Älgforvaltning

Jägarnas Riksförbund informerar om regeringens beslutom den svenska älgförvaltningen. www.alginfo.se

Ny lokal, adaptiv och ekosystembaserad förvaltning Jägarnas Riksförbund syn på den nya älgförvaltningen • JRF anser att markägare/jakträttshavare löper stor risk att i ordinarie förvaltning inte kunna begränsa skadeverkningar utan hänvisas till skyddsjaktsansökningar.

• JRF med flera ansåg att grundförslaget utgjorde ett för stort ingrepp i förfoganderätten för dem som inte kan ingå i ett älgskötselområde och att förslaget måste kompletteras med en rätt för

dessa att jaga vuxen älg. Denna rätt tillgodosågs med införande av licensområden. Tyvärr visar det sig att Lst tolkningar och införande av schablonarealer för tilldelning kraftigt begränsar systemet.

• JRF ser med stor oro en ökad administration och betydligt ökade kostnader för den enskilde gällande registrerings- och fällavgifter.

• JRF anser att länsstyrelsernas sätt att i många fall åsidosätta förbundets nominerade medlemmar som representanter i älgförvaltningsgrupperna klart försvårar de samverkansintentioner som riksdagsbeslutet omfattar.

• JRF har till regeringen framställt krav på översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter vilka vi anser avviker från riksdagsbeslutet, bland annat genom att ange att ”första tilldelningen inom ett licensområde ska vara en årskalv”.

• JRF anser att hänvisningen av många mindre jaktområden till enbart kalvjakt, inom de flesta varg- och björnområdena i praktiken helt spolierar älgjakt och därmed även sänker fastighetsvärdet.

• JRF ser det som självklart att älgförvaltning skall ske i ömsesidig samverkan mellan markägare och jägare, men det får aldrig ske på någon annans bekostnad vare sig ägorättsligt eller ekonomiskt. Det kan aldrig vara i allmänhetens intresse att åsidosätta äganderätten till förmån för enskilda individer.

Hur har Riksdagen tänkt att den nya älgförvaltningen skall fungera?

• Den nya adaptiva och ekosystembaserade älgförvaltningen skall vara målstyrd, lokalt förankrad och målet är en livskraftig älgstam av hög kvalitet som är i balans med betesresurserna. Förvaltningen skall ta hänsyn till viktiga allmänna intressen som rovdjur, trafikolyckor, skogsskador, konkurrerande vilt och inverkan på den biologiska mångfalden.

• Förvaltningen skall vara kunskapsbaserad och data som älgobs, avskjutning, foderinventeringar, Information – Älgförvaltning

Jägarnas Riksförbund – Landsbygdens Jägare

älginventeringar, med mera, samlas i en gemensam databas. Huvuddelen av datainsamlingen sker på ideell basis genom att markägare och jägare levererar data enligt av SLU, Skogsstyrelsen, med flera, utarbetade riktlinjer.

• Förvaltningen administreras beslutsmässigt fortsatt av länsstyrelserna med hjälp av sina Viltförvaltningsdelegationer. I vissa län kan även så kallade klövviltutskott utses som arbetsgrupper.

Ny administrativ nivå Älgförvaltningsområden är en ny administrativ nivå som leds av en arvoderad älgförvaltningsgrupp bestående av tre markägar- och tre jägarrepresentanter, förutom i de län som omfattas av renbeten där en jägarrepresentant ersätts av en samerepresentant. Älgförvaltningsgruppen leder samverkan och förvaltningen inom sitt älgförvaltningsområde och är rådgivande till länsstyrelsen.

Varje älgförvaltningsområde skall vara av den storlek och arrondering att det medger förvaltning av en i huvudsak egen geografisk älgstam.

Länsstyrelsen (Lst) Beslutar om registrering av älgskötselområden och licensområden

Viltförvaltningsdelegationen (Vfd) Beslutar om registrering av älgskötselområden och licensområden

Älgförvaltningsområden (Äfo) Ett administrativt område som leds av en älgförvaltningsgrupp (Äfg) bestående av tre (3) markägaroch tre (3) jägarrepresentanter. Rådgivande till Länsstyrelsen.

Älgskötselområden (Äso)

Licensområden (Licomr)

En frivillig samverkan mellan flera markägare som upprättar en skötselplan som godkäns och registreras av Lst, om området bär en årlig avskjutning av minst tio (10) vuxna älgar.

Ett eller flera områden som registreras av Lst om området bär en årlig avskjutning av minst en (1) kalv.

Oregistrerat kalvområde Områden som inte ingår i Äso eller Licomr, men tillåts fälla obegränsat antal kalvar under en tid av upp till fem (5) dagar enligt Lst beslut.

Information – Älgförvaltning

Jägarnas Riksförbund – Landsbygdens Jägare

Den praktiska förvaltningen – det vill säga jakten – får bedrivas inom: Älgskötselområden: Består av en eller flera markägare/jakträttshavare som genom en frivillig samverkan inom ett jaktområde tål en årlig avskjutning av minst tio (10) vuxna älgar, i vissa undantagsfall räcker det med fem (5) vuxna älgar.

Inom ett älgskötselområdet beslutar man själva hur tilldelning och avskjutning skall fördelas och förvaltningen genomföras enligt de riktlinjer som godkänts enligt godkända älgskötselplaner.

Licensområden: Områden som av någon anledning inte ingår i något älgskötselområde men har sådan beskaffenhet, fodertillgång, älgtäthet med mera att området medger en årlig avskjutning av minst en årskalv. I de fall där ett licensområde omfattar flera markägare/jakträttsinnehavare beslutar man själva hur tilldelning och avskjutning skall fördelas. Jakten genomförs enligt de riktlinjer Länsstyrelsen i övrigt beslutat.

Oregistrerade områden: Är alla områden som av någon anledning inte ingår i något älgskötselområde eller licensområde och därmed är hänvisade till fri kalvjakt upp till fem (5) dagar eller den kortare tid länsstyrelsen beslutat.

Finansiering Älgförvaltningssystemet skall vara självfinansierat, vilket innebär att markägare och jägare skall bära kostnaderna.

Länsstyrelsernas registreringsavgifter höjs till 2 300 kr, men är inte konsekventa utan i vissa fall utgår ingen registreringsavgift.

Länsstyrelserna får besluta om fällavgifter. Fällavgiften för årskalv bör inte överstiga 1/3 av fällavgiften för vuxen älg.

Konsekvenser av det nya förvaltningssystemet • Samtliga A-, B- och E-licensområden omregistreras med automatik till licensområden om de av länsstyrelsen anses tåla en årlig avskjutning av minst en kalv. De områden som inte klarar kraven hänvisas till oregistrerad kalvjakt i maximalt fem (5) dagar.

• De lokala samråden upphör och ersätts av samverkan inom älgförvaltningsområdenas regi.

• Kraven på ideell medverkan från markägare/jakträttsinnehavare inom älgskötselområden ökar med behovet av datainsamling.

• Skogs- och jordbruksskador kommer sannolikt att i större utsträckning behöva åtgärdas genom skyddsjakt.

En trycksak från Jägarnas Riksförbund – Landsbygdens Jägare, tel: 08-550 107 81 Tryck: Kringel Offset AB, Södertälje Foto: Shutterstock, www.shutterstock.com, där inget annat anges.

Information – Älgförvaltning

Jägarnas Riksförbund – Landsbygdens Jägare