Synestesi: Att göra ovanliga sinnliga kopplingar

Färgstark förmåga skapar mening

Hur låter färgen röd? Det kan bara en person med synestesi höra. Nu ska forskare lära sig mer om förmågan att göra ovanliga sinnliga kopplingar.

Text: Ola Danielsson Illustration: Saga Bergebo

NÅGON HÖR EN trumpet och ser trianglar sväva genom luften. En annan tänker på basket och känner smaken av våfflor. En tredje tycker att siffran nio har en specifik nyans av rosa som ingen annan kan se.

Det låter kanske konstigt. Men ungefär fyra procent av befolkningen har någon form av extraupplevelser nära kopplat till sinnesintryck eller tankar, något som kallas synestesi. Synesteter är dock sällan överens om vad som hör ihop med vad.

– Det är svårt att säga hur många former av

synestesi det finns. Alla kombinationer verkar vara möjliga, säger Janina Neufeld, forskare vid KIND, ett forskningscenter för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vid Karolinska Institutet, som länge har intresserat sig för synestesi.

Det vanligaste är att siffror, bokstäver, veckodagar – eller andra språkliga enheter som ingår i en sekvens – kopplas till N

färger. Men upplevelsens karaktär kan skilja sig.

– En del synesteter kan titta på ett papper och faktiskt se olika färger där, som ofta framträder som en aura runt de svarta bokstäverna. Andra beskriver det mer som upplevelser på en inre skärm, berättar Janina Neufeld.

Testa själv: Hur låter formerna? Vilken figur är Bouba och vilken är Kiki? Runt 90 procent tycker att stjärnan är Kiki, vilket visar att människor kopplar ihop ljud och former på ett icke godtyckligt sätt. Både Kiki och stjärnan tenderar dessutom att förknippas med egenskaper som smart, liten, smal och nervös. Källa: Journal of Consciousness Studies, januari 2013 Synestesi betyder samtidig förnimmelse. Men enligt dagens forskning handlar inte synestesi primärt om att ett sinnesintryck leder till ett annat sinnesintryck. I stället är det ofta begreppet, idén om något, som utlöser den synestetiska upplevelsen.

– Vi tror att det i många fall handlar mer om begrepp än om intryck. Det kan till exempel räcka med att tänka på ordet måndag för att den synestetiska upplevelsen av till exempel blå ska uppstå, säger Janina Neufeld.

Ofta är det relativt abstrakta begrepp, som siffror och datum, som genom synestesin får ett sinnligt innehåll. Enligt en teori kan synestesi vara hjärnans försök att göra begreppen mer konkreta i samband med att de lärs in.

SYNESTESI ÄR TILL viss del ärftligt. Den exakta formen av synestesi – vad som kopplas ihop med vad - är dock unik för individen. I vissa fall finns en tydlig koppling till personens erfarenheter. – Forskaren Danko Nikolić och kollegor i Tyskland beskrev till exempel två erfarna simmerskor som upplever simstils-synestesi, där de olika rörelser de utför i vattnet är förknippade med olika färger, säger Janina Neufeld.

Vissa mönster – som att bokstaven A ofta är röd, och att A är ljusare än Y och O – återkommer. I vissa fall har man funnit en förklaring, som när kylskåpsmagneter med färgade bokstäver hittades på vinden hos en synestet som upplever nästan exakt magneternas färger för bokstäver.

– Det visade sig att de där magneterna var väldigt populära i USA under 1970- 1985. Det förklarade att en del av dessa kopplingar återkommer hos fler, säger Janina Neufeld.

Även icke-synesteter tenderar att associera vissa sinnesintryck på bestämda sätt, utan att kanske riktigt förstå varför. – De flesta tycker att höga toner är ljusa, medan bastoner är mörka. Det är inte helt logiskt men ändå känns det självklart för de flesta, säger Janina Neufeld (se även figur).

Vi är alltså alla vana att tolka en sorts sinnesintryck i termer av ett annat. Men vid synestesi har associationerna ökad kraft. Det kan vara en fördel när man ska komma ihåg saker – synestesi har kopplats till ett något förbättrat minne. Enligt vissa studier finns också en koppling till kreativitet.

”Synestesin gör deras värld rikare, det är inget de skulle välja bort. ”

Synestetiska kopplingar kan göras på många olika sätt.

– Det finns många konstnärer som berättar om synestesi och förekomsten är högre bland konststudenter, säger Janina Neufeld.

EN DEL SYNESTETER berättar att de blir överstimulerade, att det kan bli för mycket intryck, berättar Janina Neufeld. Vissa upplever också ett ökat fokus på detaljer jämfört med andra. Liknande tendenser förekommer även hos personer med autismspektrumtillstånd, vilket har fått Janina Neufeld och andra forskare att undra om det finns en koppling. Om inget samband finns borde det statistiskt sett vara svårt att hitta en individ med både autism och synestesi. Men när Janina Neufeld i en pilotstudie undersökte förekomsten av synestesi i en mindre grupp individer med autism upptäckte hon att flera av dem också hade synestesi. Även andra forskare har upptäckt samma länk, som dock fortfarande behöver bekräftas i större studier. I ett nystartat forskningsprojekt försöker Janina Neufeld nu gå till botten med sambandet mellan synestesi, autism och andra psykiatriska tillstånd. Genom att studera tvillingpar där den ena har synestesi eller autism ska forskarna reda ut hur genetik och miljöfaktorer bidrar till båda tillstånden. Forskarna ska också djupstudera likheter mellan synestesi och autism med hjälp av hjärnavbildning och tester kring minne, kreativitet och sensorisk bearbetning.

– Vi vill veta vad grunden är till att synestesi och autism förekommer tillsammans, säger Janina Neufeld.

Forskarna är inte säkra på vad som fungerar annorlunda i hjärnan hos vare sig synestesi eller autism. För båda tillstånden finns teorier om att hjärnans konnektivitet – förbindelserna mellan olika delar – fungerar annorlunda än hos andra. Om detta stämmer och om det i så fall är samma sorts avvikelser återstår att se.

Enligt preliminära opublicerade data korrelerar synestesi ännu mer med drag som är kopplade till tvångssyndrom än med autism, något som Janina Neufeld planerar att utforska vidare i framtiden. En möjlig förklaring kan ha att göra med hur hjärnan söker efter mening.

– Personer med tvångssyndrom har ofta en tendens till magiskt tänkande, att man upplever att saker har en viss betydelse. Kanske är det ett sätt att skapa mening som liknar det som sker vid synestesi, säger Janina Neufeld.

Synestesi är ingen funktionsnedsättning och är inte kopplat till någon stor risk för tvångssyndrom eller andra psy-

kiatriska diagnoser. De flesta upplever det som en positiv förmåga, enligt Janina Neufeld.

– Synestesin gör deras värld rikare, det är inget de skulle välja bort, säger hon. Forskningen om synestesi kan berika förståelsen av hur vi alla fungerar.

– Synestesi visar att vi upplever världen på olika sätt. Vår inre värld är inte bara en reflektion av yttervärlden, utan något vi gör med intrycken. Synestesi visar det på ett intressant sätt, säger hon.