I korthet

Forskningsnyheter hämtade från ki.se/nyheter

PFAS är ämnen som bland annat finns i brandskum och som kan förorena dricksvatten.

Ny metod beräknar risk med hormonstörande ämnen i dricksvatten

Miljögift. PFAS-ämnen (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) finns i allt från skidvalla till stekpannor och brandskum. De kan bland annat orsaka försvagat immunsystem, sänkt födelsevikt och påverka kroppens nivåer av sköldkörtelhormon. På flera platser i landet, särskilt nära brandövningsplatser, har man uppmätt höga halter PFAS i dricksvattnet. I en ny studie kopplar nu forskare samman information om hur PFAS-ämnen påverkar nivåerna av sköldkörtelhormon med kunskap om hur stora skillnader det finns i känslighet mellan olika individer. Forskarna har utgått ifrån exponeringsdata från ett drabbat område, Ronneby, och kommit fram till att cirka fyra procent av kvinnorna från det förorenade området hade PFAS-halter i blodet som var tillräckligt höga för att orsaka en sänkning av hormonnivåerna. Det är främst kvinnor som riskerar att drabbas och de som levt länge i Ronneby har en högre risk för sänkta nivåer av sköldkörtelhormon. Alltför låga nivåer av sköldkörtelhormon (så kallad hypotyreos) kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och depression. – Det är många faktorer som påverkar om man blir sjuk. Kroppen har en förmåga att kompensera för miljöns påverkan, men PFAS är en faktor som kan öka riskerna. Därför är det viktigt att man kontrollerar hälsan hos de som exponerats för PFAS, säger Antero Silva, forskare vid Institutet för miljömedicin. Environme

ntal Health Perspectives juli 2020

”Vi måste sluta prata om psykisk ohälsa.” Tips! Läs om

Christian Rück, professor vid institutionen för klinisk Christian Rücks nya bok på sidan 53. neurovetenskap, Karolinska

Institutet, debatterar för att vi bör bli bättre på att särskilja psykisk ohälsa och mer normalt obehag. Källa: DN

Blodprover förutsäger risk för skrumplever

Biomarkör. Fettinlagring i levern är vanligt förekommande, och ses ofta hos personer med övervikt eller diabetes. I värsta fall kan det leda till skrumplever eller levercancer. Det är ovanligt, men hos de som drabbas uppstår symtom ofta först i ett sent skede när det inte finns någon bra behandling. En ny studie visar nu att upprepad provtagning och mätningar av det så kallade FIB-4-värdet kan hjälpa till att förutsäga risken. Forskarna använde sig av laboratorieprover från drygt 40 000 personer som även följdes i nationella register för att se vilka som drabbades av skrumplever. – Vi visar att den här biomarkören är användbar för att identifiera personer i primärvård med ökad risk för skrumplever som kan behöva utredas mer noggrant samt för att utesluta personer som inte har behov av detta. Men metoden behöver vidareutvecklas för att minska risken för onödiga undersökningar hos friska personer, säger Hannes Hagström, forskare vid Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Jour

nal of Hepatology juli 2020

Hjärnskador vid covid-19 påvisade

Mentala effekter. En del personer drabbade av covid-19 får förändringar av luktsinne, smak, humör och drabbas av en mental trötthet. Det talar för en påverkan av nervsystemet. Hos de allra svårast sjuka har man även observerat en påverkan på vakenhetsgrad, personlighet och minne. I en ny studie utfördes 222 Mängden av proteinet tau i hjärnan kunde i en ny studie kopplas till graden av kognitiv försämring hos patienter med Alzheimers sjukdom. undersökningar av hjärnan på 185 covid-19-patienter vid Karolinska universitetssjukhuset. Genomgången visade förekomst av stroke och förändringar relaterade till små kärl i hjärnan. – Det vanligaste fyndet Kognition. Forskare har i en ny studie följt 20 patienter var förändringar som tyder mängden av tau-protein på blodproppar och/eller överensstämde väl med den blödningar i mikroskopiska exakta graden av försämring kärl i hjärnan. Dessutom av den kognitiva funktionen ser vi tecken till inflammahos patienter med minnestion i hjärnan, hjärnhinnor besvär. och nerver, säger Tobias – Våra resultat antyder att Granberg, forskningsledare tau-proteinet har stor påvervid institutionen för klinisk kan på hjärnans kognitiva neurovetenskap. funktion. Det innebär att

Forskarna planerar nu att läkemedel som riktar sig mot följa patienterna en längre ansamlingar av tau skulle tid för att se hur skadorna kunna ha bättre chanser att i nervsystemet förändras förändra sjukdomsförlopoch om de kan förutsäga pet än de behandlingar som hur sjukdomen utvecklas. hittills testats och misslyckRadiology juli 2020 ats, säger Agneta Nordberg, forskare vid institutionen för Hjärnavbildning kan och samhälle, som lett stuförutse försämringar dien. Molecular Psychiatry

i minnet vid Alzheimers juli 2020

neurobiologi, vårdvetenskap med Alzheimers sjukdom i Antireumatisk över fyra år för att undersöka behandling gav om mängden av proteinet hjälp vid covid-19 tau i hjärnan kunde förutse Lindring. Svår covid-19 vilka patienter som skulle kan leda till virusorsakad få ett långsamt eller snabbt hyperinflammation (cysjukdomsförlopp. tokinstorm). I en ny studie

De patienter som hade testades läkemedlet tocilizuen liten mängd tau-protein mab, som används mot bland initialt visade stabil funkannat ledgångsreumatism, tion under uppföljningen, på 29 patienter med svår medan patienter med stora covid-19 som behandlats mängder tau försämrades på intensivvårdsavdelning snabbt kognitivt. Den exakta vid Karolinska universitets

sjukhuset, Huddinge. Tiden i respirator förkortades med tio dagar för de som fick tocilizumab, jämfört med de som fick standardbehandling. Vårdtiden på IVA förkortades med åtta dagar och den totala vårdtiden på sjukhus förkortades med tio dagar. Behandlingen var inte förknippad med allvarliga biverkningar. – Nu behöver resultaten bekräftas i en större studie, säger Piotr Nowak, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, som lett studien. Journal of Internal Medicine augusti 2020 1 Tips! Läs mer om nervernas isolering på sidan 16.

viktig gen för bättre behandling av MS har identifierats av forskare vid Karolinska

Institutet. Den heter Gsta4 och kan hindra oligodendrocyter från att förstöras, vilket innebär att hjärnans nervtrådar får behålla sin isolering. Nature Communica

tions augusti 2020 Kroppsbyte på verkade personlighet

Illusion. Skulle vår personlighet förändras om vårt medvetande en dag plötsligt vaknade upp i vår bästa väns kropp? Svaret är ja enligt en studie från Karolinska Institutet.

Med hjälp av VR-glasögon och synkroniserad beröring framkallade forskarna först en perceptuell illusion – en slags ”känselvilla” – av att vänpar bytte kroppar med varandra.

Deltagarna fick sedan betygsätta hur väl ett antal personlighetsdrag stämde in på dem själva. Under illusionen förändrades skattningarna så att de blev mer lika vännens. - Detta visar att vår kroppsuppfattning dynamiskt och kontinuerligt påverkar vår självbild så att vi kan uppleva en sammanhängande och enhetlig känsla av ett jag, säger Henrik Ehrsson, professor vid institutionen för neurovetenskap.

Nu vill forskarna undersöka de hjärnbarksmekanismer som ligger till grund för sammankopplingen mellan kroppsupplevelse och självbild. iScience Augusti 2020