5 minute read
PIONJÄREN KERSTIN
Hon blev första kvinna i riksdagens första kammare och startade det som skulle bli Sveriges HR Förening för snart 100 år sedan. De frågor Kerstin Hesselgren drev då är mer aktuella än någonsin.
TEXT ANDERS BERGMARK BILD KVINNSAM
KERSTIN DEN FÖRSTA
Den 11 januari 1922 är ledamöterna på väg in till riksdagens högtidliga öppnande som vid den här tiden hålls på Stockholms slott. Bland dem finns Kerstin Hesselgren, nyinvald ledamot för Liberala samlingspartiet. När hon närmar sig ingången blir hon hindrad av en poliskonstapel.
»Nä, inga fruntimmer här«, säger han och håller ut armen framför henne.
»Jo«, svarar hon och går förbi. »Denna gången går det.«
Det var inte första gången som någon försökte hindra henne från att ta plats för att hon var kvinna. Kerstin Hesselgren bemötte dem alla på samma samlade sätt. Hon var den första kvinnan som valdes in i riksdagens första kammare och visade sig vara en mycket skicklig politiker, med sociala och jämställdhetsfrågor som främsta fokus. Men hon var också Sveriges första kvinnliga delegat i det nybildade Nationernas förbund, föregångare till dagens FN, och i ILO, Internationella arbetsorganisationen. Hon gjorde stora insatser för att förbättra förhållandena för lärare och barn i skolan som Sveriges första skolinspektris och hon blev den första chefen för den särskilda kvinnliga yrkesinspektion som etablerades
1913. Dessutom var hon ordförande i organisationen Frisinnade kvinnors riksförbund och senare en av grundarna av Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.
UNDER SIN VERKSAMMA tid var hon en kändis, en feministisk pionjär. Av sina uppbackare fick hon det kärleksfulla smeknamnet »Kerstin den första«. Ändå är hon i dag långt ifrån lika välkänd som exempelvis Elin Wägner och Alva Myrdal som var hennes samtida i kvinnorörelsen. I biografin Kerstin Hesselgren: den gränsöverskridande politikern (Carlssons, 2012) resonerar historikern Renée Frangeur om orsaken. En förklaring kan vara att hennes eftermäle formades av att andra frågor stod på den feministiska dagordningen när hon gick bort på sextiotalet.
Kerstin Hesselgren föddes i Hofors i hjärtat av Bergslagen i januari 1872. Fadern var provinsialläkare och hon växte upp i doktorsgården med jämnåriga och yngre bröder och systrar. I sina utkast till memoarer beskriver hon hur syskonen lekte med brukspatron Lillienhööks barn som bodde i herrgården intill.
En episod som skulle få stor betydelse var när en pojke som var på besök ifrågasatte att pojkar och flickor lekte tillsammans. Kerstins bröder stod upp för henne och förklarade att hon inte var någon vanlig jänta utan en bra lekkamrat. Långt senare återkom hon till händelsen och brödernas inställning som förklaring till att hon aldrig blivit bitter under ett helt liv av kvinnokamp.
Hon smög ofta in på faderns mottagning och följde med honom på resor i bygden. Mötet med hans patienter och deras eländiga levnadsförhållanden väckte ett starkt intresse för sociala frågor som kom att forma både hennes yrkeskarriär och politiska gärning. Trots sin egen privilegierade uppväxt ansåg hon att samhället behövde förändras för att livet skulle kunna bli bättre för i synnerhet arbetarkvinnor.
SOM UNG VILLE HON bli läkare som sin far men han rådde henne att låta bli. I slutet av 1800-talet var det möjligt för kvinnor att ta studentexamen,
KERSTIN HESSELGREN. PORTRÄTT.
FÖRST: Kerstin Hesselgren var den första kvinnan som blev ledamot (L) av Sveriges riksdags första kammare (1922) ... ... och första kvinnan att sitta i ett utskott i riskdagen (andra lagutskottet). Hon var Sveriges första bostadsinspektris ... ... den första yrkesinspektrisen ... och den första skolköksinspektrisen.
Kerstin Hesselgren i nordiska yrkesinspektrismötet på Värmlands Eda 1923.
Kerstin Hesselgren vid sitt arbetsbord 1932.
Första officiella fotot, 1898.
KERSTIN HESSELGREN
Född: 1872 i Hofors. Karriär: Yrkesinspektris, bostadsinspektris, skolköksinspektris. Blev 1922 invald i riksdagens första kammare (för Liberalerna) där hon skulle driva framför allt kvinnofrågor. Hon var delegat vid Internationella arbetsorganisationen i NF (nuvarande FN) mellan 1933 och 1938. Familj: Ogift. Död: 1962 i Stockholm.
men Kerstin gav upp sina läkardrömmar och valde den traditionella utbildningsvägen för borgerliga flickor – studier i hemmet för guvernant och sedan ett år på internat i Schweiz. Tillbaka i Sverige valde hon att utbilda sig till distriktssköterska och fältskär.
VÅREN 1902 RESTE hon till London på ett Fredrika Bremer-stipendium för att utbilda sig till bostads- och yrkesinspektris. Utöver studierna följde hon också med engelska inspektriser ut på fabriker och påverkades starkt av misären hon upplevde där. Hon utnämndes till bostads- och senare skolinspektris där hon gjorde bestående insatser. 1913 fick hon erbjudandet att bli Sveriges första yrkesinspektris. Hon accepterade uppgiften med viss tvekan. I avsnittet om Kerstin Hesselgren i Svenskt biografiskt lexikon beskrivs hur hon efter två års arbete själv konstaterade att »det är som att pilla i en sandhög«.
I England hade Kerstin Hesselgren kommit i kontakt med »social secretaries«, anställda vid fabriker som hade ansvar för de sociala förhållandena. Kerstin Hesselgren lyckades få Tobaksmonopolet att anställa en personalkonsulent och snart följde fler företag efter. 1921 slöt sig personalkonsulenterna på Kerstin Hesselgrens initiativ samman till Föreningen för Socialarbetare inom industri- och affärsliv, med henne själv som ordförande. 2005 fick organisationen sitt nuvarande namn Sveriges HR Förening.
Kerstin Hesselgren kom aldrig att bilda familj. Hennes bevarade texter ger ingen särskild förklaring. En orsak skulle kunna vara att myndiga kvinnor ända fram till 1921 blev
omyndiga om de gifte sig, vilket fick många progressiva kvinnor kring förra sekelskiftet att välja bort äktenskap. Men hon hade nära relationer med sina syskons familjer och en mycket stor vänkrets.
I ETT FÖREDRAG på Fogelstad 1945, när Kerstin Hesselgren är 73 år gammal, tillåter hon sig för en gångs skull att bli personlig. Hon ser tillbaka på sitt liv och berättar om uppväxten i doktorsgården, de övergivna läkardrömmarna, om det hårda arbetet i riksdagen och de stora förbättringar för kvinnor som kvinnorörelsen med stor möda åstadkom under mellankrigstiden.
»Jag har alltid varit en lycklig människa«, avslutar hon. »Men dessa år var de lyckligaste.«
I augusti 1962 avlider hon i Stockholm.
Renée Frangeur avslutar sin biografi med en elegant sammanfattning av några av Kerstin Hesselgrens politiska identiteter: »(Stats) feminist, vänsterliberal, transnationalist, socialreformator, folkbildare, kväkarsympatisör och en vänlig, välklädd rebell i sin tid.«
Vi utvecklar dig och ditt ledarskap. Du utvecklar din personal.
19 & 20 februari 2020 | Kistamässan | Stockholm
Drömledarskapet efter 2020 SVANTE RANDLERT EMPLOYER BRANDING EXPERT
Alkohol och arbetsliv – varför är det så svårt att tala om? CHATARINA ERIKSSON HR-DIREKTÖR, SYSTEMBOLAGET
HR-trenderna som kommer att prägla 20-talet BJÖRN LORENTZON, HR-STRATEG, SYMPA
Fri entré! Se program och anmäl dig på
Sveriges främsta mentala rådgivare JOHANNES HANSEN
Studenternas förstahandsval Google berättar - såhär attraherar vi den nya generationen MARTIN ERIKSSON STAFFING BUSINESS PARTNER, GOOGLE
