- En sol som lyser upp världen ... sid 2
- LSS-dans i Kisa församlingssal ... sid 3 - Biskopsvisitation ... sid 4
- Axels psalmhörna ... sid 7
- Biologisk mångfald ... sid 10 - Changemaker Nadiwa ... sid 13
Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut. Men det är så skönt att sitta och minnas, små solar i gräset när sommarn är slut. Carl Antons Maskros och tjärdoft
Du står där i gräsmattan så gul. Bredvid dig blommar det ännu en. En humla sänker sig ner och sätter sig i din gula blomma och tar för sig av din nektar. Du står där så vacker, maskros, som ett smörgåsbord för många. En sol som lyser upp världen. När din tid är över så blir du som en mjuk vit boll som i vinden låter sina frön flyga.
Maskrosen ger delade känslor för många så även för mig. Det finns platser där jag helst inte vill ha den men gott om platser där den gärna får växa. I gräset får den gärna står kvar och lysa upp världen med sin gula blomma.
Hemma så får den växa nästan vart den vill, har till och med hänt att ett vackert exemplar har fått bli kvar i rabatten. Den fyller sin plats och många är de insekter som drar nytta av maskrosen; humlor, bin, fjärilar och dess larver. Alla vill ta del av maten som de ger. Även vi människor har i kristider använt denna växt som föda.
När man söker på ordet ”maskros” så kommer det upp många träffar på hur man ska bli av med den i gräsmattan och vilka medel som är bäst att använda eller vilka verktyg man ska ha. Få är det som tänker på att dessa blommor ger så mycket mat till våra insekter hela året och utan dem så kanske humlan har svårt att överleva. Utan maskrosen hjälp kanske inte vi har kvar någon som kan pollinera våra grönsaker.
En släkting till mig gick och drog upp alla maskrosor ur gräsmattan för hon tyckte inte om att ha den där. Min farmor tyckte att hon hellre läste en bok än att gå och dra upp maskrosorna. Jag håller med farmor och låter den växa.
För hur många är vi inte som har plockat maskrosor och fått bruna fläckar på huden. Hur många har inte plockat en maskros och knäppt i väg dess blomma på sin lillasysters näsa. Hur många har inte bundit en krans eller flätat stjälkarna till maskrosor. När den har blommat över så kan man blåsa på fröna för att få dem att flyga.
Hur många av oss har inte tänkt att det skulle vara kul att springa över en äng med överblommande maskrosor så att alla fröna flyger omkring.
Maskrosen är ett ogräs som avskys av många men älskas av fler.
Karolina Jönsson, kyrkvaktmästare Horn och Hycklinge
Kyrk-Nytt ges ut av Kinda Pastorat.
Omslagsbilden Videkvistar Foto Roland Gudinge
Redaktör Karin Svensson Ansvarig utgivare i detta nr: Sara Olofsson
Tryck: Lenanders 2023
Lördagen den 4 februari var det LSS-dans i församlingssalen i Kisa.
Det blev en väldigt rolig kväll när 120 deltagare i alla åldrar, från hela Östergötland sammanstrålade i Kisa.
Det var en bra stämning och bra musik, alla deltagare var engagerade och glada. Det var en kväll fylld av gemenskap och glädje, alla dansade och hade roligt!
En mycket lyckad kväll!
Linköping den 2 februari
Nåd och frid från Gud, vår Fader och Herren Jesus Kristus vare med er alla!
Som biskop i Linköpings stift avser jag att den 27, 28, 29 och 30 mars samt den 2 april 2023 visitera församlingarna i Kinda pastorat
Till församlingarnas samtliga medlemmar, riktar jag en hjärtlig inbjudan att delta i de kommande samtalen om församlingarnas läge och framtid, samt att delta i gudstjänsterna.
Med varma hälsningar
+Marika Markovits
Inför biskopsvisitationen i mars har inventarierna i alla kyrkor i Kinda pastorat granskats.
Det är ett roligt arbete – föremålen berättar om bygdens människor och historia. Det är viktigt att bevara och vårda dem på bästa sätt, att föra berättelserna vidare och så tillkommer ju nya föremål och nya berättelser!
Närvarande denna dag i Västra Eneby kyrka var stiftsantikvarie Eva Nyström Tagesson, kyrkvaktmästare Eva Lindh samt inventeringsansvariga i Västra Eneby: Maria Kindesjö, Mathias von Wachenfeldt och Bodil Söderberg.
Text och bild Bodil Söderberg
Måndag 27 mars kl 18.00 Tidersrum g:a församlingshemmet
Mat och öppet samtal med Biskop Marika
Tisdag 28 mars kl 19.00 Kisa församlingssal
Församlingskväll med fika och föresläsning.
Biskop Marika föreläser, om sig själv och sin vision, frågestund.
Torsdag 30 mars kl 18.00 Horns kyrka
Församlingskväll med musik. Biskop Marika berättar om sin vision.
Alla varmt välkomna!
En liten hälsning från Kyndelsmässodagens lilla familjegudstjänst i sakristian i Västra Eneby. Det blev ett litet format.
Sara samtalade med 2 gossar och församlingen om Simeon o Hanna i templet och om hur vi alla får lysa som ljus. Liksom ljus som lyser kan se olika ut, så får vi lysa och se olika ut - långa, korta, vackra, runda, gröna, blå mm.
Roland spelade så att vi sjöng som en hel kör.
Tack Sara o Roland
Ni gjorde så att det blev bra!
Text och bild Britt-Marie Lennman
Söndagen den 12 februari sjöng ungdomskören Più Canto vid gudstjänsten i Hycklinge församlingsal. Eva Falsjö dirigerade och Anders Broo Larsson ackompanjerade.
Korset har alltid betytt mycket för mig.
Martin Lönnebo skriver: ”Kristendomen är den världsreligion som har korset som kännetecken. Det är rätt tecken för den religion som så betonar utsatthet och barmhärtighet. Korset bär den kristna tron. Ingen religion har som kristendomen betonat inkarnationens, lidandets och försoningens mysterium. Detta är den kristna trons omistliga skatt och dess bidrag till världens förhoppningar. Ansiktet bär människans mysterium, sårbarhet, okränkbarhet, förhoppning, glädje och smärta. Det är möjligt
även för den moderna människan att skymta detta vårt gemensamma ansikte – det gemensamma Kosmiska ansiktet, det som är både mänskligt och gudomligt.”
Han citerar en dikt av Ingemar Leckius:
Se ansiktet! Se hur allt förvandlas! Det finns i den blå himlen och i Dachaus gyttja. Jag skymtar det i historiens hjulspår… Jag ser det misshandlat, förödmjukat, utplånat. En skugga i gruset. Även jag trampar på den. Det finns i fågeldun. I ett barns lykta.Det åldras inte. O stränghet! O mildhet!... I denna blick finns jag till.
Hemma i Västra Eneby har vi en särskilt värdefull stund efter skärtorsdagsmässan – i stillhet släcks ljusen och altaret kläs av inför Långfredagen – kvar finns korset och fem röda rosor. Och nu stannar jag inför psalm 144: Här verserna 1- 4.
O huvud, blodigt sårat, av hån och smälek höljt. O huvud, slaget, fårat, i kamp och ångest böjt. O huvud som skall siras med ärans krans en dag, men nu med törne viras, dig ödmjukt hälsar jag.
O ansikte, du höga, som nyss betvang en värld, din makt nu gäller föga, din fägring är förtärd, din glans till intet vorden. O vem har släckt den blick vars ljus allt ljus på jorden i klarhet övergick?
Den börda du har burit min synd och ondska är, den skörd som du har skurit jag sådde, Herre kär. När skuldens tyngd mig böjer hos dig jag söker råd. Till dig mitt rop jag höjer: se ned till mig i nåd!
Jag vill hos dig förbliva som återlöste mig och dig mitt hjärta giva och alltid älska dig. När, Herre, du mig sluter uti din kärleks famn, jag lugn och trygghet njuter i denna sälla hamn.
Psalmen har sitt ursprung i en tröstande text av abboten Arnulf av Löwen fr 1200-talet. Sedan har den gått en lång väg med början i Paul Gerhardts tyska ”O Haupt voll Blut und Wunden” – i Sverige via otaliga bearbetningar fram till Emanuel Linderholm 1920 med Samuel Ödmanns bidrag fr 1700-talet i v4. Hans Leo Hasslers melodi från 1601, från början en världslig melodi, har haft många former i rytm och tonart. Den är som körkoral en omistlig del av Matteuspassionen av J S Bach (troligen första gången på Långfredagen 1727 i Lepzig). I samband med reformationsåret 2017 gav Sveriges Kyrkosångsförbund i uppdrag till Ylva Eggehorn att skriva en nytolkning av texten att kunna kännas relevant i vår tid och sjungas som församlingssång i framförandet av Matteuspassionen i S:t Johannes i Malmö och i Linköpings domkyrka. Här ett par verser:
Ditt ansikte är sårat Jag ser det överallt.
Du blöder, du är plågad Och gatan är så kall.
Din värdighet i trasor. Jag såg det här idag: Din vanmakt, dina fasor. Det kunde varit jag…
Du böjer dig mot jorden och säger: -Allt är klart. Hos mig i paradiset är grönskan underbar. Och dödsriket är öppet, för dig ska jag gå dit. Jag överger dig aldrig. Jag trampar upp en stig.
När jag en gång skall resa, följ med mig dit jag går.
När fågelsången tystnar, sjung du i mina spår.
När ångesten tar strupgrepp och tomheten slår till, sträck ut din hand och säg mig: -Nu går vi, om du vill.
Vi återkommer till texten överst – psalm 144.
Jag tänker särskilt på vers 3 och 4 – hur de handlar om vår befrielse och försoning. Vi kan vila i att Jesus gick vägen mot Jerusalem och Golgata som försoning för våra synder. Det är gott att tänka på…
Med hälsningar
Axel Söderberg
Vad är då en människa?
(Psaltaren 8)
En särskild tid i kyrkoåret står inför dörren. Fastan, tiden före påsk. Den tiden varar i 40 dagar. Jesus prövades i 40 dagar i öknen innan han började förkunna och Israels barn gick i öknen från slaveriet i Egypten 40 år innan de kom fram till löfteslandet. I våra kyrkor så byts den liturgiska färgen till lila – fastan och botens färg. Tillsammans får vi följa Jesus genom Bibelns berättelser på hans väg fram till korset.
I 40 dagar om året får också vi ”prövas” och leva ett enklare liv för att sedan när påsken kommer fira att livet segrar. Fasta betyder att man avstår något, särskilt det man tycker om men kanske inte är helt nödvändigt. Det kan vara att inte äta kött, kakor eller godis. Det kan vara att avstå sociala medier eller nöjen. Tanken är att den tid, pengar eller engagemang som de här sakerna kräver ska användas till att reflektera och att någon annan kan få del av pengarna jag hade lagt på det jag avstår ifrån. Det är därför vi har fasteinsamlingen under fastan till förmån för ACT Svenska Kyrkan det internationella arbetet för vi människor hör ihop över hela världen.
Fastan inleds på Askonsdagen när man i mässan kan få ett kors av aska tecknat på sin panna med orden:
Kom ihåg att du är stoft och åter ska bli stoft.
Fastan påminner oss om att livet är ändligt och därför så värdefullt. Vad fyller vi våra dagar med? Hur använder vi oss av våra resurser? Vad är viktigt och vad är oviktigt? Fastan handlar om vad det är att vara människa.
Välkommen till din kyrka under fastetid. Välkommen som du är, en människa.
Sara Olofsson, kyrkoherde
Årets fastekampanj - Dela lika under samma himmel!
Fasteaktionen inleds på fastlagssöndagen 19 februari och pågår fram till palmsöndagen 2 april. Temat för Fasteaktionen 2023 är ”Dela lika under samma himmel”.
I Kinda pastorat kommer vi att ha flera konserter till förmån för fastekampanjen. Först ut, söndagen den 26 februari, är kyrkokörer från Berga, Horn och Hycklinge som tillsammans med solisterna Jörgen Sundeborn, Malin Svensson och Helen Larsson framför en härlig blandning av profant och sakralt. Den 5 mars blir det konsert med Beatlestema i Kisa och Hycklinge. Läs mer på baksidan av bladet.
Alla dagar kommer det att finnas fastebössor för fastekampanjen! I våra kyrkor, i våra församlingssalar och andra platser där vi är.
Insamling till Fastekampanjen via ACT
Berga och Horn/Hycklinge kyrkokörer
En härlig blandning av sakralt och profant
Musiker och dirigenter: Maria Andersson, Roland Sundin, Martin Eugén och Joakim Kajelm
Solister: Jörgen Sundeborn, Malin Svensson och Helen Larsson
25/2 kl 18 Berga kyrka, Linköping
26/2 kl 18 Horns kyrka
Att ge via Swish är ett snabbt och enkelt sätt att stödja Act Svenska kyrkan. Swisha en gåva till 9001223 och var med och kämpa mot fattigdom, förtryck och orättvisor världen över. Läs mer om Nadiwa i Kenya på sidan 13.
Med reservation för ev fel och ändringar. Se även kalendern på www.svenskakyrkan.se/kinda/
26/2 Första söndagen i fastan
Prövningens stund
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Tidersrum g:a församlingshem14.00 Mässa
Horn kyrka 18.00 Körkonsert med andakt
1/3 Onsdag
Åminnelsen Kisa 8.45 Morgonmässa
2/3 Torsdag
Går’n i Horn 12.00 Andakt med sopplunch
5/3 Andra söndagen i fastan
Den kämpande tron
Kisa kyrka 11.00 Fastekampanj med Beatlestema
Hycklinge kyrka 18.00 Fastekampanj med Beatlestema
8/3 Onsdag
Kisa församlingssal 8.45 Morgonmässa
9/3 Torsdag
Går’n i Horn 12.00 Andakt med sopplunch
12/3 Tredje söndagen i fastan
Kampen mot ondskan
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Horns församlingssal 15.00 Gudstjänst
Kisa kyrka 18.00 Sinnesrogudstjänst, lekmannaledd
15/3 Onsdag
Kisa församlingssal 8.45 Morgonmässa
16/3 Torsdag
Tidersrum g:a förs.hemmet 12.00 vardagsgtj, sopplunch
19/3 Midfastosöndagen
Livets bröd
Kisa kyrka 11.00 En timme i kyrkan, Dopfest
Drama & Sång 1, 2 och 3, Avtackning av Joakim Kajelm
Hycklinge församlingssal 15.00 Mässa
V Eneby kyrka, sakristian 18.00 Musikgudstjänst
22/3 Onsdag
Kisa församlingssal 8.45 Morgonmässa
23/3 Torsdag
Går’n i Horn 12.00 Andakt med sopplunch
26/3 Jungfru Marie bebådelsedag
Guds mäktiga verk
Horns kyrka 11.00 En timme i kyrkan, Dopfest
Tidersrum g:a förs.hemmet 14.00 Mässa, kyrkkaffe
Kisa kyrka 18.00 Mässa med musik.
Avtackning av Martin Lissnils
27/3 Måndag
Tidersrum g:a församlingshemmet 18.00
Mat och öppet samtal med Biskop Marika Markovits
28/3 Tisdag
Kisa församlingssal 19.00
Församlingskväll med fika och föreläsning.
Biskop Marika berättar, om sig själv och sin vision.
29/3 Onsdag
Kisa Åminnelsen 9.00 Arkengudstjänst
30/3 Torsdag
Går’n i Horn 12.00 Andakt med sopplunch
Horns kyrka 18.00 Församlingskväll med musik
Biskop Marika berättar om sin vision.
2/4 Palmsöndagen
Vägen till korset
Kisa kyrka 11.00 Visitationsmässa sammanlyst
Biskop Marika Markovits närvarar, pastoratets körer
Därefter en enkel lunch i församlingssalen Kisa
5/4 Onsdag
Kisa församlingssal 8.45 Morgonmässa
6/4 Skärtorsdag
Det nya förbundet
Kisa kyrka 18.00 Skärtorsdagsmässa
Horns kyrka 19.00 Skärtorsdagsmässa
Västra Eneby kyrka 19.00 Skärtorsdagsmässa
7/4 Långfredagen
Korset
Kisa kyrka 11.00 Gudstjänst
Hycklinge kyrka 15.00 Gudstjänst
8/4 Påskafton
Genom död till liv
Kisa kyrka 23.00 Påsknattsmässa
9/4 Påskdagen
Kristus är uppstånden
Kisa kyrka 11.00 En timme i kyrkan, Lekmannaledd
Drama & Sång 1, 2 och 3
Horns kyrka 11.00 Mässa, Kyrkokören
10/4 Annandag påsk
Möte med den uppståndne
Tidersrum kyrka 11.00 Mässa med kyrklunch
Lönningehult 14.00 Blåsippevandring, ta med kaffekorg
Är naturen till enbart för att tillfredsställa människors behov eller har alla växter och djur ett egenvärde? Dessa frågor är stora och inte helt enkla att ge svar på.
Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp som ofta används för den variation som finns mellan och inom arter och livsmiljöer på jorden. Den biologiska mångfalden spelar en avgörande roll för naturens grundläggande funktioner såsom pollinering, rening av luft och rening av vatten. Ett ekosystem med stor mångfald klarar sig bättre vid kriser än ett ekosystem som bara bygger på några få arter. Ett ekosystem med få arter blir väldigt sårbart om en art skulle minska eller försvinna. Vi behöver mångfald för att överleva och vår födoproduktion kräver pollinatörer, nedbrytare och andra arter. Vi vill vara en del av lösningen. Kyrkogårdarna är stora områden inne i samhället som inte förändras så fort, de kan bli till oaser för många arter.
För 1,5 år sedan startade vi ett projekt inom Kinda pastorat. Vi började med att göra en inventering av träd, örter, gräsmarker, boplatser m.m. på Kisa och Horns kyrkogårdar för att se vilka värden som fanns på dessa kyrkogårdar. När vi visste våra förutsättningar så kunde vi ta ut vissa delar som vi ville jobba vidare med och bli bättre på. Vi kunde se att de båda kyrkogårdarna ser väldigt olika ut och har olika förutsättningar.
Fladdermusholkar på vaktmästeriet
Kisa är vår största kyrkogård och den ligger mitt inne i samhället. Här är det många som passerar varje dag. Vi valde att här jobba vidare med några få värden som vi tyckte saknades, men vi har behövt att noga tänka över var vi kan utföra dessa åtgärder. Här har det inte varit så självklart att man kan lämna en gräsyta och låta blommorna få blomma utan det krävs lite mer förarbete. Vi har skapat boplatser för både fåglar och insekter genom att bygga fågelholkar och att borra hål i stubbar och stockar. Fågelholkarna har placerats ut i träden runt
om på kyrkogården och vi hoppas och tror att det bor fåglar i dem under säsongen. Här har vi även byggt och satt upp holkar för fladdermöss. Fladdermusholkarna sitter i utkanterna av kyrkans mark. Vi har börjat att bygga biodepåer, högar med ris och löv, som blir boplatser till många djur. Dessa har vi placerat i utkanterna av kyrkogården där det inte finns så mycket gravar. I nederkanten av kyrkogården rinner det en å som är mycket artrik och den ska vi vara rädda om. Intill den finns det mycket mark där vi i framtiden tänker oss lite mer artrikedom än vad det är i dag.
Horn är en mindre kyrkogård och här har tidigare vaktmästare jobbat mycket med att lämna olika ställen med längre gräs och blommor så besökare är vana vid att det ser ut så. Här gränsar kyrkogården i högre grad till obebyggd mark vilket gör det lättare att få till platser som passar fler arter. Det som saknades här var blommande växter. På delar av kyrkogården är det mest häckar och gräsmattor. Så vi har framför allt jobbat med att utöka planteringar med insektsvänliga växter. Vi har då också funderat kring när växterna blommar så att det ska finnas växter från tidig vår till sen höst, allt för att insekterna ska kunna ha mat stora delar av året. Vi har jobbat med att skapa ris och lövhögar både som biodepåer men vi hoppas även på att igelkottar vill flytta in. Vi har sett igelkottar utanför kyrkogården och vi skulle gärna se dem bo hos oss. Jobbet att skapa boplatser har pågått även i Horn. Genom att borra hål i stockar och stubbar som finns lite varstans på kyrkogården vill vi skapa boplatser för insekterna. Det finns stora ytor som inte slås förrän efter midsommar, här får blommorna och gräset växa sig höga och sprida sig.
I detta första skede nu har vi kanske inte gjort så mycket som syns för besökarna. Vi har jobbat mycket med ett kunskapslyft hos oss själva, både vi som jobbar på kyrkogårdarna och med våra kollegor inom pastoratet. Vi vill att alla ska vara med på vad vi göra. Genom att prata om detta så får vi ta del av allas tankar och synsätt. Vi har jobbat mycket med förändringen hos oss själva i vårt arbetslag och att vi hittar något som alla kan vara med på och enas kring. Där har vi fått kompromissa lite, låta platserna kring gravar vara lite mer städade och klippta medan vi hittar andra platser som kan få vara mera vilda. Vi vill att detta ska blir en lite självklar del av vårt jobb som allt annat och inte en sak till som måste göras. Detta ska komma naturligt i allt vi gör.
Nu under våren är tanken att vi ska inventera resterade tre kyrkogårdarna, Tidersrum, Västra Eneby och Hycklinge. Den här inventeringen görs med hjälp av ett material från Svenska kyrkan där man genom att beräkna hur många träd man har, uppskatta hur många lavklädda gravstenar, kolla över hur mycket blommande perenner, träd och buskar det finns kan få en indikation på hur bra något är. Vi gör en uppskattning om de miljövärden som vi har på kyrkogårdarna. Sedan kan vi även i detalj gå in på olika arter för att se hur det ser ut hos oss. Genom detta arbete kan vi hitta områden och platser som vi vill jobba vidare med. Alla kyrkogårdar är så olika och har så olika förutsättningar och det är intressant och kul att se vad vi har för värden och hur vi kan jobba med dem.
Vi kommer att jobba vidare med projekten i Kisa och Horn och utveckla dem. Detta är mångårigt projekt och vi är precis i starten. I Kisa jobbar vi vidare med att skapa fler lövhögar och rishögar på platser där det inte är några gravar. Vi har en gräsplätt där det finns mycket gråfibbla
och där tänker vi lämna yta så de får växa sig starkare. Vi hoppas på att kunna sätta upp mulmholkar i samband med dessa fibblor och då skapa en liten mångfaldplätt uppe på norra kyrkogården. Den kvarlämnade ytan av gråfibbla och gräs kommer att ramas in för att visa att den inte är glömd utan lämnad av en anledning. En boyta för solitära sandbin är planerad, så kan de få bo där i stället för på andra ställen där det är mindre välkommet med vildbin.
Istället för att det blir tomt så flyttar vi hit växter och gör något nygammalt av det. Vi tänker utöka planteringarna med olika vattenblänk där insekterna kan komma och dricka. Vi fortsätter att utveckla våra biodepåer, ris och lövhögar och hoppas på att det ska locka till sig igelkottar. Våra ängsmarker kommer att fortsätta att utvecklas och vi hoppas på att vi till efter midsommar ska kunna slå dem med lie.
Något som vi kommer att jobba med alla kyrkogårdar är att tala om vad vi gör och varför vi gör det. Detta kommer vi göra genom att sätta upp skyltar på olika ställen samt att på anslagstavlorna skriva lite om projektet i allmänhet.
Det är ju trots allt så att den biologiska mångfalden är grunden för människans välfärd och existens men naturen har ett värde i sig. Egenvärdet är oberoende av vad vi tycker om arten i fråga eller om vi har någon nytta av den. Vi har ingen rätt att förstöra naturen. Tillsammans kan vi göra detta, tillsammans är vi starka.
Text
Anna Olsson- Blom
Aron Molander
Karolina Jönsson
Mikael Samuelsson
Bild
Aron Molander
Det finns idéer om att skapa en prydlig del av kyrkogården där vi kan visa på hur vi jobbar med biologisk mångfald, en pedagogisk hörna. Här finns det planer på att skapa en rishög som man ramar in med ett egen byggt staket.
I Horn kommer vi att satsa på fler perenna planteringar för att lätta upp monokulturen som råder på delar av kyrkogården. Här finns tankar om att skapa planteringar på de platser där vi idag har tagit bort många gravar.
Nadiwa har bott i Kakuma flyktingläger i tolv år. Med hjälp av en spargrupp har hon startat en mataffär så hon kan försörja sina barn. Ensamma barn i Kakuma flyktingläger behöver en fosterförälder, så Nadiwa tar även hand om Muhammed som nu blivit hennes fosterson. Mohammed är ett av många föräldralösa barn.
FLYKTEN TILL KENYA
Nadiwas make arresterades och fängslades av regimen i deras hemland i östra Afrika. Varför hennes man sattes i fängelse vet hon inte. Hon vet inte heller var han hålls fången eller om han överhuvudtaget lever. Hon vet bara att hon och barnen inte kunde vara kvar i landet. De tvingades fly till Kenya, och placerades i flyktinglägret Kakuma, där de nu bott i över tolv år. Vi är här för att vi inte har någon annanstans att bo. Vi har fått skydd här men det är inte säkert. Det är en kamp varje dag, säger Nadiwa.
Maten räcker inte, pengarna räcker inte. Jag går långt till fots varje dag till jobbet men jag tjänar mindre än 500 kronor per månad. Ena månaden köper jag skor åt ett av barnen, nästa månad till nästa barn, och när alla fått skor behöver den första nya skor igen. En dag för drygt fem år sedan kom en ung kvinna från Nadiwas hemland till lägret med sin femåriga son Muhammed. Kvinnan berättade för Nadiwa att hon inte var välkommen hem till sin familj eftersom hon var ogift när barnet föddes. Hon hade rest till Nairobi för att leta efter pappan till sin son, men eftersom hon befann sig illegalt i Kenya förflyttades hon mot sin vilja till Kakuma flyktingläger. Jag försökte hjälpa dem, de fick bo hos mig och jag sa till henne att eftersom hon kunde laga mat så kunde hon skaffa ett jobb och tjäna pengar. Hon jobbade i tre månader och sparade pengarna. Sedan stack hon. Hon lämnade sin egen son! Om jag skulle träffa henne idag skulle jag ha så många frågor. Vad kan vara anledningen till att lämna sitt eget barn!?
ENSAMMA BARN BEHÖVER EN FOSTERFÖRÄLDER
Nadiwa tittar med sorgsna ögon på Muhammed, som står tyst och stilla i dörröppningen till deras hem. Jag trodde först att hon skulle komma tillbaka. Jag visste inte vad jag skulle göra med Muhammed. Han kunde inte sitta ensam i mitt hem medan jag gick till jobbet. Så jag tog med honom till LVFs barnskyddsgrupp och sa att han måste gå i skolan. Men de sa att han behövde en fosterförälder som kunde skriva pappren och ta hand om honom.
Ensamma barn i Kakuma flyktingläger behöver en fosterförälder. I första hand placeras barn hos släktingar, men om det inte finns någon de känner så försöker LVF hitta lämpliga fosterföräldrar bland dem med samma nationalitet. Det kan vara svårt att finna någon lämplig familj som är redo att ta sig an ytterligare ett barn i en redan utsatt situation med brist på mat, husrum och pengar. LVF organiserar stödgrupper för fosterföräldrarna så de kan hjälpa varandra genom samtal och gemensamt sparande.
Nadiwa berättar om hur hon genom spargruppen lyckades starta en egen mataffär. Jag frågade en vän som säljer frukt om jag kunde få numret till leverantören. Sen pratade jag med alla i mitt bostadsområde och sa att de skulle spara pengar för att snart finns frukt och grönsaker att köpa. I spargruppen ger alla 100 kronor varje månad och turen går runt att få pengarna. När det blev min tur att få 700 kronor ringde jag och beställde potatis, tomater och bananer. Och maten kom! Då kunde jag sälja och beställa mer igen och så har det fortsatt. Det blir inga pengar över men det räcker så att jag och barnen kan äta bra mat varje vecka.
VARDAGEN RULLAR
Nadiwa plockar bland tomaterna inne i sin lilla affär. Hennes äldsta dotter tänder kolugnen utanför och sätter på en stor gryta med olja. Det ska bli pommes frites att sälja. Muhammed går in och byter om från sin skoluniform för att gå på fotbollsträning, arrangerad av LVFs ungdomssektion. Han gillar att spela fotboll och Nadiwa säger att det är den enda gång hon ser honom glad. Hon säger att han haft det svårt, men att hon tycker att hon ser en ljusning – att han börjar acceptera henne. Han sa till mig att om han får åka härifrån så vill han åka med mig. Livet i flyktinglägret går vidare, vardagen rullar på. Hoppet om att komma därifrån har falnat i takt med åren som passerat. Men Nadiwa ger sina barn uppmuntrande blickar och konstaterar: Gud gav mig det här livet. Och Gud gav mig de här barnen att ta hand om.
Text: Sanna Bülow, Intervjuer Bengt Sigvardsson, Bild Jesper Wahlström /Ikon
Kisa kyrkliga syförening har försäljning av handarbeten, bröd, blommor mm. Det blir också servering av kaffe med bröd. Umderhållning och lotterier! OBS! Kontant betalning. Välkomna önskar Kisa kyrkliga syförening!
Varje vecka skickar vi ut ett nyhetsbrev som innehåller kommande veckas verksamhet, erbjudanden från Kyrkans Kök mm. Välkommen att prenumerera!
Maila till kinda.pastorat@svenskakyrkan.se så lägger vi till dig på sändlistan.
18 mars 2023 16.00
Hitmen Beatlemania, som framför känt och mindre känt material från Beatles ger en konsert i Kisa kyrka till förmån för Kisa Rotaryklubbs välgörenhet.
Entré 250 kr. Förköp hos Frendo, Kisa
Kyrkoherde Sara Olofsson sara.olofsson@svenskakyrkan.se
Kantor Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29
Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se
Meny från Kyrkans Kök
Fastekampanjen
Catering & Lokaler i Kisa
Minnesstunder
Bröllopsmiddag
Dopkaffe
Födelsedagsfest
Kontakta vår husmor
Kacka Holm Hidsjö
0703-00 24 53
Årets tema Beatlesmusik
Kisa kyrka 5/3 kl 11
Hycklinge kyrka 5/3 kl 18
Det blir allsång, solo och livebandversioner med
Krister och Matilda Börefelt, Frank Roshamn, Martin Eugén, Charles Roshamn, Frida Lumme, Annelie Sandén, Emma Renhorn, Roland Sundin, Joakim Kajelm
Musikevent
Egen marknad
Konferens
Företagsevent
0494-29 04 41 kinda.pastorat@svenskakyrkan.se
Vill ni ställa ert barn i kö till vår förskola? Gå in via Kinda kommuns hemsida www.kinda.se. Är ni intresserade av att veta mer om Arken eller göra ett besök hos oss kontakta rektor
Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se
Vi hjälper dig hela vägen - steg för steg
Tel: 0494-123 45
ky rkansbegravningsbyra.se
Svenska kyrkan i Kinda
