Frågor och svar

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Är vinterbad farligt? Hur påverkas kroppen av plötsliga temperaturskillnader, som vid vinterbad i kombination med bastu? Kan det vara farligt för till exempel hjärtat? Eller kan man se det som träning för hjärtmuskeln så att den stärks - vad finns det för forskning på området? / Christian

Svar Vid bastubad sker en omför delning av blodflödet från de inre organen till huden och pulsen ökar med cirka 30 procent varvid mängden blod som hjärtat pumpar genom kroppen i stort sett dubbleras. Blod trycket kan stiga eller sjunka. Regelbundet bastande har i studier visats ge positiva effekter på hjärt-kärlfunktion. Kalldusch, och än mer ett vinterbad, utlöser en akut stressreaktion varvid hjärtfrekvens och blodtryck stiger tvärt. Även en motsatt ”parasympatisk” reaktion kan förekomma där pulsen slår av och blodtrycket faller. Denna konflikt mellan olika fysiologiska svarsmekanismer tycks

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen bidra till att risken för potentiellt farliga hjärtrytmrubbningar är ökad vid plötslig exponering för kyla.

Man vet att kroppen i viss mån vänjer sig vid kallbadandets påfrestningar vid upprepad exponering. Men någon påtaglig hälsonytta för hjärtat eller blodkärlen är ej känt. Med hänsyn till inverkan på blodtryck och hjärtrytm råds patienter med hjärt-kärlsjukdom till försiktighet och läkarbedömning rekommenderas innan dessa individer ägnar sig åt bastu- eller vinterbad.

Ibland ser man elitidrottare ta kalla bad efter match och träning vilket tycks främja återhämtningen och minska inflammation i musklerna. Me toden är dock kontroversiell och den påstås i alla fall inte bidra till en bättre hjärtfunktion.

Sammanfattningsvis: Härligt och för svarligt med vinterbad vid god hjärt-kärlhälsa men även potentiellt farligt, särskilt för de med underliggande hjärt-kärlsjuk dom som bör konsultera läkare innan. / Frieder Braunschweig Professor i kardiologi

Malariaparasiterna är garanterat borta flera år efter avslutad behandling.

Varför får jag inte lämna blod?

Om jag en gång fått malaria, är det så att blodet är ”smittat” för alltid? Jag vill gärna ge blod men får inte eftersom jag haft malaria, men vad jag vet har jag inte fått något återfall sedan slutet på 1980-talet. / Lotte Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (2009:28) får en person som har haft malaria inte ge blod förrän tre år efter avslutad behandling, förutsatt att man då även tar ett blodprov som inte påvisar malaria. De flesta blodcentraler har valt att ställa Svar

hårdare krav och har som regel att individer som vet att de haft malaria aldrig mer får lämna blod. Detta är ur medi cinsk synvinkel inte helt förståeligt om man behandlats för malaria i Sverige. Behandling för malaria är idag väldigt effektiv, i mycket sällsynta fall kan några parasiter överleva behandlingen och ge upphov till ett nytt sjukdomsskov, men detta sker då de närmaste veckorna och ger symtom som gör att individen kommer söka vård. Det är således inte sannolikt att en svensk resenär som behandlats för malaria har malariapa rasiter i blodet flera år efter behandling. Däremot kan man överföra malariapa rasiter innan man hunnit få symtom och det är därför det finns en karenstid på sex månader för blodgivning efter resa i ett malariaområde.

Individer som vuxit upp i ett malaria område och har haft malaria flera gånger under barndomen brukar utveckla en viss immunitet, och kan bära på malaria parasiter under längre tid utan några symtom. Karenstiden för någon som vuxit upp i ett malariaområde är därför tre år istället för sex månader. Däremot behöver man då inte göra någon form av provtagning inför blodgivning, vilket betyder att riktlinjerna för en resenär som behandlats för en engångsepisod av malaria i Sverige är striktare än om man vuxit upp i ett område med mycket malaria men inte har någon kännedom om att man haft malaria.

Hur lång tid en individ från ett ma lariaområde kan bära på parasiter är inte helt klarlagt. Vår forskargrupp har nyligen initierat en studie med syfte att kartlägga förekomsten av malaria i Sve rige hos asymtomatiska migranter som kommer från områden med malaria. Det finns inget blodprov som till 100 procent kan upptäcka en infektion som inte ger symtom men, till skillnad från Sverige, applicerar många andra länder någon form av obligatorisk screening inför bloddonation från personer som vuxit upp i malariaområden. Eftersom det är brist på vissa blodgruppskombi nationer är det viktigt att man möjliggör för alla oavsett var man är född att kunna lämna blod. Socialstyrelsen håller på att se över sina riktlinjer för blodtransfusion så eventuellt kommer föreskrifterna ändras för personer som haft eller utsatts för risk för malaria. / Katja Wyss Doktorand och ST-läkare

Vissa saker luktar alltid illa.

Vad avgör hur det luktar?

Vad är det som avgör om en lukt är behaglig eller obehaglig? / Nyfiken tjej

Svar Förenklat avgörs det av fyra faktorer: vad man tror att lukten kommer från, tidigare erfarenheter av lukten, luktens kemiska sammansättning samt per sonens genetik. Faktorerna är listade efter hur viktiga de generellt är. För att uppleva den första faktorns inflytande, riv lite parmesanost i en burk, fråga en person om inte någon har spytt i burken och låt personen sedan lukta (utan att titta). Gör samma sak med en annan person men prata om hur gott det vore med pasta. De två kommer att tycka att det luktar diametralt olika. Det är ett bra experiment på hur situationsberoende vår reaktion på lukt ofta är. Men vissa lukter reagerar männ iskor på samma sätt mot. Vanilj är en i stort sett universellt positiv lukt och vissa fettsyror uppfattas nästan alltid negativt. Men vår genetik spelar också en roll. Nästan alla lukter består av en blandning av många kemikalier som var och en binder till en specifik receptor i näsan. Hos människan finns cirka 400 luktreceptorer, men att vi som individer alltid saknar en eller flera av dessa bidrar till att vi upplever lukter olika. Så för att sammanfatta, att din upplevelse skiljer sig från någon annans kan bero på din genetik, om du tidigare har po sitiva eller negativa associationer med lukten eller att du helt enkelt tror att lukten kommer från någonting äckligt. / Johan Lundström Docent i psykologi

Blir man frisk av vitlök? Stämmer det att vitlök hjälper mot förkylning? / Agneta

Svar Som du antyder finns det en allmänt spridd uppfatt ning att vitlök både kan förebygga och lindra förkylning. Detta har undersökts i en rapport från Cochrane, som är en världsomspännande organisation för rigorös, systematisk sammanvägning av vetenskapliga stu dier med medicinska frågeställningar. Författarna hittar en enda studie som är av tillräcklig kvalitet för att kunna bedömas. I denna studie tilldelades 146 deltagare slumpmässigt antingen ett vitlökstillskott eller placebo under 12 veckor. Man fann 24 förkylningar i vitlöksgruppen jämfört med 65 i place bogruppen, men ingen skillnad i antal sjukdomsdagar. Cochrane-rapportens slutsats är att en enda studie inte räcker och att det därför finns otillräckliga vetenskapliga bevis för den eventu ella nyttan av vitlök vid förkylning. De skriver också att påståenden om att vitlök hjälper mot förkylning till stor del verkar bygga på bevis av låg vetenskap lig kvalitet. / Jan Albert Professor i smittskydd

Fråga och vinn!

Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till:medicinskvetenskap@ki.se ellerMedicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm