HapTor
Positiivinen paikallislehti
November • Marraskuu 2016
HapTor
RAJATON JA POSITIIVINEN PAIKALLISLEHTI
Din leende lokaltidning
1
HapTor
2
Din leende lokaltidning
Välkommen till ett nytt nummer av HapTor! Ett nummer fullspäckat av annonser, reportage, krönikörer och tips har nu landat bland gränsbefolkningen. Ta en pause, bläddra, läs, fundera och hör av er till oss på HapTor med tankar och tips. Camilla var nära att dö och nu älskar hon livet mer än någonsin, hur får vår egen riksdagsledamot Ida Karkiainen ihop livet som riksdagspolitiker och småbarnsförälder och hur bakar du de godaste morotsbröden är några exempel från månadens läsning. Under den senaste månaden har vi på HapTor fått samtal om att alla i Haparanda och Torneå inte får en egen HapTor i sin brevlåda. Det är förstås någonting som vi beklagar och som vi snabbt undersökte. Det visade sig att alla ska få HapTor, men inte om det står ”ingen reklam” på brevlådan eller brevinkastet. HapTor innehåller mycket mer än reklam och som redaktör för tidningen vill jag genast protestera, men samtidigt måste ”ingen reklam” självklart accepteras. Står det ”ingen reklam” kommer ingen HapTor. Men det finns en enkel lösning. Omformulera skylten på brevlådan till exempel ”Reklam- nej tack HapTor- ja tack” Då ska problemet vara löst. HapTor finns också utplacerad på strategiska platser i Haparanda och Torneå, bara att plocka med sig sitt eget exemplar av HapTor som varje månad ges ut i inte mindre än 19 000 exemplar. Vi som jobbat fram numret är ägare och säljare Anne Angeria, säljare och krönikör Anneth Eriksson och jag själv som redaktör. Trevlig läsning tillönskas er alla! Linda Danhall linda@videstudios.se 070-328 94 78
Linda Danhall
HapTor
– en glad kompis som berättar vad som händer! Alla mår bättre av positiva bilder, tankar och ord så därför kommer HapTor alltid att satsa på att sprida positiv energi! Tidningens språk är i första hand svenska men det finns AINA med även finska tack vare den unika Gränsen vi har! Vi ser även behovet av att informera och annonsera till rimliga priser! Allt produceras lokalt. En leende lokaltidning! Genom att handla HapTor vill vara din glada kompis som ger mer än tar, såna behövs alltid :) lokalt ser vi till att den lokala marknaFör annonsering, Suomen den kan finnas och tips till reportage eller annat: numero ja utvecklas! ring 070-211 8989 eller info@haptor.se Ansvarig utgivare, all text & foto om inte annat anges: Anne Angeria. Foto: Bob Olovsson
tiedot sekä tilaukset suomeksi: puhelin 044 54 000 95
Kannattamalla paikallisia yrityksiä varmistamme että ne pyssyy ja kehittyy!
Positiivinen paikallislehti
HapTor
3
Nya tag i norr Mitt namn är Kari Tikkala. Jag är ekonomiemagister från Hanken och ny handelslärare vid Tornedalsskolan. Jag hjälper också företag att utveckla sin verksamhet på den nordiska marknaden. Det sägs att man måste resa långt för att se vad som finns nära. Så blev det också i mitt fall. När jag hade bott i många länder både i små och stora städer, studerat i flera skolor och provat många arbets-
Pohjoinen valinta Olen Kari Tikkala, KTM ja Tornedalsskolanin liiketoiminnan opettaja. Autan myös yrityksiä ylittämään rajoja ja liiketoiminnan kehittämisessä pohjoimaisilla markkinoilla. Sanotaan, että täytyy matkustaa kauas, jotta näkee lähelle. Niin kävi myös minulle. Useita maita, pieniä ja suuria kaupunkeja tuli nähtyä. Useita kouluja tuli käytyä ja monia työpaikkoja kokeiltua. Nyt on helppo verrata. Pohjoinen kotiseutumme tarjoaa upeat mahdollisuudet
vapaa-aikaan ja erinomaisen työja liiketoimintaympäristön. Voi veneillä Perämerellä tai kalastaa lohta Tornionjoella. Golfia voi pelata upeilla kentillä kahdessa maassa. Talviset hiihtoladut ja laskettelurinteet ovat vieressä. Kahden maan kulttuuritarjonta on runsasta ja asuminen edullista. Meitä on kuitenkin täällä vähän. Yhteistyö rajojen yli ja aloitteelliset ihmiset voivat tehdä tästä vielä paremman paikan asua.
platser var det lätt att jämföra. Vi har det bra här upp i norr! Vår hembyggd erbjuder fantastiska möjligheter för fritiden och arbete. Det är möjligt att åka med båten på Bottenviken och fiska lax i Torneälv. Flera fina golfbanor väntar på dig i två länder sammt rik kulturliv på svenska och finska. Boende är billigt. Det gäller ändå att ta egna initiativ eftersom vi är inte så många. Tillsammans kan vi göra skillnad.
Nya Konditoriet
Storgatan 73, Haaparanta
+46 922 612 80
www.nyakonditoriet.nu
HapTor
4
Din leende lokaltidning
Dagsboka att Dags att Dags att boka boka julbord! julbord! julbord!
Lördag 26/11 Söndag 27/11 abonnerat Lördag 26/11 Lördag 26/11 Lördag - Söndag 3-4/12 abonnerat Söndag 27/11Söndag abonnerat Lördag27/11 10/12, 17/12 abonnerat Lördag - Söndag 3-4/12 abonnerat Övriga tider efter överenskommelse! Lördag Söndag 3-4/12 abonnerat Boka17/12 i tid 0922-60177! Lördag 10/12,
Dags att boka julbord!
Lördag 26/11 Lördag 10/12, 17/12 Övriga tider efter överenskommelse! Söndag 27/11 abonnerat Övriga tider efter 3-4/12 överenskommelse! - Söndag abonnerat Boka i tidLördag 0922-60177!
Lördag 10/12, 17/12 Boka i tid 0922-60177! Övriga tider efter överenskommelse! Boka i tid 0922-60177!
• Färgar och klipper hår. • Färgar och formar ögonbryn och fransar. November erbjudande: Färga ögonbryn och fransar
250 kr
Ängsgatan 21 FB • 072-2078960
Coachen för dig Låt julen komma utan stress det här året. Tillåt dig själv få en skön healing behandling, det är du värt! Köp ett presentkort till någon du vet behöver en lugn stund bara för sig själv.
Välkommen! Coachen för dig Ilse Jokela Kranvägen 1, Haparanda 070 - 611 04 58 ilse@coachenfordig.se • www.coachenfordig.se
Låt energin flöda fritt!
Andlig healing Reiki healing Coaching Kurser Tarot
En låt om gränsen ”Min stad”, är dansaren Anton Forsbergs låt om Haparanda. Efter sommarlovet började Anton Forsberg skriva låten ”Min stad” som nu finns att höra för alla som vill på youtube-sidan på Internet. – Jag lyssnade på musiken och så kom texten upp i huvudet. Många tycker att dialekten här är konstig så det är klart att det skulle vara med och välkommen till min stad, jag lever ju här och låten handlar om att leva här och om hur folket är, säger Anton Forsberg. Det går lätt att känna igen gränsstaden i texten. – De flesta kan känna igen sig. Det finns mycket att tycka om och annat att tycka mindre om.
Anton Forsberg har gjort tre låtar tidigare: Anton, Anton WNTXN och Crazy. – Jag tycker mycket om ”Min stad”, det är sant det jag sjunger i låten och jag tycker om meningen med låten, jag hoppas att den får folk att tänka. Det är precis som jag skriver, men det är inte så många som vill prata om det, men det är ingen idé att hålla borta verkligheten, säger Anton Forsberg, 19-årig dansare och musiker i Haparanda. Han har också koreograferat en dans till ”Min stad” som i december kommer att framföras för publik i Haparanda.
. Linda Danhall
HapTor
Positiivinen paikallislehti
5
SYKSYN 2016 OHJELMISTOA Ensi-ilta 10.12.2016
Teatterin lippukassa puh. 016 258 232 Avoinna ti - to klo 11 - 16 pe klo 14 - 19 ja aina kaksi tuntia ennen esitystä.
De ”nästan” bor i sina bilar En är röd och en är svart, båda är stora och syns på långt håll. 16-åriga Julia Kitti och Milla Taipalensuus största nöje är att syssla med sina A-traktorer. När Milla Taipalensuu och Julia Kitti fyllde 15 år skaffade båda sina A-traktorer. Julia Kitti en 1988:års Nissan King Cab och Milla Taipalensuu en 1989:års Mazda B 2 600. Sedan dess är mycket annorlunda i tjejernas liv. – Jag har alltid velat ha en A-traktor, säger Milla Taipalensuu. – Det var självklart att skaffa en, mina föräldrar har också haft en, säger Julia Kitti. För att få köra A-traktor krävs AM-körkort och det tas via en körskola. En A-traktor får maximalt gå 30 kilometer per timme, ska vara försedd med varningstriangel för långsamtgående fordon och besiktigas en gång så vida inte polisen misstänker något oegentligt och kräver en ombesiktning. – Det är viktigt att sköta sig om någon inte sköter sig så straffas alla A-traktor och Epa-traktorförare med dåligt rykte. Det är viktigt att följa trafikreglerna, säger Milla Taipalensuu.
åldern då de kan köra personbil. – Jag har köpt min 18-årsbil, en volvo årsmodell 1974 som är skattebefriad. Det är jätteroligt att syssla med bilar, säger Julia Kitti. . Linda Danhall
I Haparanda har det funnits gott om båda modellerna men nu kör de flesta motorintresserade ungdomarna mopedbilar. – Det var lite nervöst första gången jag skulle ut och köra själv, men jättekul. Både Julia Kitti och Julia Taipalensuu skruvar själva i sina bilar. – Jag skruvar med pappa, det är jätteroligt att kunna skruva själv, säger Julia Kitti. Att köra A-traktor gör också att det är enklare att transporter sig till andra kommuner. – Vi åker ibland till Kalix. Vi försöker hålla att sidan, men lastbilschaufförerna bru-
kar inte bli glada de hamnar bakom oss. Det är jätteroligt när det kommer folk med Epor och A-traktorer från Kalix och Övertorneå. Bilträffarna är årets höjdpunkt i Haparanda, inte minst Classic motor meet, säger Milla Taipalensuu. Julia Kitti konstaterar att A-traktorskapet har gett en större bekantskapskrets. – Det ger en stor gemenskap och vi har fått många nya vänner. Vi lever i våra bilar, efter skolan åker vi hem och käkar och sedan kör vi till vid tiotiden, det är nästan det enda vi gör, säger Julia Kitti. Tjejerna förbereder sig också för 18-års-
HapTor
6
Din leende lokaltidning
Glasögon utan kostnad till barn och ungdomar rrrrr
Stationsgatan 25A, Haparanda rrrrrr 15vrrrrr rNr
Klassisk finsk massage
Vi erbjuder alla barn och ungdomar, 8-19 år, glasögon eller linser helt utan kostnad. Fråga oss så berättar vi mer.
Glasögon för vuxna:
Enstyrke f.o.m 1095,progressiva f.o.m 2295,Synundersökning 250,-
Boka tid via nätet www.klarsynt.se
HAPARANDA • Storgatan 82 • 0922-611 51 ÖVERTORNEÅ • Hemvägen 11 • 0927-101 51 www.klarsynt.se
rrrr r rr Heidi Sandin, certifierad massageterapeut
Träna med Veronica!
Funktionell träning nyckel till framgång Funktionell träning kostar inget, det är lättillgängligt och du är bara beroende av dig själv för att träningen skall bli av. Viktigt att inte glömma att din mentala inställning till träning kommer påverka dina resultat....tyvärr och bra...det blir som du tänker! Så mentalt är det viktigt att vara positivt inställd till den träning du bestämt dig för att börja med alternativt redan fortsätta med. Det går också att applicera i övriga livet. Vad är funktionell träning? Att träna vet de allra flesta att är någon-
ting vi människor behöver för att må bra som helhet rent fysiskt men också mentalt. Det många också är vet är att det finns stor framgång med att träna med sin egen kropp som vikt och att träna stora muskelgrupper vid träningstillfällena. Det är det som är funktionell träning Funktionell träning skall vara praktiskt samt användbart. Det är ju så att människans kropp är skapad för rörelse och aktivitet naturligt i vardagen i våra liv. I vårt samhälle i dag har väldigt många stillasittande arbeten och
vissa tränar ingeting, eller är väldigt begränsade i rörelse och aktivitet. Det skapar ofta utmaningar i kroppen med bland annat spänningar i muskler som till slut kan resultera i låsningar i kotor samt mental trötthet. Det många missar är att träning och aktivitet på olika sätt gör oss pigga av framför allt de kroppsegna hormonerna. Att kunna hantera dig själv och din egen kroppsvikt är så bra träning, vilket faktiskt många inte tror och därför arbetar alltid med vikter eller andra redskap i första hand. Men kroppen är toppen att jobba med.
En viktig utveckling i träning av en kropp med alla dess strukturer, är att just bygga kroppen grundstark. Att balansera en kropp att bli just genomgående stark är att lära sig mer om träning framförallt i kombination med dig själv och din egen kropp. Nästa steg kan vara att arbeta med redskap såsom hantlar, skivstång, kettlebells, medicinboll med mera... men börja med att känna din egen kropp.
. Veronica Utterström, HeaVen's Yoga
Positiivinen paikallislehti
HapTor
7
Var nära att dö - nu är hon lyckligare än någonsin
I våras var Camilla Andersson timmar från att dö. Nu sitter hon i rullstol och säger att hon är lyckligare än någonsin. Camilla Andersson, 41 år, hängde tvätt när hon plötsligt föll och slog huvudet. Hon kände sig vimmelkantig och gick och lade sig på soffan för att vila en stund. – Jag tänkte att jag fått hjärnskakning och då ska man inte sova, men jag somnade, säger Camilla Andersson. När hon vaknade var hon förlamad från midjan och nedåt och händerna var påverkade. Hon tog sig ingenstans och telefonen låg ute i hallen. – Jag tänkte att någon saknar mig väl snart. Det blev början på en fyra dagar lång mardröm. Camilla Andersson blev liggande i soffan i fyra dygn, dygn utan mat och vatten och utan möjlighet att ta sig till toaletten. Ute i hallen ringde telefonen gång på gång. Intill Camilla i soffan låg hunden Naima ofta med huvudet i sin mattes knä. Efter fyra dygn kom pappan och ena sonen och tog sig in i huset. – Men vad är det med dig sa pappa när han fick syn på mig. Det måste ha varit en hemsk syn. Pappa ringde 112 och ambulansen hämtade mig. Sedan minns inte Camilla mycket av händelseförloppet. Hon minns att hon räddades, fördes till vårdcentralen och därefter vidare för expertvård vid Sunderby sjukhus och sedan raka vägen till universitetssjukhuset i Umeå. Hon pendlade mellan medvetande och medvetslöshet. Det visade sig att Camilla drabbats av rabdomyolys och hennes hjärtmuskel och skelettet hade börjat brytas ned, vilket dessutom gett akut njursvikt. Hon var bara timmar från att dö. Kroppen var så svälld att det var svårt att känna igen henne.
– Läkaren sade att livet hängde kvar på en skör tråd, jag var nära en total organsvikt. Jag hade inte överlevt en dag till, säger Camilla. Först intensivvårdsavdelning, sedan en månad på njuravdelning med dialys fyra timmar per dygn sex dagar per vecka. Sedan flyttades hon till medicinavdelningen i Kalix och där fick hon börja träna lite. Sedan flyttades hon till hälsocentralen i Överkalix där hon tränade sju dagar per vecka att gå med gåbord och att förflytta sig i en barr. När allt såg bättre ut drabbades hon av dubbelsidig lunginflammation men trots att kroppen var svag klarade hon också det. Efter fyra månader fick hon åka hem till Naima. – Det är för henne jag kämpar. Mina två barn är stora nu och klarar sig själva. Naima är med mig hela tiden och jag vill en gång kunna gå med henne i skogen igen. Vad Camilla saknar mest är de ”små” sakerna i livet. – Att kunna vada ut i vattnet och bada, att gå ut i skogen, att baka och laga mat, sådana saker som är så självklara när man är frisk sådant vi tar för givet. Att kunna duscha varje dag och inte behöva bli duschad av någon annan två gånger per vecka. Att alltid bli duschad av olika personer är jättejobbigt att vara naken inför okända. Visst gör det ont när livet förändras så radikalt och Camilla som har dansat hela livet, kan nu inte ta ett enda danssteg. – Jag har hemtjänst och jag får en otrolig hjälp av mina föräldrar och av pojkarna. Jag har gråtit oerhört mycket , men det är ingen idé det blir inte bättre av det. Jag saknar dansen och skogen. Nu sitter hon i rullstol och tar sig ut på
rampen som omgärdar bron till huset. Där dricker hon kaffe varje morgon medan Naima får rasta sig själv på de stora ängarna runt omkring gården. – Det är märkligt men jag har blivit mycket mer positiv. En av sönerna har flera gånger sagt ”mamma, du har aldrig skrattat så mycket som nu”. Jag var på raden till döden, men jag lever. Mycket av det jag förut blev upprörd för rycker jag nu på axlarna åt. Ibland känns det som att jag är 80 år, inte 41. Varje morgon vaknar jag numer med ett leende, jag är glad över livet. Camilla känner att hon fått en till chans. – Det höll på att sluta i katastrof. Men det är inte slut än, jag har fått en annan livssyn att sitta på bron är numer lycka. Jag har fått en ny chans pch den tänker jag ta vara på. Jag är lycklig. Det är nu åtta månader sedan de fyra fasansfulla dygnen. Nu är Camilla inte längre förlamad från midjan och ned. Nu är hon förlamad från vristen. – Det byggs nya nervbanor och det är fantastiskt men gör fruktansvärt ont. Mitt mål är att inte behöva rullstolen längre. Just nu är rullstolen en del av mig, jag åker i den och den känns inte som ett främmande föremål längre utan som en del av mig. Den senaste tiden har Camilla känt att det ibland kittlar under ena foten, ett bra tecken. – Jag blir helt lycklig, lyrisk när jag känner det. Det betyder att nya nervbanor byggs. Jag ska kunna gå igen, jag ger aldrig upp så någonstans måste jag väl vara stark, säger Camilla Andersson.
. Linda Danhall
Så här såg Camilla Andersson ut när hon hämtats av ambulansen efter fyra dygn utan fungerande njurar.
Fakta Rabdomyolys orsakar: Akut sönderfall av stora mängder muskelceller. Muskelsmärtor, svullnad i muskulaturen, kraftlöshet och tefärgat urin är tidiga tecken. Kan orsaka njursvikt. Elektrolyter, myoglobin och andra proteiner läcker ut i blodet. Snabb vård är livsviktigt och avgörande för att bli frisk igen. KÄLLA: Medibas
HapTor
8
t s e f l u J
Din leende lokaltidning
! å e n r i To JULFEST 18/11 – 17/12 2016
Julbordet fre-lör med början kl.19.00 finsk tid fre 18/11 lör 19/11 fre 25/11 lör 26/11 fre 2/12 lör 3/12 fre-lör 9-10/12 fre 16/12 lör 17/12
Jettiset, dansband Arto Rahkonen med sin orkester 90-tals disco a´la DJ Pietro Karaoke och karaokedans på två våningar Eini & Boogie, dansband SuomiRockPopDisco a´la DJ Brother Tiina Ruuska & Rosette, dansband Karaoke och karaokedans på två våningar Coverband Iskuporakone Vi behåller oss rätten till ändringar.
Välkommen!
2 1 / 2 e fr Eini e i g o o &B
a a d n ä K
r ö l e fr 2 1 / 0 1 9 a k s u u R a n i Ti e t t e s o &R
! t a m l u j h c o p a k s l l ä s t t o g , r e t r ti s
Fråga efter våra JULFEST & BOENDE- paket!
Priser från 36€/pers. inkl. mat, inträde och garderob
Bokningar och information: +358 40 358 33 00 eller info@phtornio.fi Matrestaurang Aino • Restaurang ParkArena Vinrestaurang WinePark • Sports Corner Bar&Grill www.phtornio.fi
Positiivinen paikallislehti
HapTor
9
Kontrasterna gör livet Ena dagen storstaden, nästa dag gränsstaden. Ena dagen riksdagsarbete, nästa dag småbarnstillvaro. Livet för riksdagsledamot Ida Karkiainen (S) är variationsrikt. Det är helgmorgon och Ida Karkiainen myser hemma i villan i Haparanda. De två flickorna är ute och åker vagn med sin pappa och Ida Karkiainen förbereder för en grillstund ute på gården. – Jag älskar naturen och vi är mycket ute. Jag tycker om lugnet här, kontrasten till Stockholm, säger Ida Karkiainen. Många Haparandabor vill se Ida Karkiainen som kommunalråd i Haparanda och i valet 2014 fick hon flest personröster då 554 personer kryssade Ida Karkiainen. Att jämföra med 267 röster på kommunalråd Peter Waara (S) och 360 röster på Sven Tornberg (C). När Ida Karkiainen sedan valdes in som riksdagsledamot till Sveriges riksdag blev många Haparandabor oroliga att hon skulle flytta till Stockholm. – Jag har gått igenom det scenariot. Men jag trivs med litenheten här, alla vet vem man är, jag har släkt och vänner här. Allt är enklare och det går direkt att se resultat av beslut som fattas i kommunfullmäktige. Jag är född och uppvuxen i Haparanda och det är här som jag vill bo, säger Ida Karkiainen. Det innebär att hon pendlar mellan riksdagen och gränsstaden. – Jag är bra på att pendla, det har jag gjort hela mitt liv, enda skillnaden är att avstånden har ökat med åren. Ida Karkiainen är uppvuxen i Matkakoski och pendlade från byn till skolan i Karungi, sedan studerade hon statsvetenskap i Luleå och då pendlade hon så gott som varje dag mellan Luleå och Haparanda samtidigt som hon skötte studier och arbetade på Ungdomens hus och på Ica. – Jag har alltid kunnat läsa på bussen. Nu pendlar jag till Stockholm och arbetar under restiden. Man lär sig att bli effektiv. Jag försöker att jobba så mycket som möjligt när jag är borta från barnen och när jag är med dem vara med dem. Jag vill inte att de ser mamma i telefonen eller med datorn och mobiltelefonen hela tiden, men visst svarar jag på samtal och mejl också när jag är ledig, men jag försöker att styra det till när jag inte är med barnen. Hemma försöker jag att mest bara njuta. Ida Karkiainen är känd för att vara noggrann och påläst och hon säger att det politiska uppdraget är ett uppdrag 365 dagar per år och 24 timmar per dygn. Hon sätter en heder i att vara tillgänglig. – Jag vill kunna bli nådd, det ska alltid gå att nå mig snabbt. Jag har lätt för att påbörja saker och sedan lite svårare för att avsluta dem, det är någonting som jag får påminna mig om. Att vara småbarnsförälder är det bästa Ida Karkiainen vet. Hon vill vara en lugn förälder. Metoder som hon nyttjar med sina barn, är också användbara inom politiken. – Barn har andra sätt att reagera på än vi. Ibland får man andas tio gånger och gå vidare. Det går att ta tusentals konflikter varje dag, men det gäller att välja de konflikter som är verkligen viktiga. Det gäller både med barn och inom politiken. Det finns alldeles för mycket konflikter, jag tycker om god ton och samtal. Hon konstaterar att det finns en tuff ton i samhället och att det gäller att inte vara alltför känslig. Speciellt på sociala medier kan otrevligheter skena iväg. – Det är ok att inte alltid vara överens, bara diskussionen är saklig. Ida Karkiainen tror på människors
lika värde och när hon var föräldraledig besökte hon och barnen ofta flyktingarna vid Cape east. – Där finns människor som vill bygga sig en framtid. Det gör så ont att det finns partier som inte vill ha dem här som vill att Sverige ska vara åt svenskarna. Sverige behöver inflyttning. Att många flytt till Sverige har bland annat blivit en lösning för hemtjänsten som har haft stora problem att rekrytera människor, många som flytt arbetar nu inom hemtjänsten. Då och då florerar berättelser om utländska män som förföljer och förgriper sig på svenska kvinnor. Samtidigt finns många svenska män som gör precis detsamma. – Det spelar ingen roll var man kommer ifrån, jag har själv varit med om sexuella övertramp på uteställen i både Torneå och Haparanda av män födda här, det är inte förunnat asylsökande från utomeuropeiska länder. Det gäller att ta tag i problem oavsett varifrån man kommer. Hon är oroad över utvecklingen att separera födda svenskar med flyktingar och invandrare. – Det som skrämmer mig mest är att det sås frön till hat i samhället, att grupper ställs mot varandra. Vi måste bygga broar inte dela upp oss. Vi vill inte ha ett samhälle där vi är rädda för varandra. Ida Karkiainen har flera gånger fått känna av ett tämligen tufft politiskt klimat även i Haparanda. Bland annat vid omröstningen om Barents center så lade hon ned sin röst till förtret för partikamrater. – Jag kände att underlaget då inte var tillräckligt för att fatta beslut och då lade jag ned min röst. Jag tror att det är jätteviktigt att vara jag och ingen annan. Den tuffaste omröstningen i riksdagens så här långt var för Ida Karkiainen omröstningen om att strama åt reglerna för flyktingar att komma till Sverige. – Det var ett fruktansvärt tungt beslut att fatta . Men när det blev dags att rösta var allt så noga genomgånget, vi hade diskuterat från alla vinklar och beslutet var så väl underbyggt att det ändå kändes tryggt. Ida Karkiainen gav sig in i politiken som 22-åring, nu är hon 28 år. – Det är klart att jag ibland önskar att jag hade fler levnadsår på nacken för det fattas väldigt tuffa beslut. Men samtidigt är det bra att det finns en blandning i riksdagen, nu finns där personer mellan 25 år och 75 år, det är en bra spegling av samhället och det är bra diskussioner i riksdagen. Variationen mellan småbarnsliv och
riksdagsliv uppskattar Ida Karkiainen. – När jag ska till riksdagen känner jag ”vad kul” och när jag ska hem längtar jag massor. När jag är hemma är jag med barnen, är ute i naturen, joxar med blommor och trädgården och tvättar och städar, det är lite som terapi. Det är kul med kontraster och jag har alltid någonting att längta till. Ida Karkiainen tror på ett medvetet föräldraskap. – Grundregeln är att alltid vara mot andra som jag vill att andra ska vara mot mig. Det är bra att ställa sig själv frågan Hur vill jag? Det vill jag att barnen tar med sig. Jag tror att är man elak och taskig så får man nog tillbaka det på ett eller annat sätt, som karma. Jag vill också att barnen får med sig att allt blir lättare om de har en positiv inställning, då går det mycket enklare att lösa problem. Jag vill inte att de ska tänka ”ei se kanattä”. Någonting annat som hon hoppas att hennes barn ska bära med sig i livet är nyfikenhet och vetgirighet. – Att prata med många och att söka information ger mycket. Jag har en lite blyg sida av mig och det kommer ibland i vägen för mig. Ibland måste man vara lite framfusig och det är inte jag på gott och ont. Genom åren har hon ibland fått uppmaningen att ”ta för sig mer”. – Att ta för sig kanske på andras bekostnad känns inte bra. Känner du ibland i riksdagen att ”wow, oj, här är lilla jag, vilket stort ansvar”? – Nästan varje vecka. Det är så många
beslut som passerar kammaren där det finns 349 stolar. Det är ansvarsfullt och ibland tungt. I riksdagen finns all tillgång till expertis och till utredningar helt otroligt och det blir överväldigande ibland. Det gäller att alltid kunna se sig själv i spegeln. Alla som sitter i riksdagen sitter på eget mandat på ett förtroende från medborgarna och de avgör vid nästa val om man gjort sitt jobb. Samtidigt som hon jobbar i riksdagen hon jobbar också intensivt med kommunala frågor i Haparanda. Samarbetet och gränshindren till Finland, Gamla stan, infrastruktur, tågtrafik, bredband, mobiltäckning, företagens möjlighet att utvecklas och växa och att hela Haparanda ska leva är några av de viktiga frågorna. – Det är viktigt med utveckling i stad och land, vi måste ha ett levande centrum och levande landsbygd och lantbruk. För Ida Karkiainen är det viktigt att engagera sig. – Jag vill göra någonting av mina tankar och inte gå hemma och gnälla. Jämlikhet är någonting som du ofta poängterar, känner du extra stort ansvar när du själv har flickor, att rusta dem? – Jag vill att barn ska växa upp med lika många chanser oavsett om man föds som kille eller tjej, men mycket är fortfarande ojämlikt. Jag tror att jag skulle ha känt ett ännu större ansvar om vi fått pojkar, det är de som har möjlighet att förändra, det krävs att pojkar också tar ansvar för jämlikhet och jämställdhet, säger Ida Karkiainen . . Linda Danhall
Fakta Ida Karkiainen är Socialdemokrat. Hon är med i Kommunfullmäktige i Haparanda, ordförande i arbetarekommunen i Haparanda, riksdagsledamot, statsrådsersättare för Sven-Erik Bucht, suppleant i kulturutskottet och i utbildningsutskottet och i konstitutionsutskottet. Ida Karkiainens tankar till föräldrar som vill göra karriär och vara bra föräldrar: 1. Finns det två föräldrar är det enklare än om man är ensam. Jag och min sambo har bestämt att ge varandra mycket utrymme och dela på bördorna och föräldraskapet. Det gäller att komma överens. Jag tar extra ansvar när jag är hemma så kan han göra det han tycker om som att jaga, fiska, köra skoter och umgås med vänner. Att växeldra är viktigt och att unna varandra att växa. 2. Det är viktigt att känna efter vad man mäktar med. En bra sak är att engagera sig i politik eller föreningsliv. 3. Ställ rimliga krav på dig själv. Ta med barn till möten eller skippa möten om det inte går ihop med livet. Ibland tar jag själv med barnen till möten, jag tycker att barnen kan hänga med på möten, fjällturer och restauranger.
HapTor
10
VAD HÄNDER??? MITÄ TAPAHTUU??? November 10 Nordiska filmer i Aines konstmuseum 18-19 Toranda julfest 19-20 Konstbasar 19-20 Peräpohjolas gammeldags julmarknad 19 Julbasar
Aines konstmuseum Toranda, Tornio Aines konstmuseum, Tornio Åströmska gården, Tornio Järjestötalo, Tornio
Din leende lokaltidning Gratis informationstavla! Ilmainen ilmoitustaulu! info@haptor.se
December 2 Julbord i Kukkolaforsen 2-3 Toranda julfest 3-4 Haparanda REVY 3 Julbord i Kukkolaforsen 4 Julbord i Kukkolaforsen 8 Nordiska filmer i Aines konstmuseum 31 HaparandaTornio Gemensam nyårsfirande
Kukkolaforsen, Haparanda Toranda, Tornio Svefi, Haaparanta Kukkolaforsen, Haparanda Kukkolaforsen, Haparanda Aines konstmuseum, Tornio Victoriatorget
Med reservation för ändringar och tryckfel. • Mer information på www.haparandatornio.com
Vaggande nallar vid ryska gränsen Respekt och ödmjukhet är orden som sammanfattar upplevelsen av att sitta en meter från en björn. I förra numret av HapTor uppmanades ni läsare att mejla oss på HapTor om ni vill läsa om björnar, det ville ni så här kommer reportaget.
En kilometer från den ryska gränsen, en bit utanför finska Ruhtiinansalmi bor familjen Seppänen. Sedan år 1999 har de arrangerat björnsafaris och intresserade och hugade björnbesökare kommer dit för att se dessa makalösa djur på nära håll. Varje dag matas björnarna med lax för att lockas att återkomma till samma plats dag efter dag. I närheten av matningsplatsen finns gömslen där besökare kan följa björnarnas förehavanden. – Det har alltid funnits mycket björn här. Det är ryska björnar som ligger i idé på den ryska sidan av gränsen. Sommarhalvåret rör de sig i det här området, säger Eero Seppänen. Som mest har det varit 13 björnar på plats samtidigt. När Haptors utsända är på plats finns där sex björnar. En nykomling som skyggt tittar fram från skogen och springer iväg vid minsta ljud. En björnunge. En svart björn och björnen som är ledaren över alla. När ledaren kommer vandrar alla de andra björnarna sakta vaggande från platsen och kommer tillbaka först när ledarbjörnen gett sig av.
Det Eero Seppänen och sonen Jeremias Seppänen som matar björnarna och som guidar besökare i området. Helena Seppänen berättar också gärna om björnarna. – Jag tycker väldigt mycket om björnarna. De är vackra och kloka. Kraftfulla djur som måste behandlas med respekt, säger Helena Seppänen. Sällan går det att komma skogens mäktigaste djur björnen så nära och få möjlighet att studera deras beteende så ingående på våra breddgrader som på de få platser i Finland där matning av björn pågår. Besökare sitter i gömslen och när en björn väljer att trycka nosen och vädra genom kameragluggen in till gömslet är ödmjuk vördnad känslan som infinner sig i gömslet. – Mäktiga djur, viskar besökaren Olov Larsson när björnen vaggat vidare. När hösten kommer är det dags för björnjakt. Då slår Eero Seppänen på radion och låter den stå igång dygnet runt på matningsplatsen som en signal till björnarna att ge sig iväg, att årets matning är över och att nu kommer jägarna. På området finns också stor chans att se räv och kungsörn.
. Linda Danhall
Positiivinen paikallislehti
HapTor
11
HAPARANDA REVY Manus och regi Anne Angeria
Hej hej från Hälsocentralen Vad händer när nätet sluter fungera? Vilken sorts folk bor i Haparanda? Finns kommunalrådet på riktigt? Sång, musik och dans! EN gammal goding: DATAPROBLEMIA
Lördagen 3/12 kl. 14 Lördagen 3/12 kl. 18 Söndagen 4/12 kl. 14 SveFi på Torget Förhandsbiljetter från Cathis och Svefi! 120 kr vuxen, under 18 år 50 kr
Anneths skönhet Tipsa eller fråga eller Anneth: anneth.eriksson@gmail.com
Rensa och rengör! Klädgarderoben, kylskåpet och diverse prylar som vi samlar på oss genom åren behöver rensas då och då. Samma gäller för make-up och skönhetsprodukter! Precis som man luktar på mjölken i kylen kan man känna på lukten om en flytande produkt har härsknat, säger Catharina Persson, Cathis make-up och parfym, Haparanda. Att gå igenom badrumsskåpet och sminkväskan emellanåt är klokt eftersom alla produkter har en smärtgräns för hur länge de håller sig brukbara. Har du inte använt en produkt på ett år kommer du sannolikt inte använda den imorgon heller så släpp hellre taget och kasta sådant. – Även om kunden generellt har blivit mer medveten under senaste åren är det ändå bra med en påminnelse om att rensa bland sina pro-
dukter, säger Catharina Persson. Produkter i burk är lite känsligare än de i tub eftersom man vanligtvis stoppar fingrarna i burken. – Visst är det bra att använda en spatel istället för sina fingrar för att minska bakterierna, men jag tänker ändå att produkterna appliceras ju oftast på ett rent ansikte med rena händer. Dessutom innehåller krämerna konserveringsmedel så normalt sett klarar produkterna detta såvida man inte lånar produkter av
varandra vilket kanske är mest vanligt bland ungdomar, säger Catharina Persson. Rengör dina penslar och svampar med jämna mellanrum och vässa pennor för att hålla dem fräscha. Torka även av ditt smink: askar, pennor, burkar, pennor, tuber och hylsor då och då. Kom även ihåg att din sminkväska behöver rengöras och gärna bytas ut emellanåt! . Anneth Eriksson
Riktlinje för hur länge dina produkter håller sig fräscha! Puder, solpuder och puderrouge: Cirka två år Foundation: Ett år (vattenbaserad) två år (oljebaserad) Kajal och läpp-penna: Cirka två år Ögonskugga: Cirka tre år (puderskuggor) Mascara: Tre till sex månader Flytande eyeliner: Cirka sex månader Läppglans: Cirka sex månader Läppstift: Cirka ett år
HapTor
12
Din leende lokaltidning
Månadens fråga Är du kär? Vad betyder kärlek för dig?
Lars Suo
Merja Poola, undersköterska, Haparanda – Är jag kär? De tror jag, för min sambo gör mig lycklig och jag har inte känt en så här pirrig känsla inombords tidigare. Vad betyder kärlek för mig? Kärlek är något som man vill visa med sina handlingar åt dem du älskar. De kan vara små eller stora exempelvis att laga middag, köpa random rosor till den andra, visa ömhet till andra men de kan vara också de du säger. Fast jag gillar mer handlingar.
Eine Pirilä, pensionär, Oulo – Jag är kär i livet och min familj. Kärlek är den största och bästa kraften i livet.
Maria Lakso, mångsysslare, Haparanda – Jag är givetvis ständigt kär. Kärlek för mig kan se väldigt olika ut. Min första kärlek var mamma och pappa, den kravlösa kärleken till mina barn, min partner sen 30 år som alltid finns det är en kärlek som också är en livslång vänskap.
Vill du ordna ett evenemang? En fest? Pigga upp mötet!
Stefan H Ericson, professor, Ersnäs – Jag är inte kär just nu. Kärlek är det namn som jag vill skriva överallt och det som jag vill att människor skall känna och leva för och med
Vill du överraska med ett KULtur paket som till den som har ALLT? Professionella upplägg, olika teman, roligt, seriöst, vilt eller lungt? DU väljer och vi levererar!
Ta kontakt med evenemangs MEJKER Anne Angeria
070 211 89 89
Sköööna Söndag Det blev fullsatt på ”Sköööna söndag” som anordnades på Second hand PMU. Modevisning med modeller från sex olika nationer, föredrag från hälsocentralen, fiskeguides berättelser och information om healing var några av många aktiviteter. HaptTor var en av flera arrangörer och klart är att HapTor gärna stödjer liknande arrangemang framöver. Vinnaren av HapTor-mössan blev Lars Suo som var närmast att veta hur många exemplar av HapTor som delas ut i Haparanda och Torneå området varje månad. Mössan kommer på posten. Rätt svar är 19 000 exemplar.
W W W . R E M I U M . C O M
Vi gör det lite enklare Vi gör det lite enklare att att säga nej till 0 % i sparränta säga nej till 0 % i sparränta Placera dina pengar hos Remium. Vi erbjuder Sveriges förmodligen bästa sparränta och statlig insättningsgaranti. Känns det ändå pinsamt att flyttaöverdittsparkapitalfråndinbank? Ingen fara, kom förbi oss så bjuder vi på en förklädnad att använda nästa gång du passerar banken.
Placera dina pengar hos Remium. Vi erbjuder Sveriges förmodligen bästa sparränta och statlig Hos oss gäller den ränta du placerar till under hela bindningstiden. Det gör att du vet exakt hur du får.ditt Minsta insättning är 40 000 din kronor och högsta är 5 000 000 kronor. insättningsgaranti. Känns det ändå pinsamtstor attavkastning flyttaöver sparkapital från bank? Jämför oss gärna på compricer.se/sparande. Ingen fara, kom förbi oss så bjuder vi på en förklädnad att använda nästa gång du passerar banken. Läs mer på remiumsparbossan.com eller kontakta vår rådgivare Anders Kitti i Haparanda, tel 070-792 34 34. remium.com
Hos oss gäller den ränta du placerar till under hela bindningstiden. Det gör att du vet exakt hur stor avkastning du får. Minsta insättning är 40 000 kronor och högsta är 5 000 000 kronor. Jämför oss gärna på compricer.se/sparande. Remium är ett svenskt finanshus som erbjuder dig bästa möjliga avkastning på ditt sparande. Ett långsiktigt sparande på konto ger säker trygghet för framtiden, oavsett om det gäller familjen, företaget eller andra viktiga delar i livet. Vi har funnits sedan år 2000 och är marknadsledande på kapitalmarknaden för småbolag.
Läs mer på remiumsparbossan.com eller kontakta vår rådgivare Anders Kitti i Haparanda, tel 070-792 34 34. remium.com
Remium är ett svenskt finanshus som erbjuder dig bästa möjliga avkastning på ditt sparande. Ett långsiktigt sparande på konto ger säker trygghet för framtiden, oavsett om det gäller familjen, företaget eller andra viktiga delar i livet. Vi har funnits sedan år 2000 och är marknadsledande på kapitalmarknaden för småbolag.