Smarta småföretagare bygger en hållbar framtid

Camilla Snickars har utvecklat en fiskröra av id, Jorma Pesämaa i sin tur en fiskkorv av inhemsk naturfisk. Simone Envall, som arbetar på ett litet bryggeri i Vasa, anser att miljöfrågorna i dag borde vara lika självklara som jämställdhetsfrågorna. Alla tre strävar efter hållbarhet i affärsverksamheten och vet hur man kan anpassa sig till nya förhållanden och marknader.

Text Maria Svanström Foto Johannes Tervo, Karolina Isaksson

De flesta av kunderna som besöker ost- och grönsaksbutiken som Camilla Snickars driver i saluhallen i Vasa bryr sig inte så mycket om ifall produkterna producerats på ett miljövänligt sätt eller inte. – Många är nog helt enkelt överlag glada att jag är här, säger Snickars.

Hon själv skulle däremot inte vilja göra några kompromisser alls när det gäller att välja närproducerat och ekologiskt. Det är hon ändå tvungen att göra. – Kunderna måste vilja köpa de produkter som jag säljer. Det går inte heller att få tag på alla produkter som jag efterfrågar. Man producerar till exempel inte ekologiska ostar i Finland och därför är de ekologiska ostar som jag har på disken främst från Sverige och Danmark.

MILJÖVÄNLIGA ALTERNATIV Plastförpackningar är ett annat dilemma. Snickars driver nämligen också ett företag som tillverkar fisk- och kräftröror, ett företag som hon tagit över efter sin far. – Jag anser att produkterna fungerar, men skulle helst vilja hitta mer miljövänliga alternativ till förpackningarna som i dag är av plast.

Snickars har själv utvecklat en produkt som hon kallar för ”fattigmansröran” och som är tillverkad av id. Produkten är färdig för framställning, men har ännu inte kommit ut på marknaden.

Camilla Snickars skulle gärna sälja inhemska ekologiska ostar, men sådana finns inte att tillgå. Av de ekologiska ostarna i disken kommer de flesta från Sverige och Danmark.

– Fattigmansröran innehåller endast basvaror från närområdet. Det har betytt att jag bland annat har varit tvungen att hitta produkter som ersätter citron och peppar.

Ännu för någon tid sedan drev Snickars en restaurang på Replot, också det ett företag som hon tog över efter sin far. Då hade hon ekologisk pizza och hamburgare på menyn. Även kaffet som ingick i maten var ekologiskt. – Konsumenterna får influenser till sina matinköp bland annat från restaurangvärlden, därför har det stor betydelse vilka råvaror kockar använder.

ALLT VIKTIGARE Snickars blev själv intresserad av miljöfrågor när hon gick i skola i Västergötland i Sverige. Bland annat förklaringen på vad biodynamisk odling är kommer hon fortfarande ihåg från undervisningen. Under åren har hon också bott i Danmark, där de flesta butiker har ett stort utbud av ekologiska produkter.

Miljöfrågorna kommer att bli allt viktigare för kunden i framtiden, tror Snickars. Hon ställer sig ändå skeptisk till att konsumentens val skulle räcka till för att åstadkomma en förändring av våra konsumtionsvanor. – Jag tror att en förändring mot en miljövänligare konsumtionskultur måste påtvingas uppifrån. Människorna är bekväma av sig och många är helt enkelt inte redo att betala mer för miljövänliga val. – En annan orsak till min skepticism är att det är svårt för butiker och restauranger att övergå till ekologiskt, även om de skulle vilja det. Det går inte heller alltid att få tag på de ekologiska varor man skulle vilja ha, och i många fall koncentrerar sig återförsäljningen av livsmedel till större koncerner.

Camilla Snickars har utvecklat en produkt som hon kallar för "fattigmansröran" och som är gjord på id. Produkten innehåller endast ingredienser från närområdet. I ost- och grönsaksbutiken som hon driver i saluhallen i Vasa säljer hon endast närproducerade grönsaker och rotfrukter.

INHEMSK NATURFISK Också Jorma Pesämaa från Jakobstad har utvecklat en egen fiskprodukt, den kallar han för fiskkorv. ”Smart mört” kommer produkten kanske att heta i framtiden, eftersom den i första hand består av mört, i andra hand av strömming och braxen. – Jag har länge verkat i köttbranschen och ville äta mera fisk av hälsoskäl, i första hand inhemsk naturfisk. Jag tyckte ändå inte att det fanns en produkt som skulle vara tillräckligt lätt att använda, och som hade en tillräckligt lång hållbarhetstid.

Pesämaa började med produktutvecklingen år 2017. Ett år senare gick han med i det statliga innovationsprogrammet Blue Product Programme med målet att stödja fiskerinäringen – samma projekt som också Snickars har deltagit i. Genom projektet har Pesämaa fått stöd av forskare vid Åbo universitet, deltagit på mässor och fått hjälp med att skapa nätverk.

Det har ändå dröjt länge att få produkten på marknaden. Först förra sommaren såldes de första testprodukterna

Livsmedelsförpackningar tillverkade av förnybara material skulle Camilla Snickars gärna se mer av i framtiden.

genom ett företag som transporterar lokala livsmedel till hushållen. – Det är en rätt så hög tröskel att ta sig in på konsumentmarknaden. Därför är jag mest inriktad på hotell- och restaurangsidan. Jag har till exempel tänkt förhandla med färjorna mellan Östersjön och Bottniska viken. Som en annan kundgrupp ser jag restauranger i större städer som är intresserade av innovativa produkter.

BENFRI FISKFÄRS För att utveckla produkten har Pesämaa en matberedare, korvstoppare och en förpackningsmaskin. Den framtida produktionen planerar Pesämaa skulle finnas i Jakobstad. – Längs den österbottniska kustremsan finns många fiskentreprenörer. I närheten av Jakobstad, i Nykarleby, finns också

Jag tror att en förändring mot en miljövänligare konsumtionskultur måste påtvingas uppifrån. Människorna är bekväma av sig och många är helt enkelt inte redo att betala mer för miljövänliga val.

Jorma Pesämaa tror på sin korvliknande produkt av mört, strömming och braxen. I första hand ska den säljas till hotell och restauranger.

ett företag som tillverkar benfri fiskfärs som jag använder mig av.

Pesämaa tror på produkten också för att han läst att det är populärt med fisk i korvliknande form i många länder i Asien. – En thailändsk kvinna, som numera bor i Finland, berättade att det är en nästan lika vanlig produkt i Japan och Thailand som köttkorven. Hon har varit en viktig inspiratör för mig.

Enligt Pesämaa är det för tillfället en bra tidpunkt att komma ut med en produkt som fiskkorven, eftersom många är intresserade av miljö- och hälsofrågor. Det går att få gratis reklam för produkten i och med att medierna skriver om den.

Det bästa med projektet har enligt Pesämaa varit att han fått äta god fisk i flera års tid. – Det får man göra när man utvecklar en sådan här produkt. Det krävs många tester för att uppnå en jämn kvalitet.

Innan produktionen är i gång ordentligt får Pesämaa fortsätta att tre dagar i veckan arbeta på det småskaliga slakteriet Tajma som han varit med om att grunda. – Jag tror på att fiskkorven också kan tillverkas i industriell skala, eftersom det finns inhemsk fisk. Nu skulle det gälla att hitta lämpliga lokaler för tillverkningen. Då kunde produktionen börja på allvar.

MILJÖFRÅGOR I FOKUS Simone Envall, som arbetar på ett bryggeri i Vasa med ansvar för sociala medier och evenemang, är glad för att hon får arbeta på ett företag där miljöfrågorna är i centrum. – Jag anser att miljöfrågorna borde vara

Jorma Pesämaa ser fram emot att börja tillverka fiskkorven som han har utvecklat i industriell skala.

lika självklara som jämställdhetsfrågorna i dag. Jag vill också att min ettåring där hemma ska få leva i en ren och hållbar miljö.

Enligt Envall är det endast genom samarbete som landsbygden på små orter kan hållas levande. – Vårt företag ordnar bland annat en lokal marknad, Haymarket, en gång i månaden där jordbrukare kan sälja produkter utan mellanhänder. Det är viktigt också för att företagare ska få så mycket för sina produkter som möjligt. Då har de bättre möjligheter att göra investeringar som gynnar miljön.

Också i företagets pub i anslutning till bryggeriet och i teaterrestaurangen i centrum av Vasa används kött och grönsaker från lokala bönder. Därtill samarbetar man med ett lokalt bageri. – Brödet som bageriet inte säljer torkas på restvärmen i ugnen. Vi använder oss sedan av brödet vid öltillverkningen. Bageriet använder sig i sin tur av mäs

Simone Envall talar varmt för cirkulär ekonomi. Bryggeriet som hon jobbar för samarbetar med ett lokalt bageri för att det ska uppstå så lite svinn som möjligt.

ken som blir över efter att vi har bryggt ölet. Det här är cirkulär ekonomi, vilket betyder att svinnet tas till vara och kommer till nytta. Det är ett centralt mål i vår verksamhet.

SKARP KRITIK Envall riktar skarp kritik mot att de existerande miljöcertifikaten är så dyra. – Det är synd att inte ha certifikat och bli uppmärksammad genom dem, men vi vill hellre använda resurserna till verksamheten. I april ska vi till exempel installera Österbottens största solpanelskraftverk. Efter det kommer all den el som går åt till verksamheten från solenergi.

Också i bryggeriverksamheten använder man i första hand lokala råvaror. Det går ändå inte att få tag på alla ingredienser. – Till exempel humlen kommer i dag främst från Tyskland, då använder vi oss åtminstone av ekologiska råvaror.

Simone Envall, som arbetar på ett bryggeri i Vasa, tror att man genom samarbete kan skapa en levande landsbygd och nya ekologiska sätt att producera mat.