Tidslinjen: iPS-celler

400 Backade celler på väg till kliniken Från en iPS-cell kan forskarna odla vilka celler som helst. Nu närmar sig målet: att använda dem i behandling. 400-talet f. Kr. Ungdomens källa En mytologisk vattenkälla som motverkar åldrande har återkommit många gångar i historien. Ett av de tidigaste exemplen hittas hos den grekiska historikern Herodotos som menade att ungdomens källa finns i Etiopien. Tidslinjen iPS-celler Fakta: Inducerade pluripotenta stamceller, iPS-celler, är stamceller som har skapats genom omprogrammering av vanliga celler, till exempel från en bit hud. iPS-celler används inom forskning och kan potentiellt användas för att ersätta skadade celler vid sjukdomar. f. Kr. Text: Ola Danielsson

1958 Klonad groda John Gurdon blir först med att klona ett djur, en groda, genom att överföra cellkärnan från en mogen cell till en äggcell. Experimentet bevisade att celler kan återgå till ett mer ursprungligt tillstånd som kan ge upphov till alla kroppens celler.

1958

1998Embryonala stamceller Forskare lyckades för första gången isolera och odla mänskliga embryonala stamceller. Men cellerna kan bara utvinnas från mänskliga embryon, vilket väcker etiska frågor och begränsar tillgången.

2014

1998 2010

2014 Från hud till öga En japansk kvinna i 70-årsåldern med makuladegeneration får en ny näthinna. De transplanterade cellerna har tagits fram från hennes egna hudceller med iPS-teknik på ett forskningslaboratorium som ligger intill kliniken.

2007 Backade celler Forskaren Shinya Yamanaka löser problemet genom att backa mänskliga hudceller i utvecklingen till stamceller. Han kallar sin skapelse iPS-celler (med litet ”i” i hopp om att cellerna skulle spridas över världen på samma sätt som den populära produkten iPod). 2010 Skonsam omprogrammering Shinya Yamanaka använde retrovirus som påverkar arvsmassan permanent. Med en nyare metod sker omprogrammeringen med RNA-molekyler som sedan bryts ner utan att lämna några spår.

2018 Fas 1 Ett läkemedelsbolag slutför en studie där ett litet antal patienter behandlas med iPS-framställda mesenkymala stamceller mot så kallad transplantat-mot-värdsjukdom, en allvarlig komplikation efter transplantation.

2018 2019

2019 På g Kliniska prövningar pågår där iPS-celler används mot bland annat Parkinsons sjukdom, ryggmärgsskada, hjärtinfarkt och blodsjukdomen aplastisk anemi. Ingen behandling har ännu fått slutligt godkännande för användande i sjukvården.

2017

2017Mellan individer Samma forskargrupp genomför en ny transplantation av iPS-framställda näthinneceller, men nu kommer cellerna från en annan individ med matchande immunförsvar. Att iPS-celler från en individ kan komma fler till nytta visar att de kan användas på ett resurseffektivt sätt.

Framtidens utmaningar

Garanterat säkra celler Kliniska prövningar pågår där iPS-celler transplanteras in i patienter. Men innan någon behandling godkänns måste alla säkerhetskrav vara uppfyllda. Inga gener får till exempel vara aktiverade som på lång sikt kan orsaka cancer.

Säker förvaring Celler som är avsedda för transplantation i stor skala behöver kunna frysas, förvaras och distribueras på ett säkert sätt. Forskarna försöker förstå hur detta ska ske på rätt sätt för varje celltyp.

Rimliga kostnader Odling och omprogrammering av iPS-celler är mycket arbetskrävande och kostsamt, vilket gör det svårt att öka skalan för att möta behovet hos patienter. En del av lösningen kan bli att låta cellodlingen skötas av robotar.

2020

Elias Uhlin.

IDAG

Vill sprida iPS-celler globalt

iPS-celler har i studier redan använts för att behandla sjukdomar. Men ett problem är att resultaten inte går att omsätta i större skala, menar Elias Uhlin, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.

– I forskningen skräddarsys celler med stor möda för ett fåtal patienter. Det kommer aldrig fungera i sjukvården där celler behöver tas fram för tusentals, kanske miljontals, patienter, säger Elias Uhlin.

I sin färska doktorsavhandling presenterar han en plan för hur hindren mot storskalig klinisk användning av iPS-celler ska överkommas. Arbetet har resulterat i den första iPS-cellinjen i Sverige som tagits fram för klinisk användning.

– Det är som en schweizisk armékniv som forskare nu kan använda för att ta fram celler de vill använda för behandling, säger Elias Uhlin.

En avgörande fråga för storskalig användning är hur de känsliga cellerna kan förvaras på ett säkert sätt. De behöver också göras universella, det vill säga kunna transplanteras till vem som helst, inte bara till den ursprungliga donatorn eller en begränsad grupp.

– Det skulle underlätta enormt om en cell, när den väl tagits fram, kan transplanteras till alla som behöver den. Vi försöker nu ta fram sådana celler genom att slå ut vissa proteiner som ligger bakom avstötningsreaktioner, säger Elias Uhlin.