GÄSTLEDARE
VARFÖR ÄR SVERIGE BLAND DE SÄMSTA I KLASSEN I EUROPA PÅ OSTEOPOROSVÅRD? Var femte minut bryter sig en person i Sverige till följd av osteoporos. Sverige är det land inom EU som har flest människor med sjukdomen osteoporos (benskörhet). I en europeisk jämförelse ligger Sverige i botten vad gäller väntetider och tillgång till bentäthetsmätare som diagnostiserar osteoporos. Hur kan detta få fortsätta år efter år?
Socialstyrelsen har satt ner foten många gånger och vill se stora förbättring i alla regioner. Socialstyrelsen ger högsta möjliga prioritet till sjukvården att tillhandahålla rutiner som identifierar frakturpatienter och ser till att de utreds och behandlas (frakturkedjor) men sådana rutiner lyser med sin frånvaro på de allra flesta svenska sjukhus. Det är en stor förvåning att vi inte kommer framåt med en sjukdom som orsakar otroligt mycket lidande, kostar samhället och sjukvården mycket och som faktiskt går att behandla. Vid osteoporos försvagas skelettet på grund av en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad. Till följd av detta bryter sig personen lätt, till exempel vid fall från stående, eller bara av att man lyfter till exempel en matkasse. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor, särskild efter klimakteriet då östrogennivån går ner och inte ger samma skydd längre. I Sverige sker runt 90 000 frakturer varje år som är orsakade av osteoporos, 16 000 av dessa är frakturer i höfterna, dvs lårbenshalsen, av dessa patienter avlider cirka 30 % inom ett år. För få bentäthetsmätare
Att ställa diagnos osteoporos är enkelt, det görs via en bentäthetsmätning i en DXA-maskin, en lågstrålande röntgenutrustning. Tillgång till DXA-mätare och kvalificerad och kompetent personal att utföra och tolka mätningarna är A och O för att kunna ställa diagnos. I en nyligen publicerad studie som kartlagt sjukvården för osteoporos i EU, hamnar Sverige i samma bottengrupp som några av EU:s fattigaste länder. Sverige har en mycket låg tillgång till DXA-mätare, knappt åtta/ miljonen, bara Bulgarien, Lettland, Ungern och Polen har lägre tillgång. Näst längst väntetider i Europa
Bedömningen av osteoporos beror inte enbart på tillgängligheten av DXA-mätare utan också hur effektivt dessa används. Sverige har i den europeiska jämförelsen tredje längst väntetider, 90 dagar, bara Cypern och Spanien har längre väntetider. Flertalet andra EU-länder ligger under 45 dagar. För att kunna förhindra frakturer krävs medicinska
insatser. Ändå visar studien att medicineringen, som är effektiv och inte dyr, används i alldeles för liten utsträckning och dessutom minskar användningen. Denna europeiska kartläggning gjordes innan pandemin och hur det ser ut nu med osteoporosvården efter två år med corona vet vi inte riktig ännu men att det blivit någon förbättring det är vi säkra på att det inte blivit! Det finns också en utbredd missuppfattning att osteoporos är något ”naturligt” för äldre människor och att det inte går att behandla. Inget kan vara mer fel! Osteoporos är en av de mest kostsamma sjukdomarna och den skördar fler liv än trafiken och många andra sjukdomar som folk i allmänhet uppfattar som ”farliga och riskfyllda” att få. Varför tas just osteoporos med en axelryckning? Vi i Osteoporosförbundet gör vad vi kan för att sprida kunskap om sjukdomen, bland annat i informationskampanjen ”ge oss två minuter”, som är en ”snabbutbildning” i osteoporos som finns på www.osteoporos.org. Osteoporos är en av de mest kostsamma sjukdomarna och den skördar fler liv än trafiken och många andra sjukdomar som folk i allmänhet uppfattar som ”farliga och riskfyllda” att få. Varför tas just osteoporos med en axelryckning? Det viktigaste att veta är:
• Osteoporos märks inte förrän man får en fraktur. En kvinna över 50 år som får ett benbrott någonstans i kroppen ska genomgå en bentäthetsmätning. • Om kroppslängden har minskat mer än tre centimeter kan det tyda på att skelettet har en låg bentäthet. • Håll koll på släkten. Har mamma, mormor, gammelmormor brutit sig? 60 - 70 % av de som får osteoporos har ärvt sjukdomen. • Några extra kilon efter klimakteriet kan motverka benskörhet. Dels ökar tyngden belastningen på skelettet, dels skyddar hullet vid fall. Men stor övervikt ökar tvärtom risken för fraktur, särskilt i fötterna. • Vid fysisk aktivitet används och belastas skelettet, vilket ger en signal om att här behövs en förstärkning och ny benmassa bildas. Skelettet fungerar som en muskel. Belastar vi det inte så förtvinar det.
MAI BERGSTRÖM Ordförande Osteoporosförbundet #1 2022
5
