Nytt från SBR
Utan sill – inget Malmö Det var sillen som gjorde att Malmö växte fram och runt 1200-talet landade vid havet där staden idag är belägen. Sill för att vi på den tiden av olika skäl inte fick äta kött alla dagar. När reformationen kom, i alla dess former, ändrades förutsättningarna och Malmös förändringsresa, mot den industristad som den kännetecknas av, började. PÅ 15- OCH 1600-TALEN har Malmö sin stor-
hetstid med sin geografiskt utmärkta placering mitt i Danmark. Öresundstullen, som upptogs av den danska staten, var en inkomstdrivande intäkt. När Malmö blev svenskt var staden inte längre geografiskt lika strategiskt placerad. Man har från Malmö exporterat oxar, hästar och spannmål sedan 1700-talet, vilket har fortsatt under flera århundraden framöver. Det var tack vare denna export som Frans Suell insåg värdet av att anlägga en hamn där båtarna kunde lägga till och varorna lastas på direkt från kajen. Hamnen kom att få stor betydelse för stadens utveckling. Idag använder hamnoperatören cmp, Copenhagen Malmö Port, hamnen för en massiv bilimport.
KOCKUMS TILLVERKNING AV BÅTAR etablerades
vid en docka som Malmö stad en gång hade byggt i hamnen. Kockums är en av Malmös mer signifikanta industrier. Andra verksam-
HUSBYGGAREN NR 2.2021
heter som vuxit och etablerat sig i Malmö tack vare hamnen är till exempel tillverkningen av choklad. Cloetta, Mazetti och flertalet andra chokladtillverkare har verkat i Malmö under årens lopp. Även nära hundra textilindustrier har funnits i Malmö genom tiderna. I MALMÖ HAR INDUSTRIERNA varit byggstenarna för staden, därför låg alla fabriker naturligt i centrum. Idag finns inte plats för fabriker i centrum där den moderna människan vill bo. Vad händer nu med alla gamla byggnader som en gång byggde denna stad? DE SVARTA RÖKPELARNA SOM man ser bolma
ur fabrikernas skorstenar på bilder från Malmö signalerade på den tiden rikedom
och pengar. Idag signalerar svart rök något helt annat. Även flera kemifabriker har haft sin etablering i Malmö, och det får vi idag bokstavligen städa upp efter med områden där marken är kraftigt förorenad och inte lämpar sig för bostadsetablering utan omfattande och kostsam sanering. EN GÅNG I TIDEN gick det tåglinjer rakt ige-
nom hela staden, men 1955 fick tågen stå tillbaka för det mer populära transportmedlet – bilen. TROTS ATT SÅ
MYCKET har hänt
över åren kan man fortfarande skymta det industrihistoriska Malmö på sina håll. Visst är det synd att renovera bort de spår av användning som en byggnad har fått igenom åren, tack vare sina olika anvvändningsområden. Avslutningsvis summerar jag föredraget om Malmös industrihistoria med att reflektera över påståendet om att en stads historia ibland är ”ljug” och en försköning av verkligheten – för mig handlar det om säljande marknadsföring! ■ Föredraget hölls av Christian Kindblad och arrangerades den 16:e mars av Malmöavdel ningen och referatet är skrivet av Stina Albing, styrelseledamot lokalavdelningen Malmö. Christian Kindblad är lokalhistori ker med Malmö och Falsterbonäset som expertområde, samt ledamot av Skånes Industrihistoriska förening.
45
