En tidning från Karolinska Institutet Nummer 1 • Februari 2020 Pris: 50 kronor
Slut på energi Därför blir vi trötta när vi är sjuka
Hon vill ha mer klimatsmart mat i skolan.
SY N E ST E S I
Färgstark förmåga T VÅ N G S SY N D R O M
När hjärnan hakar upp sig DEPRESSION
Hoppfullt kring ny behandling
ANNONS
E R S ÄT T E R D R A P E R I E R I A L L A VÅ R D M I L J Ö E R
Designa din egen skärmlösning 3D
Förflytta dig och interagera i 3D-vyn, från olika vinklar, i realtid
DESIGNA
Enkel att använda. Välj typ av skärm, montering, storlek och design
OFFERT
Spara och skicka din design till oss för en kostnadsfri offert, helt utan förpliktelser
EasyScreenDesign är Silentias nya online-konfigurator som hjälper dig att skapa exakt den skärmlösning du behöver för din vårdmiljö. Välj typ av skärm, montering,
hstd
storlek och design – och skicka uppgifterna direkt till oss. Så enkelt är det. Förbättrad patientintegritet och överblick
Optimal hygien som minskar risken för smittöverföring
Estetisk design ökar välbefinnandet
Silentias skärmsystem finns i en rad höjder och längder. Lägre höjd släpper igenom mer dagsljus och ger optimal patientöverblick utan att inskränka på patientens integritet.
Inga mer bakteriebärande draperier. Silentias skärmsystem är optimerat för att förhindra smittspridning tack vare enhandsgreppet i handtaget, ytorna som är enkla att rengöra och att skärmarna är lätta att fälla ihop med bara en hand.
De lätta skärmarna är enkla att använda och erbjuder en mängd designmöjligheter. Använd olika färger, mönster eller foton. Forskning visar att patienters välbefinnande ökar med behagliga färger och bilder.
Designa nu på silentia.se
Innehåll
№1—2020 Framsteg 7 8 13 14
Chipforskning ger färre djurförsök Då funkar yoga som behandling AI rycker in på akuten "I krig blir prioriteringar viktiga"
I fokus 12 Hallå där om barnläkemedel 22 Synestesi: Att göra ovanliga sinnliga kopplingar 24 Nyfiken på trötthet: Därför tar den över
34
Gisslan. Vid tvångs syndrom kan patienten inte värja sig från sina egna tankar.
Möt forskarna Foto: Alexander Donka, Oskar Omne & Martin Stenmark. Illustration: Emma Hanquist & Saga Bergebo.
16 Tre forskare som vill bidra till en bättre skola 30 Intervjun med Johan Lundberg: Snabb bot mot depression ger forskarna nytt hopp 50 Ögonblicket med Ingrid le Roux: ”Jag kunde göra skillnad”
På djupet: Tvångssyndrom 34 38 41
När hjärnan tvingar kroppen Efter 16 år fick hon hjälp av KBT Världens största genstudie ska ge svar
Alltid i MV 10 15 20 48 43 46 49
I korthet Utblick Tidslinjen: iPS-celler Aktuellt vid KI Frågor och svar Topplistan Boktips
14
18
Krigskirurgi. Forskning mitt i väpnad konflikt.
Elevvän. "Skolan måste anpassas, inte elev erna".
30
Depphjälp. Han letar ny bot mot depression.
22 Sinnrikt. Att höra färger och se lukter.
3
Redaktören har ordet
K
ÄNNER DU DIG TRÖTT, tvångsmässig eller nedstämd? Då är detta nummer perfekt för dig! Jo, man kan nog hävda att vi valt något mollstämda ämnen i årets första nummer av Medicinsk Vetenskap. Och hjärnan är föga förvånande inblandad i samtliga. Fortfarande är det väldigt mycket vi inte förstår om hur den fungerar. Till exempel är de mekanismer som styr mental trötthet till stor del okända. Man vet inte varför vissa individer upplever patologisk trötthet som, till skillnad från sömnighet, inte går att sova bort. Varför andra drabbas av tvångstankar, som kan vara så handikappande att ett vanligt liv inte fungerar, är också till stora delar höljt i dunkel. Till och med en så vanlig sjukdom som depression, som drabbar var femte kvinna och var tionde man någon gång i livet, saknar fortfarande en biologisk förklaring. Anledningarna är troligen flera, menar forskaren Johan Lundberg: Forskningsfältet psykisk ohälsa har inte prioriterats historiskt sett och studier på hjärnan är svåra att genomföra. Dessutom menar han att depression som diagnos är oklart formulerad vilket resulterat i att många olika individer med varierande symtom och sjukdomsorsak buntats ihop som om de led av samma sjukdom. Men i själva verket kanske det rör sig om olika tillstånd eller sjukdomar. Det kan förklara varför bara vissa får effekt av befintliga läkemedel och har försvårat forskningen, menar han. Men bakom ämnesraderna trötthet, tvångssyndrom och depression döljer sig också mycket intressant och hoppfullt. Som det nya läkemedlet ketamin. På grund av biverkningar tror inte Johan Lundberg att det blir en behandlingsrevolution. Det som däremot utgör ett paradigmskifte är det faktum att depression kan behandlas snabbt, redan efter några timmar eller någon dag kan patienten må mycket bättre i de fall läkemedlet fungerar. Det underlättar forskningen kring de grundläggande mekanismerna som orsakar sjukdomen och ger ökat hopp om förståelse och nya behandlingar. Både vid depression och tvångssyndrom finns numera även kbt tillgängligt via internet. Oavsett om du bor på landsbygden, om du orkar ta del av behandlingen först på kvällen eller om det är ont om lediga psykologtider – internetbehandling erbjuds och fungerar ofta lika bra, visar forskningen. Och är du mer intresserad av AI, yoga eller hur forskningen kan förbättra skolan så bjuder vi på artiklar om det med!
4
Medicinsk Vetenskap №1–2020
Medarbetare i detta nummer Mia Holmberg Karlsson Frilansjournalist och fotograf Mia Holmberg Karlsson är frilansjournalist och fotograf som just nu pendlar mellan Sydafrika och Kirgizistan. Hon rapporterar om mänskliga rättigheter från världens alla hörn, men trivs allra bäst i skogen hemma i den jämtländska fjällvärlden. Saga Bergebo Illustratör Saga Bergebo älskar att få folk att le samtidigt som de tänker till. Hon arbetar med kunder inom allt från äldrevård till diplomati och arkitektur, och mår riktigt bra när hon får sticka ner näsan i någon ny vetenskaplig artikel och utforska vad det döljer sig för bilder där. Oskar Omne Fotograf Oskar Omne arbetar främst med porträtt. Han har en studio i Stockholms södra delar som bas men jobbar runt om i landet. När han inte filmar eller porträtterar människor gillar han att spela musik, upptäcka nya städer (gärna med kameran) och att laga mat. Dessutom: Andreas Andersson, Emma Hanquist, Fredrik Hedlund, Annika Lund, Maja Lundbäck, Anna Molin, Emil Nordin, Martin Stenmark.
Foto: Joel Nilsson, Sofia Lind, Björn Gustafsson, privat.
Cecilia Odlind:
Redaktionen Ansvarig utgivare Anna Maria Böök Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Lisa Sigebrand lisa.sigebrand@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Erika Franzén, Johan Frostegård, Björn Högberg, Pernilla Lagergren, Daniel Normark, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Kristiina Tammimies.
Prenumerera på Medicinsk Vetenskap
Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr
E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap
Omslagsillustration iStockphoto Tryck Lenanders Grafiska AB Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap
Medicinsk Vetenskap №1–2020
5
ANNONS
KI Alumni & Friends
KI Alumni & Friends är ett nätverk för alla som är, eller har varit, verksamma vid Karolinska Institutet.
Gå med idag! ki.se/alumni
Som medlem i KI Alumni & Friends • inbjuds du till kursåterträffar, föreläsningar och andra evenemang vid Karolinska Institutet • får du en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap • kan du behålla kontakten med dina kurskamrater men också skapa nya värdefulla relationer med andra medlemmar verksamma inom många olika områden i över 50 länder. Medlemskapet är kostnadsfritt.
Det senaste inom medicinsk forskning
Illustration: Istockphoto
Kroppen på ett chip Det behövs alternativ till djurförsök som kan användas för läkemedelsutveckling. Därför har forskare vid KTH, Karolinska Institutet och Harvard University skapat en modell av kroppen av en samling chip. Varje chip är ungefär lika stort som ett USB-minne och innehåller celler från ett organ som chipet representerar. Organen – tarmarna, levern, njurarna, hjärtat, lungorna, hjärnan samt blod-hjärnbarriären – är i sin tur ihopkopplade genom kanaler där en blodliknande vätska flödar. Med hjälp av systemet och nyutvecklade beräkningsmodeller kan forskarna nu förutsäga hur ett läkemedel tas upp, vilken koncentration det når i blodet och hur länge det stannar i kroppen. Dessutom har de tittat närmare på de farmakologiska effekterna av cancerläkemedlet Cisplatin, som har negativa biverkningar för så väl njurarna som benmärgen. – Studierna visar att tekniken kan reproducera läkemedlets effekter i patienterna, vilket inkluderar en minskning av vissa vita blodceller och en ökning av biomarkörer som visar på njurskador, säger Anna Herland, forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och universitetslektor vid avdelningen mikro- och nanosystem på KTH. Förutom att minimera mängden djurförsök hoppas forskarna att metoden kan snabba upp processen med att ta fram nya läkemedel. Nature Biomedical Engineering januari 2020
Med hjälp av ihop kopplade chip kan forskare studera hur läkemedel kan komma att bete sig i kroppen.
Medicinsk Vetenskap №1–2020
7
Bilden Yoga
Hårda fakta om mjuk trend Är yoga lika bra som det känns? Här är några vetenskapligt belagda yogaeffekter. Text: Ola Danielsson
Används som kompletterande behandling – Yoga kan inte ersätta någon behandling, men det kan vara ett bra komplement som kan leda till symtomlindring vid flera olika sjukdomstillstånd, säger Marian Papp, forskare vid institutionen för vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, som också leder kursen ”yogaträning som kompletterande behandling” där läkare och andra medicinskt utbildade tränas i att på ett evidensbaserat sätt utnyttja yogans fördelar i behandling. Hennes egen forskning har bland annat visat att patienter med lungsjukdomen KOL och astma genom yoga fick en förbättrad förmåga att gå en viss sträcka, liknande resultat som ses vid fysioterapi. Exempel på andra sjukdomar där yoga har visat sig ge ökad livskvalitet eller ha symtomlindrande effekt är astma, förmaksflimmer och bröstcancer.
8
Medicinsk Vetenskap №1–2020
Kan hjälpa mot ryggont Yoga har visats kunna hjälpa mot kronisk nack- och ländryggsmärta med små till måttliga effekter. I Tyskland och USA rekommenderas yoga som en form av kompletterande behandling för att hantera smärta och för förbättrad fysisk funktion. Det är oklart om yoga har bättre effekt än andra typer av fysisk aktivitet, men yoga kan ändå ha en viktig roll genom att locka en del individer som kanske annars inte skulle träna på annat sätt.
Bra för psyket Yoga har i många studier kopplats till positiv effekt på ångest och nedstämdhet och kan användas som kompletterande behandling vid måttlig psykisk ohälsa. Vid svårare depression och ångest är evidensen mer oklar.
Ökar det allmänna välmåendet Yoga har i olika studier kopplats till positiv inverkan på stresshantering, förmågan att ha en hälsosam livsstil, allmänt välmående, fysisk funktionsförmåga, medveten närvaro och förbättrad sömn. Men för varje parameter finns också studier där ingen effekt har kunnat visas. Trots vissa motsägelser talar forskningen för att yoga har positiv inverkan på olika aspekter av välmående, och att det är en säker och lättillgänglig aktivitet som kan leda till förbättringar inte bara fysiskt, utan även på det mentala och sociala planet.
Mångsidig aktivitet
Foto:iStockphoto.
Yoga finns i flera former men kan definieras som en lågintensiv fysisk aktivitet som också fokuserar på andning och meditation. Följaktligen är det inte alldeles enkelt att ringa in hälsoeffekterna – de kan finnas på såväl det fysiska som det mentala planet och allt däremellan.
Källor: Cochrane.org, nih. gov, awmf.org, Kim et al 2016, Domingues et al 2018, Cramer et al 2019 Lakkireddy et al 2013 Papp et al 2016
Medicinsk Vetenskap №1–2020
9
Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från
ki.se/nyheter
” Den här rike domen känns rätt självklar för en musikälskare. Men det är ju snyggt att det visas vetenskapligt.” Professorn och konsertpianisten Fredrik Ullén om en studie i PNAS som visar att musikupplevelser är emotionellt mångfacetterade. Studien visade att det åtminstone verkar finnas 13 oberoende dimensioner av musikaliska känsloupplevelser. SVT
Verktyg visar väntad livslängd vid demens
Vaccin mot det nya coronaviruset sökes Skydd. Forskare vid Karolinska Institutet arbetar med att ta fram ett prototypvaccin mot coronaviruset. – När forskare i Kina delade virusets arvsmassa kunde vi ganska omedelbart påbörja arbetet med att designa olika typer av vaccin. Coronavirus är ett RNA-virus som har lätt att ändra sig (mutera). Vi hoppas kunna använda delar av viruset som är genetiskt stabila och därmed hitta ett vaccin som ger skydd över hela jordklotet, säger Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin. Men forskarna vet inte ännu hur immunförsvaret reagerar på de proteiner som används i vaccinet, och därmed hur bra det kan fungera. Och det dröjer minst sexnio månader innan det kan bli aktuellt att ansöka om att testa på människa och två till tre år innan man potentiellt kan börja vaccinera allmänheten. – Att vi överhuvudtaget kan pröva att ta fram ett coronavirusvaccin beror på att vi redan har en plattform för vaccinutveckling. Det är ett europeiskt projekt som ska ta fram ett vaccin mot blödarfeberviruset Krim-Kongo och som leds av Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt och oss sedan 2017, säger Matti Sällberg, professor vid institutionen för laboratoriemedicin. Anna Molin 10
Medicinsk Vetenskap №1–2020
drygt 50 000 patienter som någon gång mellan åren 2007 och 2015 har blivit diagnostiserade med en demenssjukdom och registrerats i Svenska demensregistret. De ville undersöka vilken roll ett antal faktorer spelar för förväntad livslängd. Resultatet mynnade ut i två tydliga, schematiska tabeller som kan användas av dem som vårdar eller behandlar personer med demenssjukdom inom primärvården eller på specialistkliniker. Ett syfte är att få en bättre förståelse för vilka patienter som omgående behöver en vårdplanering, ett annat är att vårdgivare bättre ska kunna samtala med patienterna om deras sjukdom. – Det här verktyget öppnar för ett samtal, som bör göras innan det finns för många kognitiva hinder. Det kan handla om var någon helst vill bo, eller annat som är viktigt att planera för, säger Sara Garcia-Ptacek, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Neurol-
ogy december 2019
Foto: iStockphoto
Prognos. Forskare har följt
Så regleras rörelser i vår ryggmärg Rytmiskt. Forskare vid
Karolinska Institutet har använt zebrafiskar som modellorganism för att i detalj kartlägga hur Studier på zebrafisdet rytmgenererande kar hjälper oss att förstå nätverket av nervhur ryggmärgen initierar celler i ryggmärgen rörelser och hur hastigheten – den lokomotoriska styrs. Mål: Att hitta nya bemotorn – genererar handlingar vid neurologisk och anpassar rörelser sjukdom. hos ryggradsdjur. – Vi har upptäckt en ny organisatorisk princip som är avgörande för att utföra en till synes enkel men gåtfull funktion: initiering av rörelser och förändring av hastigheten, säger Abdel El Manira, professor vid institutionen för neurovetenskap, som lett studien. Resultaten visade att de så kallade excitatoriska nervmänniska, där man gett vaccellerna i ryggmärgen som cinet som droppar i näsan, genererar rörelser bildar tre återkommande, rytmgenere- har man nu sett att BPZE1 ger ett bredare antikroppsrande nätverksmoduler som svar med en bättre avdöfungerar som växlar, vilka dande effekt på kikhostebakanvänds vid långsamma, terien. medelsnabba eller snabba – Det innebär att BPZE1 rörelser. Dessa nätverk omvandlar signaler från hjärnan har potentialen att förbättra vaccineffektiviteten, säger till samordnade rörelser. Neuron januari 2020 Karin Loré, professor vid institutionen för medicin, Solna. Journal of Clinical
Foto: iStockphoto
Nytt kikhostevaccin visar lovande resultat
Kandidat. Under de senaste decennierna har antalet fall av kikhosta ökat även i flera höginkomstländer. Detta har skett sedan man slutade vaccinera med det effektiva helcellskikhostevaccinet på grund av biverkningar och ersatte det med ett så kallat acellulärt kikhostevaccin under 1990-talet. I Sverige tog man helt bort vaccinering mot kikhosta mellan 1979 och 1996. Under flera års tid har en ny vaccinkandidat, BPZE1, utvecklats och i djurstudier visat sig ge ett mycket gott skydd mot kikhostebakterien. I mindre studier på
Investigation januari 2020
Ny immuncell bidrar till toxisk chock Mördarbakterier. Grupp Astreptokocker är den vanligaste bakteriella orsaken till halsfluss. Men de kan också ge upphov till sepsis eller toxisk chock. Dessa tillstånd har ett mycket snabbt förlopp och är associerade med en hög dödlighet och vävnadsskada. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att MAIT-celler, en relativt nyupptäckt typ av immunceller, spelar en avgörande roll. – De reagerar snabbt och producerar stora mäng-
der cytokiner. Det kallas cytokinstorm och resulterar i läckande blodkärl, sänkt blodtryck och organsvikt, säger Johanna Emgård, doktorand vid institutionen för medicin, Huddinge. Forskarna visar också att MAIT-celler är aktiverade i patienter under den akuta fasen av infektionen. – Upptäckten är viktig eftersom den innebär att vi har funnit ett nytt möjligt mål för diagnostik och behandling, säger Anna Norrby-Teglund, professor vid samma institution. PNAS november 2019
miljoner kronor tilldelas ett projekt vid Karolinska Institutet som ska undersöka hur kemikalier för rengöring som används i arbetslivet påverkar vår hälsa, exempelvis effekter på hud och luftvägar. afaforsakring.se
Långtidsmedicinering vid schizofreni säkert Skyddande. Personer med schizofreni lever i genomsnitt tio till tjugo år kortare än befolkningen i övrigt. Nu har forskare från Karolinska Institutet tillsammans med internationella kollegor gjort en långtidsuppföljning på drygt 62 000 finländare i den hittills största studien på området. – Vi valde en metod där varje person var sin egen kontrollperson och på så sätt har vi för varje enskild person kunnat jämföra sjukhusinläggning under perioder med antipsykotisk medicinering med perioder utan denna behandling, säger Heidi Taipale, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Risken för att vårdas på sjukhus för kroppslig sjukdom var lika hög under de perioder då patienterna tog antipsykotisk behandling som då de inte gjorde det. Däremot var risken att dö betydligt större när de inte medicinerade. World Psychiatry januari 2020 Medicinsk Vetenskap №1–2020
11
Framsteg Hallå där Alltför mycket läkemedels forskning drivs av vuxnas behov, menar Estelle Naumburg .
ESTELLE NAUMBURG
docent, barnkardiolog och projektanställd vid Karolinska Institutet för projektet Connect4Children.
Varför forskas det inte mer på barnläkemedel? Ett nytt nätverksprojekt ska säkerställa att mediciner för barn testas lika mycket som för vuxna. Text: Anna Molin Foto: Oskar Omne Hur mycket forskning sker på barns läkemedel idag?
– Förvånansvärt lite. Drygt hälften av de läkemedel som används på en vanlig barnavdelning har genomgått en klinisk prövning där effekten på barn testats. På avdelningen för nyfödda och för tidigt födda, har bara 10 procent testats i studier på barn. Barnläkare tvingas ofta basera behandlingen på erfarenhet, men barn skiljer sig mycket jämfört med vuxna. Deras kroppar bryter ned läkemedel på ett annat sätt och vi vet ofta lite om potentiella långtidsbiverkningar. Det finns också stora variationer mellan barn, till exempel har en 2-åring en helt annan metabolism än en 12-åring. Varför sker så få barnläkemedelsstudier?
– Det finns flera orsaker. De flesta barn är ju tack och lov friska och drabbas inte av folksjukdomar på samma sätt som vuxna. Det kan göra det svårt att hitta tillräckligt många patienter att forska på, framförallt om det saknas nätverk mellan forskare, läkare och myndigheter i olika länder. Färre patienter gör det också svårare för läkemedelsbolagen att räkna hem kostnaden för forskning och utveckling. Hur ser det ut i Sverige?
– Sverige ligger långt efter i nätverks12
Medicinsk Vetenskap №1–2020
utveckling jämfört med andra nordiska och flera europeiska länder. Idag är vi bara två personer vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, som har i uppdrag att utveckla ett nationellt nätverk med internationella samarbeten: Seniorprofessor Anders Rane och jag. Det är inte hållbart. Vi skulle behöva en nationell administrativ expertgrupp för kliniska prövningar på barn. Alla tycker att det är viktigt men ingen vill putta in pengar. Vad ska detta projekt göra?
– EU-projektet C4C startade 2018 och bygger upp ett europeiskt nätverk med massor av experter. När ett läkemedelsbolag eller läkare ska göra en klinisk studie kontaktar de oss. Då kontrollerar varje land vilka barnpatienter som finns i deras nätverk och inom några dagar kan vi ha ett svar på hur många patien-
ter varje land kan bidra med och om vi kan vara med. Det ger en kritisk massa som tidigare saknats och är så viktigt för läkemedelsprövningar. Vilka studier är redan igång?
– Fyra studier har påbörjats, och ytterligare tre till fyra startar i höst. De handlar bland annat om hur paracetamol kan användas för att stänga en fosterförbindelse i hjärtat hos för tidigt födda barn och om ifall steroider kan komplettera behandling av Kawasakis sjukdom, en sjukdom som bara förekommer hos barn och som ger inflammerade blodkärl. Det speciella med just dessa studier är att de verkligen speglar barns behov och barns sjukdomar. Alltför mycket läkemedelsforskning drivs av vuxnas behov och barn får vara med på ett litet hörn. Läs mer på Connect4children.eu
3 × digital diagnos Framsteg
AI:n som ställer de rätta frågorna Bör patienter med bröstsmärtor på akuten beskriva sina symtom för ett digitalt verktyg? Det ska en pågående studie svara på. BRÖSTSMÄRTOR KAN ha ofarliga eller livshotande orsaker, något som läkaren försöker avgöra så tidigt som möjligt med hjälp av anamnesen, patientens egen berättelse. Nu undersöker forskare om bedömningen blir säkrare om den görs genom att patienten interagerar direkt med en dator, en artificiell intelligens. – AI:n säkerställer att patienten får svara på alla relevanta frågor som gäller för just den individen, säger doktoranden Helge Brandberg, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, som är en av utvecklarna bakom CLEOS, som det digitala verktyget heter. Verktyget riktar sig till patienter som inte har ett akut livshotande tillstånd utan kan ta tid att svara på CLEOS frågor medan de väntar på läkaren.
– Idag förlitar vi oss kanske lite för mycket på vad blodprov, datortomografier och andra, ofta dyra, utredningar visar. Utan en väl genomförd anamnes kan viktiga diagnoser missas, som till exempel instabil kärlkramp som har liknande symtom som hjärtinfarkt, säger Helge Brandberg. Hittills har drygt 1 200 patienter som sökt akut på Danderyds sjukhus för bröstsmärtor deltagit i studien. I en preliminär analys av en mindre grupp uppskattades risken för hjärtinfarkt bättre med det digitala verktyget jämfört med vanlig anamnes. Mer forskning behövs innan verktyget kan
Foto: Istockphoto
Lungcancer hittas tidigare med maskininlärning En ny studie från Karolinska Institutet och Umeå Universitet tyder på att man med hjälp av maskininlärning kan snappa upp tidiga varningstecken på lungcancer. Patienter som kom till sjukhus för lungutredning fick fylla i ett interaktivt e-frågeformulär om 285 möjliga tidiga symtom, uppdelade så att varje patient bara behöver svara på det som är relevant för just hen. Efter att resultaten analyserats genom maskinin lärning identifierade forskarna en kombination av sju bakgrundsfaktorer och 63 tidiga besvär – varav flera inte identifierats tidigare – som skulle kunna bidra till tidigare upptäck av lungcancer. Dessa inkluderade hosta som varierade under dygnet, ryggsmärta/ obehag, tidig mättnad, aptitförlust och kraftlöshet. – Genom att testa e-frågeformuläret i en större studie hoppas vi kunna utveckla ett verktyg för att tidigare kunna identifiera patienter som behöver utredas för lungcancer, säger Adrian Levitsky, forskare vid Karolinska Institutet. Scientific Reports november 2019
användas i vården. Forskarna ser flera möjliga fördelar. – En AI kan hantera så mycket mer fakta än vad en människa kan, vilket möjliggör en säkrare diagnostik. Dessutom blir en AI inte trött eller stressad, den har aldrig en ”dålig dag” eller reagerar känslomässigt. Det är ett säkert komplement till andra prover och en läkares bedömning, säger Helge Brandberg. BMJ Open januari 2020
6 patientgrupper med olika prognos kunde med hjälp av maskininlärning urskiljas bland patienter som drabbats av en form av hjärtsvikt med varierande, och därför svårbedömd, symtombild. BMJ Heart januari 2020
Medicinsk Vetenskap №1–2020
13
Framsteg Kortintervjun
” Resultaten är extra viktiga i en krigssituation” Prioriteringar inom vården blir ännu mer tillspetsade i en krigssituation, något som kirurgen Andreas Älgå tagit fasta på i sin doktorsavhandling. Text: Andreas Andersson Foto: Oskar Omne Ursprungligen fokuserade Andreas Älgå på att utvecklas till att bli så bra som möjligt som kirurg, snarare än att forska. Men det ändrades när han, via arbete med Läkare utan gränser, kom i kontakt med Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska Institutet. Nu är Andreas Älgå aktuell med en doktorsavhandling som undersöker olika behandlingsmetoder för skott- och explosionsskador i krigssituationer. Forskningen har bedrivits på två sjukhus, ett i Irak och ett i Jordanien, som båda vårdar patienter med akuta krigsskador. – Jag har varit på båda sjukhusen upprepade gånger de senaste fem åren, och det har fungerat bra att bedriva forskning där, trots närheten till väpnade konflikter, säger han. Avhandlingen fokuserar på den kirurgiska handläggningen av sårskador. I Sverige har vi sedan länge använt oss av så kallad lokal undertrycksbehandling, då man med hjälp av en vakuumpump skapar ett undertryck i sårområdet med målet att underlätta läkningen. Metoden har nu även börjat spridas till områden där det råder väpnade konflikter, men Andreas Älgå insåg att det saknades evidens för att den skulle vara bättre än standardbehandlingen, omläggning med kompresser. I en randomiserad kontrollerad prövning har han kunnat visa att lokal undertrycksbehandling inte leder till bättre kliniskt utfall hos civila med akuta krigsrelaterade extremitetssår. – Våra resultat blir extra viktiga i en krigssituation där resurserna är extremt begränsade – om man kan avstå från en dyrare behandling så kan resurserna läggas på annat, som personal eller läkemedel. En prioritering som i förlängningen skulle kunna leda till fler räddade liv. 14
Medicinsk Vetenskap №1–2020
Andreas Älgå är verk sam som kirurg och har nyligen disputerat vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.
Framsteg Utblick INTRESSERAD AV CELLTERAPI? Läs även om iPScellernas väg till kliniken på sid 22.
T-celler går till attack mot ett par cancer celler.
” Låt läro böckerna vara kvar i skolan.” Professorn och hjärnforskaren Torkel Klingberg hänvisar till forskning som visar att läsandet är enklare på böcker än i skärm och menar att användande av datorer i skolan, när det inte är särskilt motiverat, riskerar leda till surfande och distraktioner. Pedagogiska magasinet
Forskning intresserar mer än sport och politik
Foto: iStockphoto
Universell cancer behandling i sikte Lovande. Forskare vid Cardiffs universitet har upptäckt en ny typ av vit blodkropp, en slags mördar-T-cell, som de menar kan bekämpa de flesta typerna av cancer. Dagens immunterapi med T-celler fungerar mot en begränsad mängd cancerformer. Då T-cellerna upptäcker cancerceller genom receptorer, HLA-molekyler, som varierar mellan individer har det också varit svårt att utveckla en T-cellsterapi som fungerar för alla. De nyupptäckta T-cellerna bär på en annan receptor, MR1, som inte varierar mellan individer. I laboratorieförsök kunde dessa T-celler döda många olika typer av cancerceller, medan normala celler lämnades ifred. Enligt forskarna kan fynden på sikt leda till den första immunterapin mot cancer som både fungerar mot många cancerformer och för alla individer. Det återstår dock många frågor,
bland annat måste forskarna ta reda på vilken mekanism T-cellerna använder för att känna igen cancerceller och säkerställa att friska celler verkligen lämnas oskadda. Nature Immunology januari 2020
Bristande arbetsmiljö i forskarvärlden Oroväckande. En undersökning av mer än 4000, mestadels brittiska, forskares syn på sitt jobb ger en mörk bild av den akademiska arbetskulturen. De flesta av de svarande var stolta över sitt yrke. Men 78 procent ansåg att hög konkurrens har lett till en ovänlig och aggressiv arbetsmiljö. Hälften har sökt hjälp, eller har velat göra det, för depression eller ångest under sin karriär. Drygt 60 procent har bevittnat mobbning eller trakasserier och 43 procent har själva blivit utsatta. Många upplevde också stora produktionskrav och 43 procent svarade att kvan-
titativa bibliometriska mått värderas högre än forskningskvalitet. Undersökningen var öppen för alla forskare men de flesta svarande kom från Storbritannien. Den genomfördes av forskningsfinasiären Wellcome trust som nu ska följa upp med en serie möten på brittiska universitet och en handlingsplan för att förbättra situationen.
13 Wellcome.ac.uk
olika sätt för celler att dö på har identifierats av forskare vid Karolinska Institutet. De har tagit fram en metod för att undersöka hur olika läkemedel påverkar proteiner i lungcancerceller och hur de orsakar cellernas död. Nature Communications december 2019
Fängslande. Svenskars förtroende för forskare är både stabilt och högt och intresset för forskning verkar öka, enligt VA-barometern, en undersökning på drygt 1000 personer som gjordes 2019. Drygt hälften angav att de är ganska eller mycket intresserade av forskning, vilket är en ökning jämfört med 2017, då andelen var 44 procent. Forskning var mer intressant än ekonomi, politik, kultur och sport. Allra mest intresserade verkar vi vara av medicinsk forskning som 67 procent är ganska eller mycket intresserade av, och det gäller kvinnor i högre grad än män. Personer med högskoleexamen i åldrarna 30–59 år tar del av forskningsnyheter i särskilt hög grad. De vanligaste kanalerna är TV och dagstidningar, men användningen av sociala medier, YouTube och poddar ökar. 79 procent angav att de hade ett ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor. v-a.se Medicinsk Vetenskap №1–2020
15
Tre forskare som vill förändra skolan
De ill skapa bästa p ugget 16
Medicinsk Vetenskap №1–2020
För att förbättra skolmiljön måste man ut i verkligheten. Medicinsk Vetenskap har träffat tre forskare som gör fält studier i skolans värld. DANIEL BERGLIND Titel: Docent vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet. Forskar om: Hur man får barn att röra sig i skola och förskola. Målbild i skolan: Att man jobbar på strukturell policynivå – för att nå alla barn.
Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Alexander Donka
” Utomhus rörde sig barnen mer” ”Det mesta tyder på att ganska få barn rör sig enligt gällande rekommendationer. Vi vet också att barn blir mer och mer inaktiva ju äldre de blir. Hur vi rör oss som barn – och vad vi stoppar in i munnen – kommer att påverka hälsan senare i livet. Att få in mer aktivitet redan i förskolan är därför viktigt, eftersom man bygger in bra vanor tidigt då. Nyligen hängde jag och min forskargrupp mätare på ett antal barn på 30 förskolor och kunde se att en timme utomhus gav dubbelt så mycket aktivitet som en timme inomhus. Vi såg också att barnen var ute och rörde sig mer om de hade en stor utegård, men också om det fanns en policy för utomhusvistelse. En del nya förskolor har ju väldigt små utegårdar och det kan vara svårt att bygga om sin gård. Men att skaffa sig en utepolicy är nästan gratis. Vi har nu lyckats påverka politikerna i Stockholm så att alla förskolor ska införa en sådan utepolicy, som vi har skapat! Eftersom alla förskolor inte inför policyn samtidigt kommer vi att göra en interventionsstudie under tiden där kontrollgrupperna utgörs av barn i de skolor där policyn ännu inte införts. Det är ett jättejobb förstås att hänga mätare på så många barn och även se till att förskolorna fyller i våra enkäter. Skolan och förskolan är unika arenor för att påverka barns beteenden och framtida levnadsvanor. Där når vi alla barn oavsett socioekonomisk status. För egen del försöker jag lära mina egna barn att ta trapporna i stället för rulltrappan – och så brukar vi nästan alltid gå förbi en lekpark på väg hem från förskolan.”
Medicinsk Vetenskap №1–2020
17
Tre forskare som vill förändra skolan
” Kraven på anpassning har lagts på eleverna” ”För tio år sedan jobbade jag inom elevhälsan i Salem, som chef för en mobil enhet. Mitt uppdrag var att stötta och försöka få tillbaka 34 elever som inte gick till skolan. Men det var en del elever som jag inte riktigt förstod mig på. Jag hade aldrig läst en forskningsartikel, men en dag kom jag i kontakt med en psykolog och blev i samma veva intresserad av forskning om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag förstod då att skolkrav många gånger överstiger barns kognitiva förmågor. Jag som alltid hade tänkt att det räcker med att hjälpa på individnivå, men nu förstod jag att vi snarare behöver ändra skolorganisationen. Nu är jag skolsamordnare på KIND och delaktig i nya forskningsprojekt riktade mot skolan. Det roligaste är att jag, med min bakgrund som pedagog, ges möjlighet att stötta skolor i deras pedagogiska utvecklingsarbete med hjälp av forskning från olika discipliner, som psykologi och psykiatri. I dag är det vanligt att elever får skolsvårigheter tidigt, redan mellan 3:an och 4:an och det hänger ihop med att kraven på anpassning har lagts på eleverna i stället för på skolans organisation. Att exempelvis minimera förflyttningarna mellan klassrum och minska antalet lärare som varje elev möter, som vi har gjort i Salem, kan hjälpa eleverna att klara skolan bättre. I framtiden hoppas jag att evidensbaserad kunskap om hjärnans utveckling blir en självklar del av lärarutbildningen, eftersom jag är övertygad om att det skulle förbättra möjligheterna att organisera lärmiljöer som inkluderar alla elever.”
18
Medicinsk Vetenskap №1–2020
ANNA BORG Titel: Anknuten forskare vid KIND, Karolinska Institutet. Forskar om: Hur man kan stödja elever med särskilda behov. Målbild i skolan: Alla barn har rätt att lyckas i skolan.
” I skolan kan barn upptäcka ny och bra mat”
EMMA PATTERSON Titel: Anknuten forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet. Forskar om: Hälsofrämjande och hållbara skolmåltider. Målbild i skolan: Skollunchen som en positiv upplevelse att ta med sig in i framtiden.
”Vill man främja bra matvanor i befolkningen är skolan en ypperlig miljö att satsa på. Här kan vi nå alla barn, oavsett bakgrund eller förutsättningar. Vi kan hjälpa dem upptäcka ny mat och lära ut vad som ger bra näring och samtidigt är hållbart för planeten. Tyvärr lever vi i en miljö som uppmuntrar till att äta ohälsosamt, vilket är en av de största anledningarna till att vi utvecklar kroniska sjukdomar. Så vi måste ändra på miljön, men hur? Detta är jag nyfiken på. Som forskare anser jag att jag har ett visst ansvar att försöka förändra saker och ting i rätt riktning. För snart tio år sedan utvecklade jag och några andra ett webbaserat verktyg för att mäta skolmåltidskvalitet, som näringsinnehåll och miljöpåverkan till exempel. Sedan 2012 har verktyget funnits tillgängligt för alla skolor i landet och 45 procent har nu ett konto, även om alla inte är aktiva användare. Nu håller jag på att utvärdera effekterna av verktyget. I ett annat projekt försöker vi ändra matsedeln och inköpslistorna åt några skolor, i syfte att minska koldioxidutsläppen. Vi kommer inte ifrån att det vi äter har en mycket stor miljöpåverkan, men vi kan försöka minska den. Det klagas fortfarande ofta på skolmaten, trots att den numera oftast är jättebra. Offentliga måltider är i princip alltid mer näringsriktiga än privata luncher även om det förstås varierar mellan kommuner. Kost- och kökschefer bedriver ett fantastiskt folkhälsoarbete, som de inte alltid är medvetna om själva. Det är roligt att hjälpa dem inse det.”
Medicinsk Vetenskap №1–2020
19
Tidslinjen iPS-celler
Fakta: Inducerade pluripotenta stamceller, iPS-celler, är stamceller som har skapats genom omprogrammering av vanliga celler, till exempel från en bit hud. iPS-celler används inom forskning och kan potentiellt användas för att ersätta skadade celler vid sjukdomar.
Backade celler på väg till kliniken
Från en iPS-cell kan forskarna odla vilka celler som helst. Nu närmar sig målet: att använda dem i behandling.
400-talet f. Kr. Ungdomens källa En mytologisk vattenkälla som motverkar åldrande har återkommit många gångar i historien. Ett av de tidigaste exemplen hittas hos den grekiska historikern Herodotos som menade att ungdomens källa finns i Etiopien.
Text: Ola Danielsson
400 f. Kr.
1958 Klonad groda John Gurdon blir först med att klona ett djur, en groda, genom att överföra cellkärnan från en mogen cell till en äggcell. Experimentet bevisade att celler kan återgå till ett mer ursprungligt tillstånd som kan ge upphov till alla kroppens celler.
1998
1998 Embryonala stamceller Forskare lyckades för första gången isolera och odla mänskliga embryonala stamceller. Men cellerna kan bara utvinnas från mänskliga embryon, vilket väcker etiska frågor och begränsar tillgången.
2010
2007 Backade celler Forskaren Shinya Yamanaka löser problemet genom att backa mänskliga hudceller i utvecklingen till stamceller. Han kallar sin skapelse iPS-celler (med litet ”i” i hopp om att cellerna skulle spridas över världen på samma sätt som den populära produkten iPod). 20
Medicinsk Vetenskap №1–2020
2014
2014 Från hud till öga En japansk kvinna i 70-årsåldern med makuladegeneration får en ny näthinna. De transplanterade cellerna har tagits fram från hennes egna hudceller med iPS-teknik på ett forskningslaboratorium som ligger intill kliniken.
2010 Skonsam omprogrammering Shinya Yamanaka använde retrovirus som påverkar arvsmassan permanent. Med en nyare metod sker omprogrammeringen med RNA-molekyler som sedan bryts ner utan att lämna några spår.
Foto: iStockphoto, Wikimedia, Bildmakarna
1958
2019 Passar alla Forskare tar fram universella iPS-celler, som i teorin kan transplanteras till vem som helst utan att behöva matchas immunologiskt. Men de långsiktiga riskerna är oklara.
2018 Fas 1 Ett läkemedelsbolag slutför en studie där ett litet antal patienter behandlas med iPS-framställda mesenkymala stamceller mot så kallad transplantat-mot-värdsjukdom, en allvarlig komplikation efter transplantation.
2017
2018
2019
2019 På g Kliniska prövningar pågår där iPS-celler används mot bland annat Parkinsons sjukdom, ryggmärgsskada, hjärtinfarkt och blodsjukdomen aplastisk anemi. Ingen behandling har ännu fått slutligt godkännande för användande i sjukvården.
2017 Mellan individer Samma forskargrupp genomför en ny transplantation av iPS-framställda näthinneceller, men nu kommer cellerna från en annan individ med matchande immunförsvar. Att iPS-celler från en individ kan komma fler till nytta visar att de kan användas på ett resurseffektivt sätt.
Framtidens utmaningar Garanterat säkra celler Kliniska prövningar pågår där iPS-celler transplan teras in i patienter. Men innan någon behandling godkänns måste alla säkerhetskrav vara uppfyllda. Inga gener får till exempel vara aktiverade som på lång sikt kan orsaka cancer. Säker förvaring Celler som är avsedda för transplantation i stor skala behöver kunna frysas, förvaras och distribu eras på ett säkert sätt. Forskarna försöker förstå hur detta ska ske på rätt sätt för varje celltyp. Rimliga kostnader Odling och omprogrammering av iPS-celler är mycket arbetskrävande och kostsamt, vilket gör det svårt att öka skalan för att möta behovet hos patienter. En del av lösningen kan bli att låta cellodlingen skötas av robotar.
Källor: Elias Uhlin, Valérie Vanneaux Induced Pluripotent Stem Cells for Clinical Use, September 2019, www.intechopen.com, Ten years of progress and promise of induced pluripotent stem cells: historical origins, characteristics, mechanisms, limitations, and potential applications, PeerJ maj 2018, Nature news
2020
Elias Uhlin. IDAG
Vill sprida iPS-celler globalt iPS-celler har i studier redan använts för att behandla sjukdomar. Men ett problem är att resultaten inte går att omsätta i större skala, menar Elias Uhlin, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet. – I forskningen skräddarsys celler med stor möda för ett fåtal patienter. Det kommer aldrig fungera i sjukvården där celler behöver tas fram för tusentals, kanske miljontals, patienter, säger Elias Uhlin. I sin färska doktorsavhandling presenterar han en plan för hur hindren mot storskalig klinisk användning av iPS-celler ska överkommas. Arbetet har resulterat i den första iPS-cellinjen i Sverige som tagits fram för klinisk användning. – Det är som en schweizisk armékniv som forskare nu kan använda för att ta fram celler de vill använda för behandling, säger Elias Uhlin. En avgörande fråga för storskalig användning är hur de känsliga cellerna kan förvaras på ett säkert sätt. De behöver också göras universella, det vill säga kunna transplanteras till vem som helst, inte bara till den ursprungliga donatorn eller en begränsad grupp. – Det skulle underlätta enormt om en cell, när den väl tagits fram, kan transplanteras till alla som behöver den. Vi försöker nu ta fram sådana celler genom att slå ut vissa proteiner som ligger bakom avstötningsreaktioner, säger Elias Uhlin. Medicinsk Vetenskap №1–2020
21
I fokus Synestesi
Hur låter färgen röd? Det kan bara en person med synestesi höra. Nu ska forskare lära sig mer om förmågan att göra ovanliga sinnliga kopplingar. Text: Ola Danielsson Illustration: Saga Bergebo
N
NÅGON HÖR EN trumpet och ser trianglar sväva genom luften. En annan tänker på basket och känner smaken av våfflor. En tredje tycker att siffran nio har en specifik nyans av rosa som ingen annan kan se. Det låter kanske konstigt. Men ungefär fyra procent av befolkningen har någon form av extraupplevelser nära kopplat till sinnesintryck eller tankar, något som kallas synestesi. Synesteter är dock sällan överens om vad som hör ihop med vad. – Det är svårt att säga hur många former av synestesi det finns. Alla kombinationer verkar vara möjliga, säger Janina Neufeld, forskare vid KIND, ett forskningscenter för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vid Karolinska Institutet, som länge har intresserat sig för synestesi. Det vanligaste är att siffror, bokstäver, veckodagar – eller andra språkliga enheter som ingår i en sekvens – kopplas till
22
Medicinsk Vetenskap №1–2020
färger. Men upplevelsens karaktär kan skilja sig. – En del synesteter kan titta på ett papper och faktiskt se olika färger där, som ofta framträder som en aura runt de svarta bokstäverna. Andra beskriver det mer som upplevelser på en inre skärm, berättar Janina Neufeld.
Testa själv: Hur låter formerna? Vilken figur är Bouba och vilken är Kiki? Runt 90 procent tycker att stjärnan är Kiki, vilket visar att människor kopplar ihop ljud och former på ett icke godtyckligt sätt. Både Kiki och stjärnan tenderar dessutom att förknippas med egenskaper som smart, liten, smal och nervös. Källa: Journal of Consciousness Studies, januari 2013
SYNESTESI ÄR TILL viss del ärftligt. Den exakta formen av synestesi – vad som kopplas ihop med vad - är dock unik för individen. I vissa fall finns en tydlig koppling till personens erfarenheter. – Forskaren Danko Nikolić och kollegor i Tyskland beskrev till exempel två erfarna simmerskor som upplever simstils-synestesi, där de olika rörelser de utför i vattnet är förknippade med olika färger, säger Janina Neufeld. Vissa mönster – som att bokstaven A ofta är röd, och att A är ljusare än Y och O – återkommer. I vissa fall har man funnit en förklaring, som när kylskåpsmagneter med färgade bokstäver hittades på vinden hos en synestet som upplever nästan exakt magneternas färger för bokstäver. – Det visade sig att de där magneterna var väldigt populära i USA under 19701985. Det förklarade att en del av dessa kopplingar återkommer hos fler, säger Janina Neufeld. Även icke-synesteter tenderar att associera vissa sinnesintryck på bestämda sätt, utan att kanske riktigt förstå varför. – De flesta tycker att höga toner är ljusa, medan bastoner är mörka. Det är inte helt logiskt men ändå känns det självklart för de flesta, säger Janina Neufeld (se även figur). Vi är alltså alla vana att tolka en sorts sinnesintryck i termer av ett annat. Men vid synestesi har associationerna ökad kraft. Det kan vara en fördel när man ska komma ihåg saker – synestesi har kopplats till ett något förbättrat minne. Enligt vissa studier finns också en koppling till kreativitet.
Foto: Stefan Zimmerman
Färgstark förmåga skapar mening
Synestesi betyder samtidig förnimmelse. Men enligt dagens forskning handlar inte synestesi primärt om att ett sinnesintryck leder till ett annat sinnesintryck. I stället är det ofta begreppet, idén om något, som utlöser den synestetiska upplevelsen. – Vi tror att det i många fall handlar mer om begrepp än om intryck. Det kan till exempel räcka med att tänka på ordet måndag för att den synestetiska upplevelsen av till exempel blå ska uppstå, säger Janina Neufeld. Ofta är det relativt abstrakta begrepp, som siffror och datum, som genom synestesin får ett sinnligt innehåll. Enligt en teori kan synestesi vara hjärnans försök att göra begreppen mer konkreta i samband med att de lärs in.
Synestetiska kopplingar kan göras på många olika sätt.
” Synestesin gör deras värld rikare, det är inget de skulle välja bort. ” – Det finns många konstnärer som berättar om synestesi och förekomsten är högre bland konststudenter, säger Janina Neufeld. EN DEL SYNESTETER berättar att de blir överstimulerade, att det kan bli för mycket intryck, berättar Janina Neufeld. Vissa upplever också ett ökat fokus på detaljer jämfört med andra. Liknande tendenser förekommer även hos personer med autismspektrumtillstånd, vilket har fått Janina Neufeld och andra forskare att undra om det finns en koppling. Om inget samband finns borde det statistiskt sett vara svårt att hitta en individ med både autism och synestesi. Men när Janina Neufeld i en pilotstudie undersökte förekomsten av synestesi i en mindre grupp individer med autism upptäckte hon att flera av dem också hade synestesi. Även andra forskare har upptäckt samma länk, som dock fortfarande behöver bekräftas i större studier. I ett nystartat forskningsprojekt försöker Janina Neufeld nu gå till botten med sambandet mellan synestesi, autism och andra psykiatriska tillstånd. Genom att studera tvillingpar där den ena har synestesi eller autism ska forskarna reda ut hur genetik och miljöfaktorer bidrar till båda tillstånden. Forskarna ska också djupstudera likheter mellan synestesi och autism med hjälp av hjärnavbildning och tester kring minne, kreativitet och sensorisk bearbetning. – Vi vill veta vad grunden är till att synestesi och autism förekommer tillsammans, säger Janina Neufeld. Forskarna är inte säkra på vad som fungerar annorlunda i hjärnan hos vare sig synestesi eller autism. För båda tillstånden finns teorier om att hjärnans konnektivitet – förbindelserna mellan olika delar – fungerar annorlunda än hos andra. Om detta stämmer och om det i så fall är samma sorts avvikelser återstår att se. Enligt preliminära opublicerade data korrelerar synestesi ännu mer med drag som är kopplade till tvångssyndrom än med autism, något som Janina Neufeld
planerar att utforska vidare i framtiden. En möjlig förklaring kan ha att göra med hur hjärnan söker efter mening. – Personer med tvångssyndrom har ofta en tendens till magiskt tänkande, att man upplever att saker har en viss betydelse. Kanske är det ett sätt att skapa mening som liknar det som sker vid synestesi, säger Janina Neufeld. Synestesi är ingen funktionsnedsättning och är inte kopplat till någon stor risk för tvångssyndrom eller andra psy-
kiatriska diagnoser. De flesta upplever det som en positiv förmåga, enligt Janina Neufeld. – Synestesin gör deras värld rikare, det är inget de skulle välja bort, säger hon. Forskningen om synestesi kan berika förståelsen av hur vi alla fungerar. – Synestesi visar att vi upplever världen på olika sätt. Vår inre värld är inte bara en reflektion av yttervärlden, utan något vi gör med intrycken. Synestesi visar det på ett intressant sätt, säger hon. Medicinsk Vetenskap №1–2020
23
Nyfiken på Trötthet
t k u j S 24
Medicinsk Vetenskap №1–2020
trött Trötthet kan vara helt normalt – eller ett symtom som gör tillvaron till en prövning. Vi har pratat med forskarna som vill förstå vad som händer när orken tar slut.
Foto: iStockphoto Getty
Text: Annika Lund
Medicinsk Vetenskap №1–2020
25
Nyfiken på Trötthet
LLA HAR VI känt oss trötta. Vi gör det varje dag precis innan vi somnar. Men trötthet är något mer än sömnighet. Till exempel kan vi ha en allmän känsla av kraftlöshet en tid efter en kraftig förkylning – orken är mindre, även om vi har sovit bra. Men som symtom betraktat är trötthet besvärligt. Där smärta i princip alltid är en signal om att något är fel, där är trötthet något som förekommer normalt. Det kan leda till acceptans inför en trötthet som egentligen är sjuklig. Det är också oklart vad som händer i oss när vi blir trötta – och sedan pigga igen. De mekanismer som styr mental trötthet och återhämtning är till stor del okända. Och det finns ingen säker kunskap om det är dessa mekanismer, vilka det nu är, som har fallerat när vi blir patologiskt trötta – eller om något mer har hänt. Det finns heller inget trötthetscentrum i hjärnan eller något ämne som kan förklara hur trötthet uppkommer, så som det finns till exempel ett sömncentrum och vissa hormoner med tydlig koppling till sömn. Begreppet trötthet är också språkligt luddigt. Det kan beskriva både en skön kroppslig känsla efter ett träningspass eller en obehaglig känsla av att inte orka ta in mer information. Det kan också användas när någon är sömnig eller till och med uttråkad, som i ”att tröttna” på något. Det ord som används för att beskriva en kraftig trötthet, mental eller fysisk, som inte går att vila bort, är fatigue. Sådan massiv trötthet förekommer vid många tillstånd. Det är till exempel vanligt vid diabetes, depression, allergi och sköldkörtelsjukdom. Det är också vanligt vid cancer och flera autoimmuna
26
Medicinsk Vetenskap №1–2020
HON STUDERAR sjukdomsbeteende, alltså hur vi beter oss och känner oss när vi är sjuka. Hon försöker förstå hur detta påverkas av inflammation. – Det är lätt att förstå varför vi blir trötta när vi blir sjuka. Det handlar om att hjärnan säger åt kroppen att prioritera om, så att vi använder vår energi till att läka och bli friska. Men vi reagerar olika vid en infektion. En del blir helt utslagna, andra kan leva på nästan som vanligt. Jag försöker förstå varför vi påverkas så olika när vi blir sjuka, och i det studerar jag särskilt trötthet, säger Julie Lasselin. Hon har bland annat analyserat upplevelser hos nära 120 friska försökspersoner som injicerats med antingen LPS, ett ämne som finns i höljet till vissa bakterier, eller placebo. En LPS-injektion lurar immunförsvaret att tro att en bakterieinvasion är på gång, men i själva verket har personen inte fått i sig något smittämne. I den här studien togs täta blodprov för att följa nivåer av två cytokiner, TNF-alfa och IL-6. Det är ämnen från immunförsvaret som tidigare har associerats med trötthet. Samtidigt skattade studiedeltagarna hur trötta de kände sig. Studien visade att kurvan över cytokinförekomst mycket nära följde kurvan av den självskattade trött heten. Julie Lasselin och hennes kollegor kallar detta för fysiologisk trötthet. Det är
” En del blir helt utslagna, andra kan leva på nästan som vanligt.”
en trötthet som går att vila bort och som är en väntad effekt av immunförsvarets arbete. I andra studier har friska personer injicerats växelvis med LPS eller placebo för att ringa in hur beteendet påverkas vid pågående inflammation. Och försökspersonerna betedde sig annorlunda med aktiverat immunförsvar. Då var de mer motiverade att göra en ansträngning för att få en belöning jämfört med hur de betedde sig efter placebo. Julie Lasselin och hennes kollegor har föreslagit att inflammation, även så låg att den inte uppmäts med vanliga blodprov, påverkar hjärnan. Särskilt om inflammationen pågår länge. Detta skulle kunna bidra till ett förändrat beteende hos personer med låggradig, kronisk inflammation. Enligt forskarnas förslag skulle denna beteendeförändring kunna vara en av komponenterna på vägen mot patologisk fatigue, den sjukliga trötthet som inte längre går att vila bort. – Det verkar som att bedömningen av hur stor ansträngning man är beredd att göra påverkas hos personer med inflammation. En person med låggradig, kron isk inflammation kanske gör för stora ansträngningar i förhållande till sin ork, vilket skulle kunna bidra till patologisk fatigue, säger Julie Lasselin. NIO AV TIO personer med den neurologiska sjukdomen MS beskriver en sjuklig trötthet. För många är symtomet det mest funktionshindrande. Ungefär lika många av dem som har en reumatisk systemsjukdom, där inte bara leder utan också andra organ är autoimmunt angripna, uppger att de har fatigue. Bland dem som har en reumatisk ledsjukdom, där inflammationen sitter lokalt i en eller flera leder, är det ungefär hälften som har en sjuklig trötthet. En central del av behandlingen vid dessa sjukdomar är att få ned inflammationen. De flesta får då också lindring i sina symtom, till exempel av trötthet. Men inte alla. Inom reumatologin är det framför allt patienterna med systemsjukdom som får kvardröjande symtom, trots låga inflammationsnivåer. Det berättar reumatologen Jon Lampa, som är docent vid centrum för molekylär medicin. Han studerar smärta och trötthet hos
Foto: Stefan Zimmerman, Essen University Hospital
A
och inflammatoriska sjukdomar. Dit hör till exempel reumatiska sjukdomar, psoriasis och MS. Stor trötthet – och uttröttbarhet – förekommer också efter traumatiska hjärnskador, som olyckor eller fall. Enligt Julie Lasselin, forskare inom området psykoneuroimmunologi vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, är trötthet en känsla. Den kan graderas med självskattningsskalor och kraftig trötthet kan vara svårt att leva med.
Foto: Andreas Andersson, iStockphoto
Fatigue är en kraftig trötthet som inte går att vila bort.
patienter som är välbehandlade i sin inflammation. Enligt honom korrelerar nivåerna av trötthet ganska dåligt med inflammationsnivåer vid reumatisk sjukdom. Nivåerna av trötthet följer i stället nivåerna av smärta. Enligt Jon Lampa har det flera möjliga förklaringar. En är att det helt enkelt är ansträngande att hantera smärta och att det tullar på kontot av ork. En annan är att synapser och signalsubstanser i hjärnan kan påverkas av långvarig, kronisk smärta. Det leder till reaktioner av trötthet. – Kanske är det också så att inflammation i kroppen, mätt via inflammationsmarkörer i blodprov, inte speglar hur hjärnan påverkas. De metoder vi har för att mäta inflammatorisk aktivitet i centrala nervsystemet är ganska trubbiga. Kanske pågår en inflammation i hjärnan hos dessa patienter, men vi saknar verktyg för att mäta den, säger Jon Lampa. Tillsammans med kollegor håller han på med studier där hjärnan avbildas hos patienter med ledgångsreumatism. I en av dem har patienter fått beskriva sina symtom av trötthet och smärta i samband med en första avbildning med fMRI-teknik. Därefter har patienterna
” Kanske pågår en inflammation i hjärnan hos dessa patienter.” fått behandling för sin sjukdom alternativt placebo. Efter en tid har de på nytt skattat både trötthet och smärta och gjort en ny fMRI. Flera resultat som handlar om smärta har redan publicerats. De visade att intensivt informationsutbyte sker mellan hjärnans smärtcentrum och de delar som har hand om muskler och skelett hos patienter som har ont. Dessutom verkar patienterna bearbeta smärtimpulser på ett annat sätt än friska personer. När det gäller trötthet är de studierna fortfarande pågående. MEN TRÖTTHET KAN förekomma utan inflammation. Till exempel är det välkänt att vi blir väldigt trötta om vi har brist på järn eller B12 eller om hjärtat har försämrad pumpförmåga. Vi kan också bli trötta av störningar i hormonnivåer, till exempel av insulin eller
kortisol – eller av brist på sömn. Vi kan också bli väldigt trötta av stress. Och det blir många svenskar. Nära hälften av alla sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa, enligt Försäkringskassan. Ungefär hälften av dem beror på stressrelaterad sjukdom. Den stora diagnosen inom området är utmattningssyndrom, som präglas av en kraftig trötthet. Kognitiv påverkan, med till exempel minnesstörningar eller koncentrationssvårigheter, hör till symtombilden, liksom stresskänslighet. Bakgrunden är en långvarig stress, med högt tryck på jobbet eller privat, i kombination med bristande återhämtning. Den som gav sjukdomen dess namn i början av 2000-talet är Marie Åsberg, professor emerita i psykiatri vid Karolinska Institutets institution för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Hon beskriver den process som startar vid stress: först går det autonoma nervsystemet igång med ökad puls och blodtryck för att säkerställa blod till musklerna. Binjurebarken utsöndrar kortisol och andra stresshormoner, vilket gör oss mer alerta. Ämnesomsättningen och Medicinsk Vetenskap №1–2020
27
Nyfiken på Trötthet
VISSA SYMTOM, SOM nedstämdhet eller sömnstörningar, har effektiv medicinsk eller psykologisk behandling. Fysisk aktivitet och träning är värdefullt och bra. Men det stora arbetet går ut på att få till livsstilsförändringar. Arbetsbelastningen behöver normaliseras och patienten behöver hitta en balans mellan sådant som ger återhämtning och sådant som tar kraft. Sedan ska detta varvas, så att orken inte hinner ta helt slut innan den fylls på igen. Det kan handla om att lära sig växla mellan ansträngande mentalt arbete och en återhämtande promenad. Prognosen är relativt god för gruppen. De flesta kommer tillbaka i arbete och risken för återfall i utmattning är lägre än för många andra psykiatriska diagnoser, enligt Försäkringskassan. Men utmattningssyndrom tar tid att etablera. Där tror Marie Åsberg att den självskattningsskala hon varit med om att ta fram kan ha en viktig funktion. Den heter KEDS, Karolinska Exhaustion 28
Medicinsk Vetenskap №1–2020
Disorder Scale, och finns varianter, där utmattning var det huvudgratis tillgänglig via nätet. sakliga kriteriet, kan Formuläret tar endast i själva verket ha haft några minuter att besvara stressutlöst utmattoch resultatet visar om det ningssyndrom. Det här finns risk för utmattningssyndrom. ger en osäkerhet kring äldre UTMATTAD? – Ett sådant här test studier, där det är oklart vad Testa om du är i kan fånga upp dem patienterna som ingår egentligen riskzonen på: som är på väg att bli har haft för diagnos. Men forskwww.keds.nu ningen blir bättre och säkrare i sjuka innan sjukdomen takt med att rätt personer inkludeär etablerad. Gör man de ras i studierna, säger Per Julin. förändringar som krävs då, Flera tydliga skillnader mellan sjukså slipper man bli sjuk. Det här domarna finns. Till exempel kommer testet kan fungera som levervärden insjuknandet vid ME/CFS ofta efter en för en alkoholist – det kan få folk att akut infektion, till exempel körtelfeber, förstå att ”nu är det allvar”. Då kanske borrelia eller influensa. förändringarna blir av. Generellt sett är En annan skillnad är att personer med många rädda för utmattningssyndrom, ME/CFS får förvärrade symtom vid all säger Marie Åsberg. form av ansträngning. Fysisk och mental ME/CFS, SOM tidigare kallades kroaktivitet kan ge influensaliknande symniskt trötthetssyndrom, är en sjukdom tom, en del får till och med feber. Det som på flera sätt påminner om utmatthär symtomet, kallat postexertional maningssyndrom. Det innebär viss laise, PEM, är centralt vid sjukdomen. risk för osäker diagnostisk, säger Det innebär att all aktivitet kan vara Per Julin, överläkare på neuro utmattande, även sådan som patienten logiska rehabiliteringskliniken tidigare upplevt som återhämtande, som Stora Sköndal samt forskare vid trevligt umgänge eller en promenad. Det institutionen för neurobiologi, innebär också att personer med ME/CFS vårdvetenskap och samhälle, inte kan använda fysisk aktivitet som Karolinska Institutet. en del av sin behandling på samma sätt – Det har kommit flera omgångar disom patienter med stressutlöst utmattagnoskriterier för ME/CFS och en del av ningssyndrom. dem som har diagnostiserats med äldre – Egentligen är den typiska patienten ganska lätt att diagnostisera. Det sorgliga är att de ofta är de mest missförstådda, säger Per Julin. Han samarbetar med forskare på bland annat Karolinska Institutet och i Uppsala, på jakt efter biomarkörer och behandlingar som är relevanta för ME/ Känner du dig trött och energilös? Här CFS. Och ur ett forskningsperspektiv är är några saker du kan prova: Per Julin hoppfull inför framtiden. – Aktuell forskning talar allt starkare för autoimmuna mekanismer, 1) Kontrollera om det finns någon enkel förklaring, som brist på järn en inflammation i nervsystemet och eller sköldkörtelsjukdom. Det görs påverkan på cellernas energiprodukmed blodprov på vårdcentral. tionsförmåga. Under de senaste åren har det kommit många nya läkemedel inom 2) Ta itu med eventuella sömnproblem. områdena cancer och immunologi, Om du sover för lite eller har dålig riktade mot specifika verkningsmekasömnkvalitet finns det hjälp att få, nismer inom immunsystemet. Jag tror också på vårdcentral. att om vi bara kommer lite längre inom biomarkörsforskningen kring ME/CFS, 3) Motionera. Fysisk aktivitet gör dig så att vi bättre kan ringa in mekanispiggare. merna som är påverkade, då tror jag steget kan vara kort till fler läkemedels4) Ät näringsrikt och regelbundet. eller behandlingsprövningar, säger Per Julin.
Tips: Minska din vardagströtthet
Foto: Privat
immunförsvaret ställer om. Allt riggas för att vi ska kunna fly så snabbt som möjligt, eller, i värsta fall, läka från sårskador om vi måste slåss. Men systemet är avsett för korta, explosiva insatser, där allt sedan ska återgå till det normala. Att ha stressystemet långvarigt påslaget skapar förändringar i kroppen – och i hjärnan. Studier på råttor som stressats mycket kraftigt har visat att amygdala svullnar medan hippocampus och pannloberna krymper, något som rimmar väl med symtomen som sjukdomen ger. Samma förändringar har påvisats vid avbildning av hjärnan hos personer med utmattningssyndrom. – Utmattningssyndrom är en hjärnsjukdom, utan tvekan. Patienterna har ofta svårt att ta till sig det. Men det är därför det tar så lång tid för sjukdomen att läka ut. Läkning av hjärnsjukdomar är långsamma processer, säger Marie Åsberg. Hon skrev Socialstyrelsens första riktlinjer inom området. De kom 2003, men utbudet av behandlingar är fortfarande ganska glest. – Patienterna behöver framför allt tid. Det är ofta provocerande för patienterna att det tar sådan tid att läka ut från en utmattning, säger Marie Åsberg.
ANNONS
GE En Gåva till KarolinsKa institutEt Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.
Foto: Erik Cronberg
om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.
Ge din gåva via webben: ki.se/stodki
Vill du också bidra till nya
gEnoMbrott För liVEt™
Kontakta oss på Development office; telefon 08-524 800 00 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki
From pipette tips to NGS robotics QPCR/ PCR
KAROLINSKA INSTITUTET UPPDRAGSUTBILDNING Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa
Magisterutbildning i demensvård för läkare 60 hp på distans - kursstart november 2020 En utbildning som tar dig genom forskning/bästa praxis och ger dig redskap att bättre möta personer med demenssjukdom. Under utbildningen utarbetar du exempelvis behandlingsriktlinjer och vårdplaner att ta med och använda i ditt dagliga arbete. Ett flexibelt distansupplägg som passar dig som vill kunna arbeta samtidigt som Kontakta oss du kompetensutvecklar för mer dig på halvfart under två år. information!
PCRsonal support service
www.ki.se/uppdragsutbildning/demens
www.ki.se/uppdragsutbildning
Intervjun Johan Lundberg
Han är missmodet på spåren Depressionsläkemedlet ketamin har lett till nyväckt entusiasm inom fältet. Det menar forskaren Johan Lundberg som nu ser nya möjligheter att hitta bot mot en av världens mest utbredda sjukdomar. Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark
30
Medicinsk Vetenskap №1–2020
UTHÅLLIG
”Det är ganska glest mellan de positiva fynden när man forskar, så man behöver vara rätt envis”, menar Johan Lundberg.
Medicinsk Vetenskap №1–2020
31
Intervjun Johan Lundberg
D EPRESSION ÄR EN av världens vanligaste sjukdomar. Men vad beror denna potentiellt livsfarliga sjukdom på? – Det vet vi inte, säger Johan Lundberg. Det är lite märkligt att vi inte vet mer om en sjukdom som drabbar runt 20 procent av alla kvinnor och cirka 10 procent av alla män under en livstid. – Den mänskliga hjärnan är ju visserligen ett komplicerat och svårstuderat organ men forskningen inom detta fält har inte heller prioriterats historiskt sett, säger Johan Lundberg. Men han pekar också på några komplicerande omständigheter. – En faktor som påverkat forskningen är hur sjukdomen definieras, säger Johan Lundberg. Gemensamt för personer som får diagnosen depression är visserligen att de känt sig mycket nedstämda och orkeslösa i mer än två veckor i sträck. Men därutöver kan det handla om en rad varierande och ganska spretiga symtom, som exempelvis minskad eller ökad aptit, att du sover dåligt eller tvärtom har behov av att sova mycket mer än vanligt. En del upplever mer kroppsliga symtom som värk eller magproblem och andra är upptagna med tankar och känslor av hopplöshet och skuld. – Att individer med så varierande symtom ryms under samma diagnos är problematiskt. Det är troligt att det ryms flera olika typer av sjukdomar här som kan ha olika orsaker. Men de får alla diagnosen depression och när då patienter jämförs med friska blir det svårt att slå fast biologiska skillnader mellan grupperna eftersom patientgruppen är så heterogen, säger Johan Lundberg. Kanske kan heterogeniteten hos patienterna förklara det faktum att dagens
32
Medicinsk Vetenskap №1–2020
förstahandsläkemedel, serotoninåterupptagshämmare (så kallade SSRI), bara ger god effekt hos cirka en tredjedel av alla deprimerade. Ytterligare en tredjedel får viss lindring och den sista tredjedelen blir inte hjälpta alls. – Eftersom vi inte vet vad depression beror på och egentligen inte riktigt vet hur behandlingarna verkar så kan vi inte heller förklara varför den bara fungerar på vissa patienter, säger Johan Lundberg. Kognitiv beteendeterapi, kbt, kan också hjälpa en del av patienterna och ibland behövs både och. Men gemensamt för både SSRI och kbt är att det tar lång tid, ofta flera veckor, innan man kan avgöra en eventuell effekt. Och för att kunna utvärdera effekten prövar man oftast en behandling i taget. Det innebär att behandlingen blir väldigt utdragen, vilket ytterligare försvårar forskningen. – Detta är den andra stora faktorn som gjort att kunskap om depression dröjt. Under den långa behandlingsperioden kan andra yttre faktorer påverka resultatet vilket gör det svårtolkat. MEN PÅ SENARE år har ett nytt läkemedel dykt upp som kan ändra på detta. Ketamin är ett narkosmedel som visat sig även vara effektivt mot depression i låga doser. En nässpray godkändes under 2019 i USA och nyligen även i EU mot depression hos patienter som inte blivit hjälpta av existerande behandlingar. Inte heller denna nya medicin ger effekt hos alla patienter, men det speciella med ketamin är att effekten – i
Namn: Johan Lundberg Titel: Docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, psykiater och chef för sektionen för affektiva sjukdomar vid Norra Stockholms psykiatri. Ålder: 50 Familj: Gift och har tre barn, 9, 11 och 17 år. Motto: Man ska göra sitt bästa. Förebild: Mina bröder. De är snälla, kloka och omtänksamma. Mest oväntade forskningsfynd: Det gjordes relativt nyligen när vi ville bekräfta precisionen i en välanvänd PET-metod. Det visade sig till vår förvåning att metoden i vissa delar av hjärnan är opålitlig och delvis oanvändbar. Vårt fynd har lett till viss upprördhet eftersom det innebär att en del tidigare forskningsresultat måste ifrågasättas.
de fall den fungerar – kommer betydligt snabbare än alla tidigare depressionsläkemedel. Många patienter känner sig bättre redan inom några timmar och på ett dygn kan de vara bra. Effekten håller i sig i 1-2 veckor då en ny dos behövs. Jag frågar Johan Lundberg hur det känns att iaktta det snabba tillfrisknandet. – Det är lite svårt att ta in. Jag har inte vant mig vid det än. Men att man upptäckt att det faktiskt går att behandla depression så snabbt innebär verkligen ett paradigmskifte, säger Johan Lundberg. Men att ketamin är den nya lösningen för alla deprimerade tror han inte. – Vi vet fortfarande för lite om långtidseffekterna. Ketamin är narkotikaklassat och misstänks kunna vara beroendeframkallande, och det har en rad biverkningar. Studier på personer som missbrukat ketamin som partydrog i låg dos under flera år har visat att de har försämrade kognitiva funktioner, inte bara jämfört med friska utan även jämfört med personer som missbrukat andra droger. Balansen mellan nytta och risk är fortfarande oklar. Ketamin kommer därför inledningsvis bara att ges till personer som inte blivit hjälpta av etablerade behandlingar, säger han. JOHAN LUNDBERG ÄR däremot entusiastisk över ketamin av lite andra skäl. – Den snabba effekten möjliggör forskning som kan hjälpa oss att förstå depression så mycket bättre. Genom att studera patienter som får drogen kan forskarna systematiskt leta efter proteiner som är involverade i tillfrisknandeprocessen. I en studie på 30 patienter har de studerat biologiska förändringar i hjärnan med hjälp av PETkamera, MR-kamera, och i blodprov, hos de drabbade. Studien är ännu inte publicerad. – Men vi såg tydliga förändringar både i hjärnan och blodet. Det hoppas vi ska kunna användas för att exempelvis kunna förutsäga vem som kan bli hjälpt av läkemedlet men också för att ta fram robusta modeller för sjukdomen för att hitta nya läkemedelsmål, säger han. Hur den depressionshämmande effekten uppstår är inte känt i detalj. Men man vet att ketamin verkar via glutamatsystemet, det vanligaste signalsystemet i hjärnan. Läkemedlet har också visat sig öka synapstätheten i hjärnan, det vill säga antalet nervtrådskopplingar på en viss yta i hjärnan, något som kopplats till återhämtning från depres-
” Det råder inte längre samma hopplöshet över forskningsfältet.” sion. Förra året kom en studie från Yaleuniversitetet i USA som för första gången i människa kopplade ihop synapsgleshet i vissa specifika delar av hjärnan med graden av depressionssymtom hos patienter med pågående depression. Ju färre synapser, ju allvarligare var depressionen. – När vi använder hjärnan och lär oss nya saker förändras hjärnans struktur, grovt beskrivet. Ett sätt att se på depression, som ju bland annat innebär koncentrations- och motivationssvårigheter och problem med minnet, är att hjärnans förmåga till inlärning fungerar sämre. Det är ett intressant spår, samtidigt som man vet att glesare synapstäthet även kan ses i många andra hjärnsjukdomar, säger Johan Lundberg. ÄVEN OM DEN exakta verkningsmekanismen återstår att reda ut så står det klart att ketamin utnyttjar andra mekanismer än de etablerade behandlingarna. Att ett läkemedel som utnyttjar en helt ny mekanism introduceras på marknaden har inte hänt sedan 1960-talet. Det i kombination med att det nya läkemedlet bevisar att man kan bekämpa sjukdomen betydligt snabbare än man tidigare trott har lett till entusiasm. – Det råder inte längre samma känsla av hopplöshet över forskningsfältet eller bland anslagsgivare och läkemedelsindustrin. I den aktuella ketaminstudien som Johan Lundberg lett ingick bara 30 patienter samtidigt som intresset varit rekordstort.
Johan Lundberg om …
NÖRDIG
”Jag tycker om att grotta ner mig i ett ämne. Hade det inte blivit depres sion hade jag kanske sysslat med grammatik. Men det kändes inte lika menings fullt”, säger Johan Lundberg.
– I vanliga fall kan det vara lite trögt att rekrytera personer till att delta i forskning. Men här har flera tusen personer i olika åldrar och livssituationer kontaktat oss och anmält intresse. Vi har tyvärr bara kunnat hänvisa dem till vården. Men det enorma intresset säger något om
…kost och depression Visst kan det påverka. Till exempel kan en kost fattig på aminosyran tryptofan, som ombildas till signalsubstansen serotonin i tarmen, ge ökad risk för depressionsåterfall. Å andra sidan så är tryptofan så vanligt i vår mat att det är svårt att ”råka” missa den.
…motion och depression Fysisk aktivitet ger helt klart positiva kognitiva effekter som kan fungera preventivt. Men om det kan rekommenderas som en behandling vid depression är mer oklart och svårt att studera. Det är till exempel inte lätt att blinda en sådan studie.
den desperation som råder hos drabbade personer som inte blivit hjälpta av rådande behandlingsalternativ. Det är väldigt många som lider mycket av denna sjukdom. Det skänker mening till mitt arbete att försöka förstå depression och hitta bättre bot, säger Johan Lundberg.
…ifall depression ökar Det pratas mycket om att den psykiska ohälsan ökar men huruvida förekomsten av egentlig depression verkligen förändrats de senaste decennierna är fortfarande en öppen fråga. Forskning tyder snarare på en minskning sedan mitten av förra seklet.
…hur depression drabbar De patienter jag träffar har sällan en tydlig orsak eller tidpunkt som kan förklara varför sjukdomen startade. Den kommer istället ofta smygande utan att de riktigt märker vad som pågår förrän det är ganska illa ställt. Medicinsk Vetenskap №1–2020
33
På djupet Tvångssyndrom
När tvingar 34
Medicinsk Vetenskap №1–2020
hjärnan Patienter med tvångssyndrom är sina egna hjärnors gisslan. Och det finns ingen lösen summa att betala.
Text: Fredrik Hedlund Illustration: Emma Hanquist
kroppen Medicinsk Vetenskap №1–2020 №2–2019
35
På djupet Tvångssyndrom
ÄNK OM JAG glömmer att stänga av spisen när jag går ut! En enkel tanke som nog har slagit de flesta någon gång. Men tänk dig nu att dina tankar springer iväg och du plötsligt är orsaken till en brand som dödar många av dina lägenhetsgrannar, skadar andra och gör resten hemlösa. Tänk dig att tanken kommer tillbaka nästa dag och nästa… och nästa. Du kan liksom inte få ut den ur skallen, den blir kvar som en fix idé. Men du vet inte när det kommer att ske. Eller om det är spisen, eller strykjärnet, eller något annat elektriskt, eller… – Tvångstankar är påträngande, jobbiga tankar som upplevs som att de inte är en del av ens egen tankevärld, men de är svåra att få bort och väcker mycket ångest. De handlar ofta om jobbiga grejor som att man har orsakat något dåligt eller tabutankar, tankarnas karaktär är negativa, säger Christian Rück, överläkare i psykiatri och professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Självklart vill du ju inte orsaka en brand eller dina grannars död så du ser till att kolla spisen innan du går hemifrån. Och strykjärnet och de andra elektriska sakerna… och vänta, kollade du spisen? Bäst att kolla den igen, för säkerhets skull. Och strykjärnet… Och… – Man hanterar ångesten genom att utföra tvångshandlingar, ritualer, som ofta är logiskt kopplad till tvångstankens innehåll. Om man har tvångstan-
36
Medicinsk Vetenskap №1–2020
DET ÄR INTE ovanligt att få tankar av det här slaget, men de flesta kan slå undan oron och släppa tankarna. – Personer med tvångssyndrom kan inte släppa tankarna utan de invaderar dem, säger Christian Rück. Tvångshandlingarna för att dämpa ångesten utvecklas också ofta till långa omfattande ritualer som inverkar negativt på patienternas liv och livskvalitet. Det finns exempel på patienter som ägnar timmar varje morgon åt att kolla av spis, strykjärn, lampor och så vidare. För andra räcker det inte att tvätta händerna om de varit ute och rört vid ett handtag utan de måste duscha i många timmar. Trots att varmvattnet är slut sedan länge står de kvar och kan inte lämna duschen.
När hjärnan håller dig gisslan.
Det finns också tvångshandlingar som helt saknar logiskt samband med den ursprungliga tanken. Ibland finns en koppling till skrock och vidskeplighet, som att ta i trä om man råkat säga något dumt eller elakt annars blir det verklighet, eller att undvika att gå på A-brunnar eller på streck i gatan. Medan andra ritualer är helt frikopplade från alla typer av referenser. – Den första patienten som jag hade som läkarstudent kollade tanklocket i två timmar när han tankade bilen. Något som var jättejobbigt eftersom han förstod att andra tyckte att det var konstigt när han inte flyttade bilen efter att han hade tankat, men han kunde bara inte sluta, säger Christian Rück. När tvångshandlingarna saknar logisk koppling till tvångstankarna har de ofta ett ganska stort mått av magiskt tänkande i sig. Om man till exempel undviker att trampa på A-brunnar för att det betyder otur eller tvingar sig att läsa böcker baklänges för att inte någon i släkten ska dö då finns ingen rimlig koppling mellan handlingen och vilken effekt den antas ha. Det här vet patienterna ofta om på en intellektuell nivå,
Foto: Ulf Sirborn
T
kar om att man kan bli smittad av att ta i ett handtag så kanske man tvättar händerna väldigt utförligt för att känna sig säker på att inte vara smittad. Eller om man är rädd för att orsaka en brand så kollar man lampor, kontakter, spisen och strykjärnet många gånger, säger Christian Rück.
Foto: Emil Nordin
”Det finns bra hårstrån och så finns det dåliga hårstrån” ”Jag lider av trickotillomani, eller hårryckning. Det började när jag var tio år. Då kom det från ingenstans. Under några månaders tid ryckte jag av mig nästan allt hår jag hade. När det började synas fick jag gå med en sjal till skolan för att dölja det. När jag rycker är det som ett sätt för mig att rensa mina tankar. Om jag känner ångest eller är stressad så börjar jag rycka för att reda ut mina tankar. Jag behöver ha något i mina fingrar annars får jag panik. Jag har försökt med en massa andra grejer, men ingenting funkar. Man drar ett hårstrå i taget och man letar efter typ konstiga hårstrån. Lite tjockare, lite skrovliga. Det måste låta helt sjukt för någon som inte har det här tvångssyndromet, men det finns bra hårstrån och så finns det dåliga hårstrån. De bra sticker ut från mängden bland de andra hårstråna. När jag var liten fattade inte mina föräldrar vad det var jag hade, jag fick gå till en massa olika läkare, men de förstod inte heller för man pratade inte om trickotillomani då. Men sedan förra året mådde jag lite dåligt och gick ANONYM till en psyklolog och berättade att Ålder: 26 år jag hade ryckt hår. Då fick hon en Bor: Stockholm chock över att jag inte hade fått Lider av: Trickotillomani hjälp så hon skickade en remiss Behandling: Grupp-kbt till ångestenheten på Karolinska universitetssjukhuset. Då fick jag gå grupp-kbt-behandling, 16 år efter att mitt tvångssyndrom började. Sedan dess har jag nästan blivit helt fri från att rycka hår överhuvudtaget. Men ibland får jag impulser att jag vill rycka och då får jag göra det på min sambo istället. Eller så målar jag naglarna eller gör något annat så att jag kommer ur suget.” Berättat för: Fredrik Hedlund
På djupet Tuberkulos
”Jag hade mycket tvång förut. Jag fick inte gå på streck utan jag måste kliva över. Jag gick aldrig på dem, men på sidan av dem. Det gjorde ju att jag gick på cykelbanan och nästan ute i gatan på vissa vägar. Jag var också tvungen att räkna mycket. Vissa siffror kändes rätt, andra kändes fel. Jag minns inte riktigt hur det började, men jag tror att det började som en tävling om att dricka en viss filmjölk på snabb tid. Det kändes som ett pris som man vann, om man var tillräckligt snabb så blev man glad. PER PERSSON Jag hade ett annat tvång Ålder: 40 år också, att jag var tvungen att Bor: Karlstad läsa framlänges och sedan bakLider av: Tvångssyndrom länges. Om jag läste ut en bok och Aspergers syndrom Behandling: Djup hjärn så var jag tvungen att läsa den stimulering + kbt baklänges. Annars kunde någon i familjen dö. En av min närmaste dog i KOL och då började jag läsa framlänges och sedan baklänges. Jag vet inte varför jag fick in det där, det bara kändes rätt, liksom. Men det tog väldigt lång tid, det är därför jag inte har läst så många böcker. Jag provade alla typer av behandlingar, men inget hjälpte. För 7-8 år sedan opererade de in en elektrod i hjärnan som kallas ’deep brain stimulation’. Efter det hjälpte kbt-behandlingen. Jag är mycket gladare och positivare nu. Jag ser väldigt mycket ljusare på vissa saker och ting. Det har ändrat sig ganska mycket. Men tvången har inte ändrats så mycket med elektroderna. Jag har jobbat bort vissa streck som jag får gå på nu, men jag har inte fått bort alla streck. Nu kan jag gå på en vanlig streckad linje, men om det är någonting i vägen måste jag kliva över det. Jag har det här med A-brunnar också, där är det stopp, då går jag runt. Men jag ska försöka jobba bort det där successivt så att det kommer bort.” Berättat för: Fredrik Hedlund
38
Medicinsk Vetenskap №4–2019
Foto: Emil Nordin
”Jag läste böcker baklänges, annars skulle någon dö”
Foto: Annika af Klerker, Susanna Grund
Tvångssyndrom På djupet men ändå följer de sina rutiner. Varför, kan man fråga sig? – Jag tänker mig att det beror på känslan av osäkerhet och konsekvenserna av att ha gjort fel. Om tanklocket inte är på, om jag inte har släckt, om jag inte låser dörren, då kan mitt barn eller någon släkting dö. Det upplevs som väldigt starka konsekvenser. Om mitt barn dör så är ju det mycket värre än om jag kollar tanklocket i två timmar, säger Christian Rück. Kortsiktigt lindrar handlingen den ångest som tvångstanken skapar vilket gör att det finns en direkt vinst av att utföra ritualen oavsett hur ologisk den är. Men på längre sikt bekräftar det snarare kopplingen ”Jag trampade inte på en enda A-brunn idag och se, ingen enda släkting har dött. Då är det bäst jag fortsätter så att de klarar sig imorgon också.” Tvångssyndrom är i den senaste diagnosmanualen DSM-5 från 2013 sammankopplad med samlarsyndrom, dysmorfofobi och hudpetnings- och hårplockningssyndrom till en grupp som kallas Tvångssyndrom och liknande tillstånd. Det finns många likheter mellan tillstånden, men också skillnader så det är inte helt självklart att de hör ihop. En likhet är dock behandlingen. – För de flesta av de här tillstånden är kognitiv beteendeterapi, kbt, förstahandsbehandling, säger Christian Rück. Kbt ett samlingsnamn för psykoterapier där man tränar på att använda sig av nya beteenden och tankemönster för att minska psykologiska problem. Behandlingen är väl undersökt och det finns gott om bevis för att den fungerar. Enkelt uttryckt handlar det ofta om att exponeras för det som man är rädd för eller som skapar ångest för att sedan öva på att inte reagera som man brukar. – Vid tvångssyndrom skulle det vara att utsätta sig för de jobbiga tankarna men inte göra tvångshandlingen. Om jag tänker att jag måste göra en kontrollrunda innan jag går hemifrån och kolla lampor, spisen, alla kontakter och sladdar och så vidare som tar en halvtimme så är tanken att jag ska gå hemifrån trots att det känns jätteosäkert och att jag har jättemycket ångest utan att vända tillbaka och göra kontrollen, säger Christian Rück. Exponeringen börjar med något relativt enkelt för att sedan trappas upp i små steg under tolv veckor och sedan är behandlingen klar.
– Det bygger på att patienten ska se att den här kopplingen mellan vad han eller hon gör och vad man tror det har för effekt inte stämmer, säger han. Det är ingen mirakelbehandling, men effekten är god, menar Christian Rück. – I studierna ser vi att över hälften blir mer än 50 procent bättre. På individnivå är det möjligt att bli botad i den bemärkelsen att man blir av med alla symtom som hindrar en och kan gå igenom livet helt obehindrad, säger han. En finess med behandlingen är att den skapar en positiv spiral som förstärker effekten även efter avslutad behandling. – När tvångstankarna inte uppfattas som lika viktiga längre ser vi ofta att patienterna så småningom kan släppa dem helt. Tvångssyndromet tonar ut, helt enkelt, säger Christian Rück. DÄR TVÅNGSSYNDROMETS ursprung är en oönskad negativ tanke som leder till en handling för att dämpa ångesten är det snarare tvärtom när det gäller samlarsyndrom, eller hoarding. – Det är inte så att man får en tvångstanke om att en sådan där måste
Tvångstankar kan blockeras Diana Djurfeldt är specialist i psykiatri och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon har behandlat patienter med tvångssyndrom med djup hjärnstimulering. Vid tvångssyndrom anses nervimpulserna vara överaktiva, hur kan då stimulering av hjärnan hjälpa? – Efter att en hjärncell har sänt iväg en impuls polariseras den och kan vare sig ta emot eller sända vidare någon mer information,
jag ha annars händer något hemskt och så går man och köper det. Utan det är mer som en genuin vilja, en drift, till att skaffa nya saker och att man genuint tycker om sina saker, säger Volen Ivanov, legitimerad psykolog och forskare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Samlarsyndrom är en ny diagnos som kom in i diagnosmanualen 2013. Patienterna samlar på sig otroliga mängder saker vilket till slut får problematiska konsekvenser i vardagen med belamrade lägenheter där det blir svårt att leva. Men företeelsen är inte ny. Ett av de mer kända exemplen är bröderna Collyer i New York som båda dog i mars 1947 när den ena brodern kvävdes till döds under bråte när han kröp i en tunnel för att hämta mat till sin blinde bror som sedan svalt ihjäl. Ur deras hus lyftes sedan 120 ton saker, bland annat 25 000 böcker, 14 pianon, ett antal rostiga cyklar, en vapensamling, bowlingklot, klockor, åtta levande katter, mängder av tidningar och tusentals tomflaskor och tomma konservburkar. Brödernas liv har be-
under ett litet tag. Det kan man utnyttja. När man implanterar en elektrod i hjärnan och sätter igång stimuleringen så blir nervtrådarna överstimulerade och slutar helt att sända impulser. Det blir som att skära av dem. Men finessen är att blockeringen är reversibel, så fort man stänger av strömmen finns signalen där igen. Hur vanlig är behandlingen? – Ovanlig. I Umeå har de opererat ett tiotal patienter, här i Stockholm har vi opererat två patienter. Jag tror dock att det finns många som skulle ha nytta av operationen. Den är vanlig vid neurologiska sjukdomar som Parkinson. Kostnaden ligger på cirka en halv miljon kronor
och patienterna följs sedan upp livet ut. Hur god är effekten? – Totalt finns det kanske 200 patienter internationellt som är opererade för tvångssyndrom och hos dem har man sett att minst 50 procent svarar med 25-30 procentig minskning av symtomen. Men även en förändring på 10 procent kan för vissa patienter innebära skillnaden mellan att behöva duscha i åtta timmar eller kunna duscha på en halvtimme. Det finns även exempel på patienter som har fått symtomlindring med 90 procent, vilket är enormt. Lyckas man hitta rätt målpunkt kan den här behandlingen vara skillnaden mellan ett vanligt liv och ett mycket begränsat liv. Medicinsk Vetenskap №1–2020
39
” Om man tänker lite evolutionärt så har det ju varit bra för människor att behålla saker ”
skrivits populärkulturellt i böcker, på film och teater. – Det här beteendet har nog funnits i alla tider. Om man tänker lite evolutionärt har det ju varit bra för människor att tänka kreativt kring saker, vara mån om att behålla saker och leta efter nya saker. Men det blir ju ett problem när det finns så mycket saker som är så lätta att få tag i, säger Volen Ivanov. Patienterna själva upplever dock sällan problemet. Sjukdomsinsikten är låg och det är oftare anhöriga eller hyresvärdar som reagerar och mer eller mindre tvingar patienterna in i behandling. När de, motvilligt, kommer till sjukvårdens kännedom är de ofta i 50-årsåldern och har då levt med 40
Medicinsk Vetenskap №2–2016 №1–2020
sitt samlarsyndrom länge. Vissa patienter inser att de har ett problem som de vill ha hjälp med, medan många menar att de bara har en lite excentrisk livsstil och att det är andra som har problem med att de har det stökigt hemma. Inte bara är patienterna motvilliga till att underkasta sig behandling, den fungerar heller inte lika bra som vid tvångssyndrom. Förstahandsbehandlingen, kbt, som går ut på att exponeras för utrensning av hemmet och motstå suget att skaffa nya saker, resulterade i en studie efter tolv veckor i en symtomreduktion på 14 procent
EN ANNAN GRUPP som, precis som personer med samlarsyndrom, har gått lite under radarn är de med dysmorfofobi. Det är personer som blir helt fixerade vid självupplevda defekter i sitt utseende, som ingen annan uppfattar. De ägnar timmar varje dag åt att spegla sig och kamouflera den misshagliga kroppsdelen. – Dysmorfofobi är jämförbart i storlek med tvångssyndrom, det drabbar cirka två procent av befolkningen, men är mycket mindre känt. Därför är dysmorfofobi både underdiagnostiserat och underbehandlat i vården, säger Lorena Fernández de la Cruz, legitimerad psykolog och forskare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Det betyder att det finns många som lider i tysthet. Lorena Fernández de la Cruz menar att en anledning är att problemen startar i tonåren ungefär samtidigt som ungdomar normalt blir medvetna om sina kroppar och sitt utseende och helt normalt spenderar mer tid framför spegeln. Det blir då svårt för föräldrar att skilja på vad som är en normal tonårsfixering vid utseende och smink och vad som faktiskt
Foto: Martin Hammar
Personer med samlarsyndrom har ofta levt länge med sitt beteende innan de kommer i kontakt med sjukvården.
och efter 26 veckor i en 40-procentig minskning av symtomen. – Även för de som har genomgått kbt-behandling med god effekt kvarstår det stora praktiska problem med alla sakerna. Det är få som själva hinner sortera ut sina saker under den tiden kbt-behandlingen pågår, säger Volen Ivanov. Inte heller finns samma positiva spiral som gör att behandlingseffekten förlängs efter avslutad behandling. – Patienterna har ju inte en specifik oro för att något hemskt ska hända om de slänger en sak. Istället är de oroliga för att de kommer att sakna saken, och så gör de verkligen det. Personer med samlarsyndrom tenderar att stanna av ganska mycket efter behandlingen och blir varken bättre eller sämre, de bara stannar, säger Volen Ivanov.
Foto: Stefan Zimmerman
BIDRA TILL ÖKAD KUNSKAP
är en sjukdom. – En tonårsflicka kan ägna en timme åt att lägga makeup, kanske hon gör det tillsammans med sina kompisar och de testar olika saker. Medan personer som har dysmorfofobi behöver använda tre timmar för att lägga makeup för att maskera sin ”hemska” näsa, säger hon. En person med dysmorfofobi försöker också få försäkringar ifrån personer i sin omgivning. – De frågar om andra tycker att deras näsa ser bra ut, om de ska använda mer eller mindre smink, om de ska försöka dölja det ena eller det andra, säger Lorena Fernández de la Cruz. De långa kamouflagestunderna leder ofta till närvaroproblem i skolan och patienter med dysmorfofobi har ofta problem med depression och ångest. Men det är inte bara tonårsflickor som drabbas, populationsstudier visar att könsfördelningen av dysmorfofobi är relativt jämn. Sjukdomen tar sig dock lite olika uttryck för kvinnor och män. – Det finns en specifik form av dysmorfofobi som kallas för muskeldysmorfi. Det är när personen oroas över att musklerna inte är tillräckligt stora och det är mycket vanligare hos män, säger Lorena Fernández de la Cruz. En annan anledning till att många patienter går under radarn är att de inte söker hjälp, i varje fall inte på rätt ställe. – Om jag tror att min näsa är för stor så kommer jag ju inte söka hjälp hos en psykolog eller psykiatriker. Istället hittar vi dessa patienter hos dermatologer, plastikkirurger och tandläkare. Patienterna inser inte att de är alltför upptagna av sitt utseende, de tror ju att de har någon defekt som de vill åtgärda, säger hon. Det finns ingen forskning, men väl anekdotiska rapporter som säger att dysmorfofobipatienter som går till plastikkirurger sällan blir nöjda. Problemet är ju inte näsan, eller vad de nu söker för. De kanske genomgår ytterligare operationer eller anklagar kirurgen för felbehandling. – Jag tycker därför att det vore bra att screena alla patienter som vill genomgå en plastikoperation för dysmorfofobi, säger Lorena Fernández de la Cruz. Det finns nämligen en mörk baksida av tillståndet. Patienter med dysmorfofobi har, precis som patienter med klassiskt tvångssyndrom, en klart förhöjd risk för att begå självmord jämfört med normalbefolkningen. Lorena Fernández de la Cruz menar
Vill du delta i studien? Läs mer på ocdgenetik.se
Världens största genstudie om tvångssyndrom görs i Sverige Genom att kartlägga hela arvsmassan hos 10 000 patienter med tvångssyndrom hoppas svenska och internationella forskare kunna rita en ny karta över sjukdomarna. Ett av de stora problemen med diagnosområdet tvångssyndrom är bristen på kunskap. Trots att sjukdomarna är lika vanliga som diabetes är den allmänna kunskapen om dem lågt. Men även forskningsmässigt saknas mycket kunskap. – Jämfört med andra psykiatriska sjukdomar som schizofreni och depression ligger tvångssyndrom långt efter när det gäller att identifiera specifika sjukdomsgener. Det finns ingen identifierad enskild gen som vi kan säga har ett samband med tvångssyndrom, säger David Mataix-Cols, professor i psykologi vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Därför leder han nu världens största studie av genetiken bakom tvångssyndrom, kallad NORDiCstudien, som nyligen har startat. Tanken är att göra så kallad helgenomsekvensering och kartlägga hela arvsmassan hos deltagarna. – Tillsammans med våra norska kollegor planerar vi att rekrytera 10 000 patienter med tvångssyndrom och liknande tillstånd och kartlägga deras dna, säger David Mataix-Cols. Anledningen till att studien görs i Sverige och Norge och inte i någon annan region där det finns fler människor och därmed fler patienter är tillgången till nationella register. – Det unika med den här studien, förutom storleken, är att vi har tillgång till nationella register om dessa personer från den dagen de
föddes. Detta kan vi kombinera med den genetiska informationen för att lättare kunna lista ut hur gener och omgivning interagerar med varandra. Norden är sannolikt det enda stället i världen där man kan få så detaljerad och kvalitativ information om deltagarna i en studie, säger David Mataix-Cols. De 10 000 patienternas gener kommer att jämföras med dnaanalyser från friska kontroller som hämtas från andra studier. Data från den nordiska studien kommer sedan dels att analyseras separat och dels kombineras med den globala poolen av genetisk data på området. – Även om 10 000 patienter är enormt stort så är det ändå för lite. Vi kommer därför att samarbeta med andra forskare runt om i världen. När vi har nått tillräckligt många patienter kommer de första generna att börja framträda. Våra preliminära data visar att vi precis har fått vår första genetiska träff, vilket är väldigt uppmuntrande. Totalt i hela världen har vi nu cirka 15 000 patienter varav vi har bidragit med ungefär 1 000, säger David Mataix-Cols. Han ser forskningen som en pågående global satsning för att utöka antalet gensekvenserade patienter hela tiden. Det är en långsiktig forskning som förhoppningsvis kommer att leda till nya behandlingar, men David Mataix-Cols vill hålla nere förhoppningarna om snabba resultat. – Vi gör den här studien för att vi vill lära oss mer om hur tvångssyndrom fungerar och den stora frågan är om vi kan lära oss så mycket så att vi kan utveckla nya läkemedel mot sjukdomarna. Det är vad alla hoppas kunna göra. Vi följer i fotspåren av schizofreniforskningen. Deras första träffar kom när de hade 10 000 patienter och nu har de samlat in cirka 100 000 patienter och har hittat runt 300 betydelsefulla gener. Men trots att schizofreniforskningen ligger långt före oss har de ännu inte hittat några målgener att behandla. Så det är svårt, säger David Mataix-Cols. Medicinsk Vetenskap №1–2020
41
På djupet Tvångssyndrom
DEN FJÄRDE MEDLEMMEN av diagnosgruppen tvångssyndrom, hud- och hårplockning, eller dermatotillomani och trickotillomani, som de egentligen heter, är kanske den som tvingats in i gruppen mest. Trickotillomani, TTM – att dra loss hår ifrån skalp, ögonbryn eller könsområde – finns beskrivet i den medicinska litteraturen sedan 1800-talet, men blev på riktigt en diagnos 1987, men då ansågs det vara en impulskontrollsjukdom. Dermatillomani, DTM – att plocka i huden – klassades som en egen diagnos så sent som 2013 när både TTM och DTM fördes in under tvångssyndromen. Men det är fortfarande kontroversiellt om de verkligen hör hemma där. – Det finns många likheter, men den tydligaste skillnaden är att vissa patienter kan känna positiva känslor för sitt plockande, nästan som om de upplever en njutning. De ser förstås att beteendet får negativa konsekvenser i kala fläckar i hårbotten och sårig hud, men det är ändå förknippat med något positivt, säger Mia Asplund, legitimerad psykolog vid Ångestenheten Psykiatri Nordväst och doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. 42
Medicinsk Vetenskap №1–2020
” De flesta tänker att det bara är något konstigt man gör, en ovana.” Hon berättar att patienterna ofta beskriver att de drivs av ett starkt sug att plocka, som de trots upprepade försök, inte lyckas sluta med. Forskarna brukar delat in plockandet i två olika former. En mer ofokuserad, automatiserad, form där man plockar utan att riktigt vara medveten om det och en annan mer fokuserad form där det antingen handlar om att söka njutning eller för att få bort den där pockande impulsen. – Sedan är det så att de flesta patienter har båda av dessa former, men lite olika mycket av det. Utifrån det kan man rikta behandlingen lite olika, säger Mia Asplund. Även dessa tillstånd är underdiagnostiserade. Kunskapen är låg i vården, men till och med för patienterna själva är det ofta en nyhet att de har en diagnos. – Många som jag träffar har förstått endast under de senaste åren, i vuxen ålder, att detta är ett tillstånd, en diagnos som också drabbar andra. De flesta tänker att det bara är något konstigt man gör. En ovana man håller på med, säger Mia Asplund. Något som också skiljer från andra tvångssyndrom är könsfördelningen. Här är det en tydlig övervikt av kvinnor som drabbas. Men varför det är så finns det ännu ingen förklaring till. I sin forskning har Mia Asplund vidareutvecklat en individuell kbtbehandling till en gruppbehandling som hon har testat med både TTMoch DTM-patienter i samma grupp. – Resultaten var lovande, med måttliga till starka effekter som var i linje med tidigare behandlingsforskning, säger hon. Hon berättar att detta är ett första steg till att utveckla en behandling som kan ha en bättre effekt för fler. Nästa steg är att utveckla en internetvariant så att det blir möjligt att erbjuda den till fler patienter i hela Sverige.
Internet-kbt ökar tillgängligheten De olika tvångssyndromen behandlas alla i första hand med olika former av kognitiv beteendeterapi, kbt. Det är en behandling som kräver kbt-utbildade psykologer eller psykiatriker som handledare, något som är en bristvara i vården. Inom ett stort antal områden har studier visat att kbt via internet har nästan lika bra, eller lika bra effekt som traditionell kbt med fysiska möten. Patienterna får instruktioner via internet, kommunicerar med handledaren via mejl och chatt. Internetvarianter av kbt studeras nu för alla de olika tvångssyndromen. – Det finns flera fördelar. Patienterna behöver inte boka någon tid och anpassa sig till när psykologen kan utan man kan göra det på kvällar, helger eller nätter, när det passar. Det innebär att patienten slipper hela problemet med att hitta tid och ta ledigt från jobbet. Det blir också mycket effektivare för behandlaren. Det spelar inte heller någon roll var i Sverige du bor, du får likvärdig vård, säger Christian Rück. För patienterna är det bara att gå in på webbplatsen internetpsykiatri.se och anmäla sig själv oavsett var man bor, det behövs ingen remiss. – Nej, vi vet att det steget sållar bort oerhört många patienter från behandling. Istället blir man antingen kallad till ett fysiskt besök eller så gör man ett videobesök för bedömning av diagnos och sedan startar behandlingen, säger Christian Rück. Men behandlingskontakt via internet kan också ha många andra fördelar. Det är till exempel inte ovanligt att patienter återfaller i sitt tvångsmässiga beteende och då kan internetbehandlingen vara en snabb och enkel booster. För patienter med samlarsyndrom är den vanliga behandlingstiden ofta för kort för att hinna rensa ut alla saker. Vid dysmorfofobi finns problemen med att patienterna ibland kommer för sent, eller inte kommer alls eftersom de har fastnat framför spegeln. Viktigast är att ge varje patient vad den behöver. – Om det inte fungerar med internet-kbt så kan man ta man till traditionell öga-mot-öga-behandling, säger Lorena Frenández de la Cruz.
Foto: Privat
att kombinationen med en vanlig, men underdiagnostiserad sjukdom, med en kraftigt förhöjd självmordsrisk är en dödlig mix som behöver uppmärksammas betydligt mer. – Vi behöver göra plastikkirurger, dermatologer, tandläkare och allmänläkare uppmärksamma på att den här sjukdomen existerar, lära dem känna igen den och be dem skicka patienterna till oss så att de kan få rätt behandling, säger hon. Förstahandsbehandlingen är kbt, men dessa patienter kan vara svårare att behandla än patienter med tvångssyndrom, menar Lorena Fernández de la Cruz. – Det går inte alltid att följa en utsatt behandlingsplan. Ibland kommer patienterna för sent eftersom de var tvungna att göra sig i ordning extra länge, ibland har de dåliga dagar och ibland måste vi prata om självmordstankarna som patienten har. Det gör behandlingen svårare, säger hon.
Forskarna svarar på dina medicinfrågor
Är vinterbad farligt? Hur påverkas kroppen av plötsliga temperaturskillnader, som vid vinterbad i kombination med bastu? Kan det vara farligt för till exempel hjärtat? Eller kan man se det som träning för hjärtmuskeln så att den stärks - vad finns det för forskning på området? / Christian
Foto: Istockphoto
Svar
Vid bastubad sker en omför delning av blodflödet från de inre organen till huden och pulsen ökar med cirka 30 procent varvid mängden blod som hjärtat pumpar genom kroppen i stort sett dubbleras. Blod trycket kan stiga eller sjunka. Regelbundet bastande har i studier visats ge positiva effekter på hjärt-kärlfunktion. Kalldusch, och än mer ett vinterbad, utlöser en akut stressreaktion varvid hjärtfrekvens och blodtryck stiger tvärt. Även en motsatt ”parasympatisk” reaktion kan förekomma där pulsen slår av och blodtrycket faller. Denna konflikt mellan olika fysiologiska svarsmekanismer tycks
bidra till att risken för potentiellt farliga hjärtrytmrubbningar är ökad vid plötslig exponering för kyla. Man vet att kroppen i viss mån vänjer sig vid kallbadandets påfrestningar vid upprepad exponering. Men någon påtaglig hälsonytta för hjärtat eller blodkärlen är ej känt. Med hänsyn till inverkan på blodtryck och hjärtrytm råds patienter med hjärt-kärlsjukdom till försiktighet och läkarbedömning rekommenderas innan dessa individer ägnar sig åt bastu- eller vinterbad. Ibland ser man elitidrottare Tack för ta kalla bad efter match och din fråga, du får en inbunden träning vilket tycks främja anteckningsbok återhämtningen och minska hemskickad. inflammation i musklerna. Me / Redaktionen toden är dock kontroversiell och den påstås i alla fall inte bidra till en bättre hjärtfunktion. Sammanfattningsvis: Härligt och för svarligt med vinterbad vid god hjärt-kärl hälsa men även potentiellt farligt, särskilt för de med underliggande hjärt-kärlsjuk dom som bör konsultera läkare innan.
/
Frieder Braunschweig Professor i kardiologi
Medicinsk Vetenskap №1–2020
43
Malariaparasiterna är garan terat borta flera år efter avslutad behandling.
Varför får jag inte lämna blod? Om jag en gång fått malaria, är det så att blodet är ”smittat” för alltid? Jag vill gärna ge blod men får inte eftersom jag haft malaria, men vad jag vet har jag inte fått något återfall sedan slutet på 1980-talet. / Lotte 44
Medicinsk Vetenskap №1–2020
Svar
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (2009:28) får en person som har haft malaria inte ge blod förrän tre år efter avslutad behandling, förutsatt att man då även tar ett blodprov som inte påvisar malaria. De flesta blodcentraler har valt att ställa
hårdare krav och har som regel att indi vider som vet att de haft malaria aldrig mer får lämna blod. Detta är ur medi cinsk synvinkel inte helt förståeligt om man behandlats för malaria i Sverige. Behandling för malaria är idag väldigt effektiv, i mycket sällsynta fall kan några parasiter överleva behandlingen och ge upphov till ett nytt sjukdomsskov, men detta sker då de närmaste veckorna och ger symtom som gör att individen kommer söka vård. Det är således inte sannolikt att en svensk resenär som behandlats för malaria har malariapa rasiter i blodet flera år efter behandling. Däremot kan man överföra malariapa rasiter innan man hunnit få symtom och det är därför det finns en karenstid på sex månader för blodgivning efter resa i ett malariaområde. Individer som vuxit upp i ett malaria område och har haft malaria flera gång er under barndomen brukar utveckla en viss immunitet, och kan bära på malaria parasiter under längre tid utan några symtom. Karenstiden för någon som vuxit upp i ett malariaområde är därför tre år istället för sex månader. Däremot behöver man då inte göra någon form av provtagning inför blodgivning, vilket betyder att riktlinjerna för en resenär som behandlats för en engångsepisod av malaria i Sverige är striktare än om man vuxit upp i ett område med mycket malaria men inte har någon kännedom om att man haft malaria. Hur lång tid en individ från ett ma lariaområde kan bära på parasiter är inte helt klarlagt. Vår forskargrupp har nyligen initierat en studie med syfte att kartlägga förekomsten av malaria i Sve rige hos asymtomatiska migranter som kommer från områden med malaria. Det finns inget blodprov som till 100 procent kan upptäcka en infektion som inte ger symtom men, till skillnad från Sverige, applicerar många andra länder någon form av obligatorisk screening inför bloddonation från personer som vuxit upp i malariaområden. Eftersom det är brist på vissa blodgruppskombi nationer är det viktigt att man möjlig gör för alla oavsett var man är född att kunna lämna blod. Socialstyrelsen håller på att se över sina riktlinjer för blodtransfusion så eventuellt kommer föreskrifterna ändras för personer som haft eller utsatts för risk för malaria.
/
Katja Wyss Doktorand och ST-läkare
Foto & illustration: Istockphoto
F+S Medicinfrågor
F+S
Blir man frisk av vitlök? Vissa saker luktar alltid illa.
Vad avgör hur det luktar? Vad är det som avgör om en lukt är behaglig eller obehaglig? / Nyfiken tjej
Foto: Istockphoto
Svar
Förenklat avgörs det av fyra faktorer: vad man tror att lukten kommer från, tidigare erfarenheter av lukten, luktens kemiska sammansättning samt per sonens genetik. Faktorerna är listade efter hur viktiga de generellt är. För att uppleva den första faktorns inflytande, riv lite parmesanost i en burk, fråga en person om inte någon har spytt i burken och låt personen sedan lukta (utan att titta). Gör samma sak med en annan person men prata om hur gott det vore med pasta. De två kommer att tycka att det luktar diametralt olika. Det är ett bra experiment på hur situations beroende vår reaktion på lukt ofta
är. Men vissa lukter reagerar männ iskor på samma sätt mot. Vanilj är en i stort sett universellt positiv lukt och vissa fettsyror uppfattas nästan alltid negativt. Men vår genetik spelar också en roll. Nästan alla lukter består av en blandning av många kemikalier som var och en binder till en specifik receptor i näsan. Hos människan finns cirka 400 luktreceptorer, men att vi som individer alltid saknar en eller flera av dessa bidrar till att vi upplever lukter olika. Så för att sammanfatta, att din upplevelse skiljer sig från någon annans kan bero på din genetik, om du tidigare har po sitiva eller negativa associationer med lukten eller att du helt enkelt tror att lukten kommer från någonting äckligt.
/
Johan Lundström Docent i psykologi
Stämmer det att vitlök hjälper mot förkylning? / Agneta
Svar
Som du antyder finns det en allmänt spridd uppfatt ning att vitlök både kan förebygga och lindra förkylning. Detta har undersökts i en rapport från Cochrane, som är en världsomspännande organisation för rigorös, systematisk sammanvägning av vetenskapliga stu dier med medicinska frågeställningar. Författarna hittar en enda studie som är av tillräcklig kvalitet för att kunna bedömas. I denna studie tilldelades 146 deltagare slumpmässigt antingen ett vitlökstillskott eller placebo under 12 veckor. Man fann 24 förkylningar i vitlöksgruppen jämfört med 65 i place bogruppen, men ingen skillnad i antal sjukdomsdagar. Cochrane-rapportens slutsats är att en enda studie inte räcker och att det därför finns otillräckliga vetenskapliga bevis för den eventu ella nyttan av vitlök vid förkylning. De skriver också att påståenden om att vitlök hjälper mot förkylning till stor del verkar bygga på bevis av låg vetenskap lig kvalitet.
/
Jan Albert Professor i smittskydd
Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm
Medicinsk Vetenskap №1–2020
45
Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.
Forskare har hittat en möjlig mekanism för hur sjukdoms syndromet PCOS förs vidare till barn och barnbarn under graviditeten.
Androgener vid gra viditet ökar risken för PCOS i generationer POLYCYSTISKT ovariesyndrom, PCOS, drabbar var tionde kvinna i fertil ålder och karakteriseras av höga nivåer manligt könshormon, ägglossningsrubbningar och svårigheter att bli gravid. Syndromet är även förknippat med psykisk ohälsa och en kraftigt ökad risk att utveckla typ 2-diabetes och fetma. Orsakerna bakom PCOS är inte klarlagda men miljön under fosterlivet är viktig. 46
Medicinsk Vetenskap №1–2020
En ny studie från Karolinska Institutet visar nu att döttrar till kvinnor med PCOS har en femfaldigt ökad risk att utveckla syndromet i vuxen ålder; de har högre nivåer av manligt könshormon och oregelbundna menstruationer samt bukfetma, högre BMI och högre blodtryck. Forskarma har även gjort djurstudier där dräktiga möss matades med en
högfettkost och exponerades för höga nivåer av manligt könshormon, för att efterlikna graviditeten hos kvinnor med PCOS. Avkommorna matades sedan med vanlig kost och följdes till vuxen ålder då honornas reproduktiva och metabola funktion testades. För att studera om PCOS-liknande symtom förs vidare till nästkommande generationer så parades några grupper av dessa möss för att studera reproduktiv och metabol funktion i andra och tredje generationens avkomma. – På detta sätt har vi kunnat visa att kombinationen av höga nivåer av manligt könshormon under graviditeten och högfettkost hos ”mormor” påverkar andra generationens fosterutveckling negativt och leder till tillväxthämning och missfall, vilket är i linje med tidigare observationer hos kvinnor med PCOS, säger Elisabet Stener-Victorin, professor vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som lett studien tillsammans med Qiaolin Deng, docent vid samma institution. Resultaten visar att det framför allt är höga halter av manligt könshormon som bidrar. – Detta är en tidigare okänd biologisk mekanism som får oss att vilja undersöka mer i detalj hur manliga könshormoner påverkar könscellerna och gör så att döttrar till kvinnor med PCOS utvecklar reproduktiva och metabola störningar i vuxen ålder, säger Qiaolin Deng. Riskgener kunde också identifieras i serum från döttrar till kvinnor med PCOS som skulle kunna fungera som biomarkörer för att förutse om det finns en ökad risk att föra syndromet vidare, menar forskarna. Prenatal androgen exposure and transgenerational susceptibility to polycystic ovary syndrome Risal S, Pei Y, Lu H, Manti M, Fornes R, Pui HP, Zhao Z, Massart J, Ohlsson C, Lindgren E, Crisosto N, Maliqueo M, Echiburú B, Ladrón de Guevara A, Sir-Petermann T, Larsson H, Rosenqvist MA, Cesta CE, Benrick A, Deng Q, Stener-Victorin E Nature Medicine december 2019
Foto: Istockphoto, Stefan Zimmerman, Yu Pei.
Topplistan
Ny princip för aktivering av cancergener upptäckt
L I S TA
Fler nya topppublikationer
OM GENEN MYC muteras och/eller
överaktiveras kan det leda till onormal celltillväxt och cancer. Det är känt sedan tidigare att så kallade superförstärkare, stora regioner som uppstår i närheten av cancergener i arvsmassan, kan göra MYC-genen överaktiv. En ny studie ökar nu förståelsen för hur denna process går till. Med hjälp av nya laboratorietekniker och datormodeller visar forskarna att signalmolekylen WNT är inblandad. Genom att använda läkemedel som slår ut WNT-signaleringen kunde forskarlaget förhindra att superförstärkaren slussar och förankrar MYC-genen till cellkärnans porer. – Våra resultat ger ett helt nytt perspektiv på hur cancergener kan överaktiveras. Eftersom principen är specifik för cancerceller öppnas möjligheten för nya riktade läkemedel som inte skadar normala celler, säger Anita Göndör, forskare vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet som lett studien tillsammans med Rolf Ohlsson vid samma institution.
Illustration: Istockphoto. Foto: Ulf Sirborn.
WNT signaling and AHCTF1 promote ongogenic MYC expression through super-enhancer-mediated gene gating Scholz BA, Sumida N, Diettrich Mallet de Lima C, Chachoua I, Martino M, Tzelepis I, Nikoshkov I, Zhao H, Mehmood R, Sifakis EG, Bhartiya D, Göndör A, Ohlsson R Nature Genetics november 2019
Forskare är på jakt efter riktade läke medel som minskar överaktivering av cancergener.
Stress och näringsbrist kan vara förklaringen till flera komplikationer hos gravida kvinnor med ätstörning.
Gravida med ätstörningar löper högre risk för komplikationer FORSKARE HAR STUDERAT alla de 1,2 miljoner mammor som födde barn i Sverige mellan 2003 och 2014, varav nästan 2,800 hade anorexia, 1,400 hade bulimi och 3,400 hade ospecifik ätstörning. Alla typer av ätstörningar ökade risken för prematurbörd, litet huvudomfång för tiden och en svår form av illamående och kräkningar hos modern under graviditeten. Risken för blodbrist vad dubbelt så hög för kvinnor med pågående anorexia eller ospecifik ätstörning jämfört med mammor utan ätstörning. Pågående anorexi var också associerat med en ökad risk för blödning under graviditeten. Majoriteten av riskökningarna var mer uttalade vid pågående sjukdom, men även kvinnor som inte behandlats för ätstörning på över ett år innan befruktning hade en ökad risk jämfört med mammor som aldrig blivit diagnostiserade med en ätstörning. - Kvinnor med ätstörningar bör betraktas som en högriskgrupp bland gravida, säger Ängla Mantel, forskare vid institutionen för medicin i Solna vid Karolinska Institutet och ST-läkare i obstetrik och gynekologi på Karolinska Universitetssjukhuset och studiens försteförfattare.
Association of maternal eating disorders with pregnancy and neonatal outcomes Mantel Ä, Linden Hirschberg A, Stephansson O JAMA Psychiatry november 2019
Ökad risk för IBD hos patienter med mikroskopisk kolit Microscopic colitis and risk of inflammatory bowel disease in a nationwide cohort study Khalili H, Burke KE, Roelstraete B, Sachs MC, Olén O, Ludvigsson JF Gastroenterology januari 2020 Nyckelroll för enzymet PCSK6 PCSK6 is a key protease in the control of smooth muscle cell function in vascular remodeling Rykaczewska U, Suur BE, Röhl S, Razuvaev A, Lengquist M, Sabater-Lleal M, van der Laan SW, Miller CL, Wirka RC, Kronqvist M, Gonzalez Diez M, Vesterlund M, Gillgren P, Odeberg J, Lindeman JH, Veglia F, Humphries SE, de Faire U, Baldassarre D, Tremoli E, Lehtiö J, Hansson GK, PaulssonBerne G, Pasterkamp G, Quertermous T, Hamsten A, Eriksson P, Hedin U, Matic L Circulation Res januari 2020 Cancerrisk trots modern behandling av ulcerös kolit Colorectal cancer in ulcerative colitis: A Scandinavian population-based cohort Olén O, Erichsen R, Sachs MC, Pedersen L, Halfvarson J, Askling J, Ekbom A, Toft Sørensen H, Ludvigsson JF The Lancet januari 2020 AI kan användas för att diagnostisera och gradera prostatacancer Artificial intelligence for diagnosis and grading of prostate cancer in biopsies: a population-based, diagnostic study Från Karolinska Institutet: Ström P, Olsson H, Lindberg J, Grönberg H, Rantalainen M, Egevad L, Eklund M Lancet Oncology januari 2020 Glutamin minskar fetmainflammation Glutamine links obesity to inflammation in human white adipose tissue Petrus P, Lecoutre S, Dollet L, Wiel C, Sulen A, Gao H, Tavira B, Laurencikiene J, Rooyackers O, Checa A, Douagi I, Wheelock CE, Arner P, McCarthy M, Bergo MO, Edgar L, Choudhury RP, Aouadi M, Krook A, Rydén M Cell Metabolism december 2019 Medicinsk Vetenskap №1–2020
47
Aktuellt på KI För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet
ki.se/ kalender
legitimerade logopeder och verksamma vid CLINTEC, Karolinska Institutet. När: 7 mars kl 13–15.30. Var: Sandlersalen, ABF-huset, Sveavägen 41. FRI ENTRÉ. Anmäl via: billetto.se Öppet hus Karolinska Institutet Funderar du på att MAR börja studera på Karolinska Institutet? Välkommen på öppet hus i Flemingsberg. På plats träffar du studieoch yrkesvägledare och får svar på frågor om utbildningar du är intresserad av. När: 18 mars kl. 13–18. Var: Alfred Nobels Allé 23, campus Flemingsberg.
18
Aktiviteter med Karolinska Institutet Disputation Oscar Javier Pico Espinosa försvarar FEB sin avhandling “Deep tissue massage therapy and/ or strengthening and stretching exercises for disabling subacute or chronic neck pain. A randomized controlled trial” När: 21 februari kl. 9.00. Var: Samuelssonsalen, Tomtebodavägen 6, campus Solna
21
Disputation Annelie Werbart Törnblom försvarar FEB sin avhandling “Exploring paths to youth suicide and sudden violent death: a multimethod case-control investigation” När: 21 februari kl. 9.00. Var: Andreas Vesalius, Berzelius väg 3, campus Solna.
21
48
Medicinsk Vetenskap №1–2020
OnkPat Friday Seminar: Terumi Kohwi-ShiFEB gematsu, University of California, USA: “A new genome organizer in embryonic stem cells to maintain selfrenewal and pluripotency” När: 21 februari kl. 11.30. Var: Marc Bygdeman, Solna Bioclinicum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solnavägen 30.
21
Karolinska Immunology Seminar Series Marc Jenkins, FEB University of Minnesota, USA: “Differentiation of antigen-specific CD4+ T cells during infection” När: 27 februari kl. 15.00. Var: Rum J3:04, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Bioclinicum, Solnavägen 30. Kontakt: taras.kreslavskiy@ki.se
27
5
MAR
Gästseminarium Professor Scott Adams vid Communication Sciences &
Disorders and Clinical Neurological Sciences, Western University, Kanada. När: 5 mars kl. 16.00. Var: Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, Bjuggrenrummet F53, Blickagången 9 A. Kontakt: anna.peterson@ki.se Disputation Tove Wahlund försvarar sin avMAR handling ”Excessive worry in adolescents and adults – Development and evaluation of theory-driven treatments” När: 6 mars kl. 9.00. Var: Hörsal Rockefeller, Nobels väg 11, Karolinska Institutet, campus Solna.
6
Föreläsningar Äta och prata efter Stroke? MedverkanMAR de Kerstin Johansson och Ellika Schalling, båda
7
Konferens Frontiers in Cancer Research and MAR Therapy När: 26–27 mars Var: Sune Bergströms aula, BioClinicum, Solnavägen 30, Karolinska universitetssjukhuset. För mer information se: ki.se/kalender
26
Disputation Anna Akselsson försvarar sin avhandMAR ling: ”Awareness of fetal movements and pregnancy outcomes” När: 27 mars kl. 9.00. Var: Erforssalen, Sophiahemmet Högskola, Valhallavägen 91, ingång R.
27
KIND Seminar Ralf Kuja-Halkola, Institutionen APR för epidemiologi och medicinsk biostataistik, Karolinska Institutet: “Register studies of borderline personality disorder” När: 14 april kl. 16–17. Var: CAP Research Center, Gävlegatan 22B, floor 8, Stockholm. No registration is required.
14
Foto: Erik Cronberg
Sugen på att plugga vid KI? Passa på att besöka universitetets lokaler i Flemingsberg på Öppet hus 18 mars.
Boktips Jessica Norr bom och Carl Johan Sundberg ordinerar gärna ”träningspillret”.
FLER BOKTIPS
Barnläkarens guide – Farligt och ofarligt från nyfödd till tonåring Jonas Ludvigsson (Volante) Barnläkaren Jonas Ludvigsson, även professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet, guidar föräldrar, pedagoger och Tips! vårdpersonal genom barnLyssna på avsnitt och tonåringars sjukdo10 av podcasten mar och tillstånd. Boken Medicinvetarna där fungerar som en klassisk Jessica Norrbom och barnläkarbok där läsaren Mikael Mattsson pratar kan söka upp olika symtom, träning och hälsa. men innehåller även fallbeskrivningar.
Foto: Stefan Tell
Motion - närmast en mirakelkur MÄNNISKAN ÄR en av de få primater som verkligen mår dåligt av att sitta still för länge. Det skriver fysiologerna Jessica Norrbom Stark hela livet och Carl Johan Sundberg i inledningen till sin nya bok. De vill Bättre ork, minne, uppmana alla att hålla kroppen frisk genom träning och rörelse. mående och hälsa – Hela kroppen anpassar sig och fungerar bättre. Att röra på med fysisk aktivitet sig är det enda riktiga föryngringspillret – och det är ett piller helt utan biverkningar, säger Jessica Norrbom, forskare vid insti- Jessica Norrbom och Carl tutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. I nya boken ges förklaringar till varför personer som tränar till Johan Sundberg (Bonnier Fakta) exempel har bättre minne, är gladare, piggare, stresståligare och har mindre risk för många sjukdomar. Här finns även personliga berättelser från träningsfrälsta och ett appendix med tips på träningsupplägg. – Det är aldrig för sent att komma igång. Oavsett vid vilken ålder du börjar träna kommer det få dig att orka mer, säger Carl Johan Sundberg, professor vid samma institution. Cecilia Odlind
30 forskar porträtt i ord och bild Lennart Utgren (Lensmed) Fotografen Lennart Utgren har gjort en bok där trettio forskare från olika fält berättar om sig själva och sin forskning. Samtliga är aktiva vid Karolinska Institutet. ”Tillsammans illustrerar dessa forskare den stora bredd som Karolinska Institutets forskning har”, skriver rektor Ole Petter Ottersen i ett förord. Lev livet längre Om evolution, hälsa och hur man förlänger livet Johan Frostegård (Lava) Livslängd och åldrande är fokus i en ny bok av Johan Frostegård, professor vid Karolinska Institutet och författare till flera böcker. Han tar bland annat upp åldrandet ur ett evolutionärt perspektiv och diskuterar frågan om ifall åldrandet är programmerat. Han tipsar även om hur vi ska leva för att bli så gamla som möjligt: Det är livsstilen som avgör. Medicinsk Vetenskap №1–2020
49
Ögonblicket Ingrid le Roux
”Jag kände att jag kunde göra skillnad”
”Jag tror att det som format mig mest var min upplevelse när jag kom till kåkstaden Cross roads allra första gången i slutet av 1970-talet. Den låg 20 minuter från sjukhuset i centrala Kapstaden där jag jobbade. På sjukhuset hade vi alla resurser, vi gjorde benmärgs INGRID LE ROUX transplantationer, vita blodkroppstrans Bor: Kapstaden, Sydafrika. fusioner, allt. Men 20 minuter därifrån Född i Hedemora, Dalarna. hamnade jag i ett samhälle där det inte Titel: Läkare, Medicine hedersdoktor fanns någon medicin alls att tillgå. Jag vid Karolinska Institutet (2018). Gör: Driver Philani, en organisation kände att jag kunde göra skillnad, att med barn- och mödravårdskliniker jag hade möjligheten att kanalisera i Sydafrika, som stöttar utsatta resurser till ett samhälle som inte hade kvinnor och barn i landets fattigaste områden. någonting. Insikten kom fort – det här kan jag inte bara lämna därhän. Crossroads var en illegal kåkstad och ett samhälle under väldigt stor press. Grävskopor kom och rev ner skjulen titt som tätt, männ iskor levde i ständig rädsla. De visste aldrig hur nästa dag skulle se ut. På grund av detta fanns det inga sjukvårdsresurser; inga vaccinations möjligheter, ingen tuberkulosbehandling, ingenting. Men det var också ett samhälle med hopp, sammanhållning och en väldig kampanda. I dag har så mycket förändrats till det bättre. Tidigare hade vi en president som förnekade hiv/aids och före 2005 fanns inte bromsmedi ciner tillgängliga. Innan det förlorade vi många av våra mentormammor till hiv. Det fanns inget skydd, inga mediciner att få under graviditeten för att förhindra att barnet skulle smittas. Nu har smittspridningen från mammor till barn gått ner från 25–30 procent till 1 procent. Det är otroligt. Våra mammor och deras barn över lever. Många i de områden där vi arbetar har det otroligt svårt, men vi kan göra någonting åt det. Det är glädje för mig.”
Berättat för: Mia Holmberg Karlsson 50
Medicinsk Vetenskap №1–2020
Foto: Mia Holmberg
TIPS! Lyssna på Ingrid Le Rouxs sommarprogram i P1 från 2019.
Läkaren och hedersdoktorn Ingrid le Roux har undersökt Nelson Mandela och är Desmond Tutus husläkare – men allt började med ett ögonöppnande besök.
ANNONS
Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen. Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna. Följ oss också på Instagram.
Nytt avsnitt varannan onsdag!
MEDICINVETARNA
Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap? Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 200 och bland våra läsare finns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.
Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se
POSTTIDNING B
Kommunicera din forskning med en konferens i Kommunicera din forskning med en konferens i
ANNONS
Aula Medica Aula Medica Aula för 1000 personer Aula för 200 personer
Toppmodern teknik Aula för 1000 personer Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Aula för 200 personer Stora utställningsytor Toppmodern teknik Fina foajéer för mingel Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Restauranger och café i huset Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset
Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 Aula Medica www.ki.se/aulamedica Nobels väg 6, Solna Kontakt