7 minute read
Bli bättre på vattenberedskap
Var förberedd när vattnet plötsligt tar slut – med enkla medel klarar du krisen
Vattenförsörjningen är en av samhällets viktigaste hörnstenar. Ändå tenderar vi nästan att ta för givet att rent vatten ska strömma ur våra kranar dygnet runt och i oändliga mängder. Därför är det också lätt hänt att vi inte är förberedda när olyckan väl är framme och det plötsligt inte finns tillgång till rent vatten.
Advertisement
Med några enkla förberedelser klarar du också av den situationen att kranvattnet blir otjänligt som dricksvatten eller försvinner. – Det viktigaste är att du har några liter rent vatten i en dunk i fall det skulle bli störningar i vattendistributionen, råder Klara Eklund, direktör för det kommunala affärsverket Raseborgs vatten.
Tillsammans klättrar vi upp i det 24 meter höga vattentornet i Karis i Raseborg. Från balkongen har man fin utsikt över villastaden Karis, men för Karisborna har vattentornet en betydligt viktigare funktion. Det reglerar vattentrycket i vattenledningarna som förser hushållen i tätorten med bruksvatten. Från tornet går vattenledningar ut till byggnaderna i området. Eftersom vattenreservoaren lagrar vatten på hög höjd uppe i tornet uppstår ett tryck som gör att det bara är att vrida på kranen för att få tillgång till rent vatten i hela Karis centrum. Så fungerar vattendistributionen på de flesta orter. Vattnet kan antingen vara renat sjövatten eller grundvatten. I Raseborg är bruksvattnet grundvatten som vid behov kan tas från tolv olika vattentäkter. I Raseborg finns tre vattentorn som sköter tryckregleringen: ett i Karis, ett i Pojo och ett i Ekenäs.
PÅ EGET ANSVAR Den kommunala vattendistributionen når givetvis inte alla hushåll. I glesbygden ansvarar varje hushåll själv för sin vattenförsörjning och har i regel antingen
Text och Foto Maria Wasström
Direktör Klara Eklund vid det lokala affärsverket Raseborgs vatten får ibland njuta av utsikten från Karis vattentorn på sin arbetstid.
en borrbrunn eller en grävd ringbrunn till sitt förfogande.
Eklund säger att det är rätt ovanligt med omfattande problem i vattenförsörjningen i de lokala vattenverken.
Möjliga störningar i vattendistributionen kan till exempel bero på läckage. Rörnätet i de flesta städer är gammalt och de ekonomiska resurserna räcker inte till för att åtgärda den växande saneringsskulden. Rören borde förnyas i en snabbare takt än vad städer och kommuner har råd med. Det leder till att rören då och då springer läck. Det kan leda till avbruten distributionen i ett visst område medan skadan repareras. Också i Raseborg inträffar detta då och då. – Om reparationerna är planerade anmäler vi i förväg när vattendistributionen avbryts, men det är klart att det också kan inträffa oförutsägbara läckor.
Är olyckan framme försöker vattenverket reparera skadan så snabbt som möjligt, och vid behov ordnas särskild distribution av rent vatten, till exempel så att invånarna kan avhämta rent vatten från en tankbil i närheten. Då kan det vara bra att ha tillgång till rena dunkar, så att man får vattnet med sig hem.
INGEN EL - INGET VATTEN I ett privathushåll med egen brunn leder ett längre strömavbrott så gott som alltid till problem med vattenförsörjningen, eftersom vattenpumpen i regel drivs med el. I områden med samhällsteknik
6 tips för att klara vattenkrisen
Förvara rent vatten i kanistrar i ditt hem. Tappa upp nytt vatten regelbundet för att alltid ha tillgång till rent vatten.
Beräkna 2–3 liter vatten per dag per person. Glöm inte heller sällskapsdjuren.
Det går också bra att frysa vatten i plastflaskor (fyll dem inte ända upp!) så håller vattnet längre.
Skriv upp datumet, så vet du när du tappade upp vattnet.
Se till att ha kärl eller kanistrar att hämta vatten med från tankbilar eller brunnar vid en störningssituation.
Var extra uppmärksam inför oväder som kan orsaka strömavbrott.
medför elavbrotten vanligtvis inte att vattenförsörjningen avbryts, eftersom pumparna kan drivas med generatorer, men Eklund uppmanar konsumenterna att vara uppmärksamma. – Om alla konsumenter samtidigt går i duschen och spolar i toaletterna vid ett strömavbrott kan det nog hända att vattentornet riskerar att tömmas på vatten, säger hon.
Efter en stunds räknande och funderande uppskattar hon att vattentornet i Karis i teorin kunde tömmas på vatten på omkring sex timmar ifall invånarna fortsatte att använda vatten som vanligt under ett långt strömavbrott. Samtidigt understryker hon att det är svårt att uppskatta, eftersom många apparater, såsom diskmaskin och tvättmaskin, inte fungerar vid ett strömavbrott.
VÄNTA PÅ INFORMATION Då det uppstår problem med vattendistributionen skickas det ut information från myndighetshåll och vattenverken har noggranna instruktioner för hur de handskas med olika situationer. Vid behov samarbetar vattenverken då med räddningsmyndigheterna. Det kan löna sig att följa med lokala nyhetssänd-
Karis vattentorn är ritat av arkitekten Hilding Ekelund. Det färdigställdes år 1951 och har nyligen grundrenoverats. Uppe i tornet finns en bassäng med över en halv miljon liter vatten. Den finns där för att trycket i vattenledningarna ska hållas jämnt hela tiden.
ningar, kommunala webbplatser och sociala medier. – Det viktigaste är att inte gripas av panik, utan hålla sig lugn och invänta instruktioner, säger Klara Eklund.
Har man en egen borrbrunn kan det vara svårt att få tillgång till vatten i fall av ett strömavbrott. I en grävd ringbrunn är vattnet däremot lättare tillgängligt med en stäva. Ett utedass kommer lätt till undsättning vid ett längre strömavbrott. Har man inget sådant får man ty sig till hinken eller fodra wc-stolen med plastpåsar när behoven gör sig påminda.
STÄDER STÖDER VARANDRA Klara Eklund uppskattar att vattenverket i Raseborg är relativt väl förberett på olika former av störningar i vattendistributionen. – Vi har tillgång till flera vattentäkter och flera områden är förbundna med varandra, så att man vid behov kan dirigera om vattentillförseln.
Det här har man också testat i praktiken, då Karis vattentorn nyligen genomgått en grundrenovering och varit taget ur bruk. I stället har vattentrycket reglerats av tornet i Pojo, vilket också har fungerat.
Ledningsnätet i Raseborg är också sammankopplat med Hangös dito, vilket gör att näten kan stödja varandra vid eventuella krissituationer.
BAKTERIER I BRUKSVATTNET Förutom att strömavbrott kan ställa till det för vattenförsörjningen händer det då och då att vattnet förorenas. Det kan innebära att sjukdomsalstrande bakterier kommer åt att sprida sig i bruksvatten. Det upptäcks vanligen snabbt, eftersom det regelbundet tas prover av det kommunala bruksvattnet. Det är de lokala hälsovårdsmyndigheterna som övervakar vattenkvaliteten. Ifall det finns tecken på att bakterier kommit ut i vattnet informeras invånarna och uppmanas till exempel att koka vattnet innan det används som dricksvatten. Eklund betonar att det är ytterst sällan som dricksvattnet förorenas så att det blir hälsovådligt, men att myndigheter och vattenverk reagerar snabbt om det finns minsta orsak att befara kontamination. – Det är oftast frågan om säkerhetsåtgärder tills man med säkerhet kan fastställa om vattnet faktiskt är kontaminerat. Det kan också handla om fel i samband med provtagningen, men vi är väldigt strikta och tar inga risker, säger Eklund.
I privata brunnar händer det att ytvatten sipprar in i samband med översvämningar, rikliga regn eller snösmältning. Då gäller det för brunnsägaren att vara på alerten och vidta åtgärder. Ytvatten kan innehålla skadliga bakterier och får inte blandas med grundvattnet i brunnen.
Privathushåll med egen brunn uppmanas att vart tredje år ta prover för att säkerställa bruksvattnets kvalitet.
Visste du att ...?
En finländare använder i genomsnitt 130 liter vatten per dygn.
På 1970-talet användes omkring 400 liter vatten per person och dygn.
Av hushållens vattenförbrukning går över 40 procent till duschning. Därtill utgör toalettspolningar, måltider och klädtvätt en betydande del av den dagliga vattenförbrukningen.
Största delen, omkring 63 procent, av dricksvattnet i Finland utgörs av grundvatten.
På jorden finns det över en miljard människor som inte har tillgång till rent vatten.
Julresa till Lappland
Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22–27.12 i Äkäslompolo. 560 euro per person inkl. transporter och helpension.
www.raitismaja.fi
Bokningar & förfrågningar: 06-3180 900 / 0400 126 830 info@raitismaja.fi
EN EURO I TAGET 1
Nytt i Marthashoppen
VILL DU KOMMA I GÅNG med ditt sparande? Har du funderingar kring din konsumtion eller hur du gör upp en budget? Ekonomiguiden En euro i taget tar upp grunderna för en hållbar vardagsekonomi och finns nu att köpa i Marthashoppen. Boken är en lätt redigerad version av den upplaga som delas ut till andra stadiets skolor inom Marthaförbundets projekt En euro i taget. Gör din beställning via Marthashoppen på www.martha.fi/marthashop. Pris: 12 euro (porto tillkommer)
måndag-torsdag 16-20 fredag 16-21 lördag 12-21
Öppet : vard.9-17, lörd. 9-13
Välkommen till oss och bekanta dig med våra HÖSTNYHETER!