EU STÄRKER SIN RESILIENS

artikel

AXEL HAGELSTAM

Försörjningsberedskapscentralen

Samtidigt har det stärkt vår identitet som ett land som inte står ensamt. Våra värderingar är europeiska, och vår röst hörs via EU på ett helt annat sätt än om vi skulle vara utanför. Det finns naturligtvis också sådant som irriterar medborgarna och som man i EU måste vara lyhörd för, onödig byråkrati och onödig detaljstyrning är sånt vi vill se mindre av.

”DET PÅGÅR HELA TIDEN AKTIVA FÖRSÖK ATT SPLITTRA OCH FÖRSVAGA EU. DET HÄR SKA VI INTE LÅTA SKE. NU ÄR DET VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN ATT VI STÅR ENADE OCH ATT VI TALAR MED EN GEMENSAM EUROPEISK RÖST.”

ANNA-MAJA HENRIKSSON

Den Europeiska unionen fick sin början i ett sönderbombat Europa. Århundraden av krig skulle stoppas, och en varaktig fred byggas upp genom en ökad ekonomisk integration. Det här lyckades och EU är världens mest framgångsrika fredsprojekt. När kriget igen härjar vid vår dörr finns det orsak att minnas det här.

Friheten är det mest värdefulla vi har. Det har vi blivit påminda om det senaste året. Samtidigt har vi påmints om att inget ska tas för givet. Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen måste värnas om varje dag. Därför behöver vi ett starkt och enat EU.

UTÖVER DE REDAN kända existentiella hoten som klimatförändringen medför, medförde coronakrisen omfattande utmaningar inom hälsovårdssektorn. Även bl.a. utbildningssektorn var tvungen att anpassa sig oerhört fort. Efter den 24.2.2022 fick samhället uppleva ytterligare påfrestningar i form av raketartade prishöjningar, osäker tillgång till energi och den obehagliga insikten att vi själva kunde vara i Ukrainas sits.

FINLAND HAR KLARAT av följdverkningarna av coronakrisen och Rysslands anfallskrig anmärkningsvärt bra. På ett år har vi fullständigt brutit beroendet av rysk energi och annan råvaruimport. Finlands politiska beslutsfattningssystem har också visat tänderna då man på rekordtid anslutit sig till NATO. Detta är ett resultat av ett obrutet beredskapsarbete som Finland fortsatt med även efter att det kalla kriget tog slut.

EU HAR GJORT märkbara initiativ för att stärka Unionens gemensamma kristålighet, resiliens. Man har insett att den inre marknaden är beroende av vissa kritiska funktioner för att kunna fungera utan störningar. Dessa funktioner och tjänster, såsom energi, kommunikation, logistik, el-, vatten- och livsmedelsförsörjning upprätthålls av privata företag med målsättningen att generera vinst. För att den inre marknaden ska kunna fungera även i kristid har man på eu-nivå skapat en gemensam minimistandard för beredskap hos företag som upprätthåller dylika tjänster.

DEN ALERTE PÅPEKAR nu att ärenden som har att göra med nationell säkerhet inte hör till eu:s kompetens. Det stämmer, men eftersom standarderna i fråga, som läggs ut i direktivet för kritiska entiteters motståndskraft, gäller att trygga den inre marknaden, så har eu full kompetens. Nils Torvalds hade huvudansvar för industriutskottets utlåtande i frågan.

UR ETT FINLÄNDSKT perspektiv är det synnerligen välkommet att eu nu tar försörjningsberedskap och ekonomisk resiliens på allvar. Finland är beroende av värde- och leveranskedjor från Europa och har därför allt att vinna på att den inre marknaden stärks. Ju bättre beredda våra partners i eu och NATO är, desto starkare är även vår försörjningsberedskap och resiliens.

”UR ETT FINLÄNDSKT PERSPEKTIV ÄR DET SYNNERLIGEN VÄLKOMMET ATT EU NU TAR FÖRSÖRJNINGSBEREDSKAP OCH EKONOMISK RESILIENS PÅ ALLVAR.”

AXEL HAGELSTAM