Dags för pensionen?

Att bli pensionär innebär ofta en stor förändring i livet. Men till skillnad från många andra förändringar är ålderspensionen något som du kan förbereda dig på, både mentalt, praktiskt och ekonomiskt.

Text Marina Nygård Foto Linus Lindholm

Som alltid när något stort händer i livet lönar det sig att stanna upp och reflektera över hur förändringen påverkar hur du mår, din ork, dina relationer och din ekonomi.

Att gå i pension handlar inte enbart om att sluta arbeta, det påverkar din vardag på många olika sätt. Pensionen kommer att påverka bland annat tidsanvändningen, du får avsevärt många fler timmar i dygnet att fylla, vilket för någon kan vara en lättnad, för andra en utmaning.

SÄMRE SJÄLVKÄNSLA Din jag-bild kan komma att förändras när du inte längre lika starkt förknippas med yrkesrollen, och du kan behöva omvärdera dig själv. Och när du inte längre arbetar kommer du kanske inte heller att känna dig behövd på samma sätt som tidigare, vilket kan påverka din självkänsla. Samtidigt kommer dina människorelationer att förändras då du inte längre umgås med kollegor dagligen. Å andra sidan kan ditt eventuella parförhållande få nya dimensioner då du tillbringar mer tid hemma.

Ditt så kallade rörelserevir ändras då du inte längre dagligen rör dig mellan hemmet och arbetsplatsen, och du kommer kanske att sakna den stund då du tog dig till och från arbetet, eller den dagliga stunden på lunchrestaurangen.

Och sist, men inte minst, din ekonomi påverkas då pensionen är avsevärt mycket lägre än lönen under arbetskarriären, vilket kan kräva omställningar i hur och vad du konsumerar. Du går också miste om olika anställningsförmåner, men å andra sidan kan du få förmåner som tillkommer pensionslivet.

Källa: Taskinen, Sirpa: Hyvillä mielellä eläkkeelle.

Fakta om …

Pensionerna i Finland

Hur stor din pension blir beror på hur mycket du har haft i lön och hur länge du har arbetat. Utöver inkomster tjänar man också in pension i olika utsträckning när man lyfter olika sociala förmåner.

År 2019 fick finländaren i medeltal 1 716 euro per månad i pension. Medianpensionen var 1 497 euro per månad. Mannens medelpension var 1 937 euro, medan kvinnans medelpension uppgick till 1 533 euro, och var alltså en femtedel lägre än mannens.

Hälften av pensionärerna får mindre än 1 500 euro i månaden. Av dem är två tredjedelar kvinnor. Sammanlagt 8 procent av pensionärerna lyfter över 3 000 euro per månad i pension, av dem är en klar majoritet män.

Sammanlagt 5,8 procent av finländarna i åldern 15–64 får en pension som baserar sig på arbetsoförmögenhet. Källa: Statistikcentralen

11 tips – så förbereder du dig ekonomiskt inför pensionen

Ta reda på vad som gäller: Kontrollera på förhand villkoren och storleken på din kommande pension: när kan du gå i pension, hur stor kommer den att bli och hur påverkar en förkortning eller förlängning av din arbetskarriär storleken på pensionen?

2. Kolla upp vad din vardag kostar: Vilken är din konsumtionsnivå? Vad kostar din vardag? Det är viktigt att känna till vad dina obligatoriska utgifter är när dina inkomster kommer att sjunka.

3. Gör upp en budget: När du vet hur stora dina utgifter är kan du lättare göra en realistisk budget. Komplettera med eget sparande. Spara och/ eller placera inför den kommande pensionen om du har möjlighet. Ju tidigare du börjar, desto mindre belastande blir det på månadsnivå och desto mera kan du dra nytta av ränta på ränta-effekten.

4. Se över dina skulder: Speciellt dyra krediter lönar det sig att betala före pensionen. Fundera också på om du kan betala eventuella bostadslån innan dina inkomster sjunker, för att lättare klara av boendekostnaderna.

5.

Gå igenom dina kostnader: Se över dina löpande kostnader och fundera på vad som är nödvändigt och vad som är valbart. Passa också på I PROJEKTET vanheneminen.fi utfördes en undersökning år 2018 där det noterades att många önskar att de hade förberett sig för ålderdomen genom att spara i ett mycket tidigare skede. En av orsakerna till att man inte har sparat kan vara att den egna ekonomin inte har gett utrymme för att spara, men det är också vanligt att sparandet är något som egentligen skulle ha varit möjligt, men man har prioriterat annorlunda eller skjutit upp det.

Många tycker att det är lättare att spara pengar till exempelvis bostadens handatt konkurrensutsätta dina tjänster. Granska även om ditt aktuella försäkringsbehov överensstämmer med dina avtal. Dina försäkringsbehov kan också variera under livet, beroende på livssituationen, skuldsättning och dina åtaganden.

6. Förbered dig på oväntade kostnader: När inkomsterna sjunker är det viktigt att ha en buffert för oväntade utgifter. Många pensionärer uppger att deras ekonomi inte skulle klara av stora händelser som rörsanering, sjukdom eller makans dödsfall. Spara därför ihop till en buffert och kom ihåg att varje euro i en buffert är bättre än ingenting.

7. Granska ditt boende: En stor del av våra utgifter går till boende. Fundera därför på om ditt boende är lämpligt med tanke på din kommande livsförändring. Tänk på kostnader, kommande renoveringar, bekvämlighet och livskvalitet.

8.

Se över din situation på arbetet: De sista åren du arbetar kan du kräva anpassning. Ta inte för givet att du bör och ska arbeta med samma uppgifter och i samma utsträckning ända till pensionen. Kanske din arbetsgivare är villig att anpassa dina arbetsuppgifter för att ta tillvara din kompetens och hjälpa dig att må bra de sista åren i arbetslivet? penning än till pensionen. En avgörande skillnad är målsättningen: när du sparar till en handpenning har du en klar uppfattning om hur mycket du behöver spara, medan pensionen är mera abstrakt.

TIPS! Du borde fundera igenom hur mycket extra pengar du skulle vilja ha varje månad, hur en eventuell avkastning inverkar på kapitalet och dessutom uppskatta hur länge du tror att du kommer att leva. Det kan kännas otrevligt att fundera på de här aspekterna.

Det är också vanligt att prioritera anTa också reda på vad deltidsarbete skulle kosta dig i lönebortfall och pensionsbortfall om du väljer att gå ner i arbetstid, och vice versa, om du väljer att fortsätta arbeta deltid efter pensionen, antingen inom din egen bransch eller med något helt annat. Väg in alla faktorer, såsom ekonomi, trygghet, hälsa och livskvalitet.

9. Tänk igenom dina människorelationer: Många stöder sina yngre släktingar ekonomiskt. Det är viktigt att du kan säga nej om dina nya ekonomiska omständigheter inte längre ger utrymme för det.

10. Fundera på juridiken: I alla livssituationer är det viktigt att fundera på juridiska aspekter, men behovet blir extra stort ju äldre man blir. Fundera därför på hur du vill att dina tillgångar ska fördelas och vem som ska vara din förmyndare om du behöver en sådan i framtiden.

11. Ta hand om din hälsa och ditt välmående: Ta hand om dig själv och njut av livet. Spara inte på bekostnad av din hälsa, tvärtom tackar din plånbok dig om du stöder din hälsa. Kom också ihåg att dina pengar är just dina. Det är du som bestämmer huruvida du vill använda dem och om du vill efterlämna något

Svårt att komma i gång? Experten tipsar!

till arvingar. nat sparande i stället för pensionen. I olika livsskeden brukar det finnas olika sparändamål som man vill prioritera och då kan pensionen falla i glömska.

TIPS! Fundera på om du kan ha olika sparmål och också avsätta en liten summa varje månad till pensionen.

Tidsaspekten är viktig när du sparar till din framtida pension. Du har nytta av bland annat avkastningen på räntan från tidigare intjänad ränta på sparkapitalet. Avkastningen hjälper dig nå ditt sparmål tidigare.

Menyförslag för en vanlig vardag

Frukost: Ägg, en eller två smörgåsar på grovt bröd med ost eller skinka, paprika och tomat

Mellanmål: Yoghurt eller kvarg med bär och nötter

Lunch: Ugnsbakad fisk med ägg och sås, potatis, spenat och grönsaker – syrad rödkål eller marinerade grönsaker

Mellanmål: Smoothie med yoghurt och linfrön

Middag: Kött med rotsakspytt och smörstekt svamp

Mat är mycket mer än näring

De kostrelaterade problemen efter pensioneringen handlar sällan om att vi får i oss för mycket av det goda, till exempel chips och läsk. Snarare äter vi för lite och för sällan och vi blir lite för bekväma av oss. Hur ofta ska man då äta och vad?

För många pensionärer blir det kanske en kopp kaffe och knäckedagsfika med kanske en bulle och till slut urartar situationen till ett enda småätande hela eftermiddagen och kvällen. Detta leder till att man konstant är sugen på någonting, men aldrig riktigt hungrig – vilket inte är bra vare sig för blodsocker, förbränning eller för vikten.

Att äta fem till sex portioner om dagen är alldeles lagom. Fördelningen över dagen kan vara morgonmål, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmat. Genom att äta så många gånger och med ett intervall på ungefär tre till fyra timmar hålls blocksockret jämnare, vilket gör att att man känner sig piggare och på gott humör.

IDENTITET OCH DELAKTIGHET Måltiderna kan ge så mycket mer än bara näring och energi till kroppen. Maten och måltidens kulturella och sociala betydelse är starkt kopplad till vår identitet och vår delaktighet i samhället. Detta kan bli särskilt tydligt för dem som lever ensamma, och som i och med pensionen förlorar sitt lunchsäll-

Text Emilia Nord Foto Karin Lindroos bröd till morgonmål, förmid-

skap, kollegerna. Många ensamboende anser att måltiden förlorar sin betydelse när det inte finns någon att dela den med. Det kan därför finnas skäl att på förhand tänka genom sitt eget förhållningssätt till mat och måltider. Känner du någon annan som också lever ensam och som kommer gå i pension eller som redan är pensionär? Kunde ni turas om att tillreda lunch som ni sedan äter tillsammans? Att äta tillsammans med andra gör många gånger att maten smakar bättre.

Ifall dina sociala kretsar främst har varit arbetsrelaterade kan den stundande pensionen kännas skrämmande, då en del av den dagliga sociala samvaron försvinner. Många kommuner erbjuder så kallad dagcenterverksamhet och det finns gott om pensionärsföreningar. Genom att gå med i sådan verksamhet får du möjlighet att träffa personer som du kanske aldrig annars hade mött, och även få kontakt med likasinnade.

Källor: Davidsson, Ulrika och Schulz, Malin: Viktcoach för seniorer – GI-mat, träning och hälsa. Hamilton, Louise: Mat och motion för mogna 60+.

Förslag på enkla och goda mellanmål

Kokt ägg – klarar sig bra i rumstempretatur och är enkelt att ta med sig.

Grynost med till exempel makrill eller annan fisk i tomatsås

Omelettwrap: Tillred en naturell omelett och låt kallna. Fyll den med förslagsvis lite sallad, ost och något kött och rulla ihop.

Ett stort salladsblad med fiskröra.

Yoghurt eller kvarg med bär och lite frön eller nötter.

Smoothie gjord på yoghurt och bär. Välkommen att dela en måltid med våra volontärer!

INOM MARTHAFÖRBUNDETS projekt Matlust! utbildas så kallade matlustvolontärer som har kunskap om det senaste kring seniorers näringsintag och hur man kan tilllämpa den i vardagen. Matlustvolontärerna besöker gärna seniorer för att dela en måltid och matminnen tillsammans med dem. Kontakta projektledare Emilia Nord, emilia@martha.fi, 045 901 3531, om du önskar få besök av en volontär eller om du känner någon som vill dela sin måltid med en matlustvolontär. TIPS! Tisdag 29.9 klockan 17 håller ekonomirådgivaren Marina Nygård och projektledaren Emilia Nord en kurs i hur man kan förbereda sig inför pensionen. Läs mer och anmäl dig på www.martha.fi/evenemang.