Medicinsk Vetenskap nr 1 2020

Page 22

I fokus Synestesi

Hur låter färgen röd? Det kan bara en person med synestesi höra. Nu ska forskare lära sig mer om förmågan att göra ovanliga sinnliga kopplingar. Text: Ola Danielsson Illustration: Saga Bergebo

N

NÅGON HÖR EN trumpet och ser trianglar sväva genom luften. En annan tänker på basket och känner smaken av våfflor. En tredje tycker att siffran nio har en specifik nyans av rosa som ingen annan kan se. Det låter kanske konstigt. Men ungefär fyra procent av befolkningen har någon form av extraupplevelser nära kopplat till sinnesintryck eller tankar, något som kallas synestesi. Synesteter är dock sällan överens om vad som hör ihop med vad. – Det är svårt att säga hur många former av synestesi det finns. Alla kombinationer verkar vara möjliga, säger Janina Neufeld, forskare vid KIND, ett forskningscenter för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vid Karolinska Institutet, som länge har intresserat sig för synestesi. Det vanligaste är att siffror, bokstäver, veckodagar – eller andra språkliga enheter som ingår i en sekvens – kopplas till

22

Medicinsk Vetenskap №1–2020

färger. Men upplevelsens karaktär kan skilja sig. – En del synesteter kan titta på ett papper och faktiskt se olika färger där, som ofta framträder som en aura runt de svarta bokstäverna. Andra beskriver det mer som upplevelser på en inre skärm, berättar Janina Neufeld.

Testa själv: Hur låter formerna? Vilken figur är Bouba och vilken är Kiki? Runt 90 procent tycker att stjärnan är Kiki, vilket visar att människor kopplar ihop ljud och former på ett icke godtyckligt sätt. Både Kiki och stjärnan tenderar dessutom att förknippas med egenskaper som smart, liten, smal och nervös. Källa: Journal of Consciousness Studies, januari 2013

SYNESTESI ÄR TILL viss del ärftligt. Den exakta formen av synestesi – vad som kopplas ihop med vad - är dock unik för individen. I vissa fall finns en tydlig koppling till personens erfarenheter. – Forskaren Danko Nikolić och kollegor i Tyskland beskrev till exempel två erfarna simmerskor som upplever simstils-synestesi, där de olika rörelser de utför i vattnet är förknippade med olika färger, säger Janina Neufeld. Vissa mönster – som att bokstaven A ofta är röd, och att A är ljusare än Y och O – återkommer. I vissa fall har man funnit en förklaring, som när kylskåpsmagneter med färgade bokstäver hittades på vinden hos en synestet som upplever nästan exakt magneternas färger för bokstäver. – Det visade sig att de där magneterna var väldigt populära i USA under 19701985. Det förklarade att en del av dessa kopplingar återkommer hos fler, säger Janina Neufeld. Även icke-synesteter tenderar att associera vissa sinnesintryck på bestämda sätt, utan att kanske riktigt förstå varför. – De flesta tycker att höga toner är ljusa, medan bastoner är mörka. Det är inte helt logiskt men ändå känns det självklart för de flesta, säger Janina Neufeld (se även figur). Vi är alltså alla vana att tolka en sorts sinnesintryck i termer av ett annat. Men vid synestesi har associationerna ökad kraft. Det kan vara en fördel när man ska komma ihåg saker – synestesi har kopplats till ett något förbättrat minne. Enligt vissa studier finns också en koppling till kreativitet.

Foto: Stefan Zimmerman

Färgstark förmåga skapar mening

Synestesi betyder samtidig förnimmelse. Men enligt dagens forskning handlar inte synestesi primärt om att ett sinnesintryck leder till ett annat sinnesintryck. I stället är det ofta begreppet, idén om något, som utlöser den synestetiska upplevelsen. – Vi tror att det i många fall handlar mer om begrepp än om intryck. Det kan till exempel räcka med att tänka på ordet måndag för att den synestetiska upplevelsen av till exempel blå ska uppstå, säger Janina Neufeld. Ofta är det relativt abstrakta begrepp, som siffror och datum, som genom synestesin får ett sinnligt innehåll. Enligt en teori kan synestesi vara hjärnans försök att göra begreppen mer konkreta i samband med att de lärs in.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook

Articles inside

Ögonblicket med Ingrid le Roux: ”Jag kunde göra skillnad

2min
pages 50-52

Aktuellt vid KI

2min
page 48

Boktips

1min
page 49

Frågor och svar

6min
pages 43-45

Topplistan

5min
pages 46-47

Världens största genstudie ska ge svar

9min
pages 41-42

Efter 16 år fick hon hjälp av KBT

9min
pages 38-40

Synestesi: Att göra ovanliga sinnliga kopplingar

5min
pages 22-23

Intervjun med Johan Lundberg: Snabb bot mot depression ger forskarna nytt hopp

7min
pages 30-33

När hjärnan tvingar kroppen

4min
pages 34-37

Nyfiken på trötthet: Därför tar den över

12min
pages 24-29

Tidslinjen: iPS-celler

3min
pages 20-21

Tre forskare som vill bidra till en bättre skola

4min
pages 16-19

Då funkar yoga som behandling

2min
pages 8-9

I krig blir prioriteringar viktiga

1min
page 14

Hallå där om barnläkemedel

2min
page 12

Utblick

2min
page 15

AI rycker in på akuten

2min
page 13

I korthet

4min
pages 10-11

Chipforskning ger färre djurförsök

1min
page 7
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.