Husbyggaren nr 4 2017

NUMMER 4 | 2017

Rött eller grönt ljus för gröna tak Mätteknik på distans SBR medverkar i FUSKBYGGARNA BILDJOURNALISTIK

Gammalt möter nytt i hållbar stadsutveckling JURIDIK Avsteg från AB04 DEBATT Stål & plåt mest hållbara byggmaterialet TEMA Fastighet och Green Building

Olika energikrav på energihus i Norden

lindab | v i fö re nklar b y g g a n d e t

En sandwichpanel som klarar både brand och kraftiga stötar?

Inga problem.

Panel med både brand- och M-klass Att brandsäkra väggar byggs med obrännbara mineralullselement vet de flesta – men att klara brandväggar med tillägg för mekanisk påverkan har tidigare varit förbehållet tyngre konstruktioner i exempelvis betong. Lindab har utvecklat en patentsökt lösning med ett enkelt sandwichelement som klarar kraven till EI 90-M utan komplicerade förstärkningar.

Läs mer om våra sandwichpaneler på www.lindab.se

Vi skapar hem och levande platser Det händer mycket kring Bonava just nu.

Nära 9 000 bostäder är under utveckling i norra Europa och vi kommer att rekrytera många nya kollegor. Så räkna med att se allt mer av oss. Vi förädlar mark till nytt hållbart boende. Vår vision är att skapa hem och levande platser.

Följ oss på vår resa på bonava.se

Bonava är en av de ledande bostadsutvecklarna i norra Europa. Bonava har sitt ursprung i NCC och har skapat hem och områden sedan 1930-talet. Idag har Bonava 1 600 anställda med verksamhet i Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge, Sankt Petersburg, Estland och Lettland med en omsättning på 13,5 miljarder kronor 2016.

Bonava är noterat på Nasdaq Stockholm.

Ledare BYGG ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare.

Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning.

SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Lars Hedåker Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktionschef: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms.

UTGIVNINGSPLAN 2017

Nr 1: v.8 Nr 4: v.37

Nr 2: v.17 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Vallastaden, Linköping Foto: Ida Gyulai Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter.

Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges.

Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se.

Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Hur ska vi leva upp till Boverkets behovsprognos?

B

overkets byggbehovsprognos av nya bostäder fram till 2025, bedöms vara 600 000. En större del av dessa, 322 000 bostäder, bedöms behövas redan till år 2020 vilket innebär en genomsnittlig årsproduktionstakt om 88 500 nya bostäder. Hur säkerställer vi ett bra bostadsbyggande i ljuset av att produktionstakten historiskt varit ca 44 000 nya bostäder per år och att det sker stora pensionsavgångar bland yrkesgruppen med kompetens om hela byggprocessen?

Vi saknar resurser inom vårt egna land för projektering och byggande varför vi måste leta nya vägar och lösningar.

En lösning till att hitta rätt arbetskraft är att gå utanför landets gränser. Ett sådant exempel som jag själv medverkat i är ett provprojekt i samarbete med indiska projektörer där vi tog hjälp med att projektera prefabricerade väggar och bjälklag. Tillverkningskapacitet fanns i fabriken men möjlighet till projektering saknades. I Sverige stod företaget jag arbetar på för beräkningar medan ritarbetet utfördes i Indien. Provprojektet gav inte någon ekonomisk vinst för någon av de tre parterna men långsiktigt och genom att dra nytta av erfarenheterna ser jag detta som en möjlig lösning för framtiden.

Vidare är vårt företag involverat i ett pågående byggprojekt gällande bostäder där en utländsk entreprenör bygger. Förutom att språket kan ställa till det gäller det att förstå hur byggprocessen i deras hemland fungerar för att sedan få dem att förstå det svenska kontrollsystemet samt att projekteringen utförs enligt svenska byggregler. Här kan det

Plåtlitlig HUSBYGGAREN NR 4.2017

bli skevt då de är vana från sitt hemland att vissa delar av projekteringen sker direkt på arbetsplatsen. Det är lätt att säga att ”så fungerar inte Sverige” eller ”så har inte Boverket tänkt” mitt i pågående bygge, men vart kommer vi med det? Lösningen i detta projekt är att byggherren beställt utökad granskning av framtagna handlingar samt att vi har i uppdrag av byggherren att kontinuerligt göra platsbesök under arbetets gång för att tillse att gällande byggregler följs.

Jag är övertygad om att långsiktigt samarbete med seriösa utländska aktörer är en väg att gå för att leva upp till Boverkets bygg­ behovsprognos om vi till en början satsar tid och energi på förståelse, tydlighet och transparens. Har vi dessutom en positiv inställning och ett glatt humör kommer vi långt.

Vi behöver utöver detta ta tillvara alla tillgängliga resurser som redan finns i Sverige för att kunna uppnå Boverkets prognos. Att välkomna och uppmuntra alla kvinnor som söker sig till branschen är en självklarhet.

Jag har stora förhoppningar på kommande generationer där kvinnor tar plats och män accepterar det samt att vi alla hjälps åt att locka nyanlända kvinnor och män till branschen. Då kommer vi att lyckas uppfylla Boverkets bygg­ behovsprognos till 2025. ■

CAMILLA WERME

Ordförande i SBR lokal­ avdelningen Helsingborg och vice ordförande i förbundsstyrelsen

Vi kan förverkliga ditt byggprojekt. Våra kunniga medlemsföretag finns över hela landet.

För oss är inget uppdrag omöjligt.

Hitta din plåtslagare på www.pvforetagen.se

5

Smart, starkt och effektivt Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till framtidens smarta byggnader. Säkra och hållbara konstruktioner med rätt dimensioner är grunden. Sedan lägger vi till inbyggd teknik som övervakar och styr energiförbrukningen.

Resultatet blir smarta byggnader där människor ska bo, arbeta och trivas. Fastigheter med låga driftskostnader, som är hållbara över tid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden.

Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings

SVENSK KVALITET SEDAN 1982

Stark, snygg och säker!

SPECIALANPASSADE PORTLÖSNINGAR FÖR FLERBOSTADSHUS www.recoport.se

Innehåll #4 | 2017 10 OKLART REGELVERK FÖR SEDUMTAK

Trots ökat intresse för sedumtak saknas svenska riktlinjer för hur denna typ av brännbara tak ska utformas 15 OLIKA ENERGIKRAV FÖR DE NORDISKA LÄNDERNA

I höst kommer Boverkets förslag till skärpningar för energikrav och Nära noll-byggnader. Vad kommer att gälla och hur ser det ut i våra nordiska grannländer?

20 DISTANSMÄTNING

Denna översiktsartikel diskuterar när och varför det är bra att använda sig av mät­tekniska lösningar som placeras ut och sedan kan avläsas på distans.

10

26 BILDJOURNALISTIK: DET ÄR HÅLLBART ATT TA HAND OM DET VI REDAN HAR BYGGT

FN:s globala mål lyder: ”Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara” 28 DEBATT: STÅL & PLÅT – DET MEST HÅLLBARA BYGGNADSMATERIALET

20

Johan Lindström, vd och förbundsdirektör för Plåt & Ventföretagen, skriver om att stål och plåt är kloka val för ett hållbart byggande 36 JURIDIK: REFLEKTIONER OM AVSTEG FRÅN AB04

Ändringar av bestämmelserna i AB 04 bör enligt förordet, undvikas. Ändå är det snarare regel än undantag att beställare i sina kontrakt och förfrågningsunderlag gör ändringar.

41 SBR:S MEDLEMSSIDOR

Nya kurser och medlemsträffar i höst. SBR erbjuder nya pensions­ lösningar för förbundets medlemmar. Läs om nya spännande samarbeten mellan SBR och aktörer i branschen.

26 Nästa nummer tema ROT, Grundläggning & Geoteknik.

Numret kommer ut vecka 43.

TEMA I DETTA NUMMER

■ FASTIGHET & GREEN BUILDING BYGGSVERIGE BÖRJAR ANA TOPPEN

av denna konjunkturcykel samtidigt som en intensiv diskussion pågår om och hur branschen ska klara produktionstakten. Första signalerna på att det finns ett överutbud har kommit, åtminstone vad det gäller bostadsrätter, bland annat från Uppsala.

Artiklarna i denna utgåva av Husbyggaren kretsar i mångt kring hur vi ska bygga hållbart, klokt och säkert. Förhoppningsvis klarar branschen det.

HUSBYGGAREN NR 4.2017

15

28 7

Marknadsnytt Heltäckande trådlös klimatövervakning

360° bilddokumentation vid EB, ÖB och projekt Kundernas krav på information och lösningar ökar i takt med att tekniken utvecklas. Med DOC360 kan du erbjuda din organisation, uppdragsgivare och kunder en 360° VR lösning, meddelar det svenska teknik- och utvecklingsbolaget Briskeye i Lund.

Mjukvara gör att man bara på några minuter kan skapa, integrera och dela 360°-miljöer med kunden.

DOC360 lämpar sig för presentationer av olika byggprojekt och som förstärkning av besiktningsprotokollet då det erbjuder kunden visuell och detaljerad information. Mjukvaran Briskeye DOC360 är kompatibel med ledande kameratillverkares 360-lösningar. www.briskeye.com

Testo AG har tagit fram ett särskilt övervakningssystem som bland annat kan användas i museer och dokumentarkiv. Med WiFi-dataloggrarna i testo 160-serien kan du helt automatiskt övervaka omgivningsklimatet på ett diskret sätt.

WiFi-data­ loggrarna i testo 160-serien övervakar och dokumenterar temperatur, fukt, ljusstyrka, UV-strålning, CO2-halt, atmosfärstryck, rörelser och position. Det sker dessutom kontinuerligt med hög noggrannhet och helt automatiskt. Övervakning av omgivningsklimatet ger dig möjlighet att bevara värdet på konstverk och dokument samt att dokumentera alla mätdata. Data­ loggrarna överför mätvärdena via ditt trådlösa nätverk till en molntjänst – Testo Cloud. Om ett gränsvärde överskrids skickas omedel­bart ett larm via SMS och/eller e-post.

Dataloggrarna har utformats speciellt för att användas i utställnings­lokaler – diskret och obemärkt. En dekorkåpa finns som tillval och kan färgas eller dekoreras så att den smälter in i bakgrunden. www.testo.se

Nytt infästningssystem för prefabväggar SFS intec har utvecklat ett nytt infästningssystem för prefabväggar. Det nya prefabsystemet gjuts fast i betongen vid tillverkningen av utfackningsväggarna och fungerar sedan som fästpunkt för en putsad eller ventilerad fasadlösning. Prefabsystemet som tillverkas i SFS intecs lokaler i Strängnäs kan användas vid gjutningen av utfackningsväggar, oavsett tillverkningsmetod.

Med vår nya patenterade lösning försvinner det tidskrävande momentet med förborrning för infästning, i fabrik eller oftast på byggarbetsplatsen, när fasadsystemet ska monteras, uppger tillverkaren. Prefabsystemet monteras redan i fabrik och passar oavsett om man gjuter väggarna med betongen underst eller överst i formen. Det nyutvecklade systemet är främst anpassat för utfackningsväggar av halvsandwich typ som kombineras med isolering.

Prefabsystemet uppfyller de krav som ställs på moderna fasadsystem och från Byggvarubedömningen. www.sfsintec.biz/se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd.

Unik konstruktion! www .h f o n s t r et .s e

8

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

HUSBYGGAREN NR 4.2017

Passa på och beställ före den 15 oktober

Kvalitetstid med hela Sveriges fönster Bra fönster fungerar som de ska. Så spar du tid och ger kunden kvalitet och trygghet som räcker många år framöver. Just nu hittar du Elitfönster till extra bra priser hos din återförsäljare. Kika in för lite kvalitetstid redan idag. Besök elitfönster.se för mer information.

Priskampanj pågår till och med 15 oktober, lokala avvikelser kan förekomma.

Elitfönster är en del av Inwidokoncernen - Europas största leverantör av fönster och en av de ledande dörrleverantörerna.

SÄKERHET

RÖTT ELLER GRÖNT LJUS

för dokumenterat brandskydd av sedumtak?

Efterfrågan på alla typer av gröna taktäckningar ökar och med detta även önskemålen om friare utformningar och mer växtlighet. Detta speglar det ökade hållbarhets­ tänkande som idag präglar de flesta av samhällets sektorer.

Trots detta ökande intresse saknas svenska rikt­linjer för hur denna typ av brännbara tak ska utformas så att ett tillfredställande brandskydd upprätthålls.

Ekgården, Södertälje

TEXT: ALEXANDER ELIAS, DANIEL HÅKANSON & AXEL MOSSBERG FOTO: VEG TECH

M

ånga sorters gröna tak med inslag av längre växtlighet uppfyller i dagsläget inte de krav som ställs enligt Boverkets byggregler.

Utformningen av kravställningen försvårar dessutom implementeringen.

I ett försök att bringa klarhet kring denna typ av lösningar initierade Brandskyddslaget under sommaren 2016 ett internt projekt på området. Projektet växte till ett examensarbete vid Lunds Tekniska Högskola, LTH, och i början av 2017 startades ett forskningsprojekt finansierat av 10

Brandforsk. Denna artikel presenterar primärt material från det interna projektet på Brandskyddslaget och resultat från exjobbet vid LTH. Forskningsprojektet har för avsikt att färdigställas under 2017 och inom detta kommer en litteraturstudie avseende regelverk, riktlinjer och kunskap gällande gröna tak att göras. Målet är att ta fram riktlinjer för hur gröna tak kan utformas utifrån svenska förhållanden utan att göra avkall på brandsäkerheten.

Gröna tak är onekligen en taktäckning på frammarsch. Man kan med en enkel internetsökning se att förespråkarna för denna nygamla byggteknik är många och att omfattande forskning kring de gröna takens

positiva effekter har gjorts. I länder som exempelvis Tyskland, Kanada och Schweiz har man gått så långt som att införa lagkrav som fastslår att en viss andel av nyanlagda tak skall utföras som gröna tak 1. Kunskapsläget kring gröna taks brandbeteende i ett systemperspektiv är dock lågt.

Historiskt sett har brännbara taktäckningar i ett antal fall lett till brandspridning som gett upphov till mycket omfattande stadsbränder. Ett exempel där just taktäckningen bidragit till en omfattande brandspridning är den stora branden i London 1666 där fem sjättedelar av staden innanför ringmuren omfattades. En förklaring till brandens omfattning tros vara husens tids-

HUSBYGGAREN NR 4.2017

Hammarpark, Malmö

Fredriksberg, Danmark

Chalmers kårhus, Göteborg

8-talet, Köpenhamn

Eklövet, Växjö

typiska taktäckning av halm 2. Liknande histor­iska händelser har inträffat på många platser runt om i världen och det är därför naturligt att denna typ av taklösningar möts med en viss initial skepsis av sakkunniga inom brandskydd.

FÖRDELAR OCH INCITAMENT FÖR GRÖNA TAK

Många fördelar med gröna tak kan lyftas fram och den som vill kan ägna många timmars läsning åt vetenskapliga artiklar som berör gröna taks positiva inverkan på klimat och miljö. Nedan ges ett axplock av dessa positiva effekter, vilka i kombination verkar som drivkraft och incitament för de gröna takens växande användning 3 ■■ Effekten av urbana värmeöar i storstadsmiljön minskar ■■ Bättre isolerande verkan mellan inomhusmiljön och utomhusklimatet ■■ Positiva effekter på dagvattenhantering då mer vatten buffras i systemet ■■ Filtrering av föroreningar vid upptag av regnvatten ■■ Reduktion av luftföroreningar HUSBYGGAREN NR 4.2017

UR BOVERKETS BYGGREGLER: 5:62 TAKTÄCKNING Taktäckningen på byggnader ska utformas så att antändning försvåras, brandsprid­ ning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden.

(BFS 2011:26).

Allmänt råd Med försvårad antändning avses exem­ pelvis skydd mot flygbränder eller gnistor.

Taktäckning bör utformas med material av klass A2-s1, d0 alternativt med material av lägst klass BROOF (t2) på underliggande material av klass A2-s1, d0. Brännbar

taktäckning, i lägst klass BROOF (t2), kan användas på brännbart underlag på byggnader som är belägna minst 8 m från varandra eller på småhus. Brännbar taktäckning på brännbart underlag bör inte förekomma på byggnader, förutom små­ hus, inom 8 m från en skorsten ansluten till värmepanna med förbränning av fasta bränslen. På småhus kan material av lägst klass E användas som taktäckning på tak över uteplats, skärmtak eller liknande.

Regler om skydd mot brandspridning från intilliggande tak finns i avsnitt 5:536 och detta gäller även mellan byggnader.

(BFS 2011:26).

■■ Främjar den biologiska mångfalden

GRÖNA TAK OCH BRANDSKYDD

■■ Bullerdämpande

– ENLIGT DET SVENSKA REGELVERKET

■■ Förlängd livslängd på tätskikt

I Sverige finns ingen specifik vägledning kring hur brandskyddet av gröna tak ska utformas utöver det som anges i Boverkets byggregler. Se rutan ovan.

Dessa fördelar uppstår med hänsyn till det gröna takets uppbyggnad. Det är dock viktigt att inte bortse från de brandrisker som kan tänkas uppstå till följd av dess olika komponenter.

11

SÄKERHET

Relativ fuktighet i Stockholm 2013–2015

2013

2014

2015

120 100

RF (%)

80 60 40 20

0

5 -2

-3

07

07

0

5 -1

-2

07

07

5

0 -1

-0

07

07

0

5 -2

-3

06

06

5

0 -2 06

0 -1

-1 06

06

5

1 -3

-0

05

06

1

6 -2

-2 05

05

1

6 -1

-1 05

05

1

6 -0

-0 05

05

1

6 -2

-2 04

04

1

6 -1

-1 04

-0

04

04

-0

1

6

0

04

Detta innebär att i princip alla byggnaders taktäckning måste vara godkända enligt BROOF (t2) och att det idag inte görs någon skillnad på kraven för taktäckning, oavsett om taktäckningen är av organisk karaktär eller inte. På tidigare diarieförda frågor till Boverket gällande hur takträdgårdar ska behandlas har man även svarat att taktäckning generellt ska uppfylla BROOF (t2).

Alternativet till att uppfylla detta krav är att utforma taktäckningen med ”analytisk dimensionering” vilket innebär att man uppfyller föreskriften (funktionskravet) på annat sätt än genom att följa det allmänna rådet. I och med att det i föreskriften anges att antändning ska försvåras, brandspridning längs takytan ska begränsas och att taktäckningen ska ge ett begränsat bidrag till branden så kan det argumenteras för att det finns viss möjlighet att använda mer brännbara taktäckningar i kombination med andra skyddssystem. Det blir dock problematiskt att tolka föreskriftstexten utan att relatera till referensnivån som anges i det allmänna rådet eftersom det i så fall blir en subjektiv bedömning vad som menas med exempelvis ”brandspridning begränsas”. Om analytisk dimensionering genomförs med bas i sådana subjektiva bedömningar kommer lösningarna i olika projekt snart vara lika många som brandskyddskonsulterna som tillfrågas. För att detta ska undvikas behöver det antingen tas fram underlag för att utveckla eller förtydliga regelverket i form av exempel på hur sådana lösningar skulle kunna se ut alternativt att branschen utvecklar en praxis som anses acceptabel. Detta är även ett av de grundläggande målen med det forskningsprojekt som nu pågår och som denna artikel baseras på.

Figur 1: Relativ luftfuktighet i Stockholm under april t.o.m. juli under åren 2013–2015, data hämtad från SMHI:s väderdatabas (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut, 2016).

Figur 2. Visualisering för avstånd till skyddsåtgärder vid anläggning av gröna tak enligt Norsk Standard.

PROVNING – EN ANNAN KÄRNFRÅGA

En annan diskussionsfråga är hur denna typ av tak behandlas vid testning enligt standarden för att uppnå klassen BROOF (t2).

På grund av att gröna tak kan ha ett högt och ofta varierande fuktinnehåll när de ska testas så har man på RISE (tidigare SP) i samförstånd med de andra europeiska provningsföretagen infört principen att provkropparna förtorkas i ugn i 105 °C tills konstant vikt uppnåtts, innan den konditioneras och testas. Detta medför i praktiken att växterna på taktäckningens yta blir helt uttorkade och därmed mer benägna att sprida brand än om fukthalten varit högre 4–5.

Sättet som denna provning utförs på skiljer sig från hur man provar andra tak, där man istället konditionerar provkroppen till konstant massa i 50% relativ fuktighet 12

(d.v.s. utan torkningen). Kanske skulle ett sådant tillvägagångssätt ge en mer representativ bild av fuktförhållanden för grönt tak i svenskt klimat. I figur 1 visas luftfuktigheter under perioden april – juli för de senaste tre åren i Stockholm. Även om det rör sig om begränsade data så ses att 50% luftfuktighet skulle kunna vara en rimlig nivå att basera ett test på. Denna period är vald då dessa månader utgör den torraste perioden utifrån luftfuktighetsdata för valda år.

Samtidigt finns även en problematik med växtligheten på provkropparna vid provning. Växtligheten i ett material kan variera mycket beroende hur länge materialet fått odlas. I många fall testas inte taktäckningarna under de förhållanden som kan förväntas t.ex. när det funnits på taket något

eller några år. Ett material som provas med en gles växtlighet kan vara helt igenvuxen efter några år på ett tak. Det gör att ett material som trots ovanstående problematik visat sig uppfylla BROOF (t2) kanske inte längre gör det efter några år om det tillåts växa fritt. Ur brandskyddssyfte innebär det att det finns ett helt annat beroende av kontinuerligt underhåll av såna här typer av tak, vilket är lätt att missa när byggnaden tas i drift.

GRÖNA TAK OCH BRANDSKYDD – STANDARDER OCH REKOMMENDATIONER I ANDRA LÄNDER

Det finns andra länder där utvecklingen kommit längre gällande riktlinjer kring brandskydd av gröna takkonstruktioner. De utländska riktlinjerna berör exempelvis faktorer som andel organiskt material i jord-

HUSBYGGAREN NR 4.2017

NS (norge)

FLL (Tyskland)

GRO (Storbritannien)

FM global (USA)

ANSI (USA)

Sektionering

≤ 40 m

≤ 40 m

≤ 40 m

≤ 1 450 m2

≤ 1 450 m2²

Avstånd på brandgata

1 m alt.

0.3 m hög obrännbar barriär

1 m /40 m alt. 0.3 m hög obrännbar barriär.

Om väggar har syllar erfordras ett avstånd på 800 mm

1 m /40 m vid större grönytor. Om väggar har syllar erfordras ett avstånd på 800 mm

0.9 m

1.8 m

Skydds­avstånd runt öppningar och vertikala element

500 mm

500 mm

500 mm

500 mm

500 mm

Krav på bröstningshöjd

Ja

Jordsubstratets djup Rekommenderad andel organiskt material i växtsubstrat

Sverige

≤ 20 volym%

Kräver 30 mm

Rekommenderar 80 mm

≤ 65 g/l

≤ 65 g/l

Brandpost/ Släckutrustning

Minst 1 st

Inspektioner och underhåll

Två gånger årligen

2–4 gånger årligen

Minst två gånger årligen

Minst två gånger årligen

Minst två gånger årligen

Krav på brandklassificering av taktäckning

BROOF (t2)

BROOF (t1)

BROOF (t4)

Klass A eller Klass B

Klass A eller Klass B

BROOF (t2)

Tabell 1. Sammanställning över erhållna värden från standarder och riktlinjer. En tom ruta innebär att inga riktlinjer finns eller att de inte hittats.

substratet, skyddsavstånd till vertikalt uppstickande element och brandsektionering av den gröna takytan. Ett axplock av rekommendationer och standarder redo­ visas i tabell 1. Vad riktlinjerna i dessa standarder baseras på har dock varit svårare att utröna då ingen direkt spårbarhet till genomförda försök finns i dem.

Ett exempel av en takytas utformning enligt norsk standard illustreras i figur 2 för att tydliggöra utformningen.

SLUTSATSER RÖRANDE BRANDSKYDD OCH GRÖNA TAK

Det kan konstateras att regelverket i Sverige i dagsläget inte är fullt anpassat för att implementera gröna tak. Taktäckningen på i princip alla byggnader i Sverige måste vara klassade i BROOF (t2), oavsett övriga skyddsåtgärder och testmetoden för gröna tak är utformad på ett sätt som gör att denna klassning är svår att erhålla för material med hög växtlighet. Ett alternativ hade varit att utforma taktäckningen med så kal­ lad ”analytisk dimensionering”, vilket innebär att funktionskravet i BBR uppfylls på annat sätt än genom att följa det allmänna rådet. I och med rådets utformning är det svårt att säkerställa att funktionskravet uppfylls om inte taket utformas så att taktäckningen klarar just BROOF (t2). Det finns nämligen inga referensnivåer utom just denna klassning för att tolka funktionskravet i föreskriften som anger: Taktäckningen på byggnader ska utformas så att antänd­ ning försvåras, brandspridning begränsas samt att den endast kan ge ett begränsat bidrag till branden.

Avsaknaden av referensnivå innebär att utformningar som inte uppfyller rådet är HUSBYGGAREN NR 4.2017

svåra att utforma. Det skulle kunna åtgärdas genom att rekommendationer eller riktlinjer tas fram där brandsäkerhet på denna typ av takutformningar beaktats och sedan hänvisas till av Boverket. I och med det forskningsprojekt som Brandskyddslaget driver med medel från Brandforsk så har en första ansats mot en sådan process initie­rats.

I den inledande litteraturgenomgång som utförts har ett antal standarder och rekommendationer hittats med liknande förslag på skyddsmetoder. Det är dock oklart vad dessa rekommendationer grundar sig på och även om de utförda försöken indikerar att utformningar med exempelvis skyddsavstånd skulle kunna vara en fungerande metod bedöms det behövas ett tydligare underlag eller vidare tester för att värdera funktionen hos olika utformningar.

Det bör även undersökas hur gröna tak skulle fungera om de provas med konditionering i 50% relativ fuktighet istället för att torkas ut fullständigt innan test, som andra

taktäckningar testas. Bedömningen utifrån de utförda försöken är att detta skulle kunna innebära att flera gröna taktäckningar som idag inte godkänns eventuellt skulle kunna få ett godkänt resultat.

Hållbart byggande och klimatsmarta lösningar är framtiden inom byggsektorn.

Gröna tak är onekligen en del av detta. För att kunna främja denna utveckling och fortsätta vara ett föregångsland inom både miljö och brandskydd bör riktlinjer kring utformning av sådana här takkonstruktioner tas fram baserade på vetenskaplig grund. Målet med sådana riktlinjer ska givetvis vara att utforma tak med gott brandskydd utan att äventyra de miljö­ mässiga fördelar som gröna tak ger. ■

ALEXANDER ELIAS 1. Office of the Chief Building Official. (2013). Toronto Green Roof Construction Standard - supplementary guidelines.

Toronto: Toronto Building.

Brandingenjör och civ.ing.

Brandskyddslaget

2. Koo, E., Pagni, P. J., Weise, D. R., & Woycheese, J. P. (2010). Firebrands and spotting ignition in large-scale fires.

International Journal of Wildland Fire, 19, 818-843.

3. Wong, N. H., Chen, Y., Ong, C. L., & Sia, A. (2003). Investi­ gation of Thermal Benefits of Rooftop Garden in the Tropi­ cal Environment. Building and Environment, 38(2), 261-270 4. The International Organization for Standardization.

(2002). ISO 5660-1:2002 Reaction-to-fire test - Heat relea­ se, smoke production and mass loss rate. Part 1: Heat rele­ ase rate (cone calorimeter method). Geneva: the Internatio­ nal Organization for Standardization.

5. European Committee for Standardization. (2012). CEN/TS 1187:2012 Test methods for external fire exposure to roofs.

Test 2: Method with burning brands and wind. Bryssel: Eu­ ropean Committee for Standardization.

DANIEL HÅKANSON

Brandingenjör och civ.ing.

Brandskyddslaget

AXEL MOSSBERG

Brandingenjör och civ.ing.

Brandskydslaget

13

Brandsäker takfot Behåll luftningen i takfoten samtidigt som du skyddar den vid en eventuell brand!

Snabba leveranser med Weland

- Monteras enkelt med häftklammer mellan takstolarna, längden anpassas enkelt med kniv

Weland använder ofta standardprodukter vilket ger snabb leveranstid och god kontroll av mått. Vi är också vana att leverera totallösningar till dig som kund.

Till Sportcentrum i Norrtälje har Weland levererat loftgång med sektionsräcke och en spiraltrappa med rund skyddsbur.

Hela leveransen är en paketlösning från Weland.

- Expanderande brandskydd för luftspalt - Minimal tidsåtgång för montaget - Typgodkännande nr 1317

Se mer på www.weland.se Weland AB • Box 503 • 333 28 Smålandsstenar Telefon: 0371-344 00 • info@weland.se • www.weland.se

Platon Golv 183x129 Ny.qxp_Layout 1 21.08.2017 15.28 Side 1

Isola - Torra och sunda hus!

System Platon Golv ®

Fuktskyddsystem för en sund inomhusmiljö!

Kan användas i alla golv

Mekaniskt ventilerat system

Lösningen vid fukt, lukt och emissionsproblem, ofta i renovering. Alternativt vid större fuktproblem vid nyproduktion.

Isola ab www.isola.se

Platon Golv bygger endast 5 mm och kan användas i alla golv; i bostäder, kontor, skolor, daghem, industrier, mm. Platon är den mest beprövade och ekonomiska lösningen mot fukt som man kan välja.

Platon Golv är unika i sitt slag.

Ingen annan lösning är lika framgångsrik på alla fyra områden- fukt, lukt, ljuddämpning och ergonomi.

Torra och sunda hus

GREEN BUILDING

Olika energikrav för de nordiska länderna ÄVEN EFTER ATT EU:S ENERGIKRAV ÄR INFÖRDA ”Nära noll-byggnaderna” är här sedan 1 juli. EU:s energi­ krav är genomförda i Sverige och Norden men på olika sätt överallt. I Sverige betyder ”nära noll” = samma som förut, men beräknat med en ny metodik. I höst kommer Boverket med förslag till skärpningar från 2021.

TEXT: FREDRIK LUNDBERG

F

rån 2020 ska alla nya byggnader i EU och några andra länder minska sin energi­ användning kraftigt som en viktig del av EU:s klimat­ politik. Detta ska syfta till att hålla den globala temperaturökningen till högst två

HUSBYGGAREN NR 4.2017

grader. Det slogs fast i Energiprestanda­ direktivet som antogs 2010, där det också anges att byggnader står för 40 procent av den totala energianvändningen. Den påverkas bara långsamt av krav på nya byggnader, men nybyggnadskrav styr också energikrav vid renovering, åtminstone på sikt.

Redan i direktivet finns ett dubbelt mål:

dels att verka för energieffektivare hus, dels att gynna att den energi som används ska vara förnybar. Det första ställer krav på klimat­skalet. Det andra ställer krav på användaren. Det leder till en komplex kravbild och lagstiftning.

Energiprestandadirektivet är ett ram­ direktiv. Det är upp till medlemsstaterna att bestämma vad som ska vara inne i ramen: en äkta Picasso eller en enklare ”Älg i solnedgång”.

Direktivet införlivades i svensk lag 1 juli 2017 genom ändringar i Boverkets byggregler BBR, Plan- och bygglagen PBL och Planoch byggförordningen PBF. Nu är det klart hur man ska räkna energiprestanda i Sverige men inte vilka siffror husen ska leva upp till från 2021.

Det är också klart att det blir fortsatt

15

GREEN BUILDING

Foto: Erik Claesson

Nyproducerat radhus från Stångastaden, visas under bomässan i Vallastaden, Linköping 2–24 september.

Erik Olsson, miljövetare på Boverket.

olika krav i Sverige, Finland, Danmark och Norge. Norge är inte med i EU men berörs ändå av energiprestandadirektivet. Alla är medvetna om att det är till nackdel med olika krav i olika länder, men ingen tror att det kommer att lösas snart.

I ett examensarbete 1 2012 gjordes ett försök att jämföra ett likadant typhus placerat i Malmö och Köpenhamn.

Boverkets förslag till svensk tillämpning 2 av nära-nollenergibyggnader 2015 konstaterar uppgivet: ”Ett konstruerat typhus placerades i de olika länderna och beräknades av per­ soner med kännedom om respektive lands regelverk och beräkningsmetodik.

Om byggnaden placeras i Malmö har den en energiprestanda på 55,5 kWh/m2 och år enligt det svenska regelverket.

Om samma byggnad placeras i Köpen­ hamn (samma klimatförhållanden) har den en energiprestanda på 43,6 kWh/m2 och år enligt det danska regelverket, en skillnad på 27 procent beroende på hur energiprestandan definieras. Om bygg­ naden skulle ha viktats med 0,6 som är faktorn för fjärrvärme enligt den danska byggnadsklass 2020, hade skill­ naden blivit över 100 procent mellan

badar och duschar. I schablonberäkningen för Danmark antas varmvattenanvändningen vara 250 liter per person och år men i Finland är den 600 liter.

Mari-Louise Persson, energistrateg vid Riksbyggen, ser ändå fördelar med den svenska metoden: – Vi som både bygger och förvaltar tycker det är bra om hela systemlösningen finns med. Även om det är klurigt att få fram bra krav som styr rätt.

Svante Wijk på NCC ser en fördel i att man ställer hårda krav på klimatskalet: – Man skulle kunna skärpa kraven på u-värden så att de blir styrande.

– Det är alltid bra att ha ett bra klimatskal. Ett hus ska stå i många decennier.

– Man ska inte kunna bygga en pappkartong och ändå få OK för att man sätter dit en massa solceller, förtydligar Svante Wijk.

Boverket kommer med siffror hösten 2017 inte bara för primärenergital (per m2) utan också, precis som tidigare, med ett ”kompletterande” krav på värmeisolering, uppger Erik Olsson vid Boverket.

Syftet med värmeisoleringskravet är just att förhindra lösningar av typ pappkartong med solceller.

I Boverkets första förslag 2015 angavs energianvändningen som mängd ”köpt energi” per m2, d.v.s. el, bränslen, fjärrvärme och fjärrkyla, men i april 2017 trädde ändringar i plan- och byggförordningen i kraft. Det anges i förordningen att kravet på

1. Lundberg J. och Redman, J. (2012), ”Komparativ studie av de nordiska ländernas energiprestandakrav vid nybyggnad av bostäder”. Examensarbete, Luleå Tekniska Universitet LTU. 2. Boverket Rapport 2015:26.

16

ländernas sätt att beräkna energi­ prestanda. Det ska dock betonas att jämförelsen gäller just den specifika byggnaden. Hade byggnaden utformats på ett annorlunda sätt hade relatio­ nerna blivit annorlunda.”

REGLERNA SKILJER SIG PÅ MÅNGA SÄTT

Bland annat skiljer sig definitionen av vad som är kvadratmeter uppvärmd yta och hur man räknar hushållsel. Dessa skillnader kommer inte att minska när energiprestandadirektivet är fullt ut genomfört.

Till skillnad från de andra länderna räknar Sverige faktisk (uppmätt) energi istället för beräknad energi. Fördelen med uppmätt energi är att man får veta hur byggnaden faktiskt fungerar enligt specifikation.

Nackdelen är att den verkliga energianvändningen inte bara beror på byggnadens tekniska standard.

Den verkliga energianvändningen påverkas förstås av om byggnaden ligger i Norrbotten eller Skåne. För det finns det nu geografiska justeringsfaktorer. Det är också olika kallt från år till år. För det finns det normalårskorrigering. Så det är inte där problemet ligger.

I en del byggnader kan byggherren påverka energianvändningen genom val av vitvaror och belysning, men inte alla. Och det är svårt för den som bygger huset att påverka annan energianvändning, till exempel hur man vädrar eller hur ofta folk

HUSBYGGAREN NR 4.2017

Svante Wijk, Energi­strateg på NCC.

TIDSLINJE

2007 MARS Europeiska rådet (minist­

Marie-Louise Persson, energistrateg på Riksbyggen.

energi­prestanda ska uttryckas i primär­ energi. Därför ändrades även BBR. I sak har kraven inte skärpts och det var inte heller målet, enligt Erik Olsson Ett skäl till att man viktar el tyngre än bränslen är att man i andra länder i Europa framställer mycket el från gas eller kol, där mycket energi går förlorad vid omvandlingen. Så var det ännu mer när direktivet arbetades fram 2007–2010. Ett annat är att kärnkraft varit och/eller är kontroversiellt.

Ett tredje skäl är att framväxten av förnybar el på bekostnad av kolkraft och kärnkraft kan ge ökade kostnader för toppkraft och elnät när mycket elvärme sammanfaller med låga vindhastigheter.

– Vi tycker det är viktigt att koncentrera sig på effektanvändning, säger Mari-Louise Persson, Riksbyggen.

Det finns redan nu ett effektkrav för elvärme på 4,5 kilowatt för småhus i Stockholmstrakten, med tillägg för kallare landsdelar. Det kravet kan få omformuleras om efterfrågestyrning får genomslag.

Hur man ser på solceller och en del annan egenproducerad energi skiljer sig också mellan de nordiska länderna. I Norge får solceller inte räknas av. I alla länderna avräknas gratisvärme till värmepumpar.

I de nya reglerna avräknas också vindkraft på eller nära tomten, men det är knappast aktuellt för de flesta bostäder och lokaler, och kanske mer att betrakta som en sorts landsbygdsstöd.

HUSBYGGAREN NR 4.2017

Av mer central betydelse är primär­ energi­faktorerna. De kan förväntas styra konkurrensen mellan lokal AC och fjärrkyla, samt mellan bergvärme och fjärrvärme.

I nu gällande regler (från 1 juli) får el faktorn 1,6 medan allt annat räknas som 1,0.

Men det kan bli ändringar i Boverkets förslag i höst.

I Danmark räknas fjärrvärme som 0,6, Finland som 0,7, i Sverige alltså 1,0. Energiföretagen Sverige, som bland annat företräder fjärrvärme- och fjärrkylaintressena, vill ha 0,6 för fjärrvärme och 0,3 för fjärrkyla.

(Remiss på ändring i BBR mm 170518).

Energiföretagen motsätter sig också att lokalt producerad energi från solceller, solvärme och vindkraft ska få räknas av, och hävdar att detta inte har stöd i EU-direktivet.

Täthetskraven varierar också mellan länder och tuffast är de i Danmark.

De specifika kraven för energiåtgång är inte fastställda, men som Erik Olsson vid Boverket påpekar bör de ligga någonstans i närheten av förslaget från 2015, vilket han menar innebär en skärpning på 10–35 procent mot dagens regler, beroende av byggnadskategori.

I Danmark skärps kraven mer, med 39–68 procent.

– Vi är för en skärpning, säger Svante Wijk på NCC – Dagens krav kan skärpas eftersom kunderna ofta har önskemål om bättre energiprestanda än lagen kräver. Vi har förmåga att bygga mer energieffektivt, säger han.

Energieffektiviseringsföretagen har gjort tummen ner för kraven från 1 juli, som de menar inte alls är ”nära noll”.

– Det är ett defensivt förslag som är långt från de krav branschen klarar att uppfylla.

Det kommer inte leda till att svenska företag bygger bättre, säger Lotta Bångens, enligt organisationens hemsida och till tidningen VVS-Forum i juni.

Birgitta Govén, ordförande för EnergiRådgivarna, menar att även kraven för 2021 kunde gått längre: – Det är inte särskilt mycket dyrare att bygga nya hus med låg energianvändning.

Tekniken finns.

För ej elvärmda småhus är det föreslagna kravet 80 kWh/m2 mot 90 idag, för elvärmda småhus sänks kraven från 55 till 80 kWh/m2. Det är en följd av att man nu multiplicerar el med 1,6 i primärenergi­ faktorn.

rarna från medlemsländerna) efterlyste ett grundligt och snabbt genomförande av en plan för energieffektivitet. Där konstaterades att det finns betydande möjligheter till kostnadseffektiva energi­ besparingar inom bygg- och fastighets­ sektorn.

2010 19 MAJ EU beslutar om Energi­ prestandadirektivet, där man slår fast att alla nya byggnader senast den 31 decem­ber 2020 är nära-nollenergibygg­ nader, två år tidigare för offentligt ägda byggnader. Vad detta betyder och hur det ska beräknas är upp till medlems­ staterna.

2015 1 MARS Energikraven i det svenska Boverkets byggregler skärps.

2017 1 JULI Energiprestandadirek­ti­vets nära-noll-krav genomförs i Sverige, från detta datum. Kravet innebär oför­ ändrade energiprestanda men att de omformulerats för att passa direktivet.

2017 HÖST Boverket föreslår nya krav som ska gälla från 2021. De gäller primär­energianvändning per kvadrat­ meter, primärenergifaktorer för el, fjärr­ värme och fjärrkyla samt värmegenom­ gångstal eller genomsnittligt u-värde.

Medan en del aktörer oroar sig över att kraven är för lågt ställda så menar andra att det är efterlevnaden som är problemet.

I NCC:s remissvar heter det att det går att bygga bättre men att vilja och kompetens saknas hos många aktörer att faktiskt leve­ rera vad som utlovas och att få eller inga påföljder kommer med att inte klara de krav som ålagts entreprenören om byggnadens specifika energianvändning inte möter kravet vid uppföljning.

– Tillsynen från kommunerna skulle kunna bli mycket bättre, men de behöver få bättre förutsättningar att kunna utföra tillsynen, säger Svante Wijk. ■

FREDRIK LUNDBERG

Frilansjournalist med inriktning på energi och klimat

17

LETT-TAK LETT-TAK

Vi har projekterat och monterat över 700 skolbyggen i Norden

SPÄNNVIDD 18 METER Spännvidd: Max 18 m Termiska egenskaper:

Lett-Tak Systemer AS har den kunskapen du behöver för en trygghet i ditt val av takkonstruktion.

Våra duktiga ingenjörer projekterar taket i samarbete med beställare

U-värde från 0,08 W/m2 K Byggtid: t.o.m. 1200 m2 färdiglagt tak/dag Produktionskapacitet: Över 300 000 m2/år

och ser till att projektet är i trygga händer. Vi har kapacitet att

36 ÅRS ERFARENHET

producera 3000.000 m² tak per år. Elementerna monteras alltid av

Lett-Tak Systemer AS konstruerar och

våra egna specialiserade montörer som har säkerhet och kvalitèt som sitt fokusområde. Lett-Tak tar sitt miljöansvar och använder sig enbart av kvalitètskomponenter från välkända leverantörer.

monterar taksystem som är skräddarsydda efter kundens behov och önskan. Lett-Tak levereras till in- och utland. Lett-Tak har fasta kunder i hela Norden.

SKRÄDDARSYDDA TAKSYSTEM | LÄNGSTA • VARMASTE • LÄTTASTE • SNABBASTE

Lett-Tak Systemer AS | Tel: +47 33 13 28 00 | salg@lett-tak.no |

www.lett-tak.se

INSTALLERA SÄKERHET INSTALLERA HÅLLBARHET

B/BL-s1,d0

Armaflex Ultima

uppfyller BASTA och BVB

• Armacell är den första tillverkaren av tekniskt isoleringsmaterial att presentera miljövarudeklarationer som grundar sig på en oberoende fastställd miljöbalans • Armaflex isoleringsmaterial sparar 140 gånger mer energi än vad som behövs för dess tillverkning www.armacell.eu/ArmaflexUltima www.armacell.com/epd

SE_Husbyggaren_GreenBuildingAnzeige_183x129_draft.indd 1

DURI dB

Akustikunderlag för golv Komfortabel tystnad med låg miljöpåverkan!

Duri dB golvakustikprodukter hjälper dig att skapa tysta golv som är sköna att gå på. Trum- och stegljud dämpas markant. Lämpligt för golvvärme tack vare sitt låga värmemotstånd.

Alla golvunderlag i dB-serien har låg bygghöjd, från 1,2- 2 mm, för att fungera lika bra vid ombyggnation, som vid nyinstallation.

Produkterna består av återvunnet material och är fritt från PVC.

Duri Contract Golvlister Kraftiga golvprofiler med unika egenskaper som kraftigt gods med slitstark ytbehandling. Listerna är svensktillverkade aluminiumprofiler för offentliga miljöer med volymintensiv trafik.

25.08.2017 09:49:46

FASTIGHET

DISTANSMÄTNING

Varför, vad, hur, när?

Den tekniska utvecklingen för mätteknik på distans har haft en fantastisk utveckling under många år. På gott och ont blir man överöst med erbju­ danden om den ena mer självgående lösningen än den andre. Men är det kostnadseffektivt och får jag fortfarande pålitliga värden om ingen är på plats och tittar? Svaret är inte helt givet.

TEXT: KENT BERGSTRÖM

D

en här artikeln tar upp frågor att ställa inför val av mätsystem som levererar mätvärden på distans.

Systemen är ofta dyrare än manuella eller loggade lösningar. Förhoppningsvis hjälper dessa frågor till att göra kostnadseffektiva val.

FUNDERA IGENOM DIN MÄTSITUATION

Det finns några huvudfrågor du alltid bör ställa dig, inför all mätning: ■■ Varför vill jag mäta? Är svaret, kvalitetskrav från beställaren, 20

styrning för bättre produktivitet, riskhantering, erfarenhetsåterföring eller något annat?

■■ Vad behöver mätas?

Under den här frågan är det viktigt att skilja på vad som kan mätas och vad som behöver mätas.

■■ Hur och när ska mätningen utföras och redovisas?

För att få relevanta beslutsunderlag är det viktigt att ha tänkt igenom hur noga och hur ofta data behöver mätas.

Distansavläsning kan ersätta momentanavläsning på plats eller loggad mätdata

som tankas ur regelbundet. Det finns uppenbara vinster men risken är också att vi tappar värdefull information. Jag utvecklar detta nedan.

VAD GÖR DISTANSAVLÄSTA SYSTEM ALLT MER INTRESSANTA?

Den snabba teknikutvecklingen driver ned kostnaden samtidigt som bättre användargränssnitt gör det allt enklare att använda mätutrustningar. Utvecklingen av trådlösa givare, som är lätta att placera ut, har minskat installationskostnaderna så det att blivit kostnadseffektivt att använda tekniken även i kortvarig byggproduktion.

HUSBYGGAREN NR 4.2017

UTMANINGAR

De flesta distanssystem är uppbyggda kring en disciplins specifika mätbehov. Det gör att du sällan klarar dig med bara ett distanssystem på bygget. Mängden olika system är ett inlärningsproblem i sig. I princip handlar det dock mer om att skapa bättre användargränssnitt som gör att du som användare av data inte behöver lära dig för många tekniska system.

Ett mätsystem och en mättekniker är inte samma sak. En bra mättekniker kan se andra saker vid avläsning på plats. Ska en tekniker ändå ut regelbundet för att exempelvis serva maskiner faller nyttan med distansavläsning snabbt.

Det är lätt att det ser noggrant ut när det börjar bli grafer istället för punkter. Många avlästa mätfel gör det inte bättre. Tiden att flytta och bearbeta data till beslutsunderlag kan bli stor om inte mätintervall väljs med omsorg. Mer data är m.a.o. inte alltid bättre.

HUSBYGGAREN NR 4.2017

Forcerad uttorkning

RF %

Temp 40

70 60

35

RF (%)

50 30

40 30

25

Temp (°C)

20 20 10 15 4

4 -2 -3 10

10

-2

-2

01

4

01

4 -2 -1 10

-2 9-

30

-2 29 9-

01

4

01

4

01

4 -2 28 9-

-2 27 9-

01

4

01

4 9-

26

-2

01

4 9-

25

-2

01 -2 24

9-

-2 23 9-

01

4

4

01

4 -2 22 9-

-2 21 9-

-2 20 9-

01

4

01

4

01

4 9-

19

-2

01

4 -2 18 9-

9-

17

-2

01

4

01

4

01

9-

16

-2

01 -2 15

9-

-2 14 9-

13

-2

01

01

4

4

0 9-

En stor fördel är att du inte behöver läsa av vid en viss tidpunkt. Data skapas och sedan bearbetar du den när det finns tid.

Det ger större frihet att planera arbetstiden.

Molntjänster och central datalagring gör det enklare att jämföra data från många projekt, att exempelvis titta på medelvärden och trender över tid. Detta ger ett stort mervärde i form av erfarenhetsåterföring.

Tätare avlästa dataserier ger också möjlighet att se beteenden som missas vid glesare avläsning.

Ytterligare en stor fördel med molntjänster jämfört med loggad data är att du kan upptäcka avvikelser som t. ex. att mätaren gått sönder och har då möjlighet att åtgärda det direkt. Att vid avläsning av loggad data upptäcka att byggvärmen varit avstängd i ett antal dygn är inte optimalt. Vid kontinuerlig distansmätning kan du upptäcka ett driftstopp och skicka ut en tekniker för att starta om värmekällan. Det finns dessutom gott om exempel över tid där loggar missats att startas, tappat batteri eller blivit fulla i minnet med stora datatapp som följd.

Fler och fler mätsystem integreras med varandra med möjlig styrning som effektiviserar arbetet även på andra sätt.

Idag finns det exempelvis smarta elnät för byggen som förutom att mäta elanvändning kan användas för att bl. a. styra belysning och värme. De varnar också för snedbelastning i systemet där du kan blockera uttag för att undvika att elnätet går ned.

Det finns även distansavstängning för inkommande byggvatten där du kan stänga med ett sms eller lägga öppettider mot en kalender.

Loggning av torkmiljö kan avlöja när maskiner stannar. Här en byggvärme som stannar.

När temperaturen sjunker ökar RF. Extra värme sätts in för att kompensera för dålig torkmiljö under en period. Avancerade system har även larm som berättar aktivt när torkmiljön går utanför satta gränser.

OM LOGGNINGSUTRUSTNING

Själva tanken med att övervaka genom distans­mätning är att följa ett förlopp, antingen ur ett klimatperspektiv eller ur ett konstruktionsperspektiv.

I denna artikel har vi valt att ta upp mobila enheter som kan monteras tillfälligt i objekt som skall kontrolleras. Det finns även system som byggs in i system och byggnader men de redovisas inte här.

På marknaden finns idag flera tillverkare som erbjuder ett stort antal modeller av utrustning. Vilken av dessa man väljer beror på aktuellt mätbehov d.v.s. vilken data som behövs för beslut i aktuellt projekt.

De vanligaste enheterna man mäter i byggproduktion för att styra en byggtorkning är: ■■ Relativ luftfuktighet (RF%) ■■ Fuktkvot i trä (Fk%) ■■ Temperatur (°C/F) ■■ Vatteninnehåll i luft (g/m³ alt. g/kg) Det finns andra mätenheter som kan vara av intresse men de mäts mer sällan inom fuktområdet. Anledningen är ofta att det krävs mer komplexa givare och utrustning. Exempel på sådana är el, koldioxid och tryck.

Ur ett mättekniskt perspektiv kan man uppnå i princip samma sak oavsett om man väljer en loggningsutrustning eller mäter momentant väldigt ofta. Den största tidsmässiga besparingen ligger i att man med loggningsutrustningen inte behöver vara på plats och utföra avläsningar hela tiden.

Loggningsutrustningen sparar data antingen i ett lokalt minne eller på någon form av digital plattform exempelvis olika molntjänster.

Utrustningar som sparar data till ett lokalt minne har inte möjligheten att

löpande leverera data till dig som tekniker.

Man behöver antingen flytta utrustningen till en dator eller dator till utrustningen.

Det finns även begränsningar i minneskapacitet vilket i sig kan kräva mer arbete. De utrustningar som levererar data med hjälp av GSM, GPRS eller radiovågor ger däremot möjligheten för dig att läsa av samlade data när som helst i realtid i princip obegränsat.

Systemen för lokal loggning är den enklaste och billigaste hårdvaran på marknaden. Den används ofta i förvaltning och industri där det finns personal på plats som bevakar utrustningen och löpande kan läsa av data eller spara den annan plats. Sensorerna till dessa givare sitter vanligen inbyggda i givaren eller som en utanpåliggande trådsensor som kopplas till givaren.

Begränsningarna med system med lokalt minne ligger i batterikapacitet och lagringsmöjligheter. Exempelvis ger tätare loggnings intervaller kortare batteritid.

Till gruppen kan vi även knyta de system med intelligenta sensorer som via blåtand levererar data till handenhet och telefon.

Grundtekniken är den samma som stationära huvudenheter med den skillnaden att man snabbare kan samla in data när man är på plats.

Den andra gruppen är system som är kontinuerligt uppkopplade. I denna grupp av utrustningar arbetar man ofta utifrån en webbportal. Hårdvaran i sig själv har bara kontakt till molntjänsten och styrs via mjukvaran från din telefon surfplatta eller dator.

Hårdvaran består av en huvudenhet med trådsensorer eller trådlösa sensorer som skickar data till huvudenheten. Trådlösa system är ofta lite dyrare än de som kabel­ ansluts mellan sensor och huvud­enhet.

Trådanslutna sensorer ger oftast en säkrare

21

FASTIGHET

EXEMPEL

Nedan beskrives tre vanliga mät­situationer där loggning ofta behövs för att kunna få fram ett tillräckligt bra besluts­underlag.

Stor variation på mätvärden När man vill mäta i en miljö som inte är konstant vare sig fuktmässigt eller temperaturmässigt så behöver man mäta kontinuerligt vid många olika tillfällen för att se samband. I dessa fall är loggning oslagbar när man samlar in dataunderlag inför utvärdering. När man skall göra sin utvärdering behöver man ofta mäta och jämföra sina resultat med något. Det är vanligt att man då utgår från utomhusklimatet. Om jag vill kontrollera ett inomhusklimat så använder jag oftast utomhusluften som jämförelse, om jag vill kontrollera en krypgrund eller 22

Inne g/m3

Ute g/m3 5

9 4

Ånghalt ute/inne (g/m3)

8 7

3

6 5 4

2

3 2

12

17 20 2-

20

17

16

1-

1-

1-

1-3 12

-3

-2 12

20

20 0-

9-

8-2 12

12

16

16

16

20

16

20

16

20 -2

612

12

-2

-2

7-

20 5-

20

16

16

16

20 4-2 12

12

12

-2

-2

3-

20

16

16

20 2-

1-2 12

-2 12

12

12

20

16

16

0-

20

20

16 -1

9-1

-1

6-

20

16

16

8-

20

20 7-1

12

12

12

-1

6-

20

16

1

Fukttillskott spåras för att se om avfuktning eller ventilation behövs. I vinterfall är det farligt om luft med stort fukttillskott läcker ut och kondenserar mot kalla konstruktioner.

RF %

Temp

60

20

50

15

40

10 7-

6-

-0

614

-0

-0 14

14

16 6-

09 6-

-0

-0

-0

614

14

14

-0

5-

5-0 14

14

26

19

05

5-0

5-0 14

14

28

21

-0 14

14

4-

4-

14

-0

4-

07 4-

-0

-0

14

-0 14

14

14

-0

3-

3-

24

17

14

-0

3-

10 3-0

3-0 14

14

24 2-

2-

-0 14

-0

07

25

30

70

23

30

02

80

12

35

31

90

03

40

17

Luftfuktighet (%RF)

Uttorkning tjock avjämning forcerad miljö 100

Temperatur (°C)

Som framgått är det klokt att välja utrustning beroende på vad man har för avsikt att mäta. Om man t.ex. skall följa vad som händer i en luftmängd i en konstruktion så väljer man ofta utrustning som mäter RF, T och vatteninnehåll. Utrustningen som krävs är bland de enklare och billigare på marknaden och har ofta den noggrannhet som krävs. Vilken man väljer beror mer på viken layout på webbplatsen man föredrar.

Om man istället vill övervaka vad som händer inne i ett material då blir kravställningen en annan. Det som då styr är hur sensormaterialet beter sig i förhållande till inom vilka fuktnivåer man hamnar i. När man vill mäta i ett material, vare sig det gäller följa en konstruktion eller uttorkningsförlopp, behövs ofta sensorer från kända beprövade tillverkare där sensorerna testats i den miljö man har för avsikt att mäta i.

Enheterna man normalt mäter i är de samma som innan med det tillägget att man gärna kompletterar med givare som kan mäta fuktkvot i trä. Oavsett vilken man använder är det ofta en säkrare metod att följa material istället för luft när man mäter över längre perioder. Givetvis kan man även följa luften runt materialen. Då har man ofta ett definierat måltal för luft att förhålla sig till. Begränsningarna sätts då av i vilket mätområde du mäter i (över 95% RF och under 30% RF är ofta svårt).

Fukttillskott g/m3

10

14

VAL AV UTRUSTNING

Torkmiljö / Fukttillskott

Fukttillskott (g/m3)

dataleverans då de trådlösa kan få problem med anslutning mellan de trådlösa sensorerna och huvudenheten. En fördel med de trådlösa är att man ofta kan koppla in många sensorer på samma huvudenhet och det är inte ovanligt att man kan koppla in över 200 st på samma enhet.

Loggning av torkmiljö görs för att säkerställa att maskinparken ger avsedd effekt på tokmiljön.

TABELL / FRÅGEKORT TÄCKS a. b. c. d. e. f.

MINA BEHOV? Vill jag styra mi bygge eller verifiera ­ll någon annan hur det blir?

Mätvärden som varierar mycket beroende på varierande y re om ständigheter?

Vill jag ha varningar när det inte fungerar?

Får jag e bra beslutsunderlag utan mul­pla avläsningar?

Behöver jag mäta på kvällar och helger?

Erfarenhetsåterföring lokalt/centralt?

ÄR DET EFFEKTIVT? a. Stödjer användargränssni et mina beslut? b. Total ­dsåtgång? c. Långt a köra om jag inte distansavläser? d. Uppstartskostnad? e. Hyreskostnad? f. Stölder och skadegörelse? g. Trådat eller trådlöst på bygget? h. Behov av a bearbeta data för redovisning?

GÅR DET ATT DISTANSMÄTA I MITT PROJEKT? a. Finns färdigutvecklat system ­llgängligt i mi område för min applika­on? b. Går det a upprä a nätverk så a givare kan prata med internet? c. Tillräcklig ba eri­d eller finns strömförsörjning?

vind så använder jag både ute och inne som jämförelse. Förutom nivån på relativfuktighet så är det av största intresse vilket vatten­innehåll man har i de olika mätpunkterna. Vid denna typ av frågeställningar är

trådlösa sensorer överlägsna eftersom det ofta är svårt att placera en huvudenhet så att trådanslutna sensorer når de delar jag vill mäta.

HUSBYGGAREN NR 4.2017

”VI GÖR MEST NYTTA NÄR VI FÅR VARA MED TIDIGT I PROJEKTET.” CHRIS GAUNT PROJEKTLEDARE ABETONG

Abetong är med dig hela vägen – från början till färdigt hus Som prefableverantör skapar vi på Abetong långa och lönsamma relationer tillsammans med våra kunder. Med Primula i Stockholm har vi drivit flera framgångsrika bostadsprojekt genom åren. Senast i raden är ett flerbostadshus i kvarteret Bornholmaren i Blackeberg med 10 våningar plus källare, totalt 55 lägenheter.

Abetong har levererat den kompletta betongstommen, och som alltid har vi varit tekniskt och ekonomiskt bollplank under projektet.

– Vi vill ha långsiktiga relationer med dem vi jobbar med.

Tillsammans med Abetong bygger vi upp en gemensam erfarenhetsbank och kan tidigt prata detaljer i en både teknisk och ekonomisk – och tidsbesparande – dialog.

Övervaka avfuktningen på distans

Jonas Petré, projekteringsledare och inköpare, Primula Byggnads AB

– Det är roligt och givande när vi får vara med tidigt i projektet. Vi samarbetar med kunderna kring nya byggmetoder, vilket är mycket lärorikt för alla parter.

Följ avfuktningen överallt CelsiDry mäter noggrant fukten på plats och skickar vidare mätdatan via mobilnätet.

Det går sedan att följa avfuktningsprocessen i realtid från en mobil, läsplatta eller dator.

Larmar när avfuktningen är klar Genom att lägga in larmgränser kan du få larm via SMS eller E-post.

Chris Gaunt projektledare Abetong Kv. Bornholmaren, Blackeberg.

Läs mer om Bornholmaren och andra projekt på abetong.se.

Tel. 031-704 10 70 www.nordtec.se

π

LOKAL

π

π

π

WEBB

π

π

π

BATTERI

π

π

π

ELANSLUTNING

π

π

RF

π

π

π

π

π

π

π

π

π

π

2)

3)

24

π

π

π

π π

T

π

π

π

π

G/M

π

π

π

π

π

π

DP

π

π

π

π

π

π

TRYCK

π

CO2

π

KW

π

TRÅDLÖS

π

Forcerad uttorkning När man utför en aktiv avfuktning av material och har för avsikt att mäta med loggning utsätts sensorerna för extremt hög belastning. Belastningen startar med att temperaturen på det vattenskadade materialet ökar kraftigt och p.g.a. detta ökar ångtrycket/vatteninnehållet i luften (i materialet).

π π

FK%

Följa och förstå ett förlopp När man har för avsikt att följa ett trämaterial t.ex. en yttertakspanel på en vind eller en ytterväggssyll, väljer man klokast att mäta fuktkvoten, Fk%. Enheten är ganska trevlig att följa eftersom man på ett bra sätt kan följa fuktigheten även om materialet blir mycket fuktigt. Enheten är dock trög i det avseendet att fukten tar tid på sig att vandra från luften vid ytan in i materialet.

Det är inte ovanligt att man kan se en eftersläpning på några dagar mellan luft och material. Det omvända gäller när fukten vandrar från materialet till luften. Vid mätning av relativ fuktighet i material så brukar de flesta sensorer fungera väl när temperaturen hamnar mellan 5–35 °C (och fuktigheten är mellan 30–95 %RF). Över eller under den temperaturen är det vanligt att man noterar avvikande mätresultat. Det samma gäller om det blir kondens på sensorerna.

Fuktkvotsmätningen kompletteras lämpligen med den tidigare angivna metoden, främst för att RF och Temp ger en uppfattning om drivkrafterna mellan konstruktionsdelar via vatteninnehållet/ånghalten

Caption Data RDL1000

Testo CA1510

Testo 175H1

Testo 174H

Mitec Sat 80

Celsicom 1)

Mitec Monitor/ Winlogg

FASTIGHET

π

1. Data behöver läsas av lokalt eller manuellt överföras till dator.

π

2. Data över förs via GSM, GPRS och avlä­ ses via App el­ ler mjukvara.

π

3. Sensorerna komunicerar med huvud­ enheten tråd­ löst eller direkt till webbportal.

π

π

När man uppnår temperaturer på över 40–50 °C i vattenskadade material skapas tillstånd som i princip diskvalificerar mätning av relativ fuktighet i material. Resultatet blir att sensorerna kortsluter. Efter det att fuktigheten sjunker i materialet återhämtar sig sensorerna så att man på ett tillfredställande sätt kan följa ett uttorkningsförlopp i slutet av avfuktningen.

Vid en konventionell avfuktning når man sällan över ca 35 °C i materialet. Vid avfuktning med riktad energi såsom med IR, värmematta eller värmestavar, når man enkelt över 50–60 °C. Om man har behov av att följa en uttorkning över det hygroskopiska området med andra ord när materialet är vattenskadat, kan det finnas anledning att mäta fuktkvoten istället. I lättbetong eller tegel går det bra att fuktindikera direkt i material (inte mäta) med resistivmätning.

I betong är det inte möjligt att göra det på samma sätt.

Det finns flera sätt att utföra fuktindikationer med avsikt att följa uttorkningsförlopp. Ett av de enklaste är att använda t.ex. trä som sensor i oorganiska material som kopplas till loggningsutrustningen. Fördelen är att man mäter och indikerar förloppet i ett material med en känd sorptionskurva/jämviktskurva. Trägivare monteras in i material och fungerar som indikatormaterial. En viktig detalj är att vara noggrann med att göra en verifierande fuktmätning med en verifierad metod efter avslutad avfuktning.

SAMMANFATTNING

I de flesta fall handlar inte distansmätningar om att ge exakta mätvärden, syftet är i de allra flesta fall att verifiera samband och funktion för att kunna ändra vid behov.

Ställ dig först frågorna varför du vill mäta och vad du vill mäta. Då kommer frågan hur du behöver mäta och vilket system som ger dig mest för pengarna att bli enklare att besvara. I läge två kommer de övriga parametrarna in t.ex. enkelhet vid användning, pris, driftsäkerhet, serviceupplägg och mångsidighet.

Oavsett vilket syfte man har med sin loggning är metoden med täta mätvärden oslagbar när det gäller att: ■■ Se samband ■■ Prognostisera torkmål ■■ Verifiera funktion ■■ Konstatera avvikelser ANMÄRKNING

I dokumentationen har vi valt ut några olika leverantörer och modeller. Det finns många fler på marknaden men de tillhör någon av de två huvudgrupper som anges i dokumentationen. ■

KENT BERGSTRÖM

Teknik och utbildningsansvarig Polygon Sverige AB

HUSBYGGAREN NR 4.2017

Boracol 20 Baserat på tester och dokumentation enligt EU´s biociddirektiv

Godkänt av Kemikalieinspektionen 2017-05- 24

Bekämpar & Förebygger

mot Rötsvamp, Äkta Hussvamp & Insekter i trä, mur, betong.

www.lavtox.se

Telefon: 0730-22 21 89

Bildjournalistik

” Städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motstånds­ kraftiga och hållbara” Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala mål för att uppnå tre fantastiska saker till år 2030. Att avskaffa extrem fattigdom.

Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen. Hållbar stadsutveckling och hur vi bor och var, kommer att vara avgörande för hur vi lyckas nå de globala målen.

Städer utvecklas. I år skulle författaren och Stockholmsskildraren Per Anders Fogelström fyllt 100 år. I boken »Mina drömmars stad« vars handling börjar år 1860, beskriver Fogelström ett fattigt, smutsigt och hårt Stockholm. Romansviten utspelar sig till en stor del på söder i Stockholm. Livet i husen i Vita Bergen beskrivs utförligt och inkännande.

Idag förvaltas Vita Bergens hus av AB Stadsholmen som har uppdraget att äga, rusta upp och förvalta Stockholms stads byggnader med stort kulturhistoriskt värde.

Ett bra sätt att minska våra ekologiska avtryck är att vårda och ta hand om befintliga byggnader. Här pågår takomläggning på ett av husen i Vita Bergen.

SÅ LYDER DET ELFTE MÅLET AV FN:S 17 GLOBALA MÅL.

Foto: Marc Femenia Text: Husbyggaren

26

HUSBYGGAREN NR 4.2017

HUSBYGGAREN NR 4.2017

27

Debatt

Stål & plåt – det mest hållbara byggnadsmaterialet På många sätt har debatten om materialval kretsat kring ”antingen eller”. Branschorganisationerna som företräder trä- respektive betongbyggnad har varit tongivande i debatten. I Husbyggaren har det varit sparsmakat med att lyfta fram stål och plåt och dess roll i hållbart byggande. Rätt materialval vid rätt tillfälle synes vara det enkla svaret.

Vad som är rätt tarvar både mer forskning och diskussion. Att stål och plåt är de mest hållbara byggnadsmaterialen skriver Johan Lindström, vd och förbundsdirektör för Plåt & Ventföretagen, om i denna debattartikel.

F

ärska siffror från Boverket visar att fram till 2025 behöver det byggas omkring 600 000 bostäder i Sverige för att råda bot på bostadsbristen. I debatten om vilket byggnadsmaterial som bör användas till de nya flerfamiljshusen har träindustrin varit flitig med att påpeka träets fördelar men faktum är att det finns inget byggnadsmaterial som är lika användbart, lågemitterande, materialeffektivt och miljövänligt som stål.

Runt om i Sverige pågår just nu projekt där flerfamiljshus byggs i trä. Det är projekt som applåderas av både politiker och träindustrin. Vi på Plåt & Ventföretagen och våra medlemmar upplever att många lever i villfarelsen att trä är det mest miljövänliga byggmaterialet. En av de största fördelarna med stål och plåt är att materialen är återvinningsbara – till skillnad från exempelvis trä som bränns upp när en byggnad rivs.

Plåtfasader är underhållsfria och kan enkelt återanvändas medan övriga metaller sorteras, smälts ned och blir till nya metaller.

PROBLEMATISKT ATT FÖRSÄKRA TRÄHUS

På senare tid har träbyggnadstekniken fått sig ett par ordentliga törnar. Ett exempel är att försäkringsbranschen ser med oro på att det blir vanligare att bygga flerfamiljshus och högre hus i trä. Branschorganisationen Svensk Försäkring har varnat för att det kan bli omöjligt att försäkra höga byggnader med trästomme i framtiden. Redan i dag är försäkringspremien högre för ett höghus i trä, jämfört med ett motsvarande hus byggt med stål- och/eller betongstomme. Främst beroende på att brandrisken är större och för att vattnet vid ett eventuellt eftersläckningsarbete, kan förstöra byggnaden för evigt.

ANVÄND RÄTT MATERIAL PÅ RÄTT PLATS

Jag vill därför uppmana beslutsfattare i byggbranschen att tänka över vilket material som är mest hållbart och anpassa sina materialval och byggtekniker efter vad som är mest lämpligt för deras projekt. Ett alltför ensidigt och naivt tänkande när det gäller en satsning på ett enda byggnadsmaterial, kan få stora och icke önskvärda konsekvenser för såväl miljön, samhällsekonomin och för de kommande generationernas livssituation och välbefinnande. ■

STÅL BINDER INTE FUKT

Trä är visserligen ett funktionellt material som passar bra i vissa sammanhang, men som representant för byggplåtsbranschen vet jag att det finns flera stora fördelar med att bygga i stål och plåt. Grunden för det moderna stålbyggandet lades i början av 1900-talet i och med att stålbalken kom och svetstekniken utvecklades. Detta möjliggjorde höghusbyggande bland annat i form av skyskrapor – även i dag skulle riktigt höga, säkra och stabila byggnadsverk vara omöjliga att bygga utan stål.

28

I dag ställer Boverkets byggregler allt högre krav på minskad energianvändning.

Det medför att hus byggs allt tätare, vilket ställer höga krav på både materialval och utförande. Då är stål ett utmärkt materialval, eftersom det är oorganiskt och till skillnad från trä alltså inte kan binda fukt. Därigenom riskerar man inga fuktskador eller angrepp av svamp eller skadedjur i konstruktionen.

JOHAN LINDSTRÖM

Vd och förbundsdirektör för Plåt & Ventföretagen

HUSBYGGAREN NR 4.2017

Lyft blicken

Ett breddat uttryck plannja.se

Närproducerat från Plannja

Produkt:

Plannja Planplåt Specifikation: Mattsvart GreenCoat BT PL01 Bredder: 470, 570, 670 mm

Ursprung: Utvecklad i Järnforsen Sverige

Beskrivning: En enhetlig fasad med livfullt uttryck som motstår väder och vind. Det var det som Tham & Videgård Arkitekter sökte för detta hus i Stockholms yttre skärgård.

Valet blev bandtäckning med Plannja Planplåt, som varierats i tre olika bredder.

Den mattsvarta dubbelfalsade plåtfasaden består av återvunnet material och smälter in såväl i naturomgivningar som i ett miljömedvetet tänkande.

Lyft blicken och upptäck plåtens gränslösa möjligheter på plannja.se

Programvaran för effektiv dimensionering av pelare, balk och träförband Dimensioneringsprogrammet för dig som arbetar med träoch stålkonstruktioner. Snabbt, säkert och tidsbesparande.

Kontakta oss så ordnar vi en personlig webbdemo. statcon@elecosoft.se, 010-130 87 00

www.elecosoft.se

Smarta I-balksystem för bjälklag, tak och väggar.

Produkterna är mycket enkla att hantera och bearbeta. masonitebeams.se

Thermoflex 45

Lågeffektlösning för nybyggnation Thermoflex 45 är en golvvärmelösning med effekten 45 W/m². Stödjer kraven i BBR 22 (BFS 2015:3) och är registrerad i SundaHus. Kombinera med våra termostater med energisparprogram.

EB-Therm 205

EB-Therm 355

Läs mer på www.ebeco.se.

malla.se foto: anders wester

Vi drar Vårt strå till stacken För att nå ett hållbart samhälle krävs att vi alla bidrar med kunskap och vilja. På Bengt Dahlgren har vi tagit ställning. Vi ska vara en föregångare. Med engagerade medarbetare erbjuder vi en helhetslösning som bidrar till ett mer hållbart byggande. Det ska vara lönsamt för våra kunder att vara hållbara.

Vi lever som vi lär och drar vårt strå till stacken.

Cirka 480 kompetenta medarbetare gör Bengt Dahlgren AB till en av de största teknikkonsulterna i Sverige. Med engagemang, nytänkande och kunskap om byggnation och förvaltning skapar vi tekniska helhetslösningar för hela byggprocessen.

De fyra hörnstenarna i vår verksamhet är Installation, Energi & Miljö, Bygg & Fastighet och Brand & Risk.

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Skrapgaller Halkskyddslister av pressat stål eller gummi Normalt ligger skrapgallret utanför entrédörren. Om möjligt över en djupare försänkning där smutsen kan samlas under lång tid utan att gallret behöver lyftas för rengöring. Skrapgaller finns i flera olika utföranden.

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 70 år!

Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Original Kulör Finns i grått och rött!

Nu finns Kåbe Originalmatta med gummi i grått eller rött som ett alternativ till Kåbe Originalmatta med svart gummi. Funktionen är lika god med nya designmöjligheter.

Kåbe Kombi Där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas!

Kåbe-Mattan AB • Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

Noterat

SBI har fyllt 50 år 26 juni för 50 år sedan hölls det konstituerande mötet då Stiftelsen Svensk Stålbyggnadsforskning bildades, med uppgift att finansiera ett stålbyggnadsinstitut. Vid nyåret 1968 startade verksamheten i Stålbyggnadsinstitutet. Initiativtagare var Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, tillsammans med grundarna; Grängesbergsbolaget med Oxelösunds Järnverk och stålbyggarna Gränges Hedlund, Norrbottens Järnverk, Stora Kopparberg med Domnarvets Jernverk, Bultfabriken, ESAB och SIAB. – Syftet var helt enkelt att skapa konkurrens mellan byggmaterialen. Under SBI:s första 50 år låg tonvikten på de tekniska frågorna kopplat till stålbyggnad i syfte att stärka stålets konkurrenskraft, något som vi kommer fortsätta arbeta för tillsammans med branschen i många år framöver, berättar Björn Åstedt, institutets vd idag.

TIS T A GR

SBI

Aktuella planerings­ frågor Sverige 2017 – ny rapport från Boverket Sverige ska de kommande åren bygga fler bostäder än på mycket länge, vilket ställer höga krav på ändamålsenlig fysisk planering och att frågor om långsiktig hållbarhet, god gestaltning och goda boendemiljöer hela tiden är i fokus.

I rapporten presenteras kortfattat hur Sverige styr och planerar den fysiska miljön, aktuella planeringsfrågor samt hur plan- och bygglagen har til�lämpats. Rapporten finns att hämta kostnadsfritt som pdf på Boverkets hemsida.

Entreprenadjuridiken ur ett praktiskt perspektiv – ny bok Rättsutvecklingen inom entreprenadjuridiken går snabbt. Högsta domstolen (HD) har de senaste fem åren meddelat flera domar som har fört utvecklingen inom rättsområdet framåt. Den nya boken Kommersiella entreprenadavtal i praktiken beskriver innehållet i och tillämpningen av entreprenadjuridiken ur ett praktiskt perspektiv.

Standardavtalen för byggsektorn AB 04 och ABT 06 har en central plats i denna beskrivning. Även standardavtalet ABK 09 och praktiska frågeställningar som handlar om konsultavtal får betydande utrymme. Småhusentreprenader berörs också. Författaren tar upp ett flertal av de juridiska områden som har stor praktisk betydelse för parterna i ett entreprenadavtal.

Boken är skriven för såväl jurister som andra verksamma inom byggbranschen.

Boken går att beställa på Svensk Byggtjänsts hemsida där SBR medlemmar har rabatt på facklitteratur.

6 miljoner till att bygga mer i trä Regeringen har fattat beslut om ett bidrag på totalt sex miljoner kronor till föreningen Trästad Sverige. Syftet är att öka kunskapen om träbyggande, sprida goda exempel samt stimulera innovation och utveckling inom det industriella träbyggandet.

Föreningen Trästad Sverige får totalt 6 miljoner kronor, fördelade på två miljoner per år 2017–2019. Idag står träbyggandet för cirka 80–90 procent av nybyggnationen av småhus. Antalet nybyggda flerbostadshus med stomme av trä har ökat de senaste åren och ligger runt tio procent.

Lyssnartips!

Under sommaren har åtta avsnitt av radioprogrammet Husesyn med Ulla Skoog hörts i P1. I serien medverkar Stephan Fickler som är verksamhetsledare på Byggnadsvårdsföreningen.

För oss som är intresserad av byggnadsvård och sunt byggande är det intressant lyssnande.

Programmet finns tillgängligt via SR Play/podradio.

www.boverket.se

HUSBYGGAREN NR 4.2017

33

Marknadsnytt

Lys upp trädgården i höst Gör det säkrare och vackrare i trädgården genom att lysa upp olika nivåer och gångar! Pollaren från serien Garden 24 är enkel och effektfull att placera i en blomsterrabatt. Lampan är 85 cm hög. IP44 godkänd för utomhusbruk. 6W LED. www.markslojd.se

Inspirerad av naturen Pocketkarmar för skjutdörrar Det italienska företaget Eclisse lanserar nu genom Göthes Industribeslag ett komplett sortiment av pocketkarmar (skjutdörr­ kasseter) för enkel- och pardörrar. En infälld skjutdörr sparar cirka en kvadratmeter i möblerbar bostadsyta samt ger fria väggytor. Det speciella med Eclisse pocketkarmar är att konstruktionen är helt i stål för ökad stabilitet. Den monteras snabbt ihop utan skruvar, ”Qlick-In”, och därtill patenterad demonterbar skjutdörrskena av aluminium för max 100 kg dörrvikt. Pocket­ karmen är anpassningsbar för väggkonstruktion med reglar på 95 respektive 120 millimeter vilket förenklar kundens lagerhållning. www.gothes.se

ARINI skapar nya designmöjligheter – och är lika varierad, intelligent och färgstark som en papegoja. Tre element som tyska Hess kombinerat i ett unikt belysningssystem med inspiration från en papegojas organiska form. Med ljus, Wi-Fi, högtalare, kamera eller GOBO ges nya möjligheter att utforma det framtida stadsrummet eftersom ARINI kan se, kommunicera, underhålla och informera, och det dessutom med färg. http://arini.hess.eu/ www.foxdesign.se

Avancerad smartphonevärmekamera Nya FLIR ONE Pro är avsedd för professionell och privat användning och är den mest avancerade FLIR ONE någonsin. Med en robust design som är falltestad från 1,8 meter tål FLIR ONE Pro användning på arbetsplatser och utomhus. Kombinationen av FLIRs MSX med VividIR™, FLIR:s teknik för behandling av videosignaler, gör att FLIR ONE Pro levererar värmebilder med högre kvalitet och skärpa än tidigare FLIR ONE-generationer. Den erbjuder även, avancerade FLIR ONE-appfunktioner, inklusive flera temperaturmätare och valbara regioner för temperaturspårning på skärmen. www.flir.com/flirone

HUSBYGGAREN NR 4.2017

Nytt SBA-system i mobil och dator Det nya digitala ledningssystemet SBA Axess från Dafo ger företag och fastighetsägare fullständig kontroll över det systematiska brandskyddsarbetet. Användaren ges information om allt som händer i brandskyddsväg och blir påmind om vad som behöver göras.

Systemet hanterar bland annat dokumentation, brandskyddskontroller, utbildning, riskhantering, avvikelser och åtgärder, stati­stik och rapporter, tillbud, kontroller och statistik.

Genom att logga in på en dator, mobil eller surfplatta kommer användaren snabbt åt all information om det egna brandskyddet.

Det är enkelt att utföra kontroller, hantera dokumentation, få stati­stik och live-rapporter, riskinventera och planera gemensamma aktiviteter. www.dafo.se

35

JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

ANTON ÖVLING

Biträdande jurist anton.ovling@foyen.se

If it ain’t broke, don’t fix it – eller?

Reflektioner om avsteg från AB04 Enligt förordet till Allmänna bestämmelser 04, AB 04, bygger standardavtalet på ”en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna”. Ändringar av bestämmelserna i AB 04 ska därför, enligt förordet, undvikas. Samma uppmaning ges i förordet till både ABT 06 (totalentreprenad) och ABK 09 (konsultuppdrag).

SOM BEKANT HAR standardavtalens bestämmelser utformats genom förhandlingar och kompromisser mellan byggsektorns aktörer i regi av Byggandets kontraktskommitté, BKK och är avsedda att utgöra avvägda spelregler för att skapa en riskfördelning som alla parter förväntas ställa upp på.

snarare regel än undantag att beställare i sina kontrakt och förfrågningsunderlag gör en eller flera ändringar av AB 04:s bestämmelser när ett arbete ska handlas upp. Vän av ordning skulle därför kunna ställa sig frågande till om BKK:s uppfattning om vad som utgör en välavvägd riskfördelning till viss del är felaktig och vad det får för konsekvenser att beställare bortser från uppmaningen i förordet till AB 04. ÄNDÅ ÄR DET

I RAPPORTEN Vad kostar avste­

gen? – En studie i hur avsteg från AB 04 påverkar bygg- och anläggningsbranschen (SBUF id: 13153) från 2016 undersöktes avstegsfrågan närmare.

Rapporten byggde framförallt på enkätsvar från branschens parter och djupintervjuer med representanter för ett antal entreprenörer. Av rapporten framgår bland annat att beställarens primära avsikt med

36

avstegen vanligtvis är att anpassa standardavtalet till det aktuella projektet, överföra risken till entreprenören samt skapa tydligare avtal och färre tvister. Samtidigt visade rapporten att entreprenörerna generellt upplever att avsteg från AB 04 i regel innebär en större ekonomisk risk för entreprenören samt att avtalen blir mindre tydliga och leder till fler tvister och oenigheter.

Vidare uppgav bland annat flera mindre entreprenörer att avsteg från AB 04 ibland leder till att de helt avstår från att lämna anbud på arbetet.

OFTA GÖR BESTÄLLARE AVSTEG

från AB 04 för att överföra ansvar och risk till entreprenören. Det är därför naturligt att avsteg i regel medför högre anbud från entreprenörerna.

Vissa avsteg ser entreprenörerna, enligt rapporten ovan, vanligtvis positivt på. Ett sådant avsteg är då beställaren överför ansvaret för samordningen av sidoentreprenörer till entreprenören (se AB 04 kap. 3 § 9). Andra avsteg är svårare för entreprenörerna att kostnadskalkylera i anbudsgivandet som därför måste ta höjd även för eventuella kostnader, varför dessa avsteg riskerar att bli särskilt kostnadsdrivande för projektet. Vanligt

förekommande exempel på sådana ändringar är då beställarens ansvar för handlingar och förutsättningar överförs på entreprenören (se AB 04 kap. 1 §§ 6 och 7) eller då entreprenören får ett ökat ansvar för tredjemansskador (se AB 04 kap. 5 § 13).

DET ÄR VIKTIGT att en beställare är uppmärksam på att avsteg från AB 04 (och andra standardavtal) typiskt sett driver upp storleken på anbuden.

Därför bör en beställare inför varje ny upphandling överväga behovet av avstegen för det specifika projektet och försäkra sig om att de avsteg som görs tydligt framgår av kontraktshandlingarna. Det är exempelvis vanligt att beställare i upphandlingsfasen använder sig av tidigare AFdelar som mallar. Även om ett sådant förfarande är fullt förståeligt och säkert ekonomiskt riktigt finns det risk att tidigare ändringar i AF-delen på så sätt följer med till nya projekt utan att behovet av avstegen övervägts på nytt. Vidare kan vissa avsteg från AB 04 medföra att entreprenörer avstår från att lämna anbud, vilket minskar anbudskonkurrensen.

framhållas att det givetvis kan finDET BÖR AVSLUTNINGSVIS

nas goda skäl för en beställare att göra avsteg från AB 04.

Eftersom AB 04 är ett standardavtal som är avsett att til�lämpas i ett vitt spektrum av projekttyper – stora och små, mer eller mindre avancerade etc. – är det naturligt att anpassa avtalet till projektspecifika behov. Beställarens kunskap och erfarenhet av entreprenadarbete kan också påverka behovet av en omfördelning av ansvaret i entreprenaden. Trots uppmaningen i AB 04:s förord om att ändringar ska undvikas, kommer det därför alltid finnas behov för beställare att göra avsteg från standardavtalet. Så länge sådana avsteg görs efter noga överväganden, med medvetande om dess konsekvenser, och tydligt framgår av kontraktshandlingarna har avstegen goda förutsättningar att ha en positiv inverkan för alla parter i ett projekt.

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

HUSBYGGAREN NR 4.2017

ÄR DU FULLÄRD I HUR VS SKA PROJEKTERAS? Om inte, finns nu möjlighet för dig som VS-projektör att utbilda dig i branschregler Säker Vatteninstallation och se till att ditt konsultföretag blir auktoriserat.

Idag finns närmare 1 800 auktoriserade VVS-företag som kan installera enligt gällande branschregler. Gå in på www.säkervatten.se för att läsa mer om auktorisationen av konsultföretag.

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

BYGGLEVERANTÖRER

www.lapwall.se

SPARA MER ÄN 60% AV DINA ENERGIKOSTNADER www.smartfront.se • Tel. växel: 016-17 11 30

Årets tör Innova a un i Eskilst 2016

Combisafe har ett komplett utbud av säkerhetslösningar för arbete på höjd, inklusive kollektiva fallskydd, personligt fallskydd och permanenta förankringslösningar.

Designade entrétak

Släpp in dagsljuset med Takljuskupoler.

Skapa en välkomnande entré med ett snyggt entrétak!

• • • • • •

Flera modeller och storlekar Enkel montering Unik aluminiumkonstruktion Lång livslängd Minimalt underhåll Brett produktsortiment 100% svensktillverkat

 Flera av våra tak levereras med infällda spotlights Entrétak som passar såväl till villor, flerbostadshus som kontor- och industrifastigheter.

Besök oss på www.designtak.se

Nytec Plast AB

Smålandsstenar www.nytec.se 0371-33590

PRENUMERATIONSERBJUDANDE! Prova tre nummer för 119 kr pren@husbyggaren.se

38

HUSBYGGAREN NR 4.2017

BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 31429 Mobil +46 705 556 576

www.fasadglas.se

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

MER INFO OCH RÅDGIVNING Tel 0451-898 77 info@jape.se

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

www.ventgolv.se

PEIKKO SVERIGE TILL ER TJÄNST Den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år.

HPC-balken för bästa totalekonomi!

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner.

Vi levererar även alla typer av pelare.

Läs mer på www.sveconsteel.se

HUSBYGGAREN NR 4.2017

EN 1090-1

www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

39

KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Byabacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com 08-510 104 70

PB teknik – specialist på projektering VVS

GÖTEBORG

www.pbt.se Tänker du bygga om eller bygga nytt?

Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande!

Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar.

Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning

LUND

TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

40

HUSBYGGAREN NR 4.2017

SBR-Pension och SBR-Pension Flexliv Tjänstepension är, vid sidan av den allmänna pensionen, ofta det viktigaste sparandet för din pension. Samtidigt betalar många höga pensionsavgifter helt i onödan.

SBR erbjuder, genom SBR:s försäkrings­ service, en jämförelsetjänst som ger dig en sammanställning mellan villkoren och avgifterna till ditt pensionssparande, rabatterade lösningar som vi kan erbjuda i de flesta stora försäkringsbolagen och SBRPension Flexliv.

SBR:s försäkringsservice erbjuder även tillgång till ett personligt konto där du kan få dina liv-, sjuk-, kapital- och pensions­

försäkringar presenterade på ett och samma ställe.

HUR KAN DU FÅ MER PENSION GENOM SBR:S FÖRSÄKRINGSSERVICE?

Det finns två sätt att få en högre pension genom SBR:s försäkringsservice: 1. Genom att SBR är anslutna till Hjerta (en av Sveriges största förmedlarorganisationer) har vi förhandlat fram bättre

villkor hos de flesta av Sveriges pensionsbolag.

2. Genom den nya framtagna pensionslösningen SBR-Pension Flexliv kan vi tillhandahålla ett pensionssparande, till SBR:s medlemmar, som har väldigt konkurrenskraftiga villkor, låga avgifter och erbjuder en kompetent förvaltning.

Denna pensionslösning är gynnsam att använda om man önskar flytta eller slå ihop sina nuvarande pensionsförsäkringar. ■ SBR Försäkringar 08-23 33 10 / sbr@phpa.se

Medlemsträffar

Nya kurser i höst

kommer SBR att anordna en rad träffar för ingenjörer inom bygg- och fastighetsbranschen. Samtliga träffar anordnas i samarbete med advokatfirman Foyen och Protan. Träffarna är avsedda för så väl befintliga som icke medlemmar. Det går därför bra för medlemmar att bjuda in kollegor eller andra i branschen som skulle vara intresserade av ämnet för träffen och/eller att mingla med likasinnade i branschen. SBR bjuder på lättare förtäring i samband med minglet följt av en kort presentation om SBR. Avslutningsvis en föreläsning av senaste tidens rättsfall alternativt om tak.

Mer informations finns på SBR:s hemsida.

GENOMFÖRANDE AV BYGGPROJEKT ENLIGT PBL

UNDER HÖSTEN 2017

Datum för hösten: 5 september i Västerås 5 september i Kristianstad 3 oktober i Eskilstuna 14 november i Norrköping

HUSBYGGAREN NR 4.2017

Kursen vänder sig till byggherrar som vill lära sig mer om Bygglagstiftningen gällande genomförande av byggprojekt.

Både till dig som bygger enskilda hus och till dig som har större projekt, d.v.s. både till konsumenter och till företag.

Datum: 23 oktober i Stockholm Föreläsare: Byggingenjör SBR Mats Löfgren PUTSADE FASADER

Målet med kursen är att du ska få allmänt ökad kunskap genom en bättre förståelse för hur ett putssystem fungerar och vilka krav det ställer. Syftet med kursen är att du därefter ska kunna genomföra bättre projekteringar och bättre skadeutredningar.

Datum: 16 november i Stockholm Föreläsare: Byggingenjör SBR Sture Lindmark

41

NYTT FRÅN SBR

Besiktning med iPad enligt SBR modellen Mobile inspector® är ett nytt digitalt besiktningsverktyg för handhållna läsplattor (iPads). Systemet är utveck­ lat av Premium System AB tillsammans med SBR:s styrgrupp och utvalda test­ piloter för att underlätta besiktningsmannens vardag.

Med Mobile inspector följer uppdragsbekräftelse och utlåtandande alltid den mallversion som vid var tid gäller från SBR. Det finns också en manual online från SBR med de riktlinjer som gäller för SBR modellen.

Besiktning med Mobile inspector är enkel och innebär att noteringar löpande kan läggas in i den byggnadsdel som avvikelser eller ”inget att notera” hittas. Det spelar ingen roll i vilken ordning som besiktningen görs utan det är användarens arbetsgång som gäller. Det går att skapa mallar för att redan från start lägga in vissa punkter som inte skall missas vid besiktningen.

Det finns färdiga värde­listor för de vanli-

SBR finns för dig!

Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlem­ mar i 27 lokalavdelningar. SBR utveck­ lar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen.

SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätver­ kande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det euro­ peiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtid­ ningen Husbyggaren.

För medlemskap krävs bygg­ingenjörs­ examen eller motsvarande.

Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm info@sbr.se

42

gaste meningarna i samband med en avvikelse.

Alla noteringar landar sedan snyggt i ett automatiskt genererat utlåtande som går att skriva ut eller skicka som en PDF till berörda. Är man nöjd med en viss ny skrivning går det enkelt att lägga till just den i biblioteket av färdiga texter.

På de punkter där noteringar behöver göras kan en eller flera avvikelser skapas.

Texterna läggs under avsnitten Noteringar, Risk­analys eller Fortsatt teknisk utredning.

Det är även möjligt, om fastighets­ägaren tillåter, att göra en intern fotodokumentation på en avvikelse.

Det är du som besiktningsman som avgör om denna funktion skall användas i systemet. För mer infor­mation använd QR-koden. ■

HEMSIDA www.sbr.se STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51 VD

BIRGER FAITH-ELL Besiktningsakuten

Sverige, Tyresö

SEAD FEJZA Wettern Arkitektur & Konstruk­

tion, Huskvarna

Björn Edebrand, 08-462 17 95

ROLF GUTUNG Gutung Consulting, Enhörna

MEDLEMSÄRENDEN

STIG JOHANSSON Sajeko, Skövde

Lena Pettersson, 08-462 17 90

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94 EKONOMI Uno Rydholm, 08-462 17 96 JURIDIK Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se Nya medlemmar DANIEL BRINGMAR HEROB AB,

Stockholm

OLA ECKERDAL Bylero, Knivsta BJÖRN ENGSTRÖM ÅF Infrastructure,

Karlstad

THOMAS KARLSSON TLK Trading AB,

Tungelsta

VLADIMIR KOSIC Gärahovs Bygg AB,

Malmö

BJÖRN LINDBERG Link Arkitektur,

Stockholm

STEFAN LINDBERG Byggnadsmiljö i Norr,

Umeå

EMILY LUNDSTRÖM NILSSON M. Maddison

Konsult AB, Halmstad

ANDERS M RYDSTRÖM RTM AB, Limhamn MATHIAS MÅNSSON Monzoniuz Manage­

ment AB, Kullavik

HENRIK NILSSON ÅF Infrastructure, Lund JAN S A HEDMAN JSL Drift- och underhålls­

utveckling, Sävsjö

PEDER SJÖSTRÖM LPS Projektteknik AB,

Örnsköldsvik

HUSBYGGAREN NR 4.2017

Uppsalaavdelningen Stiftelsen Uppsalaavdelningen av Svenska Byggingenjörers Riksförbund har i år delat ut 5 st stipendier om 6 000 kr till avgångsstudenter vid byggingenjörs­ utbildningar vid Uppsala Universitet. ■ Dick Söderholm

Foto: Caroline Kulcsar

Anders Öfvergård och Tomas Thulin.

SBR medverkar i Fuskbyggarna genom att utföra besiktningar. Entreprenadbesiktningsgruppens ordförande Tomas Thulin är ansiktet utåt i höstens programserie. Syftet med SBR:s medverkan är att marknadsföra våra medlemmar, synliggöra SBR samt att få fram budskapet till allmänheten om vikten av att anlita en byggexpert. Första programmet sändes den 22 augusti kl 21:00 och går att se på TV4 Play. ■

Foto: Anette Benkowski

SBR i TV4:s Fuskbyggarna

Från vänster: Adam Sjöblom, Felicia Eriksson, Line Verheij, Erika Blomqvist och Erik Berefelt.

ANIL SOONDH WSP Sverige, Stockholm

NIKLAS JOSEFSSON Studerande, Ösmo

Nyheter LOU

MIKAEL STENMARK Link Arkitektur,

DANIEL LINDQVIST Studerande, Uppsala

Stockholm 12 oktober

EILER NIELSEN Studerande, Ödsmål

Kontrollansvarig enligt PBL

FREDRIK PETTERSSON Studerande,

Malmö 16–19 oktober

DAVID RADSZUWEIT Studerande, Kalmar

Mässor & möten

JONAS VENTZÉN Studerande, Bromma

Vallastaden

ELIN WERME Studerande, Ängelholm

Linköping 2–24 september

Lidköping

TOMMY SUNDBERG Tosund AB, Huddinge MATS SWAHN Temagruppen, Uppsala JENNY SVENMAN AB Byggkoordinator

i Ludvika, Borlänge

LARS-OLOF TAPPER LOT Engineering,

Kalmar

Hallstahammar

Betongdagen

AARON TIMSTRÅHLE Ventilationskvalitet,

Stockholm 17 oktober

Sundbyberg

NIKLAS TJÄRNBERG Bosyn KB, Umeå PETER VADSMO Vadsmo Konsult AB,

Huddinge

PETER WESTIN HSB Södra Norrland,

Sundsvall

ROBIN ÖSTERLUND Byggkontroll AB,

Mariehamn

PER ENGBERG Studerande, Ängelholm MARCO GUSTAFSSON Studerande,

Gustavsberg

KHALED HAMADA Studerande, Enköping JOHAN JOHANSSON Studerande, Skellefteå

HUSBYGGAREN NR 4.2017

Kalendariet π HÄNDER I SBR ÖB-symposium

Malmö 25–26 september KA-symposium

Stockholm 27–28 september

ByggReis Deg

Norge 17–21 oktober Brandskydd

Stockholm 8–9 november Nordbygg 2018

Stockholmsmässan 10–13 april

Entreprenadbesiktning steg 1

Göteborg 4–5 oktober ABK 09

Göteborg 12 oktober

43

Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

EN BÄTTRE BYGGPROCESS MED VÄDERSKYDD Ett fullgott väderskydd ger dig: u Färre fuktskador och högre kvalitet u Bättre arbetsmiljö u Lägre totalkostnad Keder XL från Layher uppfyller kraven i AFS2013:4 och SS-EN16508:2015.

WWW.VADERSKYDD.NU samlar användbar information för beställare, tekniska konsulter och entreprenörer.

www.layher.se