden samtidigt som den ökar påkänningen i andra delar av jorden. Stödkonstruktionen överför belastningarna från den del av jorden som behöver hjälp till andra delar av jorden som kan hjälpa till genom exempelvis spontväggen och dess eventuella kraftupptagande system (stag eller stämp). Hur denna kraftöverföring sker beror på typen av stödkonstruktion och dess kraftupptagande system, de initiala spänningarna i jorden och jordens hållfasthets- och styvhetsegenskaper, men påverkas även av hur och när stödkonstruktionen och det kraftupptagande systemet installeras. Dimensioneringen kräver en förståelse för spontväggens roll i den övergripande konstruktionen samt hur den samverkar med det kraftupptagande systemet och jorden.

Lasteffekten i stödkonstruktionen beror till stor del på hur stora rörelser som kan accepteras. Generellt krävs större rörelser för att utveckla passivt jordtryck jämfört med de rörelser som krävs för att utveckla aktivt jordtryck. I Figur 1 skissas detta för dränerat beteende. Till vänster visas horiHUSBYGGAREN NR 1.2019

sontaltrycksutvecklingen beroende på rörelseriktning och till höger responsen på ömse sidor om exempelvis en spontvägg.

Pålkommissionen bedriver forskning, utveckling och utredningar inom pålgrundläggning och stödkonstruktioner.

Huvuduppgiften är att bidra till utveckling inom dessa teknikområden genom att: ■■ prioritera, initiera och genomföra forsknings- och utvecklingsprojekt ■■ följa upp och utvärdera forsknings­ resultat ■■ sprida kunskap och erfarenhet vidare Kommissionen har till stor del bidragit till att ändamålsenliga och kostnadseffektiva pålade konstruktioner nu utförs med svensk pålningsteknik. www.palkommissionen.org.

KRAV AVSEENDE DIMENSIONERING

Traditionellt dimensioneras dessa stödkonstruktioner enligt principer beskrivna i Sponthandboken från 1996 och dess föregångare Förankrade sponter. Påkänningarna beräknas enligt ett koncept som bygger på Rankines jordtryck med fullt utvecklat aktivt jordtryck bakom stödkonstruktionen och passivt jordtryck på schaktsidan.

Allt fler projekt utförs till större djup än vad Sponthandboken från 1996 är ämnad för, även om den framgångsrikt nyttjats vid dimensioneringen av schakter till drygt 15 m1 , då stödkonstruktionen installerats till fast botten. För svävande stödkonstruktioner i lera2 är motsvarande djup 8–10 m.

Vidare ser vi oftare strängare krav avseende acceptabla deformationer i omgivande konstruktioner. För hantering av denna aspekt har finita element (FE) analyser blivit ett vanligt verktyg. Tyvärr saknas tydliga riktlinjer hur dimensioneringen skall gå till.

I några fall ger Sponthandboken (1996) och FE-analyser liknande resultat men allt som ofta skiljer resultaten markant. Olika filosofier har cirkulerat angående hur geokonstruktionen bärförmåga skall säkerställas.

Efter införandet av Eurokod har det tyvärr inte blivit tydligare då olika länder valt olika angreppssätt.

Grundtanken med Nya Sponthanboken är att understryka att sponter/stödkonstruktioner är samverkanskonstruktioner, vilket kan medföra att påkänningarna i bruksgräns ofta ligger i paritet med (eller till och med över) de påkänningar som erhålls i brottgräns. För att beakta detta ”återinförs” kravet på att studera påkänningarna dels vid en förväntad deformation – ”normala deformationer” – och dels efter att säker­ heten applicerats på jordegenskaperna (DA3) – ”stora deformationer”. Vid analy-

Förankrade sponter

1996

TD stödfunktioner

Empirisk model för att beräkna påkänningarna i jämvikt.

Partialkoefficientmetoden

DA3

Figur 2: Historisk utveckling av dimensioneringspraxis.

tisk dimensionering nyttjas den empiriska beräkningsmodell som presenterades redan i Förankrade sponter (1979) där förspänningen beaktas och en modellfaktor appliceras på lasteffekten.

Historiskt har stödkonstruktioner dimensionerats utifrån olika krav (handböcker).

Dessa handböcker har justerats/anpassats utifrån de olika kravdokumenten som gällt.

Tyvärr har viss information och erfarenhet förlorats då nya regelverk införts vilket riskerar att konstruktionerna inte blir optimerade vare sig ekonomiskt eller säkerhetsmässigt.

Nya Sponthandboken har som mål att fånga upp erfarenheterna från nedanstående skrifter samt utgöra en bra grund för införandet av nästa generations Eurokod.

1. Södra Länken och Götatunneln 2. Bl.a. Götatunneln, men dessa djup i lös lera kräver extraordinära åtgärder i form av uv-schakt eller etappvis schakt och stöds inte direkt av Sponthandboken från 1996.

9

ANLÄGGNING

Bestäm nedslagningsdjup med hänsyn till stabilitet och grundvatten.

Dimensionera konstruktionerna.

Justera konstruktionen.

STEG 12 · TABELL 1

STEG 10 · TABELL 1

STEG 1–6 · TABELL 1

Beräkna snittkrafter i punkt 1 och kontrollera SLS.

Är deformationerna styrande beräkna om punkt 1 och kontrollera SLS.

Kontrollera snittkrafterna i brottgränstillstånd (GEO).

STEG 11 · TABELL 1

STEG 13 · TABELL 1

STEG 7 · TABELL 1

Multiplicera snittkrafter med modellfaktor.

Vald konstruktion.

NEJ

OK?

STEG 8–9 · TABELL 1

Dimensionering

JA

OK !

Figur 3: Rekommenderad dimensioneringsgång för stödkonstruktioner enligt Nya Sponthandboken.

STEG

AKTIVITET

1

Bestäm nedslagningsdjup med hänsyn till grundvattenströmning och risk för omgivningspåverkan.

2

Bestäm nedslagningsdjup med hänsyn till totalstabilitet.

3

Bestäm nedslagningsdjup för att uppnå rotationsstabilitet för jordtrycket mot sponten

4

Bestäm nedslagningsdjup med hänsyn till bottenupptryckning för spont med flera hammarbandnivåer.

5

För spont med lutande stag: kontrollera nedslagningsdjup för att uppnå vertikalstabilitet.

6

Välj det största nedslagningsdjupet enligt steg 1 – 5 för den fortsatta dimensioneringen.

7

Beräkna snittkrafterna i bruksstadiet (SLS) för det valda nedslagningsdjupet. Välj konstruktion, förspänningskraft etc. så att deformationskraven vid bruksgränstillståndet (SLS) uppfylls.

8

Bestäm modellfaktorn med hänsyn till säkerhetsklass, undersökningens kvalité och typ av konstruktion.

9

Beräkna dimensionerande snittkrafter i brottgräns (STR) genom att multiplicera beräknade snittkrafter med modellfaktorn.

10

Dimensionera konstruktionsdetaljerna i brottgärstillståndet (STR) och för olyckslastfall (ankarbortfall vid förankrade sponter och stötlast på stämp vid strävade konstruktioner).

11

Kontrollera att den valda konstruktionen klarar de snittkrafter som uppkommer i brottgränstillståndet (GEO): Rotationsstabilitet, totalstabilitet och vid bottenupptryckning för spont med flera hammarband.

12

Vid behov justeras konstruktionen för att klara snittkrafterna som uppkommer i brottgränstillståndet (GEO)

13

Är deformationerna vid SLS styrande beräkna deformationerna smed den justerade konstruktionen i Bruksstadiet (SLS)

Tabell 1: Dimensioneringsgång för en stödkonstruktion steg för steg.

Vidare behandlas hur FE-analyser kan nyttjas för att få en mer optimerad stödkonstruktion. Dels med avseende på tillräcklig säkerhet men också avseende ekonomi och omgivningspåverkan.

Med största sannolikhet kommer nästa generations Eurokod innehålla två dimen­ sioneringsfilosofier som skall verifieras.

■■ Material factoring – säkerhet på materialegenskaperna, samt 10

■■ Output factoring – säkerhet på lasteffekt

och bärförmåga NYA SPONTHANDBOKEN – EN KORTFATTAD BESKRIVNING.

Stödkonstruktioner är komplexa och behöver kontrollereras i ett flertal steg. Nya Sponthandboken innehåller en rekommenderad dimensioneringsgång för att erhålla en stödkonstruktion som uppfyller kraven

avseende säkerhet. Denna dimensioneringsgång framgår av Figur 3 tillsammans med Tabell 1.

Beräkningarna kan som tidigare nämnt utföras dels som analytiska beräkningar och som samverkansberäkningar, vilket beskrivs kortfattat nedan.

Analytiska beräkningar Lasteffekten på en stödkonstruktion är beroende av deformationen som utbildats.

Likaså ökar mobiliserad bärförmåga i konstruktionselementen med utvecklad deformation. Kraftjämvikt erhålls i punkt 1 vilken motsvarar såväl den förväntade deformationen som den förväntade lasteffekten i staget, se Figur 4. Den inledande reduktionen av lasteffekten från jorden skall symbolisera effekten av rörelser innan staget installeras och den vertikala delen av lasteffekten i staget beskriver schematiskt förspänningen av staget. En hög förspänning leder till att punkt 1 förskjuts åt vänster med konsekvensen mindre deformation men högre lasteffekt i staget.

Beräkningarna av jordtrycken grundar sig generellt på gränsjordtryck enligt Rankine, även om det tydligt framgår i Figur 4 att i realiteten handlar det inte om något gränsjordtryck utan om jordens samverkan med ingående konstruktionselement. Övriga brottmekanismer som kan utbildas i jorden (GEO) såsom totalstabilitet, rotationsstabilitet och bottenupptryckning studeras inledningsvis med reducerade jordegenskaper och dimensionerande värden på laster. Detta görs för att exempelvis säkerställa tillräcklig underslagning. Vidare måste säkerheten avseende hydraulisk bottenupptryckning och hydrauliskt grundbrott säkerställas.

Brottgräns – Normala deformationer, pkt 1 För att uppskatta lasteffekten (STR) mot sponter och därmed snittkrafterna i bruksstadiet, punkt 1, jfr Figur 4, kan en empirisk metod beskriven i Förankrade sponter användas som bygger på mätningar mot sponter nyttjas. Bl.a. skall effekten av förspänning av stag beaktas. För att erhålla rätt säkerhetsnivå multipliceras slutligen erhållna påkänningar med en modellfaktor enligt Tabell 2, där γd beror av aktuell säkerhetsklass.

Brottgräns – Stora deformationer, pkt 2 Lasteffekten (STR) i pkt 2 baseras på en beräkning av jordtrycket mot sponten på basis av reducerade hållfasthetsegenskaper i jorden samt dimensionerande värden på yttre laster, jfr Figur 5. I denna beräkning saknar deformationerna relevans.

HUSBYGGAREN NR 1.2019

Jordtryck med medelvärden på jordegenskaper

Staglast Vilojordtryck

Staglast Vilojordtryck

Jordtryck med medelvärden på jordegenskaper Jordtryck med reducerade jordegenskaper

1

Brottdeformation stag

Normal belastning 2

DEFORMATION

SAMVERKANSBERÄKNINGAR

Vid samverkansberäkningar beaktas spänningstöjningssambandet i jorden men även stödkonstruktionens styvhet. För att beskriva samverkan i detalj krävs komplexa materialmodeller, men även relativt enkla modeller kan nyttjas. Oavsett valet av material­modell/samverkansmodell krävs eftertanke av konstruktören. Nya SpontHUSBYGGAREN NR 1.2019

Q brott pkt 1 = Q bruk * Q bruk* γd *1,4 Q bruk

Belastning vid brott i jord

Figur 4: Schematiskt kraft-deformationssamband för en stödkonstruktion.

Bruksgräns Lasteffekten (STR) i bruksgräns erhålls i pkt 1, jfr Figur 5. För att bedöma deformationer hänvisas till empiriska diagram. I de fall deformationskraven blir styrande för stödkonstruktionen krävs styvare konstruktioner/högre förspänningar vilket flyttar pkt 1 åt vänster utefter den gröna kurvan.

KRAFT

KRAFT

2 Q brott pkt 2 Belastning vid stora deformationer

DEFORMATION

Figur 5: Kraft-deformationssamband för en stödkonstruktion med applicerad säkerhet. Qdim = max(Qbrott pkt 1 , Qbrott pkt 2)

handboken ställer krav på verifiering av den valda materialmodellen och på redovisningen. Bl.a. skall redovisning av materialmodellens förmåga att modellera relevanta laboratorieförsök redovisas. Krav ställs även på redovisning av bl.a. beräknade deformationer samt resulterande jordtryck mot stödkonstruktion. Även samverkansberäkningar skall utföras för pkt 1 och pkt 2 (jfr Figur 5). En beräkningsprocedur enligt Tabell 3 (på nästa sida) rekommenderas, jfr även efterföljande avsnitt om brottgräns och bruksgräns.

Brottgräns – Normala deformationer, pkt 1 Den beräknade lasteffekten skall multipliceras med modellfaktorerna i Tabell 2 varefter STR-dimensioneringen utförs. Detta

MODELLFAKTOR Konstruktionselement som är veka, t.ex. spont, hammarband och stag.

γd ∙ 1,4

Konstruktionselement som är styva t.ex. stämp.

γd ∙ 1,5

I de fall då belastningen i stort endast består av last från fritt vatten (inte grundvatten).

γd ∙ 1,2

Tabell 2: Modellfaktorer för erhållna påkänningar i pkt 1.

kommenteras längre fram i denna text. där analytiska metoder jämförs med resultaten från samverkansberäkningar.

11

ANLÄGGNING

Brottgräns – Stora deformationer, pkt 2 Här reduceras jordens hållfasthet till dimensionerande värden. Beräkningen skall göras med respektive utan variabla laster. Den tillkommande lasteffekten på konstruktionselementen p.g.a. den variabla lasten skalas upp med γd ∙1,4.

Bruksgräns Lasteffekten (STR) i bruksgräns beräknas i pkt 1, jfr Figur 4, varvid variabla laster skall inkluderas.

Detaljutforming av konstruktionselement mht STR Nya Sponthandboken innehåller detaljerade anvisningar rörande vilka kontroller som skall göras och ansluter till övriga gällande utförandestandarder och Eurokoder.

VAL AV ANALYSMETOD

För val av beräkningsmetod ges följande rekommendationer: ■■ För enklare sponter och utan krav på speciella begränsningar av markrörelserna bakom sponten kan analytiska jämviktsberäkningar användas.

SKEDE

Beräkningar i punkt 1 med värderade medelvärden på jordens egenskaper

Beräkningar i punkt 2 med dimensionerande värden på jordens egenskaper

UTAN variabel last

UTAN variabel last

Schakt till hammarbandsnivå 1

×

Förspänning av stagnivå 1

×

Avsänkning av grundvatten inom spont

×

Schakt till hammarbandsnivå 2

×

Förspänning av stagnivå 2

×

Schakt till fullt djup

×

MED variabel last

MED variabel last

×

×

×

×

×

×

×

×

×

Tabell 3: Flödesschema vid genomförande av samverkansberäkningar.

■■ För mer komplexa sponter eller där det

QFR

finns speciella begränsningar av markrörelser rekommenderas att samverkansberäkningar används.

Med komplexa sponter menas i detta sammanhang att spontkonstruktion och jordförhållanden är mindre vanliga, vilket medför att erfarenhet saknas eller är begränsad.

I handboken ges några exempel när analytiska beräkningar inte är att betrakta som tillförlitliga.

SKILLNADER MELLAN ANALYSMETODER

Traditionella beräkningsmetoder baseras på en relativt förenklad konceptuell modell (Rankines jordtryck). Traditionsenligt har vi applicerat säkerhetsfaktorer med en viss storlek på jordens hållfasthet. Dessa säkerhetsfaktorer har kalibrerats så att vi känner oss trygga med stödkonstruktionernas verkningssätt. Så vitt känt har det inträffat väldigt få kollapser och dessutom i enbart några enstaka fall har rörelserna blivit oroväckande stora. Det är dock mycket svårt att bedöma vad detta innebär i termer av brottsannolikhet.

Med mer detaljerade och omfattande beräkningar, exempelvis i form av FE-analyser, minskar vi osäkerheten. FE-analyser resulterar dock sällan i ett gränsjordtryck enligt Rankine, d.v.s. det som tryck som ligger till grund för våra traditionella beräkningsmetoder. Dessutom är en stödkonstruktion ett i allra högsta grad ett olinjärt 12

REDUCERAT NETTOJORDTRYCK OREDUCERAT NETTOJORDTRYCK Figur 6: Exempel på justerad lasteffekt på stödkonstruktionen p.g.a. bristande totalstabilitet.

system. Detta leder till att de olika analysmetoderna ger olika svar. Exempelvis tenderar FE-analyser kräva kraftigare och djupare konstruktioner än analytiska beräkningar vid djupa lerlager, medan det ofta är tvärtom vid friktionsjordar om relativt stora deformationer kan tillåtas.

Här har det i Nya Sponthandboken identifierats några tydliga områden för att erhålla så liknande resultat som möjligt mellan metoderna. Exempelvis: ■■ Lokala överlaster får ej längre beaktas med elasticitetteoretiska lastspridningsmodeller, typ Boussinesq, i pkt 2.

ningarna införts för att nyttja / motivera exempelvis övervakning av konstruktionens beteende.

SLUTSATSER

Nya Sponthandboken kräver flera och delvis andra beräkningar jämfört med tidigare handböcker. Detta är dock nödvändigt för att vi skall erhålla en rimlig säkerhetsnivå eftersom pkt 1, jfr Figur 4 och Figur 5, ofta blir dimensionerande. Detta gäller framförallt för flertalet stämpade konstruktioner och/eller om höga förspänningar nyttjas. ■

■■ Den analytiskt framräknade lasteffekten

mot stödkonstruktionen skall korrigeras i de fall totalstabiliteten kräver djupare nedslagning än vad den traditionella jämviktsbetraktelsen kräver, Figur 6.

Utöver detta har särskilda korrektionsfaktorer på lasteffekten från samverkansberäk-

ANDERS KULLINGSJÖ

Skanska Sverige AB

HUSBYGGAREN NR 1.2019

Åtgärda problem med fukt, lukt och radon

417701

MER INF O OCH RÅD GIVNING Tel 0451 - 74 4 2 2 0 info@ve ntgolv.s e

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget. Dessutom förbättras golvkomforten.

www.ventgolv.se

Tillbaka till betongen Får vi överskott på betong återanvänder vi den.

Betongen tvättas och separeras för att användas i ny betong eller som fyllnadsmaterial till nya vägar. www.betongindustri.se

Annonssida för T-Emballage

FÖLJER DU VÅR METOD HAR DU UTMÄRKTA FÖRUTSÄTTNINGAR ATT FÅ EN FUKTTÄT OCH ÅLDERSBESTÄNDIG LÖSNING.

GARANTERAT I VÄGGARNA:

SYSTEMPROVAD, LUFTTÄT LÖSNING FÖR INSIDA VÄGG Flertalet av T-Emballage produkter för insida vägg har varit P-märkta i många år. Men sedan ett par månader tillbaka är även vår kompletta systemlösning för insida vägg provad av RISE (som utfärdar P-märkningen) - med goda resultat.

- RISE har tagit fram en metod för att lämplighetspröva

vis en bra produkt. I det testade fallet är det T-Tät-produkten

systemlösningar för insida vägg som utsätter väggen för olika

som utgör luft- och ångspärr - eller den så kallade klimatskär-

klimatförhållanden, vindlaster, värme, kyla och mycket mer.

men.

- T-Tät är en P-märkt produkt som kompletteras med

Vår lösning lever upp till dagens krav - med god marginal, berättar Nils Janbert som är teknikchef på T-Emballage.

tätningstejp T-Flex, T-Drev och stosar - bland annat. Det till-

Metoden* är utvecklad för att efterlikna verklighetens

sammans med vår monteringsmetod gör systemet komplett

varierande påfrestningar och resultatet verifierar och garan-

och garanterar en åldersbeständighet till kostnadseffektivt

terar att T-Emballage system är funktionellt och uppvisar

byggande, säger Nils.

Monteringskonceptet är utvecklat av T-Emballage och är en

tillfredsställande lufttäthet.

viktig del av systemlösningen.

- Vårt system har fått mycket goda

- Följer du vår metod har du utmärk-

resultat, både för vanligt byggande, men också för definierad så kallad passiv-

ta förutsättningar att få en fukttät och

husstandard. Det händer mycket inom

åldersbeständig lösning. Vi levererar

lagstiftningen för tillfället och med vårt

För mer info kontakta:

kompletta instruktioner för hur du ska

system får du en lösning som även klarar

Namn: Nils Janbert

jobba med allt från själva klimatskär-

en skärpt lagstiftning, berättar Nils.

Titel: Teknikchef

men till genomföringar, drev och

Telefon: 0383-599 39

skarvar, berättar Nils.

Grunden för systemlösningen är givet-

e-post: nils.janbert@T-Emballage.se www.t-emballage.se/bygg/innervaegg/

* SP-metod 5264.

ANLÄGGNING

LÄMNA PLATS FÖR ELLAGER TILL SMARTA ELNÄT

Framtidens elnät är dynamiska En byggnad anpassad för framtidens energisystem? Den kan man hitta i garaget till Stockholm Waterfront hotell och konferens i form av ett islager. Det är ett av flera sätt att skapa ett flexiblare och slankare energisystem.

TEXT: FREDRIK LUNDBERG

S

marta elnät är inte nödvändigtvis en massa abstrakta modeord. Det kan också vara 250 ton is garageplanet i Stockholm Waterfront, känt för sin taggiga siluett, ett stenkast från centralstationen och Stadshuset.

Det minskar eleffektbehovet för kyla med ca 500 kilowatt, enligt Ingmar HolmHUSBYGGAREN NR 1.2019

ström, Creanova, som konstruerade kyloch värmesystemet. Andra sätt att anpassa förbrukningen efter tillgången på el, som att minska den när det är ont om el och öka den när det är gott om el, är hetvattenpannor, batterier och själva husen som lagerför värme och kyla. År 2021 har Sverige på några år stängt fyra kärnkraftsreaktorer. De ersätts, med råge, av vindkraft. 2021 får vi mer än 20

procent av vår el från vind. Problemet att balansera vindkraften är inte så stort än, eftersom vattenkraften jämnar ut toppar och dalar, både för annan produktion och förbrukning. När det blåser bra, eller elförbrukningen är låg, stiger nivån i vattenmagasinen. Vid hög förbrukning och svag vind forsar vattnet fortare genom turbinerna.

Om vinden är jämn så minskar vattenkraften på varje natt och på helgerna, och ökar på vardagarna.

LIKA MYCKET VINDKRAFT SOM KÄRNKRAFT

I effekt har Sverige nu (början av 2019) ungefär lika mycket vindkraft som kärnkraft. Det har aldrig lett till att det blivit mörkt vid stiltje eller till att frekvensen i nätet blivit alldeles för hög vid god vind. I Danmark har det däremot flera gånger hänt att man fått ”negativa priser” och även fått styra ner vindkraftverk när det inte gått att 15

ANLÄGGNING

Tre kylmaskiner i källaren på Stockholm Waterfront som producerar kyla direkt och till islagret.

Islager i garaget på Stockholm Waterfront med fastighets­ansvarig Tor Ortopan.

få avsättning för all el. Tysklands stora men ojämna export av el, särskilt solkraft, har lett till konflikter med grannländer. I hela vår omvärld är utvecklingen densamma.

Baskraft – fossil och kärnkraft -- ersätts med förnybart. Svensk-norsk vattenkraft kan balansera mycket, men inte hur mycket som helst.

Sverige har direkta elförbindelser med Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Polen, Litauen och via Norge också snart med Storbritannien och Nederländerna.

Danmark får år 2021 63 procent av sin el från vind, enligt Energistyrelsen, och får redan nu 3 procent från solen. I Norge byggs Europas största vindkraftspark på land. I Tyskland stängs all kärnkraft – nästan 10 gigawatt – och en stor mängd kolkraft till 2022 och ersätts av sol – redan mer än 40 gigawatt – och vind. Det brittiska nätet kopplas ihop med Norden genom en kabel 2021. Storbritannien har stängt nästan all sin kolkraft och minskat kärnkraften, och är störst i världen på havsvindkraft, och den byggs snabbt ut. Även i Polen och Litauen växer vindkraften. I Finland byggs en kärnkraftsreaktor som ska vara i drift 2020, men annars är trenden klar: det blir

mer variabel, väderberoende kraft. Solkraften växer exponentiellt, från ännu låg nivå i Sverige.

TRÅNGT PÅ NÄTET

Balansproblem i storkraftsnät kan leda till mycket större prisvariationer i framtiden.

Det finns ännu inga stora kapacitetsproblem på nationell nivå, och där förstärks nätet. Däremot finns det kapacitetsproblem på lägre nivå, och löser man dem där så kan man undvika problemen på hög nivå.

– När Amazon startade sin stora serverhall i Eskilstuna hösten 2018 var det fullt på nätet, noterar Joachim Lindborg, teknisk chef vid Sust (Sustainable Innovation), som driver utvecklingsprojekt energi och nät, bland annat Väx-El (växlande effektreglering) i ett villaområdet i Björklinge norr om Uppsala. Där är 377 villor med värmepumpar ihopkopplade med styrsystem som kan styra bort effekt när den behövs som bäst.

Systemet kunde testas i vintras, då toppförbrukningen i Sverige inträffade kl. 08–09 den 28 februari. Den var 26 700 megawatt.

– Just då var 250 villor anslutna, och vi kunde styra bort 1–2 megawatt, säger Joachim Lindborg.

Det finns bortåt en miljon villor med vattenburen elvärme inklusive bergvärme, så där skulle man kunna frigöra 4–8 gigawatt effekt. Som jämförelse ger Forsmarks tre reaktorer 3,3 gigawatt.

Med max en grads temperatursänkning kan en del villor klara tre timmar, andra bara en halvtimme.

– Om man i ett nödfall får sänka med två grader blir det dubbelt så mycket.

Det finns stora samhällsekonomiska vinster med att undvika för stora och för tidiga investeringar i nya kraftverk, ledningar och nät. Många har föreställt sig att marknaden skulle lösa problemet automatiskt, för el blir dyrare när det är ont om den. Men det tror ingen Husbyggaren talat med.

Uppdelningen i elräkning mellan elleverantör och nät ställer nämligen till det. Det är inte så svårt att styra en värmepump efter timpriset på Nordpool. Men dels ger det inte så stort incitament för en villakund.

– Några hundralappar per år, säger Joachim Lindborg. Dels finns det tröskeleffekter.

– Vi har tittat på möjligheten att 100 000 värmepumpar slår av och på samtidigt, precis vid timskiften. Dels ger det en störning på hela elnätet. Dels slår det sönder elmarknaden, för om de styrs efter elpriset nästa dag och slås på billigaste timmen då blir det inte billigt. Och om värmepumparna är på samma fysiska plats och slås på och av efter Nordpoolspriset, då går säkringen i det lilla nätet. Den som har elbil och kommer hem klockan fem ska helst inte starta elbilsladdningen samtidigt som alla slår på spis och mikro, resonerar Joachim Lindborg.

VEM BESTÄMMER?

– Det är inte svårt att styra när allt är uppkopplat. Inte tekniskt. Det svåra är vem

Ödrift klockan 08–20.

Sol+vind+batteri ger mycket stabilare spänning (överst) och frekvens (nederst) än det yttre nätet.

16

HUSBYGGAREN NR 1.2019

som bestämmer, säger han. Elhandlarna kan göra många lösningar både vad gäller teknik och avtal, men bryr sig inte om hur det påverkar det lokala elnätet. Nätägaren får inte göra något bakom mätaren. Om nätägaren ställer ett batteri hos dig är det egentligen mot lagen. Vad nätägaren kan göra är att ge en bättre tariff om du går med på att bli styrd, säger Joachim Lindborg I dagsläget i Björklinge har Väx-El kopplat upp hus och lagt in en tjänst till nätägaren att kunna styra ner värmen.

– Kunden får styrsystem gratis mot att vi får styra. Det ger bättre komfort, jämnare temperatur och viss energibesparing, för vi styr mycket bättre.

– Nätägaren kan ge en bättre tariff om du går med på att bli styrd. Det kanske bara behöver hända en gång per år att du får så mycket sänkt temperatur att det märks.

Målet är att ingen ska märka att vi styr, säger Joachim Lindborg Branschen är lite långsam. Den utmanar inte så gärna för det kan bli dyrt, menar Joachim Lindborg.

Men det kan ändras, menar han och pekar på dels att det pågår mycket försök och dels att nätägarna börjar inse att de har en ganska stor frihet --Energimarknadsinspektionen, EI, beslutar om hur permanenta tariffer ska se ut, men nätägaren kan göra tidsbegränsade experiment utan att be om det först, förklarar han.

I Väx-Els projekt har man nyligen lagt in laddstolpar och batterier för sju hus.

Husbyggaren: Kan batterier verkligen löna sig?

– Det beror på. Vi testar ett t.ex. 10 kWhbatteri och det kostar 100 000 kronor plus, och det den lagrar är värt 12 kronor per gång. Så det går ju inte ihop, även om batterierna går ner i pris.

BATTERIER GER FLERA FÖRDELAR

– Men om man sätter in ett batteri istället för att säkra upp från 16 till 20 eller 20 till 25 ampere, då finns kanske en tidigare potential, säger Joachim Lindborg.

– Batterier är också duktiga på frekvensreglering, och där finns det pengar från Svenska Kraftnät, säger Joachim Lindborg.

Att batterier är bra på att stabilisera nät instämmer Stina Albing, kommunikatör vid E.On Nät entusiastiskt i. Hon visar det med en graf.

På Österlen, i byn Simris nära Simrishamn, driver Eon Energidistribution ett Lokalt Energisystem, där man använder hela 800 kW batteri (under våren 2019 ännu mycket mer) tillsammans med befintligt vindkraftverk och solceller och en geneHUSBYGGAREN NR 1.2019

VINDKRAFT 500 kW 1,5 GWh/a

RESERVGENERATOR 480 kW

SOLPANELER 440 kW 0,45 GWh/a

NÄTSTATION / STYRSYSTEM BATTERI 800 kW 0,33 MWh

SIMRIS 800 kW 2,1 GWh/a

ELNÄT

rator som drivs på biodiesel. Där finns också styrning av flera värmepumpar, varmvattenberedare samt hushållsbatteri hemma hos de 21 hushåll som valt att aktivt ansluta sig. Projektet hjälper till att kapa förbrukningstoppar och sprider ut lasterna.

– Kunden blir kompenserad för de kilowattimmar vi lånar, säger Stina Albing.

FLEX ERSÄTTS MED LÄGRE TAXA

De som aktivt deltar får 100 kronor i månaden i avdrag på den fasta elnätsavgiften och sänkt nättaxa. Det som testas är ett mikronät med 100 procent förnybar el. Simris drivs med jämna mellanrum i ”ö-drift”. När man kopplar bort sig från yttre nät, planar variationerna i spänning och frekvens ut på ett slående vis. När Eon presenterade projektet för byn höjdes röster för att man skulle kapa ledningen helt och hållet, berättar Stina Albing. Men det hade krävt ännu större batteri.

Husbyggaren: Varför gör ni (E.On Nät) detta?

Stina Albing skrattar: – Sverige är kanske inte optimalt för just ö-näts delen i projektet eftersom vi har ett bra utbyggt elnät redan. Men Eon är verksamt också i andra länder och det finns avlägsna byar där det är jättedyrt att dra nytt nät.

– Det är också en trend att vara självförsörjande och att använda förnybar energi, och det gäller i allra högsta grad i Sverige.

– Vindkraft och solceller är annorlunda än den energi vi är vana vid, och vi behöver transformera om den så att den blir stabil.

Projektet, som får visst stöd av EU, är nu ungefär halvvägs.

– Huruvida det utvecklas till att bli en affärslösning går inte att säga än säger Stina Albing.

– Vi får in förfrågningar från kunder som vill bli självförsörjande. För vidare utveckling vill vi gärna ha beslutsfattarna med oss säger Stina Albing och pekar på att ellagen (från 1902) behöver justeras på ett bra och genomtänkt sätt.

BYGGNADER BALANSERAR VARANDRA

På andra sidan Skåne, i Lund, driver Eon ett annat flexibilitetsproject, Ectogrid. Det är ett forskningscentrum på 114 000 kvadratmeter, som nu använder 10 GWh fjärrvärme och 4 GWh fjärrkyla. De ska förbindas med ett nät för växelvarmt vatten så att byggnaderna kan balansera varandra och inte behöva mer än 3 GWh tillförd energi.

Där ska också finnas en stor varmvattentank som ska klara dygnsvariationerna, senare kanske också ett geolager som kan lagra både värme och kyla i marken.

Detta har egentligen inte så mycket med el att göra, men det visar på hur en grupp hus och verksamheter kan minska sitt beroende genom något som inte är ö-drift, men något ditåt.

Fjärrvärmen byggdes liksom elsystemet 17

ANLÄGGNING

upp som ett centralt system, med centraliserad produktion och passiva kunder. Fjärrkylan är mycket nyare men fick samma struktur. Om fjärrvärme/fjärrkylaföretaget kan få hjälp av kunderna för att slippa bygga fler rör och pumpar och kompressorer kan alla spara pengar.

EFFEKTIVITET SPARAR EFFEKT

– Väl skötta, väl byggda hus minskar beroendet av omvärlden. Vår energistrategi att alltid ha bra klimatskal, utnyttja solinstrålning, och köpa bra teknik för ventilation, säger Ulf Näslund teknikutvecklingschef vid Vasakronan, Sveriges största fastighets­ bolag.

– Vi har halverat vår energianvändning de senaste tio åren, säger Ulf Näslund. De ”smarta elmätarna” har gjort ganska liten nytta. Mätning per timme räcker inte, inte heller per kvart. Det är för dålig upplösning, enligt Ulf Näslund.

Han hoppas att pilotprojektet Live-in/ Väx-El (se ovan om villaprojektet i Björklinge) ska ge rekommendationer, för att effektbegränsa momentant och vad som ger mest resultat.

Det finns ingen direkt marknad idag för efterfrågestyrning, d.v.s. att dra ner förbrukningen korta perioder menar Ulf Näslund. Den tekniken finns inte på marknaden. Vasakronan får LEED-poäng (miljöklassning) för flexibilitet, men tekniken är inte så värst avancerad: LÅGTEKNOLOGISK STYRNING

– Elleverantören ringer och ber oss dra ner effekt, helt manuellt. Konsumentmarknaden har kommit längre, menar Ulf Näslund och pekar på värmepumpsmarknaden för småhus. Där finns värmepumpar att köpa med ”smart price adaption”. De är kopplade mot Nordpool och styr värmepumparna att lagra in värme när det är lågt pris och sänka effekten när elen är dyr. När marknad uppstår för efterfrågestyrning så kan vi enkelt anpassa styrningen för värme, kyla och ventilation.

– Om man minskar luftflödet med 20 procent, så minskas elförbrukningen för ventilation med nästan hälften. Det kan man leva med ett par timmar. Belysningen kan tillfälligt minskas i till exempel garage.

– Även för fjärrvärme kan det vara winwin att hjälpa till mot lägre taxa för att fjärrvärmebolaget ska slippa lokala förstärkningar. Det är också värt för dem att slippa dra igång dyr topp-produktion såsom olja och till och med kol.

Indirekt menar Ulf Näslund att det finns en viss efterfrågestyrning genom att det lönar sig att sänka effektabonnemanget för 18

Joachim Lindborg, teknisk chef Sust – Sustainable Innovation.

el, fjärrvärme och fjärrkyla. Nästa steg efter att programmera om energianvändningen är energilager. Vasakronan har testat batterilager och bygger nu flera geoenergilager.

I ett stort renoveringsprojekt kring Segels Torg kommer kanske första Hötorgsskrapan få ett islager. --Då kan vi köpa mindre kylmaskiner och ändå hålla nere toppeffekten och få lägre effektabonnemang.

Där finns också stora mörka utrymmen under mark med plats för ackumulering av värme och kyla, och även för kommande behov av lagring av dagvatten.

– Så den som bygger eller renoverar bör tänka på att lämna plats för lager om möjligt, menar Ulf Näslund.

KEMISK ENERGILAGRING

Ett annat intressant sätt att lagra energi är kemiska lager, PCM, till exempel en saltlösning som tar upp värme som vätska och avger energi inär den är i fast form: – Det ger betydligt mer energi per volym.

PCM-lagring som marknadsförs av Climator i Skövde, är inte alltid förvisade till mörka källare, utan kan också byggas in i väggar, undertak och till och med bord, för att utjämna temperatur, berättar Ulf Näslund. Han ser en framtid för vätgas från elektrolys och bränsleceller som kan bli ett intressant komplement till de vanliga energisystemen. Ett beslut om ett projekt ska tas under våren. Vätgas är ett intressant sätt att säsongslagra el på genom att använda bränsleceller för elproduktion, påpekar han.

Husbyggaren: Kan ni räkna hem en del av investering i miljövänlig teknik med LEED-poäng, att ni kan få ut mer hyra?

– Ja, våra lokaler blir mer attraktiva om de är miljömärkta, säger Ulf Näslund Det finns ytterligare en ekonomifaktor i gröna byggnader.

– Vasakronan var först ut i världen med gröna obligationer. Vi får helt enkelt en bättre finansiering när vi investerar i grön teknik. Det finns mycket pengar därute, till exempel pensionspengar, istället för till tobak och vapen.

Stina Albing, kommunikatör E.On Nät.

Ulf Näslund menar också att ett sunt ekonomiskt synsätt innebär att se längre.

– Om våra byggnader inte klarar klimatförändringarna vad är de värda då? Självklart måste alla våra investeringar i byggnader bidra till en minskad klimatpåverkan.

BALANSERING I STOR SKALA

Lennart Söder, professor i ellära på KTH, ser vätgasen ur ett helt annat perspektiv.

SSAB, LKAB och Vattenfall driver ett projekt för att ersätta kol med vätgas och med ett väl tilltaget vätgaslager.

– När det är riktigt ont om el kan man bara använda lagret. Då minskar man förbrukningen med 1000 megawatt på en gång.

Den ökande andelen sol och vind betyder inte bara att det blir ont om el ibland, utan också att det blir överskott. Ett bra sätt att använda det är hetvattenpannor till fjärrvärmen, som ofta användes för 15–20 år sedan, menar han. De är också väldigt bra för att hålla frekvensen.

Nya idéer kommer fram när de behövs. ”Dynamisk märkeffekt” är ännu en metod att trycka in mer vindkraft i befintligt nät.

När E.On byggde en vindkraftspark i havet utanför Kårehamn, Öland. Verket ger max 48 megawatt, men nätet har märkeffekt 30 megawatt. Det gick att klämma in ändå, för det som styr märkeffekten är att ledningarna inte får hänga ner för lågt när de blir längre av resistansvärmen. Men om det blåser, och blåser kallt, så kyls även ledningarna. Varm vind är det sällan, och på sommaren är elen oftast ändå inte så mycket värd.

Det finns gott om möjligheter att balansera högspänningsnät. I de små näten och fastigheterna verkar framtiden peka mot mer energilager i vatten, i salt, i is, i vätgas och i batterier. ■

FREDRIK LUNDBERG

Frilansjournalist

HUSBYGGAREN NR 1.2019

BGreen-it - komplett system för

GRÖNA VÄGGAR, GRÖNA TAK OCH TAKTERRASSER

Hållbara lösningar med stor vikt på säkerhet BGreen-it skapar gröna oaser i städerna med professionella och kundanpassade lösningar till alla typer av gröna väggar, gröna tak och takträdgårdar.

Våra BGreen-it Gröna tak- och vägglösningar är ett komplett system till både extensiva och intensiva gröna tak, takträdgårdar, takterrasser och gröna väggar.

Byggros erbjuder professionell hjälp under hela processen, från detaljplanering till anläggningsfas.

När vi med vår erfarenhet och specialkunskap deltar i processen med gröna taklösningar ligger alltid funktionalitet, kvalitet och visuellt uttryck i fokus.

Det ställs höga krav på hållbarhet och CO2-neutralitet i konstruktioner. Därför har gröna miljövänliga tak och väggar blivit en eftertraktad och efterfrågad modern lösning.

Kontakta våra tekniska konsulter Tel. 0771 48 9000

BG Byggros AB Tel.: 0771 48 9000 www.byggros.com

Skräddarsydda stålbyggnader för alla verksamheter

söker

Fastighetsansvarig 100 % med ansvar för vård, underhåll och utveckling i pastoratets fastigheter.

Lantbruk • Industri • Butik & Affär • Fritidsbyggnader

Sista ansökningsdag 11 mars 2019 FÖR MER INFORMATION Läs på hemsidan: www.svenskakyrkan.se/sodertalje

Tel 044 - 33 70 60

info@temahallen.com • www.temahallen.com

eller kontakta kyrkoherde Ralph Sjöholm, tfn 08-550 914 15

KLIMATSMARTA HUS

UTMANING ATT ENERGI­EFFEKTIVISERA HÅLLBART

Gårdsten, renoverat och energieffektiviserat bestånd från miljonprogrammet.

I examensarbetet Energideklarationen i två vågor har man för första gången använt data från svenska energideklarationer för att studera hur energiprestandan hos svenska flerbostadshus har utvecklats de senaste tio åren, mellan 2008, då energideklarationerna först utfärdades, och 2018. I denna text lyfter Carolina Holmberg och Jenny von Platten fram några av de erfarenheter och slutsatser de fann i samband med deras examensarbete.

TEXT: CAROLINA HOLMBERG & JENNY VON PLATTEN

E

n jämförelse av de energideklarationer som gjordes för tio år sedan med de som gjorts under det senaste året visar att energiprestandan har förbättrats i alla delar av flerbostadshusbeståndet. Störst förbättring har skett där energiprestandan initialt var som sämst, men trenden att per20

soner med lägre inkomst bor i byggnader med sämre energiprestanda består. Det innebär att det finns risk för ”renovräkning” när bostäderna med sämst energiprestanda ska upprustas.

Bostadssektorn står för 40 % av den totala energianvändningen inom EU och behöver därför adresseras för att kunna nå de övergripande målen om energieffektivitet inom unionen. För att främja energief-

fektivitet i byggnader och ge fastighetsägare incitament att energieffektivisera kom för drygt tio år sedan ett EU-krav om att fastighetsägare ska utföra energideklarationer för sina byggnader. Energideklarationen innehåller information om byggnadens energianvändning och förslag på lämpliga energieffektiviseringsåtgärder. För flerbostadshus är energideklarationen giltig i tio år, vilket innebär att många fastighetsägare

HUSBYGGAREN NR 1.2019

Foto: Martin von Brömssen

– ett decennium av långsam energieffektivisering

HUSBYGGAREN NR 1.2019

200 Specifik energianvändning

är i takt med att förnya sina energideklarationer. Det gör att det i Sverige finns två ”vågor” av energideklarationer där den första kom runt 2008 och den andra började komma runt 2017–2018. I studien Energideklarationen i två vågor har vi analyserat förändringar i energiprestanda för de flerbostadshus som i juni 2018 hade hunnit få sin energideklaration förnyad genom att jämföra respektive byggnads första energideklaration med dess andra.

Då den andra vågens energideklarationer precis börjat sammanställas har det tidigare inte varit möjligt att nyttja energideklarationen i detta syfte. En av de främsta fördelarna med att använda energideklarationen som statistiskt underlag är att förändringen av energiprestanda kan studeras för specifika byggnader, något som inte är möjligt att göra utifrån den nationella energistatistiken som bygger på urvalsundersökningar där olika byggnader ingår vid varje undersökning.

Jämförelsen mellan flerbostadshusens första och andra energideklarationer visade att energiprestandan i det studerade beståndet har förbättrats med ca 18 kWh/ m2, och på så sätt gått från en genomsnittlig energiprestanda på 145 kWh/m2 till 127 kWh/m2. Trots en markant förbättring i energiprestanda kräver de övergripande nationella målen om energieffektivisering en högre energieffektiviseringstakt än den som observerats i vår studie. Vidare kräver EU riktade åtgärder till de delar av bostadsbeståndet med sämst energiprestanda, vilka enligt resultaten från studien bebos av de ekonomiskt svagaste hushållen. Att energieffektivisera dessa områden på ett socialt hållbart sätt är en förutsättning för att främja en holistiskt hållbar bostadssektor.

I och med att energieffektivisering, upprustning och renovering ofta riskerar att bidra till hyresökningar finns en risk att människor inte har råd att bo kvar, ett fenomen som ofta benämns ”renovräkning”. En av bostadssektorns stora utmaningar framöver tycks därför ligga i att energieffektivisera de delar av beståndet med sämst energiprestanda utan att det sker på bekostnad av att människor tvingas att flytta. För att på bästa möjliga sätt ta tillvara på möjligheten att arbeta för mer jämlika boendevillkor samtidigt som energiprestandan i bostadsbeståndet förbättras krävs god kunskap om den nuvarande utvecklingen i bostadsbeståndet och hur denna utveckling ser ut bland olika socioekonomiska grupper.

Detta gör det möjligt att rikta bidrag åt rätt håll och införa styrmedel och incitament där de behövs som allra mest.

Ett huvudsakligt bidrag från studien

kWh/m2

Våg 1

Våg 2

150 100 Diagram över den specifika energi­användningen (kWh/m2) i olika inkomstkvartiler för tio år sedan (gul och röd stapel) och i dagsläget (endast gul stapel).

50 0

Kvartil 1 LÅG

Kvartil 2

Kvartil 3

Energideklarationen i två vågor är nya kunskaper om hur relationen mellan sociala faktorer och byggnaders energiprestanda har utvecklats under det senaste decenniet.

Förhoppningen är att arbetet kan utgöra ett användbart underlag till en ökad samsyn av tekniska och sociala behov inför uppdateringen av den nationella strategin för energieffektiviserande renovering. ■

Kvartil 4 HÖG

CAROLINA HOLMBERG

Civ. ing. LTH Ekosystemteknik

Referenser Energideklarationen i två vågor - En byggnadsspecifik jämförelse av energiprestanda konstaterar ett decennium av reducerad energianvändning i svenska flerbostadshus C. Holmberg, J von Platten. Examensarbete, ISSN 0282– 1990, Energihushållning Institutionen för Energiveten­ skaper LTU

JENNY VON PLATTEN

Civ. ing. LTH Ekosystemteknik Industridoktorand RISE

21

VILPE® IO SMÄLTER PERFEKT IN I FASADEN

FLEXIBEL YTTERVÄGGSLÖSNING FÖR UTELUFT OCH AVLUFT

VILPE® IO är ett tryggt och säkert val av kombivägghuv. Produktens flödestekniska egenskaper, ljudtrycksnivå samt vattenseparationsförmåga är testade och godkända enligt standarderna (EN 12238:2001 och EN 13030:2001).

Justerbart munstycke för olika bostadsstorlekar

De tekniska egenskaperna håller toppkvalitet. VILPE® IO:s avluftshastighet uppfyller rekommendationerna på minst 5 m/s. Avluften blåser långt bort från både fasaden och den inkommande uteluften, och utformningen säkerställer att de inte korsas. Produktens formgivning gör också att gatudamm och luftföroreningar rinner med regnvattnet rakt ner på marken, istället för att rinna längs fasaden och smutsa ner den. IO:s brukskostnader är låga och produkten kräver inget särskilt underhåll.

Vändbar front för höger- eller vänsterutförande UV-skydd mot färgblekning Tillgänglig i kanalstorlekarna Ø 125 och 160 mm

›

VILPE.COM/IO

VILPE® IO-kombivägghuv kommer i standardfärgerna vit, grå och röd.

Fråga efter andra färgalternativ av våra säljare. VILPE® IO finns i MagiCAD, CADS och MagiCloud. DWG-bilder fås från IO:s webbsida.

Produkten har 10 års färggaranti och 20 års teknisk garanti.

KLIMATSMARTA HUS

Brister i vårt logiska tänkande ett hinder för klimatkloka beslut

Den klimatförändring som sker till följd av växthusgaser som släpps ut i atmosfären är idag en av mänsklighetens stora utmaningar. Glädjande är att allt fler byggprojekt och företag vill arbeta med att minska utsläppen av växthusgaser från våra byggnader och göra dem mer miljöanpassade. Samtidigt visar forskning att vi ofta gör felaktiga bedömningar när vi ska bedöma hur mycket olika val påverkar klimatet.

K

anske utgör de personer som inte tror på de vetenskapliga beläggen för att människans aktivitet är en drivande faktor i klimatförändringarna inte det största hindret för nödvändigt förändringsarbete. Mycket pekar på att den stora majoritet som tror på klimatproblematiken men har svårt att fatta klimatriktiga beslut också är en stor utmaning. Varför är det så svårt att göra bedömningar av påverkan på klimatet?

I både privat- och yrkeslivet ställs vi inför val som på ett eller annat sätt påverkar miljön. När det gäller byggnader kan valet stå mellan att bygga till extra kvadratmetrar eller inte; eller att välja värmesystem till en HUSBYGGAREN NR 1.2019

byggnad, såsom fjärrvärme eller solceller.

Som privatperson kan det vara valet att köpa en elcykel eller en traditionell cykel.

Valen är sällan lätta. Det är många olika aspekter som ska vägas in. Att dessutom tänka på miljön kan vara svårt, även när man tycker att det är viktigt. Valen som sker i byggbranschen är särskilt betydelsefulla för miljön. De har stor miljöpåverkan på både kort och lång sikt eftersom de påverkar hantering av stora mängder material när de byggs och har en stor inverkan på energianvändning för drift under hela sin livslängd.

Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) finns det 4,6 miljoner hushåll i Sverige. År 2017 byggdes ytterligare 33 787 bostäder och preliminära siffror för 2018 är 35 250 nya bostäder (SCB, 2018). Sweden Green

Building Council som förvaltar Miljöbyggnad har registrerat ungefär 150 byggnader som uppfyllt kraven för Guldnivå i Miljöbyggnad (av ca 1 200 totalt certifierade på nivå brons, silver och guld). Om de miljöcertifierade byggnaderna får representera hållbart miljöbyggande i Sverige så innebär det att endast en liten andel av bostäderna som byggs i Sverige varje år är i närheten av att var miljömässigt hållbara. Andelen är betydligt lägre än andelen ekologisk mat som säljs i Sverige, vilket 2017 var 9,3 % (Ekoweb, 2018).

RADIKAL MINSKNING AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN ETT MÅSTE TILL ÅR 2050

Statistiken är nedslående om man samtidigt tänker på hur mycket koldioxidutsläppen måste minska för att vi ska kunna klara av 23

KLIMATSMARTA HUS

1,5-gradersmålet. För att nå målet måste samhället ställa om så att koldioxidutsläppen (CO2-utsläppen) minskar radikalt fram till år 2050, från dagens ca 40 miljarder ton CO2/år till 5 miljarder ton CO2 /år (Rockström et al 2017). Utsläppsbudgeten, som vi har att röra oss med fram till 2100, är totalt endast ca 700 miljarder ton CO2. Förbrukar vi mycket i början av perioden måste vi snåla mer på slutet för att uppnå målet, i likhet med den som spenderar större delen av sin lön i början av månaden behöver vara sparsam mot slutet. En väsentlig skillnad är emellertid att här kommer inte någon ny lön. Istället är det troligare att klimatpåverkan får allt större effekter med tiden. Därför finns det skäl att vara sparsam med utsläppen av CO2 redan nu. Men trots att vi vet detta, och ofta påminns om det, händer det inte särskilt mycket. Varför lyckas vi inte minska utsläppen mer än vi gör?

KLIMATET BRYR SIG INTE OM VAR UTSLÄPPEN KOMMER IFRÅN

Ofta lyfts ny teknik fram som en lösning på våra problem, men trots att teknik redan finns används den inte i tillräcklig utsträckning. Klimatet bryr sig dessutom inte om huruvida utsläppen kommer från energisnåla ”smarta” eller energislösande teknologier. En viktig orsak kanske är att människor tycks göra tankevurpor och missuppfattar klimatpåverkan när vi ska fatta beslut och värdera hur ”miljövänliga” våra val är.

Ett exempel på ett påvisat feltänk är när vi ställs inför att bedöma hur ”miljövänliga” olika produkter är. Vilken måltid har minst miljöpåverkan – en hamburgare eller en hamburgare som serveras med ett ekologiskt äpple? Fundera på frågan själv en stund. Vilken måltid skulle du ha valt i ”klimatsyfte”? Ställs denna fråga tror merparten att hamburgaren i kombination med äpplet ger lägre miljöpåverkan än bara hamburgaren. Trots att även det ekologiska äpplet har en miljöpåverkan (även om den nog är lägre än för ett konventionellt äpple) så verkar beslutfattaren tro att äpplet kan kompensera för hamburgarens miljöpåverkan. Detta fenomen kallas för ”negativ fotavtrycksillusion”.

Vid Högskolan i Gävle har experiment genomförts där människor fått bedöma hur stort koldioxidavtryck ett antal konventionella byggnader har i jämförelse med samma antal konventionella byggnader som kompletterats med ett antal miljömärkta byggnader. Även här gör de tillfrågade samma tankevurpa då flertalet personer bedömer att det totala utsläppet blir mindre när de miljömärkta byggnaderna 24

läggs till. Detta feltänk har även visats när personer med hög sakkunskap i byggenergi har fått göra samma bedömningsuppgift. ÄVEN PLUSHUS ÄR EN MILJÖBELASTNING

Som strategi för att minska vår miljöpåverkan verkar vi ledas att tro att vi kan förbättra befintliga bostadsbestånd genom att bygga till ytterligare byggnader, så länge dessa är miljövänligare än konventionella byggnader. En byggnad behöver inte vara ett plusenergihus för att i vår tankevärld innebära en minskning av energiförbrukningen i det totala bostadsbeståndet, utan det räcker att byggnaden är något miljövänligare än konventionella byggnader för att vi ska uppfatta det som om dessa byggnader kompenserar för andra byggnaders miljöbelastning. Men så är det inte i verkligheten.

För att det ska ske en minskning av koldioxidutsläppen måste byggnaden ta upp koldioxid och det är det få byggnader som gör.

Den stora miljöpåverkan vid tillägg av nya ”gröna” byggnader blir tydligare om vi uppmärksammar den stora mängd koldioxidutsläpp som genereras vid produktionen av byggnader och dess material. Även om man bygger ett plusenergihus tar det många år innan vi kan ”räkna hem” en energisparinvestering/klimatinvestering som sänker utsläppen under driften. Enligt Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) rapporterna har vi inte så många år på oss.

Hur kan man förklara den negativa fotavtrycksillusionen? När man blandar mer och mindre miljövänliga saker med varandra, tenderar människor att tro att deras gemensamma miljöpåverkan är deras genomsnitt i stället för summan av deras miljöpåverkan.

En beräkning kan göra resonemanget tydligare. Hundra byggnader med energianvändning på 25 000 kWh per år och byggnad har tillsammans 2 500 000 kWh i total energianvändning. Dessa hundra byggnader samt ytterligare 30 miljöanpassade byggnader med energianvändning på 10 000 kWh per år och byggnad ger en total energianvändning på 2 800 000 kWh per år. Ju fler miljöanpassade byggnader vi lägger till, desto högre blir alltså summan, men samtidigt blir medelvärdet för alla byggnader lägre.

Klimatet bryr sig emellertid bara om summan.

MORALISK LICENSIERING

Snarlika fenomen har visat sig för miljövänliga och icke miljövänliga beteenden. Människor kan känna att det är okej att göra något omoraliskt efter att de har begått moraliska handlingar, något som på fackspråk kallas moralisk licensiering. Moralisk licensiering förekommer exempelvis bland konsumenter. En studie i Kanada har till exempel visat att personer som i ett experiment köpte ekologiska varor var mer benägna att därefter stjäla pengar jämfört med andra som köpte konventionella varor (Mazar and Zhong 2010). Ett annat exempel är att ägare till el-bilar känner sig mindre villiga att göra moraliska handlingar än konventionella bilägare. Vänliga handlingar kan ibland upplevas som kostsamma, och moralisk licensering blir således ett verktyg för individen att komma i balans. Man kan säga att individer (förmodligen omedvetet) strävar efter ett medelvärde av moraliska och omoraliska, exempelvis miljövänliga, handlingar. Ett exempel skulle kunna vara att en person som tar bilen till jobbet upplever att hen kan rättfärdiga detta genom att källsortera.

SVÅRT ATT FÖRSTÅ SAMBAND VISAR FORSKING

Individer har generellt svårt att begripa inoch utflödet av koldioxid i atmosfären. Till exempel har forskning visat att personer tror att man kan stabilisera koldioxidkoncentrationen i atmosfären genom att behålla utsläppen på nuvarande nivåer. De tänker alltså inte på att koncentrationen ökar även vid bibehållen utsläppsnivå eftersom mängden i atmosfären ackumuleras.

Studier har även visat att det verkar som om människor tror att små minskningar av utsläpp (till exempel i form av miljöcertifie-

HUSBYGGAREN NR 1.2019

Moralisk licensiering på nationell nivå? Bilen på bilden, och andra stora laddhybrider, premieras i Sverige med miljöbonus och kallas supermiljöbil. Även om supermiljöbilarna är mindre miljöbelastande än motsvarande fossildrivna bilar så orsakar de väsentlig negativ miljöpåverkan vid tillverkning och energianvändning.

rade byggnader) minskar koncentrationen av CO2 i atmosfären, vilket inte nödvändigtvis stämmer.

Föreställ dig att du fyller ett badkar med vatten. Du sätter på vattnet på full hastighet men sänker därefter hastigheten på vattnet – badkaret fylls fortfarande med vatten men inte lika snabbt. Samma princip gäller för förhållandet mellan koldioxidutsläppen och atmosfärens koncentration av CO2 – minskar utsläppshastigheten fortsätter atmosfären fortfarande fyllas med växthusgaser. Det är viktigt att nämna i sammanhanget att växter i naturen absorberar koldioxid men inte alls i den hastigheten som vi släpper ut den. I badkarsanalogin skulle vi kunna likna växternas absorption med en bottenventil i badkaret. Är bottenventilen för liten, fylls badkaret upp ändå. Missuppfattningen som gör att vi tror att små utsläppsåtgärder minskar koncentrationen i atmosfären skulle kunna grunda sig i att vi har en felaktig mental modell, en modell som inte tar hänsyn till dynamiken mellan inflöden och utflöden som i badkarsexemplet ovan. Kanske missar vi att tänka på detta på grund av att vi är så vana att tänka i termer av jämförelser, angivelser i procent eller andelar. Det kan göra att vi inte ser hur de faktiska siffrorna bakom utsläppen påverkas av våra beslut.

HUSBYGGAREN NR 1.2019

ÖKAD MEDVETENHET ÄR EN DEL I ARBETET

Finns det någon lösning på problemen?

Denna artikel är ett försök att göra läsaren uppmärksam på hur människor ofta tänker fel när de tänker på miljöpåverkan. En medvetenhet om dessa feltänk kan vara en förutsättning för att vi ska kunna nå klimatmålen. Att lägga till det miljövänliga till det som redan är, kanske inte alltid är det bästa för miljön, som vi visat i den här artikeln.

Valet att välja bort kan ofta vara ett bättre alternativ, ett alternativ vi kanske inte alltid tänker på eller är medveten om. Ibland kanske det mest miljöaspassade valet är att inte bygga nytt, om eller till. Hur vi kan bevara, förvalta och utveckla befintliga byggnader och städer på bästa möjliga sätt är något vi ständigt behöver fundera över om vi ska klara klimatmålen. ■

Referenser Ekoweb, 2018, Ekologisk livsmedelsmarknad, rapport om den ekologiska branschen sammanställd av Ekoweb.nu, 25 jan 2018.

MARITA WALLHAGEN

Tekn Dr, Biträdande Universitetslektor, Miljöteknik, Högskolan i Gävle samt Arkitekt SAR/MSA, Arkitektgruppen i Gävle AB

PATRIK SÖRQVIST

Professor, Miljöpsykologi, Högskolan i Gävle

MATTIAS HOLMGREN

Doktorand i Miljöpsykologi, Högskolan i Gävle

Mazar N. & Zhong C., 2010, Do green products make us better people?, Psychological Science, 21(4), 494–498 Rockström J., Gaffney O. Rogelj J., Meinshausen M. & Nakicenovic N., Schellnhuber H.J. 2017, A roadmap for rapid decarbonization, Science 2017;355:1269-1271 SCB (Statistiska Central Byrån), 2018, Nybyggnad av bostäder – översiktstabell.

HANNA ANDERSSON

Doktorand i Miljöpsykologi, Högskolan i Gävle

25

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT Anlita alltid MTK-auktoriserade företag!

Glas är möjligheternas material. Det släpper in dagsljus, dämpar buller, skyddar mot brand, stoppar farlig strålning, ger skydd mot beskjutning och försvårar inbrott.

Men det gäller att välja rätt glas och montera det rätt! Ett litet fel kan få stora följder. Det kan i värsta fall leda till otillräckligt brandskydd eller allvarliga säkerhetsrisker.

Håll kylan ute.

Det är viktigt att du anlitar MTK-auktoriserade glasföretag som följer rådande branschregler.

Detta så att du kan garantera säkra glasmiljöer.

Dessa innovativa spröjs sätter standarden gällande energieffektivitet, komfort och stabilitet, så även kulturfönster blir energibesparande. Mer om våra produkter på swisspacer.com

SE_SWS_Georgianbar-Junge-advertising_88x264.indd 1

från 8 till 36 mm

Jonas Eriksson Head of Marketing & Sales Northern Europe Mobil: +46 (0)705 66 51 10 E-post: jonas.eriksson@saint-gobain.com

På www.mtkauktoriserad.se hittar du mer information. Du kan också söka efter företag nära dig.

20.11.2018 10:49:29

Boknytt

Bygg det folk gillar – Om arkitektur och stadsplanering för vackrare hus och trevligare städer Bygg det folk gillar är en självhjälpsbok för överutbildade arkitekter. Syftet är att visa att man kan bygga städer och hus som människor utan arkitektutbildning uppskattar.

Genom att besvara 186 frågor kan läsaren testa sig själv – är du en modernistiskt skolad arkitekt med en estetisk tvångströja runt huvudet eller en helt normal och reflekterande människa som uppskattar det vackra och sköna i livet? Boken har finansierats genom ett stipendium från Riksbyggens Jubileumsfond ”Den goda staden”.

Författaren Jerker Söderlind är arkitekt och journalist och har doktorerat vid KTH.

gjorda av olika fastighetsägare runtom i Sverige beskrivs och frågan om hur hållbar stadsdelstutveckling kan vara lönsamt utan att bidra till en oönskad gentrifiering diskuteras.

I boken presenteras hur de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet hänger samman, och inte minst möjligheter att förena dem.

Boken vänder sig till fastighetsskötare, hållbarhetschefer eller styrelseledamöter i en bostadsrättsförening och även till kommunala tjänstemän – och till de som vill lära sig mer om hur man kan arbeta för hållbarhet i stadsdelen och i bostadsområdet.

Bokens författare Susanna Elfors har doktorerat i bebyggelseanalys på KTH och har forskat om digitalisering och grannskapsutveckling. Hon har också arbetat som energi- och miljökonsult, politisk sekreterare och handläggare.

Bostads­ bestämmelser 2019 – En handbok Hållbart såklart!

Den nya boken Hållbart såklart! ger en teoretisk bakgrund till vad hållbar stadsdelsutveckling är. Metoder och konkreta exempel på hållbarhetssatsningar

HUSBYGGAREN NR 1.2019

Handboken fyller en viktig funktion eftersom myndigheternas föreskrifter inte innehåller förslag på lösningar. Handboken Bostadsbestämmelser ser till att praktisk kunskap inte går förlorad.

2019 års utgåva innehåller de ändringar av byggreglerna som skett under 2017 och 2018 i BBR

25 (BFS 2017:5) och BBR 26 (BFS 2018:4).

Författare är arkitekt SAR/ MSA Hans Örnhall, tidigare ansvarig för bostadsutformningsfrågor på Planverket och Boverket. Han arbetar nu som praktiserande arkitekt och som sakkunnig i frågor som berör byggnadsutformning och säkerhet i byggnader.

Ny utgåva av Motiv MER

Beställarens nycklar till framgång Nu finns en ny uppdaterad och reviderad utgåva av Beställarens nycklar till framgång.

Flera statliga utredningar har pekat på bristen på kompetenta beställare av bygg-, konsult- och förvaltningstjänster och framhållit att bristen varit en starkt bidragande orsak till de problem med oväntade kostnadsökningar och klagomål på upphandlade tjänster som upplevts i bygg-och fastighetsbranschen.

Beställaren bestämmer spelreglerna vid alla upphandlingar och skapar genom sitt agerande förutsättningar för alla övriga aktörer/företag i sektorn.

Beställarens nycklar till framgång ger grunderna för den professionella beställarens agerande vid upphandling av tjänster. På så sätt att beställaren kan välja strategier som skapar bättre förutsättningar att nå uppställda mål. Bokens författare är Bengt Hansson och Sofia Pensel.

Syftet med Motiv MER är att förmedla en mer utvecklande bakgrund och tolkning till de annars ganska kortfattade regler som finns i MER, Mät- och ersättningspublikationerna.

Målsättningen är att minska utrymmet för olika tolkningar och därmed minska risken för tvister.

Den nya utgåvan av Motiv MER har samma avsnittsstruktur som den första, men med ökad omfattning och innehåller flera uppdateringar. Bland annat: ■■ Nytt avsnitt angående Begreppsbestämningar.

■■ Nytt avsnitt som kortfattat

belyser större förändringar i MER Anläggning 17 gentemot MER Anläggning 13.

■■ Uppdaterad med hänsyn till

MER Anläggning 17 liksom MER Hus 14 respektive MER Hus 18.

■■ Nya figurer avseende mät-

och ersättningsregler för olika koder är i stort sett genomgående hämtade från MER Anläggning 17 mot tidigare från MER Anläggning 13.

Samtliga titlar är

utgiva på AB Svensk Byggtjänst förlag. Kom ihåg att du som medlem i SBR har 10% rabatt på all litteratur som du beställer på webben från Svensk Byggtjänst.

27

Noterat Coworking – en starkt växande marknad

Kommuner får 108 miljoner kronor till grönare städer

Fastighetsbolaget Castellum förvärvar ett av Nordens ledande coworkingbolag, United Spaces för 200 mkr. Under hösten 2018 gick fastighetsbolaget Wallenstam in i kontorshotell kedjan Convendum. Bland fastighetsägarna har bland annat Vasakronan och Klövern startat egna koncept inom kontorshotell för att möta efterfrågan på coworkingytor.

Coworking finns i olika former men i grunden innebär det att flera företag delar på en kontorsyta. Istället för hyreskontrakt tecknar företag medlemskap och får tillgång till arbetsplatser och olika funktioner och tjänster såsom, wi-fi, pappersutskrift mötesrum etc. Ofta finns också ett starkt inslag av nätverkande mellan medlemmarna. Trenden är global och har sedan några år också fått tagit fart i Sverige. Organisationen Fastighets­ägarna har tagit fram en rapport som ska fungera som ett verktyg för deras medlemmar att på ett bra sätt möta upp denna starka trend.

Läs mer via QR-koden >>

Boverket har beviljat över 108 miljoner kronor till 43 projekt runtom i landet.

Bidraget har bland annat beviljats för utveckling av befintlig stadsgrönska och för nyanläggning av stadsgrönska, för att främja ekosystemtjänster som rekreation, dagvattenhantering och biologisk mångfald. Många av de beviljade åtgärderna förbättrar städernas motståndskraft mot framtida klimatutmaningar.

Många projekt handlar om att utveckla den befintliga grönstrukturen till attraktiva och mångfunktionella grönområden. Ett flertal av projekten innebär att på olika sätt omhänderta dagvatten. Öppna lösningar, som dammar, slingrande vattendrag och regnvattenbäddar integreras med stadsgrönska såsom perennplanteringar, buskar, gräsmattor och ängsmark, för att berika den urbana miljön. Av de åtgärder som beviljats bidrag märks flera som gynnar djurlivet. Genom att skapa och bevara gröna korridorer, plantera arter som lockar till sig pollinatörer och sätta upp exempelvis insektshotell och fladdermusholkar skapas bättre förutsättningar för bland annat fåglar och insekter.

Liksom i första sökomgången syftar projekten i stor utsträckning till att utveckla ekosystemtjänster som reglerar lokalklimatet, genom att skapa svalare miljöer med hjälp av trädplantering, minska mängden hårdgjorda ytor och skapa upplevelsevärden samt uppmuntra till fysisk aktivitet och sociala interaktioner.

Antal coworkingkontor globalt

Brinnovation – Sveriges största innovationstävling inom brandsäkerhet Primärenergiantal i energi­ deklarationerna från 2019 Energideklarationen innehåller information om byggnadens energianvändning och används för att jämföra olika byggnader med varandra. Syftet är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader skriver Boverket på sin hemsida.

Byggnaders energiprestanda kommer efter ändringarna att uttryckas i primärenergital i stället för specifik energianvändning. Även kravet vid uppförande av en ny byggnad uttrycks i primär­energital. Energiklassen kommer att baseras på primär­ energitalet i stället för den specifika energianvändningen. Specifik energianvändning kommer dock fortfarande att finnas med som tilläggsinformation i energideklarationens sammanfattning.

Till skillnad från den specifika energianvändningen som anger köpt energi som går åt för uppvärmning, varmvatten och fastighetsel, tar primärenergitalet även hänsyn till vilken energibärare som används och byggnadens geografiska placering. Det betyder att det blir lättare att jämföra byggnader över hela landet.

Läs mer på www.boverket.se.

28

Årligen sker omkring 24 000 bränder i bostäder i Sverige. Räddningstjänsten larmas till ca 6 000 av dessa och räddar liv varje vecka. Ändå omkommer mellan 80 och 90 människor i samband med bostadsbränder varje år.

Den 21 januari lanserades Brinnovation, en idé- och innovationstävling för att minska skador på liv, hälsa och egendom vid bostadsbränder. Tillsammans med ett antal partners och vänner utmanar Brandskyddsföreningen och Brandforsk alla intresserade idékläckare, uppfinnare och innovatörer att komma med förslag på lösningar inom temat Brandsäkerhet i boendemiljö.

Målet med tävlingen är att både få in bra idéer och innovationer för att minska skador på grund av bränder samt att öka medvetenheten om bränder i allmänhet. Med en prissumma om 500 000 kr och många engagerade aktörer som stöttar oss, hoppas föreningen nå kreativa idégivare och innovatörer i hela landet och tillsammans bidra till ett brandsäkrare Sverige. www.brinnovation.se

HUSBYGGAREN NR 1.2019

Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller.

Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning?

Kontakta oss!

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se | www.kabe-mattan.se

Noterat Kampanj ska få fler att radon­sanera

Allt fler hyresvärdar inför rökförbud

I samband med att radonbidraget nu återinförs startar Boverket en kampanj för att fler ska sanera sina hus från radon. Omkring 250 000 småhus och villor i landet har för höga halter av radon, vilket ökar risken för lungcancer.

– Vår förhoppning är att fler ska ta chansen att sanera sina hus nu när det är möjligt att få ersättning.

Det är ett enkelt sätt att få ett hälsosammare hem och känna sig säker, säger Joakim Thunborg, expert på Boverket.

Regeringen har avsatt totalt 34 miljoner kronor för radonbidrag till småhusägare under 2019. Radonbidraget innebär att du kan få stöd för 50 procent av kostnaden eller max 25 000 kronor.

Alla husägare kan söka, förutsatt att huset är minst två år gammalt och radonhalten i inomhusluften överstiger 200 Bq/m3.

Första steget är att undersöka radonhalten. Det görs med hjälp av mätdosor som kan beställas på nätet och kostar cirka 500 kronor per par. Läs mer om radon och Boverkets kampanj på: www.boverket.se/radon

Nyligen meddelade bostadsbolaget Poseidon, en av landets större hyresvärdar, att de inför rökförbud (började att gälla 1 december, 2018). Förbudet gäller alla lägenheter som hyrs ut och gäller för rökning inne i lägenheten, det kommer fortfarande vara tillåtet att röka ute på balkonger om det inte stör grannen. Poseidon är långt ifrån ensamma om en tuff inställning till rökning - andra aktörer går längre. Fastighetsbolaget Lundbergs tillåter inte rökning i hyreslägenheten, på balkonger eller gårdar. Än så länge är det tillåtet att röka i de allra flesta svenska hyresrätter men trenden är tydlig. Många nyproducerade lägenheter erbjuds med tillägg i kontraktet om ett åtagande från hyresgästens sida att hålla lägenheten rökfri. Så gör t. ex. fastighetsbolaget Wallenstam från och med i år.

Fel, brister och skador i byggsektorn kostar över 50 miljarder varje år Boverket har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning av fel, brister och skador i byggsektorn. Kartläggningen omfattar ny- och ombyggnation av byggnader (småhus, flerbostadshus samt lokal-, industri- och ekonomibyggnader). Den visar att det främst är vatten- och fuktproblem som dominerar skadebilden. Boverket uppskattar att de fastighetsekonomiska kostnaderna för fel, brister och skador i byggsektorn varje år är minst 50 miljarder kronor, förmodligen betydligt mer.

Boverket har använt sig av en kombination av olika metoder för att genomföra den här kartläggningen eftersom tillgången till nationell statistik är begränsad. Boverkets kartläggning har förutom tillgänglig statistik gjorts via samtal och djupintervjuer med branschens aktörer som har verifierats genom en enkätundersökning.

Fel, brister och skador uppstår i samtliga skeden av ett byggprojekt. I den här kartläggningen liksom i tidigare undersökningar är tidsbrist, bristande motivation och brist på kompetens de enskilt största orsakerna till fel, brister och skador.

Det huvudsakliga ansvaret för att komma tillrätta med problemen ligger hos branschens aktörer. Staten kan påverka genom att förändra regelverk, anslå medel till oberoende forskning för att öka kunskapen samt göra olika satsningar för kunskapsspridning skriver Boverket på verkets hemsida. Läs hela rapporten här >> 30

Sveriges Ingenjörer fler än någonsin Sveriges Ingenjörer, som är landets största akademikerförbund, hade under fjolåret en stabil medlemsutveckling.

Vid årsskiftet uppgick det totala medlemstalet till 151 480.

Det är en ökning med mer än 2 800 medlemmar.

Ny VD för IQ Samhällsbyggnad Styrelsen för IQ Samhällsbyggnad har utsett Anita Aspegren till ny VD för IQ Samhällsbyggnad. Hon är idag avdelningschef på Energimyndigheten med ansvar för bland annat forskningsfinansiering inom byggområdet och ingår i myndighetens ledningsgrupp. Anita Aspegren har en bred och gedigen erfarenhet från olika ledarroller och samarbeten med näringsliv, offentlig sektor och akademi inom hållbar samhällsbyggnad. Hon tillträder den 1 april 2019.

– För att nå långsiktig ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet på nationell, europeisk och global nivå krävs samverkan mellan näringsliv, akademi, offentlig sektor och organisationer. IQ Samhällsbyggnad utgör en sådan arena där aktörer kan mötas och som kan vara katalysator för samverkan, kunskapsuppbyggnad och också bidra till att kunskap och goda exempel sprids inom sektorn.

Jag ser verkligen fram emot att tillsammans med medlemmarna och medarbetarna utveckla IQ Samhällsbyggnad både som organisation och samverkanspartner, säger Anita Aspegren.

HUSBYGGAREN NR 1.2019

RÄTT GLAS RÄTT MONTERAT

What if…

FIRE AND SMOKE HAD NO CHANCE.

Anlita MTK-auktoriserade glasföretag!

www.mtkauktoriserad.se

Upptäck mer om vår obrännbara värmeisolering på www.foamglas.se FOA M G L A

®

S

Allt fler vill bygga miljövänligt och TQI hjälper ofta till!

Ett målmedvetet arbete med miljö- och energifrågor bidrar både till ökad trivsel för de som vistas i byggnaden och ett ökat fastighetsvärde. För TQI har dessa områden alltid stått i fokus.

Våra kunder anlitar oss för att hitta lösningar som ger en effektivare energianvändning, bättre inomhusmiljö och lägre miljöpåverkan. Vi bistår också gärna i arbetet med miljöcertifiering av fastigheter. Hör av dig så berättar vi mer.

TQI / 08-567 021 00 / INFO@TQI.SE / WWW.TQI.SE

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

BO SVENSSON

Advokat bo.svensson@foyen.se

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

Kontraktsarbete eller ÄTA-arbete, det är frågan?

Frågeställningen är alltför ofta källa till diskussion eller tvist mellan entreprenör och beställare. I denna artikel lyfter advokat Bo Svensson fram några situationer där det finns anledning till skärpt uppmärksamhet hos aktörerna.

ARTIKELN UTGÅR FRÅN kommersiella entreprenader baserade på Allmänna bestämmelser (AB 04 och ABT 06) och bestämmelserna däri anges kortfattat, exempelvis 2:4 (kap 2 § 4). Begrepp i artikeln utgår från definitionerna i Allmänna bestämmelser. Med ”kontraktsarbete” avses således arbete som enligt kontraktshandlingarna ingår i entreprenörens åtagande. Med ”ÄTAarbete” avses Ändringsarbete, Tilläggsarbete som står i omedelbart samband med kontraktsarbetena och som inte är av väsentligen annan natur än dessa, samt Avgående arbete.

vanligtvis i samband med beräkningen av entreprenörens ersättning för utförda arbeten, ofta när ersättningsförutsättningarna skiljer sig åt mellan kontraktsarbeten och ÄTA-arbeten. Så är regelmässigt fallet om fast pris avtalats för kontraktsarbetena.

FRÅGAN UPPKOMMER

viktig eftersom den kan påverka vem av parterna som ansvarar för en tidsförlängning i entreprenaden. Därigenom påverkar bedömningen även entreprenörens eventuella skyldighet att erlägga dröjsmålsvite (5:3,

BEDÖMNINGEN ÄR OCKSÅ

32

4:2). Vidare kan bedömningen påverka entreprenörens rätt till ersättning vid väsentlig rubbning av förutsättningarna (6:5), likaså påverkar bedömningen preskriptionstiden för entreprenörens fordringar (6:19). Dessa situationer är några exempel på när bedömningen är viktig. då att avgöra om ett arbete är kontraktsarbete eller ÄTA-arbete? Ja, det är inte alltid enkelt. Jag bortser nu från föreskrivna ÄTA-arbeten (2:3), d.v.s. när beställaren medvetet har beställt något extra arbete såsom exempelvis en ytterligare balkong på ett hus. Den situationen är oftast okomplicerad och berörs inte vidare i denna artikel. Men i de mer komplicerade bedömningsfallen är utgångspunkterna ”kalkylförutsättningarna” i första kapitlet i AB 04 och ABT 06 jämte 2:3–5.

Bedömningen sker då utifrån två typsituationer som beskrivs nedan.

HUR SVÅRT ÄR DET

är när entreprenören påstår likställda ÄTA-arbeten (2:4) på grund av att kalkylförutsättningarna i 1:6–8 (AB 04) alternativt 1:6–9 (ABT 06) har avvi-

DEN FÖRSTA TYPSITUATIONEN

kit från vad entreprenören har utgått från då entreprenören lämnade sitt anbud. Beställaren å sin sida hävdar då vanligtvis det motsatta, att kalkylförutsättningarna inte har avvikit från vad entreprenören borde ha utgått från. Vem av parterna som har rätt avgör om arbetet är kontraktsarbete eller ÄTA-arbete. Hur bedömer man då vem av parterna som har rätt? Här finns tyvärr inte så mycket mer råd att ge än att systematiskt studera bestämmelserna om kalkylförutsättningarna med kommentarstexterna direkt under bestämmelserna. Texterna bör också läsas i ljuset av den rättspraxis och litteratur som finns angående tolkningen av bestämmelserna. Nämnas i sammanhanget kan exempelvis ”Gotlandsdomen” där Högsta domstolen bedömde vad som krävs av en entreprenör sett till dennes fackmässiga bedömning enligt AB 04, 1:8. Domstolen kom fram till att det i Slite hamn på Gotland fanns ett troligt bottenförhållande; kalkberg. Detta skulle entreprenören också ha kalkylerat med inför sin planerade muddring av botten. Det hade entreprenören inte gjort, vilket fick till följd att entreprenören fick

högre kostnader för utförandet än vad denne tänkt sig, närmare 22 miljoner kronor. Skälet till kostnadsökningen var att entreprenören hade varit tvungen att först spränga botten innan den muddrades.

Arbetena med sprängning bedömdes av domstolen inte som ÄTA-arbete utan ansågs ingå i den fasta kontraktssumman. Av domskälen följer också att om kalkberg hade varit lika sannolikt som, eller mindre sannolikt än, något annat bottenförhållande som inte krävde sprängning, exempelvis sand eller lera, och som entreprenören hade kalkylerat med, hade sprängningen utgjort ÄTA-arbete och ersatts jämte den fasta kontraktssumman. Upplever man att bedömningarna i dylika avseenden är alltför svåra och frågan är viktig kan skäl finnas att rådfråga jurist.

DEN ANDRA TYPSITUATIONEN är när entreprenören påstår att kontraktshandlingarna är motstridiga (1:3–4). Beställaren, å sin sida, hävdar att kontraktshandlingarna kompletterar varandra (1:2). Aspekter som ofta aktualiseras är oklara kontraktshandlingar, kompletterande kontraktshandlingar och

HUSBYGGAREN NR 1.2019

motstridiga kontraktshandlingar. Hur dessa aspekter ska hanteras och samverka framgår av bestämmelserna i 1:1–1:4 jämte rättspraxis och litteratur.

Däri kodifieras några centrala entreprenadrättsliga principer som beskrivs kortfattat nedan och som är tänkta att tillämpas och fungera parallellt med varandra. För att regelsystemet ska fungera är det viktigt att skilja oklarhet från motstridighet och att skilja motstridighet från komplettering. råda bot på oklara kontraktshandlingar, d.v.s. när text i en kontraktshandling lämnar utrymme för tolkning i olika riktningar, är avtalstolkning. Genom tolkning av handlingen – ofta text skingrar man i bästa fall dimman och förstår hur den oklara handlingen ska uppfattas. Ofta grundar sig en sådan tvist på att parterna är oense just i frågan om ett visst arbete utgör kontraktsarbete eller ÄTA-arbete. Beställaren påstår då vanligtvis att ett visst arbete utgör kontraktsarbete medan entreprenören har motsatt uppfattning, d.v.s. att arbetet utgör ÄTA-arbete. Fråga blir då primärt om att tolka kontraktshandlingarna sett till vad som anges i 1:1; ”Omfattningen av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna”. Avtalstolkning av kontraktshandlingarna alltså. Det finns ingen lagbestämmelse som föreskriver hur en sådan avtalstolkning ska gå till utan hantverket har närmare utvecklats genom rättspraxis och litteratur. Men uppgifter i kontraktshandlingarna kan istället, eller också, vara kompletterande eller motstridiga.

VERKTYGET FÖR ATT

om kontraktshandlingarna är kompletterande eller motstridiga bör följande noteras: En uppgift av vid karaktär i en kontraktshandling är inte nödvändigtvis motstridig en snävare uppgift i samma, eller annan, kontraktshandling. Uppgifterna kan vara kompletterande. Principen, att

SKA MAN BEDÖMA

HUSBYGGAREN NR 1.2019

kontraktshandlingarna kompletterar varandra, förutsätter dock att uppgifterna i så fall återfinns i de handlingar som läsaren förväntas finna dem och på ”rätt” ställe däri. Förekommer olika fackområden i entreprenaden förväntas uppgifter rörande exempelvis el således återfinnas i handlingarna rörande just el och inte i handlingarna rörande ventilation eller bygg. Krävs korsvisa läsningar mellan handlingar och skilda fackområden förutsätts tydlig information härom.

Principen om att kontrakthandlingar kompletterar varandra och hur principen är tänkt att tillämpas framgår av 1:2 och i kommentartexten under bestämmelsen. I mitt resonemang nedan förutsätter jag att uppgifterna återfinns på rätt ställe i kontraktshandlingarna. uppgift inom en vidare uppgift i kontraktshandlingarna, exempelvis ryms uppgiften ”LED” inom begreppet ”belysning”, är uppgifterna kompletterande men inte motstridiga. Då gäller den snävare uppgiften, d.v.s. LED; 1:2. Kalkylerar entreprenören med ”lysrör” men sedan, eventuellt efter beställarens tillrättavisande, installerar LED har entreprenören därför inte rätt till ÄTA-ersättning för ändringen till LED. Installerar entreprenören däremot lysrör eftersom lysrör, menar entreprenören, medför lägre kostnad än LED samt entreprenören påtalar att lysrör ryms inom begreppet belysning föreligger istället fel i entreprenaden. Skälet därtill är att LED (men inte lysrör) utgör kontraktsarbete eftersom kontraktshandlingarna kompletterar varandra och LED ryms inom belysning, 1:2.

RYMS EN SNÄVARE

uppgifterna i varandra, lysrör och LED ryms inte i varandra, är uppgifterna inte kompletterande utan istället motstridiga. Då tillämpas inte 1:2 utan istället rangordningsregeln i 1:3 jämte

RYMS DÄREMOT INTE

principen om lägsta kostnad för entreprenören, 1:4. Rangordningsregeln innebär att den uppgift som återfinns i den högst rangordnade kontraktshandingen gäller. Står LED högre upp än lysrör i hierarkin av kontraktshandlingar utgör LED kontraktsarbete och om lysrör står högre upp än LED utgör lysrör kontraktsarbete. Återfinns däremot båda uppgifterna – LED och lysrör - på samma nivå av kontraktshandlingar gäller uppgiften som medför lägsta kostnad för entreprenören (om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat) enligt principen om lägsta kostnad, 1:4.

BEROENDE PÅ VILKA bedömningar man gör i dessa olika avseenden utgör arbetet kontraktsarbete eller ÄTA-arbete.

Det är inte alldeles enkelt att hålla isär de olika frågorna och även här kan det ibland finnas skäl att rådfråga jurist EN ANNAN INTRESSANT FRÅGA, och av något speciell karaktär, är vad som gäller om parterna först har diskuterat och hanterat ett visst arbete såsom kontraktsarbete eller ÄTA-arbete men därefter ångrar sig en av parterna. Ponera exempelvis att entreprenören under entreprenadtiden gör gällande att ett visst arbete inte ingår i kontraktsarbetena utan istället utgör ett ÄTA-arbete. Frågan lyfts, beställaren invänder inte mot uppfattningen utan snarare bekräftar den. Ponera också att beställaren senare, av något skäl, ångrar sig och vill ändra bedömningen från ÄTAarbete till kontraktsarbete.

Kanske först efter att ha studerat kontraktshandlingarna mer noggrant. Vad gäller då?

Svea hovrätt fick för några år sedan skäl till att ställa sig denna fråga. Tvisten rörde en totalentreprenad där en generalentreprenör hade åtagit sig att uppföra 49 villor. Parterna i tvisten hade under entreprenadtiden kommit att hantera

ÄTA-arbeten genom att föra in dem i en journal som löpande justerades utifrån vad parterna kom överens om. Beträffande några av arbetena som parterna under entreprenadtiden hade bedömt såsom ÄTA-arbeten, ångrade sig beställaren och hävdade att arbetena rätteligen utgjorde kontraktsarbeten. frankt att parterna hade varit överens om att arbetena ifråga utgjorde ÄTA-arbeten. Enligt domstolen saknades då skäl för domstolen att pröva om arbetena verkligen utgjorde ÄTA-arbeten enligt kontraktshandlingarna. Arbetena bedömdes därför som ÄTA-arbeten. Rättsfallet avser förvisso en beställare som ville ändra bedömningen från ÄTA-arbete till kontraktsarbete men det omvända torde principiellt också gälla, d.v.s. en entreprenör kan i efterhand inte ångra en tidigare accepterad bedömning och ändra kontraktsarbete till ÄTA-arbete.

DOMSTOLEN KONSTATERADE

SLUTSATSEN MAN KAN DRA härav är att parterna gynnas av att sätta sig in i kontraktshandlingarna och vara ”på tårna” redan då arbetena diskuteras och bedömningarna görs första gången. Sedan kan parterna i efterhand såklart vara överens om att en tidigare gemensam bedömning varit felaktig och ändra bedömningen. Men, det förutsätter i så fall att parterna är överens om ändringen. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

33

BYGGLEVERANTÖRER

CE-märkta rökluckor www.röklucka.nu/webbutiken Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

08-270590

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 314 29 Mobil +46 705 556 576

info@rios.se www.rios.se

Certifierade enligt ISO 9001, ISO 14001 och AFS 2001

PEIKKO SVERIGE TILL ER TJÄNST • CE-märkta Peikko ingjutningsprodukter är experten på infästningsteknik för • PSB, genomstansningsarmering betongkonstruktioner och samverkansbalkar för • DELTABEAM®, samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner

tunna bjälklagskonstruktioner.

FOTO: Anders Bergön

www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

Det lätta valet SÄNK ENERGIFÖRBRUKNINGEN GENOM ATT ANVÄNDA MINDRE MATERIAL TILL DIN HUSKONSTRUKTION

masonitebeams.se

34

HUSBYGGAREN NR 1.2019

KONSULTERANDE INGENJÖRER

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av RISE cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Värmex utför Entreprenadbesiktning inom VVS Projektledning, Projektering samt Injustering

www.varmex.se 08 -400 125 00

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem www.brandskyddsbesiktning.com Bybacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com • 070-510 72 00

Kraften i kommunikation Här hittar du tekniska konsulter specialister på att lösa utmaningar inom samhällsbyggnad Vill du tala om vad just ditt företag kan här i tidningen, på husbyggaren.se eller nyhetsbrev från SBR Byggingenjörerna.

- kontakta oss på

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

Specialister på marknadskommunikation, medieproduktion och uppdragsförsäljning inom samhällsbyggnad sedan 1986.

www.mediarum.se

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

HUSBYGGAREN NR 1.2019

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

35

Bransch- & projektnytt 8 600 ton spont till Väst­länken går på räls Västlänken byggs av Trafikverket i Göteborg för att skapa en järnväg för pendel- och regiontåg i tunnel under centrala Göteborg. Västlänken kommer att knyta ihop järnvägsspår norr och söder om Göteborg för att möjliggöra genomgående pendel- och regiontågstrafik. Järnvägsförbindelsen kommer att bli åtta kilometer lång varav sex kilometer kommer att gå i tunnel. Green Cargo transporterar cirka 8 600 ton spont till tunnelbygget vilket innebär att nästan 370 lastbilar försvinner från vägarna till och i centrala Göteborg.

Arbetet med Västlänken delas in i olika etapper. För arbetet på deletapp Centralen levereras spont av Green Cargo via järnväg direkt in på arbetsområdet. Den totala leveransen av spont från Luxemburg på cirka 8 600 ton ska användas i projektet. Tågtransporterna som levererar större delen av spont till arbetet motsvarar nästan 370 lastbilstransporter till och i centrala Göteborg. Leveranserna av sponten trafikeras på ett spår som Trafikverket lämnade kvar när Gamla Norra stängdes för att kunna ta emot leveranser av byggmaterial på järnväg i stället för lastbil.

Nytt hotell byggs i centrala Sundsvall Det 270 rum stora hotellet är del av Diös stadsutvecklingsstrategi för Sundsvall där det nya hotellet tillsammans med IN: Gallerian ingår i ett nytt stadskvarter. Hotellprojektet heter Riverside och kommer ligga vid Selångersån. Totalt omfattar hotellet omkring 14 000 kvadratmeter i sju plan och kommer, förutom sina 270 hotellrum, också erbjuda konferensytor, restaurang, barer, takterrass, gym och spa.

Byggstart är planerad under våren 2019 och hotellet beräknas ha en produktionstid på cirka två år. Arkitekterna bakom är Krook & Tjäder och Nordic Choice Hotels kommer att vara hotelloperatör. Serneke har undertecknat avtal med Diös om totalentreprenad för projektet.

36

Vidareutvecklar Helsingborg C Wihlborgs startar nu omvandlingen av Helsingborg C. Ny fasad, nya entréer, nya ytor och en ny matdestination är några av inslagen som tillsammans ska skapa en attraktiv miljö för resenärer och besökare. Projektet väntas vara slutfört under senare delen av 2020. År 2016 slutfördes en tillbyggnad med 7 700 m² nya, moderna och miljöcertifierade kontorsytor ovanpå det som tidigare kallats Knutpunkten. Här länkas järnväg, buss och färjeterminal samman i centralt i staden. Nu är det dags för nästa steg i utvecklingen skriver Wihlborgs i ett pressmeddelande. Terminalbyggnaden får ett nytt utseende med en ny glasfasad mot Kungstorget och en ny tydlig huvudentré. Även entrén på södra sidan byggs om. På andra våningen skapas en ny, modern matdestination med flera nya restauranger. Dessutom tillförs och utvecklas kontorsytor.

Investeringen beräknas till 257 miljoner och omfattar totalt 8 800 m², varav nya uthyrningsbara ytor utgör 1 300 m². Projektet väntas vara slutfört under senare delen av 2020. www.wihlborgs.se/helsingborgc

Inbyggt fartyg basen i nya Hurtig­ruttmuseet Peab har fått uppdraget att bygga ett nytt museum för Hurtigruten på Stokmarknes i Nordnorge.

Den 16 juni 1999 landade det gamla skeppet, MS Finnmark, på Hurtigrutemuseet vid Stokmarknes. Peab ska bygga in skeppet, vilket kommer att utgöra grund för det nya Hurtigrutemuseet.

Skyddsbyggnaden över MS Finnmark kommer att vara ca 3 600 kvadratmeter stor. Huvuddelen av byggnaden kommer att vara i glas och stål.

– Vi kommer att återställa och bygga på det befintliga byggnadsbeståndet i samband med att vi bygger in skeppet, så att hela Hurtigrutmuseet blir nytt och modernt, säger Gro Skaar Knutsen, regionchef Peab.

Uppdraget är en totalentreprenad med byggstart i april 2019 och inflyttning är beräknad till april 2020.

HUSBYGGAREN NR 1.2019

Martin Bjerking ny ordförande i ÖB-gruppen Jan Ullberg slutar som ordförande i Överlåtelsebesiktningsgruppen. Vi tackar Jan för sina många insatser och välkomnar Martin Bjerking som ny ordförande.

Björn Edebrand

Jag har äran att få ta över som ny ordförande i expertgruppen för överlåtelsebesiktning då Jan Ullberg har lämnat gruppen.

Först vill jag börja med att tacka Jan för ett fantastiskt arbete inte minst på symposierna som jag upplever har varit väldigt uppskattade av medlemmarna i överlåtelsebesiktningsgruppen.

Jag inser att jag har ett stort tomrum att fylla för att göra framtida symposium minst lika intressanta och underhållande som det varit de senaste åren Jag ser fram emot att få träffa alla våra kompetenta medlemmar på kommande symposier samt även möjligheten att utbilda nya branschkollegor. Förhoppningen och syftet med symposierna är att lyfta fram olika erfarenheter från våra kollegor och ha mycket utrymme för diskussion blandat med nyheter i branschen, aktuella fall med feedback från Länsförsäkringar samt även juridik med Foyen.

Mitt uppdrag som ny ordförande är att hålla i symposier, ha kontakt med jurister och försäkringsbolag samt även ansvara HEJ, MITT NAMN ÄR MARTIN BJERKING.

för grund­ utbildningen.

Till min hjälp i detta har jag även styrel­sen för överlåtelsebesiktningsgruppen samt SBR:s kansli. Det jag brinner för är hur vi ska kunna lyfta varumärket SBR och samtidigt skapa mervärde för den lilla företagaren. Mitt mål som ordförande för expertgruppen är att den lilla företagaren ska känna sig stor i vår organisation samt att vi tillsammans hittar en lösning på hur vi kan bredda vår marknad och nå mäklarna med egna ”avtal”.

Avslutningsvis så vill jag säga att SBR finns där för er och i synnerhet expertgruppens styrelse dit ni alltid ska kunna vända er med diverse frågor och funderingar. ■ Martin Bjerking

Projektledning och kommunikation i byggprocessen – branschträff i Uppsala Den 11 februari hade vi en välbesökt föreläsningskväll med 100 deltagare i Uppsala.

Kvällen började med mingel och förtäring där deltagarna hade möjlighet att gå runt och besöka våra olika utställare och svara på kvällens tipspromenad. Utställare var Jape, Utvägen, VILPE, T-Emballage, PAROC, Plåt- och Ventföretagen samt SBR Försäkringsservice.

Kvällens första föreläsningen handlade om ledarskap och projektledning inom byggprojekt. Patric Kjellin från Projektengagemang talade bland annat om vikten av ledarskap, hur vi skapar trygghet i vårt ledarskap samt hur skapa förtroende inom projektgruppen. Efter en fikapaus var det dags för Johan Bengtsson från Foyen advokatfirma att tala om kommunikation i komplexa byggprojekt.

Efter föreläsningen var det dags för prisutdelning i tipspromenaden, vinnaren var: David Moberg.

Text och bild: Linn Bessner

HUSBYGGAREN NR 1.2019

37

NYTT FRÅN SBR

Kurser & symposier ■ Byggprojektledare inriktning Projekteringsledning 19–22 mars 2019 i Stockholm I detta block fokuserar vi på en Byggprojektledares roll i projekteringsledningsstadierna. Vi går igenom Initiering, styrning, ekonomi, planering, genomförande, myndighet och planprocessen, avslut, samt upphandling/juridik. Totalt är det 4 föreläsare på kursen som alla är specialiserade inom sitt ämne, vilket resulterar i en riktig spetsutbildning.

■ Kontrollansvarig enligt PBL 9–12 mars i Göteborg samt 7–10 maj i Stockholm Detta är en kurs för dig som vill bli certifierad Kontrollansvarig enligt PBL. Kursen ger kunskaper om bl.a. Plan- och

bygglagen, Boverkets byggregler, Boverkets föreskrift av europeiska konstruktionsstandarder EKS 10 samt entreprenadjuridik. Certifieringen går via certifieringsorganet RISE. ■ Genomförandet av byggåtgärder enligt PBL 10 kap 13 maj i Stockholm Kursen vänder sig till byggherrar som vill lära sig mer om Bygglagstiftningen gällande genomförande av byggprojekt.

Både till dig som bygger enskilda hus och till dig som har större projekt, d.v.s. både till konsumenter och till företag.

SBR har inlett samarbete med Select Försäkring Select Försäkring är ett unikt service- och rådgivningskoncept för utvalda riskmedvetna försäkringstagare. Genom att samla riskmedvetna försäkringstagare i ett eget försäkringskollektiv, som har en lägre risk än genomsnittet, skapar vi förutsättningar för priser, produkter, villkor och service i toppklass.

En förutsättning för att bli kund, förutom riskmedvetenhet, är en inbjudan som

Kursinnehåll är bland annat: • Byggherrens roll enligt PBL • Det tekniska samrådet • KA:s roll enligt PBL

Kurserna för våren finner du på sbr.se/byggutbildningar/

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlemmar i 27 lokalavdelningar. SBR utvecklar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätverkande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det europeiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtidningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se

38

SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Hornsbruksgatan 19, 1 tr 117 34 Stockholm. info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51 VD

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94

JURIDIK

Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se ANSVARIG BYGGTEKNIKSKA FRÅGOR

Stefan Fogelström

Nya medlemmar ANTON ALBERTSSON Projektledare,

Anton Albertsson Aktiebolag, Halmstad

THOMAS ANDERSSON Projektledare,

CMB Projekt AB, Hörby

TOBIAS BERGLIN Storkökskonsult,

Cedervall arkitekter AB, Eskilstuna

TOMAS BERGMAN Besiktningsman VVS,

WSP Sverige AG, Vetlanda

MARINA CRNOJA Projektledare,

Sustend AB, Göteborg

KENT DAHLSTRÖM Projekt & Affärsutveck-

lare, Nordisk Fastighetskontroll, Ekerö

ROGER FILIPSSON Vd, AProjKMA bygg­

konsult i Lidköping AB, Lidköping

PETER FREDRIKSSON Energiingenjör,

ÅF Infrastructur AB, Mölndal

PATRICIA GUSTAFSSON Bygg- & projekt­

ledare, Projektengagemang / Tellstedt i Gbg AB, Jörlanda INGVAR HEDVALL Konsult, Elkon Elkonstruktioner i Västerås AB, Sala

HUSBYGGAREN NR 1.2019

antingen kan komma från en befintlig kund eller en samarbetspartner till Select Försäkring.

■■ PERSONLIG RÅDGIVARE Egen personlig rådgivare som behovsanpassar din/er försäkringslösning samt genom årlig kontakt säkerställer att du/ni har rätt försäkringsskydd.

■■ NÖJDKUND-GARANTI Är du mot förmodan inte nöjd kan du alltid säga upp försäkringen på 30 dagar!

■■ FASTTRACK Råkar du ut för en skada prioriteras ditt ärende och skadehandläggning påbörjas direkt.

Vår ambition är att göra det svåra enkelt!

Du som medlem i SBR Byggingenjörerna är nu inbjuden till Select Försäkring. Just nu får du som medlem även gratis olycksfallsförsäkring i 6 månader.

SBR dolda fel försäkring SBR har möjligheten att erbjuda ett dolda fel försäkringspaket för säljare/köpare som har gjort sina besiktningar genom en SBR Godkänd besiktningsman som arbetar enligt SBR Modellen. Försäkringen erbjuds i två format: STANDARD eller PLUS DOLDA FEL FÖRSÄKRING som är framtagen av SBR Försäkringsservice, tillsammans med försäkringsbolaget Gar-Bo. Försäkringen ger säljaren och köparen ett bra försäkringsskydd under hela 10 års-perioden.

SBR DOLDA FEL STANDARD

■■ Skyddar mot dolda fel i tio år.

■■ Valbart försäkringsbelopp på

750 000 kr eller 1 250 000 kr.

■■ Skyddar även mot dolda fel på rökka-

naler, eldstäder, elsystem och avloppssystem i samma utsträckning som ovan.

SBR DOLDA FEL PLUS

Plusförsäkring omfattar riskkonstruktioner under förutsättning att de är besikti-

PETER HJALMARSSON Projektledare,

Tyréns AB, Jonstorp

KAROLINA JERNELID Konsult,

Bengt Dahlgren, Solna ERIK JOHANSSON Projektledare, MANA Projektbyrå AB, Skellefteå GIEDRIUS MALEVICIUS Civilingenjör, Kristan Bygg AB, Trollhättan TOMAS RASMUSSEN Handläggare VVS / Energi, WSP Sverige AG, Kallinge RAUNO SEIMILÄ Konsult, Mälardalens Plåtkonsult & Utbildning, Eskilstuna CARINA WIDELL TURPIN Projektledare, Perfect Inredning AB, Stockholm BJÖRN ÖSTBARD Projektledare, WSP Sverige AB, Malmö PER ANDERS SVENSSON Studerande, Vejbystrand PETTER ANDERSSON Studerande, Norrköping THERESE BOMAN Studerande, Järna ANDRZEJ CAHLENSTEIN Studerande, Göteborg HUSBYGGAREN NR 1.2019

NIKLAS EK Studerande, Falun

gade/kontrollerade. För att teckna SBR Dolda fel Plus måste överlåtelsebesiktningen kompletterats med kontroll av konstruktion samt fuktkontroll.

■■ Skyddar mot dolda fel i tio år ■■ Valbart försäkringsbelopp på 750 000 kr eller 1 250 000 kr.

■■ Skyddar även mot dolda fel på rökkanaler, eldstäder, elsystem och avloppssystem i samma utsträckning som ovan.

■■ Omfattar skada på riskkonstruktioner (Dessa fel klassas normalt inte som dolda fel) Fel som fanns men inte upptäcktes vid besiktningen, och som lett till följdskada på byggnaden. Försäkringen täcker både felet och följdskadan. ■

ANDERS LIND Studerande, Huddinge

Genomförandet av byggåtgärder enligt PBL 10 kap

JONATAN MALANDER Studerande, Lunde

13 maj, Stockholm

AGNETA NILSSON Studerande, Umeå

π MÄSSOR & MÖTEN Kalendariet π KURSER OCH SYMPOSIUM Överlåtelsebesiktning, del 1 & 2

12–13 mars samt 10–11 april, Stockholm Entreprenadbesiktning steg 1

18–19 mars, Göteborg Byggprojektledare inriktning Projekteringsledning

19–22 mars, Stockholm Byggtekniskt brandskydd

Fastighetsmässan

6 mars, Kista, Stockholm Grundläggningsdagen 40 år 2019

12 mars, Stockholm Greenbuild Europe 2019

19–20 mars, Amsterdam Renoveringsdagen 2019

27 mars Lund Bygg Göteborg

21 mars, Åbymässan, Åby

2 april, Stockholm

Publika parker i Stadsrum

Entreprenadjuridik kombinerad grundoch fortsättningskurs

Elfack

10–11 april, Stockholm

4 april, Malmö 7 maj, Göteborg

39

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

Ett hållbart fönstermontage för framtiden.

Klimatet förändras och det gör även vi. Som Sveriges ledande fönsterbytare kan vi nu erbjuda en komplett P-märkt fönsterlösning som gäller både våra fönster och fönstermontage. Det ger dig en kvalitetssäkrad och långsiktig investering med lägre energiförbrukning, bättre inomhusklimat och fönster som står pall för framtidens krav och klimatförändringar.

NYHET

P-märkt fönstermontage P-märket är en oberoende kvalitetsstämpel som visar att våra fönster och fönstermontage uppfyller både lag- och högre myndighetskrav gällande bland annat hållbarhet.

P-märket är framtaget av Sveriges Tekniska Forskningsinstitut RISE.

Kontakta oss för rådgivning & projektering 40 mockfjards.se / 020-43 01 00

HUSBYGGAREN NR 1.2019