9 minute read
Hon odlar utan att gräva
Hon odlar utan att gräva, med växterna som bundsförvanter
Går det att odla utan att gräva ett endaste spadtag i jorden? Den så kallade no dig-metoden är lätt och ekologisk – men också effektiv, då det går minimalt med tid för att rensa ogräs. För Rebekka Clarke handlar no dig om att respektera och samexistera med naturen.
Advertisement
Text Ida Henrikson Foto Benjamin Suomela
Vem?
REBEKKA CLARKE
Ålder: 33 år.
Familj: Mamma och syster i Storbritannien, finlandssvensk sambo, vänner och självvald familj i Finland. Yrke: Holistisk kock. På mitt nattduksbord just nu: En bok om ätbara njutningar och historia kring lusthöjande föda. Favoritörter: Koriander (renande) och citronverbena (lugnande). Favoriträtt: Supergrön sallad på tiotals olika växter och vildörter.
Ivåras skaffade Rebekka Clarke en ny spade, som i augusti fortfarande står glänsande och så gott som orörd i ett hörn av hennes urbana odlingslott vid Brändö Gård i Helsingfors. Hon odlar enligt den så kallade no dig-metoden, där man inte behöver gräva i jorden alls. Låter det för bra för att vara sant?
Det överflöd av grönsaker, örter och ätbara blommor som växer i Clarkes trädgård talar ändå sitt tydliga språk. Det är kålrabbi, ängssyra, fänkål, rucola, rödbeta, kål, zucchini och rabarber i prydliga pallkragar. I ett litet växthus längst bort växer tomater och gurka. En del av lotten är tillägnad ätbara blommor och medicinörter, såsom malva, echinacea och vallmo, citronverbena och koriander. – Jag känner mig som hemma här och är väldigt inspirerad av den finländska naturen, berättar Clarke, som är född och uppvuxen i Storbritannien. Till Helsingfors flyttade hon för tre år sedan från Thailand, där hon hann bo i över sju år.
Till vardags arbetar hon som holistisk kock och studerar örtmedicin. – Jag vill hjälpa människor att äta näringsrik och hälsosam kost, säger hon.
HOLISTISK ODLING För Clarke innebär ett holistiskt sätt att se på maten att den inte bara hälsosam, utan även hållbart producerad, lokal och säsongsbetonad – samt främst växtbaserad.
Som kock är hon självlärd. Hennes mamma och mormor är florister och Clarke har själv studerat och arbetat som trädgårdsmästare. För henne är växterna ett sätt att uttrycka sin kreativitet.
När hon kom till Finland hittade hon sig själv i en mycket mansdominerad och hård restaurangbransch. Hon längtade efter ett mer naturnära sätt att se på maten och började bekanta sig med vildörter. – Finland har en kort säsong som gör att allt växer mycket snabbt. Jag älskar att få uppleva hur allt exploderar i blom på ett ögonblick.
I dag driver Clarke ett eget cateringföretag tillsammans med en annan inflyttad britt. På grund av coronapandemin och dess inverkningar på restaurangvärlden var hon ändå arbetslös under en stor del av våren och sommaren. Då hade hon äntligen möjlighet att förverkliga sin dröm om en egen odlingslott.
NO DIG – INGET GRÄVANDE Trädgården, som hon delar med en vän, var vild och övervuxen och hade stått orörd i 10–15 år då Clarke tog över. Det betyder att jorden var av bra kvalitet och rik på näringsämnen och naturliga svamporganismer. – Vi ville inte störa det fantastiska system av mycel som skapats under alla dessa år. Det är som ett slags internet under marken, via vilket växterna får information om var de kan hitta vatten och näring, förklarar Clarke.
Om man vänder upp och ner på jorden förstörs dessa komplicerade nät och det kräver både tid och energi för marken att reparera sig själv. Om man gräver lösgörs också koldioxid. I stället började Clarke läsa på om no dig-metoden och inspirerades framför allt av den brittiske odlaren Charles Dowding. – Det verkar nästan för lätt, jag tror inte att folk har tagit det på allvar. Vi är så vana vid det traditionella systemet där man river upp allt.
Det finns flera olika varianter av metoden, men Clarke använde sig av kartong som hon placerade direkt ovanpå de vildvuxna ytor där hon skulle börja odla. I ett par veckors tid vattnade hon pappskivorna, så att de och växtligheten under dem började förmultna en aning. Sedan täckte hon kartongen med ett tunt lager kompostmylla. Ovanpå sådde hon frön och fröplantor. – I no dig efterapar man naturens gång och bygger lager på lager av näringsrik, fertil jord. De flesta grönsaker behöver inte sås särskilt djupt. Växterna får sin näring från ytan och rötterna når sedan ner i den porösa jorden med alla de gångar som maskar och andra smådjur har
skapat och som vi sparat intakta genom att låta bli att gräva.
I stället för kartong kan man också använda sig av ogräsdukar eller till exempel mattor av naturmaterial för att skapa ogräsfria odlingsbäddar, men Clarke menar att marken älskar fibrerna från kartongen.
DELA UTRYMMET En hörnsten i no dig-metoden är den näringsrika komposten som matar jorden. – I år lyckades vi köpa kvalitativ kompostmylla ganska billigt. I framtiden är tanken att endast använda vår egen kompost, säger hon och pekar mot den bortre änden av trädgården, där en respektingivande hög av växtrester börjat ta form. – Nästa år matar vi jorden med ny kompost igen.
Metoden följer alltså permakulturens principer, är fullt ekologisk och respekterar naturens egna cykler. En annan fördel är att väldigt lite ogräs klarar sig igenom de olika lagren. – Det är inte många timmar jag har lagt ner på att rensa ogräs den här sommaren. De få grässtrån som tittar fram går lätt att plocka bort.
Clarke är ändå snabb att påpeka att hon egentligen inte har något emot ogräs, hon brukar använda det i sin matlagning. Till exempel nässlor och gråbo torkar hon, så de får gärna blomma här. – Jag tycker om att dela mitt utrymme med andra arter.
Den enda arten hon haft problem med är hararna som har ätit lite för mycket av skörden – något som åtgärdats med ett nytt staket runt lotten.
MÅNGA FÖRDELAR Clarke menar att no dig-metoden ger större och bättre skörd än traditionell odling. Som bevis har hon gjort ett litet experiment: längs ena långsidan har hon planterat några rader av sallad och grönsaker på det traditionella sättet, genom att vända upp jorden. No dig-sidan är både renare från ogräs, men också betydligt frodigare och rädisorna är nästan dubbelt så stora som på den ”vanliga” sidan.
I sommar har hon upplevt en märkbar ekonomisk skillnad i att vara närapå självförsörjande på grönsaker, något som är extra välkommet i dessa osäkra tider.
För Clarke finns det också en andlig aspekt med att odla i samklang med naturen. Det handlar om en närvaro och tacksamhet gentemot växterna. – Jag ser plantorna som mina bundsförvanter. Jag studerar och respekterar dem och försöker leva i samklang med dem. Jag vill lyssna på vad de säger mig, hur de kan hjälpa mig. Då kan jag lära mig att förvalta deras helande kraft.
Rebekkas bästa odlingstips
Gör din egen ekologiska växtnäring av ogräs: Plocka nässlor och vallört i ett ämbar och täck dem med regnvatten. Du kan också lägga med litet sjögräs om du vill. Låt blandningen stå i solen i en vecka, tills den börjar fermenteras. Använd sedan som koncentrat då du vattnar dina odlingar.
Pengar, nyttotänk och livet
Text Mia-Maja Wägar
Pengar, förmögenhet, tillgångar, resurser – kapital. Kärt barn har många namn. Pengar är också temat för Milja Sarkolas debutroman Mitt kapital. Allt börjar med att bokens berättarjag, en kvinna i medelåldern, köper en bostad tillsammans med sin make och sin far. Sammanlagt 515 000 euro är priset för fyrarummaren i stadsdelen Dal i Helsingfors, men det känns svårt att berätta det för svågern, som rättframt ställer frågan om hur mycket lägenheten kostar. För det är problematiskt att prata om pengar och egendom. Opassande och fult.
LIVETS STÖRSTA INKÖP För majoriteten av oss är en bostad ett av livets största inköp och investering, även för huvudpersonen i boken. Läsaren får följa med berättarjaget till bankens huvudkontor, där hon precis har tecknat ett bostadslån. Samtidigt har hon börjat fondspara, sett över sina försäkringar och blivit premiumkund. Hon har också utrett vad arvsskatten skulle bli ifall hennes far plötsligt skulle gå bort. Allt ser bra ut på nätbanken och på kontoutdraget.
Men något triggas i gång hos huvudpersonen i samband med att skuldebreven undertecknas. I sin dagbok antecknar hon månatligen sina tillgångar och skulder, samtidigt som pengarna sakta smyger sig in i allt hon ser och hör omkring sig. På bokens sidor beskriver Sarkola en fixering och en oro som snabbt blir påtaglig även
Sarkola, Mirja: Mitt kapital. Förlaget 2020, 160 s. ISBN: 9789523332706
för läsaren. Nyttomaximering är ledordet genom hela romanen.
AVSKALAD STIL Mitt kapital känns sval och avlägsen med början från omslaget. Samma avskalade stil fortsätter genom hela boken, Sarkola beskriver lakoniskt miljöer och personer. Men den kyliga och raka stilen fungerar utmärkt i sammanhanget. Man hör ofta människor säga att livet inte ska kretsa kring pengar, att pengar bara är ett verktyg för att klara av vardagen och uppnå drömmar. Och man kan väl inte ha starka känslor till ett verktyg – eller kan man?
Ingen kan påstå att Sarkola beskriver verkliga ekonomiska utmaningar, på det sätt som vi är vana vid att se dem i samhället. Ekonomiska utmaningar förknippas i allmänhet med att pengarna helt enkelt inte räcker till. En situation där oro och ångest för hur man ska klara sig blir en stor del av den upplevda verkligheten. I boken är ångest ändå en känsla som starkt förmedlas till läsaren, trots att berättarjaget har det gott ställt. Hennes besatthet av pengar och hennes strävan efter nyttomaximering blir ett sätt för henne att ta kontroll över livet. Hon ställer sig konstant frågan hur hon ska få ut det mesta av situationen, oberoende av om det gäller arbete eller relationer. Hur länge orkar en människa hålla på så utan att gå under?
Sarkola lyckas hålla läsarens intresse vid liv från pärm till pärm. Som läsare känner man både förargelse och medlidande då man följer med huvudpersonens utveckling i berättelsen. Många kan säkert känna igen sig i hur berättarjaget tänker och känner, vilket gör att man kanske själv också börjar studera sitt förhållande till pengar och ställer sig frågan: Vad betyder pengar för mig, egentligen?
Milja Sarkola är teaterregissör och dramatiker. Mitt kapital är hennes debutroman som utkom våren 2020 både på svenska och på finska (Pääomani, Teos). Boken spelas också som teaterpjäs på Q-teatteri i Helsingfors under hösten 2020.
RÖSTA OCH VINN EN KOKBOK!
VAR MED OCH UTVECKLA
tidningen! Rösta fram din favoritartikel i detta nummer av Martha.
Allt du behöver göra är att skriva rubriken på artikeln samt ditt namn och din adress och skicka uppgifterna till marthabladet@martha. fi senast 28.10.2020. Du kan även sända ett postkort till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Märk kortet eller kuvertet ”Kokbok”. Bland de svar som inkommit lottar vi ut tre exemplar av den illustrerade kokboken för hela familjen Tack för maten!
I förra röstningsomgången fick artikeln Gott te ger guldkant i vardagen på sidan 4 i Martha nummer 3/2020 flest röster. Marthas kokbok som lottades ut i samma nummer vanns av Jenni Broo, Övermalax, Ellinore Stenback, Kuni, och Katja Salojärvi, Helsingfors. Kokboken kommer på posten – grattis!
