Vad är försvarsmedicin?

MATTIAS GÜNTHER är gruppledare för forskargruppen experimentell traumatologi vid institutionen för neurovetenskap.

Hur samarbetar medicinare med militärer?

Forskning om nya metoder för att behandla vapenrelaterade skador bedrivs vid Karolinska Institutet i samarbete med Försvarsmakten och Nato. Mål: Att minska risken för allvarlig skada och död.

Text: Magnus Trogen Pahlén

Varför behövs forskning inom experimentell traumatologi?

– Generellt behövs traumatologisk forskning för att kunna minska risken för död och allvarlig skada vid fysiskt trauma. Det finns mycket sådan civil forskning men militär forskning fokuserar mer specifikt på att kunna behandla vapenrelaterade skador vid väpnade konflikter. Vi arbetar på uppdrag av Försvarsmakten och bidrar till polisens kunskap om vapenrelaterade skador. Dessutom samarbetar vi med FOI och Försvarets materielverk för att öka kunskapen om olika former av skyddsutrustning.

Kan du ge några exempel på vad ni forskar om?

– Vi arbetar med djur där vi bland annat undersöker hur sjukvårdspersonal kan stoppa livshotande blödningar. Här finns olika metoder som att använda avsnörande förband för stora kroppspulsådern, eller stoppa blodflödet genom att föra in en ballong i kroppspulsådern. Båda är mycket effektiva för erar likt ett forum för Natos medlemmar och partners. Ett svenskt medlemskap skulle innebära att vi i större utsträckning kan påverka vilka resurser som läggs på olika forskningsfrågor.

Hur sker arbetet inom Nato STO?

– Vi delar kunskap med varandra i grupperna, bland annat om hur olika skydd ska användas på bästa sätt för att minska risken för allvarlig skada. Vi har bland annat ökat vår kunskap om hur olika former av skyddsvästar ska användas, och hur fordon och passagerare kan skyddas mot minor och andra sprängskador. Att ta del av andra medlemsländers forskning är viktigt för att vi ska kunna bygga upp en god militär förmåga och sjukvård i Sverige.

Effektiv behandling av vapenrelaterade skador är målet för forskningen som leds av Mattias Günther.

att rädda liv och skulle kunna användas ombord på ambulanshelikoptrar, men kräver omfattande kunskap då de kan leda till syrebrist i andra delar av kroppen. Vi försöker även öka förståelsen av traumatiska hjärnskador genom att undersöka vad som händer på en molekylär nivå.

Ni är redan en del av det vetenskapliga nätverket Nato Science and Technology Organization (STO) – vad skulle ett svenskt Natomedlemskap betyda för er?

– Vi deltar i ett tiotal försvarsmedicinska grupper inom Nato STO för att skapa bättre förutsättningar för Sveriges strategiskt viktiga sjukvård. Det är en stor organisation med cirka 6 000 forskare inom drygt 300 projekt som fung-