Topplistan Sjukdomen IBD kan ge buksmärtor och viktnedgång.
Hopp om bättre terapi mot infammatorisk tarmsjukdom INFLAMMATORISK TARMSJUKDOM
(IBD) karakteriseras av en kronisk infammation i tarmens slemhinna som anses öka risken för tjocktarmscancer. Sjukdomen debuterar ofta innan medel åldern med symtom som buksmärtor och viktnedgång. Orsaken är okänd men både genetik, miljö och kroppens eget immunförsvar anses spela en viktig roll. En stor grupp IBDpatienter svarar inte på tillgängliga behandlingar och be hovet av ny kunskap om mekanismerna bakom sjukdomen är därför stort. Medfödda lymfoida celler, ILCs, är en slags immunceller som fnns i kroppens slemhinnor där de deltar i 48
Medicinsk Vetenskap №2–2022
immunförsvaret men också upprätthål ler vävnadsfunktioner som till exempel slemproduktion. Tidigare forskning har visat att ILCs funktion förändras vid infammation och de kan därmed vara ett lovande mål för behandling av IBD. I DEN AKTUELLA STUDIEN isolerade forskarna ILCs från tonsiller och tarm vävnader från patienter som genomgick resektionskirurgi eller endoskopisk un dersökning. Totalt ingick 48 patienter, varav 31 hade IBD. Därefter undersöktes de medfödda lymfoida cellerna i detalj, både direkt efter isolering och efter cellkulturer.
Resultaten visar att en undergrupp av ILCs utgör förstadier till mogna ILCs och ansamlas i tarmslemhinnan hos patienter med IBD. Faktorer i tarm miljön kan i sin tur påverka de omogna lymfocyternas metabolism, leda till ökad celldelning och produktion av en typ av cytokin, IL22, som bidrar till att skydda tarmens vävnader. –Cellernas funktion förändras vid in fammation och utgör därmed lovande mål för terapi vid exempelvis infam matorisk tarmsjukdom. Insikt om hur dessa celler utvecklas från omogna till mogna celler i vävnader ökar förståel sen för hur de bidrar till vävnads funktioner eller infammation i slemhinnor och hur de kan manipuleras för terapeutiska ändamål, säger Efthymia Kokkinou, doktorand vid in stitutionen för medicin, Hud dinge, på Karolinska Institutet, och en av forskarna bakom studien. I ETT NÄSTA STEG vill forskargrup pen studera om förekomsten av och egenskaperna hos omogna tarmILCs kan förutspå svar på läkemedelsbe handling. Framför allt kommer man att studera läkemedel som i dag används för behandling av exempelvis Crohns sjukdom och ulcerös kolit, två av de vanligaste infammatoriska tarm sjukdomarna. Där ingår exempelvis de aktiva substanserna ustekinumab, infiximab och tofacitinib. – Dessa studier är viktiga eftersom rätt val av ef fektiv behandling sparar både individuellt li dande och samhälleliga kostnader, säger Jenny Mjösberg, docent vid institutionen för medicin, Huddinge, på Karolinska Institutet, som lett studien.
CD45RA+CD62L– ILCs in human tissues represent a quiescent local reservoir for the generation of diferentiated ILCs Kokkinou E, Pandey RV, Mazzurana L, Gutierrez-Perez I, Tibbitt CA, Weigel W, Soini T, Carrasco A, Rao A, Nagasawa M, Bal SM, Jangard M, Friberg D, Lindforss U, Nordenvall C, Ljunggren M, Haapaniemi S, Keita ÅV, Söderholm J, Hedin C, Spits H, Bryceson YT, Mjösberg J Science Immunology april 2022
Illustration: Getty Images Foto: Whitney Weigel
Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.
