Läraren 2 2023

kolumnen Somliga menar att det började gå åt fanders i Sverige redan långt före de stora nittiotalsreformerna med kommunalisering och friskolor.

Nytt läromedel om klimatförändring

En viktig del av det nya materialet är att förklara orsaker och presentera lösningar, säger Susanne Nygård (till vänster) och Ida Berg.

Två nya läromedel för yrkesutbildningen

Ledaren

tom ahlfors Redaktör

Dra, dra min gamle oxe det bästa du förmår

Vi genomlever nu det som brukar kallas oxveckorna, den slitsamma tiden efter julfirandet och trettondagen med bara arbete och inga nöjen fram till påsken. Och slitsamt är det minsann. Vi kanske inte behöver snudda vid fattigdomen och vila under bambutak, men i fjol var inflationen i december 9,1 procent i vårt land, vilket är den högsta inflationen i Finland sedan 1990. Det stämmer till eftertanke och syns i plånboken.

För tillfället går flera av de FFC-anslutna förbundens förhandlingar trögt och strejkvarsel har utfärdats. Prisstegringen gör det svårt för anställda att klara av vardagen och alla dess utgifter. Vi behöver löneförhöjningar eftersom allt blivit dyrare. Folk ska klara sig på sin lön, säger ordföranden för Industrifacket, Riku Aalto.

Det är lätt att hålla med. Räntorna stiger, hyrorna stiger och kostnaderna för mat och andra förnödenheter blir högre. Prisnivån år 2021 på mat och alkoholfria drycker var enligt Statistikcentralens siffror från i somras 13 procent högre i Finland än i EU i genomsnitt. Prisnivån på alkoholhaltiga drycker i Finland var den högsta inom hela EU, 120 procent över medeltalet. Priset på elektricitet och övrig energi steg enormt mycket, vilket har fått folk att sänka temperaturen hemma och använ-

ÅRGÅNG 49 (130). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors.

CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi

REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi.

WEBBSIDA www.lararen.fi

PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi.

ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser).

Annonspriser 3,55 euro/spaltmm

PRENUMERATION 1/1 år 68 euro, 1/2 år 37 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2020.

da tvätt- och diskmaskin om nätterna då elen ofta är billigare. Att värma bostaden med ved för den som kan är ingen billigare lösning. En säck björkved på 40 liter kan kosta långt över 10 euro idag. För bara något år sedan kunde man få tre säckar för 12 euro.

Det nya tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn som slöts i somras gav lärarna en löneförhöjning på 2 procent redan i juni och sommaren 2023 är det dags för litet påökt igen. Det är ändå små förhöjningar och det står klart att ingen löneförhöjning kan mäta sig mot de allt högre levnadskostnaderna. Oxveckorna blir långa och många det här året.

Det är dock skäl att minnas att det nya kommunala avtalet tryggar att löneklyftan mellan kommunsektorn och privatsektorn inte växer under avtalsperioden på grund av en exceptionell paragraf i avtalet. Om förhöjningarna inom teknologi- och kemiindustrin och bil- och transportbranschen överskrider förhöjningarna i det kommunala avtalet, kommer motsvarande extra förhöjningar som påslag till kommunsektorns avtalsförhöjningar åren 2023 och 2024.

Vi får alltså hoppas på förliga vindar i förhandlingarna för industrifolket.

Det står klart att ingen löneförhöjning kan mäta sig mot de allt högre levnadskostnaderna. Oxveckorna blir långa och många det här året.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL

Förbundsordförande Inger Damlin, tfn 0400 897 300

Förbundssekreterare Pocke Wikström, tfn 020 749 54 67

Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70

Kommunikatör (vik.) Susanna Elenius, tfn 020 749 54 63

Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224

Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Visst har du kommit ihåg att anmäla dig till Educa 27–28.1? Det kan du göra avgiftsfritt på educa.messukeskus.com!

Kom och ta del av paneldiskussioner, mingel och program på temat god utbildning för alla i det svenskspråkiga kvarteret Hörnan på mässan. Kom gärna förbi FSL:s monter där du kan plocka med dig ett äpple, träffa oss och delta i utlottningen av två Kånken-ryggsäckar. Mer info på fsl.fi.

Du som inte deltar på plats kan kolla in våra livesändningar från Hörnan på FSL:s Facebooksida!

OAJ-enkät till partiernas styrelser:

Politisk samsyn kring flera viktiga utbildningsfrågor

En majoritet av partiernas beslutsfattare anser att utbildningsfinansieringen ska höjas under nästa regeringsperiod. Tre av fyra svarande uppgav att de var av helt eller ganska samma åsikt. Det här var enkätens mest positiva resultat, konstaterar Jaakko Salo som är utbildningspolitisk chef vid OAJ.

Respondenterna tog ställning till påståendet att den totala utbildningsfinansieringen måste ökas, även om det skulle förutsätta skattehöjning eller anpassningsåtgärder inom andra områden. Gröna förbundets, Vänsterförbundets, Svenska folkpartiets och Kristdemokraternas beslutsfattare förhöll sig mest positiva till förslaget, medan Centerns och Samlingspartiets beslutsfattare förhöll sig minst positiva. Också bland Sannfinländarna gavs kritiska svar.

I enkätundersökningen understödde alla politiker förslaget att medel som frigörs då åldersgrupperna minskar ska användas till

utbildning och fostran. Partiföreträdarna var också i stort sett eniga om att mera satsning på forskning, utveckling och innovation måste skrivas in i regeringsprogrammet. Majoriteten av svarandena understödde också att det behövs bestämmelser som bättre än i detta nu tryggar rätten till specialundervisning för elever i behov av stöd.

– Det fanns en samsyn i dessa viktiga frågor och man förstår att det behövs korrigerande åtgärder.

Dessa åtgärder bör ingå i regeringsprogrammet och nödvändiga politiska beslut måste tas för att långsiktigt stödja utbildning, fostran och forskning, kräver Salo.

Sammantaget fick OAJ:s föreslagna åtgärder mera understöd än motstånd av partiernas beslutsfattare. Svarandena tog ställning till sexton förslag i form av påståenden.

Åsikterna går isär om storleken på undervisningsgrupperna

De största meningsskiljaktigheterna bland beslutsfattarna gäll-

de regleringen av gruppstorlekar. OAJ:s förslag att gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och andra stadiets utbildning ska regleras mer exakt i lagstiftningen fick stöd av Sannfinländarnas, Gröna förbundet och Vänsterförbundets beslutsfattare. Beslutsfattarna för Samlingspartiet, Centern, Socialdemokraterna, Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna förhöll sig kritiska till förslaget.

– Det är viktigt att utbildning och kompetens förs fram i valdebatterna och att partierna lägger fram konkreta förslag på hur det finländska kunnandet ska tryggas. Vi har inte råd att låta kompetensen gå förlorad, påpekar Jaakko Salo.

OAJ:s enkät riktades till partistyrelsemedlemmar och distriktsstyrelsernas presidium. Undersökningen omfattade åtta riksdagspartier och genomfördes av Aula Research i september 2022. Enkäten skickades till 242 beslutsfattare och svarsprocenten var 31.

inger damlin Förbundsordförande

Utbildningen blir centralt valtema

Politiker och många andra i Finland har levt i tron att allt är bra inom utbildningen. Nu verkar det som om landet är på väg att vakna ur sin törnrosasömn då larmrapport efter larmrapport lyfts i media och det verkliga läget avslöjas.

Vi lärare och rektorer ser att det stödsystem vi har, från småbarnspedagogik upp till andra stadiet, långt ifrån räcker till för att politiker även i framtiden ska kunna påstå att Finland klarar sig enbart tack vare utbildning.

Utbildning kommer äntligen att bli ett centralt valtema inför vårens riksdagsval, och det kan vi glädja oss över. Samtidigt känns det beklämmande att nedgången inom utbildningen som pågått under en lång, lång tid först nu uppmärksammas. För oss är det fullkomligt självklart att kommande regering måste ha som målsättning att de totala forsknings- och utvecklingsanslagen måste nå fyra procent av BNP.

Vi lärare och rektorer som känner skolan lika bra som vår egen byxficka har vetat på vilken nivå utbildningen befinner sig. För oss är kunskapstappet inget nytt. Det faktum att det brister i grundfärdigheter som läsning, skrivning och matematik har vi påtalat länge. Nedgången har under en lång tid synts som en del av vår vardag.

Nu måste vi satsa på skolan. Det krävs långsiktiga insatser med helhetsperspektiv från småbarspedagogiken till universitetsstudier för att bryta trenden. Det krävs mera långtgående satsningar än kommande års budgetar eller en regeringsperiod för att vi ska kunna svänga den nedgående trenden. Inställningen måste vara att alla elever ska få vad de behöver för att ta sig an det fortsatta livet, oberoende av om vi pratar basfärdigheter eller fördjupat kunnande.

Utbildning är en god grund för landets konkurrenskraft, men framför allt den bästa garantin för ett jämställt och jämlikt land. Ett land som kan garantera att varje individ, oberoende av bakgrund, garanteras likvärdiga förutsättningar.

– Det är viktigt att utbildning och kompetens förs fram i valdebatterna, säger Jaakko Salo, som är utbildningspolitisk chef vid OAJ, Undervisningssektorns fackorganisation, som under Educamässan lördagen den 28 januari arrangerar en valdebatt där alla partier deltar. foto: leena koskela

Vi når inte utbildningsmålen utan lärare som levererar. En del av attraktionskraften i yrket är att lärare får fokusera på sitt kärnuppdrag, handleda och undervisa. Att stöda varje elevs lärstig behöver planering och är en del av lärarprofessionen, en del som lätt hamnar i skymundan då allt mera tid går åt till dokumentation och elevvårdande arbete.

FSL:s fullmäktige valde vid sitt sammanträde i höstas ny förbundsstyrelse för åren 2023–2024. Vid sitt första möte valde styrelsen speciallärare Pamela Leka till sin vice ordförande.

I mitten av januari konstituerade sig FSL:s nya styrelse och valde då speciallärare Pamela Leka (inringad på bilden ovan) till vice ordförande. Leka var förbundets vice

ordförande också under perioden 2021–2022. Styrelsens ordförande är förbundets ordförande Inger Damlin, som omvaldes för perioden 2023–2026 vid fullmäktigesammanträdet.

Följande personer har säte i FSL:s nya styrelse (suppleanternas namn inom parentes): Pamela Leka, vice ordförande, (Tomas Jaakkola), Anna Wahren (Pernilla Granlund), Jeanette Lindroos

(Petra Örn), Linda Molander-Finell (Malin Höglund-Snellman), Jenny Teir (Anna Nylund), Marina Räfsbäck (Camilla Willberg), Karsten Steiner (Camilla Hellström), Sabina Lindholm-Järvinen (Monika Malm-Strandberg) samt ordförande Inger Damlin.

tom ahlfors

Utbildning är en god grund för landets konkurrenskraft, men framför allt den bästa garantin för ett jämställt och jämlikt land. Ett land som kan garantera att varje individ, oberoende av bakgrund, garanteras likvärdiga förutsättningar.

I helgen ordnas Educa, en efterlängtad utbildningsmässa som inte arrangerats under pandemin. Temat för det svenskspråkiga kvarteret Hörnan i år är “God utbildning för alla”. Ett tema som stärker ett brett kunnande tillsammans från småbarnspedagogik till livslångt lärande, på svenska i Finland. Ett tema som sitter så rätt efter veckor av utbildningsdiskussion i landet. Jag hoppas att vi ses i Hörnan på Educa och att just du tar dig tid att komma till FSL:s monter och prata en stund, kanske delta i vårt lotteri eller smaka kunskapens äpple.

Klimatförändringen är något som många lärare upplever är svårt att ta upp i undervisningen. Men nu finns nytt lättläst material som också kan användas i allmän undervisning, berättar Susanne Nygård, pedagogisk planerare på Lärum i Vasa (till vänster) och Ida Berg från föreningen Natur och Miljö.

Nytt lättläst material behandlar klimatförändringen

Många lärare upplever det svårt att prata om klimatet. Nu finns ett nytt specialpedagogiskt material kring klimatförändringen som tagits fram av Lärum i samarbete med Natur och Miljö. En viktig del av materialet är att det också presenterar lösningar och påverkningsmöjligheter.

Klimatförändringen är ständigt på tapeten i olika sammanhang. Något som enligt undersökningar påverkar unga som mår dåligt och har klimatångest. Frågorna är många och det har också lett till att det på fältet finns många lärare som är osäkra på hur de ska prata om klimatkrisen med sina elever.

– Det här är ett mycket svårt ämne att greppa så på grund av att det finns en efterfrågan på lättläst material kring klimatkrisen beslöt vi att ta fram ett nytt läromedel, säger Susanne Nygård, pedagogisk planerare på Lärum i Vasa.

Lärum är en del av FDUV, intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är således fråga om specialpedagogiskt material men som enligt Nygård lämpar sig för alla.

– Trots att det är ett lättläst material så kan också lärare inom allmän undervisning

använda det. Klimatförändringen och hållbar utveckling finns inskrivna i läroplanen och överlappar flera olika ämnen så vårt material passar som stöd i det här svåra ämnet för alla, säger hon.

Komplext ämne

För några år sedan tog Lärum fram läromedlet ”Alla vi tillsammans: Samhälle”. Det nya läromedlet är uppbyggt enligt samma principer och heter ”Alla vi tillsammans: Klimatförändring”. I serien finns begreppskort som förklarar problem, orsaker, följder samt påverkningsmöjligheter.

– Eftersom klimatförändringen är svår att greppa och ett mycket komplext ämne beslöt vi också att ta fram en annan viktig aspekt – nämligen påverkningsmöjligheter. Eftersom vi lever i en klimatkris är det också viktigt att vi kan erbjuda lösningar, förklarar Nygård.

Utöver det finns ett arbetshäfte i form av differentierat material som fungerar som stöd för elever inom specialundervisningen.

– Inom allmän undervisning kan begreppskorten stå framme i klassen och användas i flera olika ämnen. Medan en speciallärare som undervisar elever med behov av stöd kan behöva arbetshäftet som ett komplement, säger hon.

Lärum började arbeta med materialet våren 2020. Redan i det skedet stod det klart att ämnet är brett och därför kontaktades föreningen Natur och Miljö för hjälp.

Materialet är således skapat gemensamt av dem.

– I vår arbetsgrupp hade vi inledningsvis väldigt långa och intressanta diskussioner kring hur materialet skulle utformas. På grund av temat var vi alla tvungna att tänka till ordentligt kring ord vi använder till vardags och bygga upp en form av struktur, berättar Ida Berg, som är naturskollärare på Kvarkens naturskola.

Trettio olika begrepp

Enligt henne var den största utmaningen att avgränsa materialet och besluta vilka begrepp som ska ingå. Det blev till slut trettio olika begrepp och som miljöproblem listas klimatkris och nedskräpning. Som orsaker listas växthusgaser, fossila bränslen, överkonsumtion och kolfotspår, för att nämna några. Och som följder av detta bland annat matkris, stigande havsnivåer, försurning av hav, översvämningar och värmeböljor.

– Slutligen presenteras påverkningsmöjligheter som till exempel är kolsänkor, förnyelsebara energikällor, matsvinn och klimatsmarta val, säger Berg.

Kan inte sätta huvudet i sanden

När Nygård utarbetade arbetshäftet insåg hon att hon själv fick en släng av klimatångest. Det var där och då idén om att det behövs konkreta förslag på vad man på individnivå kan göra för att lindra konsekvenserna.

– Jag började själv fundera på allt jag borde göra för att minska min egen klimatpåverkan. Det är verkligen stora frågor och för barnen måste det vara hemskt att utsättas för det här. Samtidigt lever vi i en verklighet där vi inte längre kan sätta huvudet i sanden för att vi lever i en klimatkris, säger hon.

Och fortsätter:

– Men just därför lade vi till en symbol för ”klimatsmarta diskussioner” där vi på en konkret nivå tar upp vad som kan göras på individnivå. Till exempel ta upp att det är bra för klimatet att äta enligt säsong.

Nygård får medhåll av Berg som poängterar vikten av att också ingjuta hopp.

– Med materialet vill vi också skapa handlingskompetens hos dagens elever så att de bättre kan hantera den klimatkris vi lever i. Det är en kris som vi inte kan blunda för men samtidigt är det viktigt att vi normaliserar en diskussion om klimatet, säger hon.

Klimatdiskussionen i dag är tudelad och politiserad. Ida Berg understryker att materialet är utformat enligt pedagogiska principer – inte politiska.

– Det här är ett neutralt och objektivt undervisningsmaterial som är utarbetat från faktabaserad kunskap med syfte att förklara svåra begrepp, förklarar hon. text och foto: christoffer thomasfolk

Krokig väg mot målet att bli digital världsetta

Den svenska skolan ska bli världsbäst inom digitalisering. Men enligt en aktuell rapport från Skolverket finns en rad hinder på vägen innan målet kan nås.

För att få en klargörande bild av den aktuella situationen har Skolverket låtit olika personalkategorier inom skolan svara på frågor i en omfattande enkät om det pågående digitaliseringsarbetet inom den svenska skolan. Uppföljningen av huvudstrategin vilken publicerades 2021, pekar på att en rad utmaningar för att nå målen, bland annat följande:

1) Fler skolledare måste arbeta systematiskt i syfte att utveckla skolverksamhetens digitalisering genom att utforma och följa upp digitaliseringsplaner för verksamheterna. Dessutom pekas på vikten av att återkommande göra en nulägesanalys av hur situationen i den egna verksamheten ser ut med hänsyn till behovet av kompetensutveckling inom det digitala området men även skaffa sig en uppfattning om hur digitala verktyg och läromedel fungerar i undervisningen. Hälften av rektorerna som tillfrågats ser ett ganska eller ett mycket stort behov av kompetensutveckling för att tillfredställande leda digitaliseringsarbetet. Cirka 30 procent av rektorerna i grundskolan uppger i enkäten att de saknar kännedom om personalens behov av kompetensutveckling inom digitalisering eller hur digitala verktyg används och fungerar i undervisningen. Det framkommer även i enkäten att denna grupp rektorer upplever att de saknar kännedom om hur skolan digitala läroplattform påverkar personalens arbetssituation.

2) Tillgången till digitala verktyg för elever i behov av stödinsatser måste förbättras. Tjugo procent av lärarna svarar i den enkät som ligger till grund för rapporten, att de saknar tillräckliga digitala hjälpmedel för att utforma undervisning mot elever som behöver stöd.

3) Eleverna måste ges bättre kompetens för att bli bättre på informationsökning och i att vara källkritiska. En väg för att stärka denna kompetens kan vara att involvera skolbibliotekens personal i större utsträckning och stärka bibliotekspersonalens samarbete med lärarna, detta behov gäl-

ler i synnerhet fristående gymnasieskolor.

Vidare framkommer i rapporten att datortätheten i kommunala grundskolor är högre än vid fristående grundskolor.

Kompetensnivå

Jessika Paulsson, undervisningsråd hos Skolverket har arbetet med att ta fram den aktuella och av den svenska regeringen beställda digitaliseringsstrategin för skolväsendet 2023–27. Hon pekar på två starka värden som kan uppnås genom ökad och stärkt digitalisering av den svenska skolan.

– Vi ser en potential i undervisning och lärande genom att digitaliseringen kan utveckla undervisningens kvalitet. Men vi ser även en potential när det gäller verksamhetsutveckling av skolväsendet genom att ökad tillgång till data stärker förutsättningarna för det systematiska kvalitetsarbetet. Med ett bredare och djupare dataunderlag får vi bättre förutsättningar att bygga framtida verksamhetsutveckling, förklarar Jessika Paulsson.

Likvärdighetsaspekten lyfts fram som en viktig pusselbit för att nå digitaliseringsmålet.

– Det handlar oftast om olikheter i digital kompetens inom skolor och mellan skolor, beroende på olika lärares kompetensnivå. Här måste vi arbeta med professionsutveckling och hitta bra sätt att jobba med det kollegiala lärandet där individerna sprider den kunskap de har.

Säkerhetsfrågan är en trend

I arbetet bakom rapporten har Jessika Paulsson och hennes kolleger identifierat en rad trender med koppling till digitalisering som påverkar skolan, trender som har förutsättningar växa sig starkare.

– En är att lärandet sker på fler olika platser, exempelvis på You Tube, en sådan trend måste skolan förhålla sig till. Användningen av data och säkerhetsfrågorna är en annan trend och stor fråga hos oss men även internationellt, säger Jessika Paulsson.

Den svenska regeringen beslutar om den föreslagna strategin ska antas. Får förslaget uppback-

ning ska en handlingsplan för strategins införande upprättas så snart som möjligt.

Bättre styrning

Agnes Meiczingerné är grundskollärare, årskurs 4–6 på Risebergaskolan i Malmö. Hon ser gärna en starkare styrning av digitaliseringen inom den svenska skolan.

– Ett statligt huvudmannaskap som satte ramarna för skolans verksamhet bland annat inom digitalisering, är något jag välkomnar. Idag är det rektorerna på varje enskild skola som har befogenhet att styra den digitala utvecklingen, därför blir det olikheter beroende på deras kompetens och intresse. Med ett övergripande statligt ansvar och klara riktlinjer så skulle vi spara tid och kunna effektivisera vårt uppdrag som lärare.

Likvärdighet för eleverna att tillgodogöra sig digital kompetens går som en röd tråd genom Skolverkets strategiplan.

– Jag ser gärna en satsning på digital fortbildning även för vårdnadshavare. Ett sådant informationsstöd skulle underlätta lärarnas kommunikation med vårdnadshavarna, det skulle spara oss mycket tid och förenkla administrationen, avslutar Agnes Meiczingerné.

johan erichs

Svensk skola ska bli världsbäst i att dra fördel av den pågående digitaliseringen av samhället. Det handlar om kvalitet i undervisningen men även insamling av data för att effektivare utveckla verksamheten, berättar Jessika Paulsson, undervisningsråd hos Skolverket. foto: jenny sellberg

– Skolan behöver jämna ut skillnaderna i den digitala kompetensnivån bland personalen. Först då kan vi fullt ut dra nytta av digitaliseringen och effektivisera verksamheten, menar Agnes Meiczingerné, grundskollärare på Risebergaskolan i Malmö. foto: peter erdélyi

kolumnen

katariina treville

Opinionsstrateg

vid Sveriges Lärare

Låt Sverige prova först så får vi se

Jag har under de två senaste åren noterat att Finland har fått ett rejält uppsving i svensk media. Ska man tro tidningarna är Finland numera ett föredöme i nästan allt, inte bara skolan. Det är alltså mer än någonsin ”inne att vara finne”, ett talesätt som myntats bland oss finländare här i Sverige.

Att Finland överglänst Sverige (och de flesta andra) i skolsammanhang har vi ju vant oss vid sedan PISA-mätningarna startade i början av 2000-talet. Det finns en hel del som skulle kunna förklara varför Finland blev ett sådant skolunder jämfört med det skolmässigt mediokra Sverige, däribland läraryrkets höga status och autonomi. Men en av förklaringarna är nog också den varsamhet och långsiktighet som åtminstone tidigare präglat det finska skolsystemet.

Det råder olika uppfattningar om när Sverige och Finland gick skilda vägar. Somliga menar att det började gå åt fanders i Sverige redan långt före de stora nittiotalsreformerna med kommunalisering och friskolor. Andra hävdar att det just är dessa två som är bovarna bakom undergången. Oavsett vilket, så har skoldebatten kommit att kretsa kring skattefinansierade friskolor som tillåts ta ut vinst, och de negativa sidoeffekterna som systemet med marknadiseringen har lett till.

Finland, som alltid sneglat på Sverige, räddade sig från katastrofen med blotta förskräckelsen. Att man i Helsingfors sade: ”Låt dem prova först så får vi se” var mycket klokt. För se hur illa det gick.

Det råder olika uppfattningar om när Sverige och Finland gick skilda vägar. Somliga menar att det började gå åt fanders i Sverige redan långt före de stora nittiotalsreformerna med kommunalisering och friskolor. Andra hävdar att det just är dessa två som är bovarna bakom undergången.

Det finska tankesättet att varje skola är den bästa skolan med de bästa lärarna, och att skolor inte tvingas marknadsföra sig med diverse profiler och höga betyg för att locka till sig ”kunder” med skolpeng, känns som en utopi här på andra sidan Östersjön. Även om det finns en växande politisk insikt om att något måste göras, går det inte att stoppa tillbaka anden i flaskan när man väl har släppt ut den. Ska den svenska skolan kunna återfå sin forna glans, krävs det modiga politiker som vågar sig på rätt reformer och lyckas skapa samsyn, så att reformerna blir hållbara över tid.

År 2023 är ett PISA-år och i december vet vi hur våra respektive skolsystem står sig. I Sverige handlar spänningen om huruvida kunskapsresultaten fortsätter uppåt, i Finland bävar man snarare för det motsatta. Tyvärr finns det tecken på att PISA-succén kan vara på väg att blekna. Inte ens världens mest stabila skolsystem skulle stå sig mot sådana miljonbesparingar som den finska skolan fått göra.

Låt oss hoppas att jag har fel och att Finland fortsatt får skina i PISA-sammanhang. Om inte, får finländarna trösta sig med att man numera toppar rankningarna på nästintill allt annat.

Ny film om 1808-09 års krig

Det är snart 215 år sedan Finland och Sverige skildes åt efter det katastrofala kriget mot Ryssland år 1808-09. I dramadokumentären “Då det Svenska riket klövs itu” som har nypremiär online den här veckan får vi följa med en ung löjtnants strapatser under och efter kriget, med kommentarer av experter på området.

Dramadokumentären är en samproduktion mellan Oravais Historiska Förening och produktionsbolaget ReThink NMS från Vasa.

– Vi utgick från dagboksanteckningar från unga svenska officerare som var med under kriget, säger Simon Staffans från ReThink.

– Synen på människan, på krig och på själva livet och döden var helt annorlunda då, men ändå går det att dra många paralleller till dagens Finland. Framförallt slås man av hur nära det var att det skulle ha gått helt annorlunda och Finlands öde hade blivit något totalt annat än dagens.

Medverkande är ett antal skådespelare från Österbotten samt soldater från Österbottens regemente. Professor Martin Hårdstedt från Umeå universitet bidrar med sakkunskap och Martin Holm från South Fjord Audio har komponerat musiken. Nya tekniska möjligheter har använts för att ge bättre känsla för helheten.

– Det var ju stora härar som stred på fälten i Oravais, säger Staffans.

– Det handlade om många gånger fler människor än Vasa stad hade som invånare, till exem-

pel. Vi har använt oss av drönarbilder, mångdubbleringar och grafik för att ge en känsla av hur kriget gick till på den tiden.

– Vi tror filmen kan vara väldigt intressant för alla historieintresserade, fortsätter Staffans.

– Och för historieundervisningen i Finland såväl som i Sverige hoppas vi att filmen kan bli ett uppskattat inslag, som flyttar den tidens händelser närmare dagens värld.

Det stora Tabberaset

I år firar Oravais Historiska Förening 30 år, och publiceringen av filmen är ett bra sätt att inleda jubileumsåret.

– Det är en väldigt fin film, säger

Göran Backman från föreningen. – Hittills har den bara visats vid furirbostället i Oravais, men nu kan resten av världen också få ta del av den. Det är en bra början på året, som också kommer att föra med sig utgivningen av en ny bok om 1808-09 års krig, samt “Det Stora Tabberaset”, ett jubileumsevenemang vid slagfältet senare i år.

Filmen har producerats med stöd av Aktion Österbotten, ReThink, KulturÖsterbotten, Svensk-Finska Kulturfonden och Svenska Kulturfonden.

Filmen finns tillgänglig på ReThink New Media Solutions YouTube-kanal, www.youtube. com/@rethinknms.

Yrkesutbildningens GEMämnen får två nya läromedel

Det råder akut läromedelsbrist inom andra stadiets yrkesutbildning. Det vill de finlandssvenska fondernas läromedelsgrupp råda bot på. I år har läromedelsgruppen för första gången tagit emot ansökningar och beviljat bidrag för läromedelsproduktion till yrkesutbildningen.

Enligt rapporten En inblick i läromedelssituationen för andra stadiets yrkesutbildning på svenska, utgiven av tankesmedjan Magma våren 2022, är bristen på läromedel stor framförallt inom de svenskspråkiga yrkesutbildningarna. Det beror dels på att många branscher inom yrkesutbildningen är förhållandevis små, dels på utbildningarna i sig handlar om

att eleverna helt praktiskt lär sig yrket. Det leder till att satsningar på högklassiga läromedel inom yrkesutbildningen uteblir.

I år har läromedelsgruppen behandlat tre ansökningar för läromedel inom yrkesutbildningen och beviljat bidrag för två av dem.

– Utgående från Magmas rapport och den dialog vi har med yrkesutbildningen, har vi landat i en samsyn om var behoven är som störst. Läromedelsgruppen börjar med att bevilja bidrag för läromedelsproduktion i de så kalllade GEM-ämnena, det vill säga de obligatoriska ämnena som alla läser oberoende av studieinriktning. Det handlar till exempel om modersmål, samhällskunskap och matematik, berättar Åsa Ro-

senberg, ordförande för läromedelsgruppen och ombudsman på Svenska kulturfonden.

Sammanlagt 178 ansökningar lämnades in till läromedelsgruppen i år. Nu produceras 83 läromedel – 13 för grundläggande utbildningen, 68 för gymnasiet och två för yrkesutbildningen – för en summa på totalt 380 170 euro. Det är 133 713 euro mindre än i fjol. – Minskningen beror på att gymnasiets nya läroplan nu tagits i bruk och behovet av helt nya läromedel inom den sektorn minskar, säger Niklas Wahlström, sekreterare i läromedelsgruppen och sektorsansvarig för utbildning på Svenska folkskolans vänner (SFV). Merparten av de läromedel som produceras är digitala.

Stora härar stred på fälten i Oravais under 1808–09 års krig, då Sverige förlorade Finland till Ryssland.

www.teknatur.fi

TekNatur/Utmaning – en ny tävling för åk 8-9!

Vad?

En inspirerande aktivitetsdag där naturvetenskap, teknik och matematik är i centrum. Eleverna deltar i workshoppar samt tar sig an en utmaning tillsammans med andra. De lag som klarar sig bäst i utmaningen vinner penningpriser.

Varför?

Låta nyfikna och intresserade elever enskilt och tillsammans få utforska, pröva på, testa och fundera i syfte att lära sig mera, hitta svar på frågor och tackla problem.

När?

21.4.2023 i Helsingfors.

Det kostar ingenting att delta – vi står för resor, mat och eventuell övernattning.

TEATER VIIRUS TURNERAR

Nästa nummer av Läraren utkommer den 9 februari.

WAR AND PISS WITH THE LOVING MEMORY OF HANS ROSLING OSKAR PÖYSTIS HEJDLÖSA KOMEDI STIMULERAR TILL KRITISKT TÄNKANDE PÅ ETT INSPIRERANDE OCH TANKEVÄCKANDE SÄTT.

WHIZZ, WHIRR, BANG, CLANG! EN MEDRYCKANDE RESA FÖR 6–11-ÅRINGAR GENOM FANTASI, SINNESUPPLEVELSER OCH GEMENSKAP.

KOLLA IN VÅRT PROGRAM OCH BOKA OSS PÅ ETT BESÖK!

Du är utmanad!

För flera år sedan talade en vän till mig varmt om Millenniumtrilogin som hade slukat henne med hull och hår. Hon tyckte jag skulle läsa den och jag kontrade med ett lite avmätt ”Men jag läser inte deckare” och insåg genast hur snobbig jag lät. Vännen lät sig inte avskräckas utan såg mig stint i ögonen och kontrade med ”Men det borde du!” och jag gjorde bot och bättring för min tråkiga attityd genom att läsa Män som hatar kvinnor. Och blev till den grad uppslukad av denna bladvändare att jag blev irriterad över att min förstfödda avbröt mig genom att födas när jag hade bara hundra sidor kvar. Efter att jag läst ut boken på BB drömde jag att min splitternya dotter skulle heta Lisbeth. Ett vackert namn förvisso, men inte en romanhjältinna jag ville förknippa med mitt oförstörda flickebarn. I stället delar hon namn med en annan feministisk litterär figur från Norden, skildrad med Ibsens penna.

Sedan dess har jag, framför allt tack vare olika läsutmaningar, breddat min litterära smak i alla riktningar och satt en ära i att ingen ska kunna säga om mig ”Du läser

Bakbrädet

Barnavårdsföreningen fyller 130 år Barnavårdsföreningen har som Finlands äldsta barnskyddsorganisation varit en pionjär inom flera områden gällande barnskyddsfrågor sedan 1893. Organisationen har varit med om att skapa dagens barnskydd i Finland och utvecklat den svenskspråkiga småbarnspedagogiken.

Barnavårdsföreningen lyfter aktivt fram barnets behov och rättigheter till diskussion i samhället. Temat för 130-årsjubileet är Lyssna på barnet.

– Det är viktigt att barnets röst blir hörd och respekterad och att det skapas utrymmen och tillfällen för barn att uttrycka sig, säger Pia Sundell (bilden), verksamhetsledare på Barnavårdsföreningen.

Barnavårdsföreningen uppmärksammar jubileumsåret under hela året 2023. Beskyddare för jubileumsåret är president Sauli Niinistö.

17 miljoner i coronastöd till gymnasierna

Utbildningsstyrelsen har beviljat totalt 17 miljoner euro i statligt specialunderstöd

ju bara x”, där x står för valfri litterär genre. Jag blir friare i tanken när jag varvar Sara Danius Nobelfestklänningar med beskrivningar av kosthållet i Sovjetunionen från kolchos till lyxdatja, och Astrid Lindgrens krigsdagböcker med en berättelse om 1800-talets London – men ett London där en mystisk dimma brer ut sig och löv börjar slå ut på folks kroppar och de sakta förvandlas till träd.

Som läsare är det lätt att hitta gemensamma samtalsämnen med människor omkring en. Och i min roll som lärare kommer jag på mig själv med att veta en hel del om det mina studenter skriver sina uppsatser om – för att jag läst om tarm-hjärna-axeln, varför det finns ett underskott på 200 miljoner kvinnor i världen eller om varför den moderna musiken är så svår att förstå sig på.

Det finns en massa olika läsutmaningar: en del går ut på att bara läsa mer än vanligt, andra handlar om att läsa en författare från varje land i Europa eller läsa utifrån en lista som någon har gjort upp. Mest gillar jag listorna med fria, väldigt blandade kategorier:

Visst har jag fått kämpa mig igenom somliga böcker som jag ärligt talat hellre hade lagt ifrån mig olästa. Och det är inte heller någon skam att ge upp.

”En bok med en kanin på omslaget” (Popsugar reading challenge), ”En bok du älskade som 20-åring” (boksajten Selmastories läsutmaning) eller ”Du har fördomar mot bokens författare” (Helmets läsutmaning).

Visst har jag fått kämpa mig igenom somliga böcker som jag ärligt talat hellre hade lagt ifrån mig olästa. Och det är inte heller någon skam att ge upp. Men när någon talar entusiastiskt om en bok hen läst är min inställning inte längre att tänka

”Men jag läser ju inte biografier över idrottare”. För det kanske jag borde göra.

vårt språk

jenny sylvin

Modersmålslärare vid Helsingfors universitets språkcentrum. Har språkpodden Näst sista ordet tillsammans med Jens Berg.

till anordnare av gymnasieutbildning. Understöd söktes för bland annat stödundervisning, undervisning i smågrupper, repetitionskurser och anordnande av kompletterande studieavsnitt. Understöd beviljades 152 anordnare av gymnasieutbildning.

Med statsunderstödet understöds åtgärder som behövs för att åtgärda effekterna av den utdragna coronapandemin i gymnasierna. Statsunderstödet kan till exempel användas för att anordna undervisning och specialundervisning, stärka handledningen av de studerande, åtgärda brister i de studerandes kunnande eller för gemensamt eller individuellt stöd för de studerandes välbefinnande.

Målet är att förbättra de gymnasiestuderandes förutsättningar att fortsätta sina studier i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan samt att stödja dem i förberedelserna inför studentexamen och övergången till fortsatta studier.

– Det kommer att ta lång tid att åtgärda konsekvenserna av coronapandemin i samhället. Det är viktigt att vi tilldelar resurser för detta. Genom att stärka stödet för lärandet och handledningen kan vi försäkra oss om att vi har möjlighet att hjälpa unga klara sig genom den här svåra tiden och vidare i livet. Alla unga har rätt att må bra, säger undervisningsminister Li Andersson.

Förmultnar snus?

Ungdomar söker och finner information om droger på TikTok, konstaterar Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete (EHYT r.f.) i ett pressmeddelande. TikTok är en kinesisk medie-applikation för skapande och delning av videor och livesändningar och den har över en halv miljard användare.

EHYT har skapat konto som heter Buenotok, där man publicerar drogupplysning på ett sätt som intresserar ungdomarna, företrädelsevis ungdomar i åldern 13–17 år. – Droger är ett ämne som intresserar i

den åldern. I det avseendet är det lått för oss att hoppa på tåget eftersom det just är om droger och drogfrihet vi vill berätta för de unga, säger EHYT:s medieplanerare Sebastian Östman.

Varje vecka publicerar EHYT nya 20–45 sekunder långa videor på sitt Buenotok-konto. Stilen är lättsam, rentav humoristisk, men också allvarlig beroende på ämnet.

Rubrikerna för videorna kan vara ”Jag tog en överdos, vad ska jag göra?”, ”På vilket sätt är cannabis skadligt?”, ”Hur mycket måste man dricka för att slockna?” och ”Förmultnar snus?”

Buenotok-kontot har redan lockat 23 000 följare och över en miljon gilla-markeringar.

Östman tror att orsaken till framgången är den avslappnade stilen och uppriktigheten.

– Vi kallar saker och ting vid deras riktiga namn och förskönar inte, men målar inte heller upp skräckvisioner. Vi ökar ungdomarnas kunskap om droger och drogfrihet på basis av vetenskap och forskning.