Ett kemikaliesmarth hem

ETT

H T R A M S E I L A K I M E K

HEM

Finlands svenska Marthafรถrbund rf Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.

2

ETT

KEMIKALIESMARTH

HEM

EN GUIDE FÖR ALLA OM HUR MAN SKAPAR ETT KEMIKALIESMART HEM Materialet har producerats av Finlands svenska Marthaförbund inom projektet Giftfritt dagis. Projektets syfte är att minska på skadliga ämnen i daghemmen och skapa en tryggare vardag för barnen.

Projektet har fått finansiering av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.

3

INNEHÅLL

KEMIKALIER - EN DEL AV VÅR VARDAG

5

MATERIALSKOLA

6

PLASTINFORMATION

7

VAR FINNS PLASTERNA I KÖKET?

8

DET BÖRJAR MED ETT LITET FRÖ

16

VAD INNEHÅLLER VÅRA LEKSAKER?

18

HOBBYMATERIAL OCH PYSSEL

21

VAD FINNS I STÄDSKÅPET?

26

KEMIKALIESMARTA KLÄDER

30

HUR DOFTAR DET I BADRUMMET?

32

ÄR SOVRUMMET FRITT FRÅN KEMIKALIER, ÄR LUFTEN FRÄSCH? 36

4

GODNATTRAMSA

38

TILL SLUT

39

VAR KAN JAG BÖRJA?

40

ORDLISTA

42

VEM HAR GJORT VAD

44

LÄS MER OM EN KEMIKALIESMART VARDAG

45

KEMIKALIER

- EN DEL AV VÅR VARDAG Kemikalier finns i det mesta omkring oss och kan vara bra på många sätt.

De tillsätts i olika produkter för att ge dem egenskaper som form, färg, doft och stabilitet. Långt ifrån alla kemikalier är skadliga, men problemet är att vi inte känner till effekterna av långtidsanvändningen eftersom många av ämnena är så nya och då det finns så många av dem. Vi kan få i oss skadliga ämnen via mat och dryck, hudkontakt eller inandning.

Barn är särskilt utsatta och därför är det viktigt att vi minskar på skadliga ämnen i deras omgivning. Småbarn utforskar ofta saker med munnen och får i jämförelse med vuxna i sig mer kemikalier i förhållande till kroppsvikten.

Barn har inte färdigt utvecklade organ och kan därför inte göra sig av med skadliga ämnen lika effektivt som vuxna. De rör sig också mycket i golvhöjd där kemikalier kan samlas i dammet. Speciellt skadliga kan dessa ämnen vara under specifika utvecklingsfaser och störa till exempel barns normala kognitiva eller könsspecifika utveckling.

I det här häftet får du träffa Martha och Carl-Herman som just har kommit hem från sitt giftfria dagis och nu vill guida oss genom hemmets alla rum i jakt på kemikaliesmarta lösningar. Martha och Carl-Herman kommer att dela med sig av information om var skadliga ämnen kan finnas i ett hem och hur de kan bytas ut. Häng med!

På dagis har vi tagit bort saker med skadliga ämnen.

Få se vad vi hittar här hemma!

5

MATERIALSKOLA Att skapa ett kemikaliesmart hem handlar om att medvetet välja vilka material du har i hemmet. Här följer en kort introduktion till våra vanligaste material: plast, trä och metall.

PLAST. Plast är ett mycket vanligt material i hemmet och kan finnas i köket, inredningen, leksaker och elektronik – ja, överallt! Plasten har många goda egenskaper: den är billig att tillverka, lätt till sin vikt och mångsidig. Plast kan också vara problematisk eftersom den oftast tillverkas av råolja, är svår att återvinna och orsakar mikroplaster i miljön.

I studier har det även visat sig att plast kan innehålla skadliga ämnen som påverkar hälsan negativt. Vid tillverkning av plast tillsätts kemikalier för att ge plasten olika egenskaper, men dessa kan börja läcka ur plasten vid användning. För att göra plasten formbar tillsätts mjukgörare som ftalater och bisfenoler som visat sig vara hormonstörande. I dagsläget anses hård plast (lika hård som legoklossar) vara säkrare än mjuk plast. Det finns alltså både sämre och bättre alternativ.

TRÄ. Trä är ett säkert material ur kemikaliesynpunkt om det inte är ytbehandlat med lack eller färg som innehåller skadliga ämnen. Tillsatser och pigment i framför allt äldre målarfärger kan innehålla tungmetaller (bly, krom och nickel) som är giftiga. Gamla träleksaker med flagnande färg är därför inte att rekommendera då barnen av misstag kan få i sig bitar av färgen. Till träets goda egenskaper hör att det är en förnybar naturresurs som dessutom är hållbar.

METALL. Metall är ett slagtåligt och mycket hållbart material.

Rostfritt stål anses vara ett säkert material ur kemikaliesynpunkt. Det kan innehålla krom och nickel, men de är hårt bundna till materialet. Förvaring av sura livsmedel i kärl av rostfritt stål kan ändå göra att krom och nickel avges från kärlen. Välj gärna produkter som är tillverkade i Europa.

Alla konsumenter har rätt är att få veta varifrån produkten kommer och vad den innehåller. Eftersom produkter som inredningsmaterial och leksaker inte alla gånger har någon innehållsförteckning är det svårt att veta vad de består av. Våga fråga försäljaren och ta reda på vad det är du köper, på så sätt blir du en medveten konsument.

6

PLASTINFORMATION Det finns många olika sorts plaster och de namnges ofta utifrån vilket ämne de är uppbyggda av.

OLIKA PLASTTYPER VÄLJ

UNDVIK

2 och 4 PE: förvaringsaskar, plastkassar, beläggning i mjölkkartonger

3 PVC: dockor, bollar, badleksaker, elektronik, kläder med plasttryck, regnkläder, konstläder i skor, möbler och väskor

5 PP: förvaringsaskar, plasttallrikar och -glas, leksaker, hushållsmaskiner 7 PLA “bioplast”: skärbräden, slevar, bestick, muggar, engångskärl, leksaker, hushållspåsar

OK med vissa begränsningar * 1 PET: pantflaskor, livsmedelsförpackningar, fleece/polyester 7 ABS: Legoklossar, leksaker, telefoner, tv 7 EVA: lätta klossar, badleksaker, pussel- och yogamattor 7 SAN: plasttallrikar och -glas, hushållsmaskiner 7 Tritan: köksutrustning *Utförlig plastinfo finns på hemsidan: www.martha.fi/giftfritt

6 PS: fil- och yoghurtburkar, engångsglas/muggar, engångsförpackningar för livsmedel, pärlplattor 7 Melamin: tallrikar och muggar (ofta för barn) 7 PA: svarta köksslevar och -stekspadar, syntetisk textil i kläder, skor och mattor 7 PC: köksutrustning, genomskinliga plastleksaker, inredning, cd-skivor 7 TPE/TPU/TPR: haklappar, leksaker • PU/PUR: kläder med plasttryck, regnkläder, konstläder, gummimattor, skumgummi, byggnadsmaterial (golv, tapet) • PFAS, perfluorerade plaster: pannor, kastruller och ugnsformar i teflon, allväders—kläder med impregnering och mikropopcornpåsar. Plaster som är fett-, smuts- och vattenavstötande, t.ex. PFOS, PFOA, PTFE och FTOH. • Bisfenol A, S, F, AF: hårdgörare i olika plaster (t.ex. nr 7 PC), kvitton, insidan av konservburkar

När sura, feta eller varma livsmedel kommer i kontakt med plast kan skadliga ämnen från plasten läcka ut till maten.

Sura livsmedel är till exempel tomatsås, juice, frukt och feta livsmel kokosmjölk, lax, olja och smör.

Tillsatser i plast, t.ex. bisfenoler och ftalater, har i studier visat sig vara bland annat hormonstörande, reproduktionsstörande, cancerframkallande och allergiframkallande.

7

VAR FINNS PLASTERNA I KÖKET?

Oj, vad mycket plast det finns i köket!

Visste du att skadliga ämnen kan läcka ut ur plast?

8

VÄLJ VÄRMETÅLIGA OCH SÄKRA MATERIAL I KÖKET KÖKSREDSKAP Välj gärna köksredskap i trä och metall eftersom de tål hög värme.

TALLRIKAR OCH GLAS Välj en servis i porslin eller glas och bordsduk av naturmaterial.

KÖKSUTRUSTNING Välj köksutrustning i rostfritt stål, trä, porslin och glas. Byt ut teflon till gjutjärn, rostfritt stål eller kolstål. Välj vattenkokare i metall, glas eller keramik.

FÖRVARING Förvara maten i kärl av glas, rostfritt stål eller porslin. En tallrik fungerar bra som lock i stället för plast- eller aluminiumfolie. Välj vattenflaskor i rostfritt stål eller glas. Välj konserver i kartongförpackningar, fryspåsar eller glasförpackningar framom konservburkar i metall.

Förvara frysta livsmedel i påsar avsedda för det eller askar i plast nr 5 (polypropen).

UNDVIK ▶ Tallrikar, glas, köksredskap och köksutrustning i plast ▶ Att låta varma, feta eller sura livsmedel komma i kontakt med plast. Då kan skadliga ämnen läcka ur plasten ▶ Återanvändning av exempelvis glass- eller yoghurtburkar som är avsedda för engångsbruk ▶ Köksutrustning med nonstickbeläggning (teflon) ▶ Duk av PVC (ftalater) ▶ Konservburkar och tuber i metall (bisfenol A)

Diska inte träredskap i diskmaskin, eftersom diskmedelsrester kan sugas upp av träet. Plastkärl och -redskap kan också ta skada i diskmaskin.

▶ Olja i plastflaskor eftersom fett inte rekommenderas i kontakt med plast ▶ Engångskärl i papper med vatten- avvisande yta (perflourerande ämnen)

9

VARIFRÅN KOMMER VÅR MAT?

Varför väljer vi utländska råvaror som kommer så långt ifrån då vi har egna?

Visste du att livsmedlen i Finland är mycket renare än de i till exempel södra Europa?

VARFÖR INHEMSKT? Livsmedel producerade i Finland besprutas betydligt mindre än importerade livsmedel. I Finland används en bråkdel av den mängd bekämpningsmedel som används i många andra europeiska länder. I Finland är också kemikalierester

10

från djurfoder, hormoner och användningen av antibiotika betydligt mindre än utanför Norden. Genom att följa säsong är det lättare att välja inhemska livsmedel – lär dig att njuta av råvarorna när de är som bäst.

VÄLJ INHEMSKA RÅVAROR BÄR OCH FRUKT

SPANNMÅL Inhemskt spannmål som korn, spelt och bovete (ett glutenfritt alternativ) lämpar sig bra i olika maträtter.

Använd dem i stället för ris eller andra utländska spannmål.

Vårt land har ett rikt utbud av olika näringsrika bär. Ät dem färska, frysta, torkade, hela eller gör dem till pulver, safter och sylter. I Finland odlas även frukter som äpple, päron, körsbär och plommon. Färska äpplen finns att köpa så gott som året om. Om du använder utländska frukter, välj helst ekologisk obesprutad frukt. Var särskilt uppmärksam på vindruvor, päron, äpplen, citrusfrukter och bananer som odlats konventionellt. De kan innehålla en större mängd rester av bekämpningsmedel.

GRÖNSAKER Välj säsongsgrönsaker som odlats i Finland, och helst ekologiska. Vintertid är bland annat kål och rotfrukter i säsong eftersom de har lång lagringstid. Ifall du använder utländska grönsaker, välj ekologiska. Kontrollera också varifrån frysta grönsaker kommer.

UNDVIK TA TILLVARA På våren är naturen full av vilda växter och under sommar och hösten finns det svamp och bär. Lär dig känna igen, plocka och ta tillvara naturens läckerheter.

▶ Konventionellt odlade råvaror från utlandet.

Speciellt länder utanför EU kan ha få regler gällande hur maten skall produceras ▶ Utländskt kött ▶ Att plocka mat i naturen till exempel vid vägrenar intill hårt trafikerade vägar och nyplanterade kalhyggen eftersom plantornas rötter kan vara behandlade ▶ Konserveringsmedlen nitrit och sulfit

Gott från Finland är ett ursprungsmärke för livsmedel som är tillverkade och förpackade i Finland. Livsmedlen ska innehålla minst 75 procent finländska råvaror.

Kött, fisk, ägg och mjölk i produkten bör vara helt och hållet finländska. Om ett livsmedel består av en enda ingrediens bör den vara helt och hållet inhemsk.

Luomu-märket beviljas av Livsmedelsverket och anger att produkten uppfyller kraven för ekologisk produktion. Den ska vara tillverkad, förpackad eller etiketterad i Finland.

Europalövet finns på ekologiska produkter. Dess grundläggande principer är tryggandet av människans, naturens och djurens välmående. För att klassas som ekologisk måste 95 procent av jordbruksingredienserna i en livsmedelsprodukt vara ekologiska. 5 procent av ingredienserna får vara konventionellt odlade.

11

SNABBA VARDAGSRECEPT KYCKLINGNUGGETS Enkla hemlagade nuggets med enbart naturliga råvaror. → → → → →

4

portioner

400 g kycklingfilé 1 tsk salt 1 ägg Ca 2 dl havrekli ½ dl rypsolja till stekning

Skär kycklingfilén i jämnstora bitar. Blanda med salt. Vänd bitarna först i uppvispat ägg och sedan i havrekli. Värm olja i en stekpanna. Stek kycklingbitarna i olja på medelstark värme cirka 10 minuter beroende på bitarnas storlek. Vänd bitarna under stekningen och kontrollera att de är genomstekta före servering.

Servera exempelvis med inhemskt korn, dipp och grönsaker.

FÄRDIGMAT - NUGGETS Ingredienser • finskt kycklingkött • skorpmjöl (bl.a. vete) • vatten • finskt fjäderfäskinn • finskt kalkonkött • rypsolja • sojaprotein • salt (1,1 %) • kryddor (bl.a. svartpeppar, curry, paprika, gurkmeja) • aromer (citron) • Kött 55 %, kött och andra ingredienser som är jämförbara med kött 70 %.

Näringsinnehåll 100g Energi 1170 kJ / 280 kcal Fett 17 g varav mättade 3 g Kolhydrater 16 g varav sockerarter 0 g Kostfiber 0,9 g Protein 15 g Salt 1,1 g Natrium 0,6 g

12

KOKTA KORNGRYN

DIPP

Koka enligt anvisningarna på förpackningen. En grönsaksbuljongtärning i kokvattnet ger god smak.

Korngryn finns i olika former, t.ex. förkokta hela som kokas cirka 35 minuter, krossade som kokas 20 minuter och mer finfördelade varianter med koktider från 8 minuter.

→ 2 dl grekisk yoghurt/gräddfil/ crème fraiche → 2 krm salt → 2 krm curry

HEMLAGADE NUGGETS Ingredienser • kycklingfilé • havrekli • ägg • rypsolja • salt • Kötthalt 70 %.

Näringsinnehåll 100g *0,0g tillsatt socker Energi 831kJ/ 207kcal Fett 11,4 g varav mättade 1,4 g Kolhydrater 5,6 g varav sockerarter 0,4 g Kostfiber 2,2 g Protein 19,5 g Salt 1,2 g

Blanda samtliga ingredienser.

VARFÖR HEMLAGAT? Hemlagade nuggets innehåller fem ingredienser medan de färdiga innehåller mer än dubbelt fler ingredienser. Kötthalten är hög men den totala mängden energi är lägre och därför ger de både mera mättnad och mindre energi. Fettets kvalitet är god eftersom rypsolja används vid tillredningen. Fiberinnehållet är också högt på grund av havrekli som används till panering. Om nuggets serveras tillsammans med korn och grönsaker ger måltiden ytterligare fibrer som vi i Finland har svårt att få i oss tillräckligt av.

SNABBA VARDAGSRECEPT SPENATPLÄTTAR Spenatplättar fungerar bra både som mellanmål och huvudrätt. Servera exempelvis med rårörda lingon och en sallad eller med salladsost och olika grönsaker som toppning.

Det går utmärkt att byta ut spenat till 2 dl förvällda finhackade nässlor.

Ca 10 stora plättar

4

portioner

→ → → → →

5 dl mjölk 3,5 dl jästbrödsmjöl 2 ägg 1 tsk salt 1 liter färsk spenat/ 2 dl förvälld finhackad spenat → Rypsolja eller smör till stekning Mixa spenat med hälften av mjölken eller blanda med finhackad spenat.

Vispa ner mjölet och tillsätt resten av mjölken, ägg och salt. Stek plättarna i fett i en stek- eller plättpanna av gjutjärn.

FÄRDIGMAT SPENATPLÄTTAR

HEMLAGADE SPENATPLÄTTAR Ingredienser • mjölk • jästbrödsmjöl • ägg • spenat • rypsolja • salt

TILLSATSÄMNEN En stor del av tillsatsämnena är kosmetiska och endast få är nödvändiga.

Undvik konserveringsmedlen nitrit (E249-E250) och sulfit (E220-E224, E226-E228) eftersom de påverkar tarmfloran negativt och kan bidra till autoimmuna sjukdomar, till exempel diabetes typ 1.

Näringsinnehåll 100g *0,0g tillsatt socker Energi 587 kJ / 140 kcal Fett 5,9 g varav mättade 1,1 g Kolhydrater 14,7 g varav sockerarter 2,5 g Kostfiber 1,7 g Protein 6,2 g Salt 0,7 g Kalium 227 mg Kalcium 80 mg Fosfor 77 mg

Ingredienser • vetemjöl • vatten • spenat 16 % • ägg • margarin (rapsolja, emulgeringsmedel E 471) • vete- och risstärkelse • dextros • socker • joderat salt • solrosolja • vete- och mjölkproteinprodukt • jäsningsmedel (E 450, E 500) • aromer Näringsinnehåll 100g Energi 827 kJ / 197 kcal Fett 5,9 g varav mättade 0,7 g Kolhydrater 29 g varav sockerarter 2 g Kostfiber 1,8 g Protein 5,9 g Salt 1,1 g Kalium 140 mg Kalcium 24 mg Fosfor 52 mg

13

SNABBA VARDAGSRECEPT SNABBA VARDAGSSÅSEN

ROTSAKSBOLOGNESE

ÄGGSÅS

Vardagssåsen är en enkel rätt som inte kräver mycket tid.

Såsen hinner tillredas medan potatisen, korngrynen eller pastan kokar. Byt ut ingredienserna enligt smak och vad som finns hemma.*

En fyllig bolognese med rotsaker som serveras med kokt pasta och lagrad ost.

→ → → → → →

4 → 200 g inhemska portioner champinjoner → ½ lök → 1 paprika → 2 msk olja → 3/4 tsk salt → 3 msk vetemjöl → Ca 4 dl vatten → 2 msk crème fraiche → Salt och peppar Tärna svampen. Finhacka lök och paprika. Stek svampen en stund i olja. Tillsätt lök och paprika och låt fräsa en stund till. Strö över salt och mjöl och rör om. Tillsätt lite vätska i taget och rör om så att det inte bildas mjölklimpar. Låt koka 5 minuter, rör om ibland.

Smaka av med salt, peppar och en klick crème fraiche.

*Såsen är snabblagad och ingredienserna kan bytas ut enligt vad som finns hemma.

Förslag på variation → Champinjoner - fisk (färsk/gravad), skogssvamp, kyckling → Paprika – morot, zucchini, rotselleri, palsternacka → Crème fraiche – grädde, havregrädde, mjölk, smetana

14

→ → → → → → → → → → → → → →

1 bit rotselleri, ca 150 g 1 palsternacka, ca 100 g 2–3 morötter, ca 200 g 1 lök 1 vitlöksklyfta ½ msk olja ½ msk basilika, torkad ½ krm chiliflakes (1 krm svartpeppar) 1 msk tomatpuré 1 buljongtärning 1 burk tomatkross 1 dl vatten 1 dl grädde

Till servering → Kokt pasta → Riven lagrad ost Skala och riv rotsakerna grovt. Skala lök och vitlök.

Finhacka löken. Värm olja och kryddor. Tillsätt lök och vitlök och fräs en stund. Tillsätt rotsaker och tomatpuré och fräs ett par minuter till. Tillsätt såsens övriga ingredienser och låt såsen koka några minuter.

Smaka av såsen och servera med kokt pasta, lagrad ost och till exempel en sallad eller spenat.

2 msk olja 3 msk vetemjöl Ca 4 dl mjölk ½ tsk salt vitpeppar 2-3 kokta, tärnade ägg

Hetta upp olja i en tjockbottnad kastrull och vispa ner mjölet i oljan. Vispa ner lite mjölk i taget. Låt såsen koka 3 minuter under omrörning.

Smaka av med salt och peppar. Späd såsen med mjölk eller vatten ifall den känns för tjock. Tillsätt kokt tärnat ägg när såsen kokat klart.

SNABBA VARDAGSRECEPT SMOOTHIEBOWL

HAVRECRUNCH

En smoothiebowl är rik på vitaminer och går bra att variera med olika bär och topping. Gör en större sats crunch och förvara i glasburk så räcker det till många portioner.

→ → → → →

→ 3 dl bär → 2 dl naturell yoghurt/ vatten/mjölk/ havredryck → (1 msk honung)

Värm fett, kryddor och honung i en stekpanna. Tillsätt havreflingor och rör om. Låt svalna.

2

portioner

Topping → Torkade bär och äpplen → Linfrön → Havrecrunch Mixa bär med vätska och honung ifall syrligare bär som vinbär och lingon används. Dekorera med topping.

1 msk smör/olja 2 tsk honung 1 krm kardemumma 1 tsk kanel 2 dl havreflingor

Variation till topping → → → → →

Mysli Talkkuna Färska bär och äpplen Bärpulver Ekologiska nötter och mandlar → Ekologiska frön

Kunde du minska din användning av utländska frukter och i stället äta mera inhemska bär?

15

DET BÖRJAR MED ETT LITET FRÖ Det är roligt att odla egna grönsaker - från att ett frö sätts i jorden och fram till skörden. En del grönsaker kan sås direkt i jord utomhus medan andra behöver drivas upp inomhus. För nybörjaren kan det vara bra att börja med sallad, örter, lök, ärter och rödbeta som kan direktsås. Välj gärna ekologiska frön och näringsrik, lucker jord.

SALLAT Det finns ett stort utbud av spännande sallatssorter. Plocksallat brukar ge god skörd och kan sås direkt i jorden där den skall växa. Det trevliga med plocksallat är att det växer upp nya blad vartefter man skördar. Spenat trivs allra bäst tidigt på våren eftersom den går i blom när det blir varmare. Testa att så spenat i en stor kruka i mars och täck med ett lager snö ovanpå jorden. Snön håller jorden fuktig när det blir varmare. Se till att hålla jorden fuktig också efter att snön har smält och skörda fina blad till smörgås, smoothie, sallad och plättar.

ÖRTER Många av våra örter skall drivas upp tidigt på våren från frö, så då är det betydligt enklare och snabbare att köpa exempelvis plantor av timjan, salvia, rosmarin och oregano. Tänk på att mynta sprider sig och plantera den därför i en mindre odlingslåda eller i kruka så att den inte finns överallt i trädgårdslandet. Låt örterna stå kvar i jorden under vintern, de klarar sig oftast bra och växer upp igen följande år. Dill, persilja och basilika är inte fleråriga utan skall sås varje säsong.

LÖK Gräslök är mycket tacksam att ha i trädgården. Be om en tuva gräslök av någon annan odlare eller köp en planta på plantskolan. Gräslöken brukar komma

16

igen år efter år och den kommer igång tidigt på våren. Gul lök och rödlök är enklast att odla genom att plantera sättlökar. Löken skördas på sensommar eller höst när över hälften av blasten har lagt sig. Lökarna torkas under tak tills blasten är riktigt torr, efter det tas torkad blast bort. Förvara löken på en mörk plats i rumstemperatur.

ÄRTER Ärter är ofta omtyckta av barnen. Så ärter i maj och njut av skörden på sensommaren. Ärter behöver ett stöd att växa mot men är annars en anspråkslös växt. Att odla baljväxter är bra för jorden eftersom de gödslar jorden då rötterna binder kväve.

Släng därför inte bort rötterna efter skörd utan vänd ner dem i jorden.

RÖDBETA Rödbetan är en rotfrukt som sås i maj-juni och är skördeklar ungefär två månader senare. Bladen som bildas ovanför markytan kan också plockas och användas exempelvis i sallad, men plocka inte bort alla bladen eftersom det kan hämma rödbetans tillväxt.

PUMPA OCH VINTERSQUASH Pumpa eller vintersquash brukar sås ungefär i slutet av april inomhus och drivas upp till små plantor som planteras ut när frostrisken är över. Plantorna vill ha mycket utrymme, fukt och näring. Pumporna skördas innan frosten kommer på hösten och kan förvaras flera månader i rumstemperatur.

ODLA HEMMA ODLA SKOTT Du behöver → → → →

1 glasburk med lock Jord Vattenkanna Frön

1. Blötlägg bönorna i ett dygn och övriga frön cirka 12 timmar.

2. Fyll en burk (cirka ¾) med jord och vattna jorden så att den blir fuktig.

Olika skott får du av

3. Strö ut frön.

→ → → → →

4. Häll lite jord ovanpå och pressa jorden lätt med handen.

Torkade hela bondbönor Torkade hela ärter Rödbetsfrön Rädisfrön Frön av röd-, grönoch palmkål

5. Sätt burklocket ovanpå utan att skruva fast det.

6. Se till att hålla jorden fuktig och vattna om den ser torr ut (men inte så att jorden blir blöt).

7. Ta bort locket då fröna har grott och det bildats skott.

Låt burken stå på en ljus plats och vattna ibland så att jorden hålls fuktig.

8. Skörda skotten och ät till exempel i sallad eller på smörgås. Många skott växer till sig på nytt så att de kan skördas i flera omgångar.

Välj gärna ekologisk jord och ekologiska frön.

Ta tillvara frön pumpa

paprika

ringblomma

Det är enkelt att ta tillvara frön från hemodlade grönsaker och blommor och odla dem på nytt. Exempel på frön som kan tas tillvara är paprika, chili, pumpa, squash, tomat, ringblomma och stäppsalvia. I mitten av ringblomman finns det frön som kan tas tillvara när ringblomman har blommat ut och blivit brun. Ta helst frön från fullt mogna eller övermogna grönsaker, fröna sitter inuti grönsaken. Fröna skall först torka, till exempel på hushållspapper. Förvara

dem sedan i en liten papperspåse eller i ett kaffefilter torrt och mörkt och kom ihåg att skriva på påsen vad den innehåller. Följande vår kan fröna sättas i jorden igen.

Det rekommenderas inte att man tar frön från grönsaker köpta i butiken eftersom det finns en risk för att dessa kan sprida sjukdomar till jorden. Undvik också att ta frön från grönsaker som är korsningar av olika sorter, så kallade F1-hybrider (det står på fröpåsen).

17

VAD INNEHÅLLER VÅRA LEKSAKER?

Vi borde rensa bort alla plastleksaker som luktar och är klibbiga eftersom de läcker skadliga ämnen.

Usch vad det luktar plast!

18

VÄLJ SÄKRA MATERIAL I LEKRUMMET LEKSAKER

Handtvätt efter lek är ett effektivt sätt att minska kemikalierester på huden.

Välj leksaker i hållbara material som massivt trä, metall och tyg.

Byt ut icke-leksaker mot säkra alternativ avsedda för barn.

INREDNING

Välj hårda plastleksaker framom mjuka. Välj dockor och bollar i tyg.

Byt ut gamla eller söndriga leksaker både i plast och trä till nyare hållbara varianter. Välj material som lätt går att tvätta.

Välj naturmaterial i inredningen.

Fråga efter miljömärkta produkter vid inköp. Vädra, dammsug och tvätta hemmets textilier och möbler regelbundet.

UNDVIK INREDNING

LEKSAKER ▶ Leksaker som är tillverkade före år 2013 ▶ Gamla träleksaker med färg som flagnar (tungmetaller) ▶ Leksaker i gammal, klibbig och illaluktande plast (ftalater, PVC) ▶ Leksaker i PVC (t.ex. dockor, bollar, badleksaker) ▶ Äldre Legoklossar producerade innan 1990 (tungmetaller)

▶ Söndriga elektriska leksaker (tungmetaller och flamskyddsmedel).

▶ Möbler och inredning som är smuts- och vattenavstötande (PFAS)

▶ Icke-leksaker: nycklar, handväskor, smycken och gammal elektronik (tungmetaller, flamskyddsmedel, ftalater)

▶ Gamla möbler med stoppning tillverkade före år 2004 (flamskyddsmedel)

▶ Parfymerade leksaker (allergiframkallande) ▶ Vätskefyllda leksaker (risk för kemisk lunginflammation om de går sönder)

▶ Mattor med plast undertill (ftalater) ▶ Möbler av konstläder (PVC)

19

LAGSTIFTNING OCH SÄKERHET KRING LEKSAKER Leksaker kan bestå av flera olika material och det kan vara besvärligt att bedöma om alla delar i leksaken är säkra ur kemikaliesynpunkt. Börja med att rensa bland leksakerna inomhus där risken för exponering av skadliga ämnen är större. Utomhus är riskerna med leksaker mindre tack vare bättre luftombyte.

LAGSTIFTNING Leksaksdirektivet och den europeiska kemikalielagstiftningen REACH reglerar vad som är tillåtet innehåll i leksaker för barn under 14 år. Leksaksdirektivet kräver att leksakerna inte innehåller ämnen som skadar barns hälsa. År 2007 och ytterligare år 2013 skärptes kemikaliereglerna i leksaksdirektivet vilket innebär att leksaker producerade efter det är säkrare än äldre leksaker, som fortfarande kan innehålla skadliga ämnen som är förbjudna i dag. De fyra skadligaste ftalaterna (DEHP, DBP, BBP och DIBP) är sedan 2015 förbjudna i leksaker och barnavårdsartiklar inom EU, men kan förekomma i andra varor och i leksaker som är importerade från andra delar av världen. Leksaker och barnvårdsartiklar som kan stoppas i munnen får inte innehålla ftalaterna DIDP, DINP och DNOP. I icke-leksaker (t.ex. elektronik och inredning) får alla dessa ftalater fortfarande förekomma. För leksaker till barn under 3 år är reglerna för ftalater strängare. Ftalater i leksaker kan tas upp av kroppen t.ex. då barn suger på leksaken. En del plastleksaker finns endast i PVC, till exempel dockor och bollar. Fråga försäljaren om de har ftalatfri PVC tillverkad efter 2013.

SÄKERHET Det är tillverkaren som har ansvaret för en leksaks säkerhet. Säkerhets-och kemikalieverket (Tukes) och tullen är de myndigheter som i Finland övervakar leksakernas säkerhet. Säkerheten testas genom stickprov av

20

olika produkter. Konsumenter kan även anmäla felaktiga och farliga leksaker till Tukes. Leksaker som säljs inom EU ska vara CE-märkta, vilket innebär att de följer reglerna i leksaksdirektivet. Men observera att CE-märkning inte är en garanti för giftfrihet, t.ex. bisfenol A är tillåtet i leksaker, men begränsat i leksaker för barn under 3 år. Produkter tillverkade i Kina kan också märkas med en symbol som liknar CE-märkningen, men står för China Export (CE). Avståndet mellan bokstäverna C och E är kortare i den kinesiska märkningen jämfört med den europeiska CE-märkningen (se nedan).

ICKE-LEKSAKER Observera att alla saker som barn leker med inte klassas som leksaker och därmed inte uppfyller kraven på säkerhet fastslagna i leksaksdirektivet. Hit hör bland annat maskeradkläder, modeaccessoarer (tunga metallsmycken och handväskor), gammal elektronik (mobiltelefon, kamera, hårtork), byggmaterial (rör och plastslangar) och hobbymaterial, samt pussel och brädspel för vuxna.

Lagstiftningen för kemikalier är en långsam process och ämnen som i dag är tillåtna kan förbjudas i framtiden.

Välj därför material med omsorg, fråga försäljaren vad produkten innehåller för material och föredra miljömärkta produkter vid nyinköp.

HOBBYMATERIAL DIREKTIV Hobbymaterial används flitigt av barn i alla åldrar men vad man inte alltid tänker på är att de ofta klassas som konstnärsmaterial och inte som leksaker. De går således inte under leksaksdirektivet och har därmed inte samma kemikaliekrav.

Fråga i butiken om produkten klassas som leksak. Barn under tre år ska i regel inte använda färdigt skapandematerial på grund av kemikalieinnehållet i dessa.

ÅTERANVÄNDNING

NATURMATERIAL Det går bra att använda material från naturen till pyssel som till exempel kvistar, kottar, pinnar och löv som fallit till marken. Du får plocka från naturen så länge du inte gör skada på växande träd eller lämnar synliga spår av samlandet. Kolla upp vilka blommor som är fridlysta och kom ihåg att lav eller mossa inte får plockas.

Välj material som papper, kartong eller obehandlade träbitar, dessa passar bra till skapande. Tygbitar i naturmaterial menade för kläder är säkra att använda efter tvätt men undvik inredningstyger.

Toapappersrullar och hushållspappersrullar kan användas så länge barnen inte sätter dem i munnen då återvunnen kartong innehåller kemikalierester.

I BUTIKEN Välj material som klart är avsedda för barn, till exempel vatten- eller stärkelsebaserade färger och lim och som är fria från lösningsmedel, till exempel i form av torra “kakor”. Som alternativ till egengjord modellera finns det leror i bivax eller andra vegetabiliska vaxer som håller längre. Tillverka eget slime av potatismjöl, majsstärkelse och vatten, men köp inte flytande tvättmedel, borsyra eller borax (reproduktionsstörande) för tillverkningen.

Välj pärlor i trä eller papper (flirtkulor) och paljetter i papper eller kartong.

KOM IHÅG Om ni stryker pärlplattor eller laminerar, gör det i ett skilt rum avskilt från barnen och vädra efteråt!

21

KEMIKALIESMART PYSSEL MODELLERA Gör egen modellera som garanterat inte innehåller skadliga ämnen. Testa gärna att laga modellera i olika skålar och använd olika färger. → → → →

1 dl vetemjöl ½ dl salt ½ dl kokande vatten ¾ msk olja

Blanda vetemjöl och salt i en skål.

Blanda valfri färg (cirka 2 tsk) med kokande vatten och olja. Rör ner med de torra varorna och blanda till en smidig deg. Tillsätt mera mjöl ifall modelleran känns klibbig. Ifall modelleran är för fast och svår att hantera kan vatten tillsättas droppvis, knåda in vätskan i modelleran.

Förvara degen i glasburk med lock.

Modelleran håller cirka två veckor.

FÄRGFÖRSLAG → Gurkmeja, ekologisk → Grönpulver, t.ex. chlorella → Bärpulver (t.ex. tranbär eller svarta vinbär)

22

KEMIKALIESMART PYSSEL VATTENFÄRG

FINGERFÄRG

Det finns massor med fina färger i våra livsmedel. Testa dig fram och se hur de blir. Färgen är en färskvara och bör därför användas inom några dagar.

Förvara i kylskåp.

Här följer ett busenkelt recept på fingerfärg. Kom ihåg att fingerfärgen ej bör återanvändas.

FÄRGFÖRSLAG

→ ½ dl mjöl → ½ dl vatten → vattenfärg enligt receptet invid

→ Spenatpulver

→ 2 dl vatten → ½ tsk salt → 1½ msk pulver eller 1½ dl färsk vara (se förslag) Koka upp alla ingredienser. Låt svalna och sila. Häll upp färgen i en glasburk och måla.

Rör ner vatten i mjölet och blanda till en jämn smet.

Tillsätt vattenfärg tills fingerfärgen får en lämplig styrka. Börja måla.

→ Gurkmeja, ekologisk → Paprikapulver, ekologisk → Rödkål → Skal av gul lök eller rödlök → Blåbär → Aroniabär

23

NATURMATERIAL I naturen hittar vi många inspirerande material att använda.

→ → → → → → → →

Stenar Kottar Bark Snäckor Sand Pinnar, kvistar Löv Frön

Skala av barken på kvistar och pinnar så torkar de snabbare. Kottar kan gärna värmas i ugn på cirka 100 grader i 30-60 minuter för att få bort kvalster och mögel.

KOM IHÅG Plocka inte mossa och lav då dessa inte hör till allemansrätten!

NATURENS PINNFIGURER Med torra pinnar eller käppar kan man låta fantasin flöda.

Då kan grenar och knotor bli tassar, nosar eller horn. Skala av barken här och där eller helt och hållet, tälj ansikten eller måla till olika fantasidjur, människor eller magiska stavar.

24

NATURENS MOSAIK På hösten är det dags att varva ner inför vintern och träden gör det med ett färgsprakande regn av löv. Samla högar av likadana löv och gör geometriska mönster på marken.

Här kan det inte gå fel, mönstret kan följa samma färg, storlek, bladsort eller varje cirkel kan få en egen sort. Har man inte löv till hands kan man använda kottar, stenar, pinnar eller rita mönstret i sanden. Ni bestämmer hur mönstren följs och förändras.

GÖR ETT EGET INSEKTHOTELL I takt med att städerna växer har många djur mist sina naturliga miljöer för skydd och bosättning.

Bland de utsatta finns bin, fjärilar, nyckelpigor, gulögonsländor och flera andra insekter som är viktiga för pollinering och för att hålla skadeinsekter borta. Genom att skapa en boplats åt insekter kan vi hjälpa dem på traven och bidra till mångfalden i vår natur. För att göra det extra inbjudande för insekterna kan du plantera lockande växter i närheten.

Sådana växter är bl.a. lavendel, syren, fruktträd, rosor, bärbuskar, smörblomsväxter och ärtväxter.

Här följer instruktioner för ett insekthotell där bin, fjärilar och nyckelpigor kan trivas.

Du behöver: → En 20 cm djup trälåda/ram → Sluttande tak → Obehandlade träblock, plattor eller stor träbit/vedträ (minst 10 cm tjocka) → Borrbett i storlek 2–13 mm → Ihåliga växter t.ex. hallon, vass → Torra kvistar → Bark → Torra kottar

Så här gör du: 1. Om du har en låda med baksida eller om du planerar att placera ditt hotell i regnskydd eller mot en vägg/staket behöver du inget extra tak.

2. Borra hål i träblocket/vedträet i olika storlekar 6-10 cm djupa, men inte igenom. Kolla att borrhålen blir så hela som möjligt och ingången slät genom att sandpappra bort stickor och blåsa bort damm. Hålen kan målas runt öppningen med naturlig färg så insekterna lättare hittar fram till sitt eget bo.

3. Gör de ihåliga växterna till 15 cm långa pinnar och knyt dem eller lägg dem i knippen på 7–10 st med öppningen utåt i ramen.

4. Fyll luftigt resterande ramar med torra kvistar, bark och kottar blandat med knippen och träbitarna med borrhål.

KOM IHÅG Gör hellre små hotell så minskar risken för mögel och parasiter för insekterna.

25

VAD FINNS I STÄDSKÅPET?

DAMMET I HEMMET Kemikalierester samlas i damm och studier med dammanalyser visar att dammet är en betydande exponeringskälla till kemikalier för barn som leker på golvet.

FAROSYMBOLER Känn till farosymbolerna på de produkter du använder och förvara alla rengöringsmedel oåtkomligt för barn.

Kan vara skadlig, irriterande eller frätande för ögon, hud och luftvägar.

Kan vara frätande i kontakt med ögon, hud och om den förtärs.

Kan skada vattenmiljöer och vattenlevande djur.

Usch ja, men till städning räcker vanligt vatten och tallsåpa.

Oj vad här var stökigt.

Visste du att kemikalierester samlas i damm?

26

STÄDNING MED PRODUKTER FRÅN KÖKET RENGÖRING

Välj tallsåpa utan konserveringsmedel och med pH nära 10

Välj parfymfria rengöringsprodukter. Ättika, tallsåpa, matsoda, citron och galltvål är goda alternativ till vanliga rengöringsmedel. Med vatten och en trasa får man bort vardaglig smuts. Vid nyinköp välj en dammsugare med HEPA-filter. Vädra gärna dagligen med korsdrag.

TVÄTTMEDEL

KOM IHÅG

Välj miljömärkt klädtvättmedel och dosera sparsamt. För att göra tvätten mjuk kan två teskedar ättika med dubbel mängd vatten tillsättas i sköljfacket. Ättikan har antibakteriella egenskaper och blir doftfri när den torkar.

Torka ALLTID till sist med vatten så att inte rester av medel blir kvar!

UNDVIK ▶ Städmedel med allergiframkallande ämnen t.ex. isothiazolinoner och parfym ▶ Doftämnen t.ex. limonene, cinnamal, gerianiol (allergiframkallande), som kan vara irriterande för hud, ögon och luftvägar ▶ Rengöringsmedel i sprayflaska.

Spray lämnar små droppar med skadliga ämnen i luften, som man senare andas ner i lungorna ▶ Antibakteriella rengöringsmedel.

De kan göra bakterierna resistenta, alltså mer motståndskraftiga

R PÄ

ISTÖMER KK

I

YM

MILJÖMÄRKNINGAR M

ILJ

ÖMÄRK

T

Svanen är en nordisk miljömärkning som granskar miljöpåverkan på produktens hela livscykel.

EU Ecolabel är en internationell miljömärkning inom EU. Principerna är de samma som för Svanen-märkningen.

Allergi- och astmaförbundets märkning ges till produkter som är granskade för allergener, parfymer, eteriska oljor och irriterande ämnen.

▶ Sköljmedel

Sköljmedel innehåller hormonstörande ftalater, allergiframkallande parfym och tensider som är svårnedbrytbara för människan och miljön. Sköljmedlet som blir kvar på tvätten sprids effektivt via torktumlare, men vi får också i oss kemikalieresterna via hudkontakt och inandning.

27

KEMIKALIESMARTA STÄDMEDEL Allrengöring

Avloppsrengöring

Blanda 1 del ättika med 9 delar vatten och 5 droppar miljömärkt diskmedel i en sprayflaska och använd där det behövs i hemmet från tvättrum till kök.

Soda och ättika i golvbrunnen löser upp fett och kalkavlagringar.

Badrumsrengöring Använd tallsåpa för att göra rent toalettstolen.

Spruta in i toaletten och rengör med borsten.

Rengör även utsidan av toalettstolen med trasa, tallsåpa och vatten. Om du vill desinficera toaletten kan du spraya en blandning av vatten och ättika i och på stolen. Torka rent med vatten.

För en lätt rengöring av toaletten kan man hälla en skvätt ättika i toalettstolen till natten, skrubba runt med borste på morgonen och spola.

WC-bomb För grovstädningen kan du göra en egen wcbomb. Använd handskar. → 1 ½ dl matsoda → ¾ dl citronsyra → ½ dl vatten Blanda matsoda och citronsyra i en skål. Häll vattnet i en sprayflaska och spruta lite i taget ner i blandningen medan du rör om. Försök tillsätta så lite vatten som möjligt men så att du får blandningen formbar (som våt sand).

När blandningen håller formen då man klämmer ihop handen är det tillräckligt med vatten.

Tryck då hårt ner blandningen i en isbitsform och låt torka över natten. Lossa bitarna och förvara i en lufttät burk.

Bomben läggs ner i toalettstolen och får verka i 5 minuter.

Borsta stolen ren med toalettborsten och skölj med vatten.

28

→ ½–1 dl soda → 1–2 dl ättika → 10 liter hett vatten Låt pysa och verka en stund och häll på vattnet. Du kan också byta ut soda och ättika mot 1-2 dl tallsåpa som du häller i på kvällen och tillsätter vattnet på morgonen.

Kalkborttagning Kalkavlagringar kan ansamlas exempelvis i kaffekokare eller i badrummet runt kranar och dusch. Med ättika får du bort kalkavlagringar på kranen och i duschen. Undvik ättika på fogar eftersom syran i ättika kan skada fogmassan.

Ugnsrengöring Bred ut tallsåpa i ugnen med en mjuk borste eller trasa och värm ugnen till 60 grader. Stäng av ugnen och låt svalna. Skura ugnen och torka ur den med en våt trasa, se till att all tallsåpa torkas bort. Undvik stålull eller björntunga eftersom det skadar emaljen och gör att smutsen fastnar lättare nästa gång.

Ifall maten kokar över i ugnen kan du strö salt över fläcken och sopa bort saltet när ugnen svalnat.

FLÄCKBORTTAGNING Behandla alltid fläcken så fort som möjligt för att uppnå bästa resultat.

Tvål och vatten fungerar ofta bra på färska fläckar. Många fläckar går även bort genom att gnida in galltvål på fläcken före tvätt.

Blod: Blötlägg över natten i kallt vatten.

Svett: Gnugga fläcken med en blandning av ättika och lite vatten, låt verka i 15 minuter och tvätta som vanligt.

Rost: Lägg salt på fläcken och gnid fläcken med en citronhalva.

Gräs: Lägg på tandkräm, borsta och tvätta med lika delar vatten och ättika.

Fett: Blanda lika delar matsoda och vatten, gnugga in på fläcken, låt verka en stund och tvätta sedan som vanligt.

Använd ej på ylle eller silke, materialet kan ta skada. Du kan också strö potatismjöl på fläcken, låta det verka över natten och sedan tvätta som vanligt.

Bär: Doppa plagget i kokande vatten eller pressa citronsaft på fläcken.

Blåbärsfläckar blötläggs i surmjölk och tvättas därefter som vanligt.

Tomat: Blötlägg i ljummet vatten med tvål.

Choklad: Blötlägg fläcken i tallsåpa eller mjölk före tvätten.

Kaffe: Strö potatismjöl eller salt på fläcken. Färska fläckar: skölj i kallt vatten. Torkade fläckar: doppa i kokande vatten. Eller bred en pasta av matsoda och vatten på fläcken och torka bort med fuktig trasa efter 30 minuter.

Te: Blötlägg fläcken i mjölk eller citronsaft och tvätta som vanligt. Eller bred en pasta av matsoda och vatten på fläcken, torka bort med fuktig trasa efter 30 minuter.

Tuggummi: Lägg en påse is på fläcken eller sätt hela plagget i frysen. När fläcken frusit kan den petas bort med matkniv.

29

KEMIKALIESMARTA KLÄDER

30

KEMIKALIER

MATERIAL

Att tänka giftfritt innebär ofta att man blir en mer medveten klädkonsument - klädtillverkning kräver nämligen en stor mängd kemikalier. För att tillverka ett klädesplagg krävs cirka 2–4 kg kemikalier. Dessa används exempelvis vid odling av råmaterialet, framställning av textilfibrer, spinning, vävning och färgning av tyget, för att brandskydda tyget eller göra materialet fett- och smutsavvisande. Kom ihåg att alltid tvätta nya textilier (både kläder, inredningstyger och leksaker) före användning. Kläder är ofta behandlade med antimögelmedel för att klara av transporter i fuktiga lastutrymmen. Vidare kan de innehålla rester av tvättmedel och konserveringsmedel som kan orsaka allergiska reaktioner på huden. Det är viktigt att tänka på hela tillverkningskedjan. De som tillverkar kläderna utsätts för kemikalierna under produktionen. Kemikalierna i avloppsvattnet från fabrikerna kan förorena sjöar och hav i närheten och påverkar därmed människan och vattenlevande organismer. Satsa därför på kvalitet framom kvantitet.

lappen med tvättråd ger information om vilken temperatur kläderna ska tvättas i, men på den kan man oftast också läsa vilka material klädesplagget består av. Polyester, fleece och nylon är tillverkade av plast och läcker mikroplaster till miljön vid tvätt. Välj hellre ylle, linne eller ekologiskt odlad bomull. Om möjligt välj miljömärkta textilier.

Observera att ekologisk bomull kan vara färgad med skadliga färgämnen.

SKADLIGA ÄMNEN Kläder kan efter tillverkning avsiktligt eller oavsiktligt innehålla kemiska ämnen som är en risk för hälsa och miljö. Dessa ämnen kan exempelvis vara föroreningar, nedbrytningsprodukter eller ytbehandling i den färdiga produkten.

SKADLIGA ÄMNEN DU KAN HITTA I TEXTILIER Antibakteriella ämnen/biocider: motverkar bakterier och dålig lukt (t.ex. triclosan, triklokaraban och silver). De är hudirriterande, misstänks vara reproduktionsstörande och ökar risken för multiresistenta bakterier. Kläderna kan vara märkta med ”behandlat mot dålig lukt”,”anti-odour”, ”hygienic protection” eller ”antimicrobial”. Dessa ämnen tar död på vårt hudmikrobiom som vi behöver för att må bra.

De kommer ut i naturen via tvätt av behandlade kläder och är skadliga för vattenlevande organismer.

Azofärgämnen: är förbjudna inom EU men kan finnas i varor tillverkade utanför EU. Vissa är allergiframkallande och vissa kan brytas ner till arylaminer (cancerframkallande).

Bly: används vid färgning eller i metalldetaljer på kläder. Det finns en risk för att att bly ansamlas i kroppen och påverkar nervsystemet negativt.

Flamskyddsmedel: kan finnas i specialskyddade textilier, misstänks vara hormonstörande och cancerframkallande. Bryts långsamt ner i naturen och orsakar negativa effekter på vattenmiljön. Mer info på sid 42.

Formaldehyd: används för färgning och smutsavvisning, är hudirriterande, allergiframkallande och misstänks vara cancerframkallande.

Ftalater: används för att göra plaster mjukare, förekommer i plasttryck på kläder. Vissa ftalater påverkar fortplantningsförmågan negativt.

Mer info på sid 42.

Krom: förekommer i kromgarvade läderprodukter och klassas som allergiframkallande och cancerframkallande. Ett bättre alternativ är natur/vegetabilisk garvning.

Nonylfenoletoxylat: används för att få färgen att fastna på tyget. Ämnet är hormonstörande, misstänks vara reproduktionsstörande och är giftigt för vattenlevande organismer. Användningen begränsas inom EU, men förekommer ändå i stickprov.

Nickel: kan förekomma i metalldetaljer på kläder, är allergiframkallande.

Perfluorerade ämnen: används som fett-, smuts- och vattenavvisande impregnering på textilier. Mer info på sid 43.

MILJÖMÄRKNINGAR PÅ TEXTIL GOTS (Global Organic Textile Standard) är en märkning för ekologisk bomull. Bomullen kontrolleras under hela produktionskedjan: från odling och beredning till färgning och färdig produkt. Öko-tex är en tysk märkning som finns på textilier som har testats för vissa skadliga ämnen, t.ex. tungmetaller och allergiframkallande ämnen. Märkningen garanterar inte att hela produktionskedjan är fri från skadliga ämnen. I slutprodukten får det inte finnas skadliga ämnen över vissa nivåer. Observera att t.ex. plasttryck är tillåtet på Öko-tex- märkta produkter.

31

HUR DOFTAR DET I BADRUMMET?

Oj vad det stinker bajs!

32

Och parfym!

VÄLJ GIFTFRIA PRODUKTER I BADRUMMET HYGIENPRODUKTER Välj tvål och schampo i fast form.

Välj en tandkräm fri från triclosan, ämnet kan anges med namnen Irgasan DP 300, Irgacare MP, Ingacide LP 10, Sterzac, Microban eller CH 3635 och är hudirriterande.

Vi har en skyddande fetthinna med goda bakterier på huden, vårt hudmikrobiom. Om vi tvättar oss för mycket tar vi död på de goda bakterierna och ger utrymme för skadliga bakterier.

BARNPRODUKTER HUDVÅRD Vid blöjbyten: tvätta rumpan under vattenkran, välj tvättbara tyglappar eller pappersservetter.

Torka huden väl vid blöjbyten.

Välj potatismjöl som puder och ringblomssalva på en irriterad babyrumpa.

Inhemsk rypsolja är ett bra alternativ i hudvården.

Välj blöjor som är miljömärkta och märkta med Astma- och allergiförbundets logo. Miljömärkta blöjor är fria från plast, tungmetaller, klor och parfym.

Välj en skötbordsmadrass som är tillverkad år 2004 eller senare.

Välj en napp av naturgummi som är fri från potentiellt allergiframkallande proteiner eller en sugring av trä och tyg.

Tips!

Appen CosmEthics underlättar vid val av hygienprodukter

UNDVIK ▶ Flytande hygienprodukter. I dem tillsätts mycket vatten som kräver konserveringsmedel. T.ex. isothiazolinoner motverkar bakterietillväxt, men är allergiframkallande. ▶ Skadliga ftalater i kosmetika och hygienprodukter. Dessa anges i innehållsförteckningen med orden ”fragrance” eller ”perfume”. ▶ Våtservetter. Kan innehålla ett tiotal olika kemikalier, och tvålresterna som blir kvar på huden torkar ut och irriterar.

▶ Babypuder med talk. Kan irritera luftvägarna och bör inte inandas eller komma i kontakt med ögonen och näsan. ▶ Skötbordsmadrasser tillverkade före år 2004. Överdraget innehåller ofta hälsoskadliga mjukgörare och skumgummifyllningen kan vara flamskyddsbehandlad. ▶ Babynappar innehållande plaster, silikon och allergiframkallande syntetiskt- eller naturgummi. ▶ Mjuka badleksaker i PVC

33

GÖR EGNA HYGIENPRODUKTER BIVAXSALVA Gör din egen hudsalva med naturliga, nedbrytbara ingredienser. → 25 g bivax → 1,5 dl kallpressad olja (rypsolja) Smula bivaxet i mindre bitar i en skål av rostfritt stål. Koka upp en liten mängd vatten i en kastrull. Sänk värmen då vattnet kokar. Ställ skålen med bivax i vattenbadet och låt bivaxet smälta helt. Häll i rypsoljan och blanda med en sked i metall.

Låt alltsammans värmas upp på nytt. Lyft försiktigt skålen ur vattenbadet (vattenångan är het) och häll den varma salvan i en ren glasburk. Låt salvan stelna. Se till att ha rena fingrar då du använder salvan, då håller den cirka ett år.

VARFÖR GÖRA EGEN NATURKOSMETIK? Då vet du vad din produkt innehåller.

Du slipper onödiga kemikalier, tillsatser och syntetiska parfymer i din kropp och överför dem inte till naturen där de kan ställa till med skada för växter och djur.

34

Visste du att det bara tar 26 sekunder för vissa ämnnen att tas upp av kroppen efter att de kommit i kontakt med vår hud?

GÖR EGNA HYGIENPRODUKTER ÖRTBAD Tappa upp ett avkopplande och väldoftande örtbad på torkade blad och blommor. Du kan plocka egna örter som du torkar och förvarar i glasburkar eller köpa färdigt torkade produkter i naturkostaffären.

Torkade blad och blommor som till exempel: → → → → → → → →

Brännässleblad Björkblad Daggkåpeblad Vinbärsblad Ringblomma Kamomillblomma Röllekablom Åkerfräken

Koka upp 1 liter vatten i en kastrull och stäng av spisplattan. Lägg de torkade bladen och blommorna direkt i kastrullen med kokande vattnet eller ha dem i en örtpåse eller i gasbinda av bomull som du lägger i kastrullen. Låt dra i 10–20 minuter under lock. Ta bort örtpåsen från skålen eller sila av vätskan. Häll örtavkoket i det 37-gradiga badvattnet.

35

ÄR SOVRUMMET FRITT FRÅN KEMIKALIER, ÄR LUFTEN FRÄSCH? När elektronikprylar av plast värms upp vid användning slits ytan och små plastpartiklar hamnar i dammet.

Visste du att skumgummi i gamla möbler och madrasser kan innehålla flamskyddsmedel som är förbjudna i dag?

36

Vems gamla madrasser har vi i sängen?

SKAPA EN LUGN OCH GIFTFRI MILJÖ I SOVRUMMET FÖRVARING Kemikalierester samlas i damm och kan komma in i kroppen via inandningen. Förvara därför gärna leksaker i skåp eller lådor med lock.

Det underlättar städningen och skyddar leksakerna från damm.

INREDNING Välj naturmaterial i inredningen, till exempel yllemattor, gardiner i linne och bomull samt inredningsdetaljer i trä. Inred rummet med omsorg och fundera på vad som behövs i rummet.

Vädra nya madrasser väl så eventuella skadliga ämnen avdunstar.

Tvätta gosedjur, gardiner, dukar och filtar regelbundet, samt vädra täcken och dynor i friska luften.

UNDVIK ▶ Pyjamas med plastpaljetter och plasttryck (PVC, polyuretan, ftalater)

I SÄNGEN Välj pyjamas av naturmaterial (t.ex. ekologisk bomull och ylle). GOTS-märkning på textil innebär att säkra kemikalier använts vid tillverkningen.

TEXTIL Sängen är en plats där småbarn tillbringar en stor del av dygnet, välj med omsorg de hudnära textilierna. Ett bra madrasskydd är ett tätt vävt tyg av bomull eller ett större lakan som viks dubbelt över madrassen.

▶ Färggranna textilier om de inte är miljömärkta. Skadliga ämnen används vid färgningen ▶ Madrasskydd med plast (ftalater, PVC) ▶ Äldre madrasser av skumgummi (tillverkade före år 2004) kan vara behandlade med flamskyddsmedel som är förbjudna idag ▶ Möbler i konstläder (ftalater, PVC) ▶ Elektronik i sovrummet (flamskyddsmedel, tungmetaller) ▶ För många gosedjur av polyester i sängen (mikroplaster)

37

GODNATTRAMSA Sakta vi lägger oss till ro Med mjukt omkring oss gör vi vårt bo Naturens material håller oss trygga Den skall vi alltid försöka att skydda Drömma om skogen, frodigt och grönt Då kan vi sova lugnt och skönt

38

TILL SLUT Att skapa ett kemikaliesmart hem kan kräva en hel del åtgärder, men kom ihåg att varje steg är ett steg i rätt riktning! Ingen kan göra allt men alla kan göra någonting. Börja med de enkla sakerna och ta en dag i taget. Var också en aktiv konsument, ta ansvar för vad du köper, ställ frågor i butiken och kräv att få den information du har rätt till.

39

VAR KAN JAG BÖRJA? För att få ett kemikaliesmart hem kan du börja med att prioritera vad du gör dig av med. Med följande åtgärder kan en stor del av de skadliga ämnena i hemmet avlägsnas enkelt och utan stora kostnader. Det kan handla om att rensa ut olämpliga leksaker eller välja en annan förpackning nästa gång du är i matbutiken. Överväg om du behöver införskaffa nya saker eller om det räcker med det som redan finns.

RENSA I KÖKET → Byt konserver i metall mot livsmedel i kartong-, glasförpackning eller frysta livsmedel → Byt utländska råvaror till inhemska och ekologiska råvaror → Byt handdiskmedel till parfymfritt och miljömärkt → Byt ut repiga och slitna plastföremål (redskap, köksutrustning och förvaring) till trä, porslin, glas eller rostfritt stål → Byt tallrikar, glas och kökskärl av plast till glas, porslin eller rostfritt stål → Byt teflon till rostfritt stål eller gjutjärn

RENSA I LEKRUMMET → Icke-leksaker som smycken, nycklar, väskor och skärp i konstläder, maskeradkläder och gammal elektronik som mobiltelefoner och tangentbord som barnen leker med → Mjuka plastleksaker som luktar eller är klibbiga → Leksaker som är tillverkade före år 2013 → Gamla träleksaker med flagnad färg → Byt ut hobbymaterial till produkter som är avsedda specifikt för barn → Byt ut stoppade möbler tillverkade före år 2004

40

→ Kolla material på möbler och inredning, undvik konstläder och välj material omsorgsfullt, till exempel linne, ylle eller ekologisk bomull

RENSA I STÄDSKÅPET → Byt ut tvättmedel till parfymfritt och miljömärkt → Lämna bort sköljmedel och använd ättika istället → Byt ut starka rengöringsmedel mot skonsammare varianter, särskilt antibakteriella medel → Prova att tillverka egna städmedel → Vid byte av dammsugare, välj en med HEPA-filter

RENSA I BADRUMMET → Byt ut flytande hygienprodukter med parfymer mot parfymfria och miljömärkta produkter i fast form → Byt ut våtservetter mot tvättbara tyglappar eller pappersservetter → Byt ut babypuder med talk till potatismjöl → Välj hygienprodukter med omsorg och pröva på att göra egna produkter → Byt ut skötbordsmadrass tillverkad före 2004 eller av PVC till en ny ftalat- och PVC-fri madrass

RENSA I SOVRUMMET → Flytta bort elektronik från barnens sovrum → Förvara leksaker i lådor eller skåp → Inred med eftertanke och undvik plast i till exempel mattor, sittdynor eller lampor → Byt ut madrasser med skumgummi tillverkade före år 2004

ALLMÄNNA RUTINER → Var noga med handtvätt. Tvål och vatten räcker bra → Laga mat från grunden så ofta som möjligt och undvik halv- och helfabrikat när du kan

FÖRDJUPAD NIVÅ → Ställ krav på miljömärkta material hos entreprenörer som bygger och renoverar → Skaffa kunskap om material i hemmet, till exempel väggar, golv och målfärg → Skaffa kunskap om vad lekutrustningen på gården eller i lekparken innehåller

→ Se över ventilationen och vädra ofta → Tvätta inredningstextilier och leksaker regelbundet → Se över städrutiner (dosera rätt, förvara rätt och minska mängden damm). Torka golvet med fuktig mopp efter dammsugning → Tänk till vid nyinköp → Hantera hobbymaterial rätt, välj barnanpassade produkter och tvätta händerna efteråt

Inomhus kan damm innehålla skadliga ämnen. Dessa ämnen vill vi bli av med då de kan störa barnens normala utveckling.

Utomhus är situationen en annan. Naturens mikrober stöder ett fungerande immunförsvar och kan minska uppkomsten av sjukdomar och allergier. Vi behöver lära om oss att “rent” inte alltid är rent och smuts inte alltid är “smutsigt”.

41

ORDLISTA Allergiframkallande = Ämne som vid kontakt med t.ex. hud eller luftvägar kan orsaka allergi som kan bestå hela livet ut.

Antibakteriella/antimikrobiella ämnen = Ämnen som minskar tillväxt av mikroorganismer, exempelvis bakterier och svampar. Kan finnas i t.ex. diskmedel, tvål, tandkräm, deodoranter, rengöringsmedel och kläder. Till dessa hör triclosan, triklorkarbon och silver som är miljöfarliga eftersom de bryts ner mycket långsamt eller inte alls, och därmed ansamlas i naturen.

Biocider = en stor grupp ämnen med fyra huvudgrupper: desinfektionsmedel, konserveringsmedel, bekämpningsmedel och övriga biocider. De används bland annat för att öka produkters hållbarhet, skydda föremål mot skadedjur eller upprätthålla god hygien. Hit hör t.ex. triclosan och methylchloroisothiazolinone.

Bisfenoler = Hårdgörare i olika plastsorter, t.ex. i nr 7 polykarbonat. Det finns olika typer av bisfenoler, t.ex. A, F, S och AF. Bisfenol A misstänks störa hormonernas funktion i kroppen. Det råder osäkerhet även kring användningen av de andra bisfenolerna och det krävs mer forskning på området. Bistenoler används som råvara vid framställning av polykarbonat och epoxiplaster, även i termopapper (kvitton).

Finns även innanpå metallkonserver.

Bromerade flamskyddsmedel = Ämnen som ska minska brandrisken. Möbler började flamskyddas i början på 1970-talet. Nu för tiden behandlas ofta elektronik, textilier och byggnadsmaterial med flamskyddsmedel. De har visat sig vara hormonstörande och cancerframkallande. De lagras i människor och djur, och har hittats i bland annat bröstmjölk.

Flamskyddsmedlet HBCDD är identifierat som ett särskilt farligt ämne.

42

Cancerframkallande = Ämne som visat sig vara kopplat till utvecklandet av cancer, t.ex. flamskyddsmedel, perfluorerade ämnen (PFAS), kreosot, kadmium, melamin och PVC-plast.

Cocktail-effekten = Innebär att vi ofta utsätts för flera kemiska ämnen samtidigt. Det råder fortfarande stor osäkerhet kring hur olika kemikalier samverkar och hur det påverkar vår hälsa. Forskare är medvetna om att vissa ämnen i kombination kan öka den negativa effekten, medan andra ämnen i kombination kan minska på giftigheten. Mer studier behövs för att öka kunskapsnivån.

Ftalater = Mjukgörare som tillsätts i plast som gör den mjuk och formbar, men medför hormonstörande effekter. Kan också finnas i parfym och hygienprodukter. Vissa ftalater har visat sig speciellt farliga och dessa har begränsats via EU:s lagstiftning eller är förbjudna i leksaker.

Fosfororganiska flamskyddsmedel = Ämnen som ska minska brandrisken. Används i skumgummi i möbler och textil. De har visat sig vara cancerframkallande, och kan orsaka skador på hjärnan och nervsystemet. Ifall de även innehåller klor eller brom kallas de halogenerade flamskyddsmedel.

Hormonstörande = Ämne som kan påverka hormonernas funktion i kroppen, t.ex. bisfenol A. Speciellt skadliga kan dessa ämnen vara under specifika utvecklingsfaser och störa t.ex. barns normala kognitiva (minne/inlärning) eller könsspecifika utveckling, men även utvecklandet av diabetes, fetma och cancer kan vara kopplat till hormonstörande ämnen.

Isothiazolinone = Tre olika konserveringsmedel som tillsätts i rengöringsprodukter. I Bayers produkter benämns dessa som kathon. Ämnet anses vara allergiframkallande och förekommer

ORDLISTA oftast i diskmedel, fläckborttagningsmedel och städprodukter. Många rengöringsprodukter innehåller mycket vatten (ett trick för att sälja mer av produkten) vilket medför risk för bakterietillväxt. Isothiazolinone tillsätts i produkterna för dess bakteriedödande effekt. Ett bättre alternativ är att välja en mer koncentrerad lösning med färre tillsatser.

Kandidatförteckningen = Förteckning över speciellt farliga ämnen (SVHC, substances of very high concern) som kommer att läggas till i REACH. Det kommer att krävas tillstånd för att få använda dessa ämnen.

Kathon = Se information om isothiazolinone.

Konserveringsmedel = Finns i kosmetika, tvål, färg och andra flytande produkter för att motverka tillväxt av skadliga bakterier. Vanliga konserveringsmedel är parabener, isothiazolinone och glutaraldehyd. En del parabener misstänks vara hormonstörande, och därför används ibland i stället det allergiframkallande ämnet kathon. Från 2017 begränsas mängden kathon i färger för barn.

Konserveringsmedel i mat = Undvik konserveringsmedel, t.ex sulfiter som finns i juicer eller nitriter som finns i fisk- och charkprodukter.

Dessa kan påverka vår tarmflora negativt.

Organofosfater = Ämne som används som flamskyddsmedel, mjukgörare i PVC-plast, insektsbekämpningsmedel och i golvpolish. Flera ämnen i denna grupp är cancerframkallande och andra är skadliga för hjärnan och nervsystemet. Vissa är reglerade i REACH. Parfymer = Doftämnen som kan orsaka allergier och eksem, även förvärra astma. Somliga ämnen är inte retande på egen hand men blir allergiframkallande när de blandas med andra

och lagras (t.ex. i hygienprodukter), används flera gånger eller kontinuerligt (t.ex. limonene, cinnamal och geraniol).

Perfluorerade ämnen, PFAS = Fluorerade plaster som impregneras på t.ex. kläder, skor, textilier och livsmedelsförpackningar (som pizzakartonger och påsar för mikropopcorn) och köksutrustning för att bilda en smuts-, vatten- och fettavstötande yta. Dessa ämnen är svårnedbrytbara i naturen och anses bland annat orsaka försvagat immunsystem och cancer. Upptagning sker främst via maten (70 %) men även via inandning av dammpartiklar.

Dessa ämnen binds till proteiner och hamnar därför till stor del i hjärnan.

REACH = EU:s gemensamma kemikalielagstiftning, som har i uppgift att registrera, utvärdera, godkänna och begränsninga kemikalier.

Målet för REACH är att skydda människors hälsa och miljö för risker med kemikalier, men även att öka konkurrenskraften för EU:s kemikalieindustri. REACH gäller för både äldre och nya kemikalier.

Reproduktionsstörande = Ämne som negativt påverkar fertiliteten och möjligheten att få barn.

PVC = polyvinylklorid/vinyl, en hård plastsort som misstänks vara cancerframkallande. Den görs mjuk med hjälp av tillsatser av hormonstörande ftalater.

Tungmetaller = metaller med hög densitet av vilka bly, kadmium, kvicksilver och nickel klassas som giftiga och miljöskadliga. Bly kan ge skador på nervsystemet, kadmium är cancerframkallande och kvicksilver påverkar t.ex. immunsystemet, reproduktion och hjärt-kärlsystemet. Däremot är tungmetallerna järn och zink i rätt mängd viktiga spårämnen.

43

VEM HAR GJORT VAD Projektet Giftfritt dagis En guide för alla om hur man skapar ett kemikaliesmart hem TEXT OCH RECEPT Sofia Grynngärds, Jenni Haapala, Cecilia Nyman, Maria Saloranta REDAKTÖR Maja-Stina Andersson ILLUSTRATIONER Erik Lindroos FORM Magnus Lindström TRYCK Grano, 2020 www.britamariarenlundsminne.fi www.martha.fi/giftfritt www.martha.fi

44

LÄS MER OM EN KEMIKALIESMART VARDAG HÄR

Forsberg, E. Plast, makt, gift och våra barn (2015) Sarstad Press.

Garderoben (broschyr), Marthaförbundet, 2015 Giftfritt dagis Åland handlingsplan: https://www.natur.ax/sites/www.natur. ax/files/giftfritt_dagis_handlingsplan.pdf Grön Flagg-aktivitetskort: https://www.hsr.se/det-har-gor-v i/skola-forskola/ kemikaliesmart-skola-och-forskola/kemikaliesmart-forskola Institutet för hälsa och välfärd: https://thl.fi/fi/web/ymparistoterveys/ ymparistomyrkyt/tarkempaa-tietoa-ymparistomyrkyista/fluoratut-yhdisteet https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv/-/mikrobiotan-i-hemmets-inomhusluft-kan-skyddabarn-mot-astma-hur-kan-barnen-i-sin-vardag-utsattas-for-skyddandemikroberJohansson, K. Den onda badankan – ditt barn och de osynliga gifterna (2012) Ordfront Förlag.

Johansson, M. & Lindkvist, F. Giftfri – Ett rent liv utan tillsatser (2018) Bokförlaget Forum Kandidatlistan över betänkliga ämnen i leksaker: https://echa.europa.eu/sv/ candidate-list-table Kemikalieinspektionens rapport om giftfri vardag: https://www.kemi.se/ global/rapporter/2017/rapport-6-17-handlingsplan-for-en-giftfri-vardag-20152017-slutredovisning.pdf Kemikalieinspektionen om kläder: https://www.kemi.se/global/ rapporter/2015/rapport-3-15-kemikalier-i-textilier.pdf Kemikaliesmart förskola, Sverige: http://kemikaliesmartforskola.ghost.se/ Lagerqvist, A. Handbok för en giftfri förskola – Vägledning och enkla åtgärder (2017) Förlaget Natur och kultur Naturskyddsföreningen i Sverige: De vanligaste plasterna och tillsatsämnena https://www.naturskyddsforeningen.se/info-om-plast Safety Gate, webbsida över produkter som dragits bort från marknaden pga farligt innehåll: https://ec.europa.eu/consumers/consumers_safety/safety_products/rapex/ alerts/ Säkerhets- och kemikalieverket TUKES: https://tukes.fi/sv/kemikalier/biocider https://tukes.fi/sv/produkter-och-tjanster/leksaker

45

47