Framtidens Sjukhus

Sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset i Uppsala som förbättrar vården med systematiskt kvalitetstänk. Läs på sida 8-9.

04 Helvar Viktigare än någonsin att effektivisera belysningen.

Sjukhustak bidrar till glädje & läkande Med terrassodlingar och lekplatser får patienter en mer glädjefylld sjukhusvistelse. Detta är möjligt med Foamglas Cellglasisolering.

Vårdens lokaler

Kunskap om verksamhet och lokaler är avgörande för effektivt nyttjande av vårdinfrastruktur.

Lokalerna ska möjliggöra god och säker vård och möta såväl nutida som framtida utmaningar. En aktuell prövning är personalbristen inom vårdverksamhet och prognoserna visar att den även fortsatt är en kritisk faktor. Väl utformade och stödjande lokaler, en av flera åtgärder, kan stödja effektivare personalutnyttjande och främja en god och stimulerande arbetsmiljö. Men hur åstadkommer vi sådana lokaler?

Sedan 2010 har regionerna investerat ca 120 miljarder i nybyggnader. Dessa investeringar är en satsning för framtiden.

Robot ger mer tid till patienterna Vad händer när man lyckas minimera tiden för administration? Ersta sjukhus tar hjälp av en robot och ökar tiden för patienterna.

Sjukvårdssystemet i Sverige med 21 Regioner och privata aktörer, ska var och en för sig, ha tillräcklig kompetens för att äga, förvalta och förnya sjukvårdsbyggnader och lokaler. Sedan 2010 har regionerna investerat ca 120 miljarder i nybyggnader. Dessa investeringar är en satsning för framtiden. Det är därför viktigt att dessa byggnader utformas så att de är användbara på lång sikt. Hur kan regionerna tillgodogöra sig och behålla tillräcklig kunskap för att beställa komplexa byggnader och stadsdelar?

av dessa som arbetar med nätverkande och för att sprida kunskap om fysiska miljöer för vård- och omsorg inom Sverige. CVA, en del av Chalmers, är idag helt grundläggande för att knyta ihop forskning, erfarenheter, best practice och evidens inom vårdbyggnadsområdet.

Minimerad risk för korskontaminering GloveU Hygiene Platforms är företaget som presenterar lösningen på problemet med höga handhygienkostnader och sjukhusförvärvade infektioner.

Projektledare: Louise Rask (louise.rask@mediaplanet.com) Verkställande direktör: Arvid Olofsson Redaktionschef: Tim Sobek Designer: Daniel Petersson Distribution: Dagens Medicin, 30-11-2022 Tryckeri: Bold Printing, Stockholm, Borås Tidningstryckeri, Daily Print Umeå, Mittmedia print Östersund Mediaplanet kontaktinformation: E-post: tim.sobek@mediaplanet.com Omslagsfoto: Tim Sobek. Alla foton är från Shutterstock (om inget annat anges).

Hälso- och sjukvårdsorganisationen, som beställare, behöver driva frågorna om utveckling och effektivisering av vårdlokalerna. Kunskapen finns bland annat att hämta i utbytet mellan olika vårdgivare och inom intresseorganisationerna.

Kunniga beställare är avgörande för funktionella och långsiktiga vårdbyggnader. Därför behöver perspektiv och kunskap om lokalutformning spridas.

Vårdbyggnadsområdet är väl försett med flera ideella organisationer vars mål är att få medlemmarna att dela med sig och ta del av varandras erfarenheter. Kunskapsdelning sker genom nätverkande, konferenser och studiebesök. Forum Vårdbyggnad är en

Idag sker erfarenhetsutbyte på frivillig basis mellan regionerna och genom nätverk och ideella organisationer. En statlig utredning som presenterades i augusti 2021 ”Riksintressen i hälso- och sjukvården” (SOU 2021:71) har lämnat ett betänkande som bland annat föreslår obligatorisk samverkan i planering och utveckling av vårdens lokaler mellan Regioner. Om förslaget blir verklighet skulle alltså samverkan vara obligatorisk och behovet av samlande organ för detta kunskapsutbyte ännu större.

Sammanfattningsvis:

Att utforma byggnader för långsiktig hållbarhet är en samhällsfråga som innebär att vi använder våra resurser på bästa sätt.

Kunniga beställare inom Hälso- och sjukvårdsorganisationen är avgörande för att skapa funktionella och långsiktigt hållbara vårdbyggnader.

Det finns väl utvecklade nätverk och organisationer för kunskapsspridning för den fysiska miljön för vårdbyggnader i Sverige.

Vi utformar framtidens vårdfastigheter

Såväl den nära vården som den högspecialiserade vården och akutsjukvården behöver ändamålsenliga lokaler som ger förutsättningar för nya arbetssätt, medicinteknisk utveckling och god arbets- och patientmiljö. Carlstedt Arkitekter arbetar i mötet mellan funktion, teknik, ekonomi och estetik, för att utforma mljöer som tar ansvar. Vi har människan i fokus och glömmer aldrig att byggnaderna vi ritar ska befolkas. www.carlstedtark.se info@carlstedtark.se

@Mediaplanetsweden

Göran Lindahl Professor, Arkitektur och samhällsbyggnads teknik, Chalmers

12Marie Larsson Ordförande för Forum Vårdbyggnad

Text Marie Larsson & Göran Lindahl

82%

Talad journalföring minskar vårdpersonalens stress

När läkare och sjuksköterskor får arbeta på toppen av sin kompetens minskar stress och tillfredsställelse på jobbet ökar, menar Jesper Hessius, medicinskt ansvarig på Nuance och specialistläkare i internmedicin.

Belastningen på vården har fortsatt att öka sedan pandemin. En global undersökning som HIMSS* utförde 2021 visar att av de 400 läkarna och sjuksköterskorna som deltog i studien, uppgav 88 procent att de hade symptom på utmattning.

–Det vi ser nu är att den ökade arbetsbelastningen och stresskänslan fortsätter. Covid-19 finns kvar och den uppskjutna vården ska samtidigt betas av, säger Jesper Hessius.

Flera undersökningar har gjorts om hur vårdpersonalen mår sedan pandemin slog till. Över hälften av Vårdförbundets medlemmar uppger i en studie 2021 att de överväger att lämna yrket. I augusti i år publicerade Läkarförbundet sin arbetsmiljöenkät som visade att 6 av 10 läkare överväger att byta arbetsplats, gå ned i arbetstid eller helt lämna läkaryrket på grund av arbetsbelastning.

Att frigöra tid för vårdpersonal att återhämta sig och få kompetensutveckling är avgörande för att få behålla personal med rätt kompetens i sjukvården, menar Jesper Hessius. HIMSS undersökning visar även att 82 procent av de tillfrågade läkarna och 73 procent av sjuksköterskorna upplever

administrativa arbetsuppgifter som mest stressande.

–Många i vården behöver skjuta upp administrationen till den tiden då de borde få tid att återhämta sig. Man får helt enkelt jobba in pausen. Det blir inte hållbart.

Journalen tillgänglig direkt för både vård och patient

Den administrativa bördan för vårdpersonal kan minska med smarta verktyg. Nuance taligenkänningslösning Dragon Medical One, gör det möjligt för vårdpersonal att använda rösten för att förenkla journalföringen. Journalen blir tillgänglig i journalsystemet direkt när den dikteras med en tal-till-textfunktion. Med hjälp av röstkommando och autotexter kan vårdpersonal ytterligare automatisera sin journalföring.

Hur snabbt en journalanteckning blir tillgänglig i journalsystemet är kritiskt, t ex när en läkarkollega på en annan vårdenhet ska ta över ansvaret för patienten och hitta den senaste vårdinformationen.

– Med taligenkänning får andra vårdenheter tillgång till all information direkt, vilket ger en högre patientsäkerhet och bidrar till mindre stress för mig som läkare, menar Jesper.

Många i vården behöver skjuta upp administrationen till den tiden då de borde få återhämta sig. Jesper Hessius

En stor fördel med taligenkänning för oss som patienter, är att vi får tillgång till journalen direkt via 1177 och får därmed en större delaktighet i vår egen vård.

–Utan taligenkänning och med transkription av ljudfiler från läkare till medicinska sekreterare kan det ta upp till 2-4 veckor, innan anteckningen från ett vårdmöte finns tillgänglig för patienten. Efterfrågan och behov av vård är större än det finns händer i vården och den kliniska vardagen för vårdpersonalen måste bli mer hållbar, säger Jesper Hessius.

Vi behöver fler smarta digitala stöd som avlastar och inte belastar oss mer!

Jesper Hessius Specialistläkare i internmedicin och Medicinskt ansvarig på Nuance

av tillfrågade läkare upplever stress av administrativt arbete

Skenande elpriser

Att belysningen är avgörande för att kunna bedriva sjukvård är ett faktum. Belysningen är inte enbart nödvändig för att man ska kunna utföra ingrepp och operationer, utan är också nyckeln till att skapa välbefinnande för både patienter och personal.

Men vi står just nu inför en elkris av sällan skådad magnitud, och med energipriser som redan tredubblats sedan 2021 finns all anledning att se över sin belysningslösning. Här kan man nämligen effektivisera och göra stora besparingar.

Behöver lamporna alltid vara tända på sjukhus?

– Det handlar i grund och botten om att övervaka och styra. Det är ganska vanligt att belysningen på sjukhus alltid är tänd. Det behöver den inte vara, säger Sebastian Pålsson, som är business developer på Helvar, ett företag som ligger i framkant när det handlar om belysningslösningar för större organisationer.

I Helvars portfölj finns en bred flora produkter, som både går att använda för att bygga en belysningslösning från grunden, eller komplettera den befintliga belysningslösningen. Det handlar till stor del om uppkopplat och sensorstyrt ljus.

En sensor kan till exempel programmeras att automatiskt släcka ljuset på en plats där ingen person vistats under de senaste 15 minuterna, och man kan även jobba med sensorer som anpassar ljusets intensitet efter dagsljuset. Då riktar armaturen in sig på ett luxtal snarare än effekt.

Smart belysning med proaktivt underhåll Systemet är dessutom smart, och lär sig efterhand att optimera belysningen efter hur man faktiskt använder den.

En annan viktig beståndsdel är den proaktiva underhållsvarningen. Hela anläggningen – inklusive sensorer, armaturer och tryckknappar – är uppkopplad. Så fort någonting är fel skickas en signal i systemet till den serviceplattform man använder. Man får även veta exakt vad som är fel, vilket gör att man snabbt kan åtgärda eventuella problem.

– Vi har produkter för alla tänkbara situationer. Allt i från centralt styrda system till helt fristående produkter. Allt är anpassningsbart och skalbart, säger Sebastian Pålsson.

Han berättar att investeringar i belysning just nu betalar sig snabbare än någonsin. Hos en stor biltillverkare har man till exempel med hjälp av Helvars lösning tjänat tillbaka pengarna på bara två månader. Och det går i bästa fall att reducera energianvändningen med upp till 85 procent.

Text Mats Karlsson

Denna artikel är i samarbete med Helvar.

Det är ganska vanligt att belysningen på sjukhus alltid är tänd. Det behöver den inte vara. Sebastian Pålsson

Sebastian Pålsson Business Developer Helvar

och ett stort behov av ofta energitörstiga armaturer låter som ett recept på oro. Men med rätt belysningslösning finns stora pengar att spara.

Sjukhustak som bidrar till glädje och läkande

Med terrassodlingar och lekplatser får patienten en mer glädjefylld sjukhusvistelse som även påskyndar läkeprocessen.

Text Sofia Gad

För patienter som är inlagda på sjukhus under en längre tid är det viktigt att skapa positiva upplevelser. Ett sätt att göra vistelsen mer behaglig är att omvandla trista takytor till oaser för avkoppling. Exempelvis genom att plantera odlingar på takterrasser eller bygga lekplatser i anslutning till ett sjukhus barnavdelning.

På barnkliniken på Centralsjukhuset i Kristianstad har man för att skapa glädje för barnen byggt just en taklekplats. Den rymdinspirerade lekplatsen gör det möjligt för även sjuka patienter att få frisk luft under dagarna.

Vattentät under hela livslängden

En förutsättning för att bygga lekplatsen var att säkerställa att takkonstruktionen var i gott skick. Taket behövde exempelvis tåla att lekande barn råkar trycka ner en spade i takpappen utan risk för läckage.

Hållbart och resurssnålt Med ökade krav på att bygga både mer hållbart och resurssnålt har Foamglas isolering en stor fördel. Materialet har en hållbarhet så lång som 100 år, vilket sparar både pengar och resurser. –Den långa livslängden gör att vi sparar in på flera renoveringscykler som skulle behövas med traditionellt byggda tak. På så vis är Foamglas isolering både hållbar och resurssnål. Tack vare att isoleringen är 100% vattentät är den också mer energieffektiv jämfört med andra isoleringsmaterial. Ett helt vattentätt tak är speciellt viktigt på sjukhus där dyr och livsviktig utrustning måste skyddas och kunna brukas dygnet runt.

Brand- och driftsäkert

Denna artikel är i samarbete med Foamglas Cellglasisolering.

–Konventionella takisoleringssystem är betydligt mer känsliga för tryckbelastning, vattenläckage och uppfuktning av isolerskiktet, säger Björn Ask, försäljningschef för Norden på Foamglas. Vilket ökar risken för exempelvis vattenskador och korrosion. Med Foamglas kompakttakssystem finns inga sådana risker. Vår isolering förblir vatten- och ångtät genom hela byggnadens livslängd. Sjukhuset byggdes 1973 och isoleringen är fortfarande i samma goda skick som när vi installerade den.

Tack vare att Foamglas isolering är obrännbar är den även ett utmärkt material ur ett säkerhetsperspektiv. Den bidrar till att begränsa brandspridning och förlänger tiden att rädda liv vid brand om man skulle behöva utrymma byggnaden. Den avger heller inte några farliga brandgaser.

–Sjukhus har ofta dyrbar utrustning som behöver vara igång dygnet runt. Eftersom det med vårt isolersystem inte finns risk för läckage hjälper den även till att upprätthålla driftsäkerheten.

Det kan gälla operationssalar eller laboratorium med känslig utrustning.

Att både kunna bidra till sjukhusets säkerhet och patients välmående, som säkra lekplatser är något vi är stolta över, avslutar Björn.

Läs mer på foamglas.com/sv-se

Den långa livslängden gör att vi sparar in på flera renoveringscykler som skulle behövas på traditionellt byggda tak.

Björn Ask

Positiva resultat för ventagning med titthålskirurgi i benet för bypass-patienter

En kranskärlsoperation

(CABG) är den vanligaste formen av hjärtoperation som utförs i Sverige. En förutsättning för att kunna utföra denna hjärtoperation är en så kallad ventagning som är uttag av ett kärl (ven) från insidan av benet.

Johannes Hägglund

Komplikationer efter en ventagning är tyvärr vanligt förekommande och orsakar förstås onödigt lidande, förlängd sjukdomstid samt högre vårdkostnader. Incidensen av postoperativa sårinfektioner i benet kan uppgå till 20 procent hos de patienter som har genomgått en kranskärlsoperation. En del av dessa komplikationer är så pass allvarliga att de kräver någon form av kirurgisk behandling. Andra komplikationer i detta sårområde såsom känselnedsättning, postoperativ smärta samt hematom kan också förekomma.

–Komplikationer i benet gör att hjärtat, som har varit i fokus men som opererats, lätt hamnar i skymundan. Det

tar också både tid och resurser, säger

Därför har Skånes universitetssjukhus i Lund sedan ett knappt år tillbaka börjat med endoskopiassisterad ventagning som första sjukhus i landet. Med målsättningen att reducera förekomsten av ovan beskrivna problem har Thoraxkirurgiska kliniken på Skånes universitetssjukhus, Lund, i knappt ett år infört en metod för att plocka ut den ven ur benet som behövs vid bypass-operationer. De gör det med hjälp av titthålskirurgi vilket leder till att hudsnittet blir knappt 15 mm långt.

–Ett 50-tal patienter har genomgått ventagning med den här metoden. Än så länge har vi inte haft några returer. Det vill säga patienter som har återkommit på grund av tidiga eller sena komplikationer. Det kan säkert komma, men än så länge har vi inte haft det, säger Shahab, som är ansvarig för införandet av metoden på Skånes universitetssjukhus, Lund.

Positiv respons från patienterna Responsen från patienterna har varit väldigt positiv.

Shahab Nozohoor

–Vissa har inte ens märkt att vi har opererat i deras ben. Många frågar: ”Skulle det inte bli ett stort ärr på benet?”. När jag frågar hur det känns är patienterna fokuserade på andra saker än sitt ben, vilket är bra eftersom det är hjärtat som har opererats, säger Shahab.

Han betonar dock att han räknar med att de kommer att stöta på patienter som får vissa komplikationer när fler titthålsoperationer har genomförts. Men eftersom den första tidens resultat har varit positiv fortsätter Skånes universitetssjukhus att jobba för att fler kirurger ska kunna utföra ingreppen och att fler patienter ska kunna erbjudas kirurgi med denna metod.

Utrustning och expertis inom endoskopisk ventagning

Shahab Nozohoor Kirurg, Skånes universitetssjukhus

Shahab Nozohoor, kirurg på Skånes universitetssjukhus.

Text

FOTO: SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS

Ett 50-tal patienter har genomgått ventagning med den här metoden. Än så länge har vi inte haft några returer.

Trycket är hårt på den svenska sjukvården. Det leder till att patienter inte får vård i tid och att personalen går på knäna. Genom att digitalisera och automatisera delar av patientresan, kan vårdgivare frigöra mer tid för det personliga mötet. Den digitala plattformen från Doctrin gör det enkelt att räcka till för fler – utan att öka arbetsbelastningen.

Ikölvattnet av pandemin släpar en vårdskuld och en personalkris. Men med nya arbetssätt går det att lösa dessa problem. Det menar Anna-Karin Edstedt Bonamy, vd på Doctrin och specialistläkare, som förklarar hur automatiseringen gör det möjligt att leverera mer och bättre vård, med samma resurser.

– Idag lägger vårdpersonal en stor del av sin tid på uppgifter som inte synliggörs i ersättningsmodellen. Det kan handla om att förbereda patienter inför en vårdkontakt eller att dela provsvar. Med vår plattform blir det lättare, billigare och effektivare att utföra de vanligaste uppgifterna i vården. Det minskar pressen på medarbetarna. De kan istället lägga mer tid på det mänskliga mötet vilket är bra både för patient, medarbetare och vårdgivare, konstaterar Anna-Karin Edstedt Bonamy. Det handlar inte om att ersätta, utan att underlätta för människan.

Snabbare vägar in i specialistvården Vårdenheter med kroniskt sjuka patienter kan nu styra om vissa rutinkontroller till digitala avstämningar, det sparar tid. Men ibland händer det att en patient behöver nå sin vårdgivare snabbt. Hos många av de traditionella vårdgivarna kan telefontiderna ha tagit slut för dagen, och patienten tvingas vänta.

–Det skapar en etisk stress hos personalen, samtidigt som risken ökar att

tillståndet förvärras. Därför är vi glada att allt fler inom specialistvården väljer att gå över till våra digitala lösningar, som gör det möjligt för patienter att snabbt få den hjälp och vård de behöver, direkt hos sin mottagning. Behöver en annan specialistenhet kopplas in, kan det göras sömlöst i gränssnittet utan att patienten behöver börja om. Vi har sett att vården kan vara effektiv, utan att tumma på vare sig kvalitet eller arbetsmiljö, avslutar Anna-Karin Edstedt Bonamy.

Om Doctrin

Doctrin är Sveriges ledande plattformsleverantör för digifysisk vård. Doctrins lösningar används hos flera av Sveriges största vårdgivare med ca 2 miljoner patientärenden årligen. Resultaten är förbättrad medicinsk kvalitet, effektivare flöden och kommunikation, mindre stressad vårdpersonal och framför allt nöjdare patienter

Medarbetarna kan med vår plattform istället lägga mer tid på det mänskliga mötet vilket är bra både för patient, medarbetare och vårdgivare. Anna-Karin Edstedt Bonamy

Text Ulrika Fallenius

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset påbörjade för ca ett och ett halvt år sedan ett arbete med att systematiskt arbeta med kvalitet på samtliga enheter och under hösten har ett baspaket för kvalitet och patientsäkerhet introducerats på sjukhuset. Enligt sjukhusdirektör Marianne van Rooijen är ett systematiskt kvalitetsarbete det absolut bästa sättet att hushålla med sjukhusets resurser. Samtidigt väcker det medarbetarnas engagemang och stolthet.

Text Annika Wihlborg

För snart två år sedan antog Akademiska sjukhuset fyra förflyttningar som bör göras för att fortsätta vara ett ledande universitetssjukhus. Ett av dem var att arbeta mer datadrivet med kvalitet. Det innebär bland annat att varje verksamhet arbetar utifrån sina egna data, den information som visar resultaten från den egna verksamheten.

–Genom att titta på de åtgärder och behandlingar man har satt in och analysera utfallet ser verksamheten hur de har fungerat. Därefter kan varje verksamhet ta ställning till om de bör göra något annorlunda framöver, säger Marianne van Rooijen, som i grunden är specialistläkare i obstetrik och gynekologi och har arbetat som verksamhetschef, divisionschef och biträdande sjukhuschef innan hon utsågs till sjukhusdirektör på Akademiska 2021.

Bygger kvalitetsarbetet nerifrån och upp

En viktig utgångspunkt i det datadrivna kvalitetsarbetet är just att medarbetarna i varje verksamhet själva fått vara med och definiera sina egna kvalitetsindikatorer, de faktorer som visar deras kvalitet.

–Vår ambition är att kvalitetsarbetet på ett naturligt sätt ska integreras i den dagliga verksamheten. Genom att bygga kvalitetsarbetet nerifrån och upp involverar och engagerar vi medarbetarna i vår strävan efter att ständigt förbättra vårdkvaliteten. Det

Stärker vården med datadrivet kvalitetsarbete

genererar delaktighet och stolthet. För oss har det varit en resa att få i gång det systematiska kvalitetsarbetet i samtliga verksamheter, men nu har vi lagt en bra grund till vårt arbete, säger Marianne.

Baspaket för kvalitet och patientsäkerhet Akademiska sjukhuset har lanserat ett baspaket för kvalitet och patientsäkerhet som tar ett samlat grepp kring sjukhusets kvalitetsarbete. Grundtanken är att göra det enkelt för verksamheterna att löpande utvärdera sina viktigaste kvalitets- och patientsäkerhetsparametrar.

–Det är viktigt att arbeta systematiskt och långsiktigt med ett kvalitetsarbete som genomsyrar hela organisationen. Vi har bland annat tagit fram en dashboard i vårt uppföljningssystem. I systemet kan verksamhetscheferna enkelt jämföra resultatet av sitt kvalitetsarbete med andra verksamheter, internt och externt. För många av våra medarbetare känns det betydligt mer motiverande att vara delaktig i ett kontinuerligt kvalitetsarbete än att i första hand sträva efter en ekonomi i balans, säger Marianne.

Involvera medarbetarna tidigt Hon är övertygad om att kvalitet och ekonomi går hand i hand. Om Akademiska sjukhusets medarbetare erbjuder sina patienter bästa möjliga omhändertagande minskar antalet reoperationer. Patienten kan även åka

Marianne van Rooijen

hem tidigare och antalet läkarbesök blir färre. Det spar resurser och resulterar dessutom i nöjdare patienter.

– Mitt råd till andra sjukhus som vill systematisera sitt datadrivna kvalitetsarbete är att involvera medarbetarna i ett så tidigt stadium som möjligt. Gärna i arbetet med att definiera verksamhetens främsta kvalitetsindikatorer. Glöm inte att premiera de verksamheter som nått framgång i sitt kvalitetsarbete. Vi uppmärksammar exempelvis kontinuerligt ”tertialets förflyttning” genom att lyfta fram en grupp medarbetare eller en avdelning som åstadkommit en positiv förflyttning av något slag, säger Marianne van Rooijen avslutningsvis.

Mitt råd till andra sjukhus som vill systematisera sitt datadrivna kvalitetsarbete är att involvera medarbetarna i ett så tidigt stadium som möjligt.

Marianne van Rooijen Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset

FOTO: TIM SOBEK

Vi frigör din tid och möjliggör livsviktig skillnad

Omilon är Nordens ledande verksamhet inom effektiv dokumentation. Vi frigör tid för samhällsviktiga funktioner så att de kan koncentrera sig på sin huvud uppgift. Genom ny teknologi och användning av digitala lösningar, bland annat tal-till-text, effektiviseras det administrativa arbetet för de samhällsfunktioner som behöver det bäst, exempelvis sjukvård, polis och kommunal omsorg. Med vår lösning halveras den tid som läggs på administrativa uppgifter vilket kan frigöra en hel arbetsdag i veckan.

omilon.se

Hela denna tematidning

Avancerad läkemedelsbehandling i hemmet avlastar sjukvården

Behandlingar med läkemedel i infusion som man idag genomför på sjukhus går i stället, tack vare tekniska framsteg, i många fall genomföra i patientens hem. Vi kan distribuera läkemedlen direkt hem till patienten, alternativt till hemsjukvården eller primärvården om patienten behöver stöd i sin medicinering, säger Erik Nordhall, regionchef för ApoEx Region Nord.

Så avlastar man vården Patienter som är i behov av exempelvis intravenös antibiotikabehandling men i övrigt är relativt friska, mår i många fall bäst av att slippa vara kvar på sjukhus. I stället får patienten vara i sin egen hemmiljö. Det frigör samtidigt vårdplatser och avlastar därmed sjukhusvården.

–Läkemedelspumpar och annan teknologi säkerställer att doseringen blir exakt rätt för varje enskild

patient, även vid relativt avancerad läkemedelsbehandling, säger Sari Frigård, aff ärsutvecklare inom sjukhusfarmaci på ApoEx.

Med patientens säkerhet och trygghet i fokus Hon betonar att avancerad läkemedelsbehandling i hemmet inte lämpar sig för alla patienter. Det är viktigt att patienten känner sig trygg.

Om en patient exempelvis behöver komma till sin lokala hälsocentral på daglig basis för att få hjälp och stöd i sin läkemedelsbehandling så kan det stödet erbjudas.

ApoEx testar för närvarande konceptet med avancerad läkemedelsbehandling i hemmet i delar av norra Sverige, där avstånden till sjukhus ofta är långa.

Erik Nordhall är dock övertygad om att avancerad läkemedelsbehandling i hemmet kan göra stor nytta för patienter i hela Sverige.

–För en patient som exempelvis har tio mil till närmaste sjukhus kan det vara en otrolig lättnad att slippa resa till sjukhuset för att få sin cytostatikabehandling, antibiotikainfusion eller nutrition. Att i stället kunna få behandlingen på hemmaplan med stöd av sjukvården kan göra stor skillnad för patientens livskvalitet, avslutar Erik.

Läkarjouren är ett livsviktigt komplement till vården

Sedan 1989 har Läkarjouren arbetat med vårdbemanning och hjälpt verksamheter i Sverige och Norge.

Vi upplever att omställningen inom hälso- och sjukvården gör det svårare att behålla och rekrytera personal med rätt kompetens, säger Helena FredrikssonÅgren, VD på Läkarjouren.

Jämlik vård i både glesbygd och storstad

påverka balansen mellan arbete och fritid. Men det kan även handla om nya erfarenheter inom yrket.

Denna artikel är i samarbete med Läkarjouren i Norrland AB.

– Vi vill bidra till en likvärdig vård i hela landet, fortsätter Anna Rutfors, Aff ärschef på Läkarjouren. Läkarjouren fungerar som ett komplement där vi hjälper våra uppdragsgivare med rätt bemanning och den specialistkompetens som efterfrågas. Till exempel kan sjukhus på mindre orter få in kontinuitet med viss specialistkompetens som annars är svårrekryterad.

Vårdpersonal efterfrågar flexiblare anställningsformer Ett av skälen till att fler söker sig till andra anställningsformer är kunna

– Genom flexibel anställningsform kan läkare och sjuksköterskor påverka sin arbetssituation och få möjlighet att jobba på andra arbetsplatser. Det kan också vara kompetenshöjande eller utvecklande för de som arbetar med oss, men även för verksamheterna, fortsätter Helena.

Gedigen kunskap och erfarenhet – Läkarjouren är ett av Sveriges äldsta bemanningsföretag inom vården. Hög medicinsk kompetens har genomsyrat bolaget sedan starten och flera nyckelpersoner är legitimerade sjuksköterskor och läkare, berättar Helena.

Höga krav för att bli vårdkonsult hos Läkarjouren – Vi vet vad som krävs för att för att bemanningen ska fungera, hög

kvalitet går alltid före kvantitet. Utöver kontroller, intervjuer och noggranna referenstagningar ser vi gärna att våra vårdkonsulter kan jobba med god kontinuitet och har lång erfarenhet inom sin specialitet, fortsätter Anna Rutfors. Med våra kvalificerade konsulter är vi ett viktigt komplement till den befintliga hälso- och sjukvården, tillsammans får vi hela vården att må bättre.

Läs mer på apoex.se.

ärschef, Läkarjouren

Nu utvecklar ApoEx, tjänstespecialist inom läkemedelshantering för vårdgivare, flera koncept för patienter som vanligtvis ges avancerad läkemedelsbehandling på sjukhus. Patienterna kan numera i stället få sin läkemedelsbehandling i hemmet på ett tryggt, patientsäkert och effektivt sätt.

Text Annika Wihlborg

Denna artikel är i samarbete med ApoEx.

Läkemedelspumpar och annan teknologi säkerställer att doseringen blir exakt rätt för varje enskild patient.

Helena FredrikssonÅgren VD, Läkarjouren

Anna Rutfors

Läkarjouren fungerar som ett komplement och hjälper uppdragsgivare att bemanna sin verksamhet med erfarna läkare och sjuksköterskor.

Text Jenny Levin

Robot ger mer tid till patienterna

Genom att effektivisera återkommande arbetsuppgifter kan mer tid läggas på patientmötet. Denna förflyttning pågår på Ersta sjukhus där man med hjälp av en RDA (Robot Desktop Automation) lyckats automatisera ett administrativt arbetsmoment och nu utreder vilka fler man kan digitalisera.

– Att manuellt mata in enskilda data för kvalitetsindikatorerna i registret tog mig 2 minuter och 37 sekunder per patient. Nu tar det 31 sekunder. Tidsbesparingen är enorm, säger Adam.

En arbetsuppgift som tidigare involverade datainhämtning och överföring via papperslappar mellan olika personer i två olika system har nu reducerats till ett par knapptryck.

Adam Carstens Verksamhetschef Ersta sjukhus Medicinklinik

– Administration kring patienten är en viktig och växande del av det vi gör i sjukvården. Tyvärr är våra administrativa system idag trögjobbade och tidskrävande då de kräver ett stort antal klick, dubbelarbete och så saknas det systemintegrationer, säger Adam Carstens, verksamhetschef på Ersta sjukhus Medicinklinik.

– Vi ville undersöka om det gick att minska administrationen och samtidigt höja kvaliteten. RDA-tekniken är ett sätt att göra det på, säger Adam.

Att många brottas med samma utmaning är säkert en av anledningarna till att nyheten om detta pilotprojekt väckt så mycket intresse och buzz i branshen.

Stort behov för digitala lösningar För uppmärksammad har RDA-roboten blivit. Med några få knapptryck säkrar den överföring av medicinsk patientdata till kvalitetsregistret SWIBREG (det nationella kvalitetsregistret för patienter med inflammatorisk tarmsjukdom).

– De som hört av sig efter att vi gick ut och berättade om vår digitala lösning är framför allt kollegor från andra sjukhus. Det är tydligt att det finns ett stort behov och intresse för digitala lösningar som effektiviserar de här administrativa processerna, säger Adam.

Från 47 till 3 knapptryck

Den digitala innovationen som Ersta sjukhus sjösatt tillsammans med deras IT-avdelning och Sirenia AS gör att arbetsuppgifter som tidigare tog åtskillig tid nu utförs med några få knapptryck.

– Att 47 knapptryck blev 3 skapar inte bara tid för annat, det höjer också datakvaliteten då informationen hämtas direkt från källan, journalsystemet. I förlängningen höjer detta kvalitetsregistrets validitet som beslutsstöd och underlag för forskning och analys, säger Adam.

Jobbar aktivt med digitalisering Pilottestet med SWIBREG-registret har gett mersmak. Nu undersöker man vilka andra administrativa rutiner som kan automatiseras. Bokning och planering av patienternas omhändertagande konsumerar idag mycket administrationstid och skulle mycket väl kunna automatiseras.

– På Ersta sjukhus jobbar vi aktivt med att använda digitala tekniker för att frigöra tid till mer personcentrerad vård. Det finns massor av administrativa processer man kan förenkla för att frigöra tid för att möta patienten, säger Adam som ser pandemin som en möjliggörare.

– Pandemin skapade en situation där vi behövde vrida och vända på varje sten för att kunna fortsätta ge god vård under extrema omständigheter. Digitala processer intensifierades och det är fantastiskt att vi idag kan möta våra patienter digitalt. Men bara att starta upp en videolänk tar ett par minuter av den tid som egentligen borde läggas på själva mötet. Det finns tid att spara var man än tittar om man har de glasögonen på, konstaterar Adam.

Och de tidseffektiviserande glasögonen, de sitter stadigt på Ersta sjukhus nytänkare.

INFO

Ersta sjukhus i korthet

En del av Ersta diakoni, Sveriges största aktör inom idéburen vård och omsorg. Ersta sjukhus har funnits sedan 1864.

Här erbjuds högkvalitativ, specialiserad sjukvård med bredd och spetskompetens:

Specialistvård inom kirurgi- och anestesi, medicin och röntgen

Vårdcentral Palliativ klinik för vuxna och barn Rehabilitering/aktiv fysioterapi Forskning inom medicin och kirurgi

Universitetssjukvårdsenhet sedan januari 2021.

År 2023 öppnar Ersta diakoni sitt nybyggda sjukhus (nya sjukhuslokaler) på Södermalm i Stockholm, något som utökar sjukhusets kapacitet ytterligare.

Vad händer när man lyckas minimera tiden för administration? Ersta sjukhus tar hjälp av en robot och ökar tiden för patienterna.

Nya framtidssjukhuset på Södermalm i Stockholm står klart 2023.

Denna artikel är i samarbete med Ersta sjukhus.

Tidseffektiv svensk innovation minimerar risken för korskontaminering

Det är inte ovanligt att sjukvårdspersonal byter engångshandskar uppemot fyrtio gånger per dag. Det tar både tid och innebär en risk för korskontaminering. Med de flesta handskförpackningar finns idag en stor risk för kontaminering i samband med att man sticker in fingrarna för att dra ut en ny handske. Risken för resursslöseri är dessutom stor. Det är relativt vanligt att fler handskar följer med när man drar ut en handske. Att tvätta och sprita händerna samt att ta på sig nya handskar är tidskrävande, i synnerhet för vårdpersonal som upprepar momentet många gånger under en arbetsdag.

Automatisk applicering av handsken GloveU DT100 är en svensk innovation med uppfinnaren Håkan Lö olm som upphovsman.

–Håkan fick idén till GloveU DT100 när han blev betjänad i livsmedelsbutikens delikatessdisk. Resultatet är en lösning som sparar tid, förbättrar hygienen och

minskar risken för korskontaminering, säger Niclas Almquist, COO på innovationsföretaget GloveU Hygiene Platforms.

GloveU DT100 är en maskin som på tre sekunder applicerar handsken på handen, utan att användaren behöver vidröra handskens utsida. Lösningen minskar risken för korskontaminering med upp till 99 procent, sparar en arbetsdag per användare och månad och minskar handskspillet till nära noll.

Förbättrar arbetsmiljön GloveU DT100 kommer att vara i produktion i maj 2023 men kan redan nu beställas via GloveU Hygiene Platforms hemsida.

–Vi har fått ett mycket positivt gensvar när vi visat upp GloveU DT100 för sjukvårdspersonal. Utöver att minska kontaminationsrisken och risken för sjukhusförvärvade infektioner så förbättrar vår lösning även personalens arbetsmiljö. Den sparar dessutom tid och i förlängningen resurser, säger Niclas.

Livsavgörande skillnad för stroke-patienter med ny CE-märkt teknik

Tidig diagnos av stroke ger stora vinster för både individen och samhället. Medfield Diagnostics effektiviserar strokevården med sin revolutionerande CE-märkta teknik. Nu har företaget trätt in på den europeiska marknaden.

Vid en stroke är varje minut viktig för patienten.

Medfield Diagnostics har utvecklat MD100 Strokefinder, ett bärbart system som screenar för propp och blödning i hjärnan. På så vis kan rätt behandling sättas in snabbt, redan av ambulanspersonal.

–Potentialen för Strokefinder är fantastisk, säger vd Stefan Blomsterberg. Om insatser sätts in inom sextio minuter har patienten mycket goda chanser att bli helt återställd.

Medfield Diagnostics teknik identifierar pågående stroke med hjälp av mikrovågor. Skador i patientens hjärnvävnad ger då ekon som analyseras av algoritmer, vilka i sin tur automatiskt genererar ett svar på mindre än två minuter. Denna bedömning innehåller information som gör att sjukvårdspersonal kan öka precisionen i beslut om vård för patienten.

Stora vinster Idag räknar man med att endast 20 procent av alla världens strokepatienter

får rätt behandling i rätt tid. Väntetiderna på akutmottagningarna är långa, kliniska bedömningar tar ofta tid och kan försvåras av bland annat språksvårigheter och differentialdiagnoser.

–Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och vården upplever idag en stor systemstress. Med Strokefinder får man träffsäker information där diskrimineringsfaktorer som språk, ursprung, socioekonomisk status och fysiska faktorer inte påverkar mätningen, säger Jonas Liljedal, marknadschef på Medfield Diagnostics och tidigare ambulanssjuksköterska. Han menar också att Strokefinder ger möjlighet till stora vinster för den enskilde, för vårdorganisationer och för hela samhället. Kostnader minskar från såväl undersökningar, behandling och sjukskrivning, som förkortad rehabilitering och förbättrad livskvalitet för patienten.

Distribution i Europa Tidigare under 2022 fick Medfield sin produkt CE-märkt för den europeiska

Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar och vården upplever idag en stor systemstress.

Jonas Liljedal

marknaden. Processen tog endast sex månader.

–Det är tack vare mycket hög kvalitet i arbete och dokumentation. Under utvecklingstiden har vi haft kontakt med många av världens ledande strokeforskare, så både produkten och företaget är välbekanta för många. Nu går vi in i en försäljningsfas med fokus på Norge, Nederländerna, Storbritannien och Grekland. Från grekiska FlexMed har vi nyligen erhållit en första kommersiell order på tre MD100 Strokefinder, avslutar Stefan Blomsterberg.

Över 100 miljarder engångshandskar används varje år och efterfrågan ökar stadigt. Samtidigt är kostnaderna för dålig handhygien höga, inte minst i sjukvården i form av bland annat sjukhusförvärvade infektioner. En ny svensk innovation presenterar nu en lösning på problemet.

Niclas Almquist COO, GloveU Hygiene Platforms

Denna artikel är i samarbete med GloveU Hygiene Platforms.

Text Annika Wihlborg

Stefan Blomsterberg VD Medfield Diagnostics

Jonas Liljedal Sälj- & marknadschef Medfield Diagnostics

Denna artikel är i samarbete med Medfield Diagnostics.

Text Ulrika Fallenius

Framtidens sjukhus är inom räckhåll

Vi behöver inte gå över ån efter framtidens sjukhus. Det räcker att ta klivet över tröskeln.

tminstone om vi bestämmer oss för att nyttja lösningarna, kunskapen och den unika kompetens som redan finns till hands.

Innanför dörren till framtidens sjukhus levereras kvalitativ vård trots hårda knackningar från omvärldens störningar: klimatförändringar, pandemier och stundande energikriser. Sjukhuset står stadigt i stormen, motståndskraftigt och anpassningsbart.

Och detta är ingen tillfällighet. Fossila bränslen har strategiskt fasats ut och engångsartiklar har blivit cirkulära. Avloppsvattnet renas från läkemedelsrester, överskottsvärmen och kylan tas om hand, all rengöring är kemikaliefri, automation besparar anställda från tunga lyft och monotona uppgifter, och befintliga tillgångar av utrustning delas samt optimeras.

Brist på samverkan

Men medan vi står kvar på andra sidan tröskeln stämplar vi gärna framtidens sjukhus som en önskedröm. Sanningen kan då vara upplyftande: Det finns mycket att göra för att förverkliga drömmen.

nordicshc.org

Varför väljer vi då att gå över ån efter vatten eller, som i detta fall, efter framtidens sjukhus?

Anledningen är sannolikt inte bristen på innovation. Gröna hälso- och sjukvårdsprodukter och tjänster finns på marknaden och har hjälpt Sverige att bygga upp ett gott internationellt renommé. Våra sjukhusbyggnader associeras med plusenergi, snökyla och luftgasreningsteknik. Inte minst den europeiska energikrisen har triggat intresset för hur svenska sjukhus i snitt kan använda betydligt mindre energi per kvadratmeter.

Det är nog snarare bristen på samverkan som hindrar oss från att se vattnet i ån.

Hållbara sjukhus för framtiden I Sverige har vi en tendens att luta oss tillbaka på ingrodda stuprör och slentrianfinansierade satsningar. Många möjligheter förblir tämligen okända på hemmaplan och strategier för att bemöta omgivningen övervägande reaktiva. Att dessutom addera intern konkurrens i smeten förlamar vår förmåga att se helheten: hur gränsöverskridande beslut kan föra oss framåt.

Gröna, hållbara sjukhus kan bidra

med samhällsnytta, exportintäkter och nya arbetstillfällen. Den som tvivlar kan se till det tvärsektoriella nätverk som Nordic Center for Sustainable Healthcare (NCSH) har byggt upp sedan 2015. Nätverket tillgängliggör befintliga lösningar och bästa praxis från Norden, med samarbetsmodell à la multiintressent-dialog.

Att använda vattnet mitt framför näsan borde vara Sveriges strategi. Framtidens sjukhus är inom räckhåll och kunderna står redo: Hållbar sjukvård kan bli vår nästa stora exportindustri. För att detta ska lyckas krävs partnerskap, samsyn och framför allt, vilja.

Daniel Eriksson Founder & CEO, NCSH

Felicia Hedetoft Head of Communi cations, NCSH

Text Felicia Hedetoft & Daniel Eriksson

Gröna, hållbara sjukhus kan bidra med samhällsnytta, exportintäkter och nya arbetstillfällen.

Oncotype DX®-testet rekommenderas för användning inom svensk bröstcancervård

Oncotype DX®- testet, är det enda genomiska testet för bröst cancer som kan förutsäga den förväntade nyttan av cytostatika. Därmed kan man undvika såväl över- som underbehandling och samtidigt förbättra patienthälsan och spara pengar.1, 2

Den 19:e november 2021 rekommen derade Medicintekniska produktrådet (MTP-rådet) Oncotype DX Breast Recurrence

Score®-testet för använd ning vid beslut om adjuvant kemote rapi för patienter med hormonpositiv, HER2-negativ tidig

bröstcancer.2 Testet används redan rutinmässigt i fertalet länder i Europa och världen och har hittills genomförts på över en miljon patienter.3

Reducerar både över- och underbehandling MTP:s rekommendation kommer efter att Tandvårds- och Läkemedelsför månsverket (TLV) i juni 2021 publicerat en hälsoekonomisk utvärdering av Oncotype

DX®-testet där det framkom att testet är det enda vars användade förväntas resultera i reduktion av både över- och underbehandling med cytostatika. TLV konstaterade även att användandet av Oncotype

DX®-testet leder till förbättrad patienthälsa och kostnadsbesparingar jämfört med nuvarande klinisk

praxis.1

”– I jämförelse med Prosigna (den andra metoden som rekommenderas av MTP) är Oncotype

DX®-testet vad vi hälsoekonomer kallar en dominant metod, det vill säga som både vinner hälsa och sparar resurser, säger LarsÅke Levin, professor i hälsoekonomi vid Linköpings universitet, efter att ha jämfört de två metoderna utifrån TLV:s HTA-rapporter.

Både för lymfkörtelnegativa och lymfkörtelpositiva

ca 80 % kvinnor med lymfkörtelnegativ sjukdom som inte har någon signifkant nytta av cytostatika (baserat på Recurrence

Score®-resultat 0-25) samt den viktiga minoritet (med ett resultat på 26-100) för vilka cytostatika har en signifkant betydelse för minskad återfallsrisk.4

Även resultaten från den randomiserade kontrollerade RxPON DER-studien, vilken inkluderar mer än 5 000 patienter (Kalinsky K et al. New Engl J Med 2021), visar att testet även identiferar de ca 80 procent postme nopausala patienter med spridning i upp till tre lymfkörtlar som inte har någon signifkant nytta av cytostatika.5

För mer information gå till: https://www.oncotypeiq.com/en-GB/ breast-cancer/healthcare-professio nals/oncotype-dx-breast-recurren ce-score/about-the-test

Om Oncotype DX Breast Recurrence Score® -testet Oncotype DX Breast Recurrence Score®-testet tillhandahåller information om den individuella biologin hos en tumör och underlättar därmed utformandet av individanpassade behandlingsmetoder vid hormonpositiv, HER2 negativ bröstcancer.

Testet beställs av läkaren och utförs på en liten mängd tumörvävnad som samlas in under en biopsi eller operation. Efter att testet har utförts får läkarna tillbaka ett så kallat Recurrence Score - ett tal mellan 0 och 100 som indikerar åter fallsrisk och uppskattad cytostatikanytta - specifkt för patientens tumör.

Oncotype

DX®-testet är det enda testet i MTPs rekommendation som genom kliniska randomiserade kontrollerade studier har validerats för användning hos både pre- och post menopausala kvinnor samt för både lymfkörtelnegativ och lymfkörtelpositiv (1-3 positiva noder) tidig bröst cancer.2,4,5,6,7 Världens hittills största adjuvanta bröstcancerstudie, TAILORx (Sparano et al. New Engl J Med. 2018), som inkluderade mer än 10 000 patienter, visade på Oncotype

DX® -testets förmåga att identifera de

1. läkemedelsförmånsverket, Tandvårds- och. Health economic assessment of Oncotype DX in breast cancer. TLV.SE. [Online] https://www.tlv.se/medicinteknik/halsoekonomiska-bedom ningar/avslutade-bedomningar/arkiv/2021-07-12-halsoeko nomisk-bedomning-av-oncotype-dx-vid-brostcancer.html. [Cited: July 12th, 2021.] https://www.tlv.se/medicinteknik/ halsoekonomiska-bedomningar/avslutade-bedomningar/ arkiv/2021-07-12-halsoekonomisk-bedomning-av-oncoty pe-dx-vid-brostcancer.html

2. MTP Council. Janusinfo. Gene expression analysis prior to decision on adjuvant treatment of breast cancer. [Online] November 18, 2021. [Cited: November 19, 2021.] https://www. janusinfo.se/nationelltinforandeavmedicinteknik/rekommenda tioner.4.74a8b4c1170b06b45db47225.html.

3. Genomic Helath Inc. Data on fle. 1 million patients tested. 2019

4. Adjuvant Chemotherapy Guided by a 21-Gene Expression Assay in Breast Cancer.

JA Sparano, R J Gray, DF. Makower, et al. 2018, N Engl J Med, Vol. 379, pp. 111-121.

5. Kalinsky K, et al. New Engl J Med. 2021.

6. Gene expression and beneft of chemotherapy in women with node-negative disease, estrogen recpetor -postive breast cancer. Paik S, Tang, G, & Shak S et al. 23, 2006, Journal of Clinical Oncology , Vol. 24, pp. 3726-3734.

7. Prognostic and predictive value of the 21-gene recurrence socre assay in postmenopausal women with node-positive, osetorgen-receptor-positive breast cancer on chemotherapy: a retropsective analysis of a randomised trial. Albain KS, Barlow WE, Shak s, et al. 2009, The Lancet Oncology, Vol. 11, pp. 55-65.

DEFINED BY FOCUS

Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet