Medicinsk Vetenskap nr 3 2020 by Karolinska Institutet

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 3 • September 2020 Pris: 50 kronor

X Y-faktorn Så ska forskare få bättre syn på könsskillnader i hälsa

I N T E R VJ U N

Forskaren som själv fick covid-19 SUICIDPREVENTION

Insatserna som kan rädda liv D I AG N O ST I K

AI ska hitta bröstcancer

PLUS: POLIO / EPIDEMIOLOGER / T-CELLER

ANNONS Ö V E R V A K A

O C H

K O M M U N I C E R A

Nya ClearPanel

™

Akut-/undersökningsrum

Mottagningar

Avstånd med närvaro och

Stabil och lätt att rengöra

ögonkontakt

Keep it Clean™ Kraven på en hygienisk närmiljö runt patienten blir viktigare hela tiden. Keep it Clean™ är Silentias ledord för

Intensivvård Ökad överblick och övervakning

Fysioterapi Närkontakt utan kroppskontakt

Äldreomsorg Närvaro och trygghet på behörigt avstånd

Mobil skärmlösning för ökad närvaro ClearPanel är en helt transparent, mobil skärm som gör det enkelt att övervaka och kommunicera med patienter. Uppfyller sjukvårdens strikta hygienkrav genom skärmens släta, lättåtkomliga ytor som tål de i vården förekommande desinfektionsmedlen. Lätt att rengöra, lätt att flytta och lätt att ställa undan när den inte används. ClearPanel är en del av Silentias omfattande skärmsystem för olika vårdsituationer.

hstd

Läs mer om ClearPanel på silentia.se eller ring oss på 0346-485 80.

förbättrad hygienstandard.

Innehåll

№3—2020 Framsteg 7 8 13 14 16

Många har T-celler mot coronavirus Guide: Epidemiologer av olika slag Katastrofexpert på plats i Beirut Lång att göra-lista i coronatid Närkoll på myelin

I fokus 12 Forskning pågår: Vilken roll spelar bakteriefloran vid kejsarsnitt? 24 Fler fall av bröstcancer ska upptäckas med hjälp av AI 26 Köns- och genusskillnader i hälsa - så ska de utforskas bättre

Foto: Alexander Donka, Martin Stenmark Illustration: Joey Guidone, Anders Kjellberg, Amanda Berglund

Möt forskarna 18 När pandemin slog till: Så ställde de om sitt arbete 32 Intervjun med Ali Mirazimi: Coronavirus blev hans fulla fokus

Förebygga. Det går att göra mer för att minska antalet självmord, menar forskare.

54 Mai-Lis Hellénius om att arbeta med preventionsforskning

På djupet: Suicidprevention 36 Fler kan räddas från självmord 40 Mattias Sunneborn: ”Jag ljög om pappas död” 44 Statistik: Självmord i världen

Alltid i MV 10 I korthet 17 Utblick 22 Tidslinjen: Polio 47 Frågor och svar 50 Topplistan 53 Boktips

MS. En ny metod ser skador på myelinet.

54 Prevention.”Jag jobbar för ickehändelser”, säger Mai-Lis Hellénius.

Coronavetare. Ali Mirazimi är virusforskaren som själv fick covid-19.

Olika. Kunskap saknas om varför hälsan skiljer sig mellan kvinnor och män. 3

Redaktören har ordet

PIDEMIOLOG. Kan du uttala det rätt? En oväntad effekt av den dagliga medierapporteringen om coronapandemin det senaste halvåret är att många, inte minst journalister, lärt sig ordet. Och en radda epidemiologer är numera kändisar. Men hur många vet vad de gör? Tittar man närmare så visar det sig att det finns flera olika typer av epidemiologer som svarar på lite olika forskningsfrågor. Kolla in Medicinsk Vetenskaps epidemiologguide där vi lyfter nyanserna i ett brett yrkes område. En annan effekt av coronapandemin är att många fors kare tvingats ställa om sin verksamhet. En hel del forskning har lagts på is då försökspersoner inte kunnat delta eller provinsamlingar avstannat. Samtidigt har helt nya projekt startat och re kordmånga har visat intresse för att stötta forskning kring coronaviruset och covid-19. Det har resulterat i en lång ”att göra-lista” - vi har listat exempel på sidorna 14-15. För en del forskare har det blivit väldigt mycket att göra. Som virusforskaren Ali Mirazimi säger när han intervjuas i Karolinska Insti tutets podcast Medicinvetarna: ”Ibland känns det som jag springer långsamt fast jag springer fort”. I detta nummer berättar han om sina coronarelaterade forskningsprojekt och om när han själv insjuknade i covid-19. Coronaviruset har också aktualiserat könsskillnader i hälsa: Män drabbas hårdare och fler män dör i covid-19. En förklaring kan vara att immunför svaret fungerar lite sämre hos män. Att det finns könsskillnader i hälsan är välkänt: Kvinnor och män drabbas olika av en rad sjukdomar, behandlingar kan fungera olika väl och det finns även skillnader TIPS! mellan könen i benägenheten att söka vård. Men ännu är det Professor Jan Albert mycket man inte vet om hur kön och genus påverkar hälsan, summerar ett halvår med coronapandemin det framgår av vår artikel i detta nummer. Allt fler forsknings i #50 av podcasten finansiärer vill nu att dessa aspekter integreras i forskningen, Medicinvetarna. helst så tidigt som möjligt. In och lyssna! Pandemin förväntas också ge effekter på den psykiska hälsan. I ett internationellt projekt ska forskare under söka hur självmordstalen på verkas i flera länder. I studien ingår att undersöka hur socialt stöd kan förebygga självmord med hjälp från frivilliga ur civilsamhället. Att förstå mer om hur vi kan minska antalet personer som tar sitt liv är en av de mest prioriterade frå gorna för forskarna som inter vjuas i vår fördjupning. Men redan idag finns det mycket vi kan göra: I samhället, mer lokalt och på individnivå.

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Medarbetare i detta nummer Margareta Bloom Sandebäck Fotograf Margareta Bloom Sandebäck är frilansfotograf med bas i Stockholm. Född i småländsk journalistfamilj växte hon halvt om halvt upp på en redaktion, och fick en Olympus Mju II som sexåring. Det var kärlek vid första ögonkastet, och den har hållit i sig. Joey Guidone Illustratör Joey Guidone är utbildad i Italien där han också bor, vid foten av en alptopp. Han har uppdragsgivare i både Europa och USA. I detta nummer har han illustrerat fördjupningen om suiciprevention. Anne Hammarskjöld Forskningskommunikatör Anne Hammarskjöld är copywritern som fick ett oväntat uppdrag och slutade skriva reklam. Besöket på ett industriföretag öppnade en ny värld, efter det har hon fortsatt fascineras av industri, it, och medicinsk forskning. Ledig tid lägger Anne helst på sina hundar och bisamhällen. Dessutom: Andreas Andersson, Alexander Donka, Amanda Berglund, Sara Johari, Anders Kjellberg, Felicia Lindberg, Annika Lund, Maja Lundbäck, Sara Nilsson, Pernilla Sjöholm, Martin Stenmark, Matilda Skoglöw, Magnus Trogen Pahlén.

Foto: Joel Nilsson, Margareta Bloom Sandebäck, Hanna Hedberg.

Cecilia Odlind:

Redaktionen Ansvarig utgivare Anna Maria Böök Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Jesper Möller jesper.moller@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Erika Franzén, Johan Frostegård, Björn Högberg, Pernilla Lagergren, Daniel Normark, Jessica Norrbom, Mikael Rydén, Carolina Hagberg.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsillustration Amanda Berglund Tryck Lenanders Grafiska AB Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №3–2020

ANNONS

Toxicology Knowledge Team Sweden AB Konsulttjänster inom toxikologi och säkerhetsfarmakologi Vi hjälper dig att ta din läkemedelskandidat till klinik

• Säkerhetsbedömning av target • Tidig screening av toxicitet med in silico-analys • Design och monitorering av studier • Utläggning av studier • Bedömning av föroreningar • Regulatorisk dokumentation/interaktion Till dig som är tillverkare

kan vi ta fram gränsvärden för yrkesexponering (OEL) och föroreningar i produkten (PDE)

Vi utför också säkerhetsbedömningar av medicintekniska produkter tktsweden.com contacttkt@tktsweden.com +46 70 22 900 22 Forskargatan 20J SE-151 36 Södertälje , Sweden

GE En Gåva till KarolinsKa institutEt Karolinska institutets vision är att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Med ditt stöd kan vi förverkliga visionen och fortsätta att göra skillnad.

Foto: Erik Cronberg

om du har frågor eller ideér rörande Karolinska institutets forskning och utbildning, kontakta oss på Development office. Vi berättar gärna mer om hur du kan vara en del av framtiden och bidra till nya genombrott för livet.

Ge din gåva via webben: ki.se/stodki

Kontakta oss på Development office; telefon 08-524 800 00 eller development-office@ki.se, du kan även ge din gåva direkt via webben på ki.se/stodki

Vill du också bidra till nya

gEnoMbrott För liVEt™

Det senaste inom medicinsk forskning

Foto: Getty Images

Många har T-celler mot covid-19 En studie från Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset visar att många personer med mild eller asymtomatisk covid-19 uppvisar så kallad T-cellsimmunitet mot det nya coronaviruset, även om de inte testats positivt för antikroppar. I den aktuella studien har forskarna genomfört immunologiska analyser av prover från drygt 200 personer, varav många hade milda eller inga symtom på covid-19. Som kontrollgrupp studerades friska blodgivare. – En intressant observation var att inte bara individer med verifierad covid19-sjukdom uppvisade T-cellsimmunitet, utan även flera av deras exponerade asymtomatiska familjemedlemmar. Dessutom hade ungefär 30 procent av blodgivarna som lämnat blod under maj 2020 covid-19-specifika T-celler; en siffra som är betydligt högre än vad tidigare antikroppstester har visat, säger Soo Aleman, forskare anknuten till institutionen för medicin, Huddinge och en av författarna till studien. Forskarna tror att T-cellsimmunitet kan innebära ett skydd mot covid-19 och resultaten innebär att immuniteten i samhället sannolikt är större än vad antikroppstesterna visar. T-cellsanalyser görs än så länge bara i specialiserade laboratorier. Cell augusti 2020

Tips! Vill du höra mer om T-cellsimmunitet och om NK-celler i cancerbehandling? Lyssna på avsnitt 45 av podcasten Medicinvetarna där professor Hans Gustaf Ljunggren intervjuas.

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Guide Epidemiologer

Epidemiologer är de allihopa Pandemin har satt epidemiologerna på kartan, men visste du att det finns olika sorter? Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

Hur kan vi minska risken? En fråga för den medicinska epidemiologen. Här är fokus ofta att förstå hur ohälsa eller specifika sjukdomar uppkommer i befolkningen. Cancerepidemiologer söker till exempel efter risk- och friskfaktorer kopplade till canceruppkomst och genetiska epidemiologer letar i vår arvsmassa efter gener som ökar risken för specifika sjukdomar. Exempel: Karin Sundström, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin: ”Jag forskar om humant papillomvirus, HPV, som kan orsaka flera cancerformer hos kvinnor och män, bland annat livmoderhalscancer. Vi arbetar med hur man bäst kan kombinera vaccinationsprogram med screeningprogram, för att på sikt få bort all HPV-relaterad cancer.” 8

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Hur gör man? En fråga för den metodorienterade epidemiologen. Epidemiologi är en ”verktygslåda”, som kan appliceras på många olika frågeställningar. Men även själva verktygslådan behöver utvecklas. Lite i skuggan av de tillämpade epidemiologerna finns de som i gränslandet mellan epidemiologi och biostatistik fokuserar på att förbättra analysmetoder och möjligheten att dra säkra slutsatser. Exempel: Arvid Sjölander, forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik: ”Min forskning handlar om att utveckla bättre statistiska metoder och studiedesigner. En gemensam nämnare för de metoder jag arbetar med, är att de syftar till att studera orsakssamband mellan riskfaktorer och sjukdomar.”

Vilken behandling är bäst? En fråga för den kliniska epidemiologen. Inom klinisk forskning används den epidemiologiska verktygslådan till att studera och identifiera faktorer som avgör prognosen för en sjukdom, och för att förstå hur olika behandlingar står sig mot varandra. Exempel: Johan Askling, professor vid institutionen för medicin, Solna: ”Jag forskar om kroniska inflammatoriska ledsjukdomar, som reumatoid artrit, och försöker identifiera undergrupper av patienter som skiljer sig från varandra när det gäller sjukdomsförlopp samt effekt och bieffekter av nya behandlingar. Här blir epidemiologi ett komplement till immunologi och genetik. Den allra bästa forskningen sker när flera olika vetenskapsfält samverkar.”

Smittar det? En fråga för den ”klassiska” infektionsepidemiologen. Detta är vad de flesta kopplar ihop med en epidemiolog, och är också ursprunget till termen ”epidemiologi”: Att studera infektionssjukdomars spridning och förekomst, smittsamhet, vilka befolkningsgrupper och vilka beteenden som medför störst risk, samt hur man kan förhindra, behandla eller kontrollera smittan. Exempel: Anna Mia Ekström, professor vid institutionen för global folkhälsa: ”Jag forskar om sexuell och reproduktivhälsa, framförallt i Afrika. Vi studerar till exempel hur man kan minska risken för unga kvinnor att smittas med hiv. Och just nu hur nerstängningar i samband med covid-19 påverkar tillgången till läkemedel för infektionssjukdomar som hiv, malaria och tuberkulos samt ökar risken för övergrepp och osäkra aborter.”

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

”Vi måste sluta prata om psykisk ohälsa.”

Tips! Läs om Christian Rücks nya bok på sidan 53.

Christian Rück, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, debatterar för att vi bör bli bättre på att särskilja psykisk ohälsa och mer normalt obehag. Källa: DN

Biomarkör. Fettinlagring i

Miljögift. PFAS-ämnen (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) finns i allt från skidvalla till stekpannor och brandskum. De kan bland annat orsaka försvagat immunsystem, sänkt födelsevikt och påverka kroppens nivåer av sköldkörtelhormon. På flera platser i landet, särskilt nära brandövningsplatser, har man uppmätt höga halter PFAS i dricksvattnet. I en ny studie kopplar nu forskare samman information om hur PFAS-ämnen påverkar nivåerna av sköldkörtelhormon med kunskap om hur stora skillnader det finns i känslighet mellan olika individer. Forskarna har utgått ifrån exponeringsdata från ett drabbat område, Ronneby, och kommit fram till att cirka fyra procent av kvinnorna från det förorenade området hade PFAS-halter i blodet som var tillräckligt höga för att orsaka en sänkning av hormonnivåerna. Det är främst kvinnor som riskerar att drabbas och de som levt länge i Ronneby har en högre risk för sänkta nivåer av sköldkörtelhormon. Alltför låga nivåer av sköldkörtelhormon (så kallad hypotyreos) kan leda till trötthet, koncentrationssvårigheter och depression. – Det är många faktorer som påverkar om man blir sjuk. Kroppen har en förmåga att kompensera för miljöns påverkan, men PFAS är en faktor som kan öka riskerna. Därför är det viktigt att man kontrollerar hälsan hos de som exponerats för PFAS, säger Antero Silva, forskare vid Institutet för miljömedicin. Environme-

levern är vanligt förekommande, och ses ofta hos personer med övervikt eller diabetes. I värsta fall kan det leda till skrumplever eller levercancer. Det är ovanligt, men hos de som drabbas uppstår symtom ofta först i ett sent skede när det inte finns någon bra behandling. En ny studie visar nu att upprepad provtagning och mätningar av det så kallade FIB-4-värdet kan hjälpa till att förutsäga risken. Forskarna använde sig av laboratorieprover från drygt 40 000 personer som även följdes i nationella register för att se vilka som drabbades av skrumplever. – Vi visar att den här biomarkören är användbar för att identifiera personer i primärvård med ökad risk för skrumplever som kan behöva utredas mer noggrant samt för att utesluta personer som inte har behov av detta. Men metoden behöver vidareutvecklas för att minska risken för onödiga undersökningar hos friska personer, säger Hannes Hagström, forskare vid Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. Jour-

ntal Health Perspectives juli 2020

nal of Hepatology juli 2020

Ny metod beräknar risk med hormonstörande ämnen i dricksvatten

Blodprover förutsäger risk för skrumplever

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Foto: Getty Images

PFAS är ämnen som bland annat finns i brandskum och som kan förorena dricksvatten.

Hjärnskador vid covid-19 påvisade Mentala effekter. En del per-

soner drabbade av covid-19 får förändringar av luktsinne, smak, humör och drabbas av en mental trötthet. Det talar för en påverkan Mängden av nervsystemet. Hos av proteinet tau i de allra svårast sjuka hjärnan kunde i en ny har man även obserstudie kopplas till graden verat en påverkan på av kognitiv försämring hos vakenhetsgrad, perpatienter med Alzheisonlighet och minne. I mers sjukdom. en ny studie utfördes 222 undersökningar av hjärnan på 185 covid-19-patienter vid Karolinska universitetssjukhuset. Genomgången visade förekomst av stroke och förändringar relaterade till små kärl i hjärnan. – Det vanligaste fyndet mängden av tau-protein var förändringar som tyder överensstämde väl med den på blodproppar och/eller exakta graden av försämring blödningar i mikroskopiska av den kognitiva funktionen kärl i hjärnan. Dessutom hos patienter med minnesser vi tecken till inflammabesvär. tion i hjärnan, hjärnhinnor – Våra resultat antyder att och nerver, säger Tobias tau-proteinet har stor påverGranberg, forskningsledare kan på hjärnans kognitiva vid institutionen för klinisk funktion. Det innebär att neurovetenskap. läkemedel som riktar sig mot Forskarna planerar nu att ansamlingar av tau skulle följa patienterna en längre kunna ha bättre chanser att tid för att se hur skadorna förändra sjukdomsförlopi nervsystemet förändras pet än de behandlingar som och om de kan förutsäga hittills testats och misslyckhur sjukdomen utvecklas. Radiology juli 2020 ats, säger Agneta Nordberg, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap Hjärnavbildning kan och samhälle, som lett stuförutse försämringar dien. Molecular Psychiatry

i minnet vid Alzheimers

Foto: Getty Images

Kognition. Forskare har i en

ny studie följt 20 patienter med Alzheimers sjukdom i över fyra år för att undersöka om mängden av proteinet tau i hjärnan kunde förutse vilka patienter som skulle få ett långsamt eller snabbt sjukdomsförlopp. De patienter som hade en liten mängd tau-protein initialt visade stabil funktion under uppföljningen, medan patienter med stora mängder tau försämrades snabbt kognitivt. Den exakta

juli 2020

Antireumatisk behandling gav hjälp vid covid-19 Lindring. Svår covid-19

kan leda till virusorsakad hyperinflammation (cytokinstorm). I en ny studie testades läkemedlet tocilizumab, som används mot bland annat ledgångsreumatism, på 29 patienter med svår covid-19 som behandlats på intensivvårdsavdelning vid Karolinska universitets-

sjukhuset, Huddinge. Tiden i respirator förkortades med tio dagar för de som fick tocilizumab, jämfört med de som fick standardbehandling. Vårdtiden på IVA förkortades med åtta dagar och den totala vårdtiden på sjukhus förkortades med tio dagar. Behandlingen var inte förknippad med allvarliga biverkningar. – Nu behöver resultaten bekräftas i en större studie, säger Piotr Nowak, forskare vid institutionen för laboratoriemedicin, som lett studien. Journal of Internal

Medicine augusti 2020

Tips! Läs mer om nervernas isolering på sidan 16.

viktig gen för bättre behandling av MS har identifierats av forskare vid Karolinska Institutet. Den heter Gsta4 och kan hindra oligodendrocyter från att förstöras, vilket innebär att hjärnans nervtrådar får behålla sin isolering. Nature Communications augusti 2020

Kroppsbyte påverkade personlighet Illusion. Skulle vår personlighet förändras om vårt medvetande en dag plötsligt vaknade upp i vår bästa väns kropp? Svaret är ja enligt en studie från Karolinska Institutet. Med hjälp av VR-glasögon och synkroniserad beröring framkallade forskarna först en perceptuell illusion – en slags ”känselvilla” – av att vänpar bytte kroppar med varandra. Deltagarna fick sedan betygsätta hur väl ett antal personlighetsdrag stämde in på dem själva. Under illusionen förändrades skattningarna så att de blev mer lika vännens. - Detta visar att vår kroppsuppfattning dynamiskt och kontinuerligt påverkar vår självbild så att vi kan uppleva en sammanhängande och enhetlig känsla av ett jag, säger Henrik Ehrsson, professor vid institutionen för neurovetenskap. Nu vill forskarna undersöka de hjärnbarksmekanismer som ligger till grund för sammankopplingen mellan kroppsupplevelse och självbild. iScience Augusti 2020 Medicinsk Vetenskap №3–2020

Framsteg Hallå där

”Många kvinnor som föder med kejsarsnitt vill ge barnet av sina egna bakterier för att minska risken för allergier. Vi vill nu ta reda på om det fungerar”, säger Emma Fransson, projektkoordinator för RoMaNs-studien.

EMMA FRANSSON

är forskarassistent vid centrum för translationell mikrobiomforskning, CTMR, vid Karolinska Institutet .

Vilken roll spelar bakterier vid en förlossning? Barn som föds med kejsarsnitt får en annorlunda bakterieflora. Nu ska svenska forskare ta reda på om det går att återställa den och på så vis minska risken för allergier. Text: Felicia Lindberg Foto: Pernilla Sjöholm

Hur påverkar kejsarsnitt bakteriefloran?

– Tidigare studier har visat att barn som föds med kejsarsnitt koloniseras med fler hudbakterier och sjukhusbakterier jämfört med vaginalt födda barn som får fler bakterier från mammans vagina och tarm i sitt mikrobiom. Vilken betydelse har detta för hälsan?

– Från stora registerstudier vet vi att barn som föds med kejsarsnitt har en ökad risk att utveckla astma och allergier men också andra sjukdomar som diabetes. En del av förklaringen kan vara att barnet får för lite av vissa bakterier och att detta påverkar immunsystemet, som behöver utmanas för att utvecklas. För vissa diagnoser kan det vara svårt att veta om det finns ett orsakssamband eftersom kejsarsnitt är vanligare bland kvinnor med olika typer av hälsoproblem. Är skillnaderna i bakteriefloran bestående?

– Det verkar som om bakteriefloran hos kejsarsnittsfödda barn normaliseras under de första levnadsmånaderna men det behövs fler studier. Även andra faktorer som antibiotika, amning, husdjur och antal syskon kan påverka bakteriefloran efter födseln. 12

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Vad är RoMaNs-studien?

– RoMaNs står för Restoration of Microbiota in Newborns och är en multicenterstudie som koordineras från CTMR vid Karolinska Institutet men som genomförs på fem sjukhus runt om i landet. Syftet är att ta reda på om barn som föds med kejsarsnitt och som direkt efter förlossningen gnids in med mammans vaginal- och tarmflora får en bakterieflora som liknar den hos vaginalt födda barn. Vi ska också undersöka om behandlingen kan minska risken att drabbas av allergier. Studien är påbörjad och vi kommer att rekrytera 330 kvinnor totalt. Hur ska ni gå tillväga?

– Barn till friska kvinnor med planerat kejsarsnitt lottas till aktiv behandling eller placebo och barn som fötts vaginalt ingår som kontrollgrupp. När barnet föds tas prover på bakteriefloran från huden (mamma och barn), bröstmjölk och barnets avföring. Samma

prover tas sedan efter en månad och efter sex, tolv och 24 månader. Vi kommer också att ta blodprover för att undersöka hur immunsystemet utvecklas samt titta på förekomsten av atopiskt eksem och allergier. Varför behövs er studie?

– Det finns enstaka mindre studier där man försökt återställa bakteriefloran med mammans vaginalflora men vi tillsätter även bakterier från tarmfloran. Med vår studie, som är större än de tidigare publicerade, kommer vi även att undersöka utvecklingen av immunsystemet och om vi kan minska risken att barnet utvecklar allergi. Många kvinnor som ska föda med kejsarsnitt vill gärna själva ge barnet av sina bakterier, men bristen på kliniska prövningar gör att vården inte kan erbjuda det. Om behandlingen visar sig vara effektiv hoppas vi att den ska kunna erbjudas alla barn som föds med kejsarsnitt. Läs mer på romans-studien.se

Minst 220 människor dödades och fler än 5 000 skadades när en explosion inträffade i Beiruts hamnkvarter i augusti. Explosionen ska ha berott på att ammoniumnitrat som lagrats i en hangarbyggnad i området detonerade.

Aktuellt Framsteg

” Det låter tufft att försöka disputera tre gånger, och det var jobbigt” Jonas F Ludvigsson, numera framgångsrik forskare och professor vid institutionen för epidemiologi och medicinsk biostatistik, berättar om sina tidiga motgångar inom forskningen i Utbildningsradion. urplay.se

Jan Huisken tilldelas Lennart Nilsson Award Prisad. Lennart Nilsson

Katastrofmedicinare ryckte ut i Beirut

Foto: Johan von Schreeb, Andreas Andersson, Privat

Forskningsbaserad kunskap från bland annat Ka rolinska Institutet kommer nu till nytta vid hjälp arbetet i explosionsdrabbade Beirut. PÅ UPPDRAG AV Världshälsoorganisationen, WHO, är Johan von Schreeb, professor i katastrofmedicin vid institutionen för global folkhälsa, på plats för att samordna de internationella fältsjukhusen som skickas till Beirut i eftersvallet av den explosion som inträffade där den 4 augusti 2020. – Sen jordbävningen på Haiti för tio år sedan har vi tillsammans med WHO byggt upp ett system för att kvalitetssäkra internationella fältsjukhus. Det finns numer ett register med runt 50 fältsjukhus. Premiärministern i Libanon, som har avgått sedan dess, bad om internationell hjälp, och då försöker WHO se till att de som kommer hit också lever upp till kvalitetskraven, säger han. Coronapandemin börjar samtidigt ta ordentlig fart i Libanon så en förhoppning är att också kunna hjälpa till med att bygga upp covid-19-vården. – Mycket av det vi tidigare gjort på Karolinska Institutet, till exempel onlineutbildningarna för vårdpersonal, kan vi ha god användning av. Jag tycker det är intressant att vi genom vårt WHO-samarbete kan bidra operativt samtidigt som vi säkerställer att vårt arbete baseras på forskning, säger Johan von Schreeb. Kunskapscentrum för katastrofmedicin är sen 2017 ett WHO-samarbets centrum. Andreas Andersson

Award 2020 tilldelas Jan Huisken, chef för medicinsk teknik vid Morgridge Institutet, Madison, Wisconsin, för sin utveckling och kreativa användning av light-sheet-mikroskopi. ”Hans bilder och filmer av levande organismer är hisnande, både i deras vetenskapliga innehåll och i deras konstnärliga värden” motiverar stiftelsen Lennart Nilsson Award. Stiftelsen grundades 1998 för att hedra den världsrenommerade svenske fotografen Lennart Nilsson för hans excellenta och innovativa arbete inom fotografering. Källa: ki.se

100

miljoner kronor. Så mycket pengar donerades spontant till Karolinska Institutets covid-19-forskning under våren. De generösa bidragen omsätts nu inom forskningsprojekt inriktade på bland annat vaccin och behandlingar. Källa: ki.se

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Överblick Att göra-listan

Att göra i coronatider

Här är sju saker som forskare vid Karolinska Institutet har på sin agenda.

Text: Ola Danielsson

Ordna tester Det behövs bland annat … Enkla tester. Forskare utvecklar test som skippar dyra reaktionssteg och därmed blir billigare samt tester som fungerar i hemmamiljö.

Förstå sjukdomen Några angreppsätt är att … Göra en atlas. Forskare kartlägger hur olika immunceller beter sig när viruset tagit sig in kroppen. Tidiga resultat visar att många med covid-19 uppvisar så kallad T-cellsimmunitet och att personer med svår infektion har en särskild typ av NK-cellsaktivitering.

Stoppa infektionen Forskarna satsar på att … Ta fram vaccin. Gärna ett som slår brett och kan hjälpa även mot framtida coronavirus.

Storskaliga tester. I ett projekt ska forskare utveckla covid-19-tester i stor skala för att kunna följa hur viruset muterar i befolkningar. Prognostiska tester. Ett blodprov vid sjukhusinläggning kan förutspå allvarlig covid-19 enligt en studie.

Bygga en biobank. Med sparade prover kan kunskapen växa. Studera överreaktioner. Hos svårt sjuka covid-19patienter har flera celltyper identifierats med en central funktion i immunförsvarets reaktion.

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Bild:Getty Images

Fixa behandling Förbättra måendet Genom att bland annat … Fråga befolkningen. Studien Omtanke2020 kartlägger pandemins påverkan på människors psykiska hälsa genom regelbundna enkäter och registerutdrag. Studien kan bli en av världens största i ämnet. Hindra självmord. En global studie undersöker pandemins påverkan på psykisk hälsa och självmordstal och om socialt stöd kan förebygga självmord.

Läs mer på sidan 46.

Exempel på strategier är … Prova med blodplasma. Kliniska studier pågår för att ta reda på om blod från tillfrisknade kan hjälpa sjuka.

Kartlägga risker Tre sätt är att …

Ta fram antikroppar. Flera projekt försöker få fram de bästa antikropparna, bland annat från blodplasma från tillfrisknade, att använda som medicin. Lura viruset. Forskare försöker få viruset att fastna på en läkemedelsmolekyl istället för på en receptor som leder in i kroppens celler. Använda vad man har. Med hjälp av bland annat AI söker forskare bland befintliga mediciner som skulle kunna hjälpa mot covid-19. Två mediciner mot ledgångsreumatism visar lovande effekt. Höja trycket. Kan en kort behandling med en extremt hög halt syrgas i en tryckkammare hjälpa mot covid-19 med lunginflammation? Forskning ska ge svar.

Studera riskgrupper. Hög ålder, hjärt-kärlsjukdom, cancer, KOL, astma och diabetes är enligt WHO riskfaktorer för svår covid-19. Nu tar forskare fram kunskap kring hur riskgrupper kan skyddas. Följa upp unga vuxna. De drabbas inte särskilt hårt, men hur fungerar immuniteten och vilka är långtidseffekterna? Det klassiska BAMSE-projektet som pågått sedan 1994 ska användas för att besvara frågorna. Leta gener. Ett internationellt konsortium som i Sverige koordineras från Karolinska Institutet ska hitta genvarianter som kan ge svår covid-19 eller tvärtom skydda mot infektionen.

? Ta reda på mer! Det återstår att svara på … Många frågor. Hur hänger nikotin, missuppfattningar och sorkfeber ihop med covid-19? Och hur påverkas egentligen kulturutövandet, lärandet, anställningssäkerheten, distans arbetet och datorspelandet? Studier pågår.

Källor: ki.se/covid-19, Nature Medicine april 2020, Clinical Infectious Diseases augusti 2020, Cell Reports Medicine augusti 2020, Journal of Internal Medicine augusti 2020, MBO Molecular Medicine maj 2020, covidhge.com, omtanke2020.se Medicinsk Vetenskap №3–2020

Framsteg Aktuellt Framsteg Närkoll på myelin

Nyckeln till snabba nerver Illustration: Anders Kjellberg Text: Ola Danielsson

Vad? Myelin är ett isolerande hölje av fett, vatten och protein som finns runt en del nervtrådar. Det hjälper den elektriska nervsignalen att färdas snabbare genom nervtråden, upp till 120 m/s jämfört med cirka 1 m/s i nervtrådar utan myelin.

Var?

Hur? Olika celler kan bilda myelin. I det centrala nervsystemet görs jobbet av oligodendrocyter som virar sig runt nervtråden. Mellan myelinskidorna finns kala hål där nervsignalen hoppar från nod till nod, det går snabbare än att färdas kontinuerligt genom nervtråden.

Mest myeliniserade nervtrådar finns i hjärnans vita substans som utgör den större delen av hjärnans inre del – det är just myelinet som står för den vita färgen.

Och? Vid multipel skleros (MS) bryts myelinet ner av kroppens egna immunceller och forskning pågår för att skydda eller återskapa myelinet. Genom att sikta in sig på vattnet som finns i myelinet kan man genom en ny metod upptäcka skador på myelinet med magnetkamera, vilket nyligen tillämpats vid MS av forskare vid Karolinska Institutet. Nästa steg, som redan påbörjats, är att studera hur olika MS-läkemedel påverkar myelinet.

Källa: Annals of Neurology februari 2020, Tobias Granberg, forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. 16

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Framsteg Utblick

BUDSKAP FRÅN OVAN Sydkorea hör till de länder som rekommenderar befolkningen att bära ansiktsmask , vilket var ett av budskapen när myndigheterna bjöd på drönarshow i juli. I Sverige har myndigherna hittills gjort en annan bedömning.

” Man kan likna det vid olika kattraser.” Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet, förklarar olika virusvarianter i termer av siameskatter och bondkatter som båda är katter, men skiljer sig åt genetiskt. Källa: DN

Kraftfull sång sprider stora droppar

Polio är nu helt utrotat i Afrika

Foto: Yonhap/TT

Lyckat. Världshälsoorgani-

rades år 2016 i Nigeria. Så kallad vild polio finns enligt WHO idag bara i två länder: Pakistan och Afghanistan. Polio som härstammar från det försvagade virus som ges som vaccin förekommer fortfarande i ett flertal länder. Källa: WHO

sationen, WHO, deklarerade den 25 augusti 2020 att Afrika är fritt från polio. - Utrotandet av vild polio i Afrika är en av de största folkhälsoframgångarna i vår tid och en kraftfull inspiration för att slutföra jobbet Olika immunsvar hos med att utrota polio globalt, män och kvinnor sa WHO:s generaldirektör Könsskillnader. Skillnader i Dr. Tedros Adhanom Gheimmunförsvaret kan förklara breyesus i ett uttalande. Initiativet ”the Global Polio varför män drabbas hårdare än kvinnor av covid-19, Eradication Initiative” har menar amerikanska forskare sedan 1988 arbetat med att som har studerat imutrota sjukdomen från munsvaret hos 98 världen med hjälp TIPS! Läs mer om män och kvinnor av vaccination. polio på sidan 20 med milda eller År 1996 startade och könsskillnamåttliga symtom på Nelson Mandela der i hälsa på covid-19. kampanjen ”Kick sidan 26. Forskarna fann att Polio Out of Africa” män hade högre nimed ett poliofritt Afrika våer av cytokiner i blodet, som mål. Då drabbades fortsignalmolekyler som orsakar farande 75 000 afrikanska barn av förlamning på grund inflammation och som vid svåra fall av covid-19 kan av polio. leda till så kallad cytokinBåda kampanjerna blev storm. Kvinnor hade i stället framgångsrika. Det senaste starkare svar från T-celler, poliofallet i Afrika registre-

en slags immunceller som känner igen specifika smittoämnen. Hos män var en försämring av symtomen över tid kopplat till ett svagt T-cellssvar, medan det hos kvinnor var mer kopplat till en ökad förekomst av cytokiner. Forskarna föreslår att det kan behövas olika strategier för att behandla covid-19 hos män respektive kvinnor. Nature augusti 2020

procent av världens befolkning, eller 1,7 miljarder människor har minst en av riskfaktorerna för svår covid-19, enligt en studie. Enligt forskarna har 349 miljoner människor hög risk och kommer behöva sjukhusvård om de blir infekterade. Lancet Global Health augusti 2020

Smittrisk. Tala är silver, tiga är guld – och sjunga är värst. Det blev slutsatsen när aerosolforskare vid Lunds universitet studerade hur mycket partiklar vi avger när vi sjunger. Tolv friska sångare och två personer med bekräftad covid-19 medverkade i studien. Resultaten visade att sång – särskilt högljudd och konsonantrik sådan – sprider mycket aerosolpartiklar och stora droppar till den omgivande luften. Forskarna kunde dock inte påvisa virus i luften från de två covid19-smittade personerna, men påpekar att det finns en risk att virus sprids med sång. Forskarna menar att om vi har en god förståelse för riskerna i sammanhang där många människor sjunger tillsammans, kan vi också sjunga på ett säkrare sätt. Sången kan genomföras med distans, god hygien och en bra ventilation som minskar mängden aerosoler i luften. Även munskydd kan göra skillnad, enligt studien. – När sångarna hade på sig ett enkelt munskydd fångades det mesta av aerosolerna och dropparna upp och nivåerna blev jämförbara med dem vid vanligt tal, säger Jakob Löndahl, en av forskarna bakom studien. Aerosol Science and Technology augusti 2020 Medicinsk Vetenskap №3–2020

Tre forskare som ställde om

När coronapandemin slog till var det många forskare som lade sina vanliga projekt åt sidan för att helt ägna sig åt det nya viruset. Möt tre vars yrkesliv tog en vändning. Berättat för: Maja Lundbäck Foto: Margareta Bloom Sandebäck

ställde 18

Medicinsk Vetenskap №3–2020

” Initialt tog mediefrågor nära halva arbetsdagen” ”Vi var några seniora läkare på Karolinska universitetslaboratoriet som redan i januari insåg att vi nog kommer att få hit sjukdomen, långt före att resten av samhället förstod det. Vi planerade för en pandemi och jag var inställd på att många, inklusive jag själv och mina nära och kära, kommer att få covid 19, men också att de allra flesta inte skulle avlida. Samtidigt var min brors bästa vän en av de första som smittades i Sverige. Han blev allvarligt sjuk och låg länge på IVA innan han kunde skrivas ut. Det var mycket oro när han blev så dålig. Jag leder Karolinska Institutets expertgrupp för covid-19, arbetar även som läkare samt bedriver i princip all virusundervisning på Karolinska Institutet, i våras blev det på distans. Det har inneburit mer jobb än vanligt, men det har känts viktigt och stimuJAN lerande. Initialt, i samband med att ALBERT smittspridningen drog igång på Titel: Professor i smittskydd, allvar, tog mediefrågor nära halva speciellt virologi, vid institutionen för min arbetsdag. Men jag tycker att mikrobiologi, tumör och cellbiologi, det ingår i min tjänst att svara på Karolinska Institutet. Överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. frågor från media – och jag tycker Gör i coronatider: Leder Karolinska inte att det är obehagligt. En dag Institutets covid-19-expertgrupp. fick jag stå i tv och säga att resultat som vi hade presenterat dagen före tyvärr nog inte stämde. Det fanns en olycklig riskfaktor i datamaterialet, som vi inte hade varit medvetna om. Jag tyckte inte att det var så jobbigt att säga det ändå och det togs emot bra. Jag märker att det sneglas när jag är ute och promenerar. Folk känner igen mig och enstaka gånger kommer någon fram. Min egentliga forskning kring hiv och enterovirus, som har varit pausad, ska jag återuppta nu. Forskningen kring covid-19 fortsätter och även expertgruppens arbete. Det kan nog bli en del media också, det beror på vad som händer.” Medicinsk Vetenskap №3–2020

Tre forskare som ställde om

” Det blev tydligt att jag först och främst är läkare” ”Innan pandemin ägnade jag mig mest åt forskning. Men när det behövdes läkare till en vårdavdelning med covid-19-patienter, ville jag bidra. I början var det mest nyinsjuknade som behövde syrgas eller dropp. Under senvåren blev det fler och fler patienter som kom till oss för att de hade legat länge på IVA och nu behövde träna på att äta, gå och klara sig självständigt MARIE HOLMQVIST på toaletten. Titel: Docent i epidemiologi Det var en tung vår, kanvid institutionen för medicin, ske inte främst på grund Solna, Karolinska Institutet. av det hårda arbetet utan Gör i coronatider: Hoppar in för att det var emotionellt som läkare på vårdavdelning för patienter med covid-19. påfrestande att befinna sig i en situation som man visste så lite om. Vi hade ju sett den där dokumentären från Kina där läkare sprang runt i panik. Dessutom hade vi fått varningar från Italien om att riktigt tuffa beslut låg framför oss. Det jobbiga var rädslan för att vården skulle tappa kontrollen. Tack och lov blev det inte så men det visste vi inte från början. Från ett professionellt perspektiv har det ändå varit spännande, även om situationen delvis varit fruktansvärd. Jag har alltid sett mig primärt som forskare; jag är epidemiolog och försöker ta reda på hur vi kan minska dödligheten och samsjukligheten i sjukdomarna myosit och systemisk skleros. Under våren blev det uppenbart att jag nog ändå först och främst var läkare. Många patienter låg inne länge och att få ta del av deras mående och hälsa var så speciellt. Om jag behövs igen kommer jag att delta i vården, men annars ska jag ägna mig primärt åt forskning nu. Egentligen skulle jag ha åkt till Kanada och forskat men resan blev inställd.”

Medicinsk Vetenskap №3–2020

” Plötstligt arbetar jag för hela mänskligheten” ”Kort efter att covid-19 började spridas i Sverige tog mitt laboratorium initiativ till att bygga en biobank av blodprover från svårt och medelsvårt sjuka patienter. Min roll är att ha ett övergripande koordinerande ansvar för denna. Det har handlat om alltifrån hur proverna MARTIN ska forslas från kliniken utan att CORNILLET slösa på munskydd och visir, till Titel: Forskningssamordnare hur mycket plats som behövs i vid centrum för infektionsfrysen. medicin i Huddinge. Provsamlingen vid centrum Gör i coronatider: Har ett koordinerande ansvar för en för infektionsmedicin i Hudprovsamling med blodprov för dinge har två syften, det ena är patienter med covid-19. att vi redan nu snabbt ska kunna försöka ta reda på varför en del personer blir mer sjuka än andra. Det andra syftet är att spara prover för framtida forskning. Om tio år blir det värdefullt att ha prover kvar i frysen, om vi till exempel skulle råka ut för en ny pandemi med ett liknande virus. Det unika med vår samling är att vi har använt en speciell teknik för att ta hand om proverna, som gör att man kan studera varje enskild immuncell. Vi tror att det kommer att bli intressant framöver. Ibland har vi flera prover från samma patient, till exempel från patienter som först var medelsvårt sjuka och sedan plötsligt blev svårt sjuka. Vi har omkring 300 prover nu. Mina vanliga forskningsprojekt, som samtliga handlar om att försöka förstå immunsystemet och framför allt olika sjukdomar i levern, pausades redan i mars. Sedan dess har det varit hundra procent covid-19-forskning. Jag känner en stor mening med det jag gör. Känslan jag har nu är att jag inte bara arbetar för min egen skull, för mitt labbs skull, eller för landets skull, plötsligt arbetar jag för hela mänskligheten.”

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Tidslinjen Polio

Fakta: Polio kallas också för poliomyelit eller barnförlamning. Sjukdomen orsakas av polioviruset och drabbar bara människor. Det vanligaste sättet att smittas är via förorenat vatten men även nära mänsklig kontakt kan sprida viruset. En polio-patient riskerar inflammation i ryggmärgen, vilket i sin tur kan leda till förlamningar i musklerna. Om dessa förlamningar drabbar andningsorganen blir situationen livshotande.

Den förlamande farsoten I århundraden krävde polio barnliv och lämnade överlevare med livslånga förlamningar. Vaccin och internationella initiativ har nästan utrotat sjukdomen, men kampen är ännu inte vunnen.

1789. Benskenor. I en bok om barnsjukdomar blir den brittiske läkaren Michael Underwood den förste att kliniskt beskriva polio. Han kallar tillståndet för ”kraftlöshet i de nedre lemmarna”. Järnskenor för benen rekommenderas.

Text: Matilda Skoglöw

1790

1905. Symtom. Polioepidemier drabbar den svenska landsbygden och barnläkaren Ivar Wickman studerar dem. Slutsatsen blir att polio hos många ger milda symtom och att dessa personer sprider smittan till andra som blir sjukare. 1908. Virus. På en medicinsk konferens i Österrikes huvudstad Wien tillkännager forskarna Karl Landsteiner och Erwin Popper att de identifierat orsaken till polio. Det handlar om ett virus.

1900

1910

Medicinsk Vetenskap №3–2020

1920

1930

1931. Typer. De australiensiska läkarna Annie Jean Macnamara och Frank Macfarlane Burnet visar att det finns tre olika typer av poliovirus. Upptäckten får betydelse för utvecklingen av ett kommande vaccin. Järnlunga och bärbar respirator, på sjukhus i USA 1949.

1916. Utbrott. Ett stort polioutbrott i New York skördar mer än 2 000 dödsoffer. Totalt dör 6 000 amerikaner i sjukdomen och ytterligare tusentals blir förlamade. Epidemin skapar oro inom forskarvärlden och påskyndar forskningen om hur polio sprids. 22

1840. Smittorisk. Teorin att polio kan vara smittsamt lanseras av ortopeden Jacob von Heine i Tyskland. Han förklarar förlamningarna med problem i det centrala nervsystemet och ryggmärgen.

1928. Järnlunga. Föregångaren till dagens respirator – så kallad järnlunga – testas för första gången. Den används på Boston Children’s Hospital i USA för att rädda livet på en åttaårig flicka med polio.

1957. Massåtgärd. Forskaren Sven Gard vid Karolinska Institutet bidrar till att Sverige kan inleda en systematisk massvaccination mot polio. Efter det minskar antalet fall snabbt – från tusentals till enstaka varje år. Det sista inhemska poliofallet rapporteras 1977.

1950. Vaccin. Ett levande poliovaccin testas för första gången på människor när Hilary Koprowski vaccinerar funktionsnedsatta barn i New York. Testet blir omstritt men lyckat. Vaccinet godkänns emellertid aldrig i hemlandet USA.

1950

1960

1988. Utrota. Världshälsoorganisationen (WHO) lanserar Global Polio Eradication Initiative med målet att helt utrota polio. Uppskattningsvis finns 350 000 drabbade människor i 125 länder. 1953. Genombrott. I ett nationellt radioprogram meddelar den amerikanske läkaren Jonas Salk att han utvecklat ett fungerande vaccin mot polio. Det är ett så kallat inaktiverat vaccin och två år senare förklaras det ”säkert och effektivt”.

Framtidens utmaningar Utrota polio Sedan 1988 har två av sjukdomens tre virusstammar utrotats. 2020 visar emellertid på en uppåtgående trend av globala poliofall. Ett mål är att upprätthålla vaccinationerna mot polio runtom i världen och på så sätt utrota samtliga virusstammar.

Foto: Wikimedia, Getty Images, Andreas Andersson

1980

Identifiera riskfaktorer Forskare försöker kartlägga riskfaktorer för att drabbas av såväl polio som postpolio. Det är också oklart om och i så fall hur polions olika virusstammar påverkar symtomen för postpolio. Förklara antikropparna I en ännu opublicerad studie kan forskare vid Karolinska Institutet visa att tillfrisknade poliopatienter fortsätter att ha höga nivåer av antikroppar mot sjukdomen långt efter att symtomen upphört. Forskarna försöker förstå hur detta kommer sig och vad i kroppen som underhåller produktionen.

2019. Få fall. Två av poliovirusets tre typer är utrotade. På 30 år har antalet poliofall minskat med 99,9 procent över världen. 175 fall rapporteras globalt, samtliga i Pakistan och Afghanistan.

2020. Fritt. Afrika förklaras fritt från vilt polio (läs mer på sidan 17).

2020

Källor: Folkhälsomyndigheten ”Sjukdomsinformation om polio”, Rotary International ”Rotary and the Fight Against Polio”, WHO ”Poliomyelitis (polio)”, Läkartidningen, 2017, ”Polio närmar sig utrotning”, Stephanie True Peters, 2004, ”The Battle Against Polio”, Science Museum, 2018, ”The Iron Lung”, New York Times ”Hilary Koprowski, Who Developed First Live-Virus Polio Vaccine, Dies at 96”.

Kristian Borg. IDAG

Följdsjukdom dyker upp långt senare Ungefär hälften av världens poliopatienter drabbas decennier efter tillfrisknandet av nya symtom. Tillståndet kallas postpolio. Kristian Borg är professor i rehabiliteringsmedicin vid institutionen för kliniska vetenskaper på Danderyds sjukhus och forskar om postpolions orsaker. Han menar att en förlust av motoriska nerver är den troligaste förklaringen och att detta i sin tur kan bero på en inflammation i nervsystemet. – Att nervtrådar slutar fungera är normalt när du blir äldre. Men patienter som drabbats av polio utvecklar symtomen tidigare eftersom de i och med sjukdomen förlorat sina reserver, säger han. Postpolio uppmärksammades i stor skala först på 1980-talet, då överlevande patienter från 50-talets stora polioepidemier började drabbas av syndromet. Vanliga symtom är förvärrad muskeltrötthet, smärta och köldkänsla. – Vi har lagt ner en hel del tid på att förstå smärtan som postpolio-patienterna har. Den är djup och sitter i märg och ben, säger Kristian Borg. För varje konstaterad patient med postpolio upprättas en rehabiliteringsplan som följs upp via en polio-mottagning. Postpolio är obotligt men många drabbade lär sig med tiden att hantera eller kompensera för symtomen. Medicinsk Vetenskap №3–2020

I fokus Bröstcancer och AI

”Målet är att hitta fler med cancer i ett tidigare skede” Mammografi har sänkt dödligheten i bröstcancer dramatiskt. Samtidigt missar dagens teknik nästan en tredjedel av fallen och det råder stor brist på röntgenläkare. AI kan vara en lösning, tror forskare. Text: Magnus Trogen Pahlén Foto: Martin Stenmark

HANSEN ATT överleva bröstcancer är betydligt högre om den upptäcks tidigt. Studier visar att de som regelbundet deltar i mammografi har upp till 40 procents lägre risk att dö i bröstcancer inom 10 år efter diagnos. Samtidigt är bristen stor på röntgenläkare som kan granska mammografibilderna. – I dag är vi beroende av att röntgenläkare arbetar vidare efter pensionen, ofta upp till 75 års ålder, säger Fredrik Strand, forskare vid institutionen för onkologi-patologi, Karolinska Institutet, och röntgenläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hans forskning undersöker om artificiell intelligens, AI, kan komplettera eller rentav ersätta dagens röntgenläkare vid den primära granskningen av mammografibilder från screeningen. De allra flesta kvinnor ställer sig positiva till att få sina röntgenbilder bedömda av en dator. I en enkätstudie har Fredrik Strands forskargrupp visat att

Medicinsk Vetenskap №3–2020

det gäller kvinnor i alla åldrar. Särskilt om AI får avgöra behovet av en fördjupad undersökning med magnetkamera. Men är AI-tekniken redo att göra samma jobb som en erfaren röntgenläkare? I en nyligen publicerad studie har Fredrik Strands forskargrupp utvärderat tre AI-algoritmer. Där visade sig den bästa algoritmen ha minst lika bra träffsäkerhet som en genomsnittlig röntgenläkare. – Det är anmärkningsvärt goda

resultat eftersom AI-algoritmen inte kunde jämföra med tidigare tagna bilder eller ta del av anteckningar om eventuella symtom. Dessutom hade den tränats på en majoritet av bilder från Sydkorea men presterade ändå så väl i vår svenska population, säger Fredrik Strand. Nu ska resultatet följas upp i en klinisk studie vid Capio S:t Görans sjukhus. Under ett år ska den bästa algoritmen få arbeta som en tredje granskare utöver två ordinarie röntgenläkare. Målet är att se om AI:n bidrar till att hitta fler med bröstcancer och även utvärdera om det är möjligt att ersätta den ena av röntgenläkarna med AI. Studien ingår i ett tudelat projekt vid namn Screen Trust. I den andra delen av studien, som görs på Karolinska universitetssjukhuset, tar forskarna hjälp av en egenutvecklad AI-lösning som tagits fram i samarbete mellan KTH och Karolinska Institutet. Den ska öka precisionen ytterligare genom att välja ut kvinnor som ska erbjudas en kompletterande undersökning med magnetkamera. HOS DEM SOM går på regelbunden mammografi upptäcks cirka 70 procent av cancerfallen. Kvarvarande 30 procent upptäcks via symtom, ofta genom att kvinnan själv känner en knöl i bröstet. Poängen med mammografi är att upptäcka en cancer långt innan kvinnan själv gör det, betonar Fredrik Strand. – Den tredjedel som själva upptäcker sin cancer har därför begränsad nytta av screeningen. Idag kan vi inte säga säkert på förhand vilka kvinnor som kommer att drabbas, även om vi räknar in riskfaktorer som hög brösttäthet, säger han.

Varje bild granskas av två röntgenläkare Vid en mammografi tas två bilder av vardera bröst med hjälp av vanlig slätröntgen. Resultatet är en gråskalebild där fettvävnaden visas som mörka delar i bilden och bindväv och körtlar som ljusa delar. En eventuell cancertumör visas även den som en ljus förändring, vilket kan göra den svår att se om det finns mycket bindväv och körtlar (även kallat hög brösttäthet). Varje bild granskas av två olika röntgenläkare. Om någon av dem upptäcker en misstänkt tumör så flaggas bilden för en vidare diskussion. Här deltar minst två röntgenläkare som tillsammans bestämmer om kvinnan ska återkallas för ytterligare undersökning eller inte. Sedan 1997 erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografi i Sverige.

” Vi behöver en bredare diskussion om användningen av AI, bland annat om vilka felmarginaler vi kan acceptera.” Förhoppningen är att magnetkameran kan bidra till att hitta fler med cancer. Men en magnetkameraundersökning är minst fem gånger dyrare att genomföra än en vanlig mammografiundersökning. Dessutom bidrar all diagnostik till upptäckten av förändringar som inte är cancer och därför inte hade behövts utredas. I dag erbjuds magnetkameraundersökning enbart till friska kvinnor med ärftlig risk för bröstcancer eller särskilda identifierade genförändringar. – Efter studiens slut ska vår AI ha valt ut cirka 1 000 kvinnor som vi undersöker med hjälp av magnetkamera. Målet är att hitta fler med cancer i ett tidigare skede än i dag och om kombinationen av AI och MR är samhällsekonomiskt försvarbar avgörs till stor del av hur många fler cancrar som vi hittar, säger Fredrik Strand. EN AI-ALGORITM upptäcker cancer i princip på samma sätt som en röntgenläkare. Den jämför varje ny bild med en erfarenhetsbank av tidigare bilder och identifierar avvikelser i bilden som liknar vad den sett hos kvinnor med bröstcancer. För att göra det möjligt så tränas AI-algoritmen upp med hjälp av en stor mängd bilder. Träningsmetoden kallas djupinlärning och är en form av maskininlärning där man tar hjälp av artificiella neurala nätverk. Dessa har förmågan att tolka bilderna i flera steg vilket liknar hur vår egen hjärna fungerar. Djupinlärning har visat sig fungera väl för bildigenkänning och blivit allt mer tillgänglig tack vare kraftfullare datorer. Fredrik Strand är övertygad om att AI kommer att få en roll inom bröstcancerscreening. – Framtidens screening kommer att vara individanpassad där vissa kvinnor gör mammografi och andra väljs ut till en kompletterande undersökning. Här kan flera metoder än magnetkamera bli

AI kan hjälpa till att hitta fler med bröstcancer, hoppas forskaren Fredrik Strand.

aktuella, till exempel att använda kontrastmedel vid mammografin, säger han. Själva urvalet kan komma att ske av en ensam AI som även kan ge ett omedelbart besked till majoriteten kvinnor. Istället för att vänta i flera veckor kan de lämna kliniken med vetskapen om att de är friska. Men finns det då ingen risk att en AI ger fel besked? – Det kommer absolut att hända att

en kvinna går hem med ett negativt cancerbesked och sex månader senare ändå känner en knöl i bröstet. Men det sker ju redan i dag i nästan en tredjedel av cancerfallen – hos de med en kombination av en viss anatomi i bröstet och vissa tumörtyper. Vi behöver en bredare diskussion om användningen av AI, bland annat om vilka felmarginaler vi kan acceptera, säger Fredrik Strand. Medicinsk Vetenskap №3–2020

Nyfiken på Könsskillnader i hälsa

Genusglasögon på! Text: Sara Nilsson Illustration: Amanda Berglund

Hur kan vi lära oss mer om hur kön och genus hänger ihop med hälsan? En del av lösningen kan vara att öka uppmärksamheten på kön redan i den experimentella grundforskningen.

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Nyfiken på Könsskillnader i hälsa

ÄN DRABBAS HÅRDARE än kvinnor av covid-19, sjukdomen som orsakas av det nya coronaviruset sars-cov2. Fler män vårdas på intensivvårdsavdelning och andelen män som dör av sjukdomen är högre än andelen kvinnor. Vad dessa könsskillnader beror på vet vi inte ännu. Fler män är överviktiga vilket innebär en ökad risk, men det är även känt sedan tidigare att immunsystemet generellt ofta är starkare hos kvinnor. En hypotes är att mäns immunsystem bromsar coronavirusets förökning sämre och att de därför får en kraftigare sjukdom. MEN COVID -19 ÄR långt ifrån det enda exemplet på sjukdom som drabbar män och kvinnor olika. Depression och autoimmuna sjukdomar är till exempel vanligare bland kvinnor. Män drabbas oftare av Parkinsons sjukdom och begår oftare självmord. Läkemedel kan brytas ner i olika takt hos kvinnor och män och kvinnor söker oftare vård än män.

Vad är kön och genus? Kön är en biologisk egenskap som delar in sexuellt reproducerande organismer, vanligen i honor och hanar. Kön definieras genom kromosomuppsättning, könskörtlar och vissa fysiska egenskaper som särskiljer könen. Vissa människor föds med varianter eller kombinationer 28

Medicinsk Vetenskap №3–2020

av könskarakteristika. Man kan också ha en könsidentitet som inte stämmer överens med det juridiska kön man blev tilldelad när man föddes eller identifiera sig bortom de traditionella könskategorierna eller inte definiera sin könsidentitet alls. Celler har antingen två X-kromosomer (hona/ kvinna) eller en X- och en Y-kromosom (hane/ man), vilket ger upphov

till könsskillnader när isolerade celler studeras. Gener på Y-kromosomen uttrycks bara hos hanar och flera av dem har ingen motsvarighet hos honor. X-kromosomen är större än Y-kromosomen och innehåller betydligt fler gener, över 1 600 stycken. Genus beskriver de sociala och kulturella processer som konstruerar förväntningar och normer kring kön.

MED HJÄLP AV registerdata från fem olika länder ska forskarna undersöka vilka genus-aspekter som påverkar mått kopplade till patienternas sjukdom samt parametrar kopplade till vårdkostnader, som inläggning på sjukhus och återbesök. Det kan handla om exempelvis familjesituation, könsidentitet, relationer, utbildning och arbete. Studien är ett samarbete mellan forskare i Sverige, Kanada, Spanien, Österrike och Italien. – Målet är att förstå hur kön och genus är kopplat till att olika patientgrupper får olika utfall, för att kunna förbättra vården utifrån det. Kön skulle till exempel kunna påverka individens biologiska risk att utveckla de här kroniska sjukdomarna, medan genus kan påverka genom exempelvis yrkesval och riskbeteenden. Kön kan påverka individens biologiska reaktion på ett läkemedel eller en behandling, medan genus kan påverka individens förmåga att följa en behandlingsplan eller hålla en hälsosam livsstil, vilket i sin tur påverkar sjukdomen. Det handlar om att förstå mer om det här för att komma närmare en individanpassad behandling, säger Karolina Kublickiene. I epidemiologiska studier ingår ofta kön naturligt bland de variabler som analyseras. Även när det gäller kliniska studier finns numera en insikt om vikten av att inkludera båda könen i prövningar och analysera resultaten beroende på kön, även om det inte alltid görs i tillräcklig omfattning i praktiken. Men när det gäller grundläggande och preklinisk forskning saknas könsanalysen fortfarande i hög grad, konstaterar Tamsin Lindström, samordnare vid Karolinska Institutets Grants Office, som ger råd och guidning om forskningsfinansiering. En förklaring är att forskare i stor

Foto: Ulf Sirborn

– När det gäller njursjukdomar, som är mitt forskningsområde, ser vi att kvinnor genomgår njurtransplantationer mer sällan och får mindre dialys än män. Varför det är så vet vi inte riktigt, säger Karolina Kublickiene, läkare och docent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Förklaringar till könsskillnaderna kan finnas på flera nivåer. Det kan handla om biologiska faktorer som könshormoner, anatomi och genetik, men skillnaderna kan också bero på sociala aspekter kopplade till kön, det som kallas genus. Kön och genus kan också samverka. När det gäller smärta finns till exempel både biologiska könsskillnader i smärtsystemens fysiologi och skillnader mellan hur män och kvinnor beskriver sina symtom. I många fall är också mekanismerna som förklarar könsskillnaderna okända. – Kunskapen om betydelsen av kön och genus för vår hälsa och i olika sjukdomsprocesser har ökat betydligt de senaste decennierna, men fortfarande finns stort utrymme för förbättring. Vi måste inkludera de här aspekterna i forskningen, för ju mer vi förstår om det, desto mer kan vi förbättra hälsan för alla, säger Karolina Kublickiene. Som exempel nämner hon behov av att förstå varför vissa sjukdomar förekommer mer hos det ena könet, förstå skillnader i hur sjukdomarna utvecklas, vilka symtom vi uppvisar, möjligheten att få behandling och hur män och kvinnor svarar på behandling. Karolina Kublickiene deltar i ett internationellt forskningsprojekt, GOING-

FWD, som undersöker betydelsen av köns- och genusaspekter vid hjärt-kärlsjukdom, diabetes, kronisk njursjukdom och neurologiska sjukdomar. – I dag finns inget standardiserat sätt att mäta genus, det försöker vi utveckla. Vi vet från mindre studier att genusaspekter har betydelse för de här sjukdomarna, men för att undersöka det närmare behöver vi titta på större datamängder, säger Karolina Kublickiene.

”Kvinnan riskerar att dö hemma”

Foto: Madeleine Svärd

utsträckning har förlitat sig på försöksdjur som är hanar; antingen i tron att skillnaderna inte är så stora mellan könen eller av rädsla för att hormonsvängningar hos honorna skulle försvåra mätningarna. – Men nu har det blivit allt mer uppenbart att det finns könsskillnader, inte bara inom området reproduktion, och att även om hormoncykler skapar variabilitet hos honmöss är den inte större än variabiliteten som finns bland hanar. Naturligtvis kan det finnas fall när man behöver ta hänsyn till de variationerna, beroende på vad man undersöker, och det finns flera sätt att göra det, säger hon. Det viktiga är att utforma studierna och analysera resultaten på ett sådant sätt att forskaren kan upptäcka könsskillnader i materialet de studerar, om sådana skillnader existerar. Det kan till exempel innebära att i den mån det är möjligt använda celler från både män och kvinnor eller honor och hanar i försöken, eller försöksdjur av båda könen – både i kontrollgrup-

”Det handlar om att komma närmare en individanpassad behandling.”

per och testgrupper – och att sedan dela upp resultaten för att se om det finns skillnader som döljs när data från könen slås ihop. Utmaningar kan vara att kommersiella cellinjer ofta har sitt ursprung från endast ett kön eller har tappat sina könskaraktäristika. GENOM ATT INKLUDERA KÖN som en variabel i den tidiga forskningen kan man hitta viktiga sjukdomsmekanismer som i förlängningen kan påverka diagnostik och behandling, konstaterar Tamsin Lindström. Som exempel nämner hon smärtforskning, där forskare genom att göra fler studier med honförsöksdjur har hittat mekanismer för hur smärtprocesserna skiljer sig åt mellan könen, på molekylär, genetisk och cellulär nivå. Detsamma gäller multipel skleros, som är vanligare bland kvinnor men där män tenderar att ha ett svårare sjukdomsförlopp. Genom att studera djurmodeller av båda könen har forskare hittat skillnader i hur sjukdomen utvecklas vilket kan ha betydelse för hur den kan behandlas. Könsaspekten har också betydelse för att forskningsresultat ska kunna upprepas av andra forskargrupper; ett viktigt kvalitetskriterium för forskning. Tidigare har nämligen uppgifter om könet på de djur eller de celler som har

– Det kan gälla liv eller död att inte vara medveten om de här könsskillnaderna. Kvinnan riskerar att inte komma in i tid vid hjärtinfarkt eller dö hemma, säger Karin Schenck Gustafsson, överläkare och professor i kardiologi vid institutionen för medicin, Solna. Hon talar om symtomen vid hjärtinfarkt, som kan skilja sig åt mellan kvinnor och män. Hos kvinnor är det vanligare med symtom som andfåddhet, illamående och allmän sjukdomskänsla. Män har oftare den klassiska smärtan i bröstet som kan stråla ut i armen. Dock kan en del kvinnor också ha klassiska bröstsmärtor och män ha icke-typiska besvär. Det förekommer könsskillnader vid flesta sorters hjärtkärlsjukdomar. Kvinnor har mindre hjärtan med smalare kranskärl. De drabbas oftare av exempelvis spasm i kranskärlen och hjärtinfarkt utan förträngningar i kranskärlen, med normal kranskärlsröntgen men med förändringar i de små kärlen. Kvinnor och män drabbas också av olika sorters kronisk hjärtsvikt. Svenska registerdata har visat att äldre kvinnor inte fick rekommenderad behandling i lika hög grad och därför överlever kortare tid efter en hjärtinfarkt, jämfört med män. Kunskapen om könsskillnader inom hjärtkärlsjukdom har dock förbättrats något de senaste decennierna, enligt Karin SchenckGustafsson. – I början mötte jag mycket motstånd och misstänksamhet, men numera är det självklart att det kan finnas skillnader mellan kvinnor och män. Men vi är inte i mål; kvinnor är fortfarande underrepresenterade i kliniska studier och mycket forskning bedrivs utan könsperspektiv. Könsskillnader redovisas fortfarande sällan i stora hjärtstudier även om kvinnor finns med i studierna, säger hon. Hon poängterar också vikten av att undervisa om kön och genus. Medicinsk Vetenskap №3–2020

Nyfiken på Könsskillnader i hälsa

ATT INKLUDERA YTTERLIGARE ett kön i forskningen kan dock göra att arbetet tar längre tid och blir dyrare, eftersom det kan krävas fler experiment för att se skillnader mellan könen. – Ja, det kan behövas mer pengar, men vissa forskningsfinansiärer anslår extra medel för det och förhoppningsvis följer fler efter. För genom att inkludera kön som en biologisk variabel förbättrar vi forskningens reproducerbarhet och kvalitet, liksom chansen att lyckas ta resultaten vidare från preklinisk forskning, säger Tamsin Lindström. Att köns- och genusaspekter ska integreras i forskningen är något allt fler forskningsfinansiärer efterfrågar idag. Från och med i år måste till exempel forskare som söker medel från Vetenskapsrådet, Sveriges största statliga forskningsfinansiär, redogöra för om köns- och genusperspektiv är relevanta i den planerade forskningen, hur studien i så fall planerar att ta hänsyn till dessa perspektiv eller varför man väljer att inte göra det. Liknande krav ställs även från forskningsfinansiärer i USA, Kanada och Tyskland, liksom EUkommissionen. Detsamma gäller även en rad vetenskapliga tidskrifter. En del forskare menar att kraven har gått till överdrift, och att det är svårt att dra slutsatser om mäns och kvinnors hälsa utifrån studier på han- och hondjur eller celler från dessa. De undrar också varför man efterfrågar just hän-

syn till kön och genus, när även andra faktorer – exempelvis ålder – påverkar utfallet. – Forskningsfinansiärer börjar nu införa regeländringar som kräver större hänsyn även till ålder. Men det gör det inte mindre viktigt att ta hänsyn till kön, säger Tamsin Lindström. Och betydelsen av att ta in könsaspekterna överväger de eventuella nackdelarna, menar Karolina Kublickiene. – Det kanske kostar mer just då, men nyttan från forskningen måste ju komma till alla. Om man gör forskning som är relaterad till människors hälsa måste man beakta alla relevanta saker som kan spegla hälsa, säger hon.

Tydliga könsskillnader i psykisk hälsa Flera psykiska sjukdomar drabbar könen i olika grad. Depression och ångest är till exempel vanligare hos kvinnor, medan män oftare diagnosticeras med missbruk. Autism och adhd diagnostiseras oftare hos pojkar, medan fler flickor diagnostiseras med ätstörningar. Men trots skillnaderna behandlas könen i stor utsträckning likadant, konstaterar Ivan Nalvarte, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära. – Vi vet för lite om orsakerna till könsskillnaderna för att kunna anpassa behandlingen bättre. Det behövs mer forskning om det, säger han. Genetiska skillnader tros vara en del av förklaringen, liksom sociala faktorer kopplade till kön. Kvinnor har till exempel större benägenhet att söka vård för psykiska problem. Könshormonerna östrogen och testosteron har också betydelse. Risken att drabbas av depression är stor när östrogennivåerna sjunker kraftigt, vilket sker exempelvis efter graviditet och i klimakteriet. I andra fall är könshormonernas påverkan mer oklar. 30

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Män har högre risk att drabbas av 34 av 39 cancerformer som drabbar båda könen och har sämre prognos i 27 av 39. Det visar en avhandling av Cecilia Radkiewicz, specialistläkare i onkologi och forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik. – Våra fynd talar för att män generellt söker vård i ett senare skede av sin cancersjukdom, vilket försämrar prognosen. Vi bör undersöka möjligheten till riktade samhällsinsatser för att öka medvetenheten om alarmsymtom för cancer hos män och öka acceptansen för att söka vård i tid, säger Cecilia Radkiewicz. Hennes avhandling visar att den förhöjda cancerrisken hos män till tämligen stor del kan förklaras av att män generellt är större än kvinnor. Teorin bygger på att längre individer har fler celler och därmed fler celldelningar, där slumpmässiga fel i arvsmassan som kan leda till cancer riskerar att uppstå. Cecilia Radkiewicz tittade också närmare på könsskillnader i överlevnad för två vanliga tumörer; icke-småcellig lungcancer, där det är välkänt att kvinnor har bättre prognos, och cancer i urinblåsan, en av de få tumörformer där det går sämre för kvinnor än för män. Vid icke-småcellig lungcancer var kvinnornas överlevnad konsekvent bättre, oavsett tumörstadium och en rad kända faktorer som påverkar prognosen. Forskarna såg heller inga tecken på att män och kvinnor behandlades olika. Det är ännu oklart vad skillnaden beror på. Kvinnors sämre överlevnad i urinblåscancer visade sig däremot enbart gälla patienter med lokalt avancerade tumörer men utan spridning till andra organ, vid diagnos. De kan potentielltbotas med kirurgi, med eller utan föregående cellgiftsbehandling. – Här talar våra resultat snarare för skillnader i klinisk handläggning, inklusive kirurgisk behandling, av män och kvinnor. Vi planerar nu undersöka detta närmare, säger hon.

Foto: Gunilla Sonnebring, Anders Lindholm

Män har sämre cancerprognos

använts i forskningen saknats i många studier, vilket försvårar för den som vill bygga vidare på resultaten.

ANNONS

Lyssna på Medicinvetarna – Karolinska Institutets podcast om medicin, forskning och hälsa. Hör experterna döda myter och berätta begripligt om de senaste rönen. Medicinvetarna finns där poddar finns eller på ki.se/medicinvetarna. Följ oss också på Instagram.

Nytt avsnitt varannan onsdag!

MEDICINVETARNA

Vill du annonsera i Medicinsk Vetenskap? Som annonsör i Medicinsk Vetenskap når du en stor läsekrets som är intresserad av medicin, forskning och hälsa. Upplagan är 27 200 och bland våra läsare fi nns förutom allmänt nyfikna personer exempelvis patienter, forskare, vårdverksamma, media, forskningsfinansiärer och lärare.

Kontakta: medicinskvetenskap@ki.se

Intervjun Ali Mirazimi

Han har hopp om hösten Virusforskaren Ali Mirazimi har ägnat sig helt åt corona sedan pandemin slog till. Men mitt i arbetet med att hitta nya mediciner och vaccin drabbades han själv av covid-19. Nu är han i full gång igen – och hoppas på genombrott . Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark 32

Medicinsk Vetenskap №3–2020

ÅTERHÄMTAD

Ali Mirazimi var tvungen att söka sjukhusvård för covid-19 i våras. I dag mår han bra.

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Intervjun Ali Mirazimi

ningar. Dödligheten varierar men kan vara så hög som 30 procent. – Det är mitt favoritvirus. När jag började forska om det i början av 2000-talet var jag nästan ensam om det. Inte många brydde sig om att forska om det. Eftersom det är mycket farligt och smittsamt krävdes det att arbetet skedde i säkerhetslaboratorium. Det gjorde uppdraget mycket svårt. Och när folk säger att något är omöjligt, då triggas jag, säger han.

ÄR ALI MIRAZIMI i april gick på högvarv för att styra upp flera stora forskningsprojekt kring nya coronaviruset och var ett eftertraktat intervjuobjekt av media drabbades han själv av covid-19. – Jag var mycket sjuk men ville inte söka vård. Det är nog för att jag är lite macho, säger Ali Mirazimi. Men sjukvård blev det – i fyra dygn. Han hade drabbats av så kallad cytokinstorm, när immunförsvaret överreagerar på virusinfektionen och börjar angripa den egna kroppen okontrollerat. Tack vare kortisonbehandling som sattes in i ett senare skede av infektionen, när immunsystemet hunnit bilda specifika försvarsceller, dämpades reaktionen. – Det hade omedelbart effekt och jag blev bättre. Tredje dagen hemma igen kände jag mig redo för min vanliga promenad. Men jag kom bara till Coop. Jag blev sittande där på en bänk, helt slut, berättar Ali Mirazimi Nu har han återhämtat sig. Hur han smittats intresserar honom inte alls, ”jag tittar framåt, inte bakåt”. Däremot intresserar det honom varför just han blev så pass sjuk. – Det är ju ingen som vet varför olika personer reagerar så olika på coronaviruset. Men det kommer framtida forskning kunna ge svar på, säger han. INNAN CORONAPANDEMIN KOM

var Ali Mirazimis huvudfokus KrimKongovirus. Det är ett ovanligt virus som kan orsaka allvarlig sjukdom där den smittade blöder ur alla kroppsöpp34

Medicinsk Vetenskap №3–2020

SEDAN 2002 har han arbetat i säkerhetslaboratoriet, som är unikt för hela norra Skandinavien, vid det som i dag kallas Folkhälsomyndigheten. När ebolaviruset slog till i flera afrikanska länder 2014-2016 ställde sig EU frågan om det fanns liknande sjukdomar i Europa. En analys pekade just på Krim-Kongo blödarfeber som drabbar cirka 1 000 personer årligen i framförallt Turkiet. Den fästingsort som sprider sjukdomen har också brett ut sig i takt med klimatförändringarna och hittades nyligen även i norra Europa. Så kom det sig att Ali Mirazimi fick leda arbetet med att ta fram ett vaccin mot Krim-Kongo blödarfeber. Projektet pågår till 2023. – Just nu planeras för att testa vaccinet i en första klinisk fas, säger han. Parallellt pågår också forskning som ska förenkla diagnostiken av hemorragiska febrar förknippade med blödningar, som ebola och Krim-Kongo

Namn: Ali Mirazimi. Titel: Adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet. Han jobbar även vid Statens veterinärmedicinska anstalt och Folkhälsomyndigheten. Ålder: 52 år. Familj: Sambo. Motto: Inget är omöjligt. Så kopplar jag av: Sover – det fungerar alltid när jag behöver det. Tränar karate när jag hinner. Inspireras av: Min tjej, hon tänker i andra banor och är mer i nuet. Min karatetränare är också en förebild, han är snart pensionär och fortfarande bättre än mig. Mest oväntade forskningsfynd: Allt är lika oväntat! Det man redan vet behöver man inte forska om. Bästa forskaregenskap: Jag är extremt flexibel.

blödarfeber, för att möjliggöra snabb behandling. Med sin bakgrund av arbete med vaccin och smittsamma virus var Ali Mirazimi redo att ta sig an det nya coronaviruset när det slog till. Men han hade ingen föraning. – Vi var beredda på en influensapandemi. Men inte på sars-cov-2. Det är ju ett helt nytt virus så ingen hade kunnat lista ut i förväg att det skulle komma, säger han. Han har hittills involverats i tre stora coronaprojekt som just nu tar större delen av hans vakna tid. Det första handlar om ett läkemedel som kan ges även i det senare skedet av sjukdomen. Det finns en mottagarmolekyl, ACE-2-receptorn, som sitter på cellytor i exempelvis lungor och njurar och hjälper till att reglera blodtrycket. Sedan tidigare vet man att sars-virus kan binda till denna receptor för att infektera celler. – Genom att ge den fria receptorn som ett läkemedel lurar vi viruset att binda till den i stället och på så vis minskar invasionen i cellerna, förklarar Ali Mirazimi. Läkemedlet testas i flera europeiska länder. En första rapport från Österrike visar positiva resultat. – Vi hoppas mycket på det. Samtidigt är vi beredda på att det kanske inte fungerar. Det är så det är med läkemedelsutveckling. Men projektet kan ge utdelning på andra sätt också, vi letar samtidigt efter nya målmolekyler med hjälp av artificiell intelligens, säger han. SAMTIDIGT JAGAR Ali Mirazimi också ett förebyggande vaccin mot nya coronavirus, tillsammans med professor Matti Sällberg vid samma institution. Även här finns medvetenheten om att målet kanske aldrig nås. – Det pågår över hundra vaccinprojekt i världen. Ett fåtal kommer att lyckas. Men ingen vet vilka och alla projekten kommer att bidra med ökad förståelse och kunskap. Kanske kan vi också hitta vaccin mot andra coronavirus som kan dyka upp i framtiden, om inte annat är vi betydligt bättre förberedda då, säger han. Mångfalden av projekt kan också förklaras av det faktum att det finns många olika angreppssätt för den som vill hitta ett vaccin. – Tanken är ju att förbereda immunförsvaret att känna igen viruset.

” Det är roligare att gå dit du inte varit förut än att stanna i det redan kända. Det är samma sak med forskningen.” Då kan man använda sig av hela eller delar av dödat eller försvagat virus. Eller så använder man protein som finns på viruset. Ytterligare en variant är att använda DNA eller RNA som kodar för virusproteiner, förklarar han. I just deras fall har de valt att använda DNA men inte från det ”givna” proteinet på virusets yta utan från andra proteiner. De testas ensamma och tillsammans i olika kombinationer. – Det gäller att förstå att majoriteten av all läkemedels- och vaccinforskning inte leder till en produkt. Därför är det bra att det pågår många olika projekt samtidigt, så att vi inte satsar allt på ett kort. I ETT TREDJE PROJEKT har de tagit fram snabbtest för corona som är i bruk i Belgien. Samtliga projekt är internationella samarbeten och Ali Mirazimi har i flera fall haft den koordinerande rollen. Det verkar passa honom, enligt en medarbetare är han ”en genomtrevlig person som är lysande på att skapa nätverk”. – Det är roligt att komma i kontakt med olika typer av människor och få dem att arbeta tillsammans. Att utnyttja deras olika styrkor för att få maskineriet att fungera så bra som möjligt, det slår allt. Jag använder ofta mina fördomar. Men jag älskar att få dem motbevisade. Och får det ju hela tiden, skrattar han. Fördomen om iranier, som han själv, är att alla vill att deras barn ska bli tandläkare eller läkare. Men själv hade han inte tålamod att plugga i sju år.

Ali Mirazimi om …

PRESTIGELÖS

”Jag har inga problem att ändra mig om det visar sig att jag har fel. Målet ändrar sig hela tiden med ökad kunskap, det gäller att vara flexibel i tanken”, säger Ali Mirazimi.

– Biomedicinarprogrammet var en snabbare väg ut i forskarvärlden och det var ju dit jag ville. Ali Mirazimi var 18 år när han kom till ett kallt Stockholm från Teheran. Han kunde inte språket och såg annorlunda ut. Det som kunde varit en skrämmande svårighet blev i hans ögon en sporrande utmaning.

… hårtofsen: Jo, styrkan sitter absolut i håret! Med min frisyr sticker jag ut i forskarsammanhang. ”Är han rockartist?” undrar folk. Syns man, då blir man också lyssnad på.

… att vara forskare: Jag gillar att bestämma själv vad jag ska göra, när jag ska göra det och hur jag ska göra det. Därför skulle jag nog ha svårt för att ha ett ”vanligt” jobb.

– För mig var det mycket spännande att upptäcka ett nytt land och nya människor. Det är roligare att gå dit du inte varit förut än att stanna i det redan kända. Det är samma sak med forskningen. Det är som att gå in i ett mörkt rum och försöka orientera sig. Det är svårt och det är också det som är det intressanta, säger han.

… forskarsamhället och corona: Redan när sarsepidemin slog till 2002 visade forskare världen över att man kan sätta prestige och karriär åt sidan när det behövs. Ett liknande öppet samarbetsklimat har rått under pandemin.

… coronaläget i höst: Jag tror att vi kommer att se utbrott här och där i Sverige. I allra bästa fall finns ett vaccin för riskgrupper i början av nästa år, samma sak med mediciner. Vården har också lärt sig mycket så jag är hoppfull inför hösten. Medicinsk Vetenskap №3–2020

På djupet Suicidprevention

Håll ut och håll om Varje år dör ungefär 1 500 svenskar i självmord. Stora insatser görs för att rädda fler av dem som ser döden som den enda utvägen – men mycket mer går att göra. Text: Annika Lund Illustration: Joey Guidone 36

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Medicinsk Vetenskap №3–2019

U NDER 2019 DOG 1 2 69 PERSONER i bekräftade självmord. Ytterligare 319 personer dog i vad som misstänks vara självmord. Det betyder att varje dag är det mer än fyra personer i Sverige som dör för egen hand, till följd av kraftig förtvivlan. Ännu fler gör försök. Under 2018 lades 6 600 personer in på sjukhus för vård efter att allvarligt ha skadat sig själva. Ytterligare tusentals självmordsförsök görs utan att sjukvården blandas in och ännu fler lever med självmordstankar. Antalet självmord har tidigare varit sjunkande. Men sedan början av 2000-talet står självmordstalet, alltså antal självmord per 100 000 invånare, relativt stilla. I de lägre åldrarna, 15-24 år, har självmorden till och med ökat under det senaste årtiondet, en ökning med ungefär en procent per år. Samma gäller för kvinnor mellan 25 och 44 år. I den allra lägsta åldersgruppen, hos barn under 15 år, är talen mycket låga, men självmord förekommer även där. Under 2019 tog sex barn under 15 år sina liv. – Vi kan inte säga att de åtgärder vi har gjort är ineffektiva, för vi vet inte hur självmordstalen skulle ha sett ut utan dessa åtgärder – de kanske hade varit ännu högre. Men vi behöver förstå varför vi inte lyckas få ned självmorden. Det behövs mer forskning för att förstå varför, säger Vladimir Carli, forskare vid

Medicinsk Vetenskap №3–2020

nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP, vid Karolinska Institutet. Han berättar att suicidforskare brukar dela in åtgärder i sådana som minskar risken respektive ökar skyddet mot självmord. Vidare kan insatser delas in i sådana som görs i hela samhället, mer lokalt eller på familje- respektive individnivå. På samhällelig nivå betraktas till exempel broräcken som något som sänker risken medan tillgänglig sjukvård ökar skyddet. Mer lokalt, som på en skola, kan man sänka risken för självmord genom åtgärder mot mobbning och öka skyddet genom att till exempel förbättra elevernas sömn, exempelvis genom att senarelägga morgonschemat. Alla risk- och skyddsfaktorer är dock inte nåbara med politiska beslut eller samhällssatsningar. Till exempel kan det vara skyddande att ha en religiös tro, liksom ett starkt socialt nätverk. VLADIMIR CARLI har ingått som forskare i en stor internationell studie, som leddes från NASP vid Karolinska Institutet. I studien jämfördes olika metoder för att främja psykisk hälsa och förebygga självmord hos skolelever. I studien ingick 11 110 skolelever från 168 skolor i tio europeiska länder. Skolorna lottades till fyra grupper. I vissa skolor träffade sjukvårdspersonal alla ungdomar och screenade för psykisk ohälsa. De ungdomar som behövde fick sedan behandling. I andra skolor fick lärarna utbildning i att känna igen psykisk ohälsa och motivera ungdomarna till att söka hjälp. Ytterligare andra skolor utgjorde en kontrollgrupp, där eleverna fick enbart en minimal intervention. I den sista gruppen riktades åtgärden mot eleverna själva. De deltog i fem utbildningspass, där de fick möjlighet

”Vi behöver förstå varför vi inte lyckas få ned självmorden.”

att diskutera olika aspekter av psykisk ohälsa, som stress, kriser, depression och självmordstankar. De fick också lära sig hur hälsosamma vanor kring sömn, fysisk aktivitet och kost påverkar det psykiska välbefinnandet. De informerades om hur man kan hjälpa en vän som mår dåligt och hur man själv söker hjälp. All information sammanfattades på affischer som satt på klassrumsväggarna under fyra veckor och i ett häfte som delades ut till alla elever. Det här paketet hade överlägset bäst effekt på självmordsbeteende. Hos eleverna som fick träna sig själva i att ta hand om psykisk hälsa, där var självmordsförsöken 50 procent lägre än i kontrollgruppen. Inga fullbordade självmord inträffade i någon av grupperna. Det här utbildningspaketet, kallat YAM, Youth Aware of Mental health, är nu under införande i svenska skolor, delvis i fortsatt studieform, berättar Vladimir Carli. – Åtgärden är egentligen inte specifikt riktad mot självmord, utan mot psykisk ohälsa generellt. Målet är att stärka ungdomarnas skyddsfaktorer. Åtgärden stimulerar diskussion kring kost, fysisk aktivitet och sömn och betonar vikten av att söka hjälp vid behov, säger han. Det är väl belagt att vissa psykiska sjukdomar, som depression och bipolär sjukdom, ökar risken för självmordsbeteende. Det är också väl undersökt att god behandling av dessa sjukdomar

Foto: Bildmakarna

På djupet Suicidprevention

”Jag tänkte att jag var den stora idioten”

”Efter en skilsmässa skruvade jag upp tempot. Jag drev stora projekt på jobbet, tog lån privat, bjöd på middagar, reste och mitt i detta träffade jag min nuvarande sambo. Att jag var i ett maniskt tillstånd förstod jag inte. Efter ett tag kom depressionen. Jag började må riktigt dåligt. Projekten gick back och räkningarna gömde jag i garderoben. Min sambo märkte ingenting, men när hon inte var hemma grät jag. Jag provade olika sätt att dö på i tankarna. Det som fick mig att gå så långt som till självmordsförsök var att jag hade lovat en av döttrarna att hon skulle få följa med på en USA-resa. När jag förstod att pengarna inte skulle räcka förmådde jag inte säga det, inte förrän samma dag som

vi skulle ha åkt. Jag tänkte att jag var den stora idioten och sms:ade mamman att jag inte ville göra dem illa mer och därför inte kunde finnas. Sedan gick jag mot järnvägen. Men polisen plockade upp mig och körde mig till psyket. Några år senare diagnostiserades jag med bipolär sjukdom. Först var det skönt, jag fick mediciner och gick i terapi. Samtidigt jagades jag av Kronofogden för mina obetalda räkningar, istället för att bli hjälpt av dem. Av rädsla för att drivas till ännu ett ofrivilligt självmordsförsök, i affekt, ville jag dö på mina egna villkor. Planeringen för självmordet fick en fastlagd plan, för hur och när. Jag kände lättnad och frid över att snart vara död. En dag var jag i köket med min sambo. Hon sa: Fredrik, du stannar väl kvar? Överrumplad svarade jag ja. Nu var det bara att stanna kvar. Den sköna känslan av frid försvann. I stället växte hoppet.” Berättat för: Maja Lundbäck

Foto: Sara Johari

FREDRIK TJULANDER Erfarenhet av suicid: Var nära att ta sitt liv 2012 och 2014. Gör: Sjuksköterska inom psykiatrisk intensivvård.

Medicinsk Vetenskap №3–2020

”Jag var 15 år när min pappa begick självmord. En vecka senare flyttade jag ensam från Gotland till Växjö för att börja på friidrottsgymnasiet. Jag satt ensam på sängen, inackorderad hos en gammal dam och undrade vad jag gjorde där i Växjö, varför skulle jag ens ta reda på var skolan låg? Allt kändes meningslöst. Min pappa var min stora förebild och nu var han borta. Men sedan gick jag ändå ut och köpte en begagnad MATTIAS cykel och åkte till skolan SUNNEBORN nästa dag. Erfarenhet av suicid: Mattias pappa begick När jag var på Värendsjälvmord 1986. svallen och fokuserade Gör: Jobbar med ett folkpå träningen kunde det hälsoprojekt för fysisk och psykisk hälsa. först gå sekunder, sedan minuter, utan att jag tänkte på pappa. Jag satte tidigt upp en målsättning att hoppa över 8 meter i längdhopp som första svensk. Att fokusera på det och på träningen blev ett sätt att överleva. På kvällarna när jag var ensam på min lilla övervåning och lagade mat på mina två kokplattor var det däremot extra tufft. Jag ljög för alla hur pappa dött. När mina nya klasskompisar frågade om min pappa sa jag att han dött av en hjärtinfarkt, det var för att jag skämdes så mycket. När jag väl hade börjat ljuga fortsatte jag. Men när jag var med i tv-programmet Mästarnas mästare berättade jag spontant för första gången att pappa tagit sitt liv. Det hade gått 28 år, men det var som att en sten föll från hjärtat. Jag kände att ingen ska behöva bära på sådana här saker. Nu uppmanar jag alla att säga till sina vänner som det är och att ta professionell hjälp om man mår dåligt, vilket inte jag gjorde. Saknaden kommer alltid att finnas, men om man sopar undan känslor så byggs det på mer och mer.” Berättat för: Maja Lundbäck 40

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Mattias Sunneborn var den första svensken som hoppade över 8 meter i längd. Han har tagit VM-silver, EM-guld samt 75 SM-medaljer i friidrott.

Foto: Alexander Donka

” Jag ljög för alla om hur pappa dött”

Foto: Andreas Andersson

” Man dör av det man gör, inte av det man tänker. Och det går att få hjälp.” minskar risken för att självmord ska ske. Men det finns ytterst få behandlingar som specifikt syftar till att behandla självmordsbeteende. Ullakarin Nyberg, forskare vid centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet, planerar för just en sådan studie, där personer som bedöms vara högsuicidala ska få behandling riktad specifikt mot självmordsbeteendet. Enligt planen ska studien omfatta personer som hamnat på kirurgisk eller medicinsk akutmottagning efter att ha överlevt ett självmordsförsök. De ska erbjudas psykologisk behandling, kallad ACT, som tillägg till den behandling de får enligt redan rådande rutiner. ACT, acceptance and commitment therapy, kallas ibland tredje generationens KBT. Behandlingen går i korthet ut på att patienten ska ringa in vad som känns viktigt i livet och sedan försöka ägna sig så mycket som möjligt åt det, inom ramen för vad som är nåbart i det egna livet. I den variant av ACT som kommer att erbjudas i den här studien kommer särskilt fokus att läggas på hur man kan leva ett meningsfullt liv, trots känslor av hopplöshet och uppgivenhet. – I dag handlar mycket om att avlägsna det som känns svårt. När någon söker vård finns ibland en förväntan från både patient och vårdgivare att det är vad som ska ske. Men mycket av det lidande som människor brottas med går inte att påverka. Ett rimligare mål är att lära sig att leva med och förhålla sig till svårigheter av olika slag, att ha förberedda knep att ta till som gör att man står ut. En mycket bra fråga till en person med självmordsbeteende är ”vad har hjälpt dig att orka leva fram till i dag?”. De flesta kan svara på det. Det kan vara barnen eller löpträningen eller en allmän respekt för livet. Sedan kan man hjälpa patienten att förstärka det som förhindrar ett självmord. Det kan handla om att plocka fram en bild på barnen när lidandet tilltar, att påminna sig själv om att man skadar dem om man tar sitt liv, säger Ullakarin Nyberg. Den här studien är fortfarande under utformande, men ACT är en av de behandlingar som kommer att utvär-

Suicidprevention På djupet deras. En annan är en så kallad brief intervention, som handlar om att hålla kontakten med en självmordsbenägen patient via telefon och vykort efter utskrivningen; fråga hur patienten mår och uppmuntra till att söka vård om behovet uppstår. Även fysisk aktivitet kommer att ingå i behandlingen och forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm ska delta i projektet. Därutöver ska en stor mängd data samlas in från studiedeltagarna, till exempel via blodprov och enkäter som mäter den psykiska hälsan. ULLAKARIN NYBERG har en vision om ett samhälle där allmänheten är välutbildad om vad som händer i en person som börjar planera för ett självmord. Hon drar paralleller till hjärtsjukvården, som lyckats förmedla ett starkt medvetande om att bröstsmärta som strålar ut i vänster arm är en signal om att omedelbart söka sjukvård. – Vi skulle komma väldigt långt om människor på motsvarande sätt var på det klara med att man ska söka hjälp om man har kraftiga känslor av uppgivenhet och hopplöshet. Och om självmordstankar är på väg att omsättas i handling, då ska man försöka skydda sig genom att omedelbart slå larm, säger hon. Ofta är det sista, avgörande steget i ett självmord en impulshandling. Om den

går att avvärja skulle de allra flesta leva vidare. Upp till 90 procent av dem som har överlevt ett självmordsförsök dör så småningom av andra orsaker. Men det är svårt att förstå att någon är på väg att ta sitt liv. Ullakarin Nyberg berättar att hon har tittat på dussintals övervakningsfilmer från tunnelbanan där personer har hoppat framför tåg. Beteendet på perrongen bjuder sällan på några ledtrådar. Vissa personer står där, utan att utmärka sig, kanske med en telefon i handen, kanske plockar de i handväskan, helt lugna. Så, plötsligt, när tåget kommer framrusande, då tar de ett stort kliv framåt och hamnar på rälsen. – Självmordsavsikt syns inte på utsidan. Ska vi lyckas få ned självmordstalen måste vi ha med oss de individer det gäller, de som riskerar att hamna i ett läge där döden ses som den enda utvägen. Vi måste se dem som experter på sina egna liv och hitta sätt att samarbeta, med den gemensamma målsättningen att hindra självmordstankar att övergå i handling. Man dör av det man gör, inte av det man tänker. Och det går att få hjälp, säger Ullakarin Nyberg. Hon drar fler paralleller till hjärtsjukvården. Hon ser framför sig en app som liknar SMS Livräddare, där frivilliga personer, kunniga i hjärt- och Flickor/Kvinnor: 510

1 588 Självmord i Sverige 600 500 400 300

Pojkar/Män: 1 078 Totalt antal självmord 2019.

Antal självmord (säkra och osäkra) i olika åldersgrupper i Sverige, 2019. 20 % av det totala antalet självmord utgjordes av skadehändelser med oklar avsikt (”osäkra självmord”).

167

179 109

Flickor/Kvinnor: 1 Pojkar/Män: 5

200 54

100 0

0–14 år

108

331

346

288

15–24 år

25–44 år

45–64 år

65+ år

Källa: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention Medicinsk Vetenskap №3–2020

På djupet Suicidprevention

DET ÄR, SOM SAGT, väl belagt att

vissa psykiska sjukdomar ökar risken för självmord, som depression, bipolär sjukdom och schizofreni. Men långt ifrån alla med psykisk sjukdom begår självmord. En miljon svenskar, det vill säga var tionde person, använder antidepressiva läkemedel. Ytterst få av dem tar sina liv. Att någon är deprimerad räcker inte för att förklara ett självmord. Det krävs fler komponenter. En sådan komponent kan vara de

medfödda förutsättningarna. Marcus Sokolowski, som forskar vid NASP, har tillsammans med professor Danuta Wasserman, som är chef för NASP, ägnat många år åt att nysta i genetiska faktorer bakom självmord. De har bland annat studerat DNA hos 660 så kallade ”trios”, som består av en person som avlidit genom självmord eller gjort ett allvarligt självmordsförsök samt båda de biologiska föräldrarna till denna person. Marcus Sokolowski och Danuta Wasserman har angripit frågan från flera håll. Först undersökte de förekomsten av varianter av specifika gener, som i annan forskning visat sig vara viktiga för självmord, till exempel gener till stress och serotoninupptag. Dessa studier gav på sätt och vis napp. En del av dessa genvarianter var vanligare hos dessa undersökta trios än i normalbefolkningen. Och det gick att dra intressanta slutsatser av detta. Till exempel gick det att se komplexa kopplingar mellan självmord och varianter av genen CRHR1, en känd stressgen, som hör ihop med aktiveringen av stressystemet. Forskarna kunde se mönster mellan självmordsbeteende, en specifik variant av denna gen, kvinnligt kön och att ha utsatts för sexuella övergrepp tidigt i livet. Det fanns också en

Effektiv behandling av grundsjukdomar, som till exempel bipolär sjukdom, är ett sätt att minska självmordsrisken hos personer med hög risk.

koppling mellan självmordsbeteende, en annan variant av denna gen, manligt kön och att ha blivit utsatt för fysiskt våld senare i livet. En tredje variant av genen förekom hos både män och kvinnor som upplevt kraftig stress vid olika tillfällen i livet. – Det vi såg talade för att det finns en genetisk skillnad i hur vi påverkas av trauman. Att vara genetiskt sårbar och utsättas för ett trauma verkar kunna bana väg för ett självmordsbeteende vid ett annat tillfälle, senare i livet, om personen utsätts för ytterligare stress, säger Marcus Sokolowski. NU ÄR DESSA trios undersökta med så kallad helgenomanalys. Det är ett mer förutsättningslöst sätt att scanna av hela arvsmassan för att se vilka genvarianter en individ har. Även det gav vissa resultat – en del genvarianter var vanligare hos de självmordsbenägna personerna. Men ingen genvariant var så ofta förekommande att den kan beskrivas som avgörande för självmordsbeteende. Och i båda dessa fall, både i jakten på specifika gener och i avsökandet av hela genomet, har resultat från olika forskargrupper sett olika ut. Det är egentligen en mardröm i forskarvärlden – resultaten går inte att upprepa. Är de helt enkelt fel? Nej, det är inte vad forskarkåren tror, förklarar Marcus Sokolowski. Men forskarna har släppt tanken på att hitta en eller ett fåtal ”självmordsgener”, som skulle ha stor betydelse för risken att ta sitt liv. Samtidigt beskrivs den genetiska komponenten kring självmord som relativt stark. Enligt tvillingstudier, och andra studier som kan vikta arv mot miljö, anses den ärftliga komponenten vid självmord vara ungefär 30 till 55 procent. – Vi tror i dag att det för de allra flesta krävs förekomst av många olika genvarianter samtidigt för att en individ ska kunna bli sårbar för självmordsbeteende. Vi tror alltså att många och delvis olika gener är inblandade samtidigt och att vilka dessa är kan skilja sig från fall till fall. Det skulle förklara varför olika forskargrupper har fått olika napp. De undersökta individerna har antagligen

Foto: Privat

lungräddning, kan anmäla sig. Via SMS Livräddare, som redan finns, går det larm till personer som befinner sig i närheten av någon som segnar ned i plötsligt hjärtstopp, förutsatt att någon ringt SOS Alarm. De personerna kan då springa till platsen och utföra hjärt- och lungräddning innan ambulans har hunnit dit. – Man skulle kunna tänka sig något liknande för självmordsbenägna personer – en app som får frivilliga att springa till en plats för att undvika ett dödsfall, fast inte i hjärtstopp, utan i suicid. Personer med självmordstankar skulle själva kunna ladda ned appen och larma via den om tankarna blir för påträngande och riskerar att övergå i handling, säger Ullakarin Nyberg.

”Genetiken kommer aldrig att kunna förklara allt kring självmord.”

Foto: Pernilla Sjöholm

” Det viktigaste är att våga ta i frågan” ”Vi har en del psykisk ohälsa på migrationsverkets förvar. De som har suttit av ett fängelsestraff med utvisning ELIN är vana vid att vara inlåsta och MOHLIN klarar oftast tiden på förvaret Erfarenhet av suicid: Utbildare i bemötande av bättre än de som påträffats i lansjälvmordsnära personer. det utan uppehållstillstånd eller Gör: Nationell instruktör som saknar identitetshandlingvid Migrationsverkets utbildningsenhet ar. Vi gör ändå suicidscreening för förvar. på alla nya. Jag utbildar handläggare och handledare vid Migrationsverkets förvar. När vi lär ut AOSP, akut omhändertagande av självmordsnära person, försöker vi vara två instruktörer. Det är ofta en tung dag, eftersom många deltagare kan ha egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Vi pratar om att upptäcka förändringar i beteendet hos självmordsnära personer, som förändrad matlust och dygnsrytm eller att de slutar använda internet eller inte vill gå ut. En del blir väldigt kontaktsökande. Har någon varit nedstämd och är på väg upp igen kanske hen har bestämt sig för att ta sitt liv och funnit ett inre lugn. Ibland har vi språkförbristningar och måste därför vara duktiga på att läsa av kroppsspråk och beteenden. Vi lär också ut hur man kan få människor att våga prata om sitt mående och ger olika nycklar som kan hjälpa personer ur en viss sinnesstämning. Deltagarna får öva rygg mot rygg, med olika scenarion, där den ena är självmordsbenägen och den andra personal. Det får inte bli robotaktigt, utan måste finnas ett genuint intresse kring vad personen kan behöva och vill berätta. Men det viktigaste är att våga ta i frågan och gå fram om någon ser ut att må dåligt och faktiskt fråga hur hen mår.” Berättat för: Maja Lundbäck Medicinsk Vetenskap №3–2020

På djupet Suicidprevention haft olika kombinationer av ett mycket stort antal genvarianter, som samtliga kan ligga till grund för en sårbarhet för självmord. Och genetiken kommer aldrig att kunna förklara allt kring självmord. Du måste lägga till miljön, med till exempel trauman, stressande livshändelser och åtkomst till medel för att begå självmord, säger Marcus Sokolowski. Han och Danuta Wasserman har i fortsatta studier gjort genomgångar av många genvarianter som fallit ut både när deras egen och andras forskargrupper har gjort helgenomsanalyser. De har sedan kombinerat detta med andra kända biologiska ”bevis” för varje gen. Cirka 3 900 gener gick att koppla till självmordsbeteende eller olika psykiska sjukdomar. Därefter har de sorterat bort dem som går att koppla till endast psykiska sjukdomar. Kvar blev drygt 40 gener som tycks ha en specifik roll i just självmordsbeteende, eftersom de inte hör ihop med till exempel depres-

sion eller bipolär sjukdom. Detektivjakten pekade därmed ut de 40 gener med högst signifikans, alltså starkast vetenskapligt stöd, för att höra ihop med självmordsbeteende i sig – men dessa gener kan i sin tur samverka med andra gener, som är relevanta för olika psykiska sjukdomar. Det visade sig att de inringade 40 generna har att göra med något så grundläggande som hjärnans utveckling – förmågan att skapa nya nervceller redan i fosterlivet och att reparera skador senare i livet. De var också inblandade i

” Frågan om varför fler män än kvinnor begår självmord är väldigt komplex, mer komplex än vad man först kan tro.”

Självmord i världen Kartan visar länder med högst självmordstal i WHO:s sex olika regioner (grått) samt alla länder i Norden. Självmordstalet visar antal självmord per 100 000 invånare.

Norge

Sverige

hjärnans formbarhet, plasticiteten, och i kroppens stressreaktioner. – Det är rätt svårt att tolka det här fyndet. Man kan tänka sig att hjärnans struktur påverkar dess funktion. Rent teoretiskt kan jag föreställa mig att en försämrad flexibilitet i hjärnan kan ge en försämrad anpassningsförmåga hos individen, något som rimmar med att under ett extremt stresstillstånd sitta fast i ett låst tänkande, att inte kunna hitta konstruktiva lösningar, säger Marcus Sokolowski. VÄGEN FRAM TILL ett självmord kan alltså se ut ungefär så här: det kan börja med en genetisk sårbarhet för självmord. Den sårbarheten kan förvärras av trauman, som kan komma att bädda för en sämre hantering av svåra livshändelser senare i livet. Om någon senare får en psykisk sjukdom alternativt går igenom en kris, kanske orsakad av ett nära dödsfall, arbetslöshet, svåra sjukdomsbesked, då kan det vara den utlösande faktor som får självmordstankar att övergå i konkreta planer. Om det då finns tillgängliga medel, som stora

Finland Ryssland

Island Danmark Litauen

Japan

Belarus

Sydkorea

Indien

Guyana Surinam

Jemen

Källa: WHO (2016) Elfenbenskusten

Djibouti Sudan

Kiribati Sri Lanka Thailand

Ekvatorialguinea

NORDEN Finland..................................... 15,9 Sverige.................................... 14,8 Island........................................ 14,0 Danmark..................................12,8 Norge.........................................12,2 AFRIKA Lesotho....................................21,2 Ekvatorialguinea............... 16,4 Elfenbenskusten............... 14,5 44

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Uruguay

Lesotho

EUROPA Litauen......................................31,9 Ryssland................................. 31,0 Belarus....................................26,2 NORD- OCH SYDAMERIKA Guyana....................................29,2 Surinam...................................22,8 Uruguay.................................. 18,4

ÖSTRA MEDELHAVET Jemen.........................................8,5 Sudan........................................... 8,1 Djibouti.......................................6,7

SYDOSTASIEN Indien........................................ 16,3 Sri Lanka................................. 14,6 Thailand.................................. 14,4 VÄSTRA STILLAHAVSOMRÅDET Sydkorea................................26,9 Japan........................................ 18,5 Kiribati..................................... 14,4

mängder läkemedel eller en bro att hoppa ifrån, då kan ett självmord inträffa, särskilt under påverkan av alkohol. Det är betydligt fler män än kvinnor som går denna väg. Män begår ungefär två tredjedelar av alla självmord. Detta är ett mönster som verkar gå igen överallt; i alla åldrar, i alla socioekonomiska grupper och i alla länder. En region i Kina har lyfts fram som ett undantag, men siffrorna har ifrågasatts. Det berättar psykologen Gergö Hadlaczky, som också forskar vid NASP på Karolinska Institutet. Han beskriver flera orsaker till den manliga överrepresentationen. Till exempel har män generellt sett sämre sociala nätverk, de dricker mer alkohol och kan vara mindre benägna att söka hjälp när de mår dåligt. Allt detta ökar risken för självmordsbeteende. Men även depression är alltså en riskfaktor, liksom att tidigare ha gjort ett självmordsförsök. Båda dessa faktorer är vanligare hos kvinnor. – Frågan om varför fler män än kvinnor begår självmord är väldigt komplex,

”USA går emot trenden – där ökar självmorden”

Foto: Beatrice Johansson, Ulf Sirborn

Bo Runeson är professor i psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet samt klinisk psykiater. Han har gjort en färsk översikt om självmord i ett globalt perspektiv. Vad såg ni? – Självmorden har minskat med 18 procent på global nivå mellan 2000 och 2016. USA går emot trenden. Där ökar självmorden. En förklaring till det kan vara den ekonomiska kris som delar av USA har levt med samtidigt som det finns brister i deras skyddsnät. Vilka riskfaktorer kunde ni se?

mer komplex än vad man först kan tro, säger Gergö Hadlaczky. Beslutsfattande kring självmord är ett av de ämnen han forskar om. Det är ett forskningsfält med rötter i beteendeekonomi. Ett viktigt namn inom det området är Daniel Kahneman, som fick Nobelpriset i ekonomi år 2002 för sina teorier. ETT BEGREPP INOM beteendeekonomi är förlustaversion. Det går ut på att vi försöker skydda oss mot förluster – vi ogillar en förlust av en viss dignitet mer än vad vi gillar en vinst av samma dignitet. Det här går att undersöka vetenskapligt, till exempel via frågeformulär. En fråga kan se ut ungefär så här: ”Vi kommer att kasta ett mynt. Vid krona vinner du 500 kronor. Vid klave förlorar du 450 kronor. Deltar du i spelet?” De allra flesta svarar nej på den frågan, trots att vadslagningen egentligen är till spelarens fördel, eftersom ett ja i längden skulle leda till vinster. Men om man ändrar siffrorna, så att spelet blir ännu mer lönsamt för spelaren,

– Det finns mycket starkt stöd för att både depressionssjukdom och beroendesjukdom, med bruk av alkohol eller droger, är starkt kopplade till självmordsbeteende. Det är en starkare koppling än tillgången till medel som gör ett självmord möjligt, som skjutvapen. Viktiga riskfaktorer är också att ha varit med om något mycket stressande, som död av en närstående, skilsmässa eller allvarligt sjukdomsbesked. Det finns också mycket starkt stöd att neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som ADHD, eller att ha en förälder som har begått självmord, är starkt kopplat till en ökad självmordsrisk. Riskfaktorer betyder olika mycket i olika skeden av livet. Problem i familjen betyder mer i barnaår, personlighetsfaktorer mer i unga år och fysisk sjukdom mest i högre ålder.

då kommer så småningom de flesta att tacka ja. På så sätt går det att få fram en kvot mellan vinst och förlust, en kvot där en individ väljer att agera. För de allra flesta ser kvoten ut så här: när en möjlig vinst är dubbelt så stor som en möjlig förlust, när 500 kronors vinst står mot 250 kronors förlust, då väljer vi att agera. Det här är ett resultat som har upprepats otaliga gånger, i olika grupper med olika bakgrund i olika kulturer. Nu har den här delen av beteendeekonomin letat sig in i suicidforskningen och Gergö Hadlaczky är en av dem som ägnar sig åt det. Han har tillsammans med kollegor undersökt förlustaversion i en studie med drygt 2 100 skolelever från sju europeiska länder, bland annat Sverige. Det väntade mönstret upprepade sig. En majoritet av eleverna hade en uttalad förlustaversion – de ville skydda sig från förluster. De tackade ja först när möjlig vinst på sex euro stod emot möjlig förlust på tre euro. Men en mindre del av eleverna tänkte inte på samma sätt. De tackade ja när de riskerade

Du och dina kollegor har också undersökt kopplingen mellan självmordsförsök och senare suicid. Vad såg ni då? – Vi följde personer som legat inne på sjukhus för självmordsförsök via nationella register. Vi såg då att de som vid försöket hade någon av diagnoserna bipolär sjukdom, depression eller psykossjukdom löpte kraftigt ökad risk för fullbordat självmord. Vi såg också att de som använt en våldsam metod vid försöket, som till exempel försök till hängning eller användande av skjutvapen, löpte högre risk för att senare dö i fullbordat suicid än de som hade använt sig av förgiftning. Drygt var femte person som hade bipolär sjukdom och som valt en våldsam metod avled av fullbordat självmord inom uppföljningstiden för vår studie, nio år. Hur kan man arbeta preventivt mot de här grupperna med högst risk? – Det handlar om att

behandla grundsjukdomarna effektivt. Litium kan hålla depression och manier borta för många med bipolär sjukdom, för psykossjukdom och depression finns andra behandlingar. Sedan handlar det om särskilt stöd under perioder med påfrestningar och ett nära samarbete med närstående, så att perioder av försämring fångas upp och möts med hjälp och vård. Jobbar sjukvården så här i dag? – Det har gjorts en stor utbyggnad av specialmottagningar för personer med bipolär sjukdom eller psykossjukdom. De här grupperna hör till dem som psykiatrin har satsat mest på. Samtidigt är det svåra sjukdomar. Bipolär sjukdom har fortfarande en hög dödlighet, tyvärr. Men vi är numera bättre än tidigare på att nå personer med dessa sjukdomar, och också personer med depression. Vi tror att det har haft effekt på självmordstalen. NEJM januari 2020 Medicinsk Vetenskap №3–2020

I en ny studie ska frivilliga regelbundet ringa upp självmordsnära personer och erbjuda stöd.

På djupet Suicidprevention

GERGÖ HADLACZKY berättar att flera studier har gett liknande resultat. Personer som är självmordsnära verkar ha ett beteende kring beslutsfattande som avviker från majoritetens – de verkar ha en svagare drift att undvika förluster. – Vi vet att personer som planerar att ta livet av sig upplever ett mycket stort lidande. Vinsten i den situationen är att undvika lidandet. Förlusten är, förutom förlusten av det egna livet, all den sorg och saknad som man orsakar sina nära och kära. Men en person med lägre förlustaversion har mindre fokus på förlusterna. En sådan person har fokus på vinsten, det vill säga att få slippa lidandet, säger Gergö Hadlaczky.

Kan man påverka förlustaversion?

– Ja, det kan man. Det finns studier som pekar på att det kan räcka med att medvetandegöra fenomenet och därmed få personen att aktivt rikta fokus på potentiella förluster. Dessa studier är dock inte gjorda på självmordsnära personer utan på personer som arbetar i till exempel finansvärlden.

Behöver du någon som lyssnar? M ind självmordslinjen: Telefon 90101 och chatt dygnet runt. B arnens telefon BRIS: Telefon 116 111 alla dagar 14–21. Om situationen är akut: Ring 112. F ler stödlinjer listas på ki.se/nasp/hjalplinjer 46

Medicinsk Vetenskap №3–2020

”Covid-19 ger oss möjlighet att studera ett unikt naturligt experiment” Danuta Wasserman är professor i suicidologi och chef för NASP på Karolinska Institutet. Hon har startat ett globalt forskningsprojekt med anledning av pandemin med covid-19. Berätta! – Situationen med covid-19 ger oss möjlighet att studera ett unikt naturligt experiment. Vi ska tillsammans med Världshälsoorganisationen, WHO, följa upp vad som händer med den psykiska hälsan och självmordstalen i cirka femton länder i Afrika, Asien, Europa och Sydamerika i relation till covid-19. Studien har flera ben. I en del ska vi undersöka förekomsten av självmord

i relation till ett stort antal parametrar i alla dessa länder, som till exempel hur samhällets skyddsnät och tillgången till vård ser ut, men också hur bruket av alkohol och droger ser ut i olika kulturella sammanhang. Den delen görs i samarbete med internationella forskarnätverk av vilka en del leds av före detta studenter från NASP här vid Karolinska Institutet. Men vi ska också göra en randomiserad studie, där vi ska undersöka rollen av socialt stöd för att förebygga självmord. Vadå för socialt stöd? – Utöver sedvanlig behandling ska vi erbjuda personer som överlevt ett självmordsförsök att en frivillig person ur civilsamhället ringer upp vid flera tillfällen under upp till 18 månader efter utskrivning från sjukhus. Dessa frivilliga ska fråga om hur det står till samt hjälpa de som behöver mer sjukvård eller annat stöd att få detta. Har du undersökt något naturligt experiment förut?

– Ja, jag hade möjlighet att göra det under åren 1984–1990 i samband med perestrojkan, det stora reformprogrammet som pågick i forna Sovjetunionen. Då infördes kraftiga alkoholreformer med minskad tillverkning av laglig alkohol, vilket ledde till ändrade attityder till alkohol. Vad såg ni då? – I alla före detta sovjetiska republiker minskade självmorden signifikant för både män och kvinnor oberoende av hur de såg ut innan alkoholreformerna i respektive republik. För män minskade självmorden med 32 procent i de forna sovjetrepublikerna jämfört med endast 8 procent i 22 europeiska länder som vi studerade under samma tidsperiod. Vad drog ni för slutsatser? – Vi uppskattade att alkoholbruk kan beskrivas som en faktor som bidrar till 50 procent av manliga suicid och 27 procent av kvinnliga suicid. Resultaten visar den negativa rollen av alkohol som självbehandling och utlösande faktor vid psykisk ohälsa och självmord.

Foto: Ulf Sirborn

förlusterna var nästan lika stora som de möjliga vinsterna – de hade ett lägre motstånd gentemot förluster, alltså lägre förlustaversion. Det här var betydligt vanligare hos pojkar än hos flickor. Och det följer också det väntade mönstret. Det är välkänt att män generellt sett har en lägre förlustaversion än kvinnor. Efter fyra månader följdes eleverna upp med en rad enkäter. 75 ungdomar uppgav då att de hade gjort ett självmordsförsök under dessa fyra månader. Det var betydligt vanligare hos dem som hade uppvisat en lägre förlustaversion i början av studien. Den ökade risken för självmordsförsök var tydligt kopplad till förlustaversion för båda könen – men beteendet var och är alltså vanligare hos män, både i denna studie och i allmänhet.

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Vilka förråd fylls på när vi sover? Vilka förråd fylls på under nattsömnen? /Helene Emneborg

Foto: Getty Images

Svar

Kunskapen om just förråd är begränsad, men en hypotes är att förråden av ATP, cellernas bränsle, fylls på. Det finns dock bara någon enstaka studie om denna fråga, så vi kan inte dra några säkra slutsatser. Däremot sker en utrensning av många biprodukter från hjärnans arbete, det vill säga dess elektriska aktivitet. Det sker också en utrensning av onödiga minnen (vilket är det mesta av allt vi upplever) och ett befästande av nödvändigt minne – ett slags ”påfyllning”. Immunsystemet stärks av sömn, men vi kan inte riktigt säga om det handlar om påfyllning. Vidare får vi en ökad insöndring av tillväxthormon och testosteron under sömnen.

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

Torbjörn Åkerstedt Senior professor i psykologi Medicinsk Vetenskap №3–2020

F+S Medicinfrågor

Varför finns PCOS? Blodplasma från tillfrisknade testas som behandling mot covid-19.

Kan friskt blod hjälpa sjuka? / Bertil Berggren

Svar

Idén att använda blodplasma från tillfrisknade personer för behandling belönades med 1901 års Nobelpris. Metoden har använts i mer än hundra år och bygger på att blodplasman hos personer som genomgått infektion innehåller antikroppar som kan hjälpa immunförsvaret hos sjuka individer. Det finns studier som antyder att metoden kan ha effekt mot sars-cov-2-infektionen och vi genomför nu studier för att ta reda på om det fungerar. Det skulle vara värdefullt då vi har få andra behandlingar att erbjuda.

Medicinsk Vetenskap №3–2020

/Julia, en nyfiken läkarstudent

Svar

Personer som har höga nivåer av antikroppar som kan slå ut virusets förmåga att infektera tillfrågas om de vill donera blod som kan ges till patienter med covid-19 inom ramen för vår studie. Våra kliniska prövningar befinner sig nu i fas 2. I fas 1 kontrollerar man att behandlingen är ofarlig och i fas 2 testar man ut hur man ska göra för att få bäst effekt. De tidiga resultaten är lovande. Personer med virus i blodet som får blodplasma med antikroppar blir av med viruset, vanligtvis redan nästa dag. Men för att säkert säga om det ger effekt behöver vi också genomföra fas 3-prövningar där man ger behandlingen till en större slumpvis utvald patientgrupp och jämför med en kontrollgrupp.

PCOS leder till nedsatt fertilitet, inte infertilitet. Många kvinnor med PCOS blir spontant gravida eller kan bli det med hjälp av hormonstimulering eller assisterad befruktning. Dock har de mer graviditetskomplikationer som graviditetsdiabetes och missfall. Det finns en stark ärftlighetsfaktor kopplat till PCOS, dels i form av genetiska faktorer men även i form av epigenetik där mammans förhöjda nivåer av manligt könshormon potentiellt kan påverka det växande fostret. En förklaring till att PCOS inte har selekterats bort i evolutionen kan vara att de genetiska faktorer som ger upphov till syndromet inte är enbart negativa. Kvinnor med syndromet har ofta välutvecklad muskelmassa och starkt skelett vilket kan ge en ökad prestationsförmåga och därmed vara positivt i vissa idrottssammanhang. Vissa forskare tror att samma egenskaper kan ha utgjort en evolutionär fördel genom att öka chansen för kvinnor och deras barn att överleva i miljöer med knappa resurser. Det kan också vara så att de svåraste formerna av PCOS uppstår i ett samspel mellan genetiska förutsättningar och vår moderna miljö, som bland annat präglas av mycket stillasittande och överflöd av kalorier. Under tidigare delar av mänsklighetens historia kan alltså de negativa effekterna av PCOS ha varit mildare medan de positiva sidorna var mer framträdande än de är idag.

Joakim Dillner Professor i infektionsepidemiologi

Elisabet Stener-Victorin Professor i reproduktionsfysiologi

Foto: Getty Images

Majoriteten klarar coronapandemin utan större besvär tack vare välfungerande immunförsvar, men en del råkar illa ut. Så varför inte koppla ihop frisk med sjuk i blodomloppen?

Hur kan PCOS, polycystiskt ovariesyndrom, finnas kvar, trots att det leder till minskad fertilitet? Borde inte evolutionen ha selekterat bort syndromet?

F+S

Träning är ingen mirakelkur för hjärnans nervceller.

Får man nya hjärnceller av träning? I podden Medicinvetarna, avsnitt 26, säger professor Sten Linnarsson att cellerna i hjärnan är ”färdiga” i vuxen ålder och inte ersätts. Men flera andra vetenskapliga program har hävdat att hjärnan föryngras av träning. Menar ni att de har fel, eller är det Karolinska Institutet som är old school? /Lennart Svensson

Illustration: Getty Images

Svar

Nybildning av nervceller i människans hjärna sker troligen i liten utsträckning i två områden: hippocampus, där troligen ungefär 1 procent av cellerna nybildas per år, och striatum. Det finns inget som tyder på att nervceller nybildas i andra delar av hjärnan, som till exempel hjärnbarken som utgör den allra största delen av hjärnan, eller lillhjärnan som står för de allra flesta nervcellerna i hjärnan. Det betyder att långt mer än 99,9 procent av hjärnans nervceller är permanenta, och inte ersätts under livet. Andra celltyper

i hjärnan, som immunceller (mikroglia) och kärlceller, omsätts däremot kontinuerligt. Det finns mig veterligen inga studier som direkt visar att träning påverkar nybildning av nervceller hos människa. Man har sett att hjärnans grå materia ökar en aning i volym efter träning, men det går inte att veta om denna ökade volym består av nya nervceller. Enligt mätningar gjorda av professor Jonas Frisén, en av de främsta experterna inom området, nybildas 700 nervceller per dag (i hippocampus), och människohjärnan innehåller 86 miljarder nervceller. I så fall nybildas ungefär en miljontedels procent av cellerna per dag. Sen får man lägga till de som nybildas i striatum, kanske ungefär lika många. Och så ska man veta att det finns andra forskare som kommer fram till lägre siffror. Jag håller med om att motion troligen påverkar hjärnan. Men effekten av ny-

bildning av celler kan inte vara jättestor. Men okej, om man tränar riktigt hårt en dag kanske man kan öka antalet nervceller med tre miljontedels procent. Studier visar att det verkar finnas en liten men signifikant effekt av träning på kognition, men det beror troligen inte på nybildning av nervceller. Att det är allmänt bra för hälsan att träna har dock många studier visat. Men vill man bli smartare tror jag det är bättre att läsa böcker.

Sten Linnarsson Professor i molekylär systembiologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Med hjälp av svenska registerdata kunde forskarna studera 113 000 barn födda utan missbildningar efter 22 till 36 graviditetsveckor under åren 1992– 2016. Risken för död i nyföddhetsperioden beräknades för olika Apgarpoäng vid fem och tio minuter efter födseln, och separat för barn födda efter 22–24, 25–27, 28–31, 32–34 och 35–36 veckor.

Poängsystemet Apgar användbar hälsokontroll av för tidigt födda barn DEN SÅ KALLADE Apgarskalan har använts sedan 1950-talet i förlossningsvården för att bedöma barnets tillstånd omedelbart efter födseln. Vårdpersonal bedömer fem parametrar hos barnet: hjärtaktivitet, andning, muskelspänst, reaktionsförmåga och hudfärg. Varje parameter kan få mellan 0–2 poäng, vilket innebär att den totala poängen kan variera mellan 0–10, där en högre siffra tyder på att barnet har bättre hälsa och högre chanser att överleva. 50

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Det har dock varit omtvistat om Apgarpoäng är ett bra hjälpmedel för prematura barn, eftersom omogenheten hos dessa barn vanligtvis också återspeglar sig i lägre Apgarpoäng jämfört med barn som föds efter fullgången graviditet. Därför ville forskare vid Karolinska Institutet ta reda på om skalan kan användas för att förutsäga även det för tidigt födda barnets risk att dö under de första fyra levnadsveckorna (nyföddhetsperioden).

TOTALT DOG 1,8 procent eller 1 986 för tidigt födda barn i nyföddhetsperioden. Som förväntat ökade dödligheten med kortare graviditetslängd, från 0,2 procent till 76,5 procent för barn födda efter 36 respektive 22 graviditetsveckor. Oavsett graviditetslängd ökade risken för död med sjunkande Apgarpoäng. För barn med kortare graviditetslängd innebar lägre Apgarpoäng en högre absolut riskökning. En ökning av Apgarpoäng från fem till tio minuter efter födseln var associerat med en minskning av risken för död. – Vår forskning talar för att ju bättre man lyckas stabilisera det för tidigt födda barnets cirkulation och andning direkt efter födseln, ju mer ökar chansen att överleva, menar Stefan Johansson, medförfattare och docent vid institutionen för medicin, Solna samt neonatolog vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset. Resultaten har justerats för en rad faktorer som kan påverka utgången, som till exempel moderns ålder, rökvanor, vikt, blodtryck, barnets födelsesätt och födelseår. Forskarna noterar att studien baseras på svenska förhållanden och att resultaten kan se annorlunda ut i andra länder. – Även om vi inte vet exakt vad Apgarpoäng mäter så måste vi ta till oss att Apgarpoäng faktiskt är vårt viktigaste verktyg för att utvärdera barnets hälsa omedelbart efter födelsen, säger Neda Razaz, medförfattare och biträdande lektor vid institutionen för medicin, Solna.

Apgar score and neonatal mortality risk in preterm infants Cnattingius S, Johansson S, Razaz N New England Journal of Medicine juli 2020

Foto: Getty Images

Fem procent av alla barn föds för tidigt. Dessa barns hälsotillstånd kan bedömas med samma skala som används för barn som föds i normal tid, visar ny forskning.

Webbverktyg ger cancerforskare snabbare svar

L I S TA

Fler nya topppublikationer

FORSKARE VID bland annat Karolin-

ska Institutet har under ett par år arbetat med att bygga ett digitalt verktyg, Molecular tumor board portal, för att enkelt tillgängliggöra världsomfattande genomikdata som stöd för beslut om cancerbehandling. Cancer uppstår när genförändringar inträffar i cellernas arvsmassa. Genom analyser av tumörernas molekylära egenskaper, kan man få information om varje enskild tumör. – Både grundforskare och forskande kliniker världen över kan ta del av den stora globala kunskap som finns. Verktyget gör det möjligt för det behandlande teamet att söka efter liknande analyser för att därefter kunna utforma en mer individanpassad behandling utifrån varje patients specifika sjukdomsbild, säger Janne Lehtiö, professor vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet. Genom att använda MTBportalen kan tiden för komplicerad analys minska från två–tre månader till två veckor, samtidigt som risken för tolkningsmisstag minskar, menar forskarna.

Foto: Privat, Stefan Zimmerman, Getty Images

Läs mer på www.mtbp.org Support systems to guide clinical decision-making in precision oncology: The Cancer Core Europe Molecular Tumor Board Portal Tamborero D, Dienstmann R, Haj Rachid M, Boekel J, Baird R, Braña I, De Petris L, Yachnin J, Massard C, Opdam F, Schlenk R, Vernieri C, Garralda E, Masucci M, Villalobos X, Chavarria E, Cancer Core Europe consortium, Calvo F, Fröhling S, Eggermont A, Apolone G, Voest EE, Caldas C, Tabernero J, Ernberg I, Rodon J, Lehtiö J Nature Medicine juli 2020

Ett nytt digitalt verktyg ger stöd vid val av cancerbehandling.

Läkemedlet fluoxetin fungerar inte som förebyggande behandling efter stroke, visar en ny studie.

Antidepressivt läkemedel ger inte bättre återhämtning efter stroke VARJE ÅR drabbas närmare 14 miljoner människor i världen av stroke. Bland de överlevande har hälften av patienterna kvarstående funktionsbortfall. Det antidepressiva läkemedlet fluoxetin, ett så kallat SSRI-läkemedel som hämmar återupptagningen av serotonin i hjärnan, har föreslagits förbättra hjärnans återhämtning efter akut stroke. Men nu visar resultat från en stor randomiserad studie, EFFECTSstudien, gjord på 1 500 strokepatienter från 35 svenska sjukhus mellan oktober 2014 och juni 2019, att läkemedlet inte har någon sådan effekt. – Vår studie visar att fluoxetin inte förbättrar återhämtningen efter stroke. Visserligen minskade antalet depressioner, men samtidigt ökade risken för benfrakturer. Mitt råd är att avstå från att använda fluoxetin som förebyggande behandling efter stroke, säger Erik Lundström, strokeläkare och huvudprövare för studien samt forskare vid institutionen för klinisk neuro vetenskap.

Safety and efficacy of fluoxetine on functional recovery after acute stroke (EFFECTS): a randomised, double-blind, placebo-controlled trial Lundström E, Isaksson E, Näsman P, Wester P, Mårtensson B, Norrving B, Wallén H, Borg J, Dennis M, Mead G, Hankey GJ, Hackett ML, Sunnerhagen KS The Lancet Neurology juli 2020

Miljöfaktorer kan inte förklara ökningen av autismdiagnoser Etiology of autism spectrum disorders and autistic traits over time Taylor MJ, Rosenqvist MA, Larsson H, Gillberg C, D’Onofrio BM, Lichtenstein P, Lundström S, JAMA Psychiatry maj 2020 Minskad dödlighet hos patienter med aortadissektion Sex differences and temporal trends in aortic dissection: a populationbased study of incidence, treatment strategies, and outcome in Swedish patients during 15 years Smedberg C, Steuer J, Leander K, Hultgren R European Heart Journal juni 2020 Ny metod avslöjar genetik bakom fler egenskaper och sjukdomar High-definition likelihood inference of genetic correlations across human complex Ning Z, Pawitan Y, Shen X Nature Genetics juni 2020 Bekräftande studie om behandling av stabil angina pectoris Survival of patients with angina pectoris undergoing percutaneous coronary intervention with intracoronary pressure wire guidance Volz S, Dworeck C, Redfors B, Petursson P, Angeras O, Gan LM, Gotberg M, Sarno G, Venetsanos D, Grimfard P, Hofmann R, Jensen J, Bjorklund F, Danielewicz M, Linder R, Ramunddal T, Frobert O, Witt N, James S, Erlinge D, Omerovic E JACC juni 2020 Tidig nedkylning gav bättre prognos för vissa hjärtinfarktpatienter Time to intra-arrest therapeutic hypothermia in out-of-hospital cardiac arrest patients and its association with neurologic outcome: a propensity matched sub-analysis of the PRINCESS trial Awad A, Taccone FS, Jonsson M, Forsberg S, Hollenberg J, Truhlar A, Ringh M, Abella BS, Becker LB, Vincent JL, Svensson L, Nordberg P Intensive Care Medicine juli 2020 Medicinsk Vetenskap №3–2020

ANNONS

KI Alumni & Friends

KI Alumni & Friends är ett nätverk för alla som är, eller har varit, verksamma vid Karolinska Institutet.

Gå med idag! ki.se/alumni

Som medlem i KI Alumni & Friends • inbjuds du till kursåterträffar, föreläsningar och andra evenemang vid Karolinska Institutet • får du en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap • kan du behålla kontakten med dina kurskamrater men också skapa nya värdefulla relationer med andra medlemmar verksamma inom många olika områden i över 50 länder. Medlemskapet är kostnadsfritt.

Boktips ”Vår upplevelse är att många mår mycket dåligt i dag, men majoriteten mår i själva verket ganska bra”, säger Christian Rück, aktuell med en ny bok i ämnet.

Tips! Lyssna på en längre intervju med Christian Rück i avsnitt 49 av Karolinska Institutets populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna, där poddar finns eller via ki.se/medicinvetarna

Foto: Andreas Andersson

Mår vi så dåligt egentligen? VI LEVER LÄNGRE och tryggare än någonsin tidigare. Ändå ökar antalet personer som får en diagnos i psykiatrin varje år. Och i Stockholm har andelen vuxna som vårdats för diagnoOlyckliga sen depression eller ångest fördubblats mellan år 2006 och i paradiset 2018. Men detta behöver inte nödvändigtvis betyda att det Varför mår vi dåligt psykiska måendet försämrats, menar psykiatern och profesnär allt är så bra? sorn Christian Rück i sin nya bok. Christian Rück – Vi lever med en känsla av att en våg av psykisk ohälsa (Natur & Kultur) sköljer över oss. Men folkhälsomätningar visar att vi skattar vår tillfredsställelse med livet ungefär på samma nivå idag jämfört med för 20 år sedan. Andelen som uppger att de är stressade har inte ökat de senaste 15 åren, säger han. Det kan finnas alternativa förklaringar till siffrorna, menar han. Som att begreppen för psykisk ohälsa vidgats och att vi ibland tenderar att ha för höga krav på vårt mående. – Det kan göra att fler söker vård för sådant som inte ska hanteras av sjukvården. Lidande är en del av livet och kan inte helt undvikas. Samtidigt finns det personer som mår psykiskt mycket dåligt som inte får hjälp idag. Jag tror vi behöver bli bättre på att skilja mellan själens benbrott och själens skrubbsår, säger Christian Rück. Cecilia Odlind

FLER BOKTIPS

Konsten att fördärva sitt liv – eller inte Stefan Einhorn (Natur & Kultur) ”Hur man förstör sin parrelation”, ”Hur man oroar sönder tillvaron” och ”Konsten att tycka synd om sig själv”. Det är några av kapiteltitlarna i professorn och författaren Stefan Einhorns nya bok där han med glimten i ögat har vänt på självhjälpsperspektivet. Här får läsaren en rad drastiska tips på hur hen kan fördärva sitt liv på effektivaste sätt. Men, forskare som han är, avslutar han ändå varje kapitel med vetenskapligt baserade tips på hur man faktiskt kan göra om man i stället vill förändra sitt liv. Leva livet. Hälsa, mat & välmående för andra halvan av livet Mai-Lis Hellénius och Tommy Cederholm (Tukan förlag) Är du 50 plus och vill ha livsstilsråd? I en ny bok reder livsstilsprofessor Mai-Lis Hellénius vid Tips! Karolinska Institutet Läs också ut hur rörelse och Ögonblicket med välmående hänger Mai-Lis Hellénius på sidan 54! ihop. Läsaren får också forskningsbaserade tips på hur man håller sig frisk upp i hög ålder av Tommy Cederholm, professor vid Uppsala universitet. Himla gott, himla bra Karolina Janson (Tukan förlag) En ny kokbok ska ge 10–15-åringar möjlighet till en bra förståelse för mat, måltider och hälsa. Halva boken är recept, halva boken är fakta om hur vi ska äta för att må bra. Boken har faktagranskats av bland andra Mai-Lis Hellénius och Eva Örtqvist vid Karolinska Institutet och överskottet från försäljningen går till Barndiabetesfonden och forskning kring typ 1-diabetes. Medicinsk Vetenskap №3–2020

Ögonblicket Mai-Lis Hellenius

”Jag vet att jag hjälper – men inte vem och när” Som få andra når professor Mai-Lis Hellenius ut med sin forskning. Allt började med ett möte med en ung patient med hjärtinfarkt. ”Då och då tänker jag på den unga mannen som låg på Löwenströmska sjukhuset efter en stor hjärtinfarkt. Han snusade, rökte, och hade höga blodfetter. Jag minns så väl att jag tänkte ”men varför”? Det gick bra för honom, men det som hänt hade med största sannolikhet kunnat förebyggas. Det här var på 1970-talet och jag vikarierade som narkosläkare, med ansvar för intensivvårdsavdelningen där han låg. Senare arbetade jag som distriktsläkare och mötte många patienter som stressade, rökte, och var lite runda om magen. På den tiden var hjärtinfarkter vanligare än i dag, men fortfarande är hjärt-kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sedan dess har jag arbetat med prevention och forskat om hur förändrad livsstil kan påverka hälsan och minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Prevention är lite speciellt. Du vet att du hjälper, men inte vem och inte när. På så sätt jobbar man så att säga för icke-händelser. Som läkare och forskare inom det medicinska området är det självklart mer tillfredsställande att se direkta resultat. Därför är det också roligt att kunna visa att fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil kan minska risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom med 21 procent. Det visar resultatet av en långtidsstudie där vi följt drygt 5 000 personer via primärvården i Sollentuna. Jag har alltid tyckt att det är viktigt att föra ut forskningens resultat till allmänheten, men periodvis har det varit svårt. Mat och livsstil väcker känslor och jag har blivit starkt ifrågasatt och tagit emot dödshot i sociala medier. Min familj har också hängts ut. När det händer frågar jag mig om det jag gör är värt den typen av obehag. Varje gång är svaret ja, jag ska stå upp för vetenskapen även när det blåser hård motvind.”

Berättat för: Anne Hammarskjöld Foto: Alexander Donka 54

Medicinsk Vetenskap №3–2020

Namn: Mai-Lis Hellenius. Titel: Professor, institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

ANNONS

i samarbete med Karolinska Institutet

Nobel Calling Stockholm på Karolinska Institutet Med start den 5 oktober tillkännages Nobelpriserna 2020 och först ut är Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Från den 5 till den 12 oktober bjuder Nobel Prize Museum i samarbete med bland andra Karolinska Institutet på inspirerande digitala event och lärorika möten i kunskapens anda. • Vad har vi lärt oss om covid-19? Frukostsamtal med Jan Albert den 6 oktober och Gunilla Karlsson Hedestam den 8 oktober. • Exosomer – kroppens naturliga budbärare Digital föreläsning med Susanne Gabrielsson den 5 oktober. • Hur Nobelpriset formade Karolinska Institutet Digital föreläsning med Olof Ljungström den 8 oktober. • Fokus på åldrandet Fotoutställning och föreläsningar.

ki.se/nobelcalling

POSTTIDNING B

Kommunicera din forskning med en konferens i Kommunicera din forskning med en konferens i

ANNONS

Aula Medica Aula Medica Aula för 1000 personer Aula för 200 personer

Toppmodern teknik Aula för 1000 personer Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Aula för 200 personer Stora utställningsytor Toppmodern teknik Fina foajéer för mingel Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Restauranger och café i huset Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 Aula Medica www.ki.se/aulamedica Nobels väg 6, Solna

Medicinsk Vetenskap nr 3 2020

Articles inside

Mattias Sunneborn

Boktips

Topplistan

Fler kan räddas från självmord

Fler fall av bröstcancer ska upptäckas med hjälp av AI

Utblick

Tidslinjen: Polio

Intervjun med Ali Mirazimi: Coronavirus blev hans fulla fokus

Många har T-celler mot coronavirus

Katastrofexpert på plats i Beirut

Forskning pågår: Vilken roll spelar bakteriefloran vid kejsarsnitt?

I korthet