Allmän älgjakt

Därför föreslår Jägarnas Riksförbund

Allmän jakt på älg

75 års kamp för rättvisa och frivillighet

J

ägarnas Riksförbund vill införa allmän jakttid för älg – enligt samma principer som vi förvaltar annat vilt, inklusive klövvilt.

Allmän jakttid skulle betyda att jakträttsinnehavare under en lokalt och biologiskt anpassad tid får fälla ett valfritt antal djur.

Skälen är uppenbara: l Dagens älgförvaltning är oekonomisk, opraktisk och synnerligen byråkratisk. Den har fått ett helt eget regelverk och i princip en egen myndighetsorganisation som antagit orimliga proportioner. l Den hårda detaljstyrning av älgstammen behövs inte längre. Det är nya tider, nya jägare och ett nytt samhälle. Den tungrodda älgjaktsorganisationen ter sig ytterst otidsenlig i ljuset av att vi idag förvaltar en mängd andra stora klövviltarter just med allmän jakttid.

D

agens älgförvaltning är en kvarleva från en tid då älgen som ensamt stort matnyttigt i praktiken hotades på grund av sitt köttvärde. Inledningsvis skulle älgen skyddas, men senare kom också rättvisa, köttavkastning, trafikproblem, samt skogs- och jordbruksskador att utgöra motiv för byråkratin – som inte minskat, utan snarare ökat, med den nya älgjaktsmodellen som infördes 2012.

En rad förvaltningsmodeller har kommit och gått. Älgarna har skapat en helt ny yrkesgrupp, nämligen jakttjänstemän i såväl statlig förvaltning som i intresseorganisationer. Många län kan omöjligt finansiera älgförvaltningen, trots kraftigt höjda fällavgifter. Utvecklingen förefaller minst sagt märkligt i ljuset av att vi faktiskt förvaltar de andra – både talrika och växande – klövviltstammarna med allmän jakt (undantaget kronhjort).

D

et är alltså dags att tänka om och se älgstammen på samma sätt som vi ser på andra jaktbara viltarter.

– Älgstammen är inte hotad på något sätt. Tvärtom går dagens förvaltning på många håll ut på att begränsa älgpopulationen.

– Älgen kan i stora delar av landet inte förvaltas separat. Modern forskning visar att kombinationen av klövvilt på markerna har stor betydelse för skadebilden. Frågan är komplex och måste avgöras lokalt.

Och att i sammanhanget särbehandla just älgen är oklokt.

– Viltolyckorna – även de allvarliga – orsakas i dag av många fler arter än älgen. Forskning visar dessutom att den helt avgörande betydelsen för mängden viltolyckor är förebyggande åtgärder, inte populationstätheter.

– Moderna jägare är både förvaltningsmedvetna och välutbildade.

De känner till och lever upp till sin betydelsefulla roll i viltförvaltningen och samhället. De jagar av intresse och med en medvetenhet om att älgarna måste fällas där de gör skada och uppehåller sig.

– Älgstammens jaktliga värde har förändrats. Inte minst återspeglas det i jaktarrenden, som i hög grad styrs av förekomsten av annat klövvilt än älg, närheten till tätorter och närvaron av stora rovdjur.

Information från: Jägarnas Riksförbund Saltsjögatan 15 151 71 Södertälje Tel. 08-550 107 81

© 2014 Jägarnas Riksförbund

A

lla de gamla skälen för att särbehandla älgen i jämförelse med annat vilt är alltså borta, eller kraftigt försvagade. Med en längre och lokalt anpassad allmän jakttid på älg skulle byråkratin och de tillhörande kostnaderna kraftigt minskas – till glädje för alla, såväl offentlig förvaltning som jägare och markägare.

Erfarenheterna från 60 år med en världsunikt stark älgstam visar att förvaltningen främst är beroende av en bra dialog mellan markägare och jägare, snarare än statlig styrning. Markägarnas intresse av att ha en lagom stor älgstam sammanfaller i stort med statens intressen.

Det ska också påpekas att allmän jakttid absolut inte utesluter en frivillig älgförvaltning i större älgjaktsområden, enligt samma eller liknande modeller som redan finns. I själva verket skapar allmän jakttid på älg en ökad flexibilitet och ett ökat lokalt inflytande. Med enkla, tydliga och övergripande regler – som i hög grad redan finns i den allmänna jaktlagstiftningen – kan både samhällets insyn och möjligheter att påverka älgförvaltningen garanteras.

För att få till stånd ett första steg mot allmän jakt på älg efterlyser Jägarnas Riksförbund en treårig försöksperiod där några län med olika grundförutsättningar provar förvaltningsmetoden. Vi är övertygade om att försöket kommer att slå väl ut.

Jaktlagen 4 §

En paragraf räcker för älgförvaltning Viltet skall vårdas i syfte att – bevara de viltarter som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter som tillfälligt förekommer naturligt i landet, och – främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammarna.

I viltvården ingår att genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd och att anpassa jakten efter tillgången på vilt. För att åtgärderna utförs och anpassningen sker svarar markägaren och jakträttshavaren.