Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från
ki.se/nyheter
”Vi måste sluta prata om psykisk ohälsa.”
Tips! Läs om Christian Rücks nya bok på sidan 53.
Christian Rück, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, debatterar för att vi bör bli bättre på att särskilja psykisk ohälsa och mer normalt obehag. Källa: DN
Biomarkör. Fettinlagring i
Miljögift. PFAS-ämnen (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) finns i allt från skidvalla till stekpannor och brandskum. De kan bland annat orsaka försvagat immunsystem, sänkt födelsevikt och påverka kroppens nivåer av sköldkörtelhormon. På flera platser i landet, särskilt nära brandövningsplatser, har man uppmätt höga halter PFAS i dricksvattnet. I en ny studie kopplar nu forskare samman information om hur PFAS-ämnen påverkar nivåerna av sköldkörtelhormon med kunskap om hur stora skillnader det finns i känslighet mellan olika individer. Forskarna har utgått ifrån exponeringsdata från ett drabbat område, Ronneby, och kommit fram till att cirka fyra procent av kvinnorna från det förorenade området hade PFAS-halter i blodet som var tillräckligt höga för att orsaka en sänkning av hormonnivåerna. Det är främst kvinnor som riskerar att drabbas och de som levt länge i Ronneby har en högre risk för sänkta nivåer av sköldkörtelhormon. Alltför låga nivåer av sköldkörtelhormon (så kallad hypotyreos) kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och depression. – Det är många faktorer som påverkar om man blir sjuk. Kroppen har en förmåga att kompensera för miljöns påverkan, men PFAS är en faktor som kan öka riskerna. Därför är det viktigt att man kontrollerar hälsan hos de som exponerats för PFAS, säger Antero Silva, forskare vid Institutet för miljömedicin. Environme-
levern är vanligt förekommande, och ses ofta hos personer med övervikt eller diabetes. I värsta fall kan det leda till skrumplever eller levercancer. Det är ovanligt, men hos de som drabbas uppstår symtom ofta först i ett sent skede när det inte finns någon bra behandling. En ny studie visar nu att upprepad provtagning och mätningar av det så kallade FIB-4-värdet kan hjälpa till att förutsäga risken. Forskarna använde sig av laboratorieprover från drygt 40 000 personer som även följdes i nationella register för att se vilka som drabbades av skrumplever. – Vi visar att den här biomarkören är användbar för att identifiera personer i primärvård med ökad risk för skrumplever som kan behöva utredas mer noggrant samt för att utesluta personer som inte har behov av detta. Men metoden behöver vidareutvecklas för att minska risken för onödiga undersökningar hos friska personer, säger Hannes Hagström, forskare vid Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Jour-
ntal Health Perspectives juli 2020
nal of Hepatology juli 2020
Ny metod beräknar risk med hormonstörande ämnen i dricksvatten
10
Blodprover förutsäger risk för skrumplever
Medicinsk Vetenskap №3–2020
Foto: Getty Images
PFAS är ämnen som bland annat finns i brandskum och som kan förorena dricksvatten.
