Tidslinjen: Moderkakan

Fakta: Moderkakan är ett tillfälligt organ hos människor och majoriteten av världens alla däggdjur. Under graviditeten ansvarar moderkakan för att förse fostret med bland annat syre och näring från modern. Samtidigt transporterar den bort restprodukter som fostret bildar samt koldioxid. Fostret i magen är helt beroende av moderkakan, den fungerar som flera organ i ett – lungor, lever, tarm och njurar.

En mystisk mångsysslare

Näringstjuv och barnets bästa vän. Moderkakan är ett tufft och tillfälligt organ som är ovärderligt för mänsklighetens överlevnad. Men fortfarande är det mycket vi inte vet.

Text: Matilda Skoglöw

1564. Reningsfilter.

Julius Caesar Aranzi, professor i anatomi vid universitetet i italienska Bologna, upptäcker att mödrars och fosters blodomlopp förblir separata under en graviditet. Han framför också teorin att moderkakan renar blod.

1578. Kurer. Det omfattande medicinska verket Bencao gangmu publiceras av Li Shizhen, kinesisk läkare och farmakolog. Ett långt stycke tillägnas den mänskliga moderkakan och berättar om hur den på olika sätt kan användas som medicin.

1564

1934. Rekonstruktion.

Den franske läkaren Brindeau använder fosterhinna, en del av moderkakan, för att rekonstruera en vagina på en patient som lider av det medfödda syndromet Müllersk agenesi och därmed saknar livmoder och vagina.

1578 1774 480

f.Kr 480-talet f.Kr.

Närande. I det antika Grekland framför naturfilosofen Diogenes från Apollonia teorin om att moderkakan är det organ som ger fostret näring under en graviditet.

1940

1940. Ögonskador.

Fler medicinska användningsområden för den inre fosterhinnan upptäcks. Ungerska Andrew de Rötth visar att den kan användas för att laga skador på ögats bindhinna.

1774. Beskrivning. Den skotske läkaren William Hunter blir den förste att på ett utförligt sätt beskriva den mänskliga moderkakan. Han kartlägger bland annat gulesäcken och dess betydelse samt studerar fostrets blodomlopp. 1910. Hudhjälp. Studier visar att den innersta fosterhinnan framgångsrikt kan användas som omslag vid hudtransplantationer. Tre år senare slår ny forskning fast att själva fosterhinnan kan hjälpa huden att läka sina sår.

1988. Stamceller.

Den första framgångsrika transplantationen av navelsträngsblod genomförs i Frankrike på ett barn med Fanconis anemi. Detta ökar intresset bland forskare för de blodbildande stamceller som finns i navelsträngen.

1960 1988 2010

2010-tal. Mångsidig. Flera studier bekräftar att extrakt från moderkakan har antiinflammatoriska, smärtstillande och cellskyddande egenskaper. Extrakten används bland annat av kirurger, neurologer och hudläkare.

1960-tal. Biomarkör. I Polen börjar forskare använda moderkakan som biomarkör för att kartlägga hur föroreningar från en aluminiumfabrik påverkar de anställda och deras familjer. Moderkakorna jämförs med exemplar från mindre förorenade orter.

Framtidens utmaningar

Förklara moderkakans problem Om gravida drabbas av havandeskapsförgiftning vet vi att tillståndet beror på att moderkakan inte fungerar som den ska men vi vet inte exakt vad som är fel. En framtida utmaning är att mer i detalj kunna förklara varför havandeskapsförgiftning uppstår.

Behandla barn i magen Behandlingen vid syrebrist till följd av en krånglande moderkaka går idag ut på att förlösa barnet och forskare försöker att ta reda på när det bäst ska ske. Helst vill man emellertid behandla barnet redan i magen, vilket inte går i dagsläget.

Utveckla artificiell moderkaka Många organ kan ersättas med artificiella alternativ. Moderkakan är däremot så komplex att den i nuläget är svår att återskapa. I framtiden skulle en konstgjord moderkaka kunna hjälpa gravida och foster när moderkakan inte fungerar som den ska.

2020

Källor: De Witt, F., 1959, Journal of the History of Medicine and Allied Sciences. Longo, L.D. & L.P. Reynolds, 2009, The International Journal of Developmental Biology. Mir, I.N. & L. Chalak, 2017, Annals of Reproductive Medicine and Treatment. Pogozhykh, O., et al., 2018, Stem Cells International. Silini, A.R., et al., 2015, Frontiers in Bioengineering and Biotechnology. Zadrozna, M., et al., 2012, in Recent Advances in Research of the Human Placenta (ed. Jing Zheng). Ganesh Acharya.

IDAG

När fostret får problem

När moderkakan inte fungerar som den ska kan det orsaka tillväxthämning och syrebrist hos foster eller havandeskapsförgiftning hos mamman. Ofta är grundorsaken till problemet oklar. Ganesh Acharya, professor vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet, vill öka förståelsen för moderkakan samt förbättra behandlingsmetoder. – Genom att förstå hur moderkakan fungerar kan vi förutse vilka foster och mammor som kommer att drabbas av problem. Det är viktigt att kunna studera och behandla i ett tidigt skede, innan bebisen föds.

I ett internationellt samarbete vid ett forskningslabb i Finland studerar Ganesh Acharya med hjälp av får och lamm hur moderkakans blodomlopp är uppbyggt och hur brist på syre påverkar foster. Bland annat görs experimentella behandlingar med medicin mot höghöjdssjuka. – Målet är att kunna förebygga effekterna av syrebrist, till exempel kramper eller medfödda CP-skador, säger han.

Förhoppningen är också att i framtiden kunna ta tillvara den information moderkakan bär med sig. – Den är som ett fingeravtryck över förhållandena under graviditeten. Genom att extrahera och studera information ur moderkakan skulle vi kanske kunna utveckla mer personlig sjukvård för barnen utifrån olika riskfaktorer.