Ojämlik kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar Trots att många vet om vad som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, är det inte alla som ser sina egna riskfaktorer. Det visar en ny studie gjord på 432 svenskar i åldrarna 40-70 år, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Preventive Medicine Reports. Åsa Grauman, postdoktor vid Centrum för forskningsoch bioetik vid Uppsala universitet. Foto: David Naylor.
12
#1 2022
Hur vi ser på sjukdom påverkar våra attityder till prevention. I en ny studie från Uppsala universitet fick 432 slumpmässigt utvalda svenskar, i åldrarna 40 till 70 år, svara på en enkät om vad de vet om orsakerna till hjärtinfarkt och hur mycket de tror att de själva kan påverka sin egen risk att drabbas. Resultaten visar att det är stor variation mellan hur människor ser på hjärt- och kärlsjukdom. Det är till exempel olika för män och kvinnor. Om de själva hade kända riskfaktorer för sjukdom spelade roll, samt även hur hög hälsoliteracitet de har, alltså deras förmåga att förstå och ta till sig kunskap om hälsa. – Din förmåga att hitta, förstå och använda hälsoinformation för att fatta beslut påverkar dina attityder. Det är viktigt, eftersom våra resultat visar att det sätt som en människa uppfattar sjukdom också påverkar hur villiga de är att delta i hälsoundersökningar. Det påverkar
också hur de vill få sina testresultat redovisade, säger Åsa Grauman, postdoktor vid Centrum för forskningsoch bioetik vid Uppsala universitet. Kvinnor listade stress som sin viktigaste riskfaktor
Deltagarna såg rökning, högt blodtryck och övervikt som de viktigaste orsakerna till hjärtinfarkt. Men ungefär en femtedel av de som svarade kände inte till att diabetes också är en riskfaktor. Kvinnor listade stress som sin viktigaste riskfaktor, medan män tenderade att välja kategorin övervikt och fetma. Ett oväntat resultat var att de personer som visste om att de själva hade en riskfaktor, till exempel rökning, högt blodtryck, övervikt eller stillasittande, la samtidigt mindre vikt vid just den specifika riskfaktorn än vad andra deltagare gjorde. Överraskande nog var förhållandet omvänt för stress. Där de som rapporterade hög stress också betonade att det är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. – De som upplevde att de själva inte kan påverka sin egen risk för hjärtinfarkt, ville heller inte ta emot råd i samma utsträckning som andra personer. Det betyder att man inom vården måste anpassa hälsoundersökningar och sättet som människor får information om hur sin hälsa. Att öka hälsoliteraciteten kan vara ett sätt att stärka
