I korthet

Forskningsnyheter hämtade från ki.se/nyheter

Vaccin mot det nya coronaviruset sökes

Skydd. Forskare vid Karolinska Institutet arbetar med att ta fram ett prototypvaccin mot coronaviruset.

– När forskare i Kina delade virusets arvsmassa kunde vi ganska omedelbart påbörja arbetet med att designa olika typer av vaccin. Coronavirus är ett RNA-virus som har lätt att ändra sig (mutera). Vi hoppas kunna använda delar av viruset som är genetiskt stabila och därmed hitta ett vaccin som ger skydd över hela jordklotet, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin. Men forskarna vet inte ännu hur immunförsvaret reagerar på de proteiner som används i vaccinet, och därmed hur bra det kan fungera. Och det dröjer minst sexnio månader innan det kan bli aktuellt att ansöka om att testa på människa och två till tre år innan man potentiellt kan börja vaccinera allmänheten.

– Att vi överhuvudtaget kan pröva att ta fram ett coronavirusvaccin beror på att vi redan har en plattform för vaccinutveckling. Det är ett europeiskt projekt som ska ta fram ett vaccin mot blödarfeberviruset Krim-Kongo och som leds av Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt och oss sedan 2017, säger Matti Sällberg, professor vid institutionen för laboratoriemedicin. Anna Molin

”Den här rikedomen känns rätt självklar för en musikälskare. Men det är ju snyggt att det visas vetenskapligt.”

Professorn och konsertpianisten Fredrik Ullén om en studie i PNAS som visar att musikupplevelser är emotionellt mångfacetterade. Studien visade att det åtminstone verkar finnas 13 oberoende dimensioner av musikaliska känsloupplevelser. SVT

Verktyg visar väntad livslängd vid demens Prognos. Forskare har följt drygt 50 000 patienter som någon gång mellan åren 2007 och 2015 har blivit diagnostiserade med en demenssjukdom och registrerats i Svenska demensregistret. De ville undersöka vilken roll ett antal faktorer spelar för förväntad livslängd. Resultatet mynnade ut i två tydliga, schematiska tabeller som kan användas av dem som vårdar eller behandlar personer med demenssjukdom inom primärvården eller på specialistkliniker. Ett syfte är att få en bättre förståelse för vilka patienter som omgående behöver en vårdplanering, ett annat är att vårdgivare bättre ska kunna samtala med patienterna om deras sjukdom. – Det här verktyget öppnar för ett samtal, som bör göras innan det finns för många kognitiva hinder. Det kan handla om var någon helst vill bo, eller annat som är viktigt att planera för, säger Sara Garcia-Ptacek, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Neurology december 2019

Så regleras rörelser i vår ryggmärg Rytmiskt. Forskare vid Karolinska Institutet har använt zebrafiskar som modellorganism för att i detalj kartlägga hur det rytmgenererande nätverket av nervceller i ryggmärgen – den lokomotoriska motorn – genererar och anpassar rörelser hos ryggradsdjur.

– Vi har upptäckt en ny organisatorisk princip som är avgörande för att utföra en till synes enkel men gåtfull funktion: initiering av rörelser och förändring av hastigheten, säger Abdel El Manira, professor vid institutionen för neurovetenskap, som lett studien.

Resultaten visade att de så kallade excitatoriska nervcellerna i ryggmärgen som genererar rörelser bildar tre återkommande, rytmgenererande nätverksmoduler som fungerar som växlar, vilka används vid långsamma, medelsnabba eller snabba rörelser. Dessa nätverk omvandlar signaler från hjärnan till samordnade rörelser. Neuron januari 2020 Nytt kikhostevaccin visar lovande resultat Kandidat. Under de senaste decennierna har antalet fall av kikhosta ökat även i flera höginkomstländer. Detta har skett sedan man slutade vaccinera med det effektiva helcellskikhostevaccinet på grund av biverkningar och ersatte det med ett så kallat acellulärt kikhostevaccin under 1990-talet. I Sverige tog man helt bort vaccinering mot kikhosta mellan 1979 och 1996.

Under flera års tid har en ny vaccinkandidat, BPZE1, utvecklats och i djurstudier visat sig ge ett mycket gott skydd mot kikhostebakterien. I mindre studier på människa, där man gett vaccinet som droppar i näsan, har man nu sett att BPZE1 ger ett bredare antikroppssvar med en bättre avdödande effekt på kikhostebakterien.

– Det innebär att BPZE1 har potentialen att förbättra vaccineffektiviteten, säger Karin Loré, professor vid institutionen för medicin, Solna. Journal of Clinical Investigation januari 2020 Ny immuncell bidrar till toxisk chock Mördarbakterier. Grupp Astreptokocker är den vanligaste bakteriella orsaken till halsfluss. Men de kan också ge upphov till sepsis eller toxisk chock. Dessa tillstånd har ett mycket snabbt förlopp och är associerade med en hög dödlighet och vävnadsskada. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att MAIT-celler, en relativt nyupptäckt typ av immunceller, spelar en avgörande roll.

– De reagerar snabbt och producerar stora mängStudier på zebrafiskar hjälper oss att förstå hur ryggmärgen initierar rörelser och hur hastigheten styrs. Mål: Att hitta nya behandlingar vid neurologisk sjukdom.

der cytokiner. Det kallas cytokinstorm och resulterar i läckande blodkärl, sänkt blodtryck och organsvikt, säger Johanna Emgård, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge.

Forskarna visar också att MAIT-celler är aktiverade i patienter under den akuta fasen av infektionen.

– Upptäckten är viktig eftersom den innebär att vi har funnit ett nytt möjligt mål för diagnostik och behandling, säger Anna Norrby-Teglund, professor vid samma institution. PNAS november 2019

miljoner kronor tilldelas ett projekt vid Karolinska Institutet som ska undersöka hur kemikalier för rengöring som används i arbetslivet påverkar vår hälsa, exempelvis effekter på hud och luftvägar. afaforsakring.se

Långtidsmedicinering vid schizofreni säkert Skyddande. Personer med schizofreni lever i genomsnitt tio till tjugo år kortare än befolkningen i övrigt. Nu har forskare från Karolinska Institutet tillsammans med internationella kollegor gjort en långtidsuppföljning på drygt 62 000 finländare i den hittills största studien på området.

– Vi valde en metod där varje person var sin egen kontrollperson och på så sätt har vi för varje enskild person kunnat jämföra sjukhusinläggning under perioder med antipsykotisk medicinering med perioder utan denna behandling, säger Heidi Taipale, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Risken för att vårdas på sjukhus för kroppslig sjukdom var lika hög under de perioder då patienterna tog antipsykotisk behandling som då de inte gjorde det. Däremot var risken att dö betydligt större när de inte medicinerade. World Psychiatry januari 2020