Jag minns att jag tänkte så inför jul, då Barnet föds i en krubba, vid den tid då årstiden är som mörkast.
Det är ingen ny tanke, jag fick hjälp av den gamle Sakarias hos evangelisten Lukas. Då han i lovsången utbrast:
”Han skall komma till oss, en soluppgång för dem som är i mörkret och i dödens skugga, och styra våra fötter in på fredens väg.”
För dem som är i mörkret och i dödens skugga. Vi lever i en tid då dessa ord är på riktigt, det är krig i Europa, vår jord ryter som i födslovåndor, det är stormar och översvämningar här och jordbävningar och emperaturrekord där. Vi lever i ökad ekonomiska påfrestningar med energikris, höjda räntor och prisökningar på livsmedel.
Människor är rädda för företagens pressade situation och hur det ska gå med jobben. Det mest basala, som mat och värme och drivmedel, kommer jag har råd med det, hur blir nu med allt.
Det skulle vara konstigt om det skulle gå någon helt förbi. Vi är alla på ett eller annat sätt påverkade, kanske är vi alla så där efter covidåren extra sköra, känt de där skuggorna. Det var både skönt, men också jobbigt med egenkarantänen.
Och nu när vi vill träffas, umgås, starta upp oss, så kommer nästa kris.
Ljuset lyser i mörkret
”Ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.”
Johannesevangeliet1:5
Det gäller att få fatt i det där ljuset. Det är ett inre arbete som har med blick att göra. Vår blick, Att se allt det där ljusa, som också finns alldeles omkring oss. Och när det är dystert, för det måste det få vara, finns tröst i att det är i just då, i mörkret ljuset föds. För den finns där, bortom tveljuset; Soluppgången.
Nu är det strax alla helgons helg, då vi får gå till våra nära och kära på våra kyrkogårdar och tända ljus, Vi får mötas och minnas och tacka. Och vi får tända ljus.
Ljuset följer oss genom hela vårt liv. Vid dopet fick du ett dopljus med Jesusorden
”Jag är världens ljus, Den som följer mig ska inte vandra i mörkret, Utan ha livets ljus”
Och vid livets slut vid kistan säger prästen; ”Låt ditt eviga ljus lysa över honom/henne”
Det ligger i denna årstids skiftning, med allt kortare dagar, allt mer mörker, ett hopp i dessa ljusets högtider, alla helgons dag, adventstiden, luciafirande och julfirande,
Vi tänder ljus som en påminnelse om Ljuset, det evigt klara. Som kommer från ovan. Som lysa vill och allt göra väl Du eviga stråle. Du ljus överallt. Träng i vårt bröst. Där det nu känns så kallt. Gud, hos dig är livet källa i ditt ljus ser vi ljus. Led oss i livet till vägen och på vägen till livet du som är Vägen och Livet.
Kyrk-Nytt ges ut av Kinda Pastorat.
Omslagsbilden Foto Karin Svensson; Stefan Johansson, snart pensionerad barnledare i Horn Redaktör Karin Svensson Ansvarig utgivare i detta nr: Sara Olofsson
Tryck: Lenanders 2022
Tacksägelsedagen
firades i Horns kyrka kl 11 med en timme i kyrkan Det var bibelutdelning till alla fem- och sexåringar! Därefter bjöds det på kyrkkorv och det blev en fin auktion med alla medhavda och skänkta goda saker. Särskilt tack till Södra Kinda Hemträdgårdsförening som höll i smyckning av kyrkan och auktion. Foto Roland Sundin
Du femåring i Kisa och Horn som inte kunde hämta din bibel:
Välkommen in på pastorsexpedition i Kisa och hämta ditt exemplar av denna fina Bibel.
BARNENS BÄSTA BIBEL!
Det blev en mycket festlig och rolig dag, artonde söndagen efter trefaldighet, när Sara välkomnades som kyrkoherde i Kinda pastorat. Ett varmt välkom nande av både biskop Martin, blivande ärkebiskop och av människor i pastoratet. Kisa kyrka var fylld till brädden med stora och små, gamla och unga.
Horns musikkår spelade pampigt Ode an die Freude vid ingångsprocessionen och Te Deum vid processionen ut. Mikael Larsson bar korset in i kyrkan, och Gustaf Björklund bar det ut, tillsammans med övriga medver kande: Unga ledare, förtroendevalda, ett stort antal präster, biskopen och Sara Olofsson.
Barnkören Drama & Sång sjöng och dansade till sina sånger Hälsningssången, Tjalla balla, Jag har en ängel vid min sida och Du är OK! Det blev många glada miner och uppskattning för det. Pastoratets körer sjöng sångerna Gryningsljuset, Abide with me, For your glory samt avslutningsvis Lov, pris och ära!
Sara höll en mycket uppskattad predikan som började med meningen: ”Jag är lite defekt, jag har till och med papper på det.” Det handlade om hennes lite udda gångstil som hon gick till en läkare för att utreda som ung. Efter undersökning och frågor om hennes ena ben sa läkaren eftertänksamt att; Så här är det, vissa defekter får man räkna med. Inte så roligt att få höra som ung tjej, men samtidigt befriande - hon behövde inte vara perfekt! Det var utgångspunkten och kärnan i hennes predikan. Något som säkert gav befrielsens tankar till många besökare. Vi är alla lite defekta och behöver inte vara perfektaså skönt! Efteråt hördes många glada ord om värdet i det.
Efter mottagningen i kyrkan var det fortsatt mottagning i församlingssalen med uppdukad buffé från Kyrkans Kök. Det blev fullt hus även där. God mat, trevlig samvaro och många tal med varma lyckönskningar samt gåvor till Sara. Här följer ett axplock bilder från dagen.
Konserten med Ehrling Lundberg ”Smålands-Elvis” blev en lyckad och trevlig musikalisk kväll i Horns kyrka den 8 oktober. Allt överskott gick till ACT katastrofhjälp Ukraina och tack vare de företag som sponsrade kvällen kunde vi skänka 7500 kr till ACT Ukraina! Dessa företag sponsrade vår Elvis-kväll:
Horns Industriservice ~ Lottas Fotvård ~ Horns Trä o Bygg Per Karlsson Lotta o Ann Catrin Lindgren ~ Ica Wahlström ~ Borgs Elektriska Byggfirma Bröderna Storm ~ Hornåbergs Camping
Ett varmt tack för det Horn kyrkliga syförening
Under en längre tid har det varit problem med parkeringen utanför Kisa kyrka. Tyvärr parkerar de som inte besöker kyrkans verksamheter, utan arbetar i helt andra verksam heter och låter sin bil stå parkerad hela dagar, eller besöker någon i närheten. Detta medför att de som behöver parkera sin bil för att besöka kyrkans verksamheter såsom föräldrar på förskolan, barngrupper, samtalsgrupper mm inte får plats. Ett stort problem är vid begravningar då parkeringen vid Kisa kyrkan kan vara helt full så att anhöriga som ska begrava en närstående får parkera en bra bit ifrån kyrkan och gå långt till begrav ningen.
Parkeringsproblemet gör även kyrkvaktmästarnas arbete svårare då parkeringen be höver stängas av vid trimning av gräskanter, snöskottning och beskärning av träd. Vi vädjar därför om att kyrkans parkering endast används vid kyrkliga besök!
Foto Roland Sundin
Alva Tält Johansson, Kisa församling
Zebb Arvidsson, Kisa församling
Melwin Lindsmyr, Kisa församling
Nils Wassberger, Kisa församling
Wilda Landin, Kisa församling
Madicken Lindström, Kisa församling
Hedvig Wiquist, Kisa församling
Tova Wass, Kisa församling
Casper Fransson, Kisa församling
Vera Klasson, Tidersrum församling
Frans Krohn Engdahl, Västra Eneby församling
Levi Svensson, Västra Eneby församling
Polly Strömberg, Västra Eneby församling
Elsa Nilsson Reinholdsson, V Eneby församling
Penny Haglund, Västra Eneby församling
Alice Haglund-Ljung, Västra Eneby församling
Eira Melkersson, Horn församling
Isabelle Eriksson, Kisa församling
Billy Johansson, Kisa församling
Valter Fröjd, Kisa församling
Elias Rödin, Horn församling
Elwin Hamaden Svensson, Kisa församling
Throy Sandstedt Ivarsson, Kisa församling
Viggo Ekström, Horn församling
Albin Sjöberg, Kisa församling
Elias Sjöberg, Kisa församling
Felix Sjöberg, Kisa församling
Wilmer Bank, Kisa församling
William Sjöberg, Kisa församling
Jasmine Widbäck, Kisa församling
Samuel Dahlman, Kisa församling
Elliot Kacz Örntorp, Tidersrum församling
Nelly Jansson, Kisa församling
Esther Siverholm, Tidersrum församling
Levi Mussner Klasson, Tidersrum församling
Arvid Ed Ljung, Horn församling
Julia Wirenmark, Horn församling
Vince Roos, Hycklinge församling
Meya Damm, Kisa församling
Elvira Isaksson, Kisa församling
Lisen Bexell, Kisa församling
Lexi Törngren Sköldsson, Kisa församling
Junie Landin, Kisa församling
Alva Johansson, Kisa församling
Dopet är en fantastisk gåva, En kärlekens vattenstämpel genom våra liv. Att bli del i en större gemenskap som lyssnar på och delar berättelsen om honom som säger;
”Jag är världens ljus, den som följer mig, Skall inte vandra i mörkret, utan ha livets ljus.”
Just efter själva dophändelsen säger prästen; ”Livets Gud, uppfyll den döpte med din heliga Ande.”
Anden som får vara min andning när jag har svårt att andas. Anden som stöder och bär genom hela livet.
Men prästen säger också; ”Hjälp den döpte att dag för dag leva i sitt dop.”
När vi föds har vi ett värde, det är vår födslorätt, vi är fantastiska, ovärderliga och oersättliga därför att vi är just vi.
Men det värdet hotas ständigt. Det liksom viskas i våra öron; Du måste prestera ditt värde. Du räcker inte till. Du är fel. Du måste göra mer
Och tror vi på dessa viskningar, så är det lätt att tro det också om andra, att de inte håller måttet, att de behöver bevisa sitt värde.
Att leva i sitt dop berättar den andra berättelsen; att du är älskad och skapad för stora ting och aldrig ensam, därför att Jesus säger; jag är med dig till tidens slut
Dopet är en fest. En glädje att dela med familj och vänner om man så vill, och uttrycka det där fantastiska att vi fått en ny medlem i vår familj, till vår jord med oersättligt värde.
Vi döper många barn just nu. Vi lever i en tid då vi kanske mer än någonsin behöver berättelsen om att det inte är ute med oss, Att det finns någon utanför oss som älskar oss, och bär oss. Dopet handlar om just det.
Dopkaffe - boka förmånligt genom oss Kontakta vår husmor Kacka Holm Hidsjö 0703-00 24 53, 29 04 41 kinda.pastorat@svenskakyrkan.se
Ofta väljer man en lördag, men vi kan döpa på söndagar och väljer du att döpa ditt barn i gudstjänsten bjuder vi på tårta!
Larz Netz, komminister Kinda pastorat
För ungefär 25 år sedan började en barngrupp i Horn och en i Hycklinge. I Hycklinge var det Öppet hus i sockenstugan och i den första gruppen gick Fanny Kallström som sedan många år senare kom till Stefans barngrupper med sina egna fyra barn och när nu Ste fan går i pension i höst tar hon över hans grupper och välkomnar stora och små till ”Kyrkkids”! Läs mer om Fanny på sidan 12.
Det är ett stort antal grupper och barn som har gått igenom dörrarna till Hycklinge dåvarande församlingshem och Går´n i Horn. Det var kyrkoherde Hans Merzeburg som tog mig under sina vingar berättar Stefan. Innan arbetet i kyrkan var jag trädgårdsmästare med eget trädgårdsmästeri och odlade ekologiskt, bl a blommor till kyrkan. Så fick jag kontakt med kyrkan och blev kyrkvärd. Så arbetade jag på kyrkogården i Horn en sommar, med Sven Molander och Börje Carlsson. Därefter sökte jag tjänsten i barnverksamheten i Horn och Hycklinge. Det har varit en resa fortsätter han.
- Jag var själv ett ganska livligt barn. Inte hemma men i grupp. Då kändes det viktigt att hävda sig och t ex ljuga om saker och ting. Den erfarenheten har gett mig mycket tålamod när jag själv arbetar med barn. Jag tycker t ex att det är viktigt att låta pojkar vara pojkar. De får vara livliga och brottas, men om någon blir ledsen är det viktigt att bryta och prata med varandra.
Med stigande ålder och mer visdom kan jag se tillbaka på att i början hade jag många idéer och tankar om att när barnverksamheten var i kyrkans regi så skulle det vara upphöjt och lite heligt. Jag trodde att det fanns en press på mig. Det gjorde mig stressad och jag tjatade mycket på barnen. Senare, efter ca tio år, när jag var mycket vanare i arbetet tänkte jag – nej, vi är ju vanliga människor. Jag kan se på barnen med mycket mer tålamod och barmhärtighet. Att barnen får vara lite dumma och busiga. Det blev som ett skifte i verksam heten då. Jag var inte längre stressad utan tog allt lite mer som det var. Det är den största lärdomen som jag har fått; att ta situationer och människor och barn som de är. Viktigt att låta barn vara barn. Det är så mycket press på barnen. När barnen kommer till mig är de väldigt trygga med att inte passa in. De vet att de behöver inte det.
Jag är van vid att ta hand om barn själv. Jag har gett mina egna barn frihet och ansvar – det hänger nog ihop tror jag.
Nu efter många år kan jag säga att jag är ganska nöjd med det jag har gjort. Jag har ansträngt mig och gjort mitt bästa. En grupp med 3-5-åringar kan bli så här: Först sätter jag mig i mitten och så är det fri lek en stund. Det är viktigt för att lära sig socialt, att det inte är för uppstyrt. Därefter, blir det bibelundervisning.
Som anställd i kyrkan har jag förutom att vara barnledare även varit med på flera konfirmandresor till Italien. Det har varit väldigt trevligt och äventyrligt och gett många minnen och starka intryck.
Det har varit jättekul att få jobba i kyrkan. För mig har det varit enda forumet där vi kan prata om Gud. Barn är så nyfikna, och det är roligt att bolla tankar med barnen säger Stefan.
Anledningen till att jag själv var intresserad av Gud berodde på att när jag döptes fick jag en Bibel och när jag var fyra år tittade jag i den och såg en bild på Jesus med en gloria. Det var coolt tänkte jag – und rar hur man blir så? Så gick jag i söndagsskolan, kon firmerade mig och var på Taizémässor med Martin Lönnebo några år. Jag har alltid varit intresserad. Det är den största nåden. Vad är Gud? Vad är världen? Det är jättespännande att se olika trosuppfattningar.
När jag tänder ljus med barnen brukar jag säga att vi kan tänka att Gud är inom allt, helt stilla. Gud är oändlig. Gud är oändlig tålmodighet. Alla kommer dit – vi har evigt liv – det är ingen stress.
Många fyra-åringar reflekterar över döden berättar Stefan. Jag var själv livrädd för att dö. Min uppväxt var helt ateistisk. Det är jag på ett sätt tacksam för – för det gjorde mig till sökare. Men, jag fick veta att döden är som att slå av en strömbrytare – det blir helt svart. Det kunde jag inte acceptera – jag hade ju sett bilden på Jesus, med glorian. Numera är jag trygg i min urskiljning. Jag är 100% bekräftad 24/7 och behöver inte få bekräftelse utifrån. Gud är alltid med oss. Det är som att vara i en kängurupung. Du är redan med på tåget. Du kan sätta ner dina bördor. Sinnet är begränsat medan Gud är obegränsad. Vi behöver inte kämpa för att komma till himmelriket – vi är redan där.
Kyrkan är ett forum. Jag ser det som något gott med Moses lag, därför att den gör sinnet lugnt. Det är som sunt förnuft utan så mycket stress och oro. Tänker också på det Jesus sa; att himmelriket är inom er.
För några år sedan började jag studera Vedanta (historiska texter på sanskrit som handlar om bl a icke-dualitet) och det gjorde att jag uppskattade kristendomen ännu mycket mer. Vi får det vi är mogna för.
En viktig mission är det som Jesus sa; Så som du själv vill bli bemött så ska du bemöta andra – jag vill känna mig bekväm och hoppas att alla som kommer känner sig bekväma och inkluderade.
Det är så outgrundligt. Jag hade inte en tanke på att jag skulle arbeta med barn i 25 år! Hur gjorde jag det här jobbet? Det gjorde jag mest med Guds hjälp! Det är som ett visdomsord som jag har hört, och Gud, det är ju verkligen så!
Nu när jag går i pension ska jag fördjupa mina andliga studier. Fast jag kommer också ligga på sofflocket emellanåt och köra en ”kisa-meditation” (ligga på sofflocket och slumra) säger Stefan och skrattar!
Svenska kyrkan är så bra! Jag är så glad att jag har fått jobba här avslutar Stefan med ett leende!
Text och bild Karin SvenssonAllhelgonahelg i Västra Eneby kyrka 2021. Ljusen tända - de vi tänt i böner för de som gått bort under året, de vi tänt i böner och tankar för människor vi minns i våra hjärtan…
Psalmtavlan avslutas med den självklara pilgrimspsalmen 297 ”Härlig är jorden” och psalmen dessförinnan - 172 ”De skall gå till den heliga staden…”, också den en pilgrimspsalm, av senare tid, som blivit älskad och ofta sjungen.
De skall gå till den heliga staden, de skall samlas i himlen en gång. De skall häpna gå in genom porten till en okänd värld, till ett annat liv. De skall sjunga, sjunga, ja sjunga en ny, jublande sång.
De skall minnas den grönskande jorden, och de somrar som blommade där. De skall glömma det onda och svåra i en gammal värld, i ett svunnet liv. De skall sjunga, sjunga, ja sjunga en ny, jublande sång.
De skall möta de trofasta vänner som de miste på jorden en gång. De skall leka med änglar och helgon i Guds paradis. De skall dansa där. De skall sjunga, sjunga, ja sjunga en ny, jublande sång.
De skall möta den levande Herren, de skall se honom sådan han är och förvandlas i ljus till hans likhet. Deras hopp han var, deras liv han är. De skall sjunga, sjunga, ja sjunga en ny, jublande sång.
Jag har valt den för att den är så ljus och handlar mycket om hoppet.
En lovsång om evigheten, att mötas igen, om helgonen och de som gått före oss. Vi får sjunga mycket i himlen!!!
Britt G (Gerda) Hallqvist har gett oss så många texter - psalmer, bearbetningar, texter i den svenska kyrkohandboken, böner, dikter, barnböcker, översättningar (t ex Djungelboken, Det lilla huset på prärien, De knepiga katternas bok …, Goethes Faust…Ingmar Bergman menade att G i hennes namn står för genial!).
172 har faktiskt varit en omdiskuterad text. Varför ”De skall…” och inte ”Vi skall…”? Britt G kände bestämt att ” Vi skall” skulle i upprepning för henne låta så självbelåtet.
Allra viktigast är anknytningen till Bergspredikans saligprisningar (Allhelgonadagens evangelium Matt 5:1-12)
”Saliga de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket. Saliga de som sörjer, de skall bli tröstade…”
Vad har du för tankar om himlen?
Jag tänker - mycket natur och att få möta människor igen… Britt G ger bilder från Uppenbarelseboken men använder också sin egen fantasi om en ”okänd värld” - härliga bilder om dans och lek. Somliga menade att det inte står något i Uppenbarelseboken om dans men i Lukasevangeliets version av saligprisningarna säger Jesus: ”Gläd er på den dagen och dansa av fröjd” Och leken tillhör ett gudomligt ursprungligt tillstånd.
Så detta att få återse vänner man mist. Britt G var personligen tilltalad av den tanken och tyckte att Wallins text i psalmen ”Så skön går morgonstjärnan fram” var så underbart vacker: ”jag i den glädjen hamnar där vännen återfår sin vän” (sv ps 319:3). Jag frågade pappa - han tänker på att Jesus sade: ”Att de döda uppstår har också Mose visat i stället om törnrosbusken, där han kallar Herren för Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte en Gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande”.
Oscar Ahlén, präst i V Eneby 1939-1953, saknade en slutvers om att få möta den levande Herren. Texten till vers 4 kom till honom i drömmen en natt! I det speciella växelspelet dem emel lan tog Britt G emot kompletteringen och hon bearbetade hans ”Sänd av himlens sol en strimma…” (sv ps 291).
Britt G och Egil Hovland kom att samarbeta på många sätt (bibelspel, sånger, olika kompositioner - mycket för barn, psal mer - 7 st i vår psalmbok bl a ”Måne och sol…” (sv ps 21).
De blev nära vänner. När han hälsade på henne i Lund blev det idogt arbete (Britt G skaffade ett piano för hans skull) men han kunde också bistå med fönsterputsning eller matlagning, gärna svamp eller torsk.
Britt G var tondöv och brummade när hon sjöng. Men Egil Hov land sade ”Hennes diktning ger uttryck för en djup musikalitet, själva orden vibrerar av musik genom sin rytm och klang.”
Hovland har sagt om melodin att den skiljer sig från det mesta han skrivit. ”Den gränsar till väckelsesångernas intimitet och medryckande melodier.” Han förlängde slutraden i ursprungstex ten genom att upprepa ordet ”sjunga” och lade till ett ”ja”. ”Detta <ja> är mitt verbala bidrag till svensk psalm”! Den stegring som byggs upp i melodin kulminerar så i upprepningen av ordet ”sjunga”.
Så är det - Vi får sjunga mycket i himlen! Härligt! tycker Axel Söderberg med hälsningar i Allhelgonatid
Alla våra kyrkor är öppna för stillhet och an dakt
Vi finns på kyrkogården för frågor och samtal
Vi bjuder på fika - kaffe/glögg och pepparkaka!
Västra Eneby, Hycklinge och Tidersrum kl 10-18 Kisa kyrka, Horn kyrka kl 10-19
5/11 Alla helgons dag
Kisa kyrka 11.00 Högmässa Tidersrum kyrka 15.00 Mässa Kicki Westerdahl, sång
Horns kyrka 15.00 Mässa med ljuständning Kyrkokören
Västra Eneby kyrka 18.00 Minnesgudstjänst Ronny Lindgren trumpet, Mårten Ängmo saxofon
Hycklinge kyrka 14.00 Minnesgudstjänst
Kisa kyrka 18.00 Minnesgudstjänst,
Jag sitter här och smälter intrycken efter en fantastisk söndag när jag fick välkomnas som kyrkoherde i Kinda pastorat.
Vilken gudstjänst med barn och vuxenkörer, Horns musikkår, präster från när och fjärran, församlingsbor, familj och vänner och pastoratets fina personal. En glad och varm stämning som jag kommer leva på mycket länge. Dessutom få bli välkomnad av en blivande ärkebiskop! Ett varmt tack till alla som var med på olika sätt!
Men jag gläds också när jag läser om allt gott som sker i församlingarna, och allt som kommer att ske. Nu närmast allhelgonahelgen då vi minns de som gått före oss och tänder ljus. På fredagen finns vi på plats vid våra kyrkor och bjuder på kaffe. På helgen har vi minnesgudstjänster och mörkret fylls med ljus. Välkommen att vara med.
Den 31 oktober säger vi tack till Stefan Johansson i Horn på Går´n klockan 18. Stefan är en riktig trotjänare som efter 25 år slutar i barnverksamheten och blir pensionär, konstigt nog. Få personer förenar andlighet och kärlek till barn som Stefan. Ett varmt tack för alla år i Guds och kyr kans tjänst. Barn och föräldrar i Horn med omnejd kommer att minnas och sakna dig.
En fin Allhelgonatid vill jag önska er med ljuset som lyser i mörkret.
Er kyrkoherde Sara Olofsson
Hej här har ni mig, Fanny Kallström. Jag är er nya Kyrkkids ledare i Horn som med glädje kommer att ta över efter vår underbara Stefan som nu går i pension.
Jag bor med min sambo och våra fyra barn, och djur i Hyck linge. Jag är 26 år gammal. Jag är utbildad Undersköterska, men är just nu hemma med min dotter som är 5 månader.
Jag ser fram emot att fortsätta utveckla vår verksamhet här i Horn. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att era barn kommer hit och har så roligt som det bara går.
Vi ska skapa minnen! Hälsningar Fanny
Vi gratulerar Josefine Rafelt som efter tre år är klar med sin rektorsutbildning och nu är diplomerad rektor.
Vi firade Josefine med tårta på vår onsdagssamling den femte oktober, efter mässan.
Stefan tackas av vid personalsamling 19 oktober
Med
29/10 Lördag
Kisa kyrka 18.00 Sinnesrogudstjänst, lekmannaledd
30/10 Tjugonde sön e trefaldighet Att leva tillsammans
Kisa kyrka 11.00 Mässa
Horns kyrka 18.00 Gudstjänst
2/11 onsdag
Kisa kyrka 8.45 Morgonmässa
Bergdala 14.30 Gudstjänst
3/11 Torsdag
Stångågården 11.00 Gudstjänst
Går´n i Horn 12.00 Andakt med sopplunch
5/11 Alla helgons dag
Helgonen
Kisa kyrka 11.00 Högmässa
Hycklinge kyrka 14.00 Gudstjänst
Tidersrum kyrka 15.00 Mässa, solist Horns kyrka 15.00 Mässa med ljuständning, Kyrkokören
Västra Eneby kyrka 18.00 Gudstjänst, trumpet & saxofon
6/11 Sön e alla helgons dag, Alla själars dag Vårt evighetshopp
Hycklinge kyrka 14.00 Minnesgudstjänst Kisa kyrka 18.00 Minnesgudstjänst, Gospelkören
9/11 onsdag
Kisa kyrka 8.45 Morgonmässa Kindagård 14.30 Gudstjänst
10/11 Torsdag
Går´n i Horn 12.00 Andakt med sopplunch
13/11 Söndagen före domssöndagen
Vaksamhet och väntan Kisa kyrka 11.00 Mässa Horns kyrka 18.00 Gudstjänst
16/11 onsdag
Kisa kyrka 8.45 Morgonmässa
Bergdala 14.30 Gudstjänst
17/11 Torsdag
Stångågården 11.00 Gudstjänst
Går´n i Horn 12.00 Andakt med sopplunch
19/11 Lördag Går´n i Horn 14.00 Syföreningsauktion, se sid 24 20/11 Domssöndagen Kristi återkomst Kisa kyrka 11.00 Högmässa Horns kyrka 11.00 Mässa Hycklinge kyrka 15.00 Mässa Västra Eneby kyrka 18.00 Musikgudstjänst
23/11 onsdag Kisa kyrka 8.45 Morgonmässa?? Kindagård 14.30 Gudstjänst
24/11 Torsdag
Går´n i Horn 12.00 Andakt med sopplunch
26/11 Lördag
Församlingssalen i Hycklinge 15.00 Syföreningsauktion, se sid 24 Kisa kyrka 18.00 Sinnesrogudstjänst, lekmannaledd
27/11 Första söndagen i advent Ett nådens år Kisa kyrka 11.00 En timme i kyrkan, Drama & Sång Västra Eneby kyrka 15.00 Adventsmässa Tidersrum kyrka 15.00 Musikgudstjänst, Horns kyrka 18.00 Musikgudstjänst
30/11 onsdag
Kisa kyrka 8.45 Morgonmässa Bergdala 14.30 Gudstjänst
1/12 Torsdag
Stångågården 11.00 Gudstjänst Går´n i Horn 12.00 Andakt med sopplunch
4/12 Andra söndagen i advent
Guds rike är nära Kisa kyrka 11.00 Högmässa Hycklinge kyrka 14.00 Gudstjänst Horns kyrka 18.00 Gudstjänst
v 49
Tidersrum kyrka 12.00 Vardagsgudstjänst, sopplunch
7/12 onsdag
Kisa kyrka 8.45 Morgonmässa Kindagård 14.30 Gudstjänst
I Bibeln finns många kvinnor. Rebecka är en av dem. Rebecka föddes i Mesopotamien, Abrahams hemland.
Saras död ”Sara blev 127 år gammal. Hon dog i Kirjat Arba, det nuvaran de Hebron, i Kanaan och Abraham kom och höll dödsklagan och begrät henne.”
1 Mosebok 23:1-2
Isak får Rebecka till hustru ”Abraham var nu en mycket gammal man, och Herren hade välsignat honom på alla sätt. En dag sade Abraham till den äldste bland sina tjänare, Elieser, den som förvaltade allt han ägde:/.../du går till mitt land och min släkt och tar en hustru åt min son Isak. /.../ Tjänaren tog tio av sin husbondes kameler, och med de finaste dyrbarheter hans husbonde ägde gav han sig i väg till Nachors stad i Aram Naharajim. Där lät han kamelerna lägga sig ner vid brunnen utanför staden. Det var framåt kvällen, vid den tid då kvinnorna går ut och hämtar vatten. Och tjänaren bad; Herre, min husbonde Abrahams Gud, låt mig i dag få se hur du visar din godhet mot min husbonde Abraham. Här står jag vid brunnen, och flickorna från staden är på väg hit ut för att hämta vatten. Jag kommer för att be en av dem: Räck mig din kruka så att jag får dricka! Om hon då svarar: Drick du, och jag skall ge dina kameler vatten också, då är det den flickan som du har bestämt åt din tjänare Isak, och då vet jag att du har visat din godhet mot min husbonde. Han hade knappt hunnit säga detta förrän Rebecka kom dit ut med sin kruka på axeln. /.../ Hon var en mycket vacker flicka. /.../ Hon gick ner till källan och fyllde sin kruka, och när hon kom upp igen skyndade sig tjänaren fram och bad henne: Låt mig få en klunk vatten ur din kruka. Drick herre, sade hon och lyfte genast ner krukan på armen och lät honom dricka. När hon gett honom att dricka sade hon: Jag skall hämta upp vatten åt dina kameler också, så att de kan dricka sig otörstiga. Hon tömde genast sin kruka i vattenhon och skyndade sedan till brunnen igen och hämtade upp vatten åt alla kameler na. Själv stod han tyst och iakttog henne för att se om Herren hade gjort hans färd lyckosam eller inte. När alla kamelerna hade fått vatten tog mannen fram en guldring som vägde en halv sikel och satte den i hennes näsa, och på hennes armar satte han två armringar av guld som vägde tio siklar. /.../ Flickan sprang hem och berättade för sin mor och de andra vad som hade hänt. Re becka hade en bror som hette Laban, och han skyndade sig ut till manennen vid källan./.../ Han kom ut till mannen som stod hos kamelerna vid källan. Kom, du som är välsignad av Herren, sade Laban. Inte skall du stå här ute, jag har gjort i ordning för dig där hemma, och kamelerna har vi också plats för. Då följde mannen med honom hem. Man lastade av kamelerna och gav dem halm och foder, och åt mannen och hans följeslagare gav man vatten så att de kunde tvätta av sina fötter. När maten sattes fram sade mannen: Jag vill inte äta förrän jag har framfört mitt ärende. Gör det sade Laban. Då sade mannen: Jag är Abrahams tjänare. Her ren har välsignat min husbonde och gjort honom rik, han har gett honom får och kor, silver och guld, slavar och slavinnor, kameler och åsnor. Sara, min husbondes hustru, födde honom en son på sin ålderdom, och åt honom har han gett allt han äger. Nu har min husbonde låtit gå ed på att jag inte ska ta en hustru åt hans son bland kanaaneerna, i vilkas land han bor. /.../ Jag frågade vems dotter hon var, och hon svarade att hon var dotter till Betuel. /.../ Laban och Betuel svarade: Detta kommer från Herren, vi har ingenting att säga.Här är Rebecka. Ta henne med dig, må hon bli hustru åt din husbondes son, så som Herren har sagt./.../ De sade: Vi kallar hit flickan och frågar henne själv. De kallade på Rebecka, och frågade henne: Vill du följa med den här mannen? Hon svarade: Ja det vill jag./.../ Rebecka och hennes tjänarinnor satt upp på kamelerna och följde med mannen. Såg tog tjänaren Rebecka med sig och gav sig iväg. Isak hade kommit till Beer Lachaj Roi och bodde nu i Negev. I kvällningen gick han ut på fälten. När han såg sig omkring fick han se kameler närma sig. Och när Rebecka fick se Isak satt hon av och frågade tjänaren: Vem är den där mannen som kommer emot oss över fälten? Tjänaren svarade: Det är min husbonde. Då dolde hon sig i sin slöja. Tjänaren berättade för Isak om allt han hade gjort. Isak förde Rebecka till tältet, han tog henne till hustru och älskade henne. Så fann Isak tröst i sorgen efter sin mor.”
Bild Eva Söderström
Ylva Eggehorn skriver i sin bok Kryddad olja, om Rebecka som är en av få kvinnor som vi får följa ett långt stycke på livsvägen, från det hon är ung tills hon blir gammal. Hon är en stark person, klok och utrustad med självtillit. Hon skildras aldrig som ”religiös” eller ”from”. Vi hör ingen bön, ingen lovsång från hennes läppar, inget rop på hjälp från vare sig himmelska eller jordiska makter. Vill man ha en prototyp för en myndig människa skriver Ylva Eggehorn, kan man med fördel läsa berättelsen om Rebecka. Hon är stark och kapabel - och det tar tid innan hon når sin gräns. När tjänaren Elieser hade framfört sitt ärende i hennes föräldrahem vill hon inte ha någon betänketid inför resan och giftermålet som hon erbjuds. Hon svarar ja direkt. Jag reser i morgon.
Berättelsen tar sedan ett snabbt kliv fram mot det första mötet mellan Rebecka och Isak. De får syn på varandra på långt håll. Han är ute och går på fältet i dystra tankar, när siluetten av en kvinna ridande på en kamel, knappt synlig för blotta ögat, dyker upp vid horisonten. Han ser henne. Hon ser honom. Och när hon kommer närmare, döljer hon sig med slöjan. Inte ett ord sägs om vad de två känner vid det första mötet - men man kan tydligt ”höra” hur berättaren håller andan skriver Ylva Eggehorn.
”Sedan förde Isak in Rebecka i sin mor Saras tält,a och hon blev hans hustru. Han började älska henne,b och han fick tröst i sorgen efter sin mor.” 1 Moseboken 24:67
Det dröjer alltså inte länge förrän Isak för in Rebecka i Saras tält. Hon är den nya kvinnan i hans liv. Och berättelsen säger oss, kortfattat och återhållet, att han älskade henne. Hon tröstade honom i sorgen efter hans mor.
” Detta är berättelsen om Isaks, Abrahams son, släkt. Abraham blev far till Isak. Isak var 40 år då han tog Rebecka till hustru: hon var dot ter till aramén Betuel /.../ och syster till aramén Laban. Isak bad till Herren för sin hustru, eftersom hon var ofruktsam, och Herren hörde hans bön, och hans hustru Rebecka blev havande. Men barnen sparkade varandra i hennes liv. Då sade hon: Om det skall vara så här, står jag inte ut! Hon gick för att fråga Herren, och Herren svarade henne: Två folk finns i ditt sköte, två stammar, skilda åt från moderlivet. Det ena folket blir starkare än det andra. Den äldre ska tjäna den yngre. När tiden var inne födde hon tvillingar. Den förste som kom fram var rödhårig och luden som en skinnfäll över hela kroppen, och man gav honom namnet Esau. Sedan kom hans bror fram med handen i ett fast grepp om Esaus fot, och han fick namnet Jakob. /.../ Pojkarna växte upp. Esau blev en skicklig jägare och höll till i skog och mark, men Jakob förde ett lugnt liv och bodde i tält. Eftersom Isak hade smak för vilt tyckte han bäst om Esau, men Jakob var Rebeckas älsklingsson.” 1 Mosebok 25: 19-27
”En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten. Ös upp av det röda åt mig bad han Jakob, jag är alldeles ut svulten. Därav fick han namnet Edom. Men Jakob svarade: Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte. Då sade Esau: Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten? Ge mig först din ed, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.
1 Mosebok 25: 29-34
Vem tröstade Rebecka? Varifrån hämtade hon sin styrka? Hennes liv blev allt annat än lätt. Ylva Eggehorn beskriver i sin bok att det dröjde nog inte länge förrän hon insåg att hon behövde använda alla sina resurser för att klara av det. Isak verkar ha varit en bruten man. Han blir blind redan innan de två sönerna Esau och Jakob, har blivit vuxna. De två tvillingbröderna är också i ständig konflikt med varandra. Rebecka använde ibland sin styrka för att ingripa och kontrollera vad som händer i familjen. Hon uppmuntrar Jakob att stjäla den först föddes privilegier från den lite äldre Esau. Det är hon som iscensätter dramat där Jakob ljuger för sin far, förklädd till Esau, för att få den välsignelse som rätteligen tillkommer Esau. Det här leder till en katastrof. Esau upptäcker Jakobs svek och bröderna blir dödsfiender. Jakob får fly till sin morbror Laban och Rebecka får inte se honom på många år. Esau blir bitter. Han gifter sig med kvinnor från ett främmande folk, kvinnor som gör livet surt för Isak och Rebecka.
När Jakob till sist återvänder och bröderna försonas är Rebecka gammal. Hon har levt ett långt liv. Rebecka är en kvinna som alltid kunnat värja sig, hon är en överlevare, praktisk och talför. Kanske var det just därför som hon blev utvald av Gud att bli mor till Esau och Jakob, och senare iscensatte det vi ser som ett svek: att hon var på Jakobs sida och uppmuntrade honom att stjäla den förstföddes privilegier från Esau. Redan när de båda tvillingpojkarna var i hennes mage sa Herren till henne att den äldre ska tjäna den yngre. Ibland får människor uppgifter som de blir dömda av omvärlden för. Vi människor har våra begränsade perspektiv medan Gud alltid har hela bilden.
Skrivet och sammanställt av Karin Svensson
”Tacksam, glad och omtumlad”. Så beskrev Martin Modéus sig själv efter att i juni blivit vald till Sveriges nya ärkebis kop. 26 november lade/lägger han ned biskopsstaven vid en mässa i Linköpings domkyrka, och nu väntar ett helt nytt liv i Uppsala.
Nästan tolv år hann det bli i biskopsgården på Ågatan mitt emot domkyrkan. Nästan tolv år med besök i Linköpings stifts alla delar, från Mörlunda kyrka i söder till Skedevi kyrka i norr, från Vättervatten vid stiftets ”västkust” till bräckt Östersjövatten.
När den här texten skrivs är Martin fortfarande biskop i Linköpings stift. Eftermiddagen har tillbringats med konstnären som ska måla ett porträtt av honom, en målning till domkapitelsalen där hans biskopsföreträdare strängt blickar ner på det runda sammanträdesbordet.
-Jag känner mig inte helt bekväm i den här situationen och det är svårt att ha synpunkter på hur bilden ska utföras. Men jag fick igenom att bakgrunden ska vara utomhus, gärna något med träd i bakgrunden.
Naturen är viktig för Martin, det vet alla som sett hans bilder i fotoboken ”Bildrikt talat” där förundran över skapel sen lyser på varje sida. Idag tittar vi på andra bilder, på fotografier från hans Facebook, ögonblick från ett biskopsliv som börjar med vigningen i Uppsala domkyrka 6 mars 2011. På varsin sida om dåvarande ärkebiskop Anders Wejryd står Martin Modéus och Sven-Bernhard Fast, alla i ståtliga huvudbonader. Martin har den största.
-Den där mitran är enorm, jag ser ut som en huvudfoting i den. Att bära såna här kläder är en av de aspekter i jobbet som kräver en del humor, skojar Martin och blir allvarlig:
-Det finns en poäng med att biskopars liturgiska klädsel skiljer sig avsevärt från annan klädsel, det skapar en sam hörighet och igenkänning, särskilt i den världsvida kyrkan. Vi klär oss inte i högtidsdräkter med regional anknytning utan i något som är unikt för kyrkan.
Martin kom från Stockholms stift där han varit stiftsadjunkt i flera år. Mötet med Linköpings stift var varmt.
-Jag mötte väldigt mycket som gjorde – och gör mig – glad. Här finns en vänlighet och här finns en bred teologi, en kristen mångfald med många slags fromhet som lever gott sida vid sida.
I början som biskop hade Martin några nypa-sig-i-armen-upplevelser. Som den gången då han var i Vadstena klosterkyrka på ett stort Taizémöte. Med sig hade han dåvarande biskopsadjunkt Peter le Clercq.
-Jag satt och studerade honom när han höll på att styra upp med något. Jag hann tänka ”vilket roligt jobb han har som får arbeta så nära en biskop” innan jag kom på ”just, ja. Det är ju jag som är biskop!”
När jag ber Martin nämna något från åren som Linköpingsbiskop han tar med sig till sitt nya arbete nämner han herdabrevet ”Levande tillsammans med Kristus” och processen som ledde fram till det. Herdabrevet kom våren 2016 och hade föregåtts av ett stort arbete med frågan om vad det är att vara kyrka i vår tid, i vårt stift. Det var en lång och brokig process med många inblandade i allt från formella samtal till spontana möten.
-När jag läser i herdabrevet ser jag de här människorna framför mig. Och jag vet att många i stiftet känner igen sig när de läser boken. Det här sättet att arbeta har lärt mig så mycket!
Livet som ärkebiskop kommer att bli betydligt mer påpassat än livet som biskop. Intresset för Martin och för ämbetet är stort hos allmänheten. Under hösten har intervjuerna avlöst varandra. Allt från taltidningsmaga sin till Svenska Dagbladets Perfect Guide vill veta hur den nya ärkebiskopen tänker – om kyrkan, om tro, om…
-Jag brukar vara bra på att värna om min tid, det hopp as jag kunna fortsätta med.
Med till ärkebiskopsgården flyttar Martins hustru Marianne. Hon är nybliven pensionär och kan i lugn och ro växa in i den nya staden och nya rollen. Närheten till barn och barnbarnen gläder båda. Med i flytten följer också terriern Tassa som strängt vakat över biskops gården.
Kvar blir många goda minnen, vänner och kollegor, men Martin betonar att han vill hålla sig ur vägen för sin efterträdare.
-Men min båt, den finns kvar i stiftets farvatten ett tag till!
Segelbåt eller motorbåt?
Segelbåt. Utan tvekan. För tystnaden, stillheten. För miljöns skull, i alla dess bemärkelser.
Man behöver inte välja. Ibland kan det vara det ena, ibland båda – eller på annat sätt.
Om du frågar mitt hjärta så är svaret Vättern men om du frågar seglaren så är svaret Östersjön.
De är omöjliga att skilja. Gamla testamentet är Nya testamentets förutsättning. Och Nya testamentet är den viktigaste linsen genom vilken jag läser Gamla tes tamentet. Jag har doktorerat på Gamla testamentet så
jag har ett hjärta som klappar lite extra för språkdräkten där. Samtidigt så finns ju vår tros grundläggande berättelser i Nya testamentet.
Utan tvekan! (leende)
Systemkamera. Det finns mycket mer möjligheter i en systemkamera. Den har en tyngd och en stabilitet. Jag tycker meckandet med utrustningen är roligt.
…Haha! (stort skratt).
Viktiga datum
Martins väg till ärkebiskop
6 mars 2011
Martin Modéus vigs till biskop i Linköpings stift
8 juni 2022
Martin Modéus väljs till ny ärkebiskop
26 november
Martin Modéus lägger ned sin biskopsstav i Linköpings domkyrka
4 december
Martin Modéus välkomnas som ärkebiskop i Uppsala domkyrka
Vägen till ny biskop i Linköpings stift
24 oktober
Valomgång 1
7 november
Valomgång 2
15 januari 2023
Biskopsvigning i Uppsala domkyrka
21 januari
Mottagande av biskop i Linköpings domkyrka
Text och bild Katarina Sandström Blyme
Vi brukar alltid samlas inne i vaktmästeriet på morgonen. Man pratar lite privat, går igenom pla neringen för dagen samt om det är något speciellt som händer.
Magda har svårt att bara sitta och prata så på morgonen utan behöver sitta och rita. Det brukar sluta med att en hel del papper går åt. En morgon när vi diskuterade mångfaldsarbetet vi håller på med så satt hon och skissade på en rabatt. Denna rabatt fick formen av en spiral och i den fanns det växter som var bra för insekter. Runt kanterna ritade hon naturstenar. Den blev riktigt snygg.
Hon jobbade med den där skissen några mornar under hösten och när den var klar var det helt klart en ritning på en rabatt som vi borde ha. Platsen hade hon redan bestämt, nere vid ask gravplatsen i Horn. Just där det klippta gräset går
Här är Snigeln färdig för plantering med natursten och egen kompostjord. Snart ska skogsinspirerade växter som blåbärsoch lingonris mm. pryda platsen.
över i en skogsdunge under den stora avenbokens grenar.
Från skiss till färdig rabatt kan det ta ett tag och nu, ett år senare, har vi börjat att bygga rabatten.
Vi har gjort den enkel och jobbat med naturen. Natursten utgör kanten av rabatten och den är utplacerad med lite stenmjöl för att hålla det lite på plats. Vi har lagt lite grövre material i botten av rabatten sedan fyllt den med vår egen kom postjord. Även växterna är tänkta att vara skogs inspererande så som blåbärs och lingonris. Men även andra växter som vi flyttar från andra delar av kyrkogården hit. På grund av sin form har den fått namnet snigeln och vi hoppas att snigeln ska pryda sin plats på kyrkogården.
Text Karolina Jönsson Bild Frida Jonsson Kyrkvaktmästare Karolina Jönsson, Aron Molander och Magdalena Karlsson i början av arbetet med Rabatten Snigeln.Ett antal gravplatser på Kisa, Horn, Hycklinge, Västra Eneby och Tidersrum kyrkogårdar saknar gravrättsinne havare och kyrkogårdsförvaltningen har söker därför kontakt med anhöriga enligt begravningslagens regler. En grön skylt med uppmaning att kontakta pastorsexpeditionen har finns på de aktuella gravplatserna i minst två år. Informationsaffischer är uppsatta på kyrkogårdarna. Är du anhörig till någon som är begravd i dessa gravar hör av dig senast 2022.12.31
Telefon: 0494-29 04 40, 29 04 45 Mail: kinda.pastorat@svenskakyrkan.se Information finns även på vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/kinda
Kisa kyrkogård - gravnummer och namn på gravstenen:
Gnc 85-86 Nilsson Kaleb fam grav -77
Gng 169-170 Dahlgren Kurt Folke, Astrid -81, 2003
Neb 25-26 Jacobsson -76, 83 -2003 Strömsfors.
Neb 49-50 Svensson -75, 85, -96, 2003 Oxelkulla
Nec 15-16 Rahm Anna, karl -56, -59
Nec 31-32 Karlsson Alva, Karl Hugo -51, 82
Nec 71-72 Eklöf, Andersson -57, 67, -70, -2000 Åkerdala
Nee 35-36 Swärd Gustaf, Hilma, Sonja -65, 95
Nef 103 Gustafsson Sven -76
Nef 164 Karlsson Axel -64. Misterfall
Nef 228-229 Johansson Emil, Annie Lilla måla
Neg 129-130 Wadell Oskar mfl. -73, -84
Neg 218-219 Andersson Axel mfl. -70, 2001 Björkhult
Nek 17-18 Johansson Anders Fridolf mfl. -77, -85 Hälleborg Hitthem
Nek 89-90 Andersson Anders Edvin, Tyra -79, -2002 Bränna Horn
Nek 107-108 Olsson Olof, Elis, Elsa -79, -95
Nenb 172 Isaksson Martin, Gunborg -2001, -2007
Nenc 17-18 Persson Lars Erik Bo -84
Nenc 57-58 Andersson Olof mfl. -2008, -83
Öf1 30-31 Adolfsson Haldor Emanuel mfl. -78, -79
Öf1 99-100 Johansson, Karlsson -45, -61, -95, -2003
Tidersrum kyrkogård - gravnummer och namn på gravstenen:
11 Svensson Hilma Sofia -54 Rödjeholm
66-67 Johansson Hulda Amalia -1897, -32 St Tidersrum
123 Andersson Johan -30 Nystad
208 Andersson Gerda -79 Vimmerby
359 Nilsson Helge. -76 Växjö
367 Johansson Folke, Eva -77, 2002 Råshult
368-369 Karlsson Erik, Anna -78, -93 Lövudden Rimforsa
374 Johansson Fabian -72 Kvarnstugan
413 Johansson Edvard -70 Forsnäs
489 Jonsson Kristina, Helge -56, -88 Djusdala
Västra Eneby kyrkogård - gravnummer och namn på gravstenen:
A 53 Syskonen Andersson. Presstorp
A 119-120 Schörling Albin, Agda, Hilma -18, -88, -94
A 256 Wetterhall Dagny -45
B 32-33 Dahlgren Karl, Anna -47, -74. Hyllingsbo
B 65-67 Samuelsson Viking mfl. -42, -68, -69. Brostugan
C 27-28 Eldh Elsa, Uno. -96, -65 Näs
C 35-36 Pettersson Verner, Viktoria. -65, -66 Bandevid
C 93 Johansson Elsa -55
C 137 Germundsson Inge. -85 Lindesborg
C 160 Franzen Axel. -68 Solhaga
C 171 Larsson Maria. -62 Ängsvederna
A01 113-114 Andersson, Vistedt, Karlsson -21,-75 Norrhult Falla
A01 142-143 Johansson, Hilma, sten mfl. -56, -88,- 60, -97 Eneby Horn
Bo2 010-011 Carlbom Carl, Anna -62, -48 Edslund
B02 022 Sand Hulda mfl. -48, -40 Tyrislund
B02 032 Jonsson Hulda -48. Gustavsborg
B02 046-047 Samuelsson August mfl. -10 Rumma
B02 079 Baard, Melkersson -32, -91 Lilla Äpplerum
B02 084 Eklöf Gunnar, Ruth -32, -82 Solhäll
B02 184 Svensson Werner -27 Norget
B02 219 Gustafsson, Carlsson Gustaf -26, -68 Nystad
Bo2 249 Svensson Anna, Daniel, Danielsson Jenny -25,-82,-15
C03 065 Karlsson Dagmar, Johansson CG mfl. -41, -43, 46, 49, 92 Östantorp
C03 126 Jonsson Axel, Axelsson Henning. -38, -73 Gatkullen
C03 202 Fröberg Helge, Karolina Josefina -36, -81.
C03 236 Axelsson Gunborg, Augusta -34, -90 Bränna
D04 022 Johansson Amanda Otilia mfl. -28, -65, -78 Ganstorp
D04 096 Sternegård Lena Dagmar -60 Fridhem
D04 169 Karlsson Emma -54 Ådala
D04 211 Borg Carl, Märta -53, -69 Kvisterum
D04 250 Svensson Axel, Beda -49, -2001 Rumma
D04 257 Gustavsson Alfred -47 Åshorva
D04 296-297 Strid, Svensson, Pernu, Henriksson -08,-45,-2000,-06, -47 Bränna
D04 365 Pettersson, Lindberg Ester -44,-82 Mörby
E05 119 Liljekvist karl August -72 Skjulebo
E05 123 Svensson Ada Ulrika -72
E05 125 Löfgren Ellen -74 Landeryd
E05 127 Jakobsson Edith -75, Hälleborg
E05 129 Karlsson Johan Erik -74
E05 144 Stefansson Bengt -73, Fridsberg
E05 145 Svensson Martin, Sixten -73, Hamra
E05 148 Olsson Gustaf Alfred Folke -72
E05 149 Karlsson Karl Oskar Fritz -72
E05 150 Andersson Margit -79
E05 155 Andersson Valter -71 Torslund
E05 176 Nilsson Karl -70 Kimstad
E05 262 Svensson Febe -76 Eneby
E05 267 Alexandersson Ingrid Borghild Maria -79 Skivermåla
E05 286 Andersson Harald -79 Bäckalunda
E05 287 Lindström Filip -79
E05 363 Svensson Ester Knyla Eneby
E05 367 Gustafsson Signe Sofia -82 Äpplerum Norrgård
E05 369 Alexandersson Johan Herman -80 Korsväge Njölhult
F06 082-083 Sand Valfrid, Elsa -82, -91
F06 138-139 Larsson Gunnar, Ebba -84, -93 Lyckås
F06 161 Svensson Eldor -82 Holmen
F06 162-163 Svensson Gunnar, Anni -84, -98 Holmen
F06 210 Karlsson Paul -85. Orrkullen
F06 211-212 Karlsson Henrik, Ella Teresia -77, -83 Orrkullen
F06 256 Pettersson Tage -09.
F06 322-323 Karlsson Karl Albert, Anna Viktoria -70, -73 Sofielund
I09 506 Löfgren Hilding -98
Hycklinge kyrkogård - gravnummer och namn på gravstenen:
A02 054-055 Petersson Märta Maria, Karl -71, -37 Sätra
A02 105-106 Nelson Hulda, Ernst -46, -45 Lindesborg
A02 217-218 Nilsson Anna Lovisa, Gustaf -36, -38 Merhult
B01 055 Karlsson Emil, Gerda -34, -79 Vesterhult
B01 210 Carlsson Oskar, Emma -25, -74 Källsberg
B01 262 Andersson Frans -36 Mörby
C04 008 Lönn Eva-Britt –49
C04 049 Svensson Anna, Maria -46, 87 Vårdslunda
C04 081-082 Karlsson Selma, Sixten, Nils -57, 52, -82 Solvalla
C04 098 Nilsson Selma -45 Sillstad
C04 151 Rönn Hilda -41 Kila
C04 159 Ekholm Augusta -42
C04 224-225 Nilsson Erik, Viktoria, Karl -74, -75, -50 Ängsåsen
D03 004 Karlsson Selma -53 Ålhult
D03 142-143 Andersson f Stolt. Kristina -12 Mörby
D03 177-178 Svensson Ingrid, Erik -02, -69 Vårbacka
D03 181-182 Axelsson Anni, Axel -69, -67 Vårbacka
D03 245-246 Andersson Robert, Elisabeth -64, -87 Västantorp
D03 249-250 Lindgren Johan, Kristina -84, -68 Lindnäs
D03 269-270 Karlsson Anna, Folke -70, -69
D03 289-290 Widh Axel, Alrida -77, -68 Kalmar Hägerstad
Ny05 142-143 Fors Anna, Gustafsson Ernst -87, -86 Solvalla
NY05 182-183 Johansson Elin, Sixten -87, -84 Vallnäs
NY05 217 Panaitescu Sorin -2010
Sara Olofsson
Komminister Larz Netz
Martin Lissnils
barn och ungdom Joakim Kajelm
Martin Eugén
Pedagog barn och ungdom Märta Markovic
Ungdomsledare Stefan Johansson stefan.s.johansson@svenskakyrkan.se
04 42
04 44
04 57
04 55
29 04 50
Anders Broo Larsson anders.broo.larsson@svenskakyrkan.se..................................................29 04 54
Roland Sundin roland.sundin@svenskakyrkan.se
Värdinna, lokalvård Kacka Holm Hidsjö ann.katrin.hidsjo@svenskakyrkan.se
Kyrkogårds-/fastighetschef tillförordnad
29 04 53
24 53, 29 04 41
04 52
Kyrkvaktmästare Horn, Hycklinge Karolina Jönsson karolina.jonsson2@svenskakyrkan.se............ 29 04 58
Kyrkvaktmästare Kisa, V Eneby, Tidersrum Mikael Sträng mikael.strang@svenskakyrkan.se
0494-12511
04 47
04 46 Serviceassistent Fredrik Erikson fredrik.eriksson2@svenskakyrkan.se............................................... 29 04 45
Förvaltningsassistent Maria Mudri maria.mudri@svenskakyrkan.se
Kommunikatör Karin Svensson karin.svenssson3@svenskakyrkan.se
04 56
Arken
61 Rektor Josefine Rafelt josefine.rafelt@svenskakyrkan.se........................................................................ 29 04 48
i kyrkofullmäktige Anders
anders.lind@ibalans.eu
i kyrkorådet Anders Ljung anders.ljung@kinda.se...................................................
i församlingsrådet Horn Laila Karlsson
39 94
59 43 26
0706 48 82 17
i församlingsrådet Hycklinge Anders Ericsson anders.hycklinge@gmail.com....0702 93 42 05
i församlingsrådet Kisa Åke Nilsson akeror@live.se..................................0767
i församlingsrådet Tidersrum Carolina Klasson carolinaklas@gmail.com
i församlingsrådet V Eneby Mathias
Wachenfeldt
76 81, 718 37
31 89 72
31
Lördagen den 19 november kl 14 har Horns kyrkliga syförening auktion på Går´n. Vi börjar med en kort andakt, därefter blir det blir försäljning, lotter, servering, ostkaka m.m. Syföreningen träffas onsdagar varannan vecka kl 14 i Församlingssalen i Horn. Kontakt Kristina Borg, tel 0703139205
Lördagen den 26 november kl 15 har Hycklinge syförening missionsauktion i Höganlid. Det blir försäljning av handarbeten, hemost, bröd, korv, ostkaka mm. Det blir också servering av kaffe och ostkaka. Välkomna önskar Hycklinge kyrkliga syförening!
Syföreningen träffas varannan onsdag, ojämna veckor, kl 14 i Hycklinge församlingssal Kontakt Kristina Westin tel: 070-5336275
och fira tillsammans med Frida Lumme/Anna Landucci/Lina Edgar i en lucia/julsångsgudstjänst i Horn kyrka Söndag 11 december kl 16.
övar på Går´n kl 17 onsdag 23 november. Övning även 30/11 och 7/12 samma tid
Anmälan sker senast 16 november till: roland.sundin@svenskakyrkan.se eller linaedgar@hotmail.com
