8
GRANBARKBORREN
MED MELLANSKOG NR 2 2022
Ny teknik i kampen mot borrarna Granbarkborren kopplar ett grepp om stora delar av Mellanskogs område. När gammal värdefull granskog plötsligt förvandlas till bränsleved behöver skogsägarna dämpa förlusterna. Med ny teknik och kartläggning gör de skogliga rådgivarna allt som står i sin makt för att hjälpa. TEXT JESPER MOTT FOTO JOCKE LAGERCRANTZ, MATILDA KREEM, JENNY PARNESTEN
UTÖVER TRADITIONELL INVENTERING av skogen fokuserar Mellanskog på tre teknikområden för att minska spridningen av granbarkborrarna. Det handlar om att skapa riskkartor, genomföra förändringsanalys och att få överblick med hjälp av drönare. I det akuta skedet kan granbarkborren enbart bekämpas genom avverkning. På sikt kan lövinslag, glesare plantering och tidigare avverkning ha positiva effekter. Projektet Stoppa borrarna Magnus Sääf är skoglig förvaltare på Mellanskog med ansvar för flera häradsallmänningar. Han är också gruppledare för inventering inom projektet Stoppa borrarna och lägger en stor del av sitt arbete på att stoppa spridningen av skadeinsekten. – Vi har kontinuerliga möten och genomför svärmningsövervakning med hjälp av fällor som finns placerade ute hos medlemmarna. Det ger oss en hint om var spridningen är på väg, säger Magnus Sääf.
”Vi behöver den hjälp vi kan få för vi kommer aldrig hinna med allt själva. Skogen dör snabbt om granbarkborren svärmar.”
Just nu är det mycket besvärligt i Uppland, men de allra största skadorna har varit i Södermanland och Västmanland. Magnus Sääf berättar att det finns fastigheter på upp till 1 000 hektar där ingen äldre granskog står kvar överhuvudtaget. Just äldre granskog är en förutsättning för att granbarkborren ska få fäste eftersom larverna behöver stammar på minst 15 centimeter för att växa och utvecklas. De riktigt stora svärmningarna sker efter extrema år med torka som 2018, och när stormar fällt många träd som markägarna inte hunnit röja undan. Torkan och värmen 2018 satte i gång kraftiga spridningar och värmen under de följande somrarna har inneburit fortsatta problem. Med värmen kan borrarna svärma flera gånger under samma säsong och det ger explosionsartad förökning. Det enda sättet att stoppa spridningen på kort sikt är att avverka skadade bestånd och få ut nyangripna träd. Om de avverkas i tid så betingar de ett högre värde. Redan angripen skog är otjänlig som virke och det innebär stora förluster för skogsägarna. Digitala kartor, AI och satelliter Johan Malmqvist är GIS-arkitekt på Mellanskog. I sin roll länkar han en mängd information till digitala kartor och tar fram AI-lager som definierar var det finns riskzoner. De skogliga rådgivarna analyserar underlaget och hjälper sedan skogsägarna att planera och förbereda lämpliga åtgärder. – Något förenklat handlar det om att rita ut gammal skog där granbarkborren riskerar att få fäste. Det krävs också närhet till tidigare skadad skog och en rad andra parametrar, säger Johan Malmqvist.
Förutom riskkartorna använder Mellanskog också förändringsanalyser för att se på spridningen. Det bygger på satellitbilder där man ser skogens förmåga att generera klorofyll. Med färgskiftningar går det att dra slutsatser om skadad skog och spridning. – Förändringanalyser är färskvara och man måste jämföra med bilder från flera tillfällen för att se förändringar, säger Johan Malmqvist.
Magnus Sääf
Johan Malmqvist
